Bakgrund. Sjunkande amningsförekomst i Sverige. Föräldraskap och påfrestningar. Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning

Relevanta dokument
Det nyfödda barnet -amning & omvårdnad. Föräldrautbildning på mödravården

Amningsråd på BVC 1. Amningsråd från första besöken på BVC

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning

Mödrahälsovård Förlossning BB Neonatalavdelning Barnhälsovård

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

Amning & Jämställdhet

GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Pärm - amningsråd på BVC

AMNINGSSTRATEGI OCH HANDLINGSPLAN FÖR REGION ÖREBRO LÄN. 1 Inledning Tio steg som främjar amning Amningsstrategi...

Årsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Välkomna att föda barn i Västerås!

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING Vårdrekommendation för vårdpersonal

Dödföddhet och tidig neonatal död i Sverige Intrauterin fosterdöd. Maternella riskfaktorer för IUFD

Välkommen till BB-enheten

STOCKHOLM JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

Definition föräldraskapsstöd

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan

Amningsstrategi Landstinget Västmanland

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Erbjudande om fosterdiagnostik

Välkommen till BB-enheten Personalen på BB gratulerar till ert nyfödda barn

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Information från förlossningen Maria Jonsson Docent Överläkare

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår Bilaga 1 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Psykisk ohälsa under graviditet

BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård

Förslag att godkänna ansökan om tilläggsuppdrag inom vårdval förlossning

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Utvecklingsenheten för mödra- och barnhälsovård 4 9

Att växa upp i ekonomisk utsatthet. SKL 5 februari, 2018 Eva Mörk

Handlingsplan för Karolinska Universitetssjukhuset Sverige

Barnkonventionen i föräldrastöd

17 Yttrande över motion 2017:42 av Elinor Odeberg (S) om stärkt eftervård för födande HSN

Detta är vägen till Förlossningsavdelningen. Förlossningsavdelningen, Västerviks sjukhus

Övervikt/fetma och graviditet/förlossning, gällande rutin

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

INNAN DU KOM TILL SJUKHUSET

Amningsstrategi för all personal i hela vårdkedjan

Tvärprofessionella samverkansteam

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Övervikt och fetma i samband med graviditet och förlossning

811 - Kvinnosjukvård I 1

Barnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Graviditet VT 2011 AÅ

GRAVID? VI HAR TVÅ FÖRSÄKRINGAR FÖR DIG. DEN ENA ÄR GRATIS. En extra trygghet för dig som är gravid. Ingen självrisk

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren

Depressiva symtom hos nyblivna föräldrar upptäckt och stöd

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen

Fram&dens mödrahälsovård - vad säger forskningen? Stockholm, 15 november 2017

Mål för förlossningsvården i Sverige

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor

Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Tentamen SVK Perinatologi 1 juni 2011 Max poäng 7 Godkänt 53

Vanliga graviditetskomplikationer Agneta Blanck och Karin Petersson Obstetriksektionen Karolinska Huddinge

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

Efter en förlossning 1

RUTINER AVSEENDE MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN

Katarina Heed. Amningsstarten

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Faktamaterial om barn och ungdomar

Översikt av innehållet i Medicinskt Födelseregister

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

Förlossningsvårdens betydelse för amningsstarten: Upplevelser och faktorer ur barnmorskans perspektiv

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012

Riskbedömning BB. Faktaägare: För mor: överläkare Kira Kersting För barn: överläkare Monika Renkielska Gäller för: Kvinnokliniken Växjö

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Patientenkäten 2013 Sinnligt Uppsala

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Robson Ett förbättringsarbete inom ST-utbildningen av Frida Ekengård

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi

Obstetrik, Gynekologi och Neonatologi

Samordnade insatser för barn och unga

Transkript:

Amningsstudien

Bakgrund Sjunkande amningsförekomst i Sverige Föräldraskap och påfrestningar Aktualisera 10 stegen till en lyckad amning Implementering av ny kunskap

Helamning 2 månader 6 månader Område 1996 2015 1996 2015 Gotland 84 % 69 % 52 % 15 % Uppsala 85 % *71 % 40 % *14 % Sverige 80 % 64 % 43 % 15 % * Statistik från 2013

Grundsyn i projektet Barnperspektiv (Barnkonventionen art. 3 och 24) Anknytningsteorin som teoretisk grund Jämlik vård samma vård, samma info

Studiens syfte Att undersöka om ett implementeringsprogram bestående av: strukturerad amningsinformation utökad hud-mot-hud kontakt personalutbildning Kan påverka: amning välbefinnande hos föräldrar och barn föräldrars lyhördhet för sitt barn attityder & kunskap hos sjukvårdspersonalen

Studieupplägg Rekrytering 1 år Baslinjemätning Implementeringsperiod 200 barn + föräldrar Ingen datainsamling under 2 månader Implementeringsmätning 200 barn + föräldrar Uppföljning 1 år

BASLINJEMÄTNING Graviditetsvecka 36 Skriftlig information om studien på MVC Vid ankomst till förlossningen Muntlig och skriftlig information om studien JA Samtycke, kuvert med enkät Vid 2 veckor samt 2, 4, 6, 12 mån Webbenkäter på mejl 30 barn + föräldrar mäter salivkortisol Webbenkät personal

Personalutbildning Nio webbföreläsningar à tio minuter Frågebank Utbildningsdag med egna reflektioner

Webbföreläsningarna Amning och profession Amning och hälsa Den första amningen Anknytning, hudkontakt och amning Amning och self-efficacy Amning, hud-mot-hud och känguruvård Tillmatning, pumpning, handmjölkning och amningsstrategi Förebygga amningskomplikationer Genomgång av informationsmaterialet

IMPLEMENTERINGSMÄTNING Graviditetsvecka 36 Skriftlig information om studien på MVC Skriftlig amningsinfo. Vid ankomst till förlossningen Muntlig och skriftlig information om studien JA Samtycke, kuvert med enkät Under vårdoden Nya rutiner, muntlig & skriftlig info Vid 2 veckor samt 2, 4, 6, 12 mån Webbenkäter på mejl 30 barn + föräldrar mäter salivkortisol Webbenkät personal

Undersökningsvariabler HELAMNING VID 2 MÅNADER Andra variabler: Självtillit till amning & amningssvårigheter Tidig amning, tillmatning, amningslängd Amningsmönster Depression och stress Föräldrars lyhördhet för barnet Barnets viktnedgång Rutiner, attityder och kunskap hos personal

Självtillit till amning (Self efficacy) Självtillit att tro på sin förmåga Självtillit inverkar positivt på amningen Kan påverkas av kunskap & erfarenhet Pilotstudie med amningsinformation - ökad självtillit och mer helamning vid 4 v

Hud-mot-hud

Amningsmönster Minuter Timmar Timmar Minuter

Vilka ska tillfrågas? Avsikt att amma Fullgången singelgraviditet Väsentligen frisk Förväntat friskt barn Kan tala och skriva svenska

Lathund för personalen Vilka ska jag fråga? Både förstföderskor och omföderskor Som föder barn i fullgången tid (vecka 37+0-41+6) Som planerar att amma Mammor som kan tala och skriva på svenska (även om inte partnern gör det) Som väntar ett barn Som bär på ett förväntat friskt barn Även dem med planerade/akuta kejsarsnitt Som är väsentligen friska När ska jag fråga? Vid inskrivning på förlossningsavdelningen Om det inte hinns med, tillfråga 2-6 timmar efter förlossningen och fyll i protokollet i efterhand Vilka ska jag inte fråga? Mammor som uttryckt att de inte vill amma Mammor som inte pratar svenska Par som väntar tvillingar Par som väntar barn med missbildning eller kromosomavvikelse som kan påverka amningen Mammor med diabetes Föräldrar med psykossjukdom, bipolär sjukdom eller utvecklingsstörning Föräldrar som har pågående missbruksproblem Föräldrar med en svår social situation som inte förväntas kunna fullfölja studien När ska jag exkludera familjer ur studien? Om barnet visar sig vara tillväxthämmat, SGA Om barnet flyttas över till neonatalavdelningen Om barnet föds med en missbildning eller kromosomavvikelse som påverkar amningen Om mamman får någon komplikation som kraftigt påverkar hennes allmäntillstånd

Potentiella vinster För barnen och föräldrarna: Mer enhetlig amningsinformation Underlättar amningsstart- mer amning Bättre amningsupplevelse Bättre samspel föräldrar & barn Ökat välmående & mindre smärta

Poten&ella vinster För personalen: Strukturerat sätt att ge amningsinformation Möjlighet till utbildning Kortare vårdtider

TACK