Årsredovisning år 2011 Duvberg 1
2
ÅRSREDOVISNING med förvaltningsberättelse år 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Innehållsförteckning... 3 Fakta om Härjedalens kommun... 4 Kommunalrådet har ordet... 7 Koncernöversikt... 9 Koncernresultaträkning... 13 Koncernbalansräkning... 14 Koncernfinansieringsanalys... 16 Notanteckningar koncernen... 17 Kommunöversikt... 23 Resultaträkning kommunen... 33 Balansräkning kommunen... 34 Finansieringsanalys kommunen... 36 Notanteckningar kommunen... 37 Redovisningsprinciper... 50 Bilaga: Ekonomisk redovisning VA-verksamheten... 51 Nämndernas verksamhetsberättelser... 53 Kommunstyrelsen... 55 Samhällsbyggnadsnämnden... 61 Nämnden för bildning, fritid och kultur... 67 Socialnämnden... 73 3
Fakta om Härjedalens kommun Härliga Härjedalen Antal invånare: 10 341 Härjedalens kommuns landareal: 11 405 km² Yta per invånare: 1,1 km² Nuvarande mandat i kommunfullmäktige Parti Kvinnor Män Totalt C 2 3 5 Fp 1 1 2 Kd 1 1 M 3 3 6 S 8 8 16 Sd 1 1 2 V 2 2 Vh 2 2 4 Övriga 1 1 Totalt 18 21 39 Folkmängd församlingsvis 2006-2011 6000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 5000 4000 Antal invånare 3000 2011 10 341 2010 10 454 2009 10 585 2008 2007 10 645 10 699 2006 10 764 2005 10 889 2004 10 951 2000 1000 0 Svegsbygden Ytterhogdal, Överhogdal, Ängersjö Tännäs, Ljusnedal Hedebygden, del Vemdalen Andel av befolkningen % Befolkningens åldersfördelning jämfört med riket 2011 9% 8% 7% Härjedalen Riket 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Ålder 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95-4
Fem år i sammandrag (tkr) 2007 2008 2009 2010 2011 Riket 2010 (ovägt medelvärde) Länet 2010 Årets resultat 27 118 11 610 5 312 11 708 22 246 Årets resultat per invånare 2 535 kr 1 091 kr 502 kr 1 120 kr 2 151 kr 1 390 kr 1 930 kr Nettokostnadernas utveckling 3,1% 6,7% 0,0% 1,7% -1,1% Utveckling av skatte- och bidragsintäkterna 1,2% 3,4% 0,8% 3,3% 0,3% Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna 95,2% 98,0% 99,1% 98,1% 96,4% 97,1% 96,5% Finansnetto 17 893 20 282 8 827 6 144 8 241 Finansnetto per invånare 1 672 kr 1 905 kr 834 kr 588 kr 797 kr 119 kr 0 kr Redovisat eget kapital 517 717 529 328 534 640 546 348 568 594 Redovisat eget kapital per invånare 48 389 kr 49 726 kr 50 509 kr 52 262 kr 54 984 kr 27 980 kr 28 594 kr Pensionsförpliktelser exkl individuell del och exkl löneskatt 274 465 278 650 291 615 280 057 311 902 per invånare 25 653 kr 26 177 kr 27 550 kr 26 790 kr 30 162 kr 19 240 kr 24 665 kr Borgensförbindelser 460 722 443 260 443 220 376 510 356 013 per invånare 43 062 kr 41 640 kr 41 872 kr 36 016 kr 34 427 kr 24 454 kr 20 741 kr Likvida medel 403 271 382 334 424 487 326 863 287 131 Likvida medel per invånare 37 692 kr 35 917 kr 40 103 kr 31 267 kr 27 766 kr 5
6
Kommunalrådet har ordet Verksamhetsåret 2011 har avslutats med ett mycket gott resultat, plus 22,2 Mkr, 15,5 Mkr över budgeterat resultat. Den största anledningen är överskottet på finansförvaltningen. Pensions- och arbetsgivaravgifter 7,7 Mkr, skatteintäkter och utjämning 8 Mkr, avskrivningar 1,3 Mkr, finansnetto 2 Mkr. Verksamheterna har dock ett blandat resultat. kommunstyrelsen -0,8 Mkr, samhällsbyggnadsnämnden -2 Mkr, nämnden för bildning fritid och kultur 0,6 Mkr, socialnämnden -2,8 Mkr. Vi har under 2011 gjort stora investeringar, nästan 81 Mkr. Här är ett axplock. Lönesystem 1,7 Mkr, ombyggnad av polishuset i Funäsdalen 10,2 Mkr, ishallen i Sveg 27,8 Mkr (-15,5 Mkr försäkringsersättning), infrastrukturprojekt i Funäsdalen 7,5 Mkr, fordon och entreprenadmaskiner 1,6 Mkr, skidlift Björnberget i Sveg 2,7 Mkr, fordon till räddningstjänsten 9,5 Mkr, samt ett flertal olika investeringar inom vatten- och avlopp. Investeringsvolymen har under de senaste åren legat på en hög nivå. För att inte belasta vår likviditet allt för hårt måste vi nu gå in i en period med lägre investeringstakt. Jag kommer att föreslå budgetberedningen att sätta ett tak på kommande investeringar. Omorganisationen av förvaltningarna är i det närmaste avklarad, vi har idag en kommunledningsförvaltning samt tre verksamhetsförvaltningar, socialförvaltningen, förvaltningen för bildning, fritid och kultur samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Befolkningsutvecklingen går i alldeles fel riktning i Härjedalens kommun. Vi hade under året ett minus på 113 personer. Vår besöksnäring har haft två tunga vintrar med lite snö, sen snöläggning och en varm avslutning på påsken vilket har orsakat en del bekymmer för företagen. Trots en ganska skakig marknad investeras det fortfarande i våra turistområden, det satsas på att bredda produkterna, och erbjuda våra gäster ett större utbud av boende och aktiviteter. Det innebär att företagen satsar mer även på sommarsäsongen. Jag vill avslutningsvis framföra ett varmt tack till personalen och förtroendevalda för ett bra verksamhetsår 2011. Gottfrid Jonsson 7
8
KONCERNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Kommunens årsredovisning skall enligt kommunallagen omfatta även sådan verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Syftet är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska engagemang och ställning. Härjedalens turistanläggningar AB (HTAB) 100% KONCERNEN HÄRJEDALENS KOMMUN YPRO Ytterhogdals produkter AB 100% Koncernavgränsning Koncernen omfattar kommunen samt företag, vars verksamhet inte är av obetydlig omfattning, som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över. Ett bestämmande inflytande föreligger då kommunen har röstandelsmajoritet, d v s mer än 50 %. Ett väsentligt inflytande anses kunna utövas vid en röstandel på 20 %. Obetydlig omfattning definieras som företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ett samägt företag anses ingå i koncernen motsvarande ägd andel. Kommunens andel på 40 % i Härjedalens Fjällmuseum AB tas inte med i kommunens koncernredovisning mot bakgrund av bolagets begränsade omsättning och balansomslutning. Koncernen omfattar, förutom kommunen, följande företag: Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) YPRO Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Härjeåns Kraft AB (36,6 %) Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar 100% Fastighetsaktiebolaget Norkom 50% Härjegårdar Fastighets AB 100% Härjeåns Kraft AB 36,6% Konsolideringsmetod Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Metoden innebär att dotterföretagsandelarnas anskaffningsvärde har avräknats mot deras matematiska värde vid förvärvstidpunkten (förvärvat eget kapital). Vid konsolideringen har inga elimineringsdifferenser uppkommit. I koncernredovisningen har intagits kommunens andelar av räkenskapsposterna i respektive dotterföretag (proportionell konsolidering). Obeskattade reserver har helt och hållet räknats som eget kapital i samtliga företag utom i koncernen Härjeåns Kraft AB. De obeskattade reserverna i Härjeåns Kraft AB är inte disponibla på samma sätt som i de företag där kommunen ensam har det bestämmande inflytandet, och därför har dessa reserver uppdelats i två delar, nämligen 26,3 % uppskjuten skatteskuld och 73,7 % eget kapital. 9
Koncernens ekonomi Under året uppgick verksamhetens intäkter till 451,7 Mkr och verksamhetens kostnader till 956,2 Mkr. Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag erhölls med 612,3 Mkr. För koncernen redovisas ett årsresultat på +29 Mkr (föregående år +26,8 Mkr). På balansdagen uppgick de totala tillgångarna till 1 490,7 Mkr och det egna kapitalet till 789,6 Mkr. Koncernen har en soliditet på 53 % (föregående år 50 %). Kommunen Kommunens resultat och ekonomiska ställning m m redovisas i kommunöversikten. Dotterföretagen Uppgifterna om företagen har hämtats från respektive företags årsredovisning. Redovisade årsresultat avser - om inte annat anges - resultatet före bokslutsdispositioner minus betald skatt. Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) Verksamhet: Drift av stugbyar, exploatering och försäljning av fastigheter för fritidsändamål samt annan turistfrämjande verksamhet inom bolagets geografiska område Hede och Vemdalens församlingar. Omsättning 2 Mkr. Årsresultat +0,2 Mkr (föregående år +0,3 Mkr). Soliditet 60 % (föregående år 57 %). Ingen anställd. YPRO Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Verksamhet: Främjande av näringslivets utveckling i Ytterhogdals, Överhogdals och Ängersjö församlingar. Medverkan i lokal utveckling samt ägande och förvaltning av fast och lös egendom för näringslivets behov inom bolagets geografiska område. Omsättning 1,8 Mkr. Årsresultat 0,1 Mkr (föregående år 0,3 Mkr). Soliditet 30 % (föregående år 32 %). Ingen anställd. Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Verksamhet: Ägande och förvaltning av fastigheter för bostads- och affärsändamål samt främjande av bostadsförsörjningen i övrigt inom Härjedalens kommun. Omsättning 76,5 Mkr. Årsresultat -0,6 Mkr (föregående år -41,8 Mkr efter nedskrivning med 45 Mkr). Soliditet 3 % (föregående år 3 %). Bolaget har under året haft i medeltal 8 personer anställda, 4 män och 4 kvinnor. Kommunen har borgensåtaganden på sammanlagt 342,1 Mkr (föregående år 362,1 Mkr) för bolagets lån. I vissa delar av kommunen är efterfrågan på bostäder fortfarande svag. Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Verksamhet: Enligt stadgarna skall stiftelsen främja den turistiska utvecklingen i Tännäs och Ljusnedals församlingar och medverka i lokal utveckling samt äga och förvalta anläggningar för turism inom stiftelsens geografiska område. Stiftelsen har under det senaste året inte bedrivit någon aktiv verksamhet. Omsättning 0 Mkr. Årsresultat -0,8 Mkr (föregående år 0 Mkr. Soliditet 98 % (föregående år 98 %). Ingen anställd. Härjeåns Kraft AB (36,6 %) Verksamhet: Produktion och distribution av elkraft till ca 27 000 nätkunder varav ungefär hälften finns i Härjedalen. Största aktieägare i Härjeåns är Fortum Distribution AB med en ägarandel av 47,9 % och Härjedalens kommun med en ägarandel av 36,6 %. 10
All energiförsäljning sker fr o m 1998 via det särskilda elhandelsbolaget Fyrfasen Energi AB. Detta bolag ägs av Härjeåns Kraft AB (80 %) och Bergs Tingslags Elektriska AB (20 %). Koncernen Härjeåns Kraft AB har under året omsatt totalt 565,8 Mkr (kommunens andel 207,1 Mkr). Redovisat resultat, efter avdrag för såväl betald skatt på årets resultat som uppskjuten skatt på årets förändring av obeskattade reserver, uppgår till +32,4 Mkr (föregående år +45,4 Mkr). Bolaget drabbades under år 2011 hårt av stormen Dagmar som medförde extraordinära kostnader för avbrottsersättningar med 28,4 Mkr. Kommunens andel av resultatet +11,9 Mkr (föregående år +16,4 Mkr). Soliditet 62,9 % (föregående år 59,7 %). Härjeåns Kraft AB med dotterbolag har under året haft i medeltal 90 personer anställda, 74 män och 16 kvinnor. I Härjeåns Nät AB finns 78 anställda och i Fyrfasen Energi AB 12 personer. Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Verksamhet: Bolaget har till föremål för sin verksamhet att tillskapa lokaler för näringsverksamhet i Härjedalens kommun. Fastighetsaktiebolaget Norkom bildades hösten 1997. Härjedalens kommun och Norrvidden Norrland AB äger hälften vardera av aktierna i bolaget. Bolaget har uppfört kontorslokaler på 3 200 m 2 i Sveg. Lokalerna, som var inflyttningsklara hösten 1998, hyrs ut till Sykes Datasvar Support AB. Bolaget förvärvade 2008 Norrvidden Sveg AB, numera namnändrat till Norkom i Sveg AB. Norkom i Sveg AB är lagfaren ägare till fastigheten Kilen 3. Bolagets omsättning 2,4 Mkr (kommunens andel 1,2 Mkr). Årsresultat 0,5 Mkr (föregående år -1,2 Mkr efter nedskrivning med 2 Mkr). Kommunens andel av resultatet +0,2 Mkr (föregående år -0,6 Mkr). Soliditet 33 % (föregående år 32 %). Ingen anställd. Kommunen har ett borgensåtagande på 7,0 Mkr (föregående år 7,0 Mkr) för bolagets lån. Personal 2011 2010 Fast anställda Kommunen 1 070 1 080 Helägda företag 8 9 Delägda företag 90 91 1 168 1 180 Löner och arvoden har uppgått till 376,1 Mkr (föregående år 358 Mkr). Bokförda kostnader för sociala avgifter uppgår till 148,4 Mkr (föregående år 150 Mkr). Interna mellanhavanden 2011 Ägartillskott Utdelning Koncernbidrag Enhet Ägd andel Givna/Återbet Mottagna Given Mottagen Givna Mottagna Härjedalens kommun 500 3 464 HTAB 100% YPRO AB 100% Härjegårdar Fastighets AB 100% Tännäs Fritidsanläggningar 100% Härjeåns Kraft AB 36,6% 3 464 Fastighets AB Norkom 50% 500 2011 Försäljning Lån Borgen Enhet Ägd andel Köpare Säljare Givare Mottagare Givare Mottagare Härjedalens kommun 19 583 7 143 3 250 353 124 HTAB 100% 213 845 YPRO AB 100% 164 229 3 250 Härjegårdar Fastighets AB 100% 7 656 17 031 345 279 Tännäs Fritidsanläggningar 100% 28 Härjeåns Kraft AB 36,6% 67 3 238 Fastighets AB Norkom 50% 87 157 7 000 11
12
KONCERNRESULTATRÄKNING (Tkr) 2011 2010 Verksamhetens intäkter 451 717 480 576 Verksamhetens kostnader (not 1) - 956 210-950 780 Avskrivningar (not 2) - 56 825-101 810 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER - 561 318-572 014 Skatteintäkter 380 540 369 955 Generella statsbidrag och utjämning 231 766 240 781 Finansiella intäkter 6 767 3 237 Finansiella kostnader - 13 986-8 608 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 43 769 33 351 Extraordinära kostnader (not 3) - 10 386 Skattekostnader (not 4) - 3 604-7 867 Minoritetens andel i årets resultat (not 5) - 736 1 099 ÅRETS RESULTAT 29 043 26 583 13
KONCERNBALANSRÄKNING (Tkr) 2011 2010 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 6) 790 953 753 268 Maskiner och inventarier (not 7) 237 649 218 256 Finansiella anläggningstillgångar (not 8) 11 259 11 972 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 039 861 983 496 Omsättningstillgångar Förråd m m 1 714 2 150 Fordringar 159 361 180 657 Kortfristiga placeringar 252 863 267 890 Kassa och bank 36 886 72 508 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 450 824 523 205 SUMMA TILLGÅNGAR 1 490 685 1 506 701 EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 9) 789 604 759 527 därav årets resultat 29 043 26 583 Minoritetsintresse 1 508 765 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 10) 31 222 26 552 Andra avsättningar (not 11) 75 833 77 639 Skulder Långfristiga skulder (not 12) 381 709 428 267 Kortfristiga skulder 210 809 213 951 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 490 685 1 506 701 14
PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter 101 141 100 211 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 13) 360 960 325 842 Övriga ansvarsförbindelser (not 14) 6 528 7 014 15
KONCERNFINANSIERINGSANALYS (Tkr) 2011 2010 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 29 043 26 776 Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 15) 56 825 101 810 3 042-28 479 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/Ökning kortfristiga fordringar Minskning/Ökning förråd och varulager Minskning/Ökning kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster (not 16) Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 88 910 100 107 21 296-53 460 436-8 - 3 142 4 131 250 250 107 750 51 020-115 747-83 724 1 664 1 514 751-1 638 5 - - 113 327-83 848 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av långfristiga skulder (not 17) - 45 815-61 729 Minskning av långfristiga fordringar 743 228 Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 45 072-61 501 SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde - 50 649-94 329 Likvida medel vid årets början 340 398 434 727 Likvida medel vid årets slut 289 749 340 398 16
NOTANTECKNINGAR KONCERNEN (Tkr) Not 1 Verksamhetens kostnader 2011 2010 Under räkenskapsåret betalda leasingavgifter: Härjedalens kommun 1 558 1 605 Härjeåns Kraft AB 793 715 2 351 2 320 Leasingfinansiering av tillgångar tillämpas i mindre utsträckning av Härjedalens kommun och Härjeåns Kraft AB. Härjeåns Kraft redovisar samtliga leasingavtal som operationella i enlighet med reglerna i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:4. Även kommunen redovisar samtliga leasingavtal som operationella vilket är ett avsteg gentemot rekommendation nr 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. Not 2 Avskrivningar Planenliga avskrivningar 55 847 53 778 Nedskrivningar 978 48 032 56 825 101 810 Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs med hänsyn till den beräknade ekonomiska livslängden för olika typer av anläggningstillgångar. Avskrivning sker med följande procentsatser: Byggnader 2-5 % Tekniska anläggningar 2,5-5% Fordon, maskiner och inventarier 10-33% Not 3 Extraordinära kostnader Avbrottsersättningar, Härjeåns Kraft AB 10 386 10 386 Not 4 Skattekostnader Härjedalens Turistanläggningar AB 56 121 Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar 14 76 Härjeåns Kraft AB (36,6 %) 3 491 7 668 Norkom 43 2 3 604 7 867 17
Not 5 Minoritetens andel i årets resultat 2011 2010 Minoritetens resultatandel i koncernen Härjeåns Kraft 736 1 099 736 1 099 Not 6 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde, netto 1 307 877 1 250 385 Uppskrivning mot uppskrivningsfond 538 537 Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan - 485 891-419 197 Årets avskrivningar enligt plan - 30 593-30 425 Nedskrivningar - 978-48 032 790 953 753 268 Not 7 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde, netto 505 181 471 519 Uppskrivning 203 201 Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan - 242 481-230 111 Årets avskrivningar enligt plan - 25 254-23 353 237 649 218 256 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 %) 16 20 Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (7,8 %) 180 180 Länstrafiken AB (5,7 %) 344 344 Sonfjälls Golf AB 15 15 Fjällvind AB (8,1 %) 313 313 NBE Sweden AB (10 %) 10 10 Funäsdalsfjäll AB 160 160 Härjedalens Fjällmuseum AB (40 %) 40 40 Destination Vemdalen AB 20 20 Björnrike Linbane AB (20 %) 2 000 2 000 3 101 3 105 18
2011 2010 Andelar HBV, husbyggnadsvaror 455 421 Kommuninvest ek. förening 540 540 995 961 Långfristiga fordringar Långfristiga värdepappersinnehav, Tännäs Fritidsanläggningar 3 890 4 870 Kommunens fordran på Länstrafiken 244 244 Övriga långfristiga fordringar 2 957 2 720 7 091 7 834 Bostadsrätter HSB, Hede 72 72 72 72 11 259 11 972 Not 9 Eget kapital Eget kapital vid årets början 759 527 732 279 Skillnad mellan förvärvat eget kapital och köpeskilling vid aktieköp i Härjeåns Kraft AB 786 423 Återbetalning ägartillskott Norkom (50%) 250 250 Utjämningsdifferens - 2-8 Årets resultat 29 043 26 583 789 604 759 527 Specifikation av eget kapital Bundna reserver (inklusive eget-kapital-delen av obeskattade reserver i koncernen Härjeåns Kraft AB) 47 794 44 230 Obeskattade reserver i övriga dotterbolag 984 990 Fritt eget kapital 740 826 714 307 789 604 759 527 19
2011 2010 Not 10 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsavsättning vid årets början 26 552 25 859 Årets förändring av Avsättningar för pensioner 4 670 693 31 222 26 552 Specifikation av pensionsavsättningar Kommunen 26 599 22 158 HTAB 845 793 Härjegårdar 3 178 3 240 Härjeåns Kraft AB 600 361 31 222 26 552 Not 11 Andra avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt (Härjeåns Kraft AB) 45 742 43 804 Avsättningar för återställande av deponier 15 496 15 715 Avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden 10 000 10 000 Övriga avsättningar 120 Avsättning för omstruktureringskostnader 4 595 5 000 Avsättning framtida rivningar 3 000 75 833 77 639 Not 12 Långfristiga skulder Banker och kreditinstitut 350 845 406 774 Övriga skulder 30 864 21 493 381 709 428 267 20
2011 2010 Not 13 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Kommunens åtaganden för pensionsförmåner som intjänats före 1998 290 488 262 226 Uppskjuten löneskatt 70 472 63 616 360 960 325 842 Not 14 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Enligt borgensbemyndigande för socialnämnden 400 400 2. Borgensåtaganden för företag och föreningar Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) 3 500 3 500 3. Garantifond Fastigo 57 56 4. Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning) 2 489 2 977 6 446 6 933 Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå 82 81 82 81 6 528 7 014 21
2011 2010 Not 15 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring av Avsättningar för pensioner 4 670 693 Reavinster som påverkat årets resultat - 47-22 Reaförluster som påverkat årets resultat 225 1 420 Upplösning/Avsättning för återställande av deponier - 220-411 Övriga avsättningar - 1 586-30 159 3 042-28 479 Not 16 Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Återbetalning av ägartillskott Norkom (50 %) 250 250 250 250 Not 17 Förändring av långfristiga skulder Minoritetsintresse 743-1 093 Långfristiga skulder - 46 558-60 636-45 815-61 729 22
KOMMUNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Årets resultat För 2011 redovisas ett överskott på 22,2 Mkr. Resultatet är 15,5 Mkr bättre än budget. Trots det goda resultatet är det vissa verksamheter som redovisar underskott. Socialnämnden har störst negativ budgetavvikelse på 2,8 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden har dragit över sin budgetram med 2 Mkr medan kommunstyrelsen redovisar ett underskott på 0,8 Mkr. Nämnden för bildning, fritid och kultur lämnar ett överskott på 0,6 Mkr. Anslaget för oförutsedda behov har inte ianspråktagits i sin helhet, vilket också resulterat i en positiv budgetavvikelse på 0,3 Mkr. Kommunens finansnetto skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader är positivt och uppgår till 8,2 Mkr (föregående år 6,1 Mkr) Kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag har blivit 8 Mkr bättre än beräknat. Kommunens nettokostnader för verksamheterna har minskat med 1,1 % i förhållande till föregående år. Nettokostnadernas och finansnettots andel av de totala skatteintäkterna uppgick till 96,4 % (föregående år 98,1 %). Pensionskostnaderna inkl löneskatt har belastat resultatet med 33,9 Mkr. Årets ränta på det belopp som i räkenskaperna har avsatts för pensioner uppgår till 0,9 Mkr. Räntan redovisas som en finansiell kostnad och ingår i kommunens finansnetto. Under 2011 beslutade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att diskonteringsräntan som används i pensionsskuldsberäkningarna skall sänkas med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Ju lägre diskonteringsränta desto större blir pensionsskulden. Detta gäller för såväl pensionsförpliktelsen under ansvarsförbindelser som pensionsskulden i balansräkningen. Pensionsförpliktelsen har med anledning av räntesänkningen ökat med 39,3 Mkr. Kostnaden för pensionsskulden i balansräkningen har med anledning av räntesänkningen ökat med 2,4 Mkr. Kostnaden behandlas i bokslutet som en jämförelsestörande post. Med årets överskott har kommunen uppfyllt det lagstadgade balanskravet. Utvärdering av kommunens mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt följande finansiella mål: - Under treårsperioden 2011 2013 skall årsresultatet i genomsnitt uppgå till minst 8 Mkr. - Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Årets resultat uppgår till 22,2 Mkr. Samtliga investeringar har finansierats med egna medel. Kommunens finansiella mål får därmed anses ha uppnåtts. 23
Verksamhetsmål Beträffande utvärderingen av fastställda mål för verksamheterna hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Soliditet Nedan visas en beräkning av soliditet, dvs eget kapital i förhållande till totalt kapital där pensionsåtagandet redovisas enligt blandmodellen och där pensionsåtagandet redovisas som skuld. Soliditetens utveckling 2008 2009 2010 2011 Soliditet med pensionssåtaganden (inkl löneskatt) redovisade enl blandmodellen 73% 68% 70% 71% Soliditet med samtliga pensionsåtaganden (inkl löneskatt) redovisade som avsättning/ skuld 28% 25% 28% 26% Lån i kreditinstitut Under de senaste arton åren har kommunens investeringar kunnat finansieras helt utan extern upplåning. Kommunen har ingen låneskuld. Fr o m 1998 redovisas alla nya pensionsåtaganden som skuld eller avsättning i balansräkningen. Äldre pensionsåtaganden tas endast upp som en ansvarsförbindelse. Kommunens samtliga pensionsåtaganden exkl särskild löneskatt uppgick på balansdagen till 326,3 Mkr eller 31 554 kronor per invånare, vilket var högre än riksgenomsnittet men ungefär lika som länet. Inklusive särskild löneskatt uppgick pensionsförpliktelserna till 405,5 Mkr. Pensionsmedel Av kommunens pensionsåtaganden på 326,3 Mkr (exkl löneskatt) utgör 14,4 Mkr kortfristig skuld i form av individuell tjänstepension. Resterande 311,9 Mkr kvarstår som åtagande hos kommunen. För att möta dessa framtida åtaganden strävar kommunen efter att ha en hög andel likvida medel bland sina tillgångar. På bokslutsdagen uppgick kommunens likvida medel till 287,1 Mkr. Dessa är till övervägande del placerade på penning- och obligationsmarknaden genom extern förvaltning. Förvaltningen har under år 2011 gett en avkastning på 2,28 procent. Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Pensionsförpliktelser De kommunanställda har liksom de flesta andra på arbetsmarknaden en avtalad tjänstepension. De avstår varje år en viss del av sin lön för att få en framtida tilläggspension. Den pensionsförmån som en anställd under ett år tjänar in är en del av lönekostnaden för det året. Den framtida pensionen är med andra ord en uppskjuten lön, och kommunens pensionsåtaganden är en skuld till arbetstagarna för redan utfört (och av kommunen konsumerat) arbete. 450000 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 Samtliga pensionsåtaganden 2007 2008 2009 2010 2011 Uppskjuten löneskatt på pensionsåtaganden Pensionsavsättn/skuld Ansvarsförbindelse (äldre pensionsåtaganden) 24
Likviditet Kommunens likvida medel (kortfristiga placeringar, kassa och bank) uppgick vid årsskiftet till 287,1 Mkr. Detta är en minskning under året med 39,8 Mkr. Externa utgifter Personal 51,6 % Likvida medel i procent av externa utgifter (Mkr) 2007 2008 2009 2010 2011 Likvida medel 403,3 382,3 424,5 326,9 287,1 Externa utgifter 783,0 779,2 782,8 858,6 873,4 Andel (%) 52 49 54 38 33 Av sammanställningen framgår att vid senaste Främmande tjänster 26,2 % Bidrag, ers 3,9 % Räntor, pensioner 3,8 % Fastigh, inv, matr 14,5 % årsskifte utgjorde kommunens likvida medel 33 % av 2011 års externa utgifter. Likvida medel 424,5 403,3 450000 382,3 400000 326,9 350000 287,1 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 2007 2008 2009 2010 2011 Externa inkomster och utgifter 2011 Externa inkomster Skatter, skatteutjämning 71,5% Tjänster m m 2,1% Statsbidrag 8,9% Konsumtionsavgifter 7,2% Räntor 1,4% Hyror, avg 6,2% Köpelikvid, anslutn.avg 2,7% 25
Budgetutfall För 2011 hade budgeterats ett överskott på 6,7 Mkr. Nettoresultatet blev 22,2 Mkr, vilket är 15,5 Mkr bättre än budget. Nämndernas budgetavvikelser kommenteras under respektive nämnds verksamhetsbeskrivning. Driftredovisning sammanfattad per huvudverksamhetsområde redovisas i särskild bilaga. Nettoanslag och budgetavvikelser redovisade per nämnd (Mkr) Budget 2011 Redovisning 2011 Avvikelse 2011 Prognos 2011-07 Redovisning 2010 (Avvikelse) 2010 Kommunstyrelsen och gemensam verksamhet - 57,1-57,9-0,8 ( -1,0 ) - 59,9 ( -1,0 ) Samhällsbyggnadsnämnd - 39,6-41,6-2,0 ( -2,1 ) - 43,6 ( -5,0 ) Nämnden för bildning, fritid och kultur - 243,3-242,7 0,6 ( -0,5 ) - 245,7 ( -1,4 ) Socialnämnd - 257,4-260,2-2,8 ( -1,4 ) - 256,3 ( -1,0 ) Delsumma - 597,4-602,4-5,0 ( - 5,0 ) - 605,5 ( -8,4 ) Anslag för oförutsedda behov - 0,3-0,3 - - ( 0,7 ) Avsättning omstruktureringskostnader - - - - 1,1 ( -1,1 ) Avsättning rivningar - 3,0 ( -3,0 ) Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden - - 10,0 ( -10,0 ) Skillnad mellan internt POpåslag och externa arbetsgivaravgifter 20,9 27,8 6,9-34,9 ( 11,0 ) Pensionskostnader - 34,7-33,9 0,8 ( +3,0 ) - 29,8 ( 5,1 ) Interndebiterade kapitalkostnader 34,5 35,7 1,2-35,5 ( 1,1 ) Avskrivningar - 26,8-25,5 1,3 - - 26,2 ( -2,7 ) Verksamhetens nettokostnader - 603,8-598,3 5,5 ( - 2,0 ) - 605,2 ( -7,3 ) Skatteintäkter och utjämning 604,3 612,3 8,0 ( +6,5 ) 610,7 ( 12,2 ) Finansiering 6,2 8,2 2,0 ( +3,8 ) 6,2 ( 0,3 ) Resultat före eo-poster 6,7 22,2 15,5-11,7 ( 5,2 ) Extraordinära poster - - - - - - SUMMA 6,7 22,2 15,5 ( +8,3 ) 11,7 ( 5,2 ) 26
Investeringsredovisning Va-anläggningar 29,2 Mkr Återvinningscentraler 4,4 Mkr (totalt 6,4 Mkr) Nettoinvesteringar (mkr) Budget Redovisning Ombudgeteras Avvikelse Fordon räddningstjänsten 9,5 Mkr Kommunstyrelsen 4,1-3,2-0,9 - - Tomtförsäljning - 2,0 0,3 - - 1,7 Samhällsbyggnadsnämnden 117,6-74,8-41,5 1,3 Mkr Nettoinvesteringar 81,0 Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur 2,5-2,7-0,3-0,5 90 80 70 63,3 59,4 Socialnämnden 2,5-0,3-2,2-60 50 38,6 39,9 SUMMA 124,7-80,7 *) - 44,9-0,9 40 30 20 10 Bruttoinvesteringar 112,4 Investeringsbidrag - 31,1 Delsumma 81,3 Försäljning av tomter och andra anl.tillgångar - 0,6 SUMMA 80,7 0 2007 2008 2009 2010 2011 Årets bruttoinvesteringar uppgick till 112,4 Mkr (föregående år 64,7 Mkr). Bland investeringarna kan följande nämnas: Lönesystem 1,7 Mkr (totalt 2,7 Mkr) Genomförande energiplan 1,0 Mkr Långtidsplanerade fastighetsåtgärder 2,2 Mkr Tillgänglighet offentliga lokaler 0,7 Mkr Ombyggnad polisstation, Funäsdalen 10,2 Mkr (totalt 10,7 Mkr) Ombyggnad hemkunskapssal södra skolan Sveg 0,7 Mkr Ishall, Sveg 27,8 Mkr (totalt 28,4 Mkr) Avfuktningsaggregat badhus, Lillhärdal 0,2 Mkr (totalt 1,7 Mkr) Påbörjad ombyggnad demensavdelning Svegsmon 0,7 Mkr Asfaltbeläggning 0,7 Mkr Infrastrukturprojekt 7,5 Mkr (totalt 33 Mkr) Kommunikationscenter Funäsdalen 0,8 Mkr (totalt 4,4 Mkr) Utbyte fordon/entreprenadmaskiner 1,6 Mkr Skidlift Björnberget 2,7 Mkr 27
Finansiella profiler för Härjedalens kommun 2008 2010 Kommunforskning i Västsverige (KFi) har gjort en finansiell analys av 44 kommuner i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. I analysen redovisas kommunens finansiella ställning och hur kommunen utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Norrland. Analysen omfattar åren 2008 2010. Den finansiella profilen för respektive år är konstruerad som ett polärdiagram och innehåller dels fyra perspektiv och dels åtta finansiella nyckeltal. De fyra perspektiven är långoch kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Härjedalen har under åren 2008-2010 haft en skattesats på 22:82. Denna nivå var 18 öre högre än genomsnittet i gruppen. Den finansiella profilen för Härjedalen var under 2010 marginellt starkare än genom-snittet. Det som var positivt för Härjedalen var den relativt höga soliditeten och mycket höga kassalikviditeten som kommunen hade relativt genomsnittet i gruppen. Kommunen hade en total investeringsvolym under 2008-2010 som var något högre jämfört med andra kommuner i gruppen. Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Resultat före eo poster Skattefin av investeringar Budgetföljsamhet Skattefin av investeringar Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Resultat före eo poster Budgetföljsamhet Skattefin av investeringar Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Härjedalens kommun 2008 Lång sikt, kapacitet 5 Skattesats 4 3 Soliditet 2 1 0 Risk Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Kort sikt, beredskap Härjedalens kommun 2009 Lång sikt, kapacitet 5 4 3 2 1 0 Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Kort sikt, beredskap Härjedalens kommun 2010 Lång sikt, kapacitet 5 4 3 2 1 0 Skattesats Soliditet Risk Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Den förbättrades mellan 2008-2009 för att sedan försämras något under 2010. Resultat före eo poster Budgetföljsamhet Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Kort sikt, beredskap Härjedalen Genomsnittet för kommunerna i Norrland (Hur profilen tolkas, se nästa sida) 28
SÅ TOLKAS DEN FINANSIELLA PROFILEN Åtta nyckeltal Nyckeltalen speglar olika dimensioner av kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Skalan Diagrammet har skalan 1-5. Det finns 44 kommuner i gruppen. De som har de starkaste nyckeltalen har fått en femma och de svagaste kommunerna har fått en etta. Fyra axlar/perspektiv Varje perspektiv /axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Varje nyckeltal ingår därmed i två perspektiv. Poäng och genomsnitt Den heldragna röda linjen visar kommunens finansiella profil samt de olika poäng som kommunen fått. Den streckade blå ringen i mitten visar genomsnittet för de 44 kommunerna. Ligger kommunen utanför den steckade blå ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. 29
Personalekonomisk redovisning Kommunen hade den 31 december 1 070 fast anställda, varav 766 kvinnor och 304 män. Till detta kommer ett antal timanställda, arvodesanställda och projektanställda. Fördelning på anställningsform Deltid 33% Övriga 11% Fördelning kvinnor/män Män 28% Kvinnor 72% Heltid 56% Åldersfördelning En fördelning av kommunens anställda på olika åldersgrupper visar att gruppen med anställda i åldern 60 år och äldre är starkt överrepresenterad. Diagrammet visar fast anställd personal. Antal st Åldersfördelning 240 210 180 150 120 90 Antal anställda per nämnd Fördelningen av personal inom de olika nämnderna framgår av stapeldiagrammet. Diagrammet visar fast anställd personal. 60 30 Ålder 0 0-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 > 60 Antal anställda per nämnd fördelat på kvinnor och män 500 Kvinnor Män 400 300 200 100 0 Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Nämnd Bildning, Fritid o Kultur Socialnämnd 30
Beräknade pensionsavgångar Antal Sjukfrånvaro (%) 60 50 45 2011 2010 2009 Total sjukfrånvarotid 4,8 4,2 5,1 40 30 20 22 27 39 40 39 43 36 30 38 Långtidssjukfrånvaro (> 60 dgr) 30 45,2 53,9 Sjukfrånvarotid, kvinnor 5,4 5 5,8 Sjukfrånvarotid, män 2,9 2,2 3,3 10 Sjukfrånvarotid, - 29 år 3,4 3 4,5 0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 År Sjukfrånvarotid, 30-49 år 4,7 4,5 4,7 Sjukfrånvarotid, 50 år - 5,1 4,3 5,7 Inom den närmaste 10-års perioden kommer ca 359 personer att avgå med pension vid 65-års ålder, vilket motsvarar ca 34 % av antalet fast anställda. Pensioneringsperioden enligt gällande pensionsavtal är 61-67 år. Semester- och övertidsskuld Skulden uppgick 2011 till 32,3 Mkr. Under 2011 minskade skulden med 0,2 Mkr jämfört med föregående år. Av skulden avser 29,4 Mkr ej uttagen semester och 2,9 Mkr okompenserad övertid. Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron var under 2011 i genomsnitt 4,8 % av överenskommen arbetstid (föregående år 4,2 %). För män uppgick frånvaron till 2,9 % och för kvinnor till 5,4 % (föregående år 2,2 % respektive 5,0 %). Löner och ersättningar (Mkr) 2011 2010 Arvoden till förtroendem 4,7 3,1 Ersättning till uppdragstagare 0,9 2,3 Löner till anställda 331,9 314,5 Delsumma 337,5 319,9 Sociala avgifter 131,2 132,6 SUMMA 468,7 452,5 % 12 Sjukfrånvaro 2006-2011 i procent 10 9,5 8 6 7,3 6,3 8,4 7,7 6,8 5,8 5 5,4 Kvinnor Alla 4 5,1 4,2 5,1 4,2 4,8 Män 2 2,9 3,3 2,2 2,9 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År 31
Framtiden Det ekonomiska dramat i Europa har avslutat första akten med en rejäl skuldavskrivning för Grekland. Den pågående skuldsaneringen som omfattar stora delar av euroområdet börjar påverka Sveriges exportberoende industri negativt vilket leder till försämrade tillväxtutsikter. I den senaste prognosen från Riksbanken väntas BNP (bruttonationalprodukten) öka med endast 0,7 % under 2012 vilket ändå, i ett europeiskt perspektiv, är bra. Arbetet med att anpassa vårt fastighetsbestånd kommer att bli allt mer betydelsefullt. Detta gäller inte bara kommunen utan även i allra högsta grad vårt helägda fastighetsbolag Härjegårdar Fastighets AB som vid årsskiftet hade 95 tomma lägenheter vilket utgjorde 8,1 % av fastighetsbeståndet. De ekonomiska prognoserna för kommunsektorn börjar stabiliseras. Inledningen på 2012 indikerar en svag ökning av skatteintäkterna. Kommunens befolkning fortsätter tyvärr att minska vilket innebär krympande resurser till våra verksamheter. Inom den närmaste 10- års perioden kommer ca 360 personer att uppnå pensionsåldern 65 år. Denna pensionspuckel har vi gemensamt med många liknande organisationer i Sverige vilket sannolikt kommer att innebära en hård konkurrens om arbetskraften. För att bibehålla en god service till medborgarna måste vi därför utveckla våra arbetssätt. Vi måste använda ny teknik, vi måste sannolikt samverka mer med andra kommuner. Inför 2013 kommer eventuellt den föreslagna förändringen av skatteutjämningssystemet, som inom en fyra års period, skulle inneburit minskade intäkter för kommunen med ca 10 Mkr, inte att träda ikraft från det tidigare föreslagna datumet 2013-01-01. Om förändringen försenas och kombineras med rimliga löneavtal kommer kommunen att klara verksamheten år 2013 utan allt för omfattande besparingar. 32
RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN 2011 2010 Verksamhetens intäkter (not 1) 191 391 217 851 Verksamhetens kostnader (not 2) - 764 191-796 806 Avskrivningar (not 3) - 25 501-26 217 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER - 598 301-605 172 Skatteintäkter (not 4) 380 540 369 955 Generella statsbidrag och utjämning (not 5) 231 766 240 781 Finansiella intäkter (not 6) 11 828 6 759 Finansiella kostnader (not 7) - 3 587-615 ÅRETS RESULTAT (not 8) 22 246 11 708 33
BALANSRÄKNING KOMMUNEN (Tkr) 2011 2010 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 9) 318 353 276 662 Maskiner och inventarier (not 10) 31 195 18 725 Finansiella anläggningstillgångar (not 11) 21 615 20 532 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 371 163 315 919 Omsättningstillgångar Förråd m m 1 275 1 715 Fordringar (not 12) 136 780 132 012 Kortfristiga placeringar (not 13) 252 863 267 890 Kassa och bank (not 14) 34 268 58 973 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 425 186 460 590 SUMMA TILLGÅNGAR 796 349 776 509 EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 15) 568 594 546 348 därav årets resultat 22 246 11 708 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 16) 26 599 22 158 Andra avsättningar (not 17) 30 091 33 835 Skulder Långfristiga skulder (not 18) 30 864 21 493 Kortfristiga skulder (not 19) 140 201 152 675 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 796 349 776 509 34
PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 20) 360 960 325 842 Övriga ansvarsförbindelser (not 21) 356 095 376 591 Framtida årliga förfallobelopp, leasingavgifter (not 22) 5 158 6 650 35
FINANSIERINGSANALYS KOMMUNEN (Tkr) 2011 2010 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 22 246 11 708 Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 23) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder 25 501 26 217 697-29 843 48 444 8 082-4 768-55 512 440-39 - 12 474 4 429 Kassaflöde från den löpande verksamheten 31 642-43 040 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar (not 24) Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 25) Investering i finansiella anläggningstillgångar (not 26) - 79 969-55 591 307 1 285-1 334-5 081 Kassaflöde från investeringsverksamheten - 80 996-59 387 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder 9 371 6 400 Ökning/minskning av långfristiga fordringar 251-1 597 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 9 622 4 803 SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde - 39 732-97 624 Likvida medel vid årets början 326 863 424 487 Likvida medel vid årets slut 287 131 326 863 36
NOTANTECKNINGAR KOMMUNEN (Tkr) 2011 2010 Not 1 Verksamhetens intäkter Ordinär verksamhet Försäljningsmedel 12 000 12 534 Taxor och avgifter 77 867 79 018 Hyror 21 420 22 713 Bidrag mm 61 593 50 535 Främmande tjänster 17 977 12 514 Övrigt 34 21 Jämförelsestörande poster 190 891 177 335 Reavinster - 16 Återföring av avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden - 40 000 Återbetalning aktieägartillskott Norkom 500 500 191 391 217 851 Not 2 Verksamhetens kostnader Ordinär verksamhet Personalkostnader * 449 598 426 449 Bidrag 37 186 34 198 Främmande tjänster 146 608 152 559 Material 96 580 94 622 Förändring semesterlöneskuld - 256 602 Pensionskostnader (inkl löneskatt) 33 862 29 908 Övrigt 2 198 869 765 776 739 207 * Lönerevisionen för bl a kommunal uppgående till 5% flyttades fram till 2010-10-01 för att gälla t o m 2012-03-31 37
Jämförelsestörande poster 2011 2010 Avsättning för omstruktureringskostnader 1 121 Nyemission, Härjegårdar Fastighets AB 45 000 Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden 10 000 Avsättning för framtida rivningskostnader 3 000 Ändrade premier, FORA - 1 585-1 522 764 191 796 806 Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar 24 922 24 185 Nedskrivningar 579 2 032 25 501 26 217 Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs linjärt efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod enligt Rådet för kommunal redovisning, rek 11.1. Avskrivningarna påbörjas vid den tidpunkt då anläggningarna tas i bruk. Kommunens beloppsgräns för inventarier av mindre värde uppgår till ett prisbasbelopp (42 800 kr). Avskrivningstider Förvaltningsbyggnader Skolor, industrihus, gator och vägar, vaanläggningar, simhall (Sveg) Daghem, förråd, idrottsanläggningar Brandfordon, räddningsutrustning, inventarier Entreprenadmaskiner Datautrustning 50 år 33 år 20 år 10 år 5 år 1-5 år 38
2011 2010 Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter inkomståret 371 491 364 895 Slutavräkning föregående år 1 527 275 Beräknad slutavräkning för inkomståret 7 575 4 837 Reglering habilitering - 53-52 380 540 369 955 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 102 845 108 817 Kostnadsutjämning 56 862 58 826 Regleringspost 10 332 2 722 Strukturbidrag 23 685 24 110 Fastighetsavgift 24 395 23 681 Tillfälligt konjunkturstöd 10 344 LSS-utjämning 13 647 12 281 231 766 240 781 Not 6 Finansiella intäkter Ränta utlämnade lån 220 140 Ränta bankmedel 2 563 924 Utdelning aktier 3 494 3 492 Räntebidrag 4 Ränta kapitalförvaltning 4 973 2 160 Övriga ränteintäkter 65 39 Borgensavgift 513 11 828 6 759 39
2011 2010 Not 7 Finansiella kostnader Övriga räntekostnader 36 8 Avgift kapitalförvaltning, giroavgifter m m 242 233 Ränta på pensionsavsättning 895 374 1 173 615 Jämförelsestörande poster Sänkning av diskonteringsräntan (avser pensionsskulden) 2 414-3 587 615 Not 8 Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkning 22 246 11 708 Realisationsvinster - 16 Balanskravsresultat 22 246 11 692 Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Bokfört värde 1 januari 277 642 249 041 Årets bruttoinvesteringar 93 097 55 508 Årets investeringsbidrag, tomtlikvider m m - 31 351-5 230 Årets avskrivningar - 19 426-19 645 Nedskrivning - 579-2 032 Försäljning - 310 319 073 277 642 Omsättningsbara exploateringsfastigheter - 720-980 318 353 276 662 40
2011 2010 Specifikation av mark, byggnader och tekniska anläggningar 2011 Anskaffningsvärde netto Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Skogar 475 475 Markreserv och exploateringsmark 5 257 10 5 247 Verksamhetsfastigheter 405 923 220 699 185 224 Fastigheter för affärsverksamhet 158 583 64 432 94 151 Publika fastigheter 54 015 20 288 33 727 Fastigheter för annan verksamhet 7 456 7 207 249 Övriga fastigheter - - - 631 709 312 636 319 073 Omsättningsbara exploateringsfastigheter - 720 Taxeringsvärden Skog 14 998 Byggnader 9 337 Mark 19 885 Summa taxeringsvärden 44 220 318 353 Not 10 Maskiner och inventarier Bokfört värde 1 januari 18 725 19 221 Årets bruttoinvesteringar 17 966 4 144 Årets avskrivningar - 5 496-4 540 Försäljning/Investeringsbidrag - 100 31 195 18 725 Specifikation av maskiner och inventarier 2011 Anskaffningsvärde netto Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Maskiner 29 460 7 691 21 769 Inventarier 15 530 6 104 9 426 44 990 13 795 31 195 41
Not 11 Finansiella anläggningstillgångar 2011 2010 Aktier Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) 512 512 Ytterhogdals Produkter AB (100 %) 200 200 Härjegårdar Fastighets AB (100 %) 9 673 9 673 Härjeåns Kraft AB (36,6 %) 2 928 1 594 Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 %) 15 15 Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (6,5 %) 180 180 Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) 450 450 Länstrafiken AB (4,3 %) 344 344 Fjällvind AB (8,1 %) 313 313 NBE Sweden AB (10 %) 10 10 Härjedalens Fjällmuseum AB (40 %) 40 40 14 668 13 334 Andelar Kommuninvest Ek. fören 540 540 540 540 Långfristiga fordringar Länstrafiken 244 244 Ytterhogdals Produkter AB 3 500 3 750 Kommuninvest ek för * 2 300 2 300 Övriga långfristiga fordringar 11 12 6 055 6 306 Kortfristiga fordringar - 250-250 5 805 6 056 Bostadsrätter HSB (kontorslokal och två lägenheter i Hede) 72 72 72 72 42
2011 2010 Grundfondskapital Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) 530 530 530 530 21 615 20 532 * Härjedalens kommun har i mars 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ek för har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ek för har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse.enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som resp medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas resp insatskapital i Kommuninvest ek för. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Härjedalens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala tillgångar till 223 342 743 649 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 462 314 524 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 459 355 555 kronor. Not 12 Fordringar Kortfristig del, långfristiga fordringar (YPRO) 250 250 Statsbidragsfordringar 2 797 6 745 Fordran F-skatt, skattekontot 1 982 4 174 Fordran, fastighetsavgift 19 781 16 948 Koncernkontoavräkning, Härjegårdar 48 766 43 734 Koncernkontoavräkning, HTAB 3 427 3 880 Avräkning, skogskonto 205 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 072 16 671 Fordran Länstrafiken 100 140 Upplupna skatteintäkter 13 939 4 837 Fordran på moms 6 661 10 963 Fakturafordringar och övriga kortfristiga fordringar 31 924 24 337 Värdereglering av kundfordringar - 919-872 136 780 132 012 43
2011 2010 Not 13 Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar 30 000 Bankkonto kapitalförvaltning 45 671 Värdepapper kapitalförvaltning 220 161 265 080 Upplupna intäktsräntor, kapitalförvaltning 4 652 3 699 254 858 269 450 Nedskrivning av obligationer - 1 995-1 560 252 863 267 890 Marknadsvärde på balansdagen 253 065 267 453 Not 14 Kassa och bank Kassa 23 24 Bank 34 245 58 949 34 268 58 973 Not 15 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 546 348 534 640 Årets resultat 22 246 11 708 568 594 546 348 Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning 17 831 17 804 Pensionsutbetalningar - 1 330-1 358 Nyintjänad pension 1 906 832 Ränte- och basbeloppsuppräkning 719 374 Pension till efterlevande 385 190 Sänkning av diskonteringsränta 1 952 Övrigt - 49-11 Utgående avsättning 21 414 17 831 44
2011 2010 Specifikation per kategori Arbetstagare 8 187 7 106 Pens ionstagare 10 848 9 179 Avgångna 2 241 1 073 Garantipens ioner (ÖK-SAP) 138 473 Vis stidspens ion - - 21 414 17 831 Uppskjuten löneskatt på pensionsavsättning 5 185 4 327 26 599 22 158 Aktualiseringsgrad 78,0% 76,0% Not 17 Andra avsättningar Inbetalda förskott på tomtlikvider, Ljusnedal 120 Återställande av deponier * 15 496 15 715 Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden 10 000 10 000 Avsättning omstruktureringskostnader 4 595 5 000 Avsättning framtida rivningar 3 000 30 091 33 835 * Kommunens åtagande vad gäller återställande av deponier har kostnadsberäknats till ca 17,2 Mkr vilket ursprungligen har avsatts. Not 18 Långfristiga skulder Förutbetalda anläggningsavgifter VA 30 864 21 493 30 864 21 493 45
2011 2010 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 38 461 37 925 Skuld affärsmoms 280 Personalens källskatt 7 376 7 087 Upplupna retroaktiva löner 19 4 065 Periodisering av decemberlön 6 794 5 748 Upplupna semesterlöner, uppehållslöner och lärarnas ferielöner 32 270 32 526 Upplupna arbetsgivaravgifter 8 408 8 096 Upplupen särskild löneskatt på pensioner (individuell del) 3 500 3 500 Upplupen pensionskostnad, individuell del 14 400 14 400 Förutbetalda skatteintäkter 12 620 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 386 14 671 Övriga kortfristiga skulder 13 307 12 037 140 201 152 675 Not 20 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse 262 226 273 811 Aktualisering - 1 002-775 Ränteuppräkning 4 495 4 249 Basbeloppsuppräkning 3 522-821 Årets utbetalning - 10 531-8 680 Ändring av försäkringstekniska grunder 31 648-3 081 Övrig post 130-2 477 Summa pensionsförpliktelser 290 488 262 226 Specifikation per kategori Arbetstagare 116 835 115 547 Pensionstagare 128 769 101 526 Avgångna 44 884 45 153 290 488 262 226 46
2011 2010 Uppskjuten löneskatt 70 472 63 616 360 960 325 842 Aktualiseringsgrad 78,0% 76,0% Värdering av pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 07, enligt rek 17, Rådet för kommunal redovisning. Pensionsåtaganden vid visstidsförordnanden Enligt gällande kommunala avtal har hel- och deltidsanställda förtroendevalda rätt till pensionsersättning efter fullgjort antal perioder. För närvarande är det en förtroendevald som numera avgått, som kan erhålla pension. Sju av de nuvarande förtroendevalda har en tjänstgöringsgrad som berättigar till framtida pension. Not 21 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Enligt borgensbemyndigande för socialnämnden 400 400 400 400 2. Kommunens företag (helägda) - Härjegårdar Fastighets AB 342 100 362 100 - Pensionsåtaganden för kommunala företag 4 024 4 033 346 124 366 133 3. Andra företag samt föreningar - Fastighets AB Norkom 7 000 7 000 7 000 7 000 4. Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning) 2 489 2 977 2 489 2 977 356 013 376 510 Infriade borgensåtaganden för egnahem/bostadslån 2011 Infriade borgensåtaganden 2010 Infriade borgensåtaganden 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 47
2011 2010 Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå 82 81 82 81 356 095 376 591 Not 22 Specifikation av leasingavtal Betalda leasingavgifter 1 558 1 605 Framtida förfallobelopp 5 158 6 650 Varav - Förfallotidpunkt inom 1 år 1 661 1 552 - Förfallotidpunkt inom 2-5 år 3 497 5 098 - Förfallotidpunkt, senare än 5 år - - Samtliga leasingavtal har klassificerats som s k operationella leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot RKR:s rekommendation 13.1. Redovisning av leasingavtal. Not 23 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Pensionsavsättning 911-347 Ränta på pensionsavsättning 3 309 374 Uppskjuten löneskatt på pensionsavsättning Reavinster som påverkat årets resultat (jfr not 1) Upplösning deponier Avsättning omstruktureringskostnader Upplösning omstruktureringskostnader Avsättning/upplösning nedskrivning av fastighetsvärden Upplösning avsättning Norkom Avsättning/upplösning framtida rivningskostnader Upplösning av avsättning för tomtlikvider Ljusnedal 221 7-16 - 220-411 3 021-404 - 3 571 - - 30 000 1 900-3 000 3 000-120 697-29 843 48
2011 2010 Not 24 Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar 111 063 59 657 Investeringsbidrag - 31 094-4 066 79 969 55 591 Not 25 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Tomtförsäljning 257 1 264 Nord Steelex Hede 250 Örnen 7 Sveg 60 Personaldatorer 21 567 1 285 Värde på exploateringsmark som överförts till omsättningstillgångar - 260 307 1 285 Not 26 Investering i finansiella anläggningstillgångar Aktier i Härjeåns Kraft AB 1 334 81 Aktier i Härjegårdar Fastighets AB 5 000 1 334 5 081 49
REDOVISNINGSPRINCIPER Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rek RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med +386 tkr. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärdet minskat med eventuella försäkringsersättningar, investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningen beräknas efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningen påbörjas vid den tidpunkt då anläggningen tas i bruk. I samband med bokslut görs en översiktlig bedömning om fastställd nyttjandeperiod i något fall skall omprövas, och vid väsentlig avvikelse från tidigare bedömningar justeras avskrivningsbeloppen. Som anläggningstillgång klassificeras tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år med ett anskaffningsvärde överstigande ett basbelopp. Omsättningstillgångar Samtliga kommunens placeringsmedel är klassificerade som omsättningstillgång och värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Exploateringsfastigheter redovisas som omsättningstillgångar. Övriga fordringar har efter individuell prövning tagits upp till det belopp som beräknas inflyta. Avsättningar Kommunen har per bokslutsdagen avsättningar uppbokade för pensioner intjänade efter 1997, deponier, nedskrivning av fastighetsvärden samt omstruktureringskostnader rörande personal. Långfristiga skulder Anläggningsavgifter för vatten och avlopp redovisas i resultaträkningen till den del avgiften motsvarar direkta kostnader för anslutningen. Återstående belopp periodiseras som förutbetalda anläggningsavgifter. Kortfristiga skulder Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift är semesterlöneskulden bokförd som kortfristig skuld. Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 07. Kommunen redovisar sina pensionsförpliktelser enligt blandmodellen. Leasing Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot RKR:s rekommendation 13.1, Redovisning av leasingavtal. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattas förutom av Härjedalens kommun av Härjedalens Turistanläggningar AB, Ytterhogdals Produkter AB, Härjegårdar Fastighets AB samt Tännäs Fritidsanläggningar som ägs till 100 %. Fastighetsaktiebolaget Norkom, 50 %, Härjeåns Kraft AB 36,6 %. I redovisningen ingår inte kommunens andel i Härjedalens Fjällmuseum AB, 40 % då företagets verksamhet är begränsad. 50
EKONOMISK REDOVISNING AV VA-VERKSAMHETEN (Tkr) Bilaga RESULTATRÄKNING Intäkter (not 1) Drift- och underhållskostnader (not 2) Interna kostnader (not 3) Kapitalkostnader (not 4) 2011 2010 42 197 41 248 Brukningsavgifter Not 1 Intäkter 2011 2010-25 884-27 165 - Interna avgifter från kommunens fastigheter 1 009 1 020-8 678-7 613 - Externa avgifter 40 473 39 417-7 514-5 516 NOTANTECKNINGAR VA-VERKSAMHETEN Årets resultat 121 954 Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter 575 432 Övriga intäkter 140 379 42 197 41 248 BALANSRÄKNING Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar (not 5) 81 747 56 879 Not 2 Drift- och underhållskostnader Direkta särkostnader för VApersonal 9 679 10 517 Övriga drift- och underhållskostnader 16 205 16 648 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 25 884 27 165 Kundfordringar VA-debiteringar Avräkning fordran kommunen 13 371 11 683 38 609 26 432 SUMMA TILLGÅNGAR 133 727 94 994 Not 3 Interna kostnader Eget kapital RESULTATFOND Andel av förvaltningsledning, tekniskt kontor och teknisk nämnd 329 311 Va-ingenjörer och arbetsledare (inkl resekostnader) 4 483 3 722 Balanserat resultat 1 598 644 Kontorspersonal va-avdelningen 1 011 936 Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL Skulder Lån av kommunen Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter (not 6) Övriga kortfristiga skulder (not 7) SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 121 954 Andel av tekniska kontorets kostnader för kontorslokaler samt 1 719 1 598 kapitalkostnader m m 417 386 Andel av centralförvaltningens kostnader för leverantörsbetalningar, kassahantering, kundreskontra och kravverksamhet 729 675 98 470 69 567 Andel av centralförvaltningens kostnader för löneadministration, ITtjänster, telefoni, kontorsmateriel, 30 864 21 493 kopiering m m 731 677 2 674 2 336 Andel av k ostnader för förråds-, maskin- oc h personallokaler, 133 727 94 994 inventarier m m 978 906 8 678 7 613 51
2011 2010 Not 4 Kapitalkostnader Avskrivningar Ränta 4 035 3 365 3 479 2 151 7 514 5 516 Not 5 Materiella anläggningstillgångar Ingående nettoanskaffningsvärde Årets nyinvesteringar Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar 124 574 111 676 28 903 12 898-67 695-64 330-4 035-3 365 81 747 56 879 Not 6 Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Ingående förutbetalda anläggningsavgifter Årets förutbetalda anläggningsavgifter Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter 21 493 15 093 9 946 6 832-575 - 432 30 864 21 493 Not 7 Övriga kortfristiga skulder Skuld affärsmoms 2 674 2 336 2 674 2 336 52
Nämndernas verksamhetsberättelser 53
54
KOMMUNSTYRELSEN Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- 2011 2011 avvikelse Central politisk verksamhet - 4 929-5 741-812 Gem adm och central stödfunktioner - 36 596-37 612-1 016 Arbete och Näringsliv - 4 833-4 065 768 Bostadspolitiska åtgärder - 28-28 Kollektivtrafik,flyg - 6 597-6 254 343 Samlingslokaler, allmänna anläggningar - 4 115-4 070 45 Civilförsvar - 2 50 52 Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön - 112-112 - 76-76 Delsumma - 57 100-57 880-780 Anslag för oförutsedda behov - 300 300 SUMMA - 57 400-57 880-480 Kommentar till siffersammanställningen Kommunstyrelsens verksamheter har haft en total nettobudget på 57,4 Mkr och redovisar ett underskott på 0,5 Mkr. Underskottet har uppstått inom områdena central politisk verksamhet och gemensam administration och stödfunktioner. Viktiga händelser och beslut Organisation Kommunledningsförvaltningens organisationsarbete avslutades under första kvartalet 2011. Under första kvartalet verkställdes flytten av näringslivskontoret till Medborgarhuset. 55
Avdelningens uppdrag, kompetens- och resursbehov arbetades igenom samtidigt som anställningsprocessen av ny näringslivschef pågick. Den 1 mars tillträdde Ville Welin som ny näringslivschef och under våren fastställdes den nya organisationen. Kommunen har genom att anställa en informatör gjort en strategisk viktig satsning med målsättning att höja kvalitén på intern och extern information samt utveckla kommunikationsvägarna mellan medborgare, massmedia, politiker och förvaltningarna. Service och dialog Under året har kommunens nya tidning Härliga Härjedalen publicerats vid två tillfällen. Tidningen har som syfte att marknadsföra kommunen för ökad inflyttning samt att informera och lyfta fram nyttig och positiv information till medborgarna. Tidningen distribueras tillsammans med lokaltidningen Härjedalen till alla hushåll i kommunen samt prenumeranter bosatta i andra kommuner. En förstudie har genomförts för att undersöka medborgarnas intresse för att införa e-panel via Internet eller SMS. Medborgarpanel innebär att kommunen bjuder in till att delta i en grupp som under en längre tid och med jämna mellanrum får frågor att besvara kring utveckling av kommunen och de tjänster som kommunen erbjuder. Intresset har inledningsvis varit ganska svagt och tekniken måste därför marknadsföras och troligtvis testas mot riktade grupper. Under året har en omfattande utbildning genomförts Förenkla helt enkelt med syfte att förbättra servicen gentemot näringslivet. Utbildningen har varit uppdelad i fyra block som tog upp olika metoder och verktyg som kan användas för att utveckla kommunens arbetssätt, service och tillgänglighet för företagen. Utbildningen har utmynnat i en handlingsplan som beskriver vad, hur, vem och när ett antal aktiviteter/åtgärder skall genomföras. Ett resultat av utbildningen är företagslotsen som har införts under året. Kvalitetsarbete Kommunen deltog för andra året i rad i Sveriges kommuners och landstings stora kvalitetsundersökning, Kommunens Kvalitet i Korthet. Resultatet har presenterats på hemsidan och nästa steg är att fastställa kvalitetsmål inför nästa mätning. Kommunen har också deltagit i Insikt som är en servicemätning om kommunens företagskontakter. Undersökningen omfattar kommunens tillgänglighet, förmågan att ge bra företagsservice samt kompetens inom områden som berör företagande. Hela 166 kommuner deltog i undersökningen och Härjedalen rankades på en 30:e plats. Folkhälsa Under 2011 fastställdes länets nya folkhälsoplan och en arbetsgrupp har påbörjat arbetet med att ta fram en ny folkhälsoplan för kommunen. Kommunen har deltagit i Ett friskare Sverige, en uppmärksamhetsvecka om kost och motion som Statens folkhälsoinstitut stod bakom. Veckan var mycket lyckad med många aktiviteter i hela kommunen. IT-verksamhet Förvaltningarnas verksamhetsutveckling innebär också ett ökat behov av IT-stöd och snabbare datakommunikation. Datamängden växer med 50 % årligen och kräver ständig utökning av disklagringssystem. Inom två år skall alla lärare ha en egen bärbar dator med flexibel uppkoppling och trådlöst nätverk. Under året har schemaläggning i systemet Time Care införts för 400 användare inom äldreoch handikappomsorgen. En utredning om E- tjänster, en kommun- och/eller länsgemen- 56
sam e-tjänstportal med integrationer och kopplingar till kommunens verksamhetssystem har påbörjats under året. tjänstemän och företagen/näringslivet i kommunen. Strategidokumentet fastställdes i Kommunstyrelsen 2011-05-04. Samiskt förvaltningsområde Kommunens uppdrag som förvaltningsområde för samiskan har tagit en allt tydligare form under året. En samordnare har anställts på halvtid och arbetsgruppen, Vaajman Giele, med företrädare för samerna och för kommunens olika förvaltningar har bildats. Kommunen har fått statsbidrag med 750 tkr 2011 och dessa medel har använts till samordnarens lön och omkostnader, med aktiviteter inom förskolan, äldreomsorgen och till skyltning. Även så kallade språkbad för språkträning för barn och ungdomar har anordnats. Kommunen samverkar även med andra kommuner, i första hand med Berg och Älvdalen. Krishantering En risk- och sårbarhetsanalys ska upprättas varje år. Syftet är att minska sårbarheten och öka förmågan att hantera kriser. Analysen är grunden för den krishanteringsplan som kommunen enligt lag ska göra inför varje mandatperiod. Av planen ska framgå hur extraordinära händelser ska hanteras. Under 2011 har kommunens risk- och sårbarhetsanalys uppdaterats och arbetet med en ny analys påbörjats. En ny person har anställts som säkerhetssamordnare. Tjänsten är fortfarande kombinerad med trafiksamordning, men olika typer av säkerhetsarbete tenderar att ta allt mer tid i anspråk. Näringsliv En näringspolitisk strategi har tagits fram. Underlaget för strategin arbetades igenom i en mindre grupp bestående av politiker och tjänstemän. Strategin är åtgärdsinriktad och utgår ifrån företagens behov och ska underlätta och utveckla samspelet mellan politiker, Turismen visar en fortsatt positiv utveckling. Expansionen i de stora turistområdena håller i sig vilket kräver fortsatta investeringar i infrastruktur som vatten, avlopp, vägar och miljö. Bioenergikombinatets projekttid är avslutad. Försöket har utfallit väl och under 2011 beviljades miljötillstånd. Arbetet med att hitta finansiering för kommersiell drift har påbörjats och kommunen kommer att vara en viktig aktör när det gäller bygglovs- och tillståndsärenden. Arbetet med att stödja befintliga företag fortsätter. Att hitta samarbetslösningar mellan företag, hitta gemensamma kunder och utöka sortimentet är några av de utmaningar som tillverkningsföretagen står inför. En annan viktig del är att hitta finansieringslösningar för expansion. Arbetet med att stödja företag som står inför generationsväxling fortsätter där företagsmäklare spelar en viktig roll för att hitta intressenter för övertagande. Landsbygdsutveckling Kommunen ingår i två Leaderområden, Leader Södra Fjällen och Leader Hälsingebygden. Hittills har Härjedalen beviljats ca 5 Mkr ur programmet. Målet är att bli mer aktiv i arbetet med Leader för att därigenom stärka kommunens föreningar. Infrastruktur Expansionen inom turistområden har ställt stora krav på kommunens satsning på bland annat vatten och avloppssystem. Arbetet fortsätter i takt med den fortsatta expansionen. Kommunen medverkar i infrastrukturprojekten, Tillgänglighet till Härjedalsfjällen och Projekt Fjällvägen. 57
Inlandsbanan har tillsammans med Destination Vemdalen genomfört ett mycket intressant projekt med nattåg från Malmö via Göteborg till Röjan. Projektet fungerade mycket bra och målet är att köra tåget under säsongen 2012-2013. Befolkningsutveckling Befolkningstalet i kommunen fortsätter att minska. Arbetet med att försöka stoppa och vända den negativa trenden fortsätter. Fler arbetstillfällen är en viktig faktor för att lyckas och arbetet med att stödja och utveckla näringslivet är av största vikt. Näringslivsavdelningen kommer att fortsätta med ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och företagen för att matcha presumtiva inflyttare med lediga tjänster på arbetsmarknaden. Framtiden Visionsarbetet Ett förslag till kommunens Vision 2020 samt övergripande mål finns framtaget och kommer att föredras i Kommunfullmäktige i februari 2012. Arbetet med framtagning av Varumärket Härliga Härjedalen har startat under hösten 2011 och beräknas vara klart under 2012. De tre kärnvärdena Livskraft, Äkthet och Närhet visar sammantaget vad vi är och vart vi vill. Länet och kommunen står inför stora utmaningar då pensionsavgångarna ökar i snabb takt. Pensionsavgångar av nyckelpersoner i kommunens förvaltningar sker under nästkommande år och framöver. Arbetsförmedlingens statistik visar att det redan idag råder kompetens- och resursbrist inom flera näringar. SCB s statistik och prognoser visar en tydlig trend som innebär att vi med största sannolikhet också kommer att tappa befolkning i minst samma takt som tidigare år. Det innebär både ökade effektiviseringskrav i förvaltningarna för att kompensera det försämrade ekonomiska läget i kommunen samt svårigheter med att attrahera arbetskraft med rätt kompetens. Turistnäringens utveckling kommer att vara mycket avgörande för kommunens framtida tillväxt och utveckling. De stora aktörerna ger också möjlighet för etablering av småföretag och därmed sysselsättning för flera. Den turistiska satsningen kan breddas genom ökad sommarturism både i fjällvärlden men också i de östra delarna av Härjedalen. Entreprenörskap och företagande måste lyftas fram både i skolan och i övriga sammanhang för att skapa intresse och vilja till utveckling och en framtid i Härjedalen. Kommunens omfattande bredbandsinfrastrukturinvestering 2003-2007 har skapat goda förutsättningar för snabb och säker ITkommunikation i stora delar av kommunen. En fortsatt satsning i samarbete med Härjeåns Nät AB med målsättning att fler hushåll och företag ansluter sig till bredbandsnätet har påbörjats under året. Nutidsmänniskan är mycket rörlig och fler ser möjligheter i att kunna alternera mellan olika arbetsorter. En god IT-kommunikation skapar möjligheter för att delvis eller helt arbeta på distans vilket kan stimulera till nya företagsetableringar i glesbygden. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Kommunens flyttnetto skall vara positivt under året: Flyttnettot var vid årsskiftet - 48 personer. Kommunstyrelsens bedömning är att målet inte är uppnått. 58
Samordning av funktioner skall ge en effektiv och god service. Tjänster skall inte med automatik tillsättas vid vakans och effektiviseringsmöjligheter skall alltid tillvaratas: Införande av företagslots har inneburit en god kommunikation och ett effektivt samarbete mellan förvaltningarna vilket har förbättrat servicen gentemot näringslivet. Ekonomiavdelningen har vid pensionering av Härjegårdars ekonomichef tagit över huvudansvaret för företagets redovisning. En översyn över samhällsbyggnadsförvaltningens administration har gjorts under 2011. Målsättningen är att det skall ge en positiv ekonomisk effekt under 2012 genom att samordna funktioner och förenkla rutiner. Under hösten har ett preliminärt utbildningsprogram tagits fram. Syftet med programmet är att ge alla chefer grundläggande utbildning om kommunens policys, ledarskap, arbetsrätt och arbetsmiljö. En introduktionsutbildning för alla nyanställda är under framtagning. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar följs upp regelbundet i ledningsgruppen. 2011 års målsättning var att sjukfrånvaron inte skulle överstiga 4,5 %: Sjukfrånvaron var vid årsskiftet 4,76%. Kommunstyrelsens bedömning är att målet delvis har uppnåtts. Kommunstyrelsens bedömning är att målet är uppnått. Det skall finnas ett tydligt ledarskap, delaktighet och trivsel på arbetsplatsen samt möjligheter till kompetensutveckling. Under 2011 skall alla medarbetare ha genomfört ett medarbetarsamtal och samtliga avdelningar skall genomföra regelbundna arbetsplatsträffar: Under 2011 har för första gången en omfattande medarbetarundersökning genomförts i kommunen. Samtliga anställda fick möjligheten att svara på ett 70-tal frågor om hur medarbetarna ser på kommunen, ledningen och sin närmsta chef, gruppdynamiken och sina medarbetare samt medarbetarnas syn på sin egen situation på arbetsplatsen. Svarsfrekvensen var 73 %. Resultatet har presenterats för medarbetarna och lokala handlingsplaner har tagits fram. Målet är att genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. 59
60
SAMHÄLLSBYGGNADS- NÄMNDEN Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- 2011 2011 avvikelse Politisk verksamhet - 200-389 - 189 Samhällsbyggnadsförvaltning Miljö, bygg o planverksamhet - 5 890-5 304 586-2 619-2 666-47 - 254-319 - 65 Fastighetsförvaltning 11 894 11 676-218 Skogar och exploateringsfastigheter Bostadsanpassningsbidrag - 1 042-2 458-1 416 Gator och vägar - 18 778-19 956-1 178 Flygplats - 2 408-3 128-720 Bidrag samlingslokaler - 868-961 - 93 Vatten och avfall - 1 579 1 579 Räddningstjänst - 19 420-19 636-216 Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön 223 223-275 - 275 SUMMA - 39 585-41 614-2 029 Kommentarer till siffersammanställning Underskottet har minskat med nästan 6 Mkr i jämförelse med 2010 års budgetutfall. Årets underskott på 2Mkr beror mest på ökande kostnader för bostadsanpassningsbidrag, snöröjning och ökade lönekostnader för flygplatsen. Årets omsättning är nästan 250 Mkr. Fastighetsavdelningen omsatte 101,9 Mkr under 2011. Verksamheten visar ett underskott i driften på 116 tkr. Under året investerades 47,5 Mkr i ett 55-tal olika objekt. 61
VA-gatu-park avdelningen Vinterväghållningen blev dyrare än budgeterat. Barmarksunderhåll samt parker och lekplatser håller sig inom budget. Vatten och avfall visar ett nettoresultat på 1,5 Mkr. Det positiva resultatet för renhållningen täcker underskottet 2010. Räddningstjänsten har ekonomiskt gått back 216 tkr. Under året har räddningstjänsten kallats ut till 309 händelser, av dessa har 8 uppdrag krävt tvåstationslarm vilket innebär att det varit 317 larm till räddningstjänsten. Fördelningen mellan orsakerna till insatserna är i stort sett lika som tidigare år förutom automatlarm som ökat. Flygplatsen Det stora underskottet i budgeten finns på kontot för CNS/AFIS. Bidrag har erhållits under året utifrån det underlag som tillsänts trafikverket. Bidraget ska täcka 45 % av den kostnad flygplatsen har för CNS (Communication, Navigations, Surveillance). Eventuella justeringar utifrån faktiska kostnader 2011 kommer att ske första kvartalet 2013. Viktiga händelser under året Förvaltningen En ny chef för Samhällsbyggnadsförvaltningen trädde i tjänst den 15/09 2011. Huvuduppgiften för den nya chefen är att skapa samverkansvinster för förvaltningen med en väl planerad och kostnadseffektiv verksamhet för alla avdelningar genom en omfattande omorganisering. Återuppbyggnaden av den nedbrunna ishallen i Sveg färdigställdes vid årsskiftet. Likaså färdigställdes ombyggnaden av polisstationen i Funäsdalen vid årsskiftet. I energibesparande syfte investerades under året i bergvärme för Wemerskolan i Hede, tilläggsisoleringar i Sonfjällsskolan Hede och värmepumpanläggning för Lofsdalens skola. Biträdeshuset inom Svegsmon, pensionärshemmet och Sörgården i Ulvkälla samt del av hus K södra skolan Sveg revs. Projekteringen för ombyggnad av skolan i Funäsdalen påbörjades liksom programarbetet för en ny förskola i Funäsdalen. Likaså projekterades en ombyggnad av avd Häggen inom Svegsmon till ett 2-avdelningsboende för dementa. Belysningsarmaturer i skolor samt våra motorvärmaruttag byggdes om till energisnålare varianter. Elupphandling genomfördes tillsammans med kommunens bolag. Detta resulterade i att kommunen fr o m 2012 fick en ny elleverantör i Mälarenergi, Västerås. Flygplats Ny upphandling av flygtrafiken mellan Sveg och Arlanda avslutades. Ett nytt flygbolag började i november trafikera linjen mellan Sveg och Arlanda med mellanlandning i Mora. Passagerarsiffrorna sjönk drastiskt under årets två sista månader. Fastighetsavdelning Kommunens städverksamhet i Hede/Funäsdalenområdet, som ligger ute på entreprenad med ISS Facility Services AB Östersund som leverantör, förlängdes att gälla t o m 2012. I samband med att det nya flygbolaget tog över så försvann all flygplansservice och underhåll från flygplatsen. Kontraktet på hangaren sades upp och två privatanställda tekniker blev uppsagda eller förflyttade. Jan Hill blev 62
under november tillförordnad flygplatschef året ut. Räddningstjänst Alla planerade tillsyner har inte hunnits med på grund av hög arbetsbelastning. Nio personer har genomgått 2 veckors preparandutbildning i Sveg. Tre har genomfört utbildningen till brandmän deltid vid räddningsverkets skola i Sandö. Cirka 1 000 personer har utbildats av räddningstjänsten. Renhållning Underjordsbehållare för insamling av hushållssopor har ersatt containrar i Björnrike. Återvinningscentralen i Hedeviken invigdes. En inventering av fritidshusområden har genomförts och har resulterat i cirka 1 000 nya abonnenter. VA Liksom de senaste åren har det varit full fart i våra fjällområden där många utbyggnader av va-nätet gjordes. Miljö och byggavdelningen I maj 2011 kom en ny Plan- och bygglag som påverkat oss en hel del. Den ställer betydligt högre krav på administrationen runt varje bygglov och det är fler besök och möten som ska ske under byggprocessen. Den är mer komplicerad både för den sökande och oss som kommun. Under 2011 ökade vi från 3 till 4 bygginspektörer, jan 2012 utökar vi med ännu en inspektör för att hinna med inkommande bygglov. 2 nya miljöinspektörer började under året och en ny chef tillträdde vid halvårsskiftet. Vi har bytt ärendesystem till Bygg R från Winbär. Vi har infört möjligheten att söka bygglov direkt på nätet i Mitt Bygge, även om den stora lanseringen sker 2012. Omklassning av alla livsmedelsanläggningar har skett enligt krav från Livsmedelsverket på ändrad rapportering. Vi har fortsatt att jobba gemensamt i Samhällsbyggnadsförvaltningen med de åtgärder och krav som kommer med Vattendirektivet. Vårt arbete har uppmärksammats och enligt önskemål från Länsstyrelsen så deltog vi i en dag då vi redovisade för Vattenmyndigheten hur och med vad vi arbetat hittills. Hösten 2011 startade vi arbetet med ett nytt Kulturmiljöprogram. Planer för framtiden Räddningstjänsten Det ökande byggandet inom framförallt turistnäringen innebär att arbetsbelastningen med byggsamråd och förfrågningar har en tendens att öka. Även tillståndshandläggningen innebar betydligt mer arbete än vad vi räknat med vilket innebär att det är svårt att hinna med alla tillsyner utan att utöka personalstyrkan. Även insatsledarberedskapen är underbemannad (tre insatsledare idag) bör vara fyra för att klara arbetstidslagens krav. Ytterligare försök att öka räddningstjänstens intäkter genom att intensifiera den externa utbildningen pågår och detta är ett led i den nya lagen. Den nya heltidstjänsten kommer att bidra till detta. Under våren skall en ny riskanalys tas fram som skall ligga till grund för ett nytt handlingsprogram. Ett nytt radiosystem (Rakel) skall införas under 2012. Utalarmeringsutrustningen kommer att bytas ut under 2012 när de befintliga radiofrekvenserna kommer att upphöra. Organisationen för räddningstjänsten skall ses över och förhandlas med facket, för att hitta besparingar som möjliggör en förstärkning på förebyggande och insatsledarberedskapen. 63
Omorganisationen i Samhällsbyggnadsförvaltningen innebär att räddningstjänsten inte blir en egen förvaltning i fortsättningen. Fastighetsavdelningen Arbetet med att sjösätta ett överordnat styrsystem för teknisk fastighetsdrift liksom digitalisering av låssystemen till fastigheternas skalskydd pågår i ett flerårigt projekt. Våra larmanläggningar har snart tjänat ut varför projektering och ombyggnad ska ske under 2012. Under 2012 måste också ett politiskt beslut tas angående kommunens framtida och samordnade fastighetsförvaltning. En ny städupphandling ska göras för perioden 2013-01-01 till 2014-05-31 omfattande västra Härjedalen. För perioden därefter ska nytt politiskt ställningstagande tas angående framtida organisationsform för städverksamheten i hela Härjedalen. Inom Svegsmon kommer två demensavdelningar att byggas under 2012, om erforderliga kommunala beslut fås. De investeringsprojekt som i övrigt ska utföras i framtiden, styrs av de beslut Kommunfullmäktige tar i anslutning till KELP- och budgetarbete. VA Va-verksamheten står inför stora investeringar de närmaste åren. Samtidigt kommer underhållarbeten på våra befintliga anläggningar att fortgå. Utökade tillstånd kommer att sökas på flera av våra reningsanläggningar för att klara exploateringarna i turistområdena. Renhållning Byte av containrar till underjordsbehållare kommer att fortsätta. Flygplatsen En styrgrupp utreder flygplatsens kapacitet och framtida funktion. Nya målsättningar och modernisering av flygplatsen blir nödvändigt de närmaste åren. Energikonverteringar till förnyelsebara bränslen ska fortlöpande prövas i kommunala värmeproduktionsanläggningar. Vi planerar för ytterligare fjärrvärmeanslutningar av vårt fastighetsbestånd samt tilläggsisoleringar och övriga driftoptimeringar. Vi ska i ett energisamarbete med verksamhetsförvaltningar försöka sänka kommunens förbrukning av hushållsel. Arbete/Aktivitet har i stort besiktat klart våra anläggningar utifrån tillgänglighetsperspektivet, varefter vi med de ekonomiska resurser som står till buds, ska åtgärda rådande missförhållanden enligt en långsiktig plan. Miljö och Bygg Förutsatt att det turistiska intresset för Härjedalens fjällvärld består kommer arbetsuppgifterna vid miljö- och byggavdelningen snarare att öka. Bygglov- och planhanteringen kommer att behöva intensifieras för att kunna svara upp mot den tilltagande ökningen av exploateringsprojekt i de stora turistdestinationerna. Miljöinspektionens underlag för olika typer av inspektion ökar också i takt med att olika exploateringsprojekt genomförs. Antalet anmälningsärenden ökar också i takt med kommunens utveckling. En utbyggnad av vindkraft kommer också att tillföra nytt underlag för miljöinspektionen. Tillsyn kommer att priori- 64
teras på avdelningen för både miljö, hälsoskydd och livsmedel. Mål och inriktning för avdelningens arbete är att verksamheten skall hålla en grundnivå där man säkert, snabbt och på ett tydligt sätt erbjuder god service och verkställer myndighetsutövning inom myndighetsnämndens ansvarsområde. Miljö- och byggavdelningen har som mål att med en god avvägning av innehåll och avgiftsnivå i taxor i relation till förbrukning av resurser åstadkomma en så god kostnadstäckning som möjligt inom ramen för de budgetdirektiv som lämnas till avdelningen. Vi fortsätter arbeta med de prioriterade projekten Kulturmiljöprogrammet och Vattenplanen tillsammans i förvaltningen och övriga kommunen. Under 2012 kommer vi att fortsätta arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Lofsdalen-Glöte samt påbörja arbete med en fördjupad översiktsplan i Bruksvallarna-Ramundberget för att möta upp den exploatering som sker. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Ekonomifunktionen har länge saknats i förvaltningen. Från och med i år kommer en ekonom att ta hand om ekonomin och samtidigt förenkla det administrativa arbetet i förvaltningen. Uppdragen åt förvaltningen som Nämnden tog i beslut 2011 syftar till att tillsammans skapa hållbara politiska mål. 65
66
NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- 2011 2011 avvikelse Politisk verksamhet - 848-815 33 Nämndens oförutsedda - 400-400 Administration och lokaler - 56 355-56 254 101 Gemensamma stödanordningar - 31 406-31 907-501 Grundskola - 47 137-46 567 570 Gymnasieskola - 39 103-42 242-3 139 Vuxenundervisning - 2 912-2 101 811 Flyktingmottagning - 32-38 - 6 Barnomsorg - 38 290-37 784 506 Annan utbildning - 2 508-2 673-165 Feriearbeten - 1 000-1 018-18 Fritidsverksamhet - 14 865-14 393 472 Kulturverksamhet - 8 424-7 217 1 207 Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön 197 197 146 146 SUMMA - 243 280-242 666 614 67
Kommentarer till siffersammanställning Nämnden för bildning, fritid och kultur redovisar för verksamhetsåret 2011 ett överskott på 614 tkr. Detta är första gången sedan 2004 som nämndens verksamheter visar på ett överskott. De större avvikelserna gentemot budget finns inom blocken gymnasieskola, vuxenundervisning och kulturverksamhet. Underskottet för blocket gymnasieskola beror liksom tidigare år främst på att kostnaden för elever som studerar i andra kommuner har varit högre än budgeterat. Skillnaden mellan budget och utfall har dock minskat betydligt. Vuxenundervisning har under året till stor del bedrivits med hjälp av statliga bidrag (yrkesvux). Överskottet inom kulturverksamheten beror framförallt på vakanser i biblioteksverk- samheten. Viktiga händelser och beslut Ny skollag och nya läroplaner för respektive skolform gäller från och med juli 2011. Beslut i nämnden att Bruksvallarnas skola är en skola för klasserna 1-3, från och med läs- året 12/13. Kulturverksamheten i kommunen ingår från 2011 i samma nämnd som bildning och fritidsverksamheten. Chef för kultur- och fritidsav- har delningen rekryterats. Kommunfullmäktige beslutade att musikskol- ska vara avgiftsfri från och med an 2012. Fritid och kultur Verksamheten har under året arbetat mycket med samgåendet för att bli en enhet. Under 2011 har en kultur- och fritidsplan skrivits. Kulturplanen antogs av kommunfullmäktige under året. En första demokratidag för ungdomar genomfördes i samarbete med Bergs kommun i oktober på Vemdalsskalet. 130 ungdomar deltog från båda kommunerna. Antalet utlån av böcker i kommunens bibliotek uppgick 2011 till 74 494 stycken vilket är en minskning med cirka 15% jämfört med 2010. En ny ishall i Sveg har byggts och en ny lift till skidanläggningen vid Björnberget i Sveg har införskaffats. Idrottsstipendiet tilldelades fotbollslaget Ytterhogdals IK för deras prestation att avancera till div 3 och kulturstipendiet tilldelades Eva och Ann Eriksson som driver Lillhärjeåbygget som är Sveriges enda fjälljordbruk med fäboddrift. Till vinnare av Kulturpriset utsågs Bengt och Else-Marie Isaksson. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Tilldelade resurser ska leda till god kvalitet i verksamheterna. Med kvalitet menas att verksamheterna arbetar så att man når goda resultat i verksamheterna, att målen i styrdokumenten nås. Samtliga verksamheter ska arbeta med uppföljning, utvärdering och åtgärder kontinuerligt och processinriktat. Kvalitetsarbetet i förskolan/skolan ska omfatta alla ämnen, alla årskurser och bedrivas gemensamt av rektorn och lärarna. 68
Förskolan ska arbeta så att språklig medvetenhet och matematiska begrepp utvecklas och stärks. En kulturplan ska utformas under året. Resultat Uppföljning och utvärdering arbetar verksamheterna med. Utvärderingsarbetet behöver däremot följas av mer utvecklad analys, analysen ska sedan ligga till grund för de åtgärder man avser att vidta. Varje verksamhet behöver reflektera över det resultat man når, formulera vad som behöver hända framöver och utforma en plan över hur det ska göras för att för att förbättra verksamheterna. Samtliga elever i årskurs 2 ska kunna läsa, åtgärder ska vidtas om alla inte nått målet. Samliga elever i årskurs 3 ska klara av kravnivån i nationella prov i svenska och matematik, åtgärder ska sättas in om alla inte nått kravnivån. Samtliga elever i årskurs 5 ska klara av kravnivån i nationella prov i svenska, matematik och engelska. Åtgärder ska sättas in om alla inte nått kravnivån. Läsande elever i årskurs 2 Antal elever Antal läsande elever Andel läsande elever i % Antal elever som ej läser Pojkar 51 46 90 % 5 Flickor Totalt Nationella prov i år 3 Matematik, delprov A-G A Geometriska mönster Nått kravnivån på delprovet 50 49 98 % 1 101 95 94 % 6 B Jämföra, mäta massa och tid C Taluppfattning D Räkna i huvudet, pröva och välja räknesätt E Matematiska problem F Skriftliga Räknemetoder G Kommunikation och begrepp 81 67 80 78 80 68 75 Meritvärdet i kommunen ska vara lika eller högre än riket. Ej nått kravnivån på delprovet Ej deltagit i delprovet 5 18 5 7 5 16 6 2 3 3 3 3 4 7 Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska vara lika eller högre än jämförbara kommuner. Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan ska vara lika eller högre än riket. Totalt antal elever 88 88 88 88 88 88 88 Ej deltagit i något delprov i matematik 2 Svenska, delprov A-H A Muntlig uppgift B Läsning Skönlitterär text C Läsning faktatext D Högläsning E Skrivuppgift berättande text F Stavning, interpunktion G Skriva läs-ligt för hand H Skrivuppgift be-skrivande text Andelen elever med grundläggande behörighet till högskola och universitet ska vara lika eller högre än riket. Fritidsplanen ska utvärderas och revideras under året. Nått kravnivån på delprovet Ej nått kravnivån på delprovet Ej deltagit i delprovet Totalt antal elever 77 77 77 79 72 69 73 71 9 8 7 3 14 17 13 14 2 3 4 6 2 2 2 3 88 88 88 88 88 88 88 88 Ej deltagit i något delprov alls i svenska 2 Följde kursplanen i svenska 83 Följde kursplanen i svenska som andraspråk 5 69
Nationella prov åk 5 Nationella ämnesproven i årskurs 5 i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk har varit frivilliga att använda detta läsår. Ny skollag 2011 styr avstämningstillfällen till klass 3 och 6, och inte klass 5 som tidigare. Eftersom samma elever ska genomföra ämnesproven i årskurs 6 våren 2012 har endast ett fåtal skolor genomfört proven, därför redovisas inte dessa prov. Genomsnittligt meritvärde och andel behöriga till gymnasieskolan åk 9, 2011, redovisat per skola. Om antalet EJ behöriga elever är färre än 5, visas andelen behöriga som ~100. Om resultatet är färre än 10 elever, dubbelprickas det i stället för att visa utfall. Yrkesprogram godkända betyg i svenska/ svenska som andraspråk, engelska, matematik samt ytterligare fem ämnen. Högskoleförberedande program godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt ytterligare nio ämnen. Resultat Gymnasieskolan Funäsdalens skola Sonfjällsskolan Hede Södra skolan Sveg Ytterhogdals skola Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Härjedalens gymnasium Riket Riket Genomsnittligt meritvärde 196 196 195,5 205 216 192 201 220 177 167 201 152 Andel (%) behöriga till nationellt program Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 89 87 91 88 89 87 77 87 65 85 100 78 Antal Antal Antal Antal 23 av 30 av 43 av 11 av 26 34 56 13 88 87 91 71 78 63 64 73 54 64 100 56 Resultat för elever i årskurs 9 Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 2008 2009 2010 2011 2010 2011 13,9 13,0 13,4 13,1 14,0 14,1 80,5 70,8 84 71,6 76 76 90 86 70 66 87 87 Härjedalens kommun Kommungrupp Riket 2007 2008 2009 2010 2011 2011 2011 Genomsnittligt meritvärde Andel (%) behöriga till nationellt program Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 212 207,1 205,4 205,6 197,4 206,9 210,6 91 87 89 80 82 87 88 79 74 76 72 71 79 77 Behörighet till gymnasieskolan 2011 Antal elever Andel (%) elever behöriga till Högskoleförberedande program Måluppfyllelse Läsande elever i årskurs 2 Av kommunens 101 elever läser 94 %. Varje skola ska analysera elevernas kunskapsutveckling och utarbeta åtgärder för de 6 %, eller 6 elever som inte läser. Dessa ska kontinuerligt följas upp så att samtliga skolor når målet. Nationella prov i årskurs 3 Av nationella prov i matematik årskurs 3 framkommer att ungefär 25 % inte når kravnivån på två av delproven. Varje skola behöver analysera och utforma lärandemiljön så att fler elever når dessa kunskaper. Övriga fem delprov når ungefär 90 % av eleverna. Vad gäller nationella prov i svenska i årskurs 3 når ca 87 % fyra av delproven. Ungefär 15 av de 88 Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskapligt och tekniskt program Andel (%) ej behöriga Härjedalen 129 82,2 82,2 80,6 79,8 17,8 Funäsdalens skola Sonfjällsskolan 26 ~100 ~100 ~100 ~100 11 34 ~100 ~100 ~100 82,4 12 Södra skolan 56 75 75 75 73,2 23 Ytterhogdals skola 13 ~100 ~100.. ~100 15 Riket 87,7 86,7 85,2 83,5 12,3 70
eleverna, dvs. 20 %, når inte kravnivån på övriga fyra delprov i svenska. Målet är att samtliga elever ska nå kravnivån på nationella proven. Meritvärde årskurs 9 Meritvärdet för 2011 har sjunkit från 205,6 (2010) till 197,4 för kommunen. Det är främst Funäsdalens skola som uppvisar ett lägre meritvärde jämfört med tidigare år. Södra skolan har ungefär samma meritvärde som tidigare år, 201 för 2011. Södra skolans pojkar har det lägsta meritvärdet på 177 att jämföra med flickornas meritvärde på 220, vilket är kommunens högsta meritvärde för flickor i kommunen. Södra skolan har med andra ord stora skillnader i pojkars och flickors resultat. Sonfjällsskolan i Hede har det högsta meritvärdet på 205 att jämföra mot kommungruppens meritvärde på 207. Ytterhogdal har 13 elever vilket gör det svårt att följa mönster och variationer över tid. Meritvärdet i Ytterhogdal skiljer sig markant mellan pojkars resultat på 152 och flickors resultat på 201. Andel behöriga till nationellt program Eftersom ny skollag tillämpas från och med juli 2011 är det nya regler som gäller för att vara behörig till gymnasieskolan. Yrkesprogram och högskoleförberedande program har skilda behörigheter. Behörighet till yrkesprogrammen saknar 18 % av kommunens ungdomar, naturvetenskapligt och tekniskt program saknar 20 % behörighet till. Pojkarna på Södra skolan är den grupp som visar en klart lägre andel behöriga till yrkesprogram och högskoleförberedande program, 35 % av pojkarna är inte behöriga till nationellt program. Även pojkarna på Ytterhogdals skola har en låg andel behöriga, där är 22 % inte behöriga till nationellt program. Andel som nått målen i samtliga ämnen Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen är för kommunen 71 %. Det innebär att ungefär 30 %, vilket motsvarar 34 elever av 132, inte har nått målen i samtliga ämnen. På Funäsdalens skola når flest elever målen i samtliga ämnen, 88 % att jämföra mot kommungruppens 79 % och riket 77 %. På Södra skolan och Ytterhogdals skola når endast 64 % målen i samtliga ämnen, 36 %, når med andra ord inte målen i samtliga ämnen och det är främst pojkarna som uppvisar låga resultat. Även Sonfjällsskolans pojkar ligger under riket (77 %) och kommungruppen (79 %), där når 63 % målen i samtliga ämnen. Resultat gymnasieskolan Betygspoängen är ungefär densamma som tidigare år, 13,1 mot rikets 14,0 (2010). Ca 71 % har slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år, det är betydligt lägre än 2010 och är lägre än riket 76 %. Andel med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är 66 %, betydligt lägre än rikets 87 %. Analys Kommunikationen mellan verksamheterna, förvaltningen och nämnden behöver förbättras för att samtliga ska kunna ta sin del av ansvaret och agera. Varje nivå behöver utarbeta åtgärder som förbättrar verksamheternas resultat. Skolornas personal behöver analysera sina respektive skolors resultat, spegla det i rapporter och forskning och utarbeta förslag till åtgärder. Nämnden behöver analysera de förutsättningar de ger skolorna, det vill säga resurser, lärares behörigheter och kompetens, lyfta fram forskning som pekar på vad som påverkar skolors resultat osv. 71
Figur 1 Ansvarsfördelning Staten Mål Lärare, rektor och Huvudmannen Rektor ytterst huvudmannen Förutsättningar Process Resultat Huvudmannens uppgift är att skapa de förutsättningar som behövs i verksamheten för att nå målen. Detta uppdrag innebär i sin tur att huvudmannen, för att ge rätt förutsättningar, måste vara medveten om de statliga mål och krav som kommer till uttryck i skollag och förordningar. Det är en dubbel styrning, Staten ger kommunen som huvudman uppdraget att ge skolorna sådana förutsättningar, att de nationella målen kan uppnås. Den andra styrningen innebär ett uppdrag, förbi huvudmannen, direkt till lärare och rektorer att utforma en lokal verksamhet som innebär att eleverna får förutsättningar att uppnå de mål som är framskrivna i läroplaner och kursplaner. Kommunövergripande åtgärder pågår, Mittuniversitetet genomför en utbildningsinsats under 3 år för samtliga lärare som undervisar i matematik. Målet är att fler elever ska nå målen. Alla lärare som undervisar i ämnet matematik är med i kompetensutvecklingen. En matematikutvecklare om 50 % i kommunen är också en del av matematiksatsningen. Uppdraget innebär bland annat att kartlägga varje skolas resultat och tillsammans med respektive rektor utveckla strategier för att förbättra skolornas resultat. Nationella proven i åk 3 och 5 ligger som grund för vilka skolor som har större behov av matematikutvecklarresursen. Huvudmannen har förstärkt skolornas kompetens genom att två specialpedagoger har rekryterats till Södra och Norra skolan i Sveg. Framtiden Ny skollag och förordningar ger skärpta behörighetsregler för lärare. Mindre skolenheter med färre lärarresurser kommer att få svårigheter att organisera verksamheterna. Utbildningen för elever i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska efter den 1 juli 2011 genomföras enligt den nya skollagen, skolförordningarna och de nya läroplanerna för respektive verksamhet. I grundskolans läroplan finns grundskolans kursplaner som kompletteras av kunskapskrav. I grundskolan är den nya betygsskalan sexgradig, A-F, med fem godkända och ett icke godkänt betygssteg. De elever som läsåret 2011/12 går i årskurs 9 ska fortsatt få betyg enligt den nuvarande betygsskalan, det vill säga G - MVG. Detta medför även att undervisningen för dessa elever ska genomföras enligt kursplanerna som utgår från Lpo 94. Från och med höstterminen 2012 kommer betyg även att sättas i årskurs 6 och 7 i grundskolan. Minskande elevunderlag i kommunen ger anledning till dialog om lokalers användande och skolorganisering. Dialog pågår angående årskurserna 7-9 i Ytterhogdals skola. 72
SOCIALNÄMNDEN Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- 2011 2011 avvikelse Politisk verksamhet - 811-767 44 Anslag för oförutsedda behov Gemensam administration m m - 4 000 4 000-11 424-11 425-1 Individ och familjeomsorg - 18 543-19 791-1 248 Äldreomsorg - 165 886-173 072-7 186 Handikappomsorg - 43 991-41 243 2 748 Arbete och aktivitet - 12 739-12 883-144 Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön - 192-192 - 840-840 SUMMA - 257 394-260 213-2 819 Kommentarer till siffersammanställning Socialnämnden redovisar för år 2011 en budgetavvikelse på ca 1% som motsvarar 2 819 tkr i underskott gentemot budgetram. Inom politisk verksamhet uppstår ingen nämnvärd avvikelse mot avslag. Socialnämndens buffert i form av anslag för oförutsedda behov har inte fördelats ut till verksamheterna utan parerar del av kostnadsöverdrag. Inom gemensam administration har anslaget ianspråktagits i sin helhet. Det för 2011 för- höjda anslaget för kompetensutveckling ingår där. Individ- och familjeomsorg redovisar ett underskott om ca 1,2 Mkr. Resultatet är en förbättring i jämförelse med år 2010. Kostnaderna för försörjningsstödet svarar i huvudsak för avvikelserna. Kostnaderna för ensamkommande barn och ungdomar balanseras av de intäkter som erhålls från Migrationsverket för verksamheten. 73
Inom äldreomsorgen redovisas ett underskott på 7,1 Mkr. Kombinationen av ett reducerat budgetanslag sammantaget med ökningar i verksamheten utgör främsta orsaken. Det redovisade totala nettokostnadsutfallet för verksamheten äldreomsorg ökar mellan 2010 och 2011 med ca 1,2 Mkr. beslut om lämpliga insatser utifrån bästa tillgängliga kunskap. Arbetssättet förutsätter ett ständigt och systematiskt lärande och utgår från tre kunskapskällor forskningen, praktiken och brukaren. Målet är att insatserna ska hålla en så god kvalitet som möjligt sett ur brukarens perspektiv. Inom handikappomsorgen redovisas ett överskott om 2,7 Mkr. Överskottet beror på fortsatt kostnadsöversyn samt det faktum att en del av beviljade insatser ej ianspråktas fullt ut. I sammanhanget kan nämnas att socialförvaltningens ledningsgrupp har genomgått ett utbildningsprogram, Leda för resultat, med inriktning på utvecklingsarbete för en evidensbaserad praktik. Inom avdelningen arbete och aktivitet inklusive daglig verksamhet redovisas ett underskott om 144 tkr. Övriga poster avser löneregleringsposter o dyl. Därutöver tillkommer satsningar på såväl nationellt stöd som stärkta regionala stödstrukturer för att utveckla och använda kunskap och metoder, utvärdera och följa upp insatser exempelvis med utgångspunkt från socialstyrelsens Öppna jämförelser. Viktiga händelser och beslut Allmänt I kommunen som helhet har under 2011 genomförts en medarbetarundersökning. Resultatet har nogsamt analyserats. Ett av socialnämndens mål inom perspektivet personal är att fortlöpande förbättra dialog/ feedback och delaktighet. Detta med utgångspunkt från att medarbetare som känner sig sedda och bekräftade, bidrar till att skapa den goda arbetsplatsen. Handlingsplaner har upprättats i syfte att förbättra måluppfyllelsen med utgångspunkt från resultatet av medarbetarundersökningen. Inom perspektivet kvalitet anger socialnämnden i verksamhetsplan 2011 att målet är att fortlöpande förbättra brukarens möjligheter att ha inflytande på de insatser som erbjuds, att bemöta brukaren på ett personligt sätt. Inom socialnämndens verksamhet implementeras EBP, dvs evidensbaserad praktik. EBP är ett arbetssätt som innebär att brukaren och professionen tillsammans fattar Sjukfrånvaro Ohälsotalet i kommunen har ökat något i jämförelse med föregående år, liksom riket i övrigt. Kommunen 2010 4,1%, 2011 4,76%. Individ- och familjeomsorg Behovet av försörjningsstöd har fortsatt att öka under 2011. Den vanligaste orsaken är arbetslöshet och utförsäkring från Försäkringskassan. Gruppen unga under 25 år som är beroende av ekonomiskt bistånd till sin försörjning har minskat något i antal. Ekonomiskt bistånd till nyanlända flyktingar i avvaktan på statlig etableringsersättning inverkar. Försörjningsstöd Tkr Budget Utfall år 2006 4 580 3 550 år 2007 4 450 3 399 år 2008 4 330 3 180 år 2009 4 330 3 952 år 2010 4 830 4 475 år 2011 4 580 5 763 74
Inflödet av anmälningar inom barn och familj har varit något lägre i antal i jämförelse med 2010. Större andel av de anmälningar som inkommit har kommit från polisen och skolan. En samverkansmodell har utarbetats tillsammans med förvaltningen för bildning fritid och kultur. Målet är att fånga upp och få en effektiv samverkan kring de barn och ungdomar som är i behov av insatser. Under 2011 inleddes förberedelse till vidareutveckling av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar bl a i form av utslussning vid uppnådd 18 års ålder. År 2009 2010 2011 Hem för vård eller 4 4 5* boende Lagen om vård av 1 1 2 unga Anmälningar 70 121 94 Familjehem 5 5 4 Kontaktfamilj 13 28 15 Kontaktpersoner 12 14 18 * 3 av dessa är ensamkommande ungdomar Vad gäller missbruks- och beroendevård har arbete med att ta fram lokala riktlinjer mellan primär vård, psykiatri och socialtjänst ägt rum. Projektet benämns Kunskap till praktik och ingår som en del i EBP, evidensbaserad praktik. År 2009 2010 2011 Hem för vård eller boende 14 13 12 Gruppbehandling öppenvård 36 24 45 Kunskap- och motivation 18 27 24 Ansökan/omedelbart om 5 3 4 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Anhörigbehandling 8 8 0 Anmälningar 47 67 44 Ansökningar 31 51 15 Socialberedskap via tjänstemän under helger/storhelger införs i syfte att bland annat förbättra rättssäkerheten i hanteringen. Integrationsenheten byter organisatorisk tillhörighet och samordnas med verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar från årsskiftet 2011/12. Äldreomsorg En äldreplan har fastställts av kommunfullmäktige för perioden 2011-2018. Planen behandlar de politiskt prioriterade områdena för äldreomsorgen. Planen har utvärderats med redovisning av de aktiviteter för måluppfyllelse som genomförts under 2011 (Dnr 709-189-10 Sn). Under året har erbjudande om önskad sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda införts i enlighet med socialnämndens beslut. Utredning och planering av boendeformer som möter de behov som kommer inom äldreomsorgen har påbörjats. Översynen har bl a inneburit att beslut fattats om ombyggnad av en avdelning vid fd sjukhemmet i Sveg till demensavdelning. Vidare har avdelningen Björken bytt lokaler och utökat antalet platser för korttidsvård, inom samma byggnad. I enlighet med statsmaktens intentioner har socialnämnden ansökt och beviljats statlig prestationsersättning för införande av lokala värdighetsgarantier. Inom ramen för utökat och förbättrat kvalitetsarbete har socialnämnden beslutat om deltagande i kvalitetsregistret Senior Alert, ett verktyg för att mäta samt förebygga fall, undernäring samt trycksår hos äldre. Inom området kvalitetsutveckling kan även nämnas deltagande i Palliativa registret, ett sätt att 75
arbeta för att den palliativa vården, dvs vård i livets slutskede, förbättras. Kosten och nutritionens betydelse för de äldres välmående samt samband med exempelvis fall och fallskador uppmärksammas alltmer. Inom ramen för statliga stimulansmedel har ett kost- och nutritionsprojekt med dietistmedverkan påbörjats. Utbildningsinsatser har genomförts bl a för sjuksköterskor och baspersonal. En pilotstudie har genomförts gällande erbjudande om förebyggande hembesök till personer 75 år. Studien har genomförts på ett likartat sätt i kommunerna Åre, Ragunda samt Härjedalen. Utvärdering av det begränsade försöket har genomförts av FoU-Jämt, dvs forskning och utveckling i Jämtland. Utveckling av stödet till närstående som vårdar anhörig, anhörigstöd har under året breddats att även omfatta grupper utanför äldreomsorgen. Härjedalen deltar i en nationell kartläggning av hur anhörigstödet utvecklas. Medel har sökts och beviljats inom ramen för den nationella satsningen kallad Omvårdnadslyftet. Avsikten är att stärka den grundläggande kompetensen för vårdbiträden och undersköterskor inom äldreomsorgen. Handikappomsorg Verksamheten har varit fortsatt fokuserad på resursoptimering. Arbetet med att ytterligare öka rättssäkerheten i myndighetsutövningen har fortsatt. En revidering av riktlinjer för handläggning och verkställighet har genomförts. Biståndshandläggning inom SoL, Socialtjänstlagen samt LSS, lagen om stöd och service till funktionshindrade, har sammanförts till en enhet under en försöksperiod. Försöket har fallit väl ut och torde permanentas. Socialstyrelsen har under året genomfört en nationell tillsyn av kommunernas verksamhet inom området socialpsykiatri samt samverkan med landstinget vad gäller målgruppen. En del förbättringsområden har påtalats. Arbete med att förbereda en utökning av antalet platser i gruppbostad i västra Härjedalen har påbörjats till följd av volymökningar. Arbetet sker i samverkan med Härjegårdar Fastighets AB. Under senare delen av året har en påtaglig volymökning i form av personlig assistans, LSS uppkommit till följd av förvärvade skador. Ett utvecklingsarbete har påbörjats vid Svedjegården i Ytterhogdal. Ett arbetssätt som ska förbättra det sociala innehållet för de boende och leda till en ökad kvalitet när det gäller etik och bemötande. Kostnad särskilt År boende/ vårdtagare 2006 509 410 2007 447 893 2008 549 681 2009 583 966 2010 573 192 Personlig assistans, LSS År Bev tim Utförda tim 2009 9 997 9 088 2010 8 682 8 367 2011 8 356 8 180 Personlig ass, Socialförsäkringsbalken År Bev tim Utförda tim 2009 27 444 35 714 2010 34 010 41 678 2011 34 701 44 821 76
* utförda timmar högre än beviljade timmar är arbetsmiljö åtgärder. Framtiden För att åstadkomma ett gott arbete erfordras kompetenta medarbetare som är delaktiga och trivs i sitt arbete. Kompetenta medarbetare bemöter brukarna värdigt i enlighet med socialnämndens värdegrund. Ledarskapet på alla nivåer skall vara tydligt. Enskilda medarbetares initiativ till egen utveckling skall uppmuntras och möjlighet till utbildning skall finnas. Boende i familjehem År 2009 20 platser År 2010 23 platser År 2011 21 platser Arbete och Aktivitet En genomlysning av verksamheten med utgångspunkt från ett samhällsekonomiskt perspektiv har resulterat i FoU-rapporten glesbygdsmodellen. Rapporten utgör förstudie till en ESF-ansökan (Europeiska socialfonden) benämnd Kraftsamling Härjedalen. Projektet avser att hjälpa individer som står längst ifrån arbetsmarknaden genom att utveckla samarbetet främst med skola och näringsliv. En utökning av platsantalet avseende trygghetsanställningar, TAS har vidtagits bl a med finansiering via omdisponering av medel inom anslaget för försörjningsstöd. Strategiskt arbete med satsningar inom personal- och kompetensförsörjning erfordras. Värdighetsgarantier skall utarbetas och implementeras inom alla delar av socialtjänsten med inriktning mot kvalitetsförbättringar för den enskilde medborgaren. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Kommunens resurser till barn och ungdomar ska samverka för att tidigt hjälpa de som är i behov av stöd. Målet delvis uppfyllt då konkret modell för samverkan utarbetats. Kommunen ska arbeta för att motverka missbruk av alkohol och andra droger. Arbetet har konkretiserats bl a i form av lokala riktlinjer mellan primärvård, psykiatri och socialtjänst. Förslag till avtal inom ramen för kunskap till praktik föreligger inom kort. Antal personer 2009 2010 2011 Daglig verksamhet SoL 16 15 16 Daglig verksamhet LSS 38 35 34 OSA 15 15 16 Arbetsförmedlingen 37 88 33 Äldreomsorgen ska bedrivas kostnadsmässigt i nivå med länssnittet exkl Östersund. Kvalitet och service ska jämföras med kommunernas snitt i länet. Målet ej uppfyllt. Trygghetsanst, TAS 0 10 22 Instegsjobb 2 6 7 IFO 8 8 9 Samhällstjänst 2 0 1 77