Människan bakom vårdaren

Examensarbete Människan bakom vårdaren En kvalitativ studie om vårdpersonalens upplevelser i mötet med människor som begått grova våldsbrott. Författare: Jelena Delic & Sofia Nielsen Handledare: Paula Wahlgren Termin: VT15 Kurskod: 2MB332-11 [

ABSTRAKT Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, Examensarbete 15 hp Titel Engelsk titel Författare Handledare Människan bakom vårdaren The man behind the therapist Jelena Delic, Sofia Nielsen Paula Wahlgren Datum Mars 2015 Antal sidor 31 Nyckelord Grova våldsbrott, vårdpersonal, upplevelser, institution, anstalt Syftet med denna studie är att få en inblick i vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med människor som begått grova våldsbrott. Om vetskapen om brottets karaktär påverkar vårdpersoanlens förhållningssätt och möjligheterna samt svårigheterna i klientens behandling. Studien är gjord med en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer där fyra vårdare på både anstalt och rättspsykiatrin blev intervjuade. I resultatet framgick att vårdpersonalens erfarenhet kunde vara en skyddsfaktor när det kom till att känna obehag inför mötet med en klient som begått grova våldsbrott. Det framkom även i resultatet att brottet utanför kan påverka vårdarnas förhållningssätt om man inte känner klienten. Känner vårdpersonalen klienten så är det beteende inne på anstalten eller institutionen som kan avgöra vårdarnas bemötande. Slutsatserna blev att vikten av att vara självmedveten kan vara en viktig faktor då man behöver vara medveten om att ens känslor och tankar kan påverka mötet. Risk för våld från en klient kan förändra ens förhållningssätt.

Fo rord Vi vill tacka respondenterna som deltagit i vår studie. Vi vill även rikta ett stort tack till våra familjer och våra vänner som fått agera bollplank under denna tid. Vår handledare Paula Wahlgren vill vi också rikta ett tack till för alla goda råd och vägledning genom studiens gång. Vårt sista tack går till er som tar er tid och läser vår studie. Växjö, april 2015 Sofia Nielsen & Jelena Delic

Innehållsförteckning Fo rord... 5 INTRODUKTION... 1 BAKGRUND... 1 Kriminalvården... 2 Rättspsykiatrisk vård... 2 Grova våldsbrott... 2 Mötet mellan vårdpersonal och klient... 3 Behandlarmotivation... 3 Att arbeta inom anstalt och institutionsmiljö... 4 Våld mot behandlare... 5 Teoretiska utgångspunkter... 6 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING... 7 METOD... 7 METODOLOGISKA UTGÅNGSPUNKTER... 7 Hermeneutisk utgångspunkt... 8 Kvalitativ forskningsansats... 8 PLANERING OCH GENOMFÖRANDE... 9 Avgra nsning och begreppsdefinition... 9 Urval... 9 Instrument... 10 Tekniker för insamling av material... 10 Analysmetod... 11 Forskningsetiska riktlinjer... 11 Kvalitetskriterier... 12 RESULTAT... 13 VÅLDETS PÅVERKAN PÅ VÅRDARE-KLIENT RELATION... 14 MÖJLIGHETER OCH SVÅRIGHETER I BEHANDLINGSARBETET... 16 Möjligheter i behandlingsarbete med människor som begått våldsbrott... 16 Svårigheter i behandlingsarbetet med människor som begått våldsbrott... 17 MÖTETS OCH RELATIONENS BETYDELSE I BEHANDLINGSARBETET... 18 Bemötandes betydelse... 18 Rollen som vårdare... 19 Relationens påverkan på behandlingsarbetet... 21 Skapande av relation med klient... 21 Vårdpersonalens förhållningssätt mot klienter som begått grova våldsbrott... 22 ARBETSGRUPPENS OLIKA PÅVERKANSPROCESSER... 23 Arbetsgruppens påverkan på mitt arbete... 23 Arbetsgruppens påverkan på klienten... 23 TEORETISK PROBLEMATISERING... 24 SAMMANFATTNING AV RESULTATET... 25 DISKUSSION... 26 METODDISKUSSION... 26 Urval och förberedelse... 27

Tillvägagångssätt av insamling av material... 27 Analysmetod... 27 RESULTATDISKUSSION... 28 Arbetsgruppen... 28 Bemötandets påverkan... 28 Behandlarmotivationen... 29 Våldets påverkan... 29 REFERENSER... 32 BILAGA 1... 35 Förfrågan om medverkan i C-uppsats... 35 BILAGA 2... 36 Missiv till deltagare i studien - Människan bakom vårdaren.... 36 BILAGA 3... 37 Intervjuguide... 37

INTRODUKTION När man arbetar med människor som begått grova våldsbrott eller sexualbrott eller mord så är det viktigt att hur man än kanske ser dem som värre, så är dem i grund och botten människor, precis som du och jag. (Intervjuperson 2) Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens upplevelser av hur det är att arbeta med klienter som begått grova våldsbrott. Påverkas vårdaren av att ha kännedom kring klientens grova våldsbrott? Vi vill finna förståelse om klientens brott kan påverka vårdpersonalen i mötet med klienten och hur vårdarna upplever dessa möten. Vad finns det för möjligheter och svårigheter i behandling när de gäller klienter som begått grova våldsbrott? Anledningen till att vi vill problematisera detta ämne är att vi vill undersöka hur vårdpersonal upplever mötet med klienter som begått grova våldsbrott. Om det är så att brottets karaktär styr vårdarnas bemötande, men också vårdarnas sätt att agera gentemot klienten. I denna studie har vi utgått från centrala begrepp som exempelvis vårdpersonalens upplevelser, känslor och bemötande. Klienter som befinner sig på en anstalt eller en rättspsykiatrisk avdelning har kontakter från olika instanser i samhället. Walsh et al (2001) beskriver i sin studie baserat på fyra mentalvårdtjänster i Storbritannien att ett dåligt samarbete mellan dessa insatser kan öka risken för hot och våld. Ur ett samhällsperspektiv anser vi att det är viktigt att instanserna som klienten har kontakt med samverkar och samarbetar så att det inte påverkar klienten negativt. Det är även grundläggande att vårdarna och organisationen får det stödet och de resurser som kan behövas när allvarliga situationer sker. Även personalgruppen kan behöva ta stöd från varandra. Att få känna stöd från sin personalgrupp och dela ansvaret i behandlingsprocessen är viktigt menar Vollmer (2005). Det är viktigt att personalgruppen samarbetar bra för att tillsammans samverka bättre gentemot klienterna menar Olsson (1998). Av egna erfarenheter vet vi hur betydelsefullt stödinsatser kan vara och hur viktigt det är att de implementeras, både för den enskilda vårdaren och för arbetsgruppen. Ur ett behandlingspedagogiskt perspektiv kan det vara viktigt att vara självmedveten. Genom att vara medveten om sina egna känslor och tankar och veta att det kan påverka bemötandet kan vara viktig kunskap. Om känslor av otrygghet och osäkerhet förmedlas vid mötet, kan det komma att påverka ens sätt att förhålla sig mot klienten. Känslorna som en vårdare kan känna gentemot klienten och situationen kan styra uttrycket och handlingarna. Målet med denna studie är att bidra med ökad förståelse när det kommer till mötet mellan vårdare och klient. Med vårdpersonal menar vi personal som har nära kontakt med klienten och som är delaktig i klientens förändringsprocess. Vi vill fördjupa oss i vårdpersonalens upplevelser i mötet med klienter som begått grova våldsbrott. Vi anser att det är viktigt som behandlings-pedagog att försöka se människan bakom brottet, men i denna studie har vi valt att se människan bakom vårdaren. Bakgrund Vi inleder bakgrunden med en introduktion av vad kriminalvården och rättspykiatrisk vård innebär samt begreppet grova brott. 1

Kriminalvården Kriminalvården är en statlig myndighet som bär ansvaret för fängelse, frivård och häkte. Inom kriminalvården sitter människor som begått brott av olika grader. Om man är misstänkt för ett allvarligt brott så kan man häktas av domstolen i väntan på att brottet ska utredas. Den häktade betraktas som oskyldig fram till den fällande domen (Kriminalvården, 2014). Mord, grovt våldsbrott och sexualbrott är exempel på brott som kan leda till fängelse och straffet man får kan avtjänas på ett av fängelserna runt om i landet, men kan också avtjänas utanför murarna, nämligen frivård (Kriminalvården, 2014). Frivården bevakar sina klienter som är villkorligt frigivna, klienter som har skyddstillsyn, klienter som gör samhällstjänst eller som övervakas med hjälp av fotboja. Kriminalvårdens viktigaste mål är att hjälpa den dömde att inte återfalla i brott, och utifrån den målsättningen får de intagna på anstalten genomgå behandling och erbjuds också olika insatser som hjälp. Kriminalvården har behandlingsprogram som kan anpassas beroende på klientens behov, förmåga och brottets karaktär (Kriminalvården, 2014). Fängelse, frivård och häkte är inte dem enda alternativen för en dömd person. När en person blir dömd för ett brott så kan rättspsykiatrin komma in i bilden. Rättspsykiatrisk vård Lagen innebär att den som har en allvarlig psykisk störning vid brottstillfället kan få rättspsykiatrisk vård som påföljd istället för fängelse (Rättmedicinalverket, 2009). En rättspsykiatrisk undersökning genomförs av läkare, psykologer, socialutredare och omvårdnadspersonal, allt för att bedömningen ska bli så korrekt som möjligt. En rättspsykiatrisk undersökning kan ta mellan fyra till sex veckor och varje år får ungefär 300 klienter rättspsykiatrisk vård som påföljd (Rättmedicinalverket, 2009). Den 1 juli 2008 kom det en ny lag som innebar att personer med allvarlig psykisk störning kan dömas till fängelse. Detta gäller endast i synnerliga fall och där beslutar domstolen tidigt om en utredning krävs. Denna utredning, även kallad 7-undersökning görs av en psykiatriker som sedan fattar ett beslut (Rättsmedicinalverket, 2009). Grova våldsbrott Ett grovt brott är ett brott som av domstol anses som grövre än normalbrottet och då döms av en annan straffskala. När det gäller våldsbrott så innefattar det mord, dråp, barnadråp och olika kombinationer av misshandel och vållande till annans död. Mord handlar om dödligt våld som kan ge livstids fängelse (Polisen, 2014). Enligt brottsbalken (SFS 1962:700) så döms en människa till böter eller fängelse om personen tillfogar en annan människa kroppsskada, sjukdom, smärta eller sätter personen i vanmakt. Personen kan då dömas till högst två års fängelse. I brottsbalken (SFS 1962:700) beskrivs det att om våldsbrottet anses som grovt döms personen till fängelse i minst ett år och högst sex år. Om brottet ska bedömas som grovt beror på om det anses att gärningsmannen var livsfarlig eller om gärningsmannen har förorsakat svår kroppsskada, allvarlig sjukdom eller om brottet gjorts med särskild hänsynslöshet. Är brottet av ännu värre karaktär kan personen få upp till tio års fängelse. 2

Mötet mellan vårdpersonal och klient Mötet mellan vårdare och klient är en stor del i behandlingsprocessen och kan vara gynnande i klientens utveckling i behandling. Nedan beskrivs tidigare forskning samt litteratur kring hur ett främjande möte kan skapas. Mötet mellan behandlare och klient är det centrala i det psykologiska arbetet menar Ehrenkrona och Eriksson (2010). De menar även att man ska respektera varje individ och se individen som en hel och unik person. Ehrenkrona och Eriksson (2010) beskriver vikten av att man flyttar sitt fokus ifrån det som anses som sjukt med klienten och att man som behandlare istället fokuserar på det positiva med klienten. Målsättningen är att man ska sträva efter att bemöta klienten med värdighet, förståelse, respekt och empati. För att behandlingen ska lyckas är det viktigt att det sker goda möten och att det skapas goda relationer mellan behandlaren och klienten (Rökenes & Hanssen, 2007). Dahlberg, Segersten, Nyström, Suserud & Fagerberg (2003) beskriver hur betydelsefullt det är att vårdaren skaffar sig förståelse för patientens situation och tillstånd och att vårdaren möter patienterna med ett öppet sinne och utan fördomar. Ansvaret för en positiv vårdrelation ligger hos vårdaren och att man ska ta hänsyn till patientens livsvärld och hur den upplevs för dem. Livsvärlden handlar om hur en människa upplever och känner det som sker i deras egna liv, vilket betyder att varje patient är unik och individuell. Som vårdare ska man försöka sätta sig in i patientens livssituation och acceptera den, vid oförståelse kan bemötandet påverkas negativt menar Dahlberg et al (2003). Enarsson (2012) beskriver hur olika studier påvisat att man som vårdare inom psykiatriska vården har en benägenhet att kategorisera klienterna och att det i sin tur påverkar bemötandet negativt. Som vårdare finns då en risk att man distanserar sig från klienten och att man kan se klienten som ett objekt. Det ska man som behandlare försöka undvika menar Rökenes & Hanssen (2007). Författarna beskriver att behandlaren ska bemöta klienten som ett subjekt och en medmänniska. Att man ska möta hela människan och förhålla sig till individens känslor och upplevelser. Att skapa kontakt, knyta an till klienten och bygga upp ett förtroende är tre viktiga byggstenar för att skapa en bra relation (Rökenes & Hanssen, 2007). Shatell, Starr & Thomas (2007) beskriver i sin studie vikten av behandlarens förhållningssätt gentemot klienten. Studien var en sekundär analys av kvalitativa intervjuer med personer med psykisk sjukdom och deras upplevelser av att bli förstådda. De genomfördes 20 intervjuer där det kom fram att genuin oro, uppriktighet och förståelse är grundläggande delar i ett gynnsamt förhållningssätt. Att lyssna på vad personen verkligen har att säga är en nödvändig faktor för att hjälpa klienten. Behandlarmotivation Jenner (1987) beskriver hur behandlarmotivation kan vara betydelsefull och en hörnsten i behandlingen. Behandlarmotivation kan förklaras genom ett genuint intresse för klienten, klientens situation och en vilja att skapa en relation med klienten. Jenner (1987) beskriver hur man som behandlare använder sig själv som instrument och att förmågan att försöka förstå en klient kan vara avgörande för klientens framgång. Behandlarmotivationen går hand i hand med behandlingsmotivationen. Att är man som behandlare motiverad och tror på klienten, så smittar det av sig och klienten kan börja tro på sig själv och skapa en egen motivation (Jenner, 1987). Att vara realistisk i sitt arbete gentemot klienten kan innebära både möjligheter och svårigheter. Möjligheterna 3

kan vara att man erbjuder adekvat och anpassad behandling och insatser till klienten. Svårigheter som Jenner (1987) beskriver kan vara att ens tankar om att vara realistisk i arbetet påverkar en viss grupp av klienter negativt. Det kan innebära att man dömer en klientgrupp eller enstaka individer som icke-behandlingsbara. 4 Med behandlarens positiva inställning blir det inte alltid resultat. Utan behandlarens positiva inställning blir det aldrig resultat. (Jenner, 1987, s. 95) Jenner (1987) tar upp det mest centrala kravet för att ha en professionell hållning, nämligen behandlarens empatiska förmåga. Författaren beskriver att man ska se bakom klientens utmanande handlingar, förolämpningar och på ett konstruktivt sätt ta hand om dessa reaktioner. Utan empati kan det sluta i en rad felaktiga tolkningar som kan störa mötet och relationen mellan en behandlare och en klient (Jenner, 1987). Eklund, Andersson-Stråberg & Hansen (2009) skriver i sin studie som är baserad på 84 elever och sju lärare vid Stockholms universitet, att empati handlar om att föreställa sig hur det är att vara en annan människa genom att själv se situationen ur den andra personens perspektiv. Deltagarna fick besvara en enkät som bestod av fyra berättelser följt av fyra frågor om empati. Anledningen till att studien genomfördes var för att testa om empatiska känslor är förknippade med tidigare erfarenheter. Att arbeta inom anstalt och institutionsmiljö Vi har nu valt att fördjupa oss i hur det kan vara att arbeta på anstalt och i institutionsmiljö där det finns klienter som begått grova våldsbrott. Nedan presenteras tidigare forskning samt litteratur som belyser området. Wästerfors (2007) beskriver i sin studie hur man som vårdare på ett fängelse aldrig går riktigt säker och att man kan stöta på situationer som i värsta fall kan leda till fara. Wästerfors (2007) beskriver vidare att även om det inte dagligen sker våldsamma situationer så är det viktigt att man är medveten om att det kan hända incidenter av olika slag. Inom anstalter och institutioner som rättspsykiatrin kan man under långa intervaller vara bundna till varandra, klienter som vårdare. Social interaktion och social kontroll är därmed oundviklig menar Wästerfors (2007). Den sociala interaktionen sker dagligen, vårdare till klient, klient till klient men också vårdare till vårdare. När det gäller den psykiatriska slutenvården så har Enarsson (2012) i en studie lyft fram hur ett personalgemensamt förhållningssätt främjar omsorgen och vården inom den psykiatriska slutenvården. Personalens förhållningssätt har då som syfte att värna och återställa den ordning som vårdarna själva från början skapat. Samtidigt beskriver Wästerfors (2007) utifrån personalen och de intagnas berättelser hur konflikter i större grad sker om personalen inte är konsekvent. Ett inkonsekvent beteende som behandlare kan skapa irritation både bland de intagna och i personalgruppen. Enarsson (2012) beskriver att när vårdare är sårbara eller känner sig pressade av patienternas handlingar så kan syftet med personalgemensamt förhållningssätt vara att återta kontrollen. Att ha kontroll som behandlare över situationen man befinner sig i är grundläggande för att man ska utföra ett bra arbete. Utnyttjar behandlaren sin makt kan det snabbt eskalera och skapa en konfliktfylld situation. Samma sak kan hända om vårdaren mister sin kontroll och känner vanmakt. Anledningarna till detta beskriver Ekeland (2006) kan bero på maktmissbruk. Kontrollen och makten behandlarna besitter behöver en bra balans för att inte skapa ojämlika situationer. För att undvika maktmissbruk så ska det

finnas regler och den professionella behandlaren bör vara tydlig i sin kommunikation menar Rökenes & Hanssen (2007). Behandlaren ska arbeta med klienten och inte för klienten. Bunkholdt (2004) lyfter fram att människor som känner sig väldigt maktlösa och frustrerade över sin problematiska livssituation kan försöka att tillförskaffa sig makt och kontroll genom våld. Våld mot behandlare Att arbeta med människor som begått brott kan skapa situationer där våld kan förekomma. Wästerfors (2007) beskriver att hot och våld förekommer på anstalter och att det kan förklaras av samspelet och interaktionen mellan vårdaren och klienten. Nedan presenteras tidigare forskning samt litteratur om våld mot behandlare. I slutet på 1800-talet uppmärksammades våld som ett av problemen man som vårdare kunde få uppleva. Det var inte förrän på 1970-talet som litteratur om våldet presenterades och strax därefter upptäckte man att det fanns behov av att förebygga och hantera klientens våldsamma beteende (Arnetz, 2001). Att förbygga eventuella våldssitatiuoner kan vara en nödvändig faktor för att vårdarna ska känna sig trygga på arbetsplatsen. Enarsson (2012) beskriver hur våld av klienter på vårdhem kan skapa stort lidande hos vårdarna, samtidigt som Noak et al. (2001) i sin studie gjord i Storbritanien beskriver hur vårdpersonalens hälsa kan påverkas negativt av klientens aggressiva beteende. Detta kan i sin tur påverka klientens vård då samspelet mellan vårdpersonal och klient kan försämras. Noak et al. (2001) beskriver hur det fanns vårdare som blev rädda för vissa klienter då klienten hotade. Om en vårdare känner sig rädd eller osäker så finns risken att vårdaren drar sig undan menar Dahlberg et al. (2003). Arnetz (2001) förklarar att ett våldsbeteende kan skapas beroende på omständigheterna runt situationen och hur kontexten ter sig. Flera andra faktorer som kan påverka om ett våldsbeteende uppstår är hur vårdpersonalen bemöter klienten men även om det skapas väntetider som klienten måste rätta sig efter. I en studie gjord av Soares, Lawoko & Nolan (2000) undersökte man våldets utbredning på åtta olika vårdanläggningar i Sverige där psykiskt sjuka människor vårdades. Klienterna hade nödvändigtsvis inte begått något brott men hade någon form av psykisk sjukdom. Genom en tvärsnittsstudie där deltagarna fick svara via enkäter kom det fram att 85 % av vårdpersonalen hade blivit utsatta för våld. 57 % senaste året och 62,4 % hade blivit utsatta för våld mer än vid ett tillfälle. Resultatet visade att omgivningen och miljön där vårdpersonalen och klienterna befann sig i påverkade våldets utbredning. Vårdpersonalens karaktär och personlighet visade sig också påverka om våld uppstod. Foster, Bowers & Nijman (2006) redovisar i sin studie hur personalen behöver ha förståelse och kunskap för att veta vad som gör en patient aggressiv och våldsam. De beskriver även olika metoder som används av vårdpersonal för att hantera aggressiva och våldsamma patienter. Studien är baserad på fem akuta slutenvårdsavdelningar på ett sjukhus i Storbritannien. De kom fram till att den vanligaste aggressionen av patienter var verbal (60 %). Verbal aggression var även något Cashmore, Indig, Hampton, Hegney & Jalaludin (2012) kom fram till. Cashmore et al. (2012) beskriver de olika utfallen av våldincidenter inom kriminalvården samt hälsovården. Studien är gjord i Australien där författarna granskade incidenthanteringen under en treårig studie. Under den treåriga perioden så registrerades 208 fall av våld på arbetsplatsen. Det var vanligare med verbal aggression (71 %) än fysisk misshandel (29 %). Psykisk stress var vanligt bland patienterna som 5

utförde verbala övergrepp. De flesta av offren (90 %) var sjuksköterskor och två tredjedelar var kvinnor. Det som ansågs som hög risk när det gäller våld på arbetsplats menade författarna var när personalen försökte lugna ner patienten. Det fanns inga dödsfall på arbetsplatsen under studiens gång, incidenterna kunde vara allvarliga fysiska skador. När det gäller våld mot personal så beskriver Sörensen, Cunnigham, Vigen & Woods (2011) i deras studie att det kan finnas mönster när det gäller våld mot personal i ett fängelse. Man undersökte 79 olika överfall i amerikanska fängelser för att se om några mönster uppstod. Resultatet visade att graden av professionalism minskade våldet. Högre utbildning och erfarenhet kunde resultera i minskat våld. En faktor som påverkade var klientens mentala hälsa, psykisk ohälsa eller känslomässig störning kunde resultera i att våld eller att våldet eskalerade. Resultatet visade också på att de som överföll behandlare oftast hade en historia av lång och våldsamt förflutet. En studie gjord av Privitera, Weisman, Cerulli, Tu & Groman (2005) undersökte med hjälp 380 enkäter våldets utbredning mot personal inom psykiatrin. Studien visade att erfarenhet inom arbetet var en skyddsfaktor. Författarna anser även att kommunikation behövde förbättras för att det ska bli en bra arbetsplats. Teoretiska utgångspunkter Vi har valt två teoretiska utgångspunkter vilka båda försöker beskriva hur andras bemötande kan påverka det egna beteendet. De två teorierna vi använder oss av är pygmalioneffekten och stämplingsteorin. De två valda utgångspunkterna har innan använts inom socialt arbete och pedagogiskt arbete. I det sociala arbetet har Johansson (2004) beskrivit hur socialpsykologin handlar om att försöka förstå hur människan reagerar på extern påverkan men också faktorer som påverkar människans handlande. Allt är ett samspel där samhället påverkas av individen och individen av externa faktorer. Johansson (2004) beskriver hur samhället påverkar individen men vi beskriver i vår studie hur vårdpersonalen och miljön påverkar klienterna. I det pedagogiska arbetet har Jenner (1987) beskrivit att behandlarens motivation mot klienten måste vara hög för att klienten ska vidmakthålla sin egen motivation. 6 Det du tror om mig, sådan du a r mot mig, hur du ser på mig, vad du gör mot mig, hur du lyssnar på mig Sådan blir jag. (Jenner, 1987) Vi anser att pygmalioneffekten och stämplingsteorin kan appliceras i studien om behandlarens upplevelser i mötet med människor som begått grova våldsbrott. Dessa teoretiska utgångspunkter går hand i hand och beskriver förväntningarnas roll och hur behandlarens åsikter och bemötande kan komma att påverka klientens sätt att se på sig själv. Pygmalioneffekten Jenner (1992) beskriver Pygmalioneffekten som förväntanseffekten. Det handlar om att någons förväntningar kan påverka en annan persons beteende och fungera som självuppfyllande profetia. Det menas med att en behandlares förväntningar på klienten kan skapa eller påverka klientens beteende. Om behandlaren ser sin klient som ett hopplöst fall så är risken stor att klienten ger upp kampen om ett normalt liv. Jenner (1992) menar att behandlaren ska ge stöd och visa engagemang i mötet med klienten men även att förväntningar, tillit och tilltro är viktiga delar i det pedagogiska mötet. Om en behandlare möter sin klient med negativa förväntningar kan klienten märka av detta,

en klient kan då vara omotiverad på grund av att behandlaren förväntar sig att han ska vara det. Jenner (1992) menar att när man möter nya klienter så finns det en risk att man sätter etiketter som möjlig eller omöjlig på klienten. Klienten kan då uppleva negativa förväntningar om behandlaren redan i förväg bestämt sig. Jenner (1992) menar att det huvudsakliga i sammanhanget är vad som sker i samspelet mellan personen som hjälper och personen som blir hjälpt. Det handlar om att en person försöker påverka en annan person i rätt riktning. Stämplingsteorin Stämplingsteorin är en teoretisk utgångspunkt vi valt att utgå ifrån. Becker (2006) beskriver hur stämpling kan ske och hur ett avvikande beteende skapas. Författaren beskriver hur en avvikelse hos en person inte kan betraktas som en inneboende egenskap utan att det är i samspelet med icke-avvikare som avvikelsen uppstår. Han beskriver hur en person på grund av sitt avvikande beteende blir stämplad som en avvikande människa. Det är omgivningen och samhället som definierar vad avvikande beteende är (Becker, 2006). Författaren beskriver hur en människa som begått exempelvis ett mord eller våldtäkt får ett straff som sedan leder till att samhället ser förövaren som en avvikare och en utanförstående. När en människa får en stämpel som avvikare så stämplas hela personen, karaktären och identiteten som avvikare. Becker (2006) menar att då en avvikelse skapas av samhället är det också en social konstruktion. Samhället och samhällets normer avgör om personens beteende eller handling är avvikande. Avvikande beteende varierar i vilken kontext man befinner sig i, vem som begår handlingen och vem som bedömer handlingen. Ett begrepp som Becker (2006) lyfter fram är självuppfyllande profetia som handlar om att det som förväntas av oss gör vi och blir vi. Blir man definierad som en avvikare så blir man en avvikare, hamnar man i fängelse blir man stämplad som kriminell och hamnar man inom rättspsykiatrin så får man stämpeln som sjuk. Syfte och problemformulering Syftet med denna studie är att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med människor som begått grova våldsbrott. Hur påverkar vetskapen om klientens brott vårdaren i mötet med klienten? Vad finns det för möjligheter och svårigheter i behandling i mötet med klienter som begått grova våldsbrott? METOD I detta avsnitt kommer vi redogöra de metodologiska utgångspunkter vi valt inför denna studie. Vi kommer beskriva planering och genomförande innefattande urval, instrument, insamling och analysmetod. Metodologiska utgångspunkter Vi har valt att utgå ifrån hermeneutisk utgångspunkt och använda oss av kvalitativ forskningsansats. Anledningen till att vi valt att utgå ifrån hermeneutiken och använda kvalitativ metod är för att de fokuserar på människans upplevelser och uppfattningar. Dessa utgångspunkter är de mest lämpade för vår studie. 7

Hermeneutisk utgångspunkt Hermeneutiken betyder tolkningslära där man under 1600-talet började studerade teologiska texter, bibeltexter. Det var först under 1900-talet hermeneutiken började få den inriktning vi har idag, nämligen att försöka förstå människans livsvärld. Det handlar om att observera den sociala interaktionen och hur människor och individer har för beteendemönster gentemot omgivningen och samhället (Thuren, 2007). Till skillnad från positivismens utgångspunkt som handlar om att få en förklaring på det mänskliga beteendet, så handlar hermeneutiken om att få en förståelse av det mänskliga beteendet menar Hyldgaard (2008). Patel & Davidsson (2003) menar att utifrån hermeneutiken så kan enbart kunskap om individens livsvärld uppfattas genom empati och tolkning och inte genom mätning. Hermeneutiken kallas tolkningsläran, där man beskriver människors upplevelser av ett fenomen (Thuren, 2007). Som forskare inom hermeneutiken ser man sitt forskningsobjekt som ett subjektivt fenomen och inte ett objekt utan känslor, tankar och förförståelse (Patel & Davidsson, 2003). Hermeneutiken fokuserar på att tolka människors beteende och försöka leva sig in i deras föreställningar menar Bryman (2011). Syftet med denna studie var att utifrån vårdpersonalens upplevelser få en djupare förståelse av hur det är att möta människor som begått grova våldsbrott. Vi valde att göra en studie med hermeneutiken som vetenskapsteori eftersom vårdpersonalens upplevelser var det centrala i vår studie. Med tanke på vår frågeställning där vi ville undersöka vårdarens upplevelser, så ansåg vi att hermeneutiken var den mest lämpade utgångspunkten i denna studie. Vi ville finna vårdarens subjektiva upplevelser och hur de känner och tänker. Bryman (2011) beskriver hur en hermeneutisk utgångspunkt tar hänsyn till kontexten människan befinner sig. Alla har vi olika bakgrunder och olika erfarenheter och inom hermeneutiken är det viktigt att förstå hur människor upplever saker och ting, hur det uppfattar och skapar mening (Thuren, 2007). Vi försökte inte finna den absoluta sanningen i studien utan vi ville få ökad förståelse kring vårdpersoanlens upplevelser av mötet med en klient som begått grova våldsbrott. Kvalitativ forskningsansats Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med människor som begått grova våldsbrott. Vi valde att i denna studie använda oss av en kvalitativ forskningsansats. Anledningen till att vi uteslöt en kvantitativ ansats var med anledningen till att en kvantitativ ansats inte hade kunnat mäta upplevelser på samma sätt. I en kvalitativ undersökning kan svaren bli mer utförliga och varierande och man kan utan begränsningar berätta om sina erfarenheter (Kvale & Brinkmann, 2009). Det som kännetecknar kvalitativ forskning är att man inriktar sig på ord och förståelse och att det är utifrån resultatet man skapar teorin. Fokus ligger på människors uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av olika företeelser (Bryman, 2011). Kvalitativ metod hör ihop med hermeneutiken, vilket betyder att vi ville försöka förstå människans tankar och känslor. Genom intervjuerna kunde vi få fram upplevelserna med vårdarnas egna ord och uttryck. När det kommer till kvalitativ forskningsintervju så använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Detta med anledning till att vi ville lämna utrymme åt vårdaren 8

att med egna ord berätta om upplevelserna av att arbeta med människor som begått grova våldsbrott. Bryman (2011) tar upp hur en semistrukturerad intervju kan bestå av olika teman där olika områden ska behandlas. Vi hade förutom några inledande frågor använt oss av tre teman som omfattade vårt syfte och våra frågeställningar. Bryman (2011) beskriver att man trots en semistrukturerad intervju kan komma att ändra frågor, lägga till frågor och ändra ordningen på intervjuguiden. Det var något vi var beredda att göra eftersom det är personen som intervjuas och deras svar som avgör om man ska avvika från den befintliga intervjuguiden. Kvale & Brinkmann (2009) anser att om vi som forskare är nyfikna, lyhörda och öppna inför de svar som våra intervjupersoner ger, så kan de leda till ytterligare beskrivningar. Planering och genomförande Detta avsnitt belyser hur studien har genomförts och beskriver våra avgränsningar, vårt urval, instrument, insamlingen av materialet och analysmetoden, samt hur vi förhållit oss till de etiska överväganden och kvalitetskriterierna. Avgra nsning och begreppsdefinition Vi valde att avgränsa vår studie så att vårt fokus låg på vårdaren. Vi ville med denna studie få en djupare förståelse för vårdaren och vårdarens upplevelser då vårdaren har en central roll i mötet med klienten. Vår anledning till att vi valde begreppet vårdare och vårdpersonal är för att begreppet är brett och innefattar all personal som är delaktig i klientens vård inom anstalt och rättspsykiatrin. I vår studie så skriver vi om människor som begått grova våldsbrott. Anledningen till att vi valde grova våldsbrott var att vi ville se om brottets karaktär kan påverka bemötandet. Om man som vårdpersonal kan se bakom dessa brott och fokusera på människan. Urval Vår första tanke var att välja flera olika verksamheter för att få en övergripande bild av fältet. Vårt mål var att hitta verksamheter där människor som begått grova våldsbrott befinner sig, men också människor som begått våldsbrott i kombination med psykisk störning. Vi använde oss av målstyrda urval där vi utifrån vår forskningsfråga valt ut enheter som passar. Bryman (2011) beskriver hur målstyrda urval handlar om att respondenterna är relevanta för problemformuleringen och frågeställningarna. Vi försökte därmed skapa en likhet mellan forskningsfrågorna och urval. Det första vi gjorde var att ta kontakt med organisationerna som vi ville intervjua. Två helt skilda verksamheter kontaktades där säkerhetsklassen på båda var den högsta. Vi valde respondenter inom både anstalt och rättspsykiatrin, eftersom vi ville få ett brett resultat. Vi tog först kontakt med dem genom telefon och därefter genom en skriftlig förklaring av studiens syfte (se bilaga 1) och ett missiv (se bilaga 2). Vi skickade också med en preliminär intervjuguide (se bilaga 3) så respondenterna fick tid att fundera men också för att kontrollera och godkänna frågorna. Vi valde att inte avgränsa oss geografiskt då vi dels sökte efter verksamheter med den högsta säkerhetsklassen och dels inte fick några intervjuer i samma län. Vi la stor vikten vid att få variation i respondenterna gällande utbildning, ålder och år 9

inom yrket. Detta för att få ett så brett resultat och för att kunna generalisera resultatet i vidare forskning. Vi strävade efter att få sex respondenter men fick ett bortfall på två respondenter så vi fick totalt fyra respondenter från två verksamheter. Respondenterna hade blandad kompetens och åldern varierade mellan 26 år till 49 år. Våra inklusionskriterier var att de vårdare vi ville intervjua skulle ha direktkontakt med klienterna och dagligen arbeta med dem och vara delaktiga i deras behandling. Vi hade exklusionskriterier som främst gällde de som hade administrativa uppgifter och inte hade direktkontakt med klienterna. Instrument Vi har använt vår intervjuguide som instrument till denna studie (se bilaga 3). Vi var noggranna med att formulera våra intervjufrågor så att de skulle hjälpa oss att få vårt syfte och våra frågeställningar besvarade. Det vi ville undersöka med intervjuguiden var vårdpersonalens upplevelser av att arbeta med människor som begått grova våldsbrott. Det var viktigt att våra intervjufrågor lämnade utrymme och frihet åt våra respondenter så de kunde besvara frågorna utifrån hur deras upplevelser menar Bryman (2011). Författaren menar även att vi bör organisera våra frågor så att det finns en röd tråd men också att våra frågor var tillräckligt öppna. Intervjuguiden följdes inte fullt då vi utgick från respondenten. Vi valde att dela in våra intervjufrågor i fyra centrala teman med flera komplementära frågor till. Anledningen till det var att få en någorlunda organiserad intervjuguide. Tekniker för insamling av material De forskningsartiklar som ligger till grund för vår tidigare forskning har vi hittat via Linneuniversitetets biblioteksdatabaser. Vår sökstrategi var att söka efter artiklar som berörde vårt område och på så sätt skapa en helhet om vad det finns för tidigare forskning inom vårt område och vårt syfte. Vi valde att göra en avgränsning från år 2000 och framåt men även endast använda artiklar som var peer-review då det bidrar till högre tillförlitlighet. För att undersöka om artiklarna vi använde var relevanta för vårt område så läste vi först igenom abstrakten så vi fick en översikt om vad artikeln handlade om och hur undersökningen hade gjorts. Detta för att stärka artikelns validitet och reliabilitet. Utöver de vetenskapliga artiklarna så använde vi oss av annan litteratur samt kurslitteratur. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med den anledningen att försöka få mer utvecklande svar där intervjupersonerna med egna ord kunde berätta om sina upplevelser och erfarenheter att arbeta med människor som begått grova brott. Det finns olika sätt att samla information menar Kvale & Brinkmann (2009). Man kan använda sig av ljudinspelning, anteckningar och videoinspelning. Innan intervju startade frågade vi om respondenternas medgivande för användning av diktafon. Kvale & Brinkmann (2009) menar att inspelning av intervjun bidrar till stor tillförlitlighet och underlättar analysen. Vi försäkrade respondenten att deltagandet var frivilligt och att de skulle förbli anonyma för läsarna. När vi fått respondentens godkännande så inledde vi intervjuerna kring vår studies syfte, sedan utgick vi från de centrala teman vi valt. En av oss antecknade för att få en överskådlig bild av svaren och därmed lättare kunna avgöra om fler frågor behövdes, medan den andra hade ansvar för själva intervjun och frågorna. Två av intervjuerna fick ske via telefonen då det inte fanns tid för ett möte. Vi hade en telefon på högtalare och diktafonen för att spela in samtalet. Under intervjutillfället 10

gjorde vi vårt bästa att skapa en öppen och avslappnad atmosfär där respondenterna skulle få känna sig trygga att berätta om sina upplevelser. Alla intervjupersoner intervjuades enskilt. Analysmetod Bryman (2011) beskriver hur det inte finns några uppenbara regler man ska följa när man ska analysera kvalitativ data. Bryman (2011) beskriver också hur textmaterialet kan bli enormt stort, och att analyseringen av materialet ofta kan bli väldigt omfattande. Analysmetoden som använts i denna studie bygger på meningskoncentrering som innebär att det intervjupersonerna berättar koncentreras till kortare formuleringar (Kvale & Brinkmann, 2009). Den första bearbetningen av materialet var transkriberingen. Då skrev vi ordagrant ner vad intervjupersonerna berättade. Materialet delades sedan in i mindre delar och mindre meningsenheter. När vi använde oss av meningskoncentrering så redigerade vi materialet genom att ta bort upprepningar och sammanfatta meningar. Kvale och Brinkmann (2009) beskriver hur meningskoncentrering sker i fem steg. Första steget är att man noggrant läser igenom intervjun flertal gånger tills man fått en helhetsuppfattning av intervjun. Andra steget är att utifrån studiens syfte plocka ut relevanta delar från materialet. Större meningsenheter för att underlätta översikten av texten. Tredje steget är att utifrån respondentens meningar dela upp i teman för att underlätta tolkningen. Fjärde steget är att meningsenheterna ställs gentemot undersökningens syfte. Femte steget är att sammanställa intervjuns väsentliga teman i en beskrivning. Till skillnad från sista steget använde vi oss mestadels av citat då vi ville att läsaren skulle ha möjlighet att läsa intervjupersonernas egna beskrivningar om sina upplevelser. Då kan läsaren använda sin egen subjektiva tolkning till skillnad från att vi som författare redan gjort den åt läsarna. Vid tolkning av vårt resultat använde vi oss av Beckers stämplingsteori och Jenners pygmalionteori. Med denna studie ville vi komma åt intervjupersonernas upplevelser och deras subjektiva uppfattning. Studien är ingen absolut sanning utan är endast ytterligare forskning inom området av vårdarens upplevelser av att arbeta med människor som begått grova våldsbrott. Forskningsetiska riktlinjer Forskning är viktigt och nödvändigt för både samhällets och individens utveckling. Man ska ifrågasätta vanor, annars sker det ingen förändring. När man ska påbörja sin forskning så är det viktigt att tänka på forskningsetiken som handlar om att visa respekt för människovärdet. Man ska respektera de mänskliga rättigheterna men även människors grundläggande friheter. Som forskare så får man inte utsätta sina forskningspersoner för psykiskt eller fysisk skada, kräkning eller förödmjukelse. Forskaren har ett etiskt ansvar inför sina undersökningspersoner menar Moqvist- Lindberg (personlig kommunikation, 11 december 2014). Innan forskningen börjar så bör forskningspersonerna informeras om vissa punkter (SFS 2003:460). Forskningspersonen ska informeras om vad de är för syfte med forskningen, vad den övergripande planen är, vilka metoder som kommer användas, vilka följder och risker som forskningen kan medföra, vem som är forskningshuvudman, att deltagandet är 11

frivilligt och att forskningspersonerna har rätt till att avbryta sin medverkan när de vill menar Moqvist-Lindberg (personlig kommunikation, 11 december 2014). Bryman (2011) nämner fyra grundläggande etiska principer som är viktiga inom samhällsforskning. Dessa principer bör man ha i åtanke när planering, genomförande och analys av en vetenskaplig studie ska ske. Forskningsetiska principerna bygger på frivillighet, integritet, anonymitet och konfindentialitet. De fyra principerna är informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet, och samtyckeskravet. Vi har följt de etiska riktlinjerna och de principer som presenteras. Informationskravet Informationskravet, även kallat öppenhetskravet handlar om att forskaren noggrant ska informera om syftet med forskningen för deltagarna (Bryman, 2009). För vår del gäller det att vi berättade varför vi gjorde denna studie och varför vi ville intervjua dem. Vi meddelade respondenterna om att deltagandet var frivilligt och att man när som helst fick avbryta. Konfidentialitetskravet Konfidentialitetskravet handlar om att alla personuppgifter om alla som har deltagit i forskningen ska förvaras på ett tryggt ställe där inga obehöriga kan ta del av det (Bryman, 2011). De vi intervjuade informerades om att all insamlad data förvarades tryggt och raderades efter att studien var färdigställd. Vi behandlade alla uppgifter med största konfindentialitet. Vi fingerade namn men också vilka verksamheter specifikt hade med i studien. Även detta informerades intervjupersonerna om. Nyttjandekravet Nyttjandekravet handlar om att alla uppgifter och allt insamlat material om deltagarna kommer endast användas för forskningsändamål och syfte (Bryman, 2011). Vi informerade intervjupersonerna att materialet endast används till denna studie och inte till något annat syfte. Samtyckeskravet Samtyckeskravet, även kallat självbestämmandekravet handlar om att forskaren inhämtar samtycke från deltagarna. Deltagarna i undersökningen får själv bestämma över sin medverkan. Vi talade om för deltagarna att deras medverkan var frivillig och att de kunde få avbryta om de önskade det. Moqvist-Lindberg (2014) nämner att samtyckekravet finns med i Lag om etikprövning (ur SFS 2003:460). Där står det att forskning får utföras men bara om forskningspersonen har samtycke till den forskningen som gäller honom eller henne. Samtycket ska dokumenteras och vara frivilligt. Deltagarna i vår undersökning är myndiga och bestämde därmed själva över sitt medverkande. Slutligen var det viktigt för oss att vi visade största möjliga respekt för de personer som medverkar i vår studie och att de inte på något sätt skulle lida någon skada av att delta. Kvalitetskriterier Centrala begrepp som validitet och reliabilitet anses tillhöra kvantitativ forskning därmed har vi använt oss kvalitetsbegreppen tillförlitlighet och äkthet som enligt 12

Bryman (2011) anser har starkare betydelse. Tillförlitlighet innebär att undersökningen har utförts enligt de riktlinjer och regler som finns (Bryman, 2011). För att trovärdigheten i vår studie ska vara så hög som möjligt så finns det fyra delkriterier som skulle uppfyllas. Dessa fyra är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjligheten att styrka och konfirmera. Trovärdighet menas att forskaren publicerar ska vara trovärdigt. Man ska som forskare ha följt de regler som ska följas samt publicerat resultatet som respondenterna beskrivit (Bryman, 2011). Vi har i denna studie delat med oss av resultatet som respondenterna framfört till oss. Överförbarhet innebär att resultatet på studien ska kunna vara överförbart till andra miljöer och situationer. Skulle man göra om undersökningen så ska vårt resultat bli likvärdigt (Bryman, 2011). Hade vår undersökning gjorts igen med samma metod och syfte så ska resultatet vara jämförbart med vårt resultat. Vårt resultat går inte att genrealisera men ska kunna vara överförbart till andra miljöer. Utförliga beskrivningar ska ing å i en kvalitativ studie. Pålitlighet menas med att man tydligt visar hur forskningsprocessen har gått tillväga och att en fullständig redogörelse för alla delar av studiens förlopp beskrivs (Bryman, 2011). I vår studie presenterar vi tydligt alla delar och en redogörelse där vi motiverar våra val och hur metoden för vår forskning. Vi använde oss även av en handledare som kontrollerade forskningsprocessens delar. Möjlighet att styrka och konfirmera innebär att man som forskare bekräftar att man har varit så objektiv som möjligt och inte medvetet sätter egna känslor och värderingar styra studien (Bryman, 2011). Vi försökte med nya glasögon och med så lite förförståelse som möjligt göra denna studie. Vi var medvetna om att det aldrig fullt ut går att nå objektivitet men vi kunde säkerställa att vi agerat i god tro och att vi som forskare inte medvetet låtit våra känslor påverka vårt utförande eller våra slutsatser. Bryman (2011) beskriver kriterierna för äkthet och det handlar om att undersökningen ska ge en rättvis bild av respindenternas uppfattningar och upplevelser. Om ens studie ska uppnå ontologisk autenticitet så kräver det att respondenterna har fått en bättre förståelse för den situationen de befinner sig i. Pedagogisk autencitet innerbär att respondenterna har fått en bättre bild av hur andra människor kan uppleva situationer och olika saker och ting. Katalytisk autenticitet menas med att respondenterna efter studien kan ändra sin situation. Om undersökningen bidragit till en ökad möjlighet för respondenterna att förändra eventuella brister har man uppnått taktisk autenticitet Bryman (2011). Vi har i denna studie strävat efter att ge en rättvis bild av respondenternas upplevelser och uppfattningar men också att respondenterna själv fått mer förståelse för sin situation. RESULTAT I resultatdelen redovisas respondenternas uppfattningar och upplevelser om hur det är att arbeta med människor som begått grova våldsbrott. Vi har valt att använda oss av fyra teman som tillsammans redogör respondenternas innehåll. De fyra teman vi valt ut efter bearbetning av materialet blev: Våldets påverkan på vårdare-klient relation, 13

möjligheter och svårigheter i behandlingsarbetet, mötets och relationens betydelse i behandlingsarbetet samt arbetsgruppens olika påverkansprocesser. Varje tema följs av underrubriker för att förtydliga resultatets olika delar. Slutligen presenteras en problematisering av vår teoretiska utgångspunkt. Vi har valt att inte benämna respondenterna med namn, allt för att skydda deras identitet. Vi kommer döpa intervjupersonerna till 1, 2, 3 och 4. Två av respondenterna arbetar på samma anstalt med säkerhetsklass ett, och två av respondenterna arbetar på två olika avdelningar på en rättspsykiatrisk klinik. De arbetar alla med människor som begått grova våldsbrott och de har alla nära kontakt med klienterna. En mer djupare bild av verksamheterna har valts att inte göras då vi är måna om att respondenternas identiteter inte avslöjas. Klienten är en klient som är i behov av någon form av insats här och nu. Det är en människa som begått någon form av brott, sen om man väljer att kalla det för misstag eller inte är upp till var och en Det är en människa till att börja med, sen att dem ha begått ett brott är ju skälet till att dem träffar mig. (Intervjuperson 1) Att arbeta inom anstalt eller institution har sina utmaningar. Respondenterna upplever att det kan vara krävande och att det alltid gäller att man är på topp. De upplever att man måste ha vetskap om att situationer kan komma att ske och det kan också bidra till att man tar sitt arbete på största allvar. En respondent ansåg att det mest påfrestande med arbetet var konflikter och våldssituationer. Respondenten beskriver även hur den optimala miljön kan vara när klienterna mår så pass bra att det går att göra saker ihop som att laga mat eller spela kort och där gynnsamma konversationer kan äga rum. Varje gång innan jag börjar arbeta så förbereder jag mig själv på det värsta, på att vad som helst kan hända... Jag menar för då blir man inte lika chockad om det väl händer något. Men sen är det givande också. Jag känner att om jag skulle lyckas skapa relationer här så har jag verkligen lyckats.(intervjuperson 2) Våldets påverkan på vårdare-klient relation Många vårdare som arbetar på anstalt eller institution har fått uppleva våld av olika karaktär. Av våra respondenter har tre av fyra upplevt våld på sin nuvarande arbetsplats där det befinner sig klienter som begått grova våldsbrott. Den respondenten som inte fått ta emot våldshandlingar menar att det kan bero på flera faktorer. Både erfarenheten men också att man som vårdare ibland kan ses som den gode och den hjälpsamma och därmed slipper bli utsatt. De tre andra vårdarna har däremot fått uppleva både våld och hot och menar alla att det är en del av vardagen. Vissa påverkas mer än andra men de har alla påverkats av våldet i olika stor utsträckning. Från ingenstans trodde en klient att jag var från FBI som ville ha honom i smyg. Det var ju hans sanning just då så jag fick mig en smäll mellan ögonen Efter det så var jag väldigt omskakad. Ganska försiktig och ganska rädd också. Men det gick över efter en ganska lång tid för jag kände mig väldigt omskakad, 2-3 veckor tog det ungefär. (Intervjuperson 4) 14