Nationella riktlinjer 2010



Relevanta dokument
Lära om diabetes eller lära för livet

Omvårdnadshandledning i grupp utifrån olika perspektiv

SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Nationella riktlinjer för diabetesvården Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Att få ut det mesta av handledning. Johanna Morén, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledarutbildad i KBT

Din rätt att må bra vid diabetes

Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

Carl Rogers; terapeut

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

Motiverande samtal - introduktion. BOJ konferensen den 19-20/11 Liria Ortiz Peter Wirbing

Om man googlar på coachande

Diabetessjuksköterskans utvecklingsmöjligheter Karin Wikblad Uppsala universitet

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Helena Hammerström 1

Diabetes och diabetesvård II

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Konsten att hitta balans i tillvaron

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Kommunikation för bättre ledarskap

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Diabetes och diabetesvård I

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Välkommen till Lärandeseminarium 1

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

SIP Samordnad individuell plan

Motiverande Samtal MI

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

Underlag för självvärdering

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden

Evidensbaserad praktik i praktiken

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Delaktighet


STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Reflekterande lärande. hos ungdomar. Guided self determination-young

Aktivitet Relation - Identitet

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

SLUTRAPPORT Förbättringsprogram 8

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Motivation för bättre hälsa

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia,

THERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Storträff för ombud Linköping och Norrköping

Move & Walk. Skolan. Gymnasiesärskolan

Studier, forskning och grupputbildning

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Lev livet fullt ut! Befria dig från onödiga begränsningar

Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

ÅTERFALLSPREVENTION VID PROBLEM MED SUBSTANSER UTIFRÅN KBT OCH MI

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp?

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Mental träning. I teorin och i praktiken

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Så utvecklar vi vår kompetens!

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

Utvärdering FÖRSAM 2010

Transkript:

Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med diabetes Gruppbaserad pat utb rekommenderas. Bör ledas av personer med såväl ämneskompetens som pedagogisk kompetens. Person med diabetes 1

Diabetes är en egenvårdssjukdom Den enskilde personen fattar en mängd beslut varje dag om hur han/hon ska göra för att må så bra som möjligt På både kort och lång sikt är det personen själv som får ta konsekvenserna av vilka beslut man har tagit (Funnell 2012 i boken Omvårdnad vid diabetes, red. Karin Wikblad) Kay Toombs ass. Prof emeritus i filosofi Texas Utifrån respektive inifrån perspektiv på sjukdom Medicinens perspektiv respektive patientens Den professionella världen och den sjukes värld Det viktiga att vara medveten om båda perspektiven båda är relevanta och nödvändiga (se nästa bild) Att förstå sjukdom från olika världar Professionellt perspektiv Fokus på diagnos och behandling Patientens perspektiv Fokus på konsekvenser Sjukdomen förstås utifrån patofysiologiska fakta Sjukdomen förstås utifrån upplevelser och symtom Problemet ses utifrån medicinens mål Kommunikativ gemenskap Situationen tolkas i skenet av vad som varit och föreställningen om vad som skall komma Kommunikativ gemenskap 2

Lära som vuxen Patientutbildning Pedagogik barns lärande Andragogik vuxnas lärande Nosogogik lärande hos vuxna som har en kronisk sjukdom 3

Utbilda vuxna = andragogik Malcolm Knowles antaganden om vuxenlärande: Mer autonoma och självstyrande Personlig historia, livserfarenhet Mer målorienterade Vill se en mening med en kurs Omedelbar tillämpning Vuxenlärande bäst när: Främjar utvecklingen av färdigheter och en positiv självbild Minska rädsla, fördomar o illusioner, främjar kritiskt tänkande Främjar kreativitet Stöttar att röra sig mot personliga mål Att personen kommer närmare sin fulla potential Barns och vuxnas lärande BARN Litar på att andra bestämmer vad som är viktigt Accepterar info utan att ifrågasätta VUXNA Avgör själva vad som är viktigt att lära Validerar info i förhållande till egna åsikter o värderingar Det man lär ska bli användbart i framtiden Förväntar sig att det man lärt är användbart direkt Liten eller ingen erfarenhet att bygga på Liten förmåga att fungera som kunskapsresurs till lärare eller klasskamrater Har mycken erfarenhet att basera kunskaperna på Stor förmåga att fungera som kunskapsresurs 4

Hinder för vuxnas lärande Forts. hinder Tidsbrist hinder för deltagande i utbildning Har jag egentligen någon nytta av den här utbildningen? Blir jag bättre på att klara min egenvård? Jag tycker inte om att gå på kurs Lärarens roll Bli/vara mer av en kontaktperson i patientens inlärningsprocess Från didaktisk till en mer samverkande roll Vara medveten om olikheter hos personer Var medveten om två grundläggande copingstilar (enl. Miller 1987): Monitorn vill veta allt Bluntern vill inte veta 5

Kunna något Kunskap är kunskap när man kan använda det i praktiken Man måste kunna behålla sin kunskap Använda den i olika situationer (transferens) Förutsätter Att utbildningen stämmer överens med personens behov och önskemål Kommer till användning Ger positivt resultat Nosogogik Noso från grekiskan sjukdom Nosogogik lärande hos vuxna med kroniska sjukdomar Förutsätter att den som leder utbildningen har goda ämneskunskaper och är insatt i pedagogiska teorier Utbildning i grupp praktiska exempel En runda alla personer i gruppen kommer till tals presenterar en idé eller berättar något; övriga lyssnar helt till den som pratar och man får inte avbryta Avsluta med; Vad tar ni med er från denna grupp stund? Formulera en (två eller tre) saker/känslor/bilder/ som sedan skrivs på tavlan/blädderblock/post it lappar 6

Starta grupp träff Använd gärna något konkret som inte handlar om diabetes ex. en bild, ett konstverk. Låt grupp deltagarna själva berätta vad de ser i bilden, vilka känslor bilden väcker vad tänker du på när du tittar på den här bilden? Personer med nedsatt syn; använd föremål av olika slag; stenar, pennor. Konstverk/bilder Utbyte av historier Gruppdeltagarna får arbeta i mindre grupper; väljer en historia/erfarenhet att delge de övriga gruppdeltagarna när man samlas i den större gruppen; erfarenhetsutbytet fortsätter i den större gruppen och diabetessjuksköterskan/vårdgivaren är då delaktig. Denna arbetsmodell fokuserar på det gruppdeltagarna anser väsentligt. (Se nästa bild) 7

Begrepp inom patientutbildning Lösningsfokuserat arbetssätt Karin Johansson FoU rapport 2010:5 Landstinget Kronoberg Patientens kunskap och referensram viktigast Vårdaren nollställa sig Skapa aktiva patienter Sträva efter varaktiga förändringar Mirakelfrågan Forts. Empowerment Att hjälpa människor att upptäcka och använda sin inneboende förmåga att ta kontroll över sin sjukdom En omvårdnadsfilosofi en kronisk sjukdom som diabetes och hur man klarar det i det dagliga livet Sjukdomen kräver både adekvat medicinsk behandling, omvårdnad och rådgivning (Funnell & Andersson 2003) 8

I m the Boss En studie i Uppsala Planerats med utgångspunkt i systematisk granskning av studier och Problemlösningsprocessen 6 8 personer träffades 1g/vecka 6 veckor Syftet att lära sig hantera vardagen med diabetes Gruppträffarna fokuserade på känslor, stress, egenvårdsmål, socialt stöd Bygger på frågor i gruppen Forts. Utvärdering av patientutbildning Utvärdera i förhållande till formulerade mål Ökad kunskap då ska kunskapen utvärderas Att förbättra glukoskontrollen då ska HbA1c mätas Osv. Forts. Erfarenheter från utbildning i Falun: POST IT LAPPAR Patienterna träffades 6 ggr totalt 1 g/vecka Ett uttalande: Tappar jag tårna nu? Hur tänker du då? frågade diab sköt.. Diskussion följde om fotvård patblev mycket nöjd Personalen kände sig avslappade efter kursen 9

Forts. olika begrepp Motiverande samtal En specifikt utarbetad psykoterapeutisk samtalsmetod med syfte att uppnå ökad motivation till beteendeförändring hos patienten Metoden utvecklad av Rollnick & Miller skadligt drogberoende Forts. olika begrepp Kognitiv beteendeterapi Fokus på att åstadkomma beteendeförändringar genom att analysera nuvarande situation för att förklara/förstå hur det aktuella beteendet lärts in och vad som gör att det vidmakthålls. Interventioner utformas för att kunna göra en förändring. Referenser Bok Omvårdnad vid diabetes (andra upplagan) Red. Karin Wikblad Studentlitteratur 2012 Artikel Wikblad, Smide, Leksell. Check your health validity and reliability of a measure of health and burden of diabetes. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2013. 10

Kombinera era egna erfarenheter med att läsa vad andra gjort forskning inom området diskutera kanske bilda nätverk pröva lyckas misslyckas utvärdera gå vidare Lycka till! 11