LAU 925 TVÄRVETENSKAPLIG KURS OCH EXAMENSARBETE 30 högskolepoäng

Transkript

1 KURSPLAN LAU 925 LAU 925 TVÄRVETENSKAPLIG KURS OCH EXAMENSARBETE 30 högskolepoäng LAU925 Interdisciplinary course and Research paper, 30 credits Grundnivå, First cycle Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Utbildningsområde: Undervisning 100 % 1. FASTSTÄLLANDE AV KURSPLAN Kursplanen är fastställd av KURSENS INPLACERING Kursen ingår i Lärarprogrammet, förkortad utbildning 3. TILLTRÄDESKRAV/FÖRKUNSKAPER För tillträde till kursen krävs genomgången kurs LAU915 eller motsvarande. 4. SYFTE Kursens syfte är att öka studenternas förmåga att såväl enskilt som i skolämnesöverskridande grupper kunna reflektera över och ta ställning i centrala överlevnadsfrågor. Studenten skall också visa förmåga att i enlighet med ett vetenskapligt förhållningssätt insamla, bearbeta och dokumentera fakta och resultat samt visa denna förmåga. För att uppnå kursens syfte ska studenterna: - visa förmåga att arbeta i lag, som är sammansatta av deltagare med olika inriktningar och specialiseringar, kring överlevnadsfrågor som går utanför specifika skolämnen, universitetsdiscipliner eller fakulteter, - uppvisa förmåga att insamla, bearbeta och dokumentera fakta och resultat i enlighet med ett vetenskapligt förhållningssätt. - utföra ett examensarbete i enlighet med ett vetenskapligt förhållningssätt.

2 5. INNEHÅLL Kursen är uppdelad i två delkurser: Människa, natur och samhälle i ett tvärvetenskapligt perspektiv, 15 högskolepoäng Examensarbete, 15 högskolepoäng, alternativt valbar kurs, 15 högskolepoäng. 5.1 MÄNNISKA, NATUR OCH SAMHÄLLE I ETT TVÄRVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV, 15 högskolepoäng (Human Being, Nature and Society in an Interdisciplinary Perspective, 15 credits) Delkursen syftar till att studenterna, som framtida professionella lärare, skall stärka sin beredskap att kunna möta en skola och en omvärld i ständig förändring. Med stöd av kursen tränas studenten i ett förhållningssätt till kunskap och förändring som ställer krav på förmåga att kritiskt reflektera över: - centrala överlevnadsfrågor som interkulturalitet, hållbar utveckling och globalisering. Didaktiska synvinklar behandlas, liksom maktförhållanden utifrån begrepp som genus, klass och etnicitet, - olika syner på kunskap, vetenskapliga perspektiv och metoder. Kursen består av två i omfattning lika stora moment: - Studier av interkulturella frågor och miljöfrågor, 7,5 hp - Undersökningsplan med vetenskaplig metod, 7,5 hp Studier av interkulturella frågor och miljöfrågor: De interkulturella frågorna rör olika företeelser i en alltmer globaliserad värld. Kulturmöten i teori och praktik, inom och utom skolan, berörs. Begrepp som etnicitet och kulturell identitet studeras. Hållbar utveckling studeras utifrån föreställningar om villkoren för en ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Globalisering studeras utifrån begrepp som makt, rättvisa och ansvar. Undersökningsplan med vetenskaplig metod: Momentet introducerar vetenskapsteori och vetenskaplig metod. Det syftar till att ge kännedom om hur vetenskapliga undersökningar läggs upp och planeras. Under momentet kommer de studerande att såväl teoretiskt som praktiskt introduceras i några metoder för insamling och analys av data. 5.2 EXAMENSARBETE/VALBAR KURS, 15 högskolepoäng (Programme Research Paper, 15 credits) A. Examensarbete, 15 högskolepoäng Delkursens syfte är att studenterna ska fördjupa sitt vetenskapliga förhållningssätt och redovisa examensarbeten med pedagogisk/didaktisk inriktning. Handledning behandlar bl.a. forskningsprocessen i förhållande till det egna examensarbetet samt betydelsefulla begrepp med anknytning till vetenskapliga metodfrågor. Resultatet av studenternas arbete och dokumentation diskuteras och granskas kritiskt i anslutning till examination. 2

3 Exempel på aspekter som bör uppmärksammas är: - - Problemformulering och avgränsningar - - Datasökning och källkritik - - Teorianknytning - - Metodval och design - - Datainsamling, bearbetning och analys - - Sammanställning och rapportering - - Opponentskap B. Valbar kurs, 15 högskolepoäng Om studenten har genomfört ett examensarbete, och detta prövats motsvara uppställda krav, kan delkurs Examensarbete, 15 högskolepoäng ersättas med en valbar kurs om 15 högskolepoäng alternativt två valbara kurser om 7,5 +7, 5 högskolepoäng. Studentens val av kurs/kurser skall godkännas av studierektor eller motsvarande. Studenten skall med stöd av kursen/ kurserna profilera sina kunskaper och färdigheter inom något eller några av de aspekter som ingår i kursen Lärarprofessionen i Sverige, 30 hp. (LAU915). Exempel på sådana aspekter kan vara värdegrundsfrågor, frågor om konflikthantering, specialpedagogiskt anknutna frågor eller andra frågor med relevans för lärarprofessionen. Studenten har möjlighet att välja bland relevanta kurser vid Göteborgs universitet som tar upp dessa frågor. För vissa inriktningar kan t.ex. studierna bedrivas som självstudier på distans. Olika redskap och metoder för lärande, bland annat informations- och kommunikationstekniskt stöd (IKT), kommer att användas. 6. GENOMFÖRANDE Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier och arbete med att utarbeta en undersökningsplan. I anslutning till examensarbetet ges handledning som ske individuellt och/eller i grupp. Examensarbetena behandlas vid ett seminarium då studenterna presenterar ett färdigt manus. Vid dessa seminarier ventileras det framlagda arbetet med av kursledningen utsedda opponenter. Varje student ska likaså opponera på någon studiekamrats uppsats och därtill aktivt delta vid de övriga redovisningarna på examinationsseminariet. Efter seminariet sker korrigeringar av uppsatsen och den lämnas till examinator för bedömning. 7. FORMER FÖR BEDÖMNING Som bedömningsgrunder används deltagande i examinerande seminarier samt muntliga och skriftliga prov. För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. I examensarbetet ska det komma tydligt till uttryck att studenten kan genomföra ett självständigt arbete som bygger på ett vetenskapligt förhållningssätt. 8. BETYG Vid bedömning används en tregradig betygsskala: Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. 3

4 9. UTVÄRDERING Varje kurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärarna på kursen och representanter för studenterna. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara. 10. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Student som underkänts två gånger i prov för viss kurs eller del av kurs har rätt att få en annan examinator. Jämlikhetsaspekten skall beaktas i innehåll, litteratur och utvärdering. Internationella förhållanden skall beaktas i innehåll och litteratur. När ordet lärare används utan precisering i denna kursplan avses något av förskollärare, fritidpedagoger, grundskollärare och gymnasielärare (inkl lärare inom vuxenutbildning). När ordet skola används utan precisering avses alla former från förskola till eftergymnasial utbildning. 11. KURSLITTERATUR Se separat litteraturlista. 4

5 KURSLITTERATUR LAU 925 TVÄRVETENSKAPLIG KURS OCH EXAMENSARBETE 30 högskolepoäng Obligatorisk litteratur Gemensam litteratur är obligatorisk för alla studenter. I vissa fall förekommer specialiserad obligatorisk litteratur, som är relaterad till studentens inriktning, verksamhets- och ämnesområden. Den specialiserade litteraturen anvisas av kursledaren. Obligatorisk litteratur ingår vid examination. Valbar litteratur Med valbar litteratur avses att den studerande utifrån en föreskriven omfattning väljer litteratur efter överenskommelse med kursledaren. Normalt väljer studenten ur litteraturlistan över valbar litteratur. Den studerande kan även föreslå alternativ litteratur, som då vanligen hämtas ur referenslitteraturen. Det individuella valet av litteratur skall dokumenteras. Vald litteratur ingår vid examination. Referenslitteratur Referenslitteratur är vanligen skrifter eller andra informationskällor där den studerande kan hämta fakta, t.ex. lagar, förordningar, stadgar och statistiska uppgifter. Referenslitteraturen syftar då till att ge stöd vid informationssökning. Referenslitteratur kan också vara böcker, artiklar eller andra dokument som kompletterar den valbara litteraturlistan. 5.1 Människa, natur och samhälle i ett tvärvetenskapligt perspektiv, 15 högskolepoäng Studier av interkulturella frågor och miljöfrågor, 7,5 hp Obligatorisk litteratur Andersson, Erik & Jagers, Sverker C. (red). (2008). Global hållbar utveckling. Stockholm: Folkuniversitetet. (147 s) Bunar, Nihad (1999). Multikulturalismen är död! Leve multikulturalismen! om den svenska skolans (multikulturella) möjligheter och begränsningar. Utbildning & demokrati, Vol 8, nr 3, Tillhandahålls som pdf. Gerle, Elisabeth (2000) Mångkulturalismer och skola (2000) Utbildningsdepartementet. (49 s) Tillhandahålls som pdf. Hagens, Nate (2011). Därför törstar våra hjärnor efter mer. Klimatmagasinet Effekt, (4), (4 s) Tillhandahålls som pdf. 5

6 Heath, Joseph., Potter, Andrew. (2006). The Rebel Sell. Padstow: Capstone. (23 s) Utdrag, tillhandhålls som pdf. Hållbar utveckling i praktiken. (2004). Myndigheten för skolutveckling. (113 s) Klimatfrågan på bordet. (2008) Stockholm: Formas. (328 s) Tillhandahålls som pdf. Landin, Staffan (2007) Blir världen bättre? Stockholm: UNDP. (76 s) Tillhandahålls som pdf. Oscarsson, Vilgot. (2005). Elevers syn på globala förhållanden och framtiden. Göteborgs universitet. Rapport 2005:05. (65 s) Tillhandahålls som pdf. Valbar obligatorisk litteratur Den valbara litteraturen skall omfatta ca 250 sidor. OBS: Annan litteratur kan väljas efter samråd med kursledaren. Corell, Elisabeth., Söderberg, Henriette. (2005). Från miljöpolitik till hållbar utveckling. En introduktion. Stockholm: Liber. (192 s) Hornborg, Alf. (2010). Myten om maskinen. Essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg: Daidalos. (277 s) Hultinger, Eva-Stina., Wallentin, Christer. (red). (1996). Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur. (306 s) Lindqvist, Sven. (1992). Utrota varenda jävel. Stockholm: Bonniers förlag. (249 s) Lorentz, Hans. (2009). Skolan som mångkulturell arbetsplats. Lund: Studentlitteratur. (216 s) Rojas, Mauricio. (2001). Sveriges oälskade barn - att vara svensk och ändå inte. Stockholm: Brombergs. (136 s) Roth, Hans Ingvar. (2005). Mångkulturalismens utmaningar. Lund: Studentlitteratur. (188 s) SOU 2006:040. Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis. Stockholm: Fritze (valda delar) Kan laddas ner här: Thurén, Torsten (2004). Ideologi och politik. Den svåra konsten att ta ställning. Stockholm: Liber. (224 s) Wellros, Sonja. (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur. (180 s) Wickenberg, Per., Nilsson, Annika., Steneroth Sillén, Marianne. (2004) Miljö och hållbar utveckling: samhällsvetenskapliga perspektiv från en lundahorisont. Lund: Studentlitteratur. (446 s) Undersökningsplan med vetenskaplig metod, 7,5 hp Obligatorisk litteratur Gemensam Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (3:e uppl). Lund: Studentlitteratur. (145 s) 6

7 alternativt Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik (4:e uppl). Lund: Studentlitteratur. (250 s) samt Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. (210 s) Trost, J. 2007). Enkätboken (3:e uppl) Lund: Studentlitteratur. (190 s) Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. (146 s) Referenslitteratur Bergström G. & Boreus, K. (2005). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur. Emsheimer, P.; Hansson, H. & Koppfeldt, T. (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur. Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Rubinstein Reich, L. & Wesén, B. (1986). Observera mera! Lund: Studentlitteratur. Rönnerman, K. (1998). Utvecklingsarbete: En grund för lärares lärande. Lund: Studentlitteratur. Stukát, S. (1995). Statistikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2003). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer (3:e uppl). Stockholm: Liber. Ödman, Per-Johan. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Examensarbete, 15 hp Valbar litteratur Litteratur väljs i anslutning till ämnes- och metodval för examensarbetet. Valet sker i samverkan med handledaren. Omfattning av litteraturen kan variera beroende på examensarbete. 7