Min LIA-praktik

Transkript

1 Min LIA-praktik Projektledare Linda Wetterberg VM 11

2 Bakgrund och syfte Är en studerande som går utbildningen vatten- och miljöteknik och nu börjar vår första LIA(lärande i arbete) där följande ämnesområden ingår: reningsverk, vattenverk och ledningsnät. I denna LIA har jag fått till uppgift: rd teori med praktiska moment ute i verkligheten -plats organisation tt verk rita eget processchema med de viktigaste mätarna o instrumenten inkluderade samt skriva förklarande text till de olika processtegen. inansieras VA-verksamheten? Skattemedel eller via avgifter eller både och? Mål Målet för LIA 1 är att jag ska få se så mycket som möjligt inom de olika kategorierna, vattenverk, reningsverk och ledningsnät i verkligenheten. Utbildningsmålen finns beskrivna i vår fallbeskrivning och de är hämtade från kursplanen för utbildningen Organisation Projektledare är jag själv Linda Wetterberg. Jag har haft kontakt veckovis med min kontaktperson/handledare ute på LIA-platsen. Jag har även kort rapporterat till skolans LIAkontaktperson 1 gång/v. Metod/Arbetssätt Jag har varit med ute i de olika verksamheterna och haft olika handledare beroende på vilken verksamhet jag varit i. Dokumentation Jag har dokumenterat löpande mitt projektarbete bl.a. genom minnes- och dagboksanteckningar som stöd i min rapportskrivning. Jag utformat min rapport efter 1

3 fastställd mall. Jag har mailat kort om läget till Skolans LIA-kontaktperson en gång/vecka eller enligt ÖK. Arbetsrapporten har lämnats handledaren på LIA-plats både för att säkerställa att rapporten inte innehåller olämplig info samt som underlag för företagsbedömningen som jag lämnar till LIA-platsen för ifyllnad. 2

4 Förord Jag vill rikta ett stort tack till Bergslagens Kommunalteknik som tog emot mig som LIAstuderande. Tack till min handledare Markus Orre som gjorde ett mycket bra schema som gjorde att jag verkligen fick se hela branschen, vilket gjorde att jag nu fått en hel bild av vatten och avlopp. Jag vill även rikta ett stort tack till de härliga människorna som jag under dessa tio veckor träffat och lärt känna mer eller mindre. Ni har verkligen tagit er tid och tagit hand om mig på bästa sätt. Ni har visat mig massor av saker som jag kommer ha nytta av i framtiden. 3

5 Innehållsförteckning Min LIA-praktik Bakgrund och syfte... 1 Mål... 1 Organisation... 1 Metod/Arbetssätt... 1 Dokumentation... 1 Förord... 3 LIA-platsens organisation Ett kommunalförbund ska:... 5 Direktionen... 5 Upphandling... 5 Ett axplock av mina dagar på BKT Vedevågs reningsverk

6 LIA-platsens organisation. Bergslagens Kommunalteknik (BKT) är ett tekniskt kommunalförbund och arbetar inom områdena Gata, Park & Idrott, Lokal & Miljöservice, Vatten & Avlopp samt Avfall & Återvinning. Förbundet är ett samarbete mellan Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommun, som startade Idag har BKT ca 160 anställda, och huvudkontoret hittar du i Pershyttan, Nora. Ett kommunalförbund ska: Fungera som en kommun. Bestå av två eller fler kommuner. Vara egen juridisk person. Regleras av kommunallagen. Ha en egen styrelse och basfinansiering. Direktionen BKT har en politisk ledning som består av en direktion. Denna direktion består av nio representanter från våra fyra medlemskommuner. Tre utav dessa kommer från Lindesberg, två från majoriteten och en från oppositionen. Resterande utgörs av två representanter, en från majoriteten och en från oppositionen, från vardera kommun. Upphandling BKT är ett kommunalförbund och styrs därför av en särskild lagstiftning som gäller för offentliga myndigheter, Lagen om offentlig upphandling (LOU). LOU reglerar inköp av varor, tjänster och byggentreprenader. Alla inköp som BKT gör ska göras i enlighet med denna lag. BKT genomför upphandlingar av varor, tjänster och entreprenader på uppdrag av avdelningarna för Avfall och återvinning, Ekonomi, Gata, park och idrott, Lokal- och miljöservice samt Vatten och avlopp. Det kan även röra sig om upphandlingar som görs för något som hela BKT har behov av. Upphandlingar som rör varor och tjänster av mer generella slag görs genom Örebro kommuns upphandlingsenhet. I denna upphandlingssamverkan kan länets alla kommuner och förbund medverka. Samordnad upphandling görs även genom Kommentus och Kammarkollegiet där hela Sveriges offentliga verksamhet kan delta samt, i vissa fall, mellan kommunerna i norra länsdelen (KNÖL). Syftet med samordnad upphandling är att minska den höga arbetsbelastningen som framtagandet av ett förfrågningsunderlag innebär. Dessutom kan en sådan process bl.a. innebära prisfördelar p.g.a. leveransvolymer. Vatten och avloppsverksamheten finansieras genom taxor. En fast del och en rörlig del 5

7 Ett axplock av mina dagar på BKT. Här kommer ett axplock från mina dagar med dessa trevliga människor som jag har fått träffa under denna period. Det är ganska fantastiskt vilka sträckor de sitter och åker i sina bilar varje dag för att hinna runt till alla vattenstationer och pumpstationer. Även om de har ett utmärkt data program som säger till om något är fel så måste man ju kolla till allt visuellt med jämna mellanrum. Fredrik- som är drifttekniker/reparatör: Kollade siktdjup. Sedan rengjorde vi ett instrument som visade ett för högt värde. Rengjorde med vattenslang, efter att vi gjort det så visade instrumentet rätt igen, det var helt enkelt smutsigt. Åkte till Rockhammars vatten verk där de haft problem med PH värde och turbiditeten. Fredrik justerade med ECO-flocken. Stefan-som är drifttekniker: Åkte runt massor, bl.a. till Kloten, Ramsberg, Stråssa och flera andra ställen. Vi kollade till små vatten stationer och reningsstationer. På vatten stationerna kollade man bara att allt såg bra ut. Och på reningsstationerna så spolade vi rent i sumparna. Stefan lagade en kompressor som varit trasig, satte på den, men den slog aldrig ifrån. Vi gick runt och kollade alla kranar som var kopplade till den och hittade två kranar som stod öppna, stängde dem och sen fungerade kompressorn perfekt igen. Göran-som är drifttekniker/elektriker: Åkte till Silverhöjden där de haft en vatten läcka som nu är lagad. Vi var med och kollade så att trycket var som det skulle när de satte på vattnet på sträckan igen. Vi kollade på en mätare som satt på en tillfällig pump som var kopplad för tillfället till en gammal brandbil, som försörjt de boende med vatten så länge. Göran såg på mätaren att trycket var bra. Så de bestämde att ta bort pumpen och brandbilen och låta ledningsnätet ta hand om kunderna. Åkte till Frövi satte dit en logger som skulle mäta ström. Johan-som är dagman: Åkte runt och mätte grundvatten nivåer i rör på massor av olika ställen. Mätte även från några bryggor i ån som rinner ut i Lindesjön. Var och kontrollerade att husägare fixat läckor som legat innanför deras tomtgräns. Var och tittade på när de grävde en ny vattenledning mellan Lindesberg och Frövi, fick se när de sprängde sönder lite berg. 6

8 Anders som är drifttekniker/reparatör: Var i reningsverket i Vedevåg, såg att vattenflödet var dåligt, såg på datorn att det var en utav de två pumparna som gick dåligt. Vi lyfte upp pumpen ur sumpen, spolade rent den innan vi skruvade isär den. Anders trodde att det satt någon trasa i den, men när vi skruvat isär den så såg vi att det inte satt något i den. Skruvade ihop den och firade ner den igen. Och när vi satte igång den igen så var flödet genast mycket bättre. Vet inte riktigt varför den gick dåligt, ibland finns ingen bra förklaring. Satte dit en ny rem på en blåsmaskin som hade gått sönder. Mätte slamdjupet i de olika bassängerna med en speciell mätare, såg ut som en pinne på en lång sladd. Värdena skrev vi in i ett dokument. Tog fosfor prover och efter det spolade vi rent kanterna i bassängerna, om man gör det med jämna mellanrum så luktar det nästan ingenting inne i lokalerna. Åkte till Frövi, där håller de på och bygger om i reningsverket. Vi satte ihop nya rör med en pressmaskin. Efter det så städade vi och plockade ordning. Kastade en massa skräp som blivit. Efter någon dag så fick vi se att flödena i reningsverket i Vedevåg var jättehöga, vi började forska i varför. Kollade bassängerna, kollade i luckor utanför verket för att se om det var igensatt någonstans så att mätarna visade fel, men allt såg ut som det skulle. Kollade under brunnslock ute på gården, försökte komma på i vilken brunn bräddningen var. I en av brunnarna var det jättemycket vatten och man såg att det var bra fart i brunnen. Funderade på om det var ån,(som har ett väldigt högt vattenstånd just nu) kanske rinner in i verket. Så att vi helt enkelt renar åvatten i verket. Johan ska komma dagen efter och hjälpa till att utreda. Han kom dagen efter och jag fick veta i efterhand, eftersom jag inte var med Anders den dagen, att utloppsledningen var full av rötter, så det blev rundgång i verket via bredden. Kjell G-drifttekniker: Under rundvandringen på Nora reningsverk så hörde Kjell att den ena pumpen i källaren, på inkommande vatten lät väldigt konstigt, vi gick ner och det hörde jag också. Vi lade handen på pumparna och kände att den ena knappt vibrerade medans den andra kändes som att den skulle flyga iväg. Vi gick upp och kollade flödet i datorn och det såg ut som att pumpen som lät konstigt inte pumpade något alls, vi slog av den, satte på den andra och gick sen ner i källaren igen och skruvade isär pumpen. 7

9 Lyfte upp den och där i botten hittade vi ett plastlock som satt fast. Locket var så stort att vi inte kunde plocka ut det, utan vi fick såga itu det inne i pumpen. 8

10 Det visade sig vara en ände från en vattenledning med diameter 160 mm. 9

11 Vedevågs reningsverk 10

12