Datum: 211 4 27 BEFOLKNINGSPROGNOS 211 215 Med fokus på stadsdelsnämnden NORRA HISINGEN 48 515 47131 21 215 43 997 2 Här kan du hitta: Kort om stadsdelsnämnden Norra Sammanfattning av befolkningsprognos 211 215 Hur beräknas prognoserna? Svårigheter med att beräkna befolkningsprognoser Att tänka på vid användandet av befolkningsprognoser Använd gärna uppgifterna men uppge källa: Samhällsanalys och Statistik, s Stads stadskansli
Bakgrund Kort om stadsdelsnämnden Norra Inom den nya stadsdelsnämnden Norra finns det många områden som skiljer sig åt avseende förutsättningarna för demografisk utveckling. Den befintliga bebyggelsen består både av rena småhusområden och stora områden som domineras av flerbostadshus. Detta innebär att ålderstrukturen bland in och utflyttarna skiljer sig åt beroende på vilken del av Norra som avses. Stadsdelsnämnden är s till ytan största och det är nog inte fel att säga att de tre tidigare områdena Tuve Säve, Backa och Kärra Rödbo geografiskt sett är avskiljda ifrån varandra. Samtliga av de tre tidigare stadsdelsnämnderna har ett stort positivt flyttningsnetto mot övriga. Samtidigt så tappar dessa områden folk till kranskommunerna. Backa, som skulle kunna sägas vara uppdelat i en ren flerbostadshusdel och en del som har en stor andel småhus, har ett stort positivt flyttnetto mot utlandet vilket inte övriga delar inom Norra har. Det senaste decenniet har 1 2 nya bostäder byggts och under samma period har Norra s befolkning växt med 3 1 personer. De senaste fem åren har antalet födda barn ökat mycket, från 46 barn 26 till ca 6 år 21. Trots denna ökning så har Norra en förhållandevis låg fruktsamhetsnivå jämfört med andra områden inom med en liknande bostadsstruktur. Anledningen till att barnafödandet inte ökat i samma utsträckning som vissa andra områden är bl.a. en ur ett barnafödandeperspektiv ofördelaktig åldersstruktur inom delar av småhusbeståndet. Befolkningsprognos 211 215 Jämfört med hur befolkningen ser ut idag så förväntas Norra s befolkning att växa med 1 4 personer fram till år 215, vilket är en något lägre ökningstakt än man haft den senaste femårsperioden. Totalt sett så förväntas att öka med 29 personer den kommande femårsperioden och Norra s andel av denna ökning är därmed relativt liten. Antalet förskolebarn förväntas att öka med ca 26 barn och antalet skolbarn med närmare 5 barn fram till år 215. Jämfört med stora delar av övriga så är ökningen av antalet barn i förskoleåldrarna låg. Norra har de senaste 1 åren haft en stor ökning av antalet personer som är 85 år eller äldre. Denna åldersgrupp förväntas fortsätta att växa något framöver vilket är ett motsatt mönster jämfört med de flesta andra stadsdelsnämnder. Det kan också nämnas att Norra har ett mycket stort planerat bostadsbyggande som ligger bortom denna prognosperiods slut.
Historisk utveckling Födda och avlidna 7 6 5 4 3 2 1 1 2 15 1 5 5 1 2,75 2,5 2,25 2, 1,75 1,5 1,25 1, Årligt födelsenetto, antal födda och antal avlidna 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Födelsenetto (födda avlidna) Födda Avlidna Födelsenetto (födda minus avlidna) 21 21 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Summerad fruktsamhet 21 21 Norra totalt 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Not. Det summerade fruktsamhetstalet är ett demografiskt mått som mäter kvinnornas benägenhet att skaffa barn det aktuella året. Norra har de senaste fem åren haft en stor ökning av antalet födda barn, från 46 födda 26 till ca 6 år 21. Trots denna ökning så har stadsdelsnämnden en tämligen låg fruktsamhetsnivå jämfört med andra områden inom med en liknande bostadsstruktur. Anledningen till att barnafödandet inte ökat i samma utsträckning som vissa andra områden är bl.a. en ur ett barnafödandeperspektiv ofördelaktig åldersstruktur inom delar av småhusbeståndet. Antalet avlidna personer har varit relativt stabilt runt 45 avlidna/år under de senaste 1 åren och tillsammans med de ökande födelsetalen har Norra numera ett positivt födelseöverskott (differensen mellan födda och avlidna). De senaste fem åren har stadsdelsnämnden växt med totalt nästan 6 personer som en effekt av detta födelseöverskott. Fruktsamheten varierar mycket mellan enskilda år, vilket är en svårighet vid beräkning av prognoser. Antalet födda beror dock inte enbart på fruktsamheten utan även på hur åldersstrukturen i området ser ut. Ett tydligt exempel är där man haft den största fruktsamhetsökningen under det senaste decenniet. Samtidigt har ökningen av antalet födda barn inte alls växt lika snabbt som i övriga på grund av att det finns relativt få personer i de mest barnafödande åldrarna. Måttet anger det antal barn som varje kvinna i genomsnitt skulle föda under sitt liv om de födde barn i den utsträckning som skett inom varje ettårsklass det aktuella året. Antal födda barn/kvinna räknas ut för varje ettårsklass och summan av dessa åldersspecifika tal är lika med det summerade fruktsamhetstalet.
Flyttningar Antal flyttningar med koppling till stadsdelarna i förhållande till befolkningens storlek. Stadsdelsnämnden Centrum har de största flyttrörelserna. 3 25 2 15 1 5 Centrum Östra Angered Majorna Linné Örgryte Härlanda Lundby Askim Frölunda Högsbo Norra Bakgrund: Flyttningar till och från ett område Bostadsbyggande är en viktig faktor för utvecklingen av flyttmönstren till och från ett område. Men det finns andra flyttströmmar som inte direkt förklaras av bostadsbyggande. Den befintliga bostadsstrukturen i ett område är ofta en viktig förklaringsfaktor till flyttmönstren till och från områden. Vilken typ av bostäder och när bostäderna byggts säger en hel del om vilka åldergrupper som bor i området, samt vilka grupper som söker sig dit. Flyttintensiteten kopplat till ett område beror bl.a. på andelen lägenheter i flerbostadshus och på områdets geografiska läge inom. som domineras av småhus har den lägsta flyttintensiteten medan de centrala stadsdelarna och nordöstra har en betydligt högre andel flerbostadshus och därmed en högre flyttintensitet (se diagram). Vissa områden har en naturlig utglesning av befolkningen, exempelvis småhusområden som är byggda för 2 3 år sedan där föräldrar till vuxna barn bor kvar samtidigt som barnen flyttar ifrån området för eget boende. Här blir det inget ledigt boende trots en stor utflyttning av unga vuxna. Även områden med mycket flerbostadshus kan ha tidsepoker med befolkningsmässig utglesning eller förtätning. Sådana förändringar är ofta kopplat till s.k. generationsskiften, där ensamstående äldre lämnar lägenheter och in flyttar exempelvis unga sambopar. I områden som genomgår denna typ av generationsskiften ökar ofta antalet barn snabbt. Det är dock viktigt att tänka på att skiftningar av det här slaget inte sker över några enstaka år utan oftast är ett resultat av en förändring som pågått över en längre tid, ibland i kombination med nyproduktion av bostäder. Effekterna av sådana förändringar kan dock bli stora då områden som tidigare varit i stort behov av äldreomsorg istället får en kraftigt ökad efterfrågan på barnomsorg. Inom de delar av staden som tar emot den största delen av kommunens flyktingmottagning sker ibland förtätningar, dvs. större befolkningsökningar, utan att det byggts nya bostäder eller att området genomgått ett s.k. generationsskifte. Exempel på områden som befolkningsmässigt förtätats på detta sätt är Bergsjön, Hjällbo och Hammarkullen.
5 4 3 2 1 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 In och utflyttning till/från Norra 21 21 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Netto IN UT Nettoflyttning (in minus utflyttning) 21 21 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Norra är en stadsdelsnämnd som växt genom ett positivt flyttnetto under hela det senaste decenniet. Totalt har Norra fått ett tillskott på 2 5 personer som ett resultat av in och utflyttningar till/från stadsdelsnämnden. Bostadsstrukturen, där nästan hälften av befolkningen bor i småhus, avspeglas i flyttstatistiken. Norra är ett område som har en stor inflyttning av barnfamiljer och en utflyttning av unga vuxna. De senaste fem åren har stadsdelsnämnden fått in över 3 barn i förskoleåldrarna som ett resultat av flyttningar. Inom Norra skiljer sig flyttmönstren dock åt. Alla de tre tidigare stadsdelsnämnderna Tuve Säve, Backa och Kärra Rödbo har ett stort positivt flyttningsnetto mot övriga. Samtidigt så tappar dessa områden folk till kranskommunerna. 2 15 1 5 5 1 Vilka åldersgrupper flyttar till och från Norra? 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 Backa har ett stort positivt flyttnetto mot utlandet vilket inte övriga delar inom Norra har. Backa är annars ett område som är delat bostadsstrukturmässigt, vilket syns i åldersstrukturen bland flyttarna där man har både ett positivt flyttnetto av barn och unga vuxna. Normalt brukar rena småhusområden dra till sig barn och tappa unga vuxna och motsatt för rena flerbostadshusområden. Nettoflyttning efter ålder (de senaste fem åren) Norra har ett stort planerat bostadsbyggande att vänta efter 215.
Sammanfattande kommentarer till befolkningsprognos 211 215 I kommunprognosen, som ligger till grund för samtliga befolkningsprognoser för alla delområden inom s Stad, räknar vi nu med en högre fruktsamhet i årets prognos jämfört med prognosen som gjordes för ett år sedan. Det betyder att antalet födda ligger kvar på en hög nivå, och i de flesta kommundelar förväntas att öka de kommande åren. Fruktsamheten förväntas för de flesta stadsdelar att sakta börja avta om 2 3 år. De antaganden som görs om in och utflyttning till och från ser ungefär ut som i tidigare prognoser. Det betyder att väntas få en nettoinflyttning till kommunen på 3 personer under år 211, vilket sedan väntas minska nedåt 2 personer mot prognosperiodens slut. Vissa ändringar har gjorts i antagandena kring färdigställande av nya bostäder. Det får framförallt effekter på den förväntade befolkningsutvecklingen i de berörda stadsdelarna. Stadsdelsnämnden Norra förväntas att fortsätta att växa men relativt övriga har man en moderat befolkningstillväxt att vänta de närmsta åren. Fram till år 215 kommer invånarantalet att ha ökat med nästan 1 4 personer och stadsdelsnämnden har då en total befolkning på ca 48 5 personer. Befolkningstillväxt fram till år 215 1 8 totalt: + 29 (förändring mellan 21 215) 6 4 2 Norra Majorna Linné Angered Örgryte Härlanda Östra Centrum Askim Frölunda Högsbo Lundby Ålder 21 215 +/- % år 596 618 22 3,7 1-5 år 3 23 3 287 264 8,7 6-15 år 5 221 5 732 511 9,8 16-18 år 1 853 1 513-34 -18,3 19-24 år 3 726 3 689-37 -1, 25-44 år 12 664 13 243 579 4,6 45-64 år 11 525 11 275-25 -2,2 65-74 år 4 679 5 17 428 9,1 75-84 år 2 718 2 83 112 4,1 85- år 1 126 1 219 93 8,3 Totalt 47 131 48 515 1 384 2,9 Befolkningsutveckling inom stadsdelsnämnden Norra fram till 215 enligt prognos beräknad i april 211.
Utveckling av antalet barn och skolungdomar Eftersom även nyfödda barn flyttar till och från ett område under sitt första levnadsår så är egentligen antalet nollåringar (antalet födda under året som bodde i området vid årsskiftet) en mer användbar och intressant siffra ur planeringssynpunkt än antalet födda. Vissa områden, vanligtvis de mest småhustäta, har en naturlig inflyttning av nollåringar medan andra området oftast har en utflyttning av nollåringar. år Befolkning noll år Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 585 575 62 596 622 62 618 616 618 De senaste åren har antalet nollåringar inom Norra varit relativt stabilt runt 6 barn/år vilket är högt ur ett historiskt perspektiv. I prognosen förväntas antalet nollåringar vara fortsatt högt de kommande fem åren. Fruktsamheten antas, likt flera andra stadsdelar, gå ner något efter ett par år men på grund av bostadsbyggande syns inte detta då antalet nollåringar istället ökar något framöver. 1 5 år Befolkning 1 5 år Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 2 78 2 861 2 942 3 23 3 141 3 165 3 189 3 255 3 287 6 4 totalt: + 3 6 (förändring mellan 21 215) 2 Centrum Norra Majorna Linné Örgryte Härlanda Angered Östra Lundby Askim Frölunda Högsbo Antalet barn i förskoleåldrarna (1 5 år) har ökat under hela 2 talet inom Norra. Åldersgruppen fortsätter att växa och fram till 215 förväntas gruppen att ha ökat med ca 26 barn jämfört med 21. Jämfört med övriga stadsdelsnämnder inom är dock den kommande ökningen av antal barn i dessa åldrar låg.
6 15 år Befolkning 6 15 år Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 5 472 5 325 5 298 5 221 5 196 5 328 5 441 5 568 5 732 1 25 1 75 5 25 totalt: + 5 4 (förändring mellan 21 215) Angered Centrum Örgryte- Härlanda Majorna- Linné Norra Östra Askim- Frölunda- Högsbo Lundby Likt de flesta stadsdelsnämnder börjar de höga födelsetalen under 2 talet att synas i antalet barn i skolåldrarna inom Norra. Antalet skolbarn, 6 15 år, förväntas att öka med nästan 5 barn fram till år 215, vilket är en ökning i nivå med sgenomsnittet. Mot slutet av prognosperioden finns drygt 5 7 barn i dessa åldrar inom stadsdelsnämnden. Den äldre befolkningen 75 84 år Befolkning 75 84 år Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 2 664 2 642 2 672 2 718 2 72 2 724 2 763 2 787 2 83 4 2 totalt: 2 (förändring mellan 21 215) 2 4 Örgryte Hä rlanda Östra Askim Frölunda Högsbo Majorna Linné Centrum Norra Angered Lundby Antalet 75 84 åringar är en åldersgrupp som i antal personer räknat varit stabil under hela 2 talet inom Norra. De kommande åren sker heller inga dramatiska förändringar även om gruppen ökar med ca 1 personer.
Utvecklingen av åldersgruppen de kommande fem åren skiljer sig mycket åt mellan stadsdelsnämnderna inom. Några har minskningar medan andra förväntas att öka i antal. 85 år 5 3 1 1 3 5 Befolkning 85 år Örgryte Härlanda Årtal 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antal 1 14 1 121 1 13 1 126 1 168 1 188 1 23 1 24 1 219 Centrum Majorna Linné totalt: 9 (förändring mellan 21 215) Askim Frölunda Högsbo Lundby Östra Angered Norra Antalet personer som är 85 år eller äldre inom Norra har ökat under det senaste decenniet. Den kommande femårsperioden förväntas antalet personer i åldersgruppen att fortsätta öka, om än i en låg takt. Trots en antalsmässig liten förändring så är Norra den stadsdelsnämnd som väntas ha den största ökningen av antal personer inom åldersgruppen de kommande åren. Åldersgruppen minskar totalt sett inom.
Hur beräknas prognoserna? Kortfattat så beräknas prognoserna så att folkmängdens storlek i slutet av varje år bestäms genom att invånarnas ålder ökas på med ett år, antalet födda och inflyttade läggs till och antalet avlidna och utflyttade dras ifrån. Prognoserna utgår ifrån den senaste befolkningsstatistiken och utnyttjar Statistiska Centralbyråns (SCB) demografiska experters antagande om förändringen av antalet döda och födda. Antal födda under året beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande åldrar. Dessa fruktsamhetstal beräknas genom att utnyttja hur det historiska barnafödandet varit i varje åldersklass bland kvinnorna. Fruktsamheten antas förändras i enlighet med SCB:s antagna utveckling av fruktsamheten i riket. Dödsriskerna för varje ålder beräknas utifrån den historiska andel personer som avlidit i varje ettårsklass. Dödsriskerna antas minska marginellt på lång sikt. Antalet utflyttare beräknas genom att åldersspecifika utflyttningsrisker inom området tas fram. Dessa utflyttningsrisker räknas fram genom att andelen utflyttare av befolkningen i respektive ålder tas fram och divideras med befolkningens storlek i åldersklassen. Hur många personer som flyttar ut från ett område bestäms på det här sättet av åldersstrukturen i området. Om befolkningen i de mest flyttningsbenägna åldrarna (ofta 2 25 år) ökar kommer utflyttningen från området att öka. Antalet inflyttare bestäms utifrån historiska data och fördelas sen åldersmässigt utifrån hur det sett ut de senaste åren. Antaganden kring fruktsamhet, dödlighet och flyttningar anpassas till var och en av stadsdelarna utifrån dess historiska utveckling. Särskilda prognoser görs för befolkning som flyttar in i nybyggda bostäder och för boende i äldreboenden. Vid prognosen för befolkningen i nyproducerade bostäder utnyttjas Fastighetskontorets planer för bostadsbyggandet. Sedan bestäms en förväntad åldersfördelning hos inflyttarna i varje byggprojekt utifrån typ av bostäder och i vilket område de planeras byggas. För boende i servicehus utnyttjas verksamhetsstatistik från stadens administrativa register. Totalt beräknas förutom en kommunprognos, prognoser för de 1 stadsdelarna (SDN) samt en prognos för var och ett av s Stads 94 primärområden. Prognosmodellen fungerar som så att summan av ett SDN:s primärområden stämmer överens med SDN prognosen. På motsvarande sätt summerar de 1 SDN prognoserna upp till kommunprognosen. På nästa sida visas en bild över s Stads modell för befolkningsprognoser.
s Stads modell för beräkning av befolkningsprognoser Befolkningens förändringskomponenter Stads befolkningsprognoser beräknas i mars maj varje år och utgår ifrån den senaste årsstatistiken över befolkningens storlek och sammansättning samt de senaste årens befolkningsförändringar (födda, döda och flyttningar). Bostadsbyggnadsprognoserna som används kommer från Fastighetskontoret. De antaganden som görs kring den framtida fruktsamheten och dödligheten görs i enlighet med Statistiska centralbyråns demografiska experters meningar. Antaganden kring flyttströmmar kommer utifrån diskussioner med Stads ämnesexperter inom bl.a. bostadsbyggande, migrationsfrågor och ekonomifrågor.
Svårigheter med att beräkna befolkningsprognoser Vid arbete med befolkningsprognoser är det givetvis viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansätting. Även om vi utifrån kunskap om sociala, ekonomiska, politiska och andra förhållanden försöker förutse dödlighet, fruktsamhet och flyttningar de närmaste åren, så finns det alltid inslag av osäkerhet i dessa antaganden. Eftersom faktorer som vi har begränsad kunskap om påverkar den demografiska utvecklingen så är befolkningsprognoser behäftade med en osäkerhet som växer med tiden. Ser man på ett områdes befolkning som ett antal individer som tar individuella beslut så är det förhoppningsvis mer naturligt att vara på det klara med att den framtida befolkningen inte kan förutspås med säkerhet. Antal födda barn Antalet födda barn är en komponent som är svår att uppskatta med hög säkerhet. Fruktsamheten (antal barn/kvinna) inom ett område kan variera kraftigt mellan enskilda år utan någon känd förklaring. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför djupgående studier kring utvecklingen av fruktsamheten i riket. Eftersom historiskt sett följt rikets mönster vad gäller förändringar i fruktsamheten så används SCB:s antagande om rikets framtida fruktsamhet även i s Stads prognoser. Nivån på fruktsamheten anpassas till en lokal nivå. I de senaste årens prognoser har antalet födda underskattats inom flera stadsdelsnämnder. Underskattningarna beror till en stor del på att SCB har underskattat de senaste årens ökning av fruktsamheten. I nedanstående diagram kan man se hur många barn som SCB har beräknat skulle födas i riket år 21 i sina prognoser som beräknats årligen 26 29. Frånsett år 28 så har prognosen över antalet födda år 21 höjts efterhand. I 28 års prognos så bedömde SCB att fruktsamheten skulle sjunka på grund av den ekonomiska krisen. Historiskt sett har mönstret varit att fruktsamheten sjunker när konjunkturen snabbt vänder nedåt. Det visade sig dock att den senaste krisen inte hade den väntade effekten på antalet födda och i prognosen som gjordes 29 höjde SCB därför upp sina antaganden kraftigt. Genom att s Stad följer SCB:s antagande om den framtida fruktsamheten så har det blivit fel även i s prognoser. 118 116 114 112 11 18 16 14 12 1 SCB prognoser som beräknats 26 21 över antal födda i riket år 21 samt faktisk befolkning 21 16 66 11 241 17 229 115 89 115 91 26 27 28 29 Faktiskt
Som nämnt ovan så har historiskt sett följt rikets fruktsamhetsutveckling på ett stabilt sätt, om än på en lägre nivå. I de senaste prognoserna har utvecklingen av fruktsamheten i beräknats som ett genomsnitt av rikets fruktsamhetsutveckling under de senaste åren. Det finns dock tecken på att fruktsamhetsnivån i närmat sig riket något vilket också bidragit till underskattningen av antalet födda. När befolkningsprognoser görs för mindre områden, vilket också gäller så stora områden som enskilda stadsdelsnämnder, så sker ibland stora, till synes slumpmässiga, förändringar mellan enskilda år. Dessa avvikelser kan normalt sett inte förutsägas i en befolkningsprognos. Det är ofta svårt att avgöra om en stor avvikelse ett enskilt år är början på en ny trend eller om det är just en slumpmässig avvikelse för ett enskilt år. Antal nollåringar 2 21 i vissa primärområden 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 + 25 + 33 3 + 36 + 26 25 13 + 25 + 18 + 41 Stigberget Södra Kortedala Bergsjön Grimmered Kungsladugård Vasastaden Skattegården Rannebergen Länsmansgården Södra Biskopsgården En felbedömning i antalet födda påverkar sedan antalet barn i förskoleåldrarna redan året efter och på några års sikt antalet barn i skolåldrarna. Det är därför viktigt att noga följa befolkningen och de justeringar som görs när nya befolkningsprognoser beräknas. Bostadsbyggande En annan faktor som kan påverka prognosernas tillförlitlighet är att förväntad nyproduktion av bostäder (antalet planerade bostäder) och faktiskt bostadsbyggande (antalet färdigställda bostäder) kan skilja sig åt. Dessutom är det ofta svårt att exakt bedöma inflyttningsdatum i nyproducerade bostäder. Det finns flera osäkerhetsfaktorer kring det framtida planerade bostadsbyggandet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggherrar att investera, överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden osv. Sammantaget så innebär detta att de
byggplaner som fastställs ett visst år nästan alltid överskattar det framtida faktiska byggandet som sker. Speciellt gäller detta byggprojekt som ligger några år fram i tiden. Som exempel kan nämnas att det 26 planerades att det skulle byggas 13 8 bostäder fram till år 21. Det faktiska byggandet för perioden 26 21 stannade dock vid 6 6 färdigbyggda bostäder. Effekterna av att bostadsprojekt inte blir genomförda är dels att det område där byggprojektet planerats i inte får det befolkningstillskott som beräknats. Dels så påverkas övriga staden eftersom en del av inflyttningen till det planerade byggprojektet skulle kommit från andra delar av staden. Planerat bostadsbyggande 25 för åren 26 21 och genomfört bostadsbyggande 4 3 2 1 Planerat Genomfört 26 27 28 29 21 Variationer i flyttmönstren Varje år sker mer än 1 flyttningar med koppling till (in, ut eller inom staden). När en familj av ett antal medlemmar i en viss ålder flyttar ifrån en lägenhet så flyttar det nödvändigtvis inte in lika många nya personer i lägenheten. Framförallt så är in och utflyttarna ofta av olika åldrar. Eftersom flyttningarna kraftigt domineras av personer i åldrarna 2 35 år är prognoserna som mest osäkra inom dessa åldersklasser. Till synes relativt små förändringar av inflyttnings eller utflyttningsströmmarna i en åldersklass kan leda till synbara prognosavvikelser. Ett tydligt exempel på detta är utflyttningen av barnfamiljer från framförallt de centrala delarna av som kan variera med ett par procentenheter fram och tillbaka mellan enskilda år. En förändring på en procentenhet av utflyttningsrisken hos barn i förskoleåldern inom Majorna eller Linnéstaden skulle 21 innebära en skillnad på ca 2 barn.
Andel (%) 1 5 åringar som flyttar ut 2 21 3 28 26 24 22 2 18 16 14 12 1 1% = 26 1% = 19 1% = 19 1% = 2 Örgryte Centrum Linnéstaden Majorna Även om det här exemplet gäller förskoleåldrarna inom Majorna Linné så uppstår variationer i flyttmönstren inom alla stadsdelsnämnder och i alla åldrar. Att arbeta med siffrorna från en befolkningsprognos Prognosernas huvudsakliga användningsområde s Stads befolkningsprognoser har två huvudsyften. För det första ska de fungera som underlag i kommunens resursfördelningsmodell för stadsdelsnämnderna (SDN). Enligt kommunfullmäktiges principer skall kommunbidraget fördelas utifrån befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden. Resursfördelningsmodellens ålderskriterier grundas på den framtida befolknings storlek utifrån befolkningsprognoserna samt medelbefolkningens storlek (faktiskt befolkning under det gångna året). Utan att här gå in i detalj på själva fördelningsmodellen så är de mest resurskrävande åldersgrupperna barn och skolungdomar samt pensionärer över 75 år. Dessa åldersgrupper prioriteras därför under själva prognosarbetet. Det andra huvudsakliga användningsområdet för befolkningsprognoserna är som underlag vid planering av olika verksamheter. Som exempel kan nämnas dimensionering av skolverksamhet och äldreomsorg samt projektering av lokaler. På s Stads hemsida kan du följa befolkningsprognoserna! På s stads hemsida (www.goteborg.se/statistik) finns all historisk befolkningsstatistik samlad. För att det ska vara lätt att följa befolkningsprognoserna och jämföra med den befolkningsutveckling som sker under året så finns en särskild tabell som uppdateras kvartalsvis. Följ länken ovan och klicka sedan i tur och ordning på Ämnesvis Folkmängd Folkmängd per delområde, kvartalsvis och välj det
kvartal du är intresserad av. Längs ned på den sida du sen kommer till finns en Excelfil med namnet kvartalsfolkm resursf åldrar 21.xls. Den kvartalsvisa statistiken som redovisas här kan vara till hjälp för att se tendenser i befolkningsutvecklingen och om prognosen i stora drag ser ut att stämma. Befolkningsförändringar (flyttningar, födda och döda) som sker under ett kalenderår varierar dock och mönstren är inte alltid stabila mellan åren. Exempelvis behöver det inte födas rekordmånga barn under ett år bara för att statistiken vid halvårsskiftet tyder på det. Ibland föds det flest barn det första halvåret medan det nästföljande år kan födas fler barn det andra halvåret vilket också är en variation som gäller för flyttningar och avlidna. När man tittar på kvartalsstatistiken och försöker dra slutsatser om hur befolkningens storlek och sammansättning ser ut att bli vid det kommande årsskiftet kan det vara bra att bli påmind om att den äldre befolkningen oftast minskar i antal jämfört med vad kvartalssiffrorna under året visar. Förklaringen till det är att personer i dessa åldrar avlider samtidigt som det sker få flyttningar bland den äldre befolkningen. Vilka datum avser prognosen? Vad menas med 211? Befolkningsprognoserna avser befolkningens storlek den 31/12 det aktuella året. Det innebär exempelvis att när det står befolkningsprognos för år 211 så är det befolkningen den 31/12 år 211 som avses. De barn som är nollåringar den 31/12 kan alltså i praktiken fylla ett år den 1/1 nästföljande kalenderår, vilket kan vara bra att tänka på vid planering av förskoleverksamhet etc. Uppföljningshjälp? Tycker du att prognosen ser ut att gå fel? Eller är du bara intresserad att få hjälp med att bedöma prognosen några månader innan året är slut? Kontakta oss gärna för synpunkter och tveka inte att be om hjälp. Lutz Ewert Henrik Gustafsson tel. 31 368 2 22 tel. 31 368 4 29 E-post: lutz.ewert@stadshuset.goteborg.se E-post: henrik.gustafsson@stadshuset.goteborg.se