Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Anders Håkman 2015-05-19 2015-2085 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden står bakom Trafikrådets handlingsplan 2015-2018, för ett trafiksäkert beteende, och skickar denna på remiss till berörda nämnder. Bakgrund Trafiksäkerhet handlar i grunden om kunskap och attityder. För att förändra attityder krävs ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. Kalmar kommun samarbetar över förvaltningarna och med NTF Sydost samt Polisen via Trafikrådet. För att förbättra samspelet i trafiken har Trafikrådet utarbetat en handlingsplan. Se bilaga, Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 för ett trafiksäkert beteende. Park- och infrastrukturenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se
Linda Almljung Törngren och Anders Håkman, Samhällsbyggnadskontoret 2015-06-10 Trafikrådets handlingsplan 2015-2018 - för ett trafiksäkert beteende Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx
2 (13) Inledning Trafiksäkerhet handlar i grunden om kunskap och attityder. För att förändra attityder krävs ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. Kalmar kommun samarbetar över förvaltningarna och med NTF Sydost samt Polisen via Trafikrådet. I Trafikrådets avsiktförklaring står följande Det ställs allt större krav på att kommunerna bedriver ett systematiskt och effektivt trafiksäkerhetsarbete. Grunden för arbetet är riksdagens beslut om att ingen på sikt ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor och att vägtransportsystemets utformning och funktion ska anpassas till de krav som följer detta. För att förbättra samspelet i trafiken har Trafikrådet utarbetat en handlingsplan.
3 (13) Innehållsförteckning Bakgrund s.4-6 Mål s.7 Syfte s.7 Avgränsning s.7 Arbetssätt och exempel på åtgärder s.8-10 Ansvar och uppföljning s.11 Tidplan och budget s.12 Referenser s.13
4 (13) Bakgrund Trafiksäkerhet är ett gemensamt ansvar för alla trafikanter och systemutformare såsom t.ex. kommuner och Trafikverket. Kalmar kommun har ett ansvar att utforma trafikmiljöer på så sätt att när olyckan inträffar ska följderna av denna bli så lindriga som möjligt. Dock har den mänskliga faktorn stor betydelse i trafiken. Därför vill Kalmar kommun satsa på beteendepåverkan för att förbättra trafiksäkerheten. Mellan 90-95 procent av alla trafikolyckor anses bero på den mänskliga faktorn. Vi är människor bakom fordonen som framförs och de flesta trafikolyckor kopplade till mänskliga faktorn grundar sig på att vi gör medvetna felhandlingar i trafiken. Det visar sig bland annat genom fortkörningar, farliga omkörningar och negligerande av gällande regler. Dessa beteenden är kopplade till attityder och normer för hur föraren värderar sitt eget beteende. (Sonja Forward, 2008-11-25) Kalmar kommuns olycksstatistik STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) är en databas där olyckor från polisrapporter och sjukvårdrapporter lagras. I diagram 1 visas hur många rapporterade olyckor som registrerades i STRADA under 2008-2014. I diagram 2 visas olyckorna fördelade på olyckstyp för åren 2008-2012. Diagram 1. Olyckor i Kalmar kommun 2008-2014 350 300 250 200 150 100 50 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Dödsolyckor 3 1 4 4 4 1 2 Svåra olyckor 19 18 9 24 11 20 24 Lindriga olyckor 177 238 283 304 297 269 298
5 (13) Diagram 2. Fördelning av olyckstyper Kalmar kommun 2008-2012 (Liknade fördelning gäller för 2012-2014.) Störst till antalet är de lindriga olyckorna. Även mörketalet är stort då många inte söker upp akutmottagningar eller rapportera till polisen ifall skadan är lindrig. I 62 % av alla olyckor i Kalmar kommun, mellan 2008-2012, är oskyddade trafikanter inblandade. Oskyddade trafikanter är gående, cyklister och mopedister. 75 % av olyckorna är singelolyckor och majoriteten av dessa är fall- och halkolyckor. I olyckor med dödlig utgång eller svårt skadade är oskyddade trafikanter inblandade i 43 % och 25 % har skett i konflikter mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. Majoriteten av olyckor sker på gatusträcka, 14 % vid korsningar eller cirkulationer och 8 % sker på övergångställen. Få olyckor med dödlig utgång eller svårt skadade sker på gång- och cykelvägar. De största orsakerna till dessa olyckor är dålig kommunikation mellan oskyddade trafikanter och motorfordon samt höga hastigheter.
6 (13) Samhällsekonomiska kostnader Den sammanlagda samhällsekonomiska kostnaden för alla olyckor i Sverige är 21 miljarder kronor, varje år. 2014 uppgick de samhällsekonomiska kostnaderna för olyckor inom Kalmar kommunen till ca 40miljoner kronor. Tabell 1visar schablonkostnad per olycka och tabell 2 visar schablonkostnader för Kalmar kommun, under åren 2008-2014. Tabell 1. Samhällsekonomiskostnad per olycka (tkr) Kostnad Materiella Dödsfall 1411 Svårt skadad 706 Lindrigt skadad 71 Materiella kostnader består av: sjukvårdskostnader, produktionsbortfall, materiella kostnader, administrativa kostnader samt diverse övriga kostnader. (Trafikverket, 2015-04-01) Tabell 2. Samhällsekonomiska kostnader för Kalmar kommun 2008-2014(tkr) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Dödsolyckor 4233 1411 5644 5644 5644 1411 2822 Svåra olyckor 13414 12708 6354 16944 7766 14120 16944 Lindriga olyckor 12567 16898 20093 21584 21087 19099 21158 Totalt: 30214 31017 32091 44172 34497 34630 40924
7 (13) Mål Huvudmålet är ett trafiksäkert beteende. Samspelet i trafiken ska förbättras genom att Trafikrådet bidrar till en ökad kunskap, acceptans och förståelse kring trafiksäkerhet. Attityder och beteenden hos trafikanter i Kalmar kommun ska förändras på ett positivt sätt. Delmål sätts utifrån de aktiviteter Trafikrådet planerar, genom dessa delmål följs varje aktivitets resultat upp. Alla aktiviteter ska bidra till att nå handlingsplanens mål. Syfte Minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken. Ambitionen är även att minska antalet lindriga olyckor, men då mörketalet är stort gör detta att det är svårt att få en korrekt bild av antalet olyckor. Avgränsning Trafiksäkerhetshöjande beteendepåverkan i Kalmar kommun. Den primära målgruppen är oskyddade trafikanter, det vill säga gående, cyklister och mopedister. Halk- och fallolyckor finns med i Kalmar kommuns olycksförebyggande handlingsplan, Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor, och tas därför inte med i denna handlinsplan.
8 (13) Arbetssätt och exempel på åtgärder I illustrationen nedan visas Trafikrådets grundidéer för hur Kalmar kommun ska öka trafiksäkerheten, genom att i positiv riktning arbeta förebyggande för att förbättra trafikanters beteende. Attityder och beteende Trafiksäkerhet handlar i grunden om kunskap och attityder. För att förändra attityder krävs ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. Utbildning Kommunikation Kampanjer Undersökningar Utbildning, kommunikation, kampanjer och undersökningar är olika verktyg som systematiskt ska användas via de kanaler Trafikrådet förfogar över. Utbildning För att nå en ökad kunskap om trafiksäkerhet och belysa vikten av samspel i trafiken behövs insatser riktade till de extra utsatta, de oskyddade trafikanterna. Det är av stor vikt att i olika sammanhang där tillfälle ges utbilda oskyddade trafikanter i säker och trygg trafik. Speciellt utsatta trafikantgrupper är barn, äldre och nya svenskar. Antalet äldre ökar med ca 40 000 människor per år. Äldre är speciellt utsatta som oskyddade trafikanter. Detta beror på den äldre kroppens ökade skörhet och att trafiksystemet inte anpassats efter den sköraste trafikanten på tillräckligt stort allvar. Ansvaret för barnens trafiksäkerhet vilar helt på de vuxna. Barn utsätts för stora olycks- och hälsorisker i trafiken; som lekande, fotgängare, cyklister och bilpassagerare. Trafiken begränsar barnens rörelsefrihet. Barn är dessutom mer känsliga för avgaser och buller. Kontinuerlig utbildning och inspiration till trafikombud, lärare och pedagoger bör göras så att dessa kan jobba med trafiksäkerhet i skolan. Det är även viktigt att satsa på utbildning för föräldrar. Trafiksäkerhet ska på sikt vara invävt i den ordinarie undervisningen och föräldrar ska vara förebilder för sina barn. Exempel på åtgärder: Cykelutbildning i åk 4 eller 5. Informativa kortfilmer om lika trafiksituationer. Samarbeta med t.ex. Linnéuniversitetet. Informera nya svenskar om gällande trafikregler.
9 (13) Inspirationsdag där verktyg för att arbeta med trafiksäkerhet i den pedagogiska verksamheten presenteras. Självhjälp till föräldrar t.ex. vandrande skolbuss Trafiksäkerhetsutbildning för lärare och pedagoger. Utbilda äldre för att förebygga halk- och fallolyckor Utbilda oskyddade trafikanter i olika sammanhang Kommunikation När Kalmar kommun bygger om och gör fysiska förändringar ska information om vilka trafikregler som gäller för de olika trafikantgrupperna ges. Informationen ska ges vid genomförandet så trafikanterna vet vad som gäller när den fysiska miljön är färdig byggd. Informationsblad kan skickas via de kanaler som kommunen förfogar över, t.ex. Facebook, Twitter, hemsidan, via trafikombud och rektorer på våra skolor. Vid kampanjer och riktad information kan även parkeringsvakter, lokalpressen och radio m.fl. användas. För dialog gällande trafikinformation kan radio och Facebook användas. För att göra fordonsförare uppmärksamma på vilken hastighet de håller kan kommunens hastighetsdisplay "Din fart" användas". Exempel på åtgärder: Dialog om cykelvett med elever ute på skolornas cykelparkeringar. Fråga Trafikrådet (tid i lokalradio). Informationsblad vid inskolning. Radiojinglar. Utskick till boende om fysiska förändringar (kan följas upp med kampanj i bostadsområde). Kampanjer Ska vara riktade till antingen en begränsad målgrupp eller ett ämnesområde. Kampanjerna ska grunda sig på ett känt problem, t.ex. på en beteendeundersökning eller olycksrapport. Trafikrådets kampanjer bör ske i samband med andra event och aktiviteter som berör trafik, t.ex. Kalmar cykelstads aktiviteter. Kampanjer kan med fördel göras i samband med polisens insatser. Samarbete med polisen är viktigt och ses som en förutsättning för att få slagkraft i kampanjer och det övriga trafiksäkerhetsarbete. Exempel på kampanjer: Förbättra samspelet i trafiken, sök ögonkontakt. Informationskampanj bostadsområde. Information vid vägarbetsområden och vad man bör tänka på. Kampanj bältesanvändning kopplat till årlig mätning.
10 (13) Kampanj cykelhjälmsanvändning kopplat till årlig mätning. Kampanj hastighetsefterlevnad kopplat till årlig mätning. Oskyddade trafikanter vid övergångställen. Synbarhetskampanj. Trafiksäkerhetskampanj i skolmiljöer Tävlingar med olika teman, för att öka kunskap om trafikregler och väcka intresse för trafiksäkerhet och samspel i trafiken Undersökningar För att klargöra behov av aktiviteter behöver undersökningar göras, dessa är också viktiga för att kunna mäta resultatet av de aktiviteter som genomförs. I NTF Sydosts mätningar som görs på uppdrag av Trafikverket har det visat sig att Kalmar län vad gäller bältesanvändning placerar sig sist i hela landet. Kalmar kommun ligger i mitten av kommunerna i länet. Hjälmanvändningen bland vuxna cyklister låg 2014 på 15 % och bland barn på 42 %. Exempel på undersökningar: Cyklisters beteende i trafiken (färdigt koncept finns) Beteende vid övergångsställe Samspelet mellan trafikantgrupper vid gångfartsområde Säker skolväg Trafikanters beteende vid vägarbeten
11 (13) Ansvar och uppföljning I Trafikrådet ingår representanter från följande: Samhällsbyggnadskontoret, Barn och ungdomsförvaltningen, Serviceförvaltningen, Kultur & Fritidsförvaltningen, Räddningstjänsten, Polisen och NTF Sydost. Samtliga personer som ingår i Trafikrådet har ett gemensamt ansvar för att föra fram och synliggöra arbetet som syftar till ett trafiksäkert beteende. Barn -och ungdomsförvaltningen kan följa upp Trafikrådets arbete i en årlig enkät som dem genomför. Trafikrådet har möjlighet att använda två till tre frågor för att mäta hur det sammanlagda resultatet visas år från år alternativt rikta frågor om trafikregler och trafiksäkerhet. Varje kampanj ha sina egna delmål som mäts och följs upp, som syftar till att uppnå målet att minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken. Olycksstatistik Samhällsbyggnadskontoret tar fram en årlig olycksrapport genom uttag i STRADA. Hastighetsmätning NTF Sydost mäter årligen hastigheten på tre gator i kommunen. Dessa mätningar ingår i det nationella målstyrningsarbetet och görs på uppdrag av Trafikverket. Mätning av bältes- och hjälmanvändning NTF Sydost mäter cykel- och mopedhjälmsanvändning på en skola och vid ett cykelstråk årligen. Bältesanvändning i framsätet mäts på en plats årligen. Dessa mätningar görs också på uppdrag av Trafikverket.
12 (13) Tidplan och budget Handlingsplanen ska revideras varje mandatperiod. Ekonomiska medel saknas i dagsläget. Trafikrådets kommande arbete består i att hitta finansiering och fördelningsmodell för denna. Tidplan och budget enligt nedan ska ses som ett exempel för att visa vilka kostnader det handlar om. Tidplan och budget kommer att uppdateras årligen och göras mer detaljerad i samband med uppföljning och planering av kommande verksamhetsår. År Åtgärd Kostnad (kr) 2015 Handlingsplan Utbildning, Kommunikation, Kampanjer & undersökningar T.ex. 1 utbildningstillfälle 15 000 1 informationsutskick 5 000 1 undersökning 30 000 1 kampanj 25 000 Materialkostnader för samtliga åtgärder 20 000 2016 Utbildning, Kommunikation, Kampanjer & undersökningar T.ex. 6 utbildningstillfälle 80 000 2 informationsutskick 10 000 2 undersökningar 60 000 2 kampanjer 50 000 Materialkostnader för samtliga åtgärder 60 000 2017 Utbildning, Kommunikation, Kampanjer & undersökningar T.ex. 6 utbildningstillfälle 80 000 2 informationsutskick 10 000 2 undersökningar 60 000 2 kampanjer 50 000 Materialkostnader för samtliga åtgärder 60 000 2018 Utbildning, Kommunikation, Kampanjer & undersökningar T.ex. 6 utbildningstillfälle 80 000 2 informationsutskick 10 000 2 undersökningar 60 000 2 kampanjer 50 000 Materialkostnader för samtliga åtgärder 60 000 Totalt: 875000
13 (13) Referenser Där inget anges har samhällsbyggnadskontoret sammanställt tabeller och diagram utifrån uppgifter hämtade i STRADA. Sonja Forward; Ny avhandling om mänskliga faktorn bakom trafikolyckor; VTI; 2008-11-25; http://www.vti.se/sv/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv/nyavhandling-om-manskliga-faktorn-bakom-trafikolyckor-/; 2015-03-19. Trafikverket; Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2; 2015-04-01, http://www.trafikverket.se/contentassets/13c6f625c3324bc4b34a59c9f459470 3/09_trafiksakerhet_a51.pdf; 2015-04-21.