VA-TEKNIK LIVSMEDEL TILL FARLIGT AVFALL

Transkript

1 VA-TEKNIK LIVSMEDEL TILL FARLIGT AVFALL Beskrivning av mina upplevelser under min första LIA 1 MIKAEL AULA, VM-13

2 FÖRORD I allmänna ordalag beskriver jag övergripande om mina upplevelser av mina 10 veckor, i driftteknikers vardag. Jag följer inte vattnets väg ( vattenrening via rör till spillvattenrening) utan jag beskriver min resa som den skett, först Norrköpings vatten och dess rörkillar, sedan Askersunds kommun med, avloppsrening först och sedan vattenrening. Innehållsförteckning Norrköping sid 2-4 Askersund avlopp sid 4-5 Askersund dricksvatten sid 6 Slutord sid 7 Sid 1

3 LIA NORRKÖPING 2016 Första kontakten med Norrköping vatten och avfall blev ytterst positiv, då jag knappt hann skicka in lia-ansökan till dem, förrän jag fick motfrågan om jag tackat ja till någon annan än? Tack VA chefen**** för visat intresse!!! Vilket kändes smickrande,då de flesta kommuner valt den tysta metoden!! DVS svarar man inte behöver man inte engagera sig i framtida kollegor. Ett nej borde inte vara så svårt att skicka om man inte är intresserad!!!! Även innan lian börjat så visade Norrköping vatten och avfall sin bästa sida genom att DE tog kontakt med mig, dagarna innan, och därmed visade de sin profession/intresse för mig genom att de presenterade upplägget med praktiken,vad jag ska göra när och med vem. Väl på plats första dagen, inleddes med att jag fick träffa rörnätsgruppen då de har ett uppstarts möte på måndags morgonen, för att gå igenom vad som hänt under helgen, samt går igenom alla flödes mätningar, som sker hela tiden så man upptäcker om det hänt några onormala flödesökningar och om det skulle vara så, då får man ge sig ut och leta efter felet. Jag kände mig välkommen direkt till deras gäng Väl där så får jag följa med Ive *****,en försäkringsfallsutredande medarbetare med en låååång erfarenhet -sen69,? en allt i allo, med honom får jag vara med om all slags felsökning, leta ventiler (bild text som lyckats, eon fjärrvärme) osv ibland mer än man hinner med, men som kompenseras av en aningen lugnare dagar ibland, då man faktiskt hinner med en snabb macka på förmiddagen med en kaffe till. Det är charmen med en teknikers uppdrag, då man aldrig vet vad som händer en stund senare, ibland får man vänta med pappersarbetet till en annan dag med de uppdrag man utfört, Man dokumenterar allt för att se om ett visst område ofta har problem, då kanske man behöver prioritera det området i underhållsplanerna. Vad vi gjort: misslyckad tryckmätning, då tryckmätaren inte registrera data, hittat en polynom? Ventillucka utan en spindel, mitt i stan. Då ritningarna inte alltid stämmer så stängde vi av en vattenlednings ventil i hopp om att den var rätt, men det visade sig snabbt att den gick till en annan fastighet då det inkom en felanmälan från en annan kund om att de inte hade något vatten. Med Stefan ( Tidigare elev från VM-utbildningen) och Ive Kontrollerat om lättryckspumparna är korrekt monterade så man lyfter upp dag och dränvattens bakflödes nivå, för att förhindra källaröversvämningar, fastighetsägarna får bidrag till det, för att minimera skadeärenden gentemot nätägaren (kommunen). Kontrollen går till att man spolar i stuprören och följer vattnets väg ut i VA nätet. Då man vill få kontroll på in och ut läckage så ligger det ansvaret på Stefan att ha koll på läcksökningarna som sker, och systematiskt gå igenom rörnätet i syfte att förbättra den. Ett sätt kan vara att ta vattenprover, för att se om vad det är som läcker in i rören, men även en så enkel åtgärd som att faktiskt lyfta av brunnslocket och titta ner i brunnarna avslöjar om var inläckaget kan ha sin början, samt att om man ser vatten börjar ansamlas då kan det vara ett tecken på ett stopp i ledningen, och just det hittade vi när vi var ute på fältet, då får man ringa efter spol- och sug bilen som rengör ledningen. Stopp i en annan ledning var det också ute i Åby när vi skulle filma hur spillröret gick under ett hus, då det var det bara att packa ihop utrustningen och åka därifrån. Sid 2

4 Då Luleå universitet följer upp flödena i ett före och efterskede i ett relinat ledningsnät så åkte jag med när all data samlades in från mätutrustningarna i rörnätet, det var ganska överraskande för mig att man forskade om sådant Så med andra ord så får man leka detektiv när man letar läckor, dvs vara ute på fältet,vilket ändå inte alltid leder till några svar,då nederbörd ställer till det med, att det är svårt att avgöra vad som är onormala höga flöden Följde med Kenta, som är ansiktet utåt gentemot kund, han har hand om det planerade och oplanerade servicen ut mot kund, dvs sköta om öppningar och avstängningar av ventiler, samt sköta utmärkningar av skyltar som talar om vart ventilhusen befinner sig i gatan, annars blir det svårt att hitta dem när snön ligger tjock, eller om man behöver stänga av något vid akut läcka, även hembesök ingår då man byter ut vatten mätare i fastigheterna, vi åkte även och bytte ut trasiga brunnslock,mot nya gummibeklädda täta lock då man vill minska inläckaget in i rörnätet, vi tog vattenprover inne hos kunder, när de tyckte att vattnet inte var ok, samt spolade ledningar genom att öppna brandposter som fick stå och rinna några dagar för att få omsättning på vattnet. Var med att hjälpa ett sprinkler bolag med att öppna ventiler så de får fram vattenflödena i markrören de ska ansluta sig till, så de kan dimensionera sin utrustning efter flödesvärderna de får fram. Kenta för kollar även avstängningsventilerna innan man åker ut för att träffa kunder som vill ha avstängt, bara för att försäkra sig om att de fungerar när det väl gäller, annars kanske man hinner fixa till dem innan det. Något av en oskriven lag var att man inte helst skruvar på ventiler på fredagar, för om något händer så blir det, trassligare att lösa det trasiga under helgen. Även om man vill att kunden ska förboka, så åkte vi ut till en kund som ville ha avstängt samma dag han ringde,då hände just det som man inte vill, ventilen gick sönder, det resulterade i att rörmokaren fick avbryta sitt jobb,tills gräv-laget kom ut och bytte ut ventilen När jag följde med Stickan så fick jag uppleva hur regelbundna ronderingar går till. Man åker runt och samlar in mätfakta från olika punkter i rörnätet, då inte alla mätare är uppkopplade mot datorn. Det man bland annat kan se är vart och när det har bräddat någonstans. Var med när han klättrade ner i en brunn för att han skulle byta ut en trasig givare, fick då veta att man aldrig får gå ner i en brunn själv och att man ska bära hjälm och ha med en gasvarnare i bältet om det skulle vara dålig luft där nere, han guidade mig och visade hur dagvatten dammarna fungerar och är placerade, han visade även hur bräddpunkterna är uppbyggda så att man kan styra det flödet ut i strömmen, i syfte att förhindra bräddningar i reningsverket, samt att jag fick se de utjämnings magasin man har utplacerade för spill, dag och kombivatten Sen fanns Janne som en av gubbarna på rör-nät, honom var jag bara med en kort stund, då hans tjänst innebär mer planering och attestering samt kontroll av fakturor, men det jag fick lära mig var att tex när man måste tillfälligt kapa av ett rör, så måste tex spillvattnet kunna tas hand om då det är omöjligt att hindra folk från att spola, då kan man använda sug bilar under den tiden arbetet pågår. Även om jag nämnt lite i texten ovan för, om mina upplevelser. Så har jag fått mycket mer andra kunskaper om rörnät,i form som att jag nu vet att det finns vattenlås i kombi brunnar för luktens skull,acceleratorbrunnar,man pumpar in luft i sjöledningar samt att man inte vill ha trycksatta spillrör i sjön, om det samlas mycket fåglar på vattnet så kan det vara en indikation på att röret skulle kunna läcka, återströmningsskydd osv.. En rolig upplevelse var när vatten började strömma upp ur asfalten, och hur hela processen gick till från avspärrning tills man kunde vrida på kranen igen. Sid 3

5 Efter Norrköping så fortsatte jag min lia hos Askersunds kommun, även där blev jag väl bemött, väl där så fick jag följa med Ann-Sofie som hade ansvar för avloppsvattenreningen ibland annat i Åsbro som var hennes största anläggning, hon skötte även något mindre reningsverk som ingick i hennes område, väl där så fick jag va med och se och själv utföra prover som sker regelbundet på anläggningarna bland annat fosforprover, PH, kolla siktdjup osv, fick även vara med om att rengöra Mariedamms pumpar som hade beckat ihop. Det som blev det mest spännande att uppleva var när en pumpsump skulle renoveras, inget flöt på som man skulle önskat, då mark förhållandet var så instabilt, blev schaktet mycket större än tänkt våran första pluggning av inkommande spillvatten misslyckades då pluggen släppte på natten och vi fick börja om från början igen,med att ringa slamsugen. Då vi väl fått sumpen tät och rengjord så kunde rörkillarna äntligen byta ut pumparna Sid 4

6 Själva reningsverket i Åsbro är ganska litet då den har ett beräknat Pe på 3000, Då kommunen har många enskilda avloppsanläggningar, så körs deras slam fram till anläggningen och pumpas in för rening och blandas med det som kommer från Åsbro. Det som sker först är att allt som kommer in till reningsprocessen börjar med att passera ett rensgaller där man plockar bort allt det icke önskvärda, tops, trasor osv Det avlopps vatten som är grovrensat nu, fortsätter in i en luftad bassäng. I det steget sker den biologiska reningen, då med mikroorganismer som reducerar det organiska materialet i en, aktivslamprocess, i slutet av bassängen så tillför man järnklorid som fällningskemikalie PIX. Sedan fortsätter vattnet i en så kallad flockningsbassäng, som har omrörare för att man ska blanda fällningsmedlet ordentligt med vattnet Vattnet fortsätter sedan till en mellan sedimenterings bassäng, där flockarna faller ner mot botten och skrapas ihop i en ficka, och där tar man ut returslam som pumpas tillbaka till inloppet på luftbassängen, för att hålla igång den levande bakterie kulturen i reningsprocessen. Övriga slammet fortsätter till slutsedimenteringsbassängen, var på vattnet som är kvar leds ut till recipienten Sid 5

7 Slammet som blir kvar förtjockar man med hjälp av polymerer. Det rejekt vatten som bildas vid förtjockningen pumpas tillbaka till inloppet i reningsverket. Det slam som bildats körs sedan till Askersunds reningsverk där man rötar den, innan slutdeponering. Efter det så fick jag följa med Monica som ansvarar för livsmedelsproduktionen (vatten) hos Askersunds kommun, hon har hand om hela kommunens vatten reningsanläggningar och inte som på spillvattenreningen som är uppdelad på 3 personer i kommun. Med henne fick jag vara med att ta vattenprover ph, klor och annat, även dessa provtagningar sker regelbundet. Och dessa prover tar man hos slutkunder som i vatten reningsverken samt pumpstationer, vissa kan man analysera direkt på plats med egen mätutrustning, medans de mer djupgående skickas till laboratorium, precis som på avloppsreningssidan. Samt att man tittade mycket på vatten förbrukningen,så man skulle se om något har skett på ledningsnätet. Så för att hålla koll på vatten och avloppsrenings anläggningar så blev det väldigt mycket bilåkande under mina veckor i Askersund då anläggningarna och pumpstationerna ligger utspridda i kommunen. Då jag tillbringade mest tid i Harges renings verk, där man tar råvatten från vättern så krävs det inte så mycket rening då vattnet har hög kvalite från början, det man gör är att man tillsätter alkaniserar vattnet med koldioxid samt ph justerar med lut samt uv-belyser vattnet innan den når sandfiltren, där efter doserar man med lut igen samt tillsätter lite klor innan vattnet hamnar i lågreservoaren. Då jag under min sista vecka med Monica fick chansen att följa med upp i Åsbros högreservoar, får jag nog se den upplevelsen som finalen på min LIA 1 period Sid 6

8 SLUTORD Vill börja med att TACKA ALLA som fått stå ut med att ha med mig, i sitt dagliga arbete som vatekniker. Att fått uppleva det teoretiska i verkligheten har varit intressant och givande, då man inte alltid kan förstå det man lärt sig innan man sett det i praktiken. Åter igen TACK för LIA-möjligheten hos er! Sid 7