VA-utredning. Detaljplan för Åviken 1:1 Askersunds kommun, Örebro län

Transkript

1 VA-utredning Detaljplan för Åviken : Askersunds kommun, Örebro län

2 Innehållsförteckning Inledning. Bakgrund. Orientering. Förutsättningar Utformning av VA-anläggning. Dricksvattenförsörjning. Avlopp. Ledningsnät Sammanfattning Tillägg gällande reningförmågan i vass 7

3 Inledning. Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken :. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten och avlopp var ej färdiga när MKB genomfördes.. Orientering Planområdet är beläget söder om Askersund, vid sjön Vättern, och utgörs av fastigheten Åviken :. Planområdet ligger mellan RV9 som ligger norr om planområdet, och den gamla riksvägen, söder om planområdet. I sydvästra delen gränsar planområdet till tre bebyggda fastigheter. I östra delen går en mindre väg igenom planområdet som leder till Fiskevik. Planområdets areal uppgår till cirka hektar.. Förutsättningar Syftet med planen är att möjliggöra för avstyckning av bostadsfastigheter för nybyggnation av permanent- eller fritidsboende med utsikt över Vättern. Planen medger bostäder, enligt förslag ca bostadsfastigheter och lokalgator. Planen säkerställer även ytor för tekniska anläggningar och naturområden. Området är inte anslutet till det kommunala va-nätet, och är inte heller i närhet till anslutningspunkter för detta. Omkringliggande bebyggelse har enskilda va-anläggningar.

4 Utformning av VA-anläggning. Dricksvattenförsörjning För att säkerställa en lämplig dricksvattenförsörjning för bostäderna inom planområdet har fyra alternativ utretts; Anslutning till kommunala ledningsnätet, råvatten från Vättern, enskilt borrade hål på varje bostadsfastighet, gemensamt borrade hål. Anslutning till det kommunala ledningsnätet skulle medföra stora fördelar då det innebär ett kommunalt ansvar för drickvattenkvalitén och skötsel av tillhörande anläggningar. Avståndet till det kommunala ledningsnätet är dock relativt långt och det bedöms inte motiverat med de kostnader en kommunal anslutning skulle innebära, då det finns andra lämpliga lösningar för dricksvattenförsörjning till planområdet. Råvatten från Vättern kräver ett omfattande tekniskt skydd mot eventuella föroreningar och ett system för rening av vattnet för att uppfylla livsmedelsverkets råd, vilket skulle medföra en mycket kostsam teknisk lösning som ej bedöms motiverat. Enskilt borrade hål innebär i huvudsak en enkel och säker källa till dricksvatten. Eftersom planområdet dock innefattar möjlighet till ca bostadsfastigheter blir det ett stort antal enskilda borrhål, som istället bör kunna samordnas för att skapa en gemensam anläggning med borrhål och ledningsnät för planområdet i helhet. Den valda lösningen för dricksvattenförsörjning är gemensamt borrade hål i planområdets norra del. Borrhålen integreras med ett ledningsnät som löper i lokalgatorna, och som sedan kopplas till varje enskild bostadsfastighet. Dricksvattenanläggningen avses skötas genom en gemensamhetsanläggning där alla fastighetsägare inom planområdet ingår.. Avlopp Det avloppsvatten som genereras inom planområdet avses renas genom ett minireningsverk av märket Bioclere. Genom bostadsbebyggelse i enlighet med detaljplanenen, ca bostäder, beräknas belastningen på avloppsreningsverket bli ca 7 pe (personekvivalent). För att ha flexibilitet gällande belastningen på avloppsreningsverket så bygger anläggningarna på ett modulsystem, vilket gör att anläggningarna är enkelt utbyggda efter behov. Avloppsreningen består av en process med slamavskiljare, biologiska bäddar i två steg och efterfällning. Inkommande spillvatten rinner till en slamavskiljare där sedimentering sker. Efter sedimentering behandlas avloppsvattnet genom de båda biobäddsstegen. Efter biobäddarna tillsätts flockningsmedel och avloppsvattnet renas ytterligare genom eftersedimentering. Överskottsslam pumpas i retur till slamavskiljaren. Slammet borttransporteras sedan för rötning i Askersunds avloppsreningsverk. Utloppskanalen ska leda det renade vattnet till ett infiltrationsrör där vattnet renas ytterligare innan det leds till ett vassområde i Åviken.

5 En anmälan till kommunens miljönämnd är gjord och Sydnärkes miljönämnd anser att den föreslagna lokaliseringen av avloppsreningsverket är bra. Miljönämnden bedömer även att byggnation av avloppsreningsverket inte medför några oacceptabla störningar för människor eller omgivande miljö och att det inte föreligger något hinder för byggnationen om de försiktighetsmått som redovisas i beslutet vidtas. Beslutet gäller även för tillhörande ledningsnät. Som alternativ har en grov uppskattning av kostnader gjorts för att ansluta området till Hammars reningsverk via en sjöslang. Kostnad för att lägga sjöslang uppskattas till 7- kr metern för vatten och avlopp. Kostnaden blir ca milj (uppskattat 6 km). Detta anses inte hållbart då duvfjärden är recipient i båda fallen och påverkan på Duvfjärden som vattenförekomst blir således i princip densamma oavsett om man väljer lokalt minireningsverk eller att utnyttja kommunalt reningsverk.. Ledningsnät Ledningsnätet för vatten- och avlopp ska anläggas i de lokalgator som löper genom området. Från det lokala va-nätet ansluts sedan varje enskild fastighet. Den genomgående ledningen i lokalgatorna kräver en grövre dimension än de avgreningar som görs. Dimensionering och lutning av ledningar löses inom detaljprojekteringen av va-nätet. Placering av såväl område för borrning för dricksvatten som för avloppsreningsverket är gjort för att dra nytta av den naturliga sluttningen i området, där de högsta punkterna finns i planområdets norra delar och de lägsta i de södra delarna. I områdets södra delar finns dock områden för pumphus för att spillvattnet ska tryckas mot reningsverket. Ledningsdragningen från minireningsverket går längs med riksvägen, ner till en befintlig kulvert under vägen, för att sedan fortsätta ut i ett befintligt vassområde i Åviken. Sammanfattning Vid val av lösning på vatten och avlopp har stor hänsyn tagits till naturens eget kretslopp att rena vatten och avlopp utan långa transporter av detta som kräver större åtgärder på de naturvärden som finns i området samt undvikande av komplicerade tekniska lösningar i möjligaste mån. Planområdet för Åviken : är tänkt att omfatta ca bostäder i form av villor och radhus. Fastighetsägare inom planområdet ska ingå i en gemensam lösning för dricksvattenförsörjning och avloppsrening. Dricksvattenförsörjningen ska ske genom gemensamt borrade hål i planområdets norra delar. Reningen av avloppsvatten sker genom ett minireningsverk, placerat i planområdets södra delar. Ledningsnätet i området ska anläggas i lokalgatorna.

6 ,8 9, 9,9 Fornlämning TÄT SKOG 7,89 7,6,,76 7, 8,,,77 E=6,9, 7,8,6,,7, 6,,8,6 : a: ag ÅVIKEN 9, 9,, 9 : ÅVIKEN,,,8, 6, E= 8 8, 9, 7 6,6, Bod 9 8 E=9,6 8,7,8, E=8 8, 8, TÄT SKOG, 6,,86,9,7,9,8 9 E=7,,,6,69,9,,89,8,8,,6,,7, 9,,9 9,,8,,, : :,,,9,9,,7,,7,68,77 N=6 N=6 N=6 N=6 N=6 N=6 6, Illustrationskarta med placering av gemensamhetsanläggning för borrhål för dricksvattenförsörjning, avloppanläggning, pumphus och ledningsdragning. 9 E=

7 Tillägg gällande reningförmågan i vass Nedan är utdrag från en Forskningsrapport från Husö biologiska station Avloppsvatten efter minireningsverk. Vass, liksom annan strandvegetation, fungerar som ett filter och en behållare för partiklar och lösta ämnen. På våren har man en snabb tillväxt av vassens årsskott, som till en början utnyttjar den näring som finns i jordstammarna. Därefter tar vass, liksom de flesta andra växter, effektivt upp näringsämnen från det område den växer. Detta upptag är stort framförallt under tillväxtperioden, d.v.s. fram till augusti-september. Den kan ta upp näring både från bottnen och direkt från vattnet. Näringsupptaget från vattnet sker genom specialiserade vattenrötter, som ibland bildar en tät rotfilt. Upptaget via vattnet kan ibland vara större än upptaget via bottnen. Vassen kommer även att medföra att partiklar sedimenterar och på så sätt binds till vassbottnen. I vassbottnen kan det även förekomma denitrifikationsbakterier som omvandlar nitrat till kvävgas. På hösten transporteras en stor del av näringen tillbaka till jordstammarna, för att utnyttjas igen under nästa år. En del näring förs också till vattnet eller till marken där vassen står genom nedfallande blad, och man har därför en viss recirkulering av näringen, speciellt i täta vassbestånd. En viss del av näringen kommer dock att läcka ut till omgivningen av vassbeståndet, dels direkt till vattnet men också genom att vasstrån och blad flyter bort. Således fungerar tät vass som en rätt effektiv fälla för kväve och fosfor och speciellt då under sin tillväxtperiod, d.v.s. under perioden maj-september. Om man vill utnyttja vassens reningsförmåga bör man sprida ut exempelvis ett inkommande dikesvatten så att det rinner genom en så stor areal av vassen som möjligt. Om man vill ta bort näring från vattnet genom skörd av vass, hur skall man då göra? Den största biomassan uppnås under blomningen, d.v.s. under juli-augusti. Under samma period är det som mest näring bunden till de ovanjordiska delarna av vassen. Således bör vassen skördas under denna period. Man har beräknat att skörd av tät, grön vass under sommaren tar bort ca. 9 kg fosfor och kg kväve per hektar. Det motsvarar årsutsläppen av orenat avloppsvatten från ca. personer vad gäller fosfor och ca. personer vad gäller kväve. Om motsvarande vass skulle skördas på vintern skulle man få bort - % av näringsmängderna. Om avsikten är att år efter år skörda vass och ta bort maximalt med näring bör vassen slås över vattenytan. En skörd under vattnet medför att vassen försvinner efter ett antal år. Man bör försöka slamma upp så litet som möjligt av bottensedimentet under skörden eftersom man då får ett läckage av näring. Det är lämpligt att lämna en bård av vass mot öppet vatten för att fungera som en vågbrytare och förhindra uppslamning och borttransport av sediment. Källa: Effekter på vasskörd på vattenväxter; undersökningar i Markusbölefjärden. Sinikka Suomalainen, Forskningsrapport från Husö biologiska station, nr 9, 6 7