Innehållsförteckning

Transkript

1 Grums Kommun 1

2 Innehållsförteckning 1. Framsida 2. Innehållsförteckning 3. Förord 4. Sammanfattning 5. Några ord om Grums & avloppsreningsverket 6. Borgviks reningsverk & Segmons reningsverk 7. Skruvstads avloppsanläggning 8. Värmskogs avloppsanläggning 9. Pumpstationer 10. Slottsbron ARV & lite rutiner 11. Fortsättning lite rutiner, provtagningsrutiner & mätare 12. Kalibrering 13. Studiebesök 14. Va/ledningsnät 15. Fortsättning Va/ledningsnät 16. Prästbols vattenverk & Sjöhagets vattenverk 17. Brukskällans vattenverk 18. Slutord 2

3 Förord Jag studerar vid yrkeshögskolan i Hallsberg, vatten- och miljöteknik och detta projekt innefattar min första lia period. Min lia gjorde jag i Grums på avloppsreningsverket och på Va/ledningsnät och den varade i 10 veckor från och med 12 mars fram till 18 maj

4 Sammanfattning Arbetet innefattar det jag varit med och sett på min första lia-period både avloppsreningsverket och på Va/ledningsnät såsom hur deras rutiner ser ut runt att sköta ett verk. Jag har gjort en ytligare sammanfattning på hur provtagningsrutiner ser ut, den dagliga dokumentationen för att hålla koll på bland annat elförbrukningen och liknande och hur kalibrering av slamhaltsmätare och ph- mätare går till. En kortare beskrivning över verken finns med och jag har ritat ett flödesschema och ett processchema över två av reningsverken. Några korta rader om de studiebesök jag gjort under tiden finns med och även egna bilder från de tio veckorna. 4

5 Några ord om Grums Grums ligger intill Vänern ett par mil utanför Karlstad. Här bor det ungefär 6300 invånare och vad som främst sätter Grums på kartan är det stora pappersbruket Billerud Gruvön. Kommunen har närhet till vatten och många fina landsbygdsområden som exempelvis Borgvik och Liljedal. Härifrån kommer en och annan kändis som bland annat konstnären Olle Eriksson som är känd för vattendroppen i sina verk, Lars Magnus Ericsson grundare av telefoniföretaget LM Ericsson, rallyföraren Jonas Kruse och en och annan Sven Ingvars medlem. Avloppsreningsverket Här jobbar Lena, Björn och Hans. De har delat det så Hans sköter ARV i Slottsbron, det stora verket som innefattar centrala Grums och Slottsbron medans Björn och Lena sköter de mindre verken och pumpstationerna men vid behov så hjälps de så klart åt. Förutom avloppsreningsverket i Slottsbron så finns ett par mindre i Borgvik, Segmon, Skruvstad och Värmskog och cirka trettiotalet pumpstationer runt om. De första veckorna följde jag Björn och Lena och de sköter som sagt de mindre verken och pumpstationerna. Eftersom de inte har fått alla larm installerade än (det höll på att installerades under tiden jag var där av ABS) och de har inget övervakningssystem så innebär det mycket bilåkande för att se till att driften fungerar som den ska och att inga larm utlöst. Gemensamt för de mindre verken är att de besöks ungefär 3ggr/vecka och då görs en okulär tillsyn så att allt ser bra ut att driften går som den ska och anteckningar görs gällande elförbrukning, pumparnas drifttid, inflöde i verket och mängd kemikalieförbrukning, det tas också ph och ortofosfat en dag /vecka och bassänger och rännor spolas. 5

6 Lite information om de mindre verken. Borgviks verk Ligger på 350 pe och består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Vattnet som kommer in passerar först rensgaller sedan vidare till en luftningsbassäng med bärarmaterial. Efter detta fäller man med polyaluminiumklorid (pax), vattnet passerar en flockningskammare och vidare till sedimentering för att sedan släppas ut i recepienten. Slammet som tas ut ur sedimenteringen pumpas till ett slamlager och slambilen kör sedan detta cirka 3 ggr/veckan till avloppsreningsverket i Slottsbron. Segmons reningsverk Ligger på 1200 pe och består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Inkommande passerar rensgaller och sedan fälls det i det biologiska steget alltså en simultanfällning och även här används polyaluminiumklorid. Det biologiska steget består av luftningsbassäng och sedan går vattnet vidare till sedimenteringsbassäng och sedan ut i recepient. Slammet som skrapas ihop i sedimenteringsbassängen pumpas vidare till ett slamlager och också här hämtas det av slambilen och körs till Slottsbron. 6

7 Skruvstads avloppsanläggning Är mycket litet och består av 20 pe. Det besöks en gång i veckan och i detta verk finns en biovacuum som fungerar som så att vattnet portioneras ut lite åt gången från utjämningstanken. Reaktorn går igenom 5 olika faser där första är paus och i denna fas sker impulsluftning. Nästa fas är uppfyllning och i detta skede går blåsmaskinen kontinuerligt. Sedan reaktionsfasen där sker en biologisk nedbrytning och här går blåsmaskinen kontinuerligt och i denna fas sker luftning under 180 min. I detta steg tillsätts fällningskemikalien som även här är polyaluminiumklorid. Vid normal tillrinning sker även nitrifikation Näst sist fasen är sedimentering och pågår under 90 min och sista fasen, avtappning tar ca 30 min. I början av avtappningsfasen tas även överskottsslammet ut. Biovacuum i Skruvstad 7

8 Värmskogs avloppsanläggning Är också väldigt litet och det består av 128 pe och här finns en biorotor. Vattnet som kommer in grovavskiljs i trekammarbrunn innan pumpstationen och sedan kommer det in i verket via en fördelningslåda där det tillsätts polyaluminiumklorid och sedan pumpas det till försedimenteringen där slam avskiljs dels i bottnen och dels i skivorna. Den biologiska zonen är uppdelad i två med en fast mellanvägg där biozon 1 skopar över vatten till biozon 2 via ett skopmatningssystem. Efter behandling via biorotor leds det vidare till slutsedimentering där bioslam avlägsnas och avloppsvattnet förs till recepient via utloppsledning. Slammet pumpas till slamlager som hämtas av slambil och körs till Slottsbron ARV. Biorotor i Värmskog 8

9 Pumpstationer Sedan är det alla pumpstationer som ska ses till så att de går som det ska. Vissa besöks tätare som de vet med sig kan krångla eller brukar gå tungt. När de anländer till pumpstationerna så kollas pumparna genom att ändra från autoläge till hand för att se vilken ampere de går på ifall de går tungt. Är det så att de går tungt kan det innebära att något kan ha fastnat, vad som görs då är att försöka backa pumpen och sedan köra den framåt på hand igen vilket brukar göra att det släpper, om inte måste pumpen dras upp och rensas ur då mycket fastnar inuti som inte ska spolas ner i avloppet överhuvudtaget. Under dessa veckor har jag vid två tillfällen varit med då de varit tvungna att dra upp pumpen för att rensa ur. Det behövs även spolas på väggarna i pumpgropen då det bildas beläggningar och vissa pumpstationer där restauranger finns nära bildas det mycket fett som behöver avlägsnas. Även de mätare som finns behöver ses över och rengöras och kalibreras med jämna mellanrum. Under tiden jag varit där så har även en inventering pågått över maskiner, mätare, pumpar ja allt som en pumpstation kan innefatta för att de ska veta vad de har utifall något exempelvis går sönder. Pumpstation i centrala Grums 9

10 Slottsbrons ARV Som har ungefär 5000 pe är det största och här arbetar Hans oftast ensam. Slottsbrons verk består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Inkommande passerar rensgaller, ett sandfång som ej är i drift, dosering med polyaluminiumklorid innan försedimenteringen. Sedan passerar det luftningsbassäng och mellansedimentering, doseras med polyaluminiumklorid innan flockningskamrarna och sist passerar det lamellsedimenteringen innan det släpps ut i recepienten vilket är Vänern. Allt slam pumpas till försedimenteringen där det tas ut ur två slamfickor och pumpas vidare till slamlagret. Till detta slamlager pumpas även slam från externslamlagret. Sedan avvattnas slammet i centrifug. Det slam som tas emot i externslamlagret passerar först ett galler innan det når externslamlagret. Lite rutiner Centrifugen startas upp på morgonen och körs cirka 8 timmar åt gången tre dagar i veckan. Centrifugen ses över under dagen för att försäkra att den går som den ska och att det är ett bra rejektvatten inte för mörkt eller för mycket skum. Slammet hämtas 2-3 ggr/vecka av traktor och körs iväg för att strängkomposteras. Varje morgon gås en runda där antecknas temperaturen utomhus, inflödet under dygnet, elförbukningen, nederbörd, antalet bräddningar och temperatur i luftningsbassängen som dokumenteras i datorn. På måndagar antecknas också elförbrukningen över blåsmaskinen och luftvärmepumpen. Ett par gånger i veckan spolas bassänger och rännor för att avlägsna beläggningar som 10

11 bildas. Torsdagar rengörs de mätare som finns och var fjärde vecka kalibreras de. Det pumpas också över slam från externslamlagret till det andra slamlagret ett par gånger i veckan. En gång i veckan startas omröraren till polymertanken i ca 10 min. Detta gjordes som ett test efter att det blev så mycket kvar i polymertanken i botten och det har visat sig gett resultat för numer är det en mindre mängd polymer kvar. Provagningsrutiner Måndag, onsdag eller fredag tas prover. De prover som tas är ph och slamvolym i luftningsbassängen det tas ortofosfat och ph på vattnet efter försedimenteringen det tas ortofosfat och ph på utgående. Andra prover som tas är från centrifugen TS-halt på in- och utgående slam och på ingående tas också ph. Detta görs inte tre dagar i veckan. Två gånger i månaden tas vattenprover från Slottsbron på utgående och en gång i månaden på inkommande som sedan skickas till ALcontrol i Karlstad. Man fryser även in en liten mängd från det utgående slammet i centrifugen och var sjätte månad blandas alla dessa proven ihop för att sen ta ett prov av detta för analys. På rejektvattnet tas prov på ss-halten. Mätare De mätare de har är syremätare (sensorkåpa överdragen med luminiscerande material, mäter löst syre i vattenlösningar med hjälp av lysdiod) slamhaltsmätare (suspmätare, mäter med högintensivt pulsat NIR-ljus och bygger på suspenderade materials förmåga att reflektera och absorbera ljuset. Tryckgivare (mäter med hjälp av tryck och skickar signal till flödesmätaren som med hjälp av ett rektangulärt skibord räknar ut flödet som kommer in) ph-mätare (mäter med hjälp av elektroder) Nivåmätare (mäter genom att den sänder ut ljudsignal som studsar på mätytan och tillbaka i slamlagret) Vad gäller rengöring av dessa så görs det en gång i veckan då med tempererat vatten och en diskborste. 11

12 Kalibrering Detta görs var fjärde vecka och under tiden jag var på reningsverket var jag med när en ph-mätare och en slamhaltsmätare skulle kalibreras. Vid kalibrering av ph-mätare görs detta med en vätska med känt ph. Vilket är bra att göra med jämna mellanrum för att försäkra om att mätresultatet är rätt då elektroden efter tiden slits. Innan kalibrering så ska elektroden rengöras och sköljas med destillerat vatten som även ska göras mellan bytet av buffertvätskor. Vid kalibrering kan man använda sig av endast 0-punkten vilket är ph7 eller både 0- punkt och förstärkning som ph4 och ph10. Vi använde oss av 0-punkt och ph4 när vi gjorde kalibrering. Detta skapar en rät linje i ph-skalan när man har punkter att kalibrera mot. Efter rengöring av elektroden så vrids omkopplarringen från M (mätläge) till läge 7 och vätskan doppas i buffertvätska med ph7, den visar genom visst antal blinkningar när den nått ph7. Den spolas av och omkopplarringen vrid nu till läge 4 och doppas sedan i buffertvätska med ph4 och visar även här när den nått rätt ph genom ett visst antal blinkningar. Nu är kalibreringen klar, omkopplarringen vrids tillbaka till M och kan nu sättas tillbaka på sin plats. Kalibrering av slamhaltsmätare går till på så vis att först tappas vatten upp i en hink minst 4 timmar innan men helst ett dygn före, detta för att avlufta vattnet eftersom det innehåller syre när det tappas upp. När vattnet är avluftat fylls en hink med vatten från luftningsbassängen. Mätaren rengörs först och man använder sig av en instruktion där det står hur man på displayen kan knappa sig fram tills det står kalibrera med nollpunkt sedan sätts den i hinken med det avluftade vattnet för att göra en nollpunktskalibrering. När detta är klart knappar man igen i menyn tills det står kalibrera och då placeras mätaren i hinken med vatten från biosteget och omrörning i hinken ska göras tills den indikerar att kalibreringen är klar. Även ett prov på ss-halten tas från biosteget för att på så vis kunna jämföra och lägga in det svar som man fått både från kalibreringen och genom det tagna susp-provet. 12

13 Studiebesök Under mina veckor i Grums så ordnade de två studiebesök ett i Kil och ett i Karlstad och bägge på avloppsreningsverken. I Kil bygger de om hela verket efter krav på kväverening vilket var spännande att få se och även att få se bassängerna tomma eftersom det är svårt att föreställa sig när de annars är fyllda med vatten. Vi fick en rundtur med Styrbjörn och trots att det var en stor byggarbetsplats när vi var där så kunde man ändå se hur det formade sig och de stora sedimenteringsbassängerna utomhus stod på plats. Hela ombyggnationen väntas vara klar i sommar annars väntas böter på åtskilliga miljoner. Dock har de fått än hårdare krav från Länsstyrelsen på utsläppen så en överklagan kommer göras. Spännande att följa hur det kommer gå. Hans ordnade ett besök på Sjöstadsverket i Karlstad där han förut arbetat under ett par år. Först fick vi en rundtur på biogasanläggningen med Benny och sedan visade Hans mig runt på avloppsanläggningen. Det är givande att få se flera verk hur de är utformade, vilka reningssteg de har och driften eftersom Grums är ett i jämförelse mot Karlstad litet verk så bara proportionerna på bassängerna spännande att se eftersom de skiljer sig så markant. Här skiljer sig slamhanteringen de rötar sitt och de är REVAQ certifierade och Karlstad har kväverening. Detta var en intressant och rolig eftermiddag och det enda negativa var att tiden tog slut för fort då det är ett stort verk och mycket att se. Fick även möjligheten att följa med på Svenskt vattens 50-års jubileum med Lena. Tre spännande dagar i Stockholm med föreläsningar där vi valde att göra studiebesök på Gustav adolfs pumpstation, den största i Stockholm. Under Stockholm finns en bergborrad tunnel ormen som fungerar som ett magasin som rymmer m3 för att förhindra bland annat källaröversvämmningar vid kraftiga regn. Hiss ner till 13

14 pumpstationen Flygtpumpar i pumpstationen VA/ledningsnät På VA sidan på gatuavdelningen jobbar Mattias, Jonny, Jimmy och Johan. De är relativt nya alla, Johan är den som varit där längst vilket är fem år. Grums och Karlstad har ett förbund sedan gammalt gällande vattnet, KGVF (Karlstad Grums VattenFörbund). Vattnet pumpas från Sörmon och ut till kringliggande områden. Grums får sitt vatten från Vinkelboda, där finns en tryckstegringsstation. Det finns tre vattentorn, det i Grums är både högst och rymmer mest med sina 1000 m3, 10 m lägre ligger tornet i Slottsbron beläget och rymmer cirka 200 m3 och ytterligare 10 m lägre det i Segmon. På så vis kan man använda sig utav självfall för att fylla tornen. Det som kan regleras via datorn är öppning och stängning av tornen och man kan följa volymen. Vid dåligt flöde kan de starta tryckstegringsstationen i Vinkelboda men har enligt överenskommelse bestämt att Karlstad sköter den biten så ringer de vid problem med eventuella läckor eller liknande. Det har förr hänt att det uppstått problem i Grums så de startat tryckstegringsstationen utan att veta att Karlstad samtidigt har drabbats av exempelvis läckor vilket gjort att de tagit vatten, så därför denna överenskommelse. 14

15 Grums har i kringliggande landsbyggd källor i Borgvik, Skruvstad och Värmskog men även bassäng och tryckstegringsstation i Liljedal. Till Liljedal pumpas vattnet från Segmon. Källorna i kommunen är tyvärr undermåliga vad gäller arbetsmiljö, hygiensynpunkt, driftövervakning och har otaliga brister i allt från otäta mansluckor, skador på fasad till att utrustning saknas för att kunna mäta mängd kemikalier och råvattenflöde så den verkliga berdningskapaciteten är okänd. Alla är i behov av en upprustning och tankar på åtgärder finns. Övervakning saknas och enda larmfunktion som finns på källorna är en saftblandare på utsidan. Jag har under min tid här följt Mattias som fungerar som arbetsledare som visat de projekt de har igång gällande allt från att dra och koppla in nya ledningar, gräva ur diken till större framtida projekt för ombyggnation av gator. Johan är den som i huvudsak sköter källorna och den driftövervakning som de har över vattentornen och han är den som jag följt längst. Det är han som sköter tillsynen varje vecka över källorna för att se att allt fungerar som det ska, göra en okulär tillsyn men även anteckna sådant som el-förbrukning, spolvattenförbrukning, nivån i hydroforerna luft-vatten, nivå KMnO4 och se till att saltbehållaren till avhärdningsfiltret inte är tomt. Vid mikrobiologisk tillväxt i det utgående dricksvattnet kan en dosering med natriumhypoklorit göras. De får även samtal från villaägare då de kan behöva hjälp, de kanske behöver veta var deras respektive ledningar går, hjälp att stänga av vattnet in till huset eller att kolla att ventilen från stammen är tät och så vidare. De kan också ha mycket vatten i sin trädgård som kan bero på en läcka någonstans. Allmänheten hör också av sig gällande vattenläckor och läckande ventiler i gator med mera som måste kollas upp. Om vattenläckan inte syns behövs ventilerna stängas så man kan lyssna sig till om vatten fortfarande läcker ut. Jag fick också möjligheten att vara med och se när en ny ledning skulle kopplas in. Detta arbetet planerades in en eftermiddag efter att vårdcentral stängt så de inte skulle bli utan vatten. Dock så hade de problem med en ventil som inte stängde helt och så hade en miss gjorts att det gick att stänga vattnet på den gamla ledningen eftersom den inte kunde tömmas på grund av den icke tätslutande ventilen. Detta resulterade i att först vid på kvällen kunde de komma igång eftersom vattnet innan stod som en 15

16 fontän. Lite om källorna Prästbols vattenverk Ligger i Värmskog och producerar ungefär 10 m3/ dygn. Råvattnet tas från en bergborrad brunn. Prästbols vattenverk är uppbyggt enligt: Grundvatten->råvattenpump->lågreservoar->distributionspumpar->hydroforer->uv-ljus-> Sjöhagets vattenverk Är ett av de två som ligger i Borgvik och producerar ungefär 15m3/dygn. Här finns ett problem med att pumpen i den borrade brunnen sitter fastklämd av en nerfallen sten och kan ej tas upp. Sjöhagets vattenverk är uppbyggt enligt: Grundvatten->råvattenpump->dosering KMnO4->snabbfilter->avhärdning och shuntning->lågreservoar->distributionspumpar->hydroforer->uv-ljus-> 16

17 Den bergborrade brunnen där pumpen sitter fastklämd Sjöhagets vattenverk Brukskällans vattenverk Producerar ungefär 20m3/dygn Är uppbyggt enligt: Grundvatten->råvattenpumpar->dosering KMnO4->snabbfilter->avhärdning och shuntning->lågreservoar->distributionspumpar->hydroforer 17

18 Slutord Jag har haft tio bra, roliga och lärorika veckor hos Grums kommun och fått möjligheten att se arbetet ute i verkligheten. Att läsa sig till och förstå är inte alltid det lättaste utifrån en bok men att få möjligheten att vara med och se med egna ögon har gett många ahaupplevelser. Jag är tacksam att jag blivit så väl mottagen av alla och att de gjort så jag har känt att jag kan fråga dem vad som helst även om jag kanske ibland behöver ställa samma fråga flera gånger. De har också tagit sig tiden att förklara och gå igenom för mig vilket är väldigt uppskattat från min sida. Jag har helt enkelt haft en bra första lia och jag har fått förståelse och lärt mig mycket även om det finns mycket mer att lära så känns det bra att ha fått en verklighetsuppfattning inför kommande projekt. 18