Plan för Elevhälsoarbetet på Borggårdsskolan

Relevanta dokument
Elevhälsoplan Österskärsskolan

Handlingsplan - Elevhälsa

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

PLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7

HANDLINGSPLAN ELEVHÄLSAN. Håkantorpsskolan

Elever i behov av särskilt stöd

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för Elevhälsan Övertorneå kommun

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Ett elevärendes gång. Hälsofrämjande. Utveckling mot målen. Förebyggande

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Barn i behov av särskilt stöd Gudmuntorp skolas arbetsprocess

Extra anpassningar och särskilt stöd

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Elevhälsoplan. Boo Gårds skola 2015/16

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Verksamhetsplan för skolhälsovården

Svensk författningssamling

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Barn- och elevhälsoplan

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

ELEVHÄLSOPLAN. Till stöd för ledning och personal inom grundskolan i Öckerö kommun Beslutsdatum: Barn- och utbildningsnämnden

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Gamla Uppsala skola Lokal elevhälsoplan Läsåret

enligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Den nya skollagen 2010:800

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Capellaskolans Elevhälsa

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på grundskolan i Ljusnarsbergs kommun. Gäller från och med 1 januari 2015

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Lokal Elevstödsagenda Rindö Skola

Hågadalsskolan 2015/16

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Beslut för förskoleklass och grundskola

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan för. Älta Skola

Hågadalsskolan 2016/17

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Ludvigsborgs Elevhälso Team LET

Lokal elevstödagenda Rindö Skola

Detta är Backatorpsskolans

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Barn- och elevhälsoplan

Reviderad Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Elevhälsoplan. Sandbäcksskolan. Antagen av Petra Roth januari 2018 Reviderad augusti 2018

Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Lokal arbetsplan Finnbacksskolan läsåret 2011/2012

Fredrika Bremerskolan Lokal elevhälsoplan Läsåret

Björkebyskolans Elevhälsa

Beslut för grundskola

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Handlingsplan för Ormbergsskolans elevhälsoarbete. (uppdaterad maj 2018 av Elevhälsoteamet)

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

Elevhä lsoplän fo r Skyttorp och Vättholmä skolor

Gamla Uppsala skola Lokal elevhälsoplan Läsåret

Vaxö skolas Elevhälsoplan

(8) Herrestorpskolan

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

ELEVHÄLSOPLAN. Vid Dalbackens friskola

Elevhälsoplan för Rättviks kommun

Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

Elevhälsoplan för Trollehöjdskolan

Storvretaskolan i Uppsala kommun

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

Nya skollagen Elevhälsa. Skolkurators dagarna 18 oktober 2010 Västerås Yvonne D-Wester

ALSALAMSKOLAN Ansvarig: Mats Olsson rektor

Elevhä lsoplän

STÖDMATERIAL. för elevhälsoarbetet på Vartofta Enhet. Reviderat

Transkript:

20120926 Borgårdsskolan Plan för Elevhälsoarbetet på Borggårdsskolan Innehåll Specialpedagogisk handlingsplan. Handlingsplan för Svenska som Andra Språkundervisningen. Organisation av arbetet i svenska som andraspråk på Borggårdsskolan. Funktionsbeskrivning Skolsköterska. Ärendegång i språkärenden Bilagor Arbetsgång för elevärenden Pedagogisk bedömning och utredning Underlag för pedagogisk bedömning Plan för Elevhälsoarbetet är upprättad datum 2012-05-30 Rektor Lise-Lotte Silverberg Reviderad datum 2012-09-26 Rektor: Marie Louise Lundquist 1

Borggårdsskolan Specialpedagogisk handlingsplan för Borggårdsskolan Förhållningssätt Specialpedagogerna utgår från ett relationellt specialpedagogiskt förhållningssätt vilket innebär att elevens svårigheter bör ses i ett socialt- och miljörelaterat perspektiv där olika faktorer på organisations-, grupp- och individnivå samverkar och bidrar till att eleven befinner sig i svårigheter. 1 På individnivå förhåller vi oss även till ett kompensatoriskt perspektiv då vi menar att eleven kan vara i behov av kompenserande åtgärder som t.ex. kompensatoriska hjälpmedel och individuellt specialpedagogiskt stöd under en kortare eller längre period. Specialpedagogens uppdrag Specialpedagogens uppdrag innefattar ett övergripande arbete med hela skolans verksamhet och utveckling då skolan befinner sig i en kontinuerlig utvecklingsprocess för att inkludera alla elever. Specialpedagogen identifierar, analyserar och medverkar i förebyggande arbete och i arbetet med att undanröja hinder och svårigheter i olika läromiljöer så att skolan blir En skola för alla. Specialpedagogen tar del av specialpedagogisk forskning och följer utvecklingen av ändamålsenliga specialpedagogiska metoder, samt delger varandra. Specialpedagogen har ett ansvar för den egna kompetensutvecklingen så att verksamheten håller en kvalitet vilken är relaterad till forskningsresultat. Specialpedagogen har ett övergripande elevansvar. Specialpedagogiken ska vara en garant för att elever skall få det stöd de behöver, för sin utveckling och sitt lärande, för att nå de nationella kunskapsmålen. Specialpedagogen leder i samarbete med rektor och processledare skolans utveckling gällande värdegrunds- och likabehandlingsplan. Specialpedagogen ingår i Elevhälsoteamet (EHT) vilket har ett särskilt ansvar för elevvårdande insatser. Specialpedagogen har ett särskilt ansvar att dokumentera beslut från EHT och från Elevvårdskonferensen (EVK). Protokollen förvaras på i låst dokumentskåp. 1 Persson, Bengt. (2005). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Liber. 2

Konkreta arbetsuppgifter Specialpedagogen ska vara en specialpedagogisk resurs i arbetslaget där denne ska vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda. Vid behov handleder och stödjer specialpedagogen lärare, fritidspedagoger och elevassistenter. Specialpedagogen är ett stöd i samarbetet mellan hem och skola för elever i behov av särskilt stöd till exempel i samband med utvecklingssamtal. Specialpedagogen deltar vid föräldramöten då övergripande frågor diskuteras. Specialpedagogen ansvarar för screeningar av grupper med elever i syfte att få en övergripande bild av elevernas läs- och skrivförmåga alternativt utveckling i matematik. Sammanställningen redovisas för skolledningen och diskuteras i arbetslagen. Specialpedagogen gör även individuella bedömningar i samarbete med klasslärarna och pedagogiska utredningar vid behov. Sådana görs om något av följande framkommer: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen kap.3 8) Specialpedagogen har ett särskilt ansvar för upprättande och hantering av åtgärdsprogram i samarbete med övriga pedagoger runt barnet samt föräldrar. Arbetet med åtgärderna dokumenteras och utvärderas. Den innehåller en lägesbeskrivning, en målbeskrivning, specifika åtgärder och former för utvärdering. Åtgärdsprogrammen är en offentlig handling och samlas i ett låst dokumentskåp. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av 3

anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 8 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. (Skollagen kap.3 9) Specialpedagogen arbetar med elever i behov av särskilt stöd såväl på organisations- gruppoch individnivå. Specialpedagogisk undervisning på individnivå kan ske i klassrummet, som undervisning i en liten grupp och/eller som individuell direktundervisning en längre eller kortare period beroende på elevens behov och kunskapsutveckling. Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan författning. (Skollagen kap.3 7) Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. (Skollagen kap.3 11) Specialpedagogen har ett särskilt ansvar för elever vid behov av särskilt stöd vid överlämnande till annan skola och generellt för alla elever vid överlämnande till skolår 6. Denne förbereder möten med mottagande skola och dokumenterar dessa. Specialpedagogen dokumenterar löpande de specialpedagogiska insatserna samt genomför uppföljningar av insatser för elever med behov av särskilt stöd. 4

Organisation av arbetet i svenska som andraspråk på Borggårdsskolan På skolan finns för närvarande en lärare i svenska som andraspråk (SVA) som har ansvar för insatser för de elever på skolan som har ett annat modersmål än svenska. Insatserna utgår från kunskapskraven i ämnet Svenska som andraspråk i årskurs 3. Ur Lgr 11 Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang välja och använda språkliga strategier urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer söka information från olika källor och värdera dessa Organisation Svenska som andraspråkslärarna har ett eget arbetslag där samtliga SVA-lärare i Staffanstorps kommun ingår. Arbetslaget har en egen handlingsplan (reviderad vt 2012) för nyanlända elever i Staffanstorps Kommun. Detta arbetslag träffas regelbundet under terminerna för möten och pedagogiska diskussioner. SVA-undervisningen revideras kontinuerligt under läsåret, eftersom nya elever i behov av språkundervisning anländer till olika klasser. SVA-lärarna fördelar de resurser som finns efter elevernas behov och ser till att studiehandledning på modersmålet rekvireras från modersmålsenheten i kommunen. Information om organisationen av skolans SVAundervisning ges till samtliga föräldrar på föräldramöten i årskurs 2 och årskurs 4. Borggårdsskolans SVA-lärare deltar vid klasskonferenser, elevvårdskonferenser och utvecklingssamtal, där berörda andraspråkselever diskuteras. 5

Funktionsbeskrivning Skolsköterska Behörighet Svensk legitimation som sjuksköterska med specialistutbildning till barnsjuksköterska, distriktssköterska alternativt skolsköterska. Organisatorisk placering Skolsköterskan arbetar under eget medicinskt yrkesansvar (SFS 2010:659, kap 6) och är underställd verksamhetschefen för skolhälsovården (SFS 1982:763; SOSFS 1997:8). I elevvårdsarbetet underställd rektor eller chef för enheten/området. Socialstyrelsen har tillsyn över verksamheten och yrkesutövandet. Kompetensområde Skolhälsovård inom förskoleklass, grundskola, gymnasium, specialskola, särskola och sameskola, såväl som friskola (SFS 2010:800). Skolhälsovården, det vill säga skolsköterska och skolläkare, arbetar tillsammans med andra aktörer i skolans elevhälsa, såsom skolpsykolog, kurator samt specialpedagog. Målsättning Skolhälsovårdens (elevhälsans) mål är (SFS 2010:800, kap 2, 25-28): - att följa elevernas utveckling - att bevara och förbättra elevernas själsliga och kroppsliga hälsa samt - att verka för sunda levnadsvanor - att tillförsäkra elevernas rätt att vid behov söka skolhälsovården. Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Skolhälsovården skall vara i överensstämmelse med Socialstyrelsens riktlinjer för Skolhälsovård 2004 samt med FNkonventionen om barns rättigheter, FN:s standardregler för handikapp och de mål som uttrycks i WHO:s "Hälsa för alla år 2000". Målgrupp Alla barn och ungdomar från förskoleklass till och med gymnasiet. 6

Funktion - Att utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (SFS 2010:659, kap 6). - Att med eget medicinskt yrkesansvar bedriva omvårdnad med inriktning mot en förbättrad hälsa bland barn och ungdomar. - Att bedriva ett arbete med socialmedicinsk inriktning med hänsyn tagen till skolans fysiska och psykosociala miljö, dess krav och möjligheter. - Att samverka med föräldrar, skolans personal samt externa aktörer. - Att fungera som informatör, stödperson och rådgivare till elever, föräldrar och skolpersonal. - Att organisera och medverka vid läkarmottagning. - Att handleda högskolestuderande och personal på skolan. - Att bedriva forskning och utveckling. - Att vara ett språkrör för barns rätt till god hälsa. Omvårdnad Omvårdnad är sjuksköterskans specifika område. Skolsköterskan har genom sin utbildning och sin yrkeserfarenhet goda kunskaper om vad som främjar respektive hotar barns hälsa och utveckling. Skolsköterskans omvårdnadsarbete sker utifrån ett helhetsperspektiv och är en viktig del i samhällets totala folkhälsoarbete. Skolsköterskan skall medverka till att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande och att undanröja hindren för lusten att lära. För att nå goda resultat är det nödvändigt att arbeta strukturerat och metodiskt, att utgå från en omvårdnadsprocess och att stärka det friska hos varje elev. Skolsköterskan skall, för enskilda elever eller för grupper av elever som drabbas av hälsoproblem, skapa resurser för att möta kraven i det dagliga livet. Hälsofrämjande arbete Detta arbete bedrivs på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. Arbetsmiljöarbete 7

Verka för god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö för eleverna i skolan och detta innefattar blandannat: elevvårdsarbete, olycksfallsprevention, allergiförebyggande arbete och elevskyddsombudsutbildning. Öppen mottagning - Att ge varje elev möjlighet att utifrån sina behov möta skolsköterskan på sin skola (SFS 2010:800, kap 2, 28). - Att erbjuda rådgivning och samtal. - Att undersöka, bedöma, åtgärda samt vid behov hänvisa vidare. - Att erbjuda enklare sjukvård. - Att stimulera till egenvård. Elever med behov av särskilt stöd - Identifiera och stödja elever med funktionshinder eller andra särskilda behov. - Initiera och medverka vid utredningar. - Ge individuell medicinsk studie- och yrkesvägledning. Dokumentation och statistik - Föra, hantera, bevara och arkivera skolhälsovårdsjournaler enligt riktlinjer (SFS 2008:355; SOSFS 2008:14). - Upprätta verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. - Upprätta statistik enligt lokala, regionala och nationella beslut. Kvalitetsutveckling Det är verksamhetschefens ansvar att ta fram kvalitetssystem i enlighet med gällande föreskrifter, för att säkerställa en god och säker vård. Skolsköterskan skall: - Utveckla kvalitén i det egna arbetet (SOSFS 2005:12). - Anmäla allvarlig skada eller sjukdom, Lex Maria, (SOSFS 2005:28) samt rapportera avvikelser (SOSFS 2005:12). - Initiera och medverka till utveckling och forskning rörande barns och ungdomars hälsa ur ett folkhälsoperspektiv. Administration 8

Skolsköterskan ansvarar för inventarier, litteratur, läromedel och hälso- och sjukvårdsmaterial inom verksamheten. 9

Ärendegång i språkärenden Språkteam Består av logoped, en talpedagog och två specialpedagoger med tal- och språkpåbyggnad. Jobbar med tal- och språkträning enskilt eller i mindre grupp med eleverna. Dessutom med observation, handledning och konsultation för stöd till pedagoger i språkliga frågeställningar. Ärendegång: 1. Hem eller skola tar kontakt med någon som ingår i gruppen. 2. Information inhämtas av gruppen från hem och skola i form av skrivna underlag, alternativt från logopedmottagning om tidigare, men färsk, logopedkontakt finns. Blankett för skrivna underlag tillhandahålles av gruppen. 3. Ärendet lyfts på EHT för närmare genomgång av underlagen och diskussion mellan skolans och Resurscentrums personal. 4. Vid behov görs en språklig bedömning av logoped. 5. Ärendet diskuteras i språkgruppen för beslut om insats/-er. 6. Insatsen/-erna diskuteras vid behov på EHT för information och utvärdering. Utredningsgrupp Består av logopeder. Jobbar med språkliga utredningar inklusive läs- och skrivbedömning. Ärendegång: 1. Hem eller skola tar kontakt med kontaktlogoped. 2. Information inhämtas av kontaktlogopeden i form av skrivna underlag. Blankett för skrivna underlag tillhandahålles av gruppen. 3. Ärendet lyfts på EHT för närmare genomgång av underlagen och diskussion mellan skolans och Resurscentrums personal. 4. Om utredningsgruppen anser det vara bästa insatsen för eleven, genomförs utredning av logoped. 5. Återkoppling sker till vårdnadshavare. 6. Återkoppling sker till skola per EHK. 10

Några saker att tänka på 1. Denna ärendegång är nyskapad och ännu inte utvärderad. Ändringar kan komma att göras inom tämligen snar framtid. 2. Kontaktlogoped är för närvarande Susanna Grandin (susanna.grandin@staffanstorp.se, 0709-35 12 51). 3. Ovan nämnda diskussioner kan resultera i att Resurscentrums personal bedömer att ärendet ska återvända till skolan, eller remitteras till annan instans. Detta kommer då att ske tillsammans med rekommendationer om hur man kan och bör jobba vidare med eleven. 11

Arbetsgång för elevärenden Bilaga 1 Av kap 3. 8 skollagen framgår att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. 1. Klasslärare anmäler till specialpedagogen vilken anmäler elevärendet till rektor. Av kap 3. 8 skollagen framgår att rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. 2. Rektor beslutar om utredning i samråd med elevhälsoteamet och/eller specialpedagogen om omfattningen och vilken/vilka utredningar som ska göras. Vårdnadshavare meddelas beslutet. 3. Utredningen redovisas för vårdnadshavare, rektor samt berörda klasslärare. Vid skolpsykolog och logopedutredningar krävs vårdnadshavares medgivande. För rektor är varje beslut om stödåtgärd något som måste föregås av noggranna pedagogiska överväganden, samtidigt som det också finns ekonomiska realiteter. Av kap. 3. 9 skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. 4. Rektor beslutar om åtgärdsprogram vilket görs av specialpedagog och/eller klasslärare i samråd med vårdnadshavare. Vårdnadshavare meddelas beslutet. 5. Åtgärderna genomförs, följs upp och utvärderas. 12

Pedagogisk bedömning och utredning Bilaga 2 Specialpedagogen genomför pedagogiska utredningar och analyserar svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå. Föräldrarna informeras om syftet med att göra en pedagogisk utredning. Om resultatet så visar är den ett underlag för specialpedagogiska insatser som kan vara på individnivå och/eller gruppnivå och/eller organisationsnivå vilka beskrivs i ett åtgärdsprogram. Den pedagogiska utredningen är även ett underlag för samråd med logoped och skolpsykolog, och för en fortsatt logoped- och/eller psykologutredning om EHT så beslutar. Arbetsgång En pedagogisk bedömning av observationspunkter och kunskapsnivå görs inledningsvis av klassläraren vilken följs av samtal med elev och föräldrar. Individuella pedagogiska utredningar görs i syfte att förstå elevens styrkor, behov och hinder. Resultaten sammanställs och analyseras. En sammanställning skrivs och presenteras för elev, föräldrar och klasslärare. I denna framgår syftet med utredningen, elevens styrkor, behov och hinder. Den innehåller alltid en sammanfattning. 13

Bilaga 3 Underlag för pedagogisk bedömning Datum: Elev: Observerande pedagog: Kommentera relevanta observationspunkter: Grovmotorik Finmotorik Hörsel Syn Tal och språk Koncentration Uthållighet Minne Arbetstempo Humör Självbild Omvärldsuppfattning 14

Beteende Kamratrelationer Samling, genomgång Raster och lek Kunskapsnivå Ungefär vilken nivå eller ungefär vilka kunskaper har eleven i dagsläget i de olika ämnena? Indikera detta med ett kryss, i mitten indikerar godkänd. Sv/Sva Avkodning Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Sv/Sva Läsförståelse Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Sv/Sva Tala Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Sv/Sva Skriva Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Sv/Sva Stava Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Ma taluppfattning Ma tillämpad Ma problemlösning Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper En Avkodning Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper En Talförståelse Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper En Tala Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper En Skriva Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper En Stava Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Bild Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Musik Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Hemkunskap Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Idrott och hälsa Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Slöjd Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper No Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper So Mycket låga kunskaper Mycket höga kunskaper Kommentar 15