Bedömning inför psykoterapi 2. Barnet
Rummet Ett rum anpassat för barn och lek Samma rum varje gång Inte för mycket saker, barnet i fokus
Material Skapande material (papper, färg, lera) Sandlådor Hela-världen material Nallekort Bilder (Skattningsskalor/Intervjuguide)
Metoder Fri lek/bygge i sandlådan och hela världen - material Fri målning/teckning Mer strukturerade teckningsuppgifter (ex. rita en person (Machover) rita din familj då ni gör något, rita ett djur du skulle vilja vara Tre önskningar Gemensam lek eller bildskapande
Metoder forts. Test som kan användas som en väg till kontakt och förståelse och inte som test: Jag tycker jag är Düss sagofrågor Satskomplettering CAT
Mötet med barnet Målet med bedömning är tudelat: Få information om barnet Att skapa en relation till barnet för att få en grund till ett gott terapeutiskt arbetsklimat!
Mötet med barnet Bedömning börjar i väntrummet Uppmärksam på små detaljer, ickeverbalt beteende: - kroppsspråk, placering i rummet, i förhållande till förälder, aktivitet, reaktion på terapeuten, reaktion på separationen etc. Observationer av egna känslor och ageranden (motöverföring)
Möte med barnet, forts. Börja med det fria, ostrukturerade (om möjligt) Leken (ex. erbjud att bygga i sandlådan). Tre bedömnings tillfällen. Se processen: Teman? Finns ett narrativ? Hur klarar barnet en ostrukturerad situation etc. Hur förhåller sig barnet till rummet, materialet, terapeuten? Vad och hur visar barnet av sin problematik? Vilka läkande krafter kan vi se? Kan barnet ta emot hjälp? Kan barnet leka? Utvecklas kontakten över tid?
Vi behöver fundera kring: Barnets självupplevelse (självbild, självutveckling, kroppsuppfattning, uppmärksamhetsfokus m.m) Barnets relationer till inre och yttre objekt (objektrelationer, anknytning) Försvarsmekanismer och copingstrategier/affektreglering? Mentaliseringsnivå (psykisk ekvivalens, låtsasläge - pretend mood, teleologiskt läge)? Symboliseringsförmåga? Begåvning?
Vi behöver förstå något kring: Barnets ångest? Vad oroar barnet? Hur hanterar barnet ångesten? Vital spark - styrkor, glädjeämnen? Hur verkar barnet uppleva andra? Hur verkar barnet uppleva sig själv tillsammans med andra, med världen? Hur påverkar det barnets relaterande och fungerande? Visar barnet ett eget hjälpbehov?
Tänk på. Att det barnet visar i sin lek kan vara ett uttryck för en inre verklighet och behöver inte vara ett gestaltande av en yttre verklighet, även om det också kan vara så. Skillnad på gestaltande av yttre verklighet och symboliska uttryck för den inre verkligheten! Information från flera källor för bedömning!
Förskolebarn Separationen från föräldrarna Starka känslor skifta snabbt, Lek och verklighet nära varandra- lek, fantasi kan snabbt bli ångestfyllt Konkreta, agerar, rörliga Försiktig med frågor påverkas lätt, vuxna har rätt
Pojke 4:6 år jobbargubbe (Ur: Britta Blomberg, Elisabeth Cleve Machovertestet, Handbok med utvecklingsteoretiska perspektiv, Hogrefe)
Flicka 5:0 år Flicka som ramlat på asfalten och slagit sig. Hon har precis gått innanför dörren (Ur: Britta Blomberg, Elisabeth Cleve Machovertestet, Handbok med utvecklings- teoretiska perspektiv, Hogrefe)
Flicka 4:6 år Hon dansar (Ur: Britta Blomberg, Elisabeth Cleve Machovertestet, Handbok med utvecklings- teoretiska perspektiv, Hogrefe)
Latensbarn Känslor inte lika heta Stark jagutveckling Betoning av realitet Leken mer realitetsbetonad, spel Större behov av kontroll Kamratrelationer/omgivningsfaktorer viktiga Konflikter ses mer som yttre problem än inre
Flicka 7:9 år Går ut på promenad (Ur: Britta Blomberg, Elisabeth Cleve Machovertestet, Handbok med utvecklingsteoretiska perspektiv, Hogrefe)
Pojke 8:0 år Han står och talar i telefon (Ur: Britta Blomberg, Elisabeth Cleve Machovertestet, Handbok med utvecklings- teoretiska perspektiv, Hogrefe)
Pojke 7:3 år Han sparkar boll (Ur: Britta Blomberg, Elisabeth Cleve Machovertestet, Handbok med utvecklingsteoretiska perspektiv, Hogrefe)