TVÄRVETENSKAP OCH EXAMENSARBETE, 20 poäng (Interdisciplinary course and Examination project, 20 credits) Kursnivå: 41 60 poäng (Advanced level 1) 1. FASTSTÄLLANDE AV Kursplanen är fastställd av 2002-01- 11, reviderad 2003-11-04 att gälla interimistiskt. Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Undervisning 2. KURSENS INPLACERING Kursen ingår i det förnyade Lärarprogrammets senare del samt kan ges som fristående kurs. 3. TILLTRÄDESKRAV/FÖRKUNSKAPER För tillträde till kursen krävs genomgången kurs LAU910 samt godkända högskolestudier 60 poäng eller motsvarande med relevans. 4. SYFTE För att uppnå kursens syfte ska studenterna: - visa förmåga att arbeta i lag, som är sammansatta av deltagare med olika inriktningar och specialiseringar, kring frågor som går utanför specifika skolämnen, universitetsdiscipliner eller fakulteter, - utföra ett examensarbete och uppvisa förmåga att insamla, bearbeta och dokumentera fakta och resultat i enlighet med ett vetenskapligt förhållningssätt. 5. INNEHÅLL Kursen är uppdelad i två delkurser: Människa, natur och samhälle i ett tvärvetenskapligt perspektiv, 10 poäng Examensarbete/ Valbar kurs, 10 poäng 5.1 MÄNNISKA, NATUR OCH SAMHÄLLE I ETT TVÄRVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV, 10 poäng (Man, Nature and Society in an Interdisciplinary Perspective, 10 credits) Delkursen syftar till att studenterna, som framtida professionella lärare, skall stärka sin beredskap att kunna möta en skola och en omvärld i ständig förändring. Med stöd av kursen tränas studenten i ett förhållningssätt till kunskap och förändring som ställer krav på förmåga att kritiskt reflektera över: 1
- interkulturella frågor och miljöfrågor som exempel på övergripande frågor och med anläggning av olika perspektiv. Dessa kan vara kunskapsmässiga och förankrade i egna ämnesstudier, didaktiska relaterade till tid och rum och ideologiskt grundade t.ex. utifrån makt, kön och klass, - förhållandet mellan omvärldsuppfattning, vetenskapliga perspektiv och metoder. Kursen består av två i omfattning lika stora moment som genomförs parallellt: - Studier av interkulturella frågor och miljöfrågor, 5p - Projektarbete med vetenskaplig metod, 5p Studier av interkulturella frågor och miljöfrågor: De interkulturella frågorna rör olika företeelser i det mångkulturella Sverige. Invandrings- och flyktingpolitik berörs liksom kulturmöten i teori och praktik, inom och utom skolan. Begrepp som etnicitet och kulturell identitet studeras. Ett jämförande perspektiv läggs på normer och värderingar i livssyn och vardagspraxis, på fördomar och stereotypier. Främlingsfientlighet och rasism belyses. Miljöfrågorna studeras utifrån föreställningar om villkoren för en ekologiskt hållbar utveckling. Faktorer av vikt är t ex den biologiska produktionens betydelse och förutsättningar, resurs- och energiflöden, institutioner och aktörer, vetenskap och teknik, värderingar och uppfattningar. Projektarbete med vetenskaplig metod: Momentet introducerar vetenskapsteori och vetenskaplig metod. Det syftar till att ge kännedom om hur vetenskapliga undersökningar läggs upp och planeras. Under momentet kommer de studerande att såväl teoretiskt som praktiskt introduceras i några metoder för insamling och analys av data. Dessutom presenteras olika forskningsperspektiv och i anslutning till dem behandlas den vetenskapliga verksamhetens sociala och kulturella dimensioner i syfte att ge orientering om olika forskningstraditioner. Momentet genomförs i form av ett projektarbete som skall fördjupa förståelsen för interkulturella frågor respektive miljöfrågor. Inom varje seminariegrupp skall det finnas projekt av båda inriktningar. Projektredovisningen skall fylla de krav som kan ställas på en vetenskaplig framställning på denna nivå. Vid avrapportering skall de studerande tydligt visa att de tillägnat sig sådana färdigheter som beskrivs i kursens syften. 5.2 EXAMENSARBETE/ VALBAR KURS, 10 poäng (Programme Research Paper/ Eligible course, 10 credits) A. Examensarbete, 10 poäng Delkursens syfte är att studenterna ska fördjupa sitt vetenskapliga förhållningssätt och redovisa examensarbeten med pedagogiskt/didaktisk inriktning. Handledning behandlar bl.a. forskningsprocessen i förhållande till det egna examensarbetet samt betydelsefulla begrepp med anknytning till vetenskapliga metodfrågor. Resultatet av studenternas arbete och dokumentation diskuteras och granskas kritiskt i anslutning till examination. 2
Exempel på aspekter som bör uppmärksammas är: - Problemformulering och avgränsningar - Datasökning och källkritik - Teorianknytning - Metodval och design - Datainsamling, bearbetning och analys - Sammanställning och rapportering - Opponentskap B. Valbar kurs, 10 poäng Om student har genomfört ett examensarbete, och detta prövats motsvara uppställda krav, kan delkurs Examensarbete, 10 poäng ersättas med en valbar kurs på 10 poäng alternativt två valbara kurser om 5 + 5 poäng. Studentens val av kurs/kurser skall godkännas av studierektor eller motsvarande. Den studerande skall med stöd av kursen/ kurserna profilera sina kunskaper och färdigheter inom något eller några av de aspekter som ingår i kursen Lärarprofessionen, 20p (LAU910). Exempel på sådana aspekter kan vara värdegrundsfrågor, frågor om konflikthantering, specialpedagogiskt anknutna frågor eller andra frågor med relevans för lärarprofessionen. Den studerande har möjlighet att välja bland relevanta kurser vid Göteborgs universitet som tar upp dessa frågor. För vissa inriktningar kan t.ex. studierna bedrivas som självstudier på distans. Olika redskap och metoder för lärande, bland annat informations- och kommunikationstekniskt stöd (IKT), kommer att användas. 6. GENOMFÖRANDE Undervisningen utgörs av föreläsningar och seminarier samt litteraturstudier och projektarbete. I anslutning till examensarbetet ges handledning som ske individuellt och/eller i grupp. Examensarbetena behandlas vid ett seminarium då studenterna presenterar ett färdigt manus. Vid dessa seminarier ventileras det framlagda arbetet med av kursledningen utsedda opponenter. Varje student ska likaså opponera på någon studiekamrats uppsats och därtill aktivt delta vid ytterligare seminarier. Efter seminariet sker korrigeringar av uppsatsen och den lämnas till examinator för bedömning. 7. FORMER FÖR BEDÖMNING Som bedömningsgrunder används muntliga och skriftliga prov. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. I examensarbetet ska det komma tydligt till uttryck att studenten kan genomföra ett självständigt arbete som bygger på ett vetenskapligt förhållningssätt. 8. BETYG Vid bedömning används en tvågradig betygsskala: Godkänd och Underkänd. 3
9. UTVÄRDERING Varje kurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 10. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Student som underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs har rätt att få en annan examinator. Jämlikhetsaspekten skall beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Internationella förhållanden skall beaktas i innehåll och litteratur. När ordet lärare används utan precisering i denna kursplan avses något av förskollärare, fritidpedagoger, grundskollärare och gymnasielärare (inkl lärare inom vuxenutbildning). När ordet skola används utan precisering avses alla former från förskola till eftergymnasial utbildning. 11. KURSLITTERATUR Se separat litteraturlista. 4
KURSLITTERATUR TVÄRVETENSKAP OCH EXAMENSARBETE, 20 poäng Obligatorisk litteratur: Gemensam litteratur är obligatorisk för alla studenter. I vissa fall förekommer specialiserad obligatorisk litteratur, som är relaterad till studentens inriktning, verksamhets- och ämnesområden. Den specialiserade litteraturen anvisas av kursledaren. Obligatorisk litteratur ingår vid examination. : Med valbar litteratur avses att den studerande utifrån en föreskriven omfattning väljer litteratur efter överenskommelse med kursledaren. Normalt väljer studenten ur litteraturlistan över valbar litteratur. Den studerande kan även föreslå alternativ litteratur, som då vanligen hämtas ur referenslitteraturen. Det individuella valet av litteratur skall dokumenteras. Vald litteratur ingår vid examination. Referenslitteratur: Referenslitteratur är vanligen skrifter eller andra informationskällor där den studerande kan hämta fakta, t.ex. lagar, förordningar, stadgar och statistiska uppgifter. Referenslitteraturen syftar då till att ge stöd vid informationssökning. Referenslitteratur kan också vara böcker, artiklar eller andra dokument som kompletterar den valbara litteraturlistan. Obligatorisk litteratur Gemensam: MÄNNISKA, NATUR OCH SAMHÄLLE I ETT TVÄRVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV, 10 poäng Projektarbete med vetenskaplig metod, 5 p Patel, Runa., Davidsson, Bo. (1995). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. (149 s) Den valbara litteraturen skall omfatta ca 100 sidor. Närvä-Eickenrodt, Eva. (1999). Skriva rapporter: disponera och forma effektiva rapporter. Borlänge: Björnen. (57 s) Ejvegård, Rolf. (2002). Vetenskaplig metod för projektarbete. Lund: Studentlitteratur. (122 s) Widerberg, Karin. (1995). Att skriva vetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur. (91 s) 5
Obligatorisk litteratur Studier av interkulturella frågor och miljöfrågor, 5 p Orlenius, Kennert. (2001). Värdegrunden finns den? Hässelby: Runa förlag. [Valda delar] (232 s) Edman, Staffan. (1999). Världens chans: ny möjlighet för Sverige: en bok om ekologi, teknik och solidaritet. Stockholm: Atlas bokförlag. (274 s) Gerle, Elisabeth. (2000). Mångkulturalismer och skola? Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet. (49 s) [Tillhandahålles genom seminarieledaren] Den valbara litteraturen skall omfatta ca 250 sidor. Ahmadi, Nader. (red). (1998). Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm: Statens institutionsstyrelse SIS. Liber. (220 s) Björk, Nina. (1996). Under det rosa täcket: om kvinnlighetens vara och feministiska strategier. Stockholm: Wahlström&Widstrand. (250 s) [Ny tr.], 2003 Bruchfeld, Stéphane., Jakobsson, Ingrid. (red). (1999) Kan man vara svart och svensk? Texter om rasism, antisemitism och nazism. Stockholm: Natur och kultur. (223 s) Delbetänkande av Skolkommittén. Stockholm: Fritzes kundtjänst. Hultinger, Eva-Stina., Wallentin, Christer. (red). (1996). Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur. (306 s) Lindqvist, Sven. (1992). Utrota varenda jävel. Stockholm: Bonniers förlag. (249 s) Otterbeck, Jonas. (1999). Skolan, islam och muslimer. I Blågul islam? Muslimer i Sverige. Svanberg, Ingvar., Westerlund, David. (red). Uppsala Nora: Bokförlaget Nya Doxa. (157-174 s) Rojas, Mauricio. (2001). Sveriges oälskade barn - att vara svensk och ändå inte. Stockholm: Brombergs. (136 s) SOU 1996:143. Krock eller möte. Om den mångkulturella skolan. Stockholm: Fritze (178 s) Ålund, Alexandra. (1997). Multikultiungdom. Kön, etnicitet, identitet. Lund: Studentlitteratur. (196 s) 6
EXAMENSARBETE/ VALBAR KURS, 10 poäng EXAMENSARBETE, 10 poäng Litteratur väljs i anslutning till ämnes- och metodval för examensarbetet. Valet sker i samverkan med handledaren. Omfattning av litteraturen kan variera beroende på examensarbetets art. Referenslitteratur Ejvegård, Rolf. (2002). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. (176 s) Nyberg, Rainer (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar med stöd av IT och internet. Lund: Studentlitteratur. VALBAR KURS, 10 poäng (alt 5+5 poäng) Litteratur tillkommer efter förslag från kursledare och omfattar ca 1000 sidor. Det individuella valet av litteratur skall dokumenteras. Vald litteratur ingår vid examination. 7