Demokrati i förskolan Förskollärares syn på demokratiuppdraget Democracy in preschool Preschoolers view of the democracy commitment My Larsson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Förskollärarprogrammet Grundnivå 15 hp Handledare: Lovisa Skånfors Examinator: Getahun Yacob Abraham Datum 2018-02-13
Abstract The purpose of this study is to contribute knowledge of preschool teachers views on democracy and how the mission is expressed in preschool activities. The democracy commitment is seen as a difficult and complex assignment in relation to the work with children in preschool. Democracy is part of an everyday work in preschool activities and it is important that this is visible as it is what the preschool's policy instrument are based on. To study how the democracy commitment is expressed in preschool activities, the study's results are derived from semi-structured interviews. In the interviews, the starting point is to find out how preschool teachers view at democracy in preschool, how preschool teachers work with democracy in their daily activities and if there are any conditions and challenges they express in their work with the democratic assignment in preschool. The result presents a aspekt of how preschool teachers think and work with democracy in preschool activities. The result has been analyzed with socio-cultural theory and in the discussion; the result is related to previous research on democracy work in preschool. Keywords Preschool teachers, preschool, democracy, democracy commitment, socio-cultural theory.
Sammanfattning Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet. Demokratiuppdraget ses som ett svårt och komplext uppdrag i relation till arbetet med barn i förskolan. Demokrati ingår också i mycket av det vardagliga arbetet i förskolans verksamhet och är viktigt att göras synligt då det är det som förskolans styrdokument grundar på. För att undersöka hur demokratiuppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet är studiens resultat framtaget ur semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna är utgångspunkten att få reda på hur förskollärare ser på demokrati i förskolan, hur förskollärare arbetar med demokrati i den dagliga verksamheten och om det finns några förutsättningar samt utmaningar som de uttrycker i deras arbete med demokratiuppdraget i förskolan. Resultatet presenterar en bild av hur förskollärare tänker och arbetar kring demokrati och demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Resultatet har analyserats utifrån den sociokulturella teorin och i diskussionen relateras resultatet till tidigare forskning av demokratiarbete i förskolan. Nyckelord Förskollärare, förskola, demokrati, demokratiuppdraget, sociokulturell teori.
Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Frågeställningar... 2 Forsknings- och litteraturgenomgång... 4 En definition av begreppet demokrati... 4 Tidigare forskning om arbete demokrati... 5 Förskollärares roll i demokratiarbetet... 5 Möjligheter och utmaningar i demokratiarbetet... 5 Problematiken kring regler... 6 Miljöns inverkan på demokratiuppdraget... 7 Teoretiska utgångspunkter... 8 Sociokulturell teori... 8 Mediering... 8 Appropriering... 8 Den proximala utvecklingszonen... 8 Metodologisk ansats och val av metod... 10 Val av metod...10 Val av informanter...10 Genomförande och kontakt...11 Reliabilitet och validitet...12 Forskningsetiska aspekter...12 Resultat och analys... 14 Förskollärares syn på demokrati i förskolans verksamhet...14 Demokrati som rättighet...14 Demokrati som ansvar och skyldighet...15 Demokrati som relationellt...16 Förskollärares beskrivning av sitt arbete med demokrati...16 Vuxenstyrda aktiviteter...17 Fria leken...17 Inlyssnande som en del av demokratiarbetet...18 Förutsättningar och utmaningar i arbetet med demokrati...19 Utmaningar till regler och rutiner...19 Barns eget val som problematiskt...21
Diskussioner en förutsättning...21 Diskussion... 23 Metoddiskussion...23 Resultatdiskussion...24 Innebörder av och arbetet med demokrati...24 Slutsatser...26 Vidare forskning...27 Referenser... 28 Bilagor... 30 Bilaga 1...30 Bilaga 2...31 Bilaga 3...32 Bilaga 4...33
1
Inledning Jag har valt att studera ämnet demokrati och barns rättigheter. Min nyfikenhet till ämnet grundar sig i ett medarbetarsamtal som jag hade. Under samtalet fick jag frågan om vad jag ansåg att demokrati var för mig samt hur jag ansåg arbetet kring demokrati kom fram i mitt dagliga arbete i förskolan. Då jag arbetar inom förskolan har jag ett flertal gånger efter detta studerat och reflekterat kring vad demokratiuppdraget betyder i förskola och hur detta tar sig uttryck i verksamheterna. Genom mina individuella reflektioner har det uppkommit en osäkerhet kring hur jag som förskollärare bör förhålla mig till demokratiuppdraget i mitt arbete. Begreppen demokrati och demokratisk grund har blivit mer svårgripbara för mig desto mer jag reflekterat kring det. Utifrån reflektionerna har det väckts en nyfikenhet kring hur andra förskollärare upplever arbetet och arbetar med demokratiuppdraget. Ämnet demokrati är relevant och aktuellt att arbeta med då synen på barn historiskt sett ändrats. Genom barnkonventionen (Barnombudsmannen, 2015) som antogs 1989 har barn fått en ökad rättighet i samhället och rättigheterna för barn har placerat individen i fokus. Individfokuset i detta sammanhang har resulterat i ett förändrat förhållningssätt gentemot barn. Individfokuset har inte enbart fört med sig ett ökat krav på vuxna att respektera och förhålla sig till barnens ökade rätt, utan har även resulterat i ett ökat krav på barnen att ta ansvar för sina egna handlingar. Barnens ansvar gäller de egna handlingarna både enskilt och i grupp, t.ex. i förskolans verksamhet. Arbetet i olika barninstitutioner har därmed genomgått en förändring. En av de barninstitutioner som genomgick en förändring i samband med konventionen om barns rättigheter är förskolan. Förskolan har idag en egen läroplan, Lpfö98, med riktlinjer för vad verksamheten ska innehålla (Skolverket, 2016). Lpfö98s värdegrund tyder på att barnen i förskolan ska ges möjlighet att bygga grunden till den demokratiska syn som det svenska samhället vilar på. I demokratiuppdraget nämns det att varje barn ska ges möjlighet till att uttrycka sina åsikter och bli lyssnad till, vilket leder tillbaka till barns rättigheter (Skolverket, 2016; Barnombudsmannen, 2015). Trots tydliga riktlinjer om vad innehållet i förskolan ska omfatta upplever jag att det fattas konkreta tillvägagångssätt för hur arbetet kring demokratiuppdraget ska omsättas i praktiken. Min nyfikenhet ligger därför i att undersöka hur förskollärare beskriver demokrati i förskolan samt att synliggöra förskollärares bild av vilka förutsättningar och utmaningar i arbetet med demokratiuppdraget kan medföra. Syfte Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur förskollärare beskriver att uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet. Frågeställningar För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har följande frågeställningar valts Hur beskriver förskollärare sin syn på vad demokrati är i förskolans verksamhet? Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att göra förskolan till en demokratisk arena för barn? 2
Vilka förutsättningar och utmaningar beskriver förskollärare när det gäller arbetet kring demokrati? 3
Forsknings- och litteraturgenomgång I kapitlets första del ges en definition av begreppet demokrati samt demokratiskt förhållningssätt och i kapitlets andra del presenteras tidigare forskning om demokrati i förskolan. En definition av begreppet demokrati Sökningar på ordet Demokrati i Nationalencyklopedin, NE (2011) ger ett resultat med beskrivningen folkmakt eller folkstyre. Liknande har den svenska akademiens ordbok, SAOB (2017) beskrivit ordet. Varken NE och SAOB ger någon konkret beskrivning av demokrati i praktiken då de båda tyder på att det finns många olika former av demokrati och att demokratin kan se avsevärt olika ut inom olika grupper (NE, 2011; SAOB, 2017). Då det inte finns någon konkret beskrivning av demokrati i ordlistorna har jag även valt att synliggöra synonymer till begreppet demokrati. Genom att synliggöra synonymer finns det möjlighet till att få fatt ord som demokrati kan beskrivas med, fast med andra uttryck. Beskrivningen kan ge en möjlighet till att hitta vägledande ord till demokratiuppdraget. En vägledning med andra ord kan bidra till att få upp synen för hur man kan tänka kring demokrati. Enligt Synonymer.se (u.å.) ges förslag på tänkbara synonymer till begreppet demokrati. Utöver de tidigare nämnda folkmakt och folkstyre ges förslag på medbestämmande, jämlikhet och jämställdhet som synonymer. I tidigare forskning finns det olika forskare som berör demokratibegreppet i relation till de tidigare nämnda synonymerna. En av de som tar upp en mer ingående aspekt av vad demokrati är inom skolväsendet är Persson (2010). Persson undersöker i sin avhandling villkoren för pedagoger att driva demokratiundervisning samt vilken betydelse professionella grupper inom skolväsendet har i samhället idag. I avhandlingen presenteras en bred undersökning av demokratiuppdraget i förskola, grundskola och gymnasieskola. I resultatet synliggörs en definition av demokrati och demokratiuppdraget, där demokratiuppdraget brutits ner för att lyfta fram innehåll som ger en samlad bild av vad demokrati är och står för. Persson beskriver demokratiuppdraget som hur det bör vara, dvs. demokrati som frihet, jämlikhet, solidaritet och rättvisa. Genom dessa begrepp delar han in de i fyra kategorier. Kategori ett innehåller en utgångspunkt ur begreppet frihet. Den andra kategorin innehåller ett flertal begrepp om jämlikhet, diskriminering, allas lika värde, kränkningar och genus. Kategori tre innefattar begreppen solidaritet, ansvar, respekt, lyhördhet och gemenskap. Den sista kategorin innehåller rättvisa, inflytande och delaktighet (Persson, 2010). Andra studier som lyfter liknande resultat om definitionen av demokrati och demokratiuppdraget i förskolan är Qvarsell (2011) och Ribaeus (2014). Qvarsells (2011) lyfter, i sin studie om små barns möjligheter till demokrati i sitt liv och i förskolans verksamhet, att demokrati beskrivs som en form av bestämmande, delaktighet och inflytande, ansvar, rättvisa, men också att viktiga aspekter inom demokratin är diskussion och reflektion, gemenskap, ömsesidighet och hänsyn till allas lika värde. Vidare beskriver Ribaeus (2014) i sin avhandling, där syftet är att undersöka förskolans demokratiuppdrag så som det kommer till uttryck genom förskollärares tal och handlingar och genom barns agerande i förskolans verksamhet, ett resultat om att demokratiuppdraget främst beskrivs som inflytande och delaktighet, men också som rättighet och skyldigheter i form av respekt, gemenskap och ansvar (Ribaeus, 2014). Sammanfattningsvis kan dessa begrepp vara ett hjälpmedel i den här studien till att förstå förskollärarnas beskrivning av vad de anser är demokrati i förskolan och hur det tar sig uttryck i deras beskrivning av arbetet. 4
Tidigare forskning om arbete demokrati I denna del presenteras tidigare forskning kring arbetet med demokrati i förskolans verksamhet. Det innehåll som presenteras är utifrån fyra syninnehåll. Syninnehåll 1) innehåller förskollä rares roll i demokratiarbetet, syninnehåll 2) innehåller möjligheter och utmaningar i demokratiarbetet, syninnehåll 3) innehåller problematiken kring regler i förskolans verksamhet och syninnehåll 4) innehåller miljöns inverkan på demokratiuppdraget. Dessa fyra syninnehåll ger en bild av hur olika faktorer påverkar arbetet med demokrati och demokratiuppdraget. Förskollärares roll i demokratiarbetet När det gäller forskning om förskollärarnas arbete med demokrati definieras det olika av forskarna. I Qvarsells (2011) studie lyfter hon vuxnas roll i demokratiarbetet är att finnas lättillgänglig och närvarande för barnen så att de lätt kan söka upp kontakten med förskolläraren när de vill och behöver. Leken lyfts som en del där förskollärarens roll är extra betydande. I leken får barn möjlighet till inflytande, träna på respekt samt ingå i samvaro med varandra, genom argumentation kunna ta gemensamma beslut, samt öka barns ömsesidighet och hänsyn till andra. Det är i leken som förskolläraren behöver finnas närvarande och lättillgänglig för att kunna stötta och vägleda barnen (Qvarsell, 2011). Även Bae (2010) lyfter leken i sin studie med syftet om hur barn i Norska barnehagen ges möjlighet till delaktighet i verksamheten. Här menas det att förskollärarens roll behöver beaktas i alla delar av verksamheten och då allra främst leken, som är en av det viktigaste tillvägagångssättet för att nå barnens möjlighet till deltagande i demokratiarbetet (Bae, 2010). Däremot definierar Insulander, Ehrlin och Sandberg (2015) i sin studie, där syftet är att undersöka hur barns aktiva deltagande möjliggörs eller begränsas i det de kallar entrepreneurial learning, förskollärarens roll som huvudsakliga fokus på att uppmuntra lärprocesser. Genom upplevelser och experimentella processer där barnen får möjlighet till att lösa problem tillsammans och utbyta erfarenheter genom diskussioner (Insulander, et.al., 2015). Även Ribaeus (2014) lyfter diskussion och problemlösning som en del i förskollärarnas arbete med demokrati. Hon presenterar att förskollärarna uttrycker att barnen måste bli lyssnade till men också lära sig att lyssna på varandra och att det möjliggörs i diskussioner och problemlösningar (Ribaeus, 2014). Möjligheter och utmaningar i demokratiarbetet Forskning om demokratiarbetet i förskolans verksamhet har visat sig i studier att arbetet med demokrati oftast relateras till delaktighet och inflytande. När det gäller arbetet i verksamheterna har förskollärare en mening om att barn ges relativt stor möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolans aktiviteter, studier visar dock att möjligheten för barn begränsas av olika anledningar och det är något flera forskare bekräftar (Ribaeus, 2014; Insulander, et.al., 2015; Persson, 2010; Qvarsell, 2011; Johansson, Emilsson, Röthle, Puroila, Broström & Einarsdóttir, 2016). I Ribaeus (2014) avhandling visar resultatet främst att demokratiarbetet beskrivs som inflytande men att också delaktighet. För att kunna arbeta med inflytande och delaktighet behövs dock relationer. Genom bra relationer byggs en grund till trygghet och trygghet är grunden till delaktighet och inflytande. Det lyfts även fram att det är främst i relation till samlingar och vuxenstyrda aktiviteter som förskollärarna pratar om delaktighet och inflytande. Barnen uttrycks ges möjlighet att delta i diskussioner som en form av delaktighet, men även om barnen ges möjlighet till deltagande visar resultatet att förhållandevis lite utrymme ges för barnens inflytande. Samlingarna och andra planerade aktiviteter synliggörs som starkt vuxenstyrda och 5
barnens rättigheter till inflytande och att ha möjlighet till att yttra sig är begränsad (Ribaeus, 2014). Även Insulander, et. al. (2015) tar i sin studies resultat upp att vissa vuxeninitierade aktiviteter tenderar till att bli lite väl styrda. De lyfter dock att i de aktiviteter där förskollärarna är mer medvetna och tillåtande synliggörs ett ökat deltagande och ett större inflytande. Resultatet visar att det som möjliggör förskollärares arbete är förskollärarens förhållningssätt (Insulander, et.al., 2015). Det här är något som även Persson (2010) synliggör i sin studie. Undersökning av demokratiuppdraget i förskolan visar att det finns brister i personalens syn på sin egen roll i arbetet. Persson delar upp arbetet med förskollärarnas egen roll och förhållningssätt i fyra kategorier som synliggör vad förskollärarna behöver arbeta med för att ändra om sitt förhållningssätt och därmed öka sitt arbete med demokratiuppdraget. I en av kategorierna finns det behov för förskollärarna att öppna upp sitt eget tillåtande att låta barnen delta med synpunkter och åsikter, samt att dessa ska beaktas i utformandet av aktiviteter. De måste även lyfta blicken utanför sina ramar för normen och därmed ta vara på allas lika värde. Pedagogerna behöver lyfta konflikter till en nivå som skapar framgångsrika sätt att hitta lösningar på problemen, istället för att ta konflikten som ett faktum och därmed undvika lösningar. I sista delen av kategorierna lyfts förskollärarnas egen roll i att bry sig om varandra. Dessa aspekter anser Persson tyder på att ansvaret för pedagogen är att synliggöra sitt förhållningssätt och genom det skapa en social trygghet hos barnet, samt skapa en miljö som barnet vill vara delaktig i och kan utformas med barnets inflytande. Persson lyfter fyra vägledande ord i demokratiarbetet: öppenhet, ansvar, diskussion och ömsesidighet (Persson, 2010). I en annan studie av Qvarsell (2011) beskrivs demokrati i förskolans som en form av bestämmande genom att skapa ett reellt inflytande och involvera barnen i beslut. Hos små barn lyfts kommunikationen och estetiken som en grund till inflytande. Inflytandes hos små barn arbetas med demokrati utifrån barnens kommunikationsmedel i form av kroppsspråket, även kallat det estetiska språket, som gör det möjligt att kunna få fatt i de små barnens uttryck (Qvarsell, 2011). Några som också lyfter barns kommunikationsmedel i relation till delaktighet och inflytande är Johansson, et.al. (2016) i sin studie med syfte om barns individuella och kollektiva rättigheter i undervisning- och barninterak t- ioner i nordiska förskolor. De lyfter i studien att barns individuella rättighet till att uttrycka sin åsikt och sina val möjliggörs genom deras sätt att kommunicera, vare sig det är genom kroppsspråk eller verbalt (Johansson, et.al., 2016). Problematiken kring regler Förskollärare uttrycker att demokratiuppdraget är ett svårt ämne då demokratibegreppet är så svårgripbart (Persson, 2010; Ribaeus, 2014). De framför att förskollärarna till stor del uttrycker hindren med arbetet kring demokratiuppdraget snarare än möjligheterna. De framför även att arbetet med demokrati ofta stannar på en formell nivå då förskollärarna gärna diskuterar ämnet men att det i praktiken uppstår hinder i arbetet som gör att det inte fullföljs (Persson, 2010; Ribaeus, 2014). Persson (2010) tar främst upp hinder inom det dagliga arbetet i verksamheterna medan Ribaeus (2014) tar upp strukturella hinder som barngrupp och barnens ålder, tid, lokaler, resurser och regler. När det gäller regler uttrycker Ribaeus att förskollärarnas arbete hindras genom regler som krävs för struktur. Hindren som förskollärarna uttrycker relateras med både förskolans konkreta regler i situationer kring de oskrivna reglerna, regler som inte är flexibla eller som kopplas till traditioner, men också regler i form av rutiner. Aspekten om att ramar som reglerna skapar blir komplext och för mycket ansvar läggs på barnen som de inte klarar av, dock framförs en bild av det positiva med att reglerna också skapar trygghet för många barn (Ribaeus, 2014). Qvarsell (2011) lyfter däremot utmaningar i förskollärarnas arbete i 6
förhållande till regler. Aspekterna av om barn som kliver utanför normen lyfts, dvs. reglerna samt rutinerna, och inte infaller sig i den, gör motsättningar eller motarbetar dessa regler även kan ses som ett sätt att utöva sin demokratiska rätt på. Genom barnens motsättningar uttrycker de sin egen vilja, vilket är en rättighet inom demokratin som barnen har. I dessa aspekter tas även maktrelationer upp som ett möjligt hinder för demokratin. Hinder i form av vem som får göra vad och vem det är som bestämmer (Qvarsell, 2011). Samtidigt tar Ribaeus (2014) upp att barn utgår mycket från sig själv och egoistiskt tänk. Reglerna och rutinerna behövs för att, som tidigare nämnt, även barn behöver ta ansvar, för att skapa trygghet och struktur för hela barngruppen (Ribaeus, 2014). Något Bae (2010) däremot tar upp är att ansvaret för arbetet med barns demokratiska rättighet uttrycks vara förskollärarnas. Även om det kan ses som problematik till arbetet i den aspekt av hur förskollärarna uppfattar demokratiuppdraget och vilka utmaningar uppdraget medför i vardagen. Trots att de utbildade förskollärarna är väl pålästa inom styrdokumenten ger det ingen garanti för att arbetet förverkligas i praktiken (Bae, 2010). Vidare lyfter Johansson, et.al. (2016) att det sker en spänning mellan barnets individuella rättigheter och de kollektiva reglerna som finns inom verksamheterna. Förskollärarna väljer oftast de kollektiva reglerna som barn behöver förhålla sig till framför barns individuella rättigheter. Det lyfts dock att barnen får möjlighet att uttrycka sina åsikter och argumentera för dem, samt att de stöttas och handleds i diskussioner, men att det till följd oftast slutligen löses genom de kollektiva reglerna (Johansson, et.al., 2016). Miljöns inverkan på demokratiuppdraget När det gäller den pedagogiska miljön i förskolans verksamheter är det flera forskare som tar upp hur den har en inverkan på arbetet med demokrati (Qvarsell, 2011; Ribaeus, 2014; Insulander, et.al., 2015; Persson, 2010). Qvarsell (2011) tar upp aspekter om att den pedagogiska miljön ger möjligheter genom att den kan bjuda in till demokrati i förskolan, men att den även kan problematisera demokratiarbetet om förskollärarna inte är medvetna om dess inverkan. Även Ribaeus (2014) framför aspekter om att miljön kan bidra både positivt och negativt. Miljön har en betydande möjlighet för barns inflytande i verksamheten. Genom miljön kan barn vara med och påverka hur den utformas genom att uttrycka tankar och åsikter om den, men också praktiskt verkställa miljön utifrån sina idéer. Vidare uttrycks dock att miljön kan begränsa barnens lek i form av att material är otillgänglig för barnen, t.ex. att material placeras så att barnen inte når det. Det visar dock att förskollärarna även kan se det som en möjlighet för barn att använda sig av sina demokratiska möjligheter genom att aktivt uttrycka och visa på sitt intresse för olika material. Aspekten om att förskollärarnas avsikt med vissa begränsningar i miljön tas upp och kopplas till säkerhetsaspekten. Ibland anses inte barns inflytande tillgodoses då önskemålen innebär någon form av fara för barnen själva eller för deras kamrater (Ribaeus, 2014). Det som däremot Insulander, et, al. (2015) och även Persson (2010) tar upp är att i arbetet med demokrati erbjuda lärmiljöer som inspirerar och stimulerar barns kreativitet, samt bidrar till att barnen kan växa och utvecklas i dem. 7
Teoretiska utgångspunkter Sociokulturell teori Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin (Säljö, 2005). Den sociokulturella teorin är framtagen av Lev Vygotskij och Säljö (2005) presenterar i sin avhandling en tolkning av Vygotskijs sociokulturella teori där synen på människan är att människan ständig är under utveckling. Utvecklingen är kopplad till både biologi och kultur, vilket Säljö menar är att den biologiska utvecklingen och dess processer finns med under hela livet, men när människan börjar kommunicera börjar sociokulturella faktorer att ha stor inverkan. Inom teorin nämns tre olika centrala begrepp som blir av betydelse i den här undersökningens kommande analys. De tre begreppen är mediering, den proximala utvecklingszonen och appropriering (Säljö, 2005). Mediering Mediering står enligt Säljö (2005) för förhållandet mellan människa och redskap. Hur människor tar hjälp av redskap för att förstå sin omvärld. Mediering menas som ett redskap som hjälper oss att utföra handlingar. Vi människor använder fysiska och psykologiska redskap. Fysiska redskap är olika artefakter och psykologiska redskap är redskap för tänkande och kommunika t- ion. Ett av det viktigaste kommunikationsmedlet är språket. Språket hjälper människan att kommunicera med den omgivande världen, dvs. främst den kulturella omgivningen vi lever i. Det hjälper människor att interagera med andra människor och ta del av deras tankar, erfarenheter samt perspektiv och även förmedla sociokulturella erfarenheter. Språket används därför som medierande redskap i sociala interaktioner med andra och som medierande redskap för att ta emot och bearbeta kommunikation och aktiviteter inom oss människor, dvs. i vårt tänkande. Språket ses som ett viktigt verktyg och används inom den sociokulturella teorin för att förmedla och förstå sin omvärld (Säljö, 2005). I mitt arbete kan detta hjälpa mig att förstå hur och vad förskollärarna använder sig av för medierande redskap i deras beskrivningar av demokratiarbetet. Appropriering Med appropriering menas enligt Säljö (2005) att människan lär känna intellektuella samt fysiska redskap och lär sig hur dessa används. Appropriering är en process som sker stegvis och det är själva processen som man syftar till med ordet appropriering. Denna process pågår i relation till de medierande redskapen där det börjar i lära kännandet av både psykiska samt fysiska redskap och pågår succesivt i hur man lär sig att hantera dessa. Främst sker denna process med hjälp av sociala praktiker, genom att redskapen används av andra. Appropriering kan också ses som det som blir själva lärandet i ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2005). I mitt arbete kan det handla om hur förskollärarna beskriver att demokratiarbetet de gjort har gjort skillnad, samt hur de beskriver att det syns i agerande och diskussioner som barnen gör. Den proximala utvecklingszonen Enligt Säljö (2005) letar människan alltid nya sätt att förstå sin omvärld, men för att erövra nya kunskaper och färdigheter behöver också människan interagera med andra människor. Den sociokulturella teorin har ett känt begrepp som definierar en fas där människans förmåga att klara av själv och där människan är i behov av stöd från andra möts i den proximala utvecklingszonen. 8
I utvecklingszonen är människan redo för att utmana och utveckla sina kunskaper samt färdigheter. Med stöttning från andra och i sociala sammanhang kan människan nå en utveckling. De nya färdigheterna och kunskaperna tar människan med sig när de möter mer avancerade problem (Säljö, 2005). I mitt arbete kan det handla om hur förskollärarna beskriver att de arbetar och stöttar barnen i deras vardag när det gäller demokrati. Att använda den sociokulturella teorin ger en möjlighet till att koppla samman om demokratiuppdraget genomförs och arbetas med av förskollärare. Jag vill veta hur de medierande redskapen, dvs. de fysiska och psykiska, beskrivs används av förskollärare i deras arbete med demokratiuppdraget. Med appropriering tänker jag att jag vill se hur förskollärare beskriver att deras demokratiarbete blir synligt i barnens handlande. När det gäller den proximala utvecklingszonen kan det handla om ifall och hur förskollärare beskriver att de arbetar och stöttar barnen med avseende på demokrati, t.ex. leder förskollärare arbetet med demokrati? Ges barnen möjlighet till demokratiskt handlande? 9
Metodologisk ansats och val av metod Val av metod Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur förskollärare beskriver att uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet. För att undersöka syftet med denna studie finns det fyra tillvägagångssätt att samla in data på. De fyra tillvägagångsätten är textanalys, observation, enkät och intervju (Christoffersen & Johannessen, 2015). Textanalys, eller dokumentsanalys ger enligt Christoffersen och Johannessen (2015) möjlighet till att analysera redan befintliga skriftliga dokument, t.ex. brev, mail, dokumentation, etc. Enkät ger möjlighet till att få en bred bild av det avgränsande ämnet forskaren studerar och ge en statistik över de frågeställningar som ställs. Observation som metod går att använda om frågeställningarna i studien riktar sig till att undersöka handlingar och praktik. Det är lämpligt att välja intervju som metod när syftet är att insamla data kring människors uppfattningar eller erfarenheter av ett ämne. Intervju som metod anser de ger större frihet för informanterna att föra fram information och forskaren antas ha en större frihet för att anpassa intervjuerna efter informanterna (Christoffersen & Johannessen, 2015). Då studien riktar sig till att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur förskollärare beskriver att uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet, har intervju valts som metod. Genom att använda intervju som metod kommer det bidra till att få fram information som svarar till de ovannämnda frågeställningarna, vilket också ger möjlighet till efterfråga en djupare beskrivning av informanternas svar. Tankarna kring val av metod stödjs till det Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver om metoden intervju i sin metodbok. Den form av intervju som valts är semistrukturerad intervju. Semistrukturerad intervju som form ger informanterna möjlighet att svara öppet och med egna ord på övergripande frågor som skapats i en intervjuguide (Christoffersen & Johannessen, 2015). Semistrukturerad intervju passar denna undersökningen då den bygger på att redovisa ett brett resultat utifrån förskollärarnas beskrivningar. Ett val som gjordes var att göra en intervjuguide (bilaga 4) att använda som stöd till intervjuerna. Intervjuguiden är uppbyggd med en utgångspunkt ifrån undersökningens frågeställningar. Varje frågeställning har brutits ner och till varje frågeställning har tre intervjufrågor skapats. Intervjufrågorna följs av följdfrågor och det presenteras även möjliga tänkbara områden att diskutera för att bidra med hjälp till att få fördjupade svar till frågorna. Val av informanter Undersökningen genomförs på förskolorna är placerade i en mindre stad i Mellansverige. Informanterna är fyra förskollärare som är placerade på tre förskolor med barn mellan 1-5 år. Genom att välja förskollärare som är placerade på olika förskolor ger undersökningen en bredare variation för svar på intervjufrågorna. Valet av att redovisa antal år förskollärarna varit verksamma inom förskolans verksamhet står för att jag anser att det är mer relevant än ålder på personen samt att det ger ett perspektiv till om och när förskollärarna nämner exempel från erfarenheter längre tillbaka i tiden. Informanterna har fått fiktiva namn och här nedan följer en kort presentation av dem: 10
Olga, varit verksam i förskolan i ca 10 år och jobbar på en avdelning med 4-5 åringar. Kerstin, varit verksam i förskolan i ca 25 år och jobbar på en avdelning med 1-3 åringar. Britta, varit verksam i förskolan i ca 30 år och jobbar på en avdelning med 1-3 åringar. Margareta, varit verksam i förskolan i ca 25 år och jobbar på en avdelning med 3-5åringar. Genomförande och kontakt Kontakten påbörjades redan vid valet av att använda intervju som metod. Tidigt i undersökningen togs en kontakt med en förskolechef i en mindre stad i Mellansverige. Denna förskolechef ansvarade över ett område med fem förskolor. Vid första kontakten beskrevs min studie, mitt syfte samt frågade om godkännande för att få gå ut i dessa fem förskolor och fråga om någon förskollärare skulle vilja delta i en intervju för denna studie. Ett godkännande av förskolechefen bekräftades. Vid andra kontakten med förskolechefen återkom jag med mer informa t- ion. I informationen bifogades det tänkta genomförande av intervjuerna samt informationsbrev (bilaga 1) och en deltagandeblanketten (bilaga 2) som skulle lämnas ut till förskollärarna. Deltagandeblanketten är en egen idé av mig själv. Tanken är att den skulle fungera som en intresseanmälan för den som vill delta vid en intervju för studien. Valet av att göra denna blankett uppkom då jag inte visste hur många förskollärare som skulle vilja delta, med tanke på antalet förskolor som blev tillfrågade. Blanketten skulle vara ett hjälpmedel för att se hur stort intresset var och om det blev ett högt intresse skulle blanketten hjälpa till att kunna välja ut det antal förskollärare till intervjutillfällen. Då tiden för denna studie är begränsad, begränsades även möjligheten till val av antal intervjutillfällen och därmed begränsades även antal förskollärare som kunde delta. En tidsbegränsning på att få in deltagandeblanketten sattes därför för att kunna begränsa betänketiden. Valet till att sätta ett bestämt datum för svar står för att så fort som möjligt få en bild av hur många som kunde tänka sig att vara intresserade. Genom att snabbt få en bild av antal intresserade fanns det möjlighet till att påbörja ett urval om deltagandeintresset väntade sig att bli högt, alt. söka upp nya förskolor och förskollärare om fallet var så. Informationsbrevet tillsammans med deltagandeblanketten vidarebefordrade förskolechefen ut till varje förskola för att förbereda och väcka intresset hos förskollärarna, samt påvisa sitt godkännande. För att styrka att informationen kom ut och för att visa mitt engagemang till att hitta deltagare till intervjuerna gick jag även personligen ut i verksamheterna för att informera om den tänkta studien och lämnade ut informationsbrev samt deltagandeblanketter. På förutbestämt datum påbörjades en insamling av deltagandeblanketter för att se hur många förskollärare som var intresserade av att delta i en intervju. Det som bör tilläggas är att vid utlämnandet av informationsbrev och deltagandeblankett valde några förskollärare att redan då anmäla sitt intresse och boka in en tid för genomförande av intervjuer. Vid insamlandet av deltagandebla n- ketter fanns ett högt intresse att vilja delta vid en intervju. Tillsammans med de intresserade, som då var ca 8 förskollärare från 4 av 5 förskolor, bokades det in preliminära tider för intervjuer. Intervjuerna bokades med reservation för avbokning t.ex. pga. en minskad möjlighet till anskaffning av vikarier och sjukdomsfall som Christoffersen och Johannessen (2015) nämner som faktorer som kan påverka deltagandet. Genomförandet var planerat att innehålla mellan 4-6 förskollärare. Det slutliga sammanlagda antalet informanter blev 4 förskollärare från 3 av 5 förskolor. 11
Intervjuerna spelades in med hjälp av en ljudfil på en dator, som direkt efter intervjun skrevs ut. Till varje intervju avsattes ca en timma till förfogande till att svara på intervjufrågorna i intervjuguiden. Samtliga förskollärare valde att intervjuas i förskolornas personalrum, vilket kändes avslappnat för förskollärarna och även för mig. Varje intervju tog mellan 40-70 minuter och samtliga intervjuer spelades in. Intervjuerna inleddes med övergripande information om studien samt vad syftet för studien var, därefter fick förskollärarna en genomgång av samtyckeskravet. Förskollärarna fick ta del av information kring sina rättigheter vid deltagandet av intervjun samt vad mina skyldigheter som undersöker är. Därefter följdes generella frågor om förskollärarnas bakgrund i förskolan och hur de var placerade att arbeta på förskolan. I intervjun ställdes frågorna och förskolläraren fick svara utifrån sin uppfattning. Varje fråga upprepades vid behov i samtliga intervjuer. Några förskollärare kom in på flera frågor redan under första frågan men fick även dem möjlighet att höra varje fråga för att kunna tillägga eller utveckla sina svar. När intervjuerna var avslutade åkte jag hem och skrev ut intervjuerna. Det gjordes genom att lyssna på inspelningarna och ordagrant skriva vad som sades under intervjun. Den sammanlagda data från intervjuerna blev ca 40 sidor. All data valdes att transkribera med hjälp av färgkodning till undersökningens tre frågeställningarna. Färgkodningen gjordes med hjälp av överstrykningspennor i olika färger. Varje färgkodning sammanställdes till varje frågeställning och då materialet bestod av mycket data fick synliggöra vanligt förekommande uttryck synliggöras för att få syn på viktiga saker i texten. Därefter sammanställdes uttrycken i olika kategorier för att se om det fanns gemensamma nämnare. Utifrån gemensamma nämnare fick den sammanställa datan ytterligare kategorier som skapades för att tolka och förstå innehållet i datan. Reliabilitet och validitet Enligt Roos (2014) står reliabilitet för noggrannhet och trovärdighet. Med det menas att all data som samlats in har gjorts på ett noggrant sätt och att arbetet med datan har skett i noggrannhet, dvs. den slutliga sammanställda datan inte har påverkats av tankar och idéer från den som leder undersökningen har. Reliabilitet står också för att den mängd data som samlats in är tillräcklig för att kunna säga någonting om och att den är tillräckligt innehållsrik för att den som leder undersökningen ska kunna göra en slutsats i sin undersökning. Validitet står för giltighet och meningsfullhet. Det handlar om vilken metod, vilka frågor och vilka ord den som undersöker använder sig av för att få fram den information som svarar ann till syftet för undersökningen. (Roos, 2014). För att nå reliabilitet och validitet i min undersökning har jag valt att i genomförandet av samtliga intervjuerna ställt intervjufrågorna på samma sätt. För att minimera min egen påverkan av svaren har jag under intervjuerna låtit de som blivit intervjuad fått prata fritt utan att jag avbrutit mer än att jag upprepat om jag uppfattat rätt, bett de att förklara mer eller ställt nästa fråga. I transkriberingen har jag minimerat min egen påverkan av svaren genom att ordagrant skrivit ut intervjuerna, sammanställt det skriftliga resultatet, hittat gemensamma nämnare inom texterna och ändrat om texterna från talspråk till skriftspråk samt stärkt det skrivna med ordagranna citat. All den sammanställda datan har ett innehåll på sammanlagt 40 sidor. Forskningsetiska aspekter I Vetenskapsrådet (2017) tydliggörs krav som ställs på forskaren och dess forskning. Kraven ställer krav på att forskaren följer en god forskningssed och utgår ifrån de fyra kraven de 12
forskningsetiska principerna ställer. De fyra kraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som styrs av etikprövningslagen (SFS 2003:460) samt personuppgiftslagen (SFS 2008:192). Informationskravet handlar om att ge noggrann information angående studiens innehåll till alla parter som vidrörs av den praktiska datainsamlingen. Informationen ska innefatta studiens syfte, de etiska principerna samt information om vilka rättigheter den medverkande i studien har (Vetenskapsrådet, 2017). För att uppfylla kravet gjordes ett informationsbrev som innehåller information om studien, val av syfte samt en kortare beskrivning av vad som krävs av förskolläraren som deltar i intervjun, samt vad förskolläraren har för rättigheter i undersökningen. Informationsbrevet lämnades ut till förskolechef samt till alla förskollärare inom de fem förskolorna. Medverkan till studien styrs av kravet om samtycke. Parterna som vidrörs måste ge sitt godkännande till att medverka i studien. Parterna har en rätt till att omgående dra tillbaka sitt samtycke om medverkan till studien (Vetenskapsrådet, 2017). Detta uppfylldes genom att vid varje intervju fick den deltagande förskolläraren skriva under en samtyckesblankett (bilaga 3) där information framförs kring vilka rättigheter förskolläraren som blev intervjuad har och vad jag som intervjuare har för skyldigheter gentemot dem. Konfidentialitetskravet innebär att individens identitet och medverkan hanteras med största varsamhet där all information som kan vägleda tillbaka till individen skall röjas. Insamlat datamaterial måste avidentifieras innan användning, bevaras otillgängligt för individer som ej leder studien (Vetenskapsrådet, 2017). All data som samlats in har förvarats oåtkomligt för andra under hela studiens gång och det är endast jag som haft tillgång till den. Nyttjandekravet står för att den insamlade data som tas in vid intervjuerna endast får användas för resultatet av denna studie samt förstöras vid avslutad studie (Vetenskapsrådet, 2017). All data som samlats in har endast använts till resultatet för denna undersökning. När undersökningen är avslutad kommer all information att förstöras. Förskollärarna som deltagit i studien har från första kontakten, genom informationsbrevet, fått information om de forskningsetiska principerna. Informationsbrevet innehåller kortfattat de rättigheter de som vill medverka har och vilka skyldigheter jag som håller i undersökningen har. Informationen har upprepats muntligt för varje deltagare vid intervjutillfällena och även styrkts genom att de fått tagit del av informationen på samtyckesblanketten innan de gett sitt samtycke till att delta. Varje deltagare har vid avslutad intervju fått sina rättigheter ytterligare upprepade till att när som helst kunna avsäga sig sin medverka i studien och även fått möjlighet till att säga till om något av det de sagt inte skall tas med i undersökningens resultat. De delar som de uttryckt inte vill ska presenteras i resultatet har tagits bort vid transkriberingen. 13
Resultat och analys Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på demokratiuppdraget och hur förskollärare beskriver att uppdraget tar sitt uttryck i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre delar där varje del utgår ifrån var och en av frågeställningarna. Mina frågeställningar är: 1) hur beskriver förskollärare sin syn på vad demokrati är i förskolans verksamhet? 2) hur beskriver förskollärare sitt arbete med att göra förskolan till en demokratisk arena för barn? 3) vilka förutsättningar och utmaningar beskriver förskollärare när det gäller arbetet kring demokrati? I kapitlet presenterar jag mitt resultat under följande huvudteman som motsvarar mina tre frågeställningar: Förskollärares syn på demokrati i förskolans verksamhet, Förskollärares beskrivning av sitt arbete med demokrati och Förutsättningar och utmaningar i arbetet med demokrati. Varje huvudtema presenteras i ett resultat i form av förskollärarnas egna ord som följs av ordagranna citat för att styrka det som presenteras. Under varje presentation följs resultatet upp av en analys utifrån mitt teoretiska perspektiv, det sociokulturella perspektivet. Förskollärarnas namn i resultatet är fiktiva. Förskollärares syn på demokrati i förskolans verksamhet I denna del om förskollärares syn på demokrati i förskolans verksamhet presenteras tre teman som svarar an på vad deras syn kännetecknas av. Syninnehåll 1) handlar om demokrati som rättighet, syninnehåll 2) handlar om demokrati som ansvar och syninnehåll 3) handlar om uttryck om demokrati som relationellt. Demokrati som rättighet Förskollärarna betonar begreppet värdegrund och alla människors lika värde i sitt arbete med demokrati. De kopplar det samman med människans värde samt samhällets värde. De skiljer på dessa värden där människans värde är innehållandevis individen och kopplas främst till de mänskliga rättigheterna, barns rättigheter samt de sju diskrimineringsgrunderna. De lyfter även aspekter om att alla får vara som de är, man får tycka olika, se olika ut och helt enkelt vara olika. Samhällets värde kopplar de ihop med ett framåtsyftande perspektiv där samtliga betonar vikten av att arbetet med demokratiuppdraget i förskolan lägger grunden för hur barnen kommer agera i samhället när de går ifrån förskolans verksamhet. Ja det har ju mycket med saken att göra när dom är små, att man visar på hur man ska bete sig mot andra, helt enkelt. Och det blir ju i förlängningen hur man beter sig i samhället också. (Kerstin) Förskollärarna lyfter utifrån demokrati som rättighet med hög frekvens begreppet bestämmande. När förskollärarna pratar om innehållet i bestämmande skiljer det sig från deras uttryck i inflytande och delaktighet. De uttrycker bestämmande för barnen som en form att påverka sin egen tid på förskolan. Bestämmandet kopplar de ofta samman med barnens möjlighet till att göra val över aktiviteter i sig. Inflytande och delaktighet som demokrati i förskolan beskriver förskollärarna som möjlighet till att alla barn blir sedda, blir lyssnade till och får vara med och delta i förskolans verksamhet. I diskussioner som de uttrycker sker i förskolans verksamhet lyfter de är en form av yttrandefrihet. Förskollärarna uttrycker möjligheten för barnen till att inte bara få säga vad man tycker och tänker, men också i diskussioner lära sig att lyssna till andra, turas om och vänta på sin tur som de anser är en del av demokrati. I aspekten av det 14
tidigare nämnda uttrycker förskollärarna stor vikt varje människas reservation för att man inte får skada eller såra andra i det man säger. De uttrycker alltså rättigheter och skyldigheter. Ja men att väcka tanken hos barnen att alla är lika viktiga, allas röst är lika mycket värda och lyssna på. Att alla ges möjlighet att uttrycka tankar och åsikter, och att man känner att det är en trygg miljö för det. Så att man känner att det är ett tillåtande klimat, där allas röst respekteras, och behandlas lika. (Olga) Utifrån mitt teoretiska perspektiv (Säljö, 2005) kan demokrati förstås som en social rättighet som görs synlig med hjälp av medierande redskap. Barnen får genom redskap som språk eller handling t.ex. möjlighet att uttrycka sin vilja. När det gäller mediering utifrån delaktighet och inflytande används de psykologiska redskapen, dvs. att genom tanke utveckla en idé och genom handling i form av språket förmedla detta vidare. Genom sociala sammanhang blir den proximala utvecklingszonen aktuell, då barn t.ex. genom diskussion tillsammans med andra får möjlighet att nå ny kunskap. Det kan också förstås som att det är när appropriering inom barnet skett som det visas att de förstått sina rättigheter och skyldigheter och uttrycker detta i tal eller handling. Demokrati som ansvar och skyldighet Förskollärarna uttrycker många gånger i intervjuerna att demokrati styrs av regler. Reglerna menar förskollärarna är det som begränsar för barnen i förskolan vad man får göra och vad man inte får göra. Begränsningarna som reglerna sätter upplevs av förskollärarna till större del vara bra och nyttigt för barnen för att förstå sina rättigheter och skyldigheter i demokratin. Vissa regler finns eller skapas av t.ex. säkerhet. men alltså ska du gå på utflykt i skogen då fungerar inte det, och när vi går till skogen måste vi ha väst på alla för det är visst en säkerhetsgrej, det kan man ju inte tumma på. Så det får man ju inte välja som barn. (Britta) Regler som förskollärarna förklarar hänger nära samman med det de förklarar som rutiner. Rutiner uttrycker de är regler som hjälper förskollärarna och barnen att ha struktur över dagarna. Förskollärarna beskriver strukturer som något förutbestämt, men som är förutbestämt för att skapa lugn och trygghet för barnen under deras dagar i förskolan. Mycket av det förskollärarna lyfter kopplar de samman till ansvar som en träning inför kommande livet som är viktigt för att delta i det demokratiska samhället vi lever i. Det är ju liksom, hur vill vi ha det egentligen? Vilket samhälle vill vi ha? / /Man kan liksom ta lite ansvar för hur vill jag att det ska var och hur tycker folk, och Ja men att gå och rösta är ju ett sätt att ta ansvar för hur jag vill att Sverige ska bli, alltså. Tänker jag att det är, att det är så. Och sen får man sätta ner det på barnens nivå. (Britta) Utifrån den sociokulturella teorin (Säljö, 2005) kan ansvar och skyldigheter i form av regler samt rutiner förstås som en förmedling som sker genom de medierande redskapen. Medieringen sker i form av språket som förmedlar innehållet i reglerna och genom de psykologiska redskapen som kan hjälpa barnen att förstå sitt ansvar och sina skyldigheter i sociala sammanhang. Genom de medierande kunskaperna kan regler och rutiner förstår som att de skapar information samt kunskap till barnet om hur det kan använda sig av de och genom en process inom sig för att förstå innehållet, dvs. gnom appropriering, som de sedan använder sig av i diskussioner eller agerande. Beskrivningen förskollärarna ger kan även förstås utifrån den proximala utvecklingszonen. Förskollärarna uttrycker sig eftersträva att baren tar ett eget ansvar att agera till regler 15
och rutiner utan förskollärarnas hjälp, men på vägen dit med stöttning och vägledning av förskollärarna. Demokrati som relationellt I demokrati som relationellt anser förskollärarna att diskussion och reflektion är en del av ämnet. Genom diskussioner mellan människor uttrycker förskollärarna ger en möjlighet till att lyfta åsikter och tankar, samt även få möjlighet att höra andras. De lyfter aspekter av att skapa en förståelse och en medvetenhet om olikheter, men också att diskussioner och reflektioner är nödvändiga vid konflikter. Konflikter lyfter förskollärarna som en del av den demokratiska delen där demokratin kommer in i konfliktens problemlösning. De lyfter att det är genom diskussion och reflektion man kommer fram till problemlösningar och eftertanke som hjälper människor i kommande konflikter. Sen handlar ju det, alltså, demokrati och samarbete går ju väldigt mycket hand i hand för mig. För du kan ju liksom inte driva framåt utan samarbete, även om man kanske inte alltid tycker likadant så måste man ju ändå hitta en gyllene väg och samarbeta. (Olga) Och jag tänker på man går ut och man, alla vill ha dom här taxicyklarna så handlar ju det också om att man tillsammans med barnen med hur ska vi göra nu då, jag ser ju att det är du som cyklar på taxicykeln hela tiden, men jag ser också att några andra här som, hur ska vi bestämma. / / Fast ja, ja konflikter är ju faktiskt bra, för att om någon inte hade de här konflikterna och cyklarna hur ska man då kunna lära sig och träna på att komma överens om saker och ting? (Britta) Samtliga förskollärarna uttrycker att tillsammans lyfta problematik eller vardagliga situationer bidrar till att nå en förändring. De uttrycker också att se konflikter och problemlösning som en träning inför livet, för att kunna delta i det demokratiska samhället vi lever i. Utifrån mitt teoretiska perspektiv (Säljö, 2005) kan detta förstås som att diskussioner sker genom mediering i form av redskap, som t.ex. språk. I diskussionerna i förhållande till andra får människan stoff till att skapa processer av det sociala handlandet de upplever så de själva vet hur de ska agera i kommande situationer. Det kan också förstås som att relationer skapas genom kommunikation, som är ett medierande redskap. Genom både fysiska och psykiska redskap möter människan varandra i olika sammanhang som bildar en form av relation. Problemlösning kan ses vara en blandning mellan diskussionen i form av medierande kunskap och reflektionen i form av appropriering där människan inhämtar information och bildar en kunskap om hur detta kan användas i uttryck. Dessa två former kan förstås genom att de skapar en väg för människan att hamna i den proximala utvecklingszonen där människan själv, men med stöd från eller i samförstånd med andra, kan komma fram till en lösning. Förskollärares beskrivning av sitt arbete med demokrati I denna del presenteras förskollärarnas beskrivning av sitt arbete med demokrati i sina verksamheter. Tre syninnehåll sammanfattar hur förskollärarna arbetar. Syninnehåll 1) handlar om arbetet med demokrati i vuxenstyrda aktiviteter, syninnehåll 2) handlar om förskollärarnas beskrivning av arbetet med demokrati i den fria leken och syninnehåll 3) handlar om förskollärarnas arbete med inlyssning i demokratiarbetet. 16