Övergripande inriktning



Relevanta dokument
Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

för fritidsgårdsutveckling

Kvalitetskrav Fritidsgårdar

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Med Tyresöborna i centrum

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

HBTQ-handlingsplan för Kultur och Fritid i Osby 2017

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

ETIK för FRITIDS- LEDARE

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Antagen av kommunfullmäktige

Integrationsprogram för Västerås stad

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Bilaga Yttrande, daterat TJÄNSTEUTLÅTANDE. Barn- och utbildningsförvaltningen Haidi Bäversten Epost:

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Personalpolitiskt program

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Stockholms stads personalpolicy

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden

Sundbyberg - där staden är som bäst både storstad och natur med plats för mänskliga möten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Personalpolitiskt program

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Fritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Rödeby skolområde. för förskoleverksamheten påtallbackens förskola VÅGA VLJA VETA. Vi får alla att lyfta!

Montessoriförskolan Paletten

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Personalpolitiskt Program

Fritidsnämndens riktlinjer för barn- och ungdomsverksamhet

Medarbetar- och ledarpolicy

Regnbågen Röd. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan Laxå kommun

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY. #mitthässleholm

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Likabehandlingsplan 2017/2018

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Verksamhetsplan Kultur & Fritid

Regional biblioteksplan

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Stockholms stads Personalpolicy

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dnr Kon 2017/35. Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sofiaskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Arbetsgivarpolitiskt

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

P. 15. Bilaga Yttrande, daterat TJÄNSTEUTLÅTANDE. Barn- och utbildningsförvaltningen Haidi Bäversten Epost:

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Fritidsplan för Skurups kommun

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2018

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Bildningsförvaltningen TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript:

2011-03-31 1 (6) VERKSAMHETSPLAN 2011 för Järfälla fritidsgårdar. Vision Järfälla fritidsgårdar ska synas, höras och märkas som en utmärkt mötesplats för ungdomar. Verksamheten ska på sikt göra sig känd i hela länet för sin höga kvalitet. Övergripande inriktning Järfälla fritidsgårdar driver mötesplatser för kommunens ungdomar där alla, oavsett kön, etnicitet och sexuell läggning kan träffas och umgås på lika villkor. Verksamheten ska tillhandahålla en trygg miljö, bra verksamhet, kompetent och professionell personal samt erbjuda bra öppettider. Ungdomarna som besöker verksamheten ska utveckla högt egenvärde, god självtillit och tillit till andra samt utveckla god självinsikt för att bli bra samhällsmedborgare. Fritidsgårdarnas främsta kännetecken, Verksamheten utgår ifrån Järfälla kommuns styrdokument och FN:s barnkonvention. Verksamheten ska särskilt främja ungdomars hälsa och personliga utveckling. Verksamheten är frivillig, öppen för alla ungdomar och ska främja upplevelsen av en stimulerande och positiv fritid. Besökarnas egna erfarenheter, kunskaper och intressen ska tas till vara på ett sådant sätt att de upplever meningsfullhet och framtidstro. Verksamheten ska ge ungdomarna grundläggande verktyg för ett gott socialt liv. Öppen fritidsverksamhet syftar framförallt till att ge utrymme till trygga möten i vardagen mellan ungdomar. Ledarna ska ta tillvara och främja de ungas kreativitet, intressen och behov. Den öppna verksamheten ska präglas av långsiktighet och erbjuda trygga mötesplatser i trivsamma lokaler. Det ska finnas ett varierat utbud av aktiviteter, alltifrån små vardagshändelser till större evenemang. Det ska vara ett positivt umgängesklimat fritt från mobbing och trakasserier. Särskilt viktigt är att uppmärksamma de ungdomar som inte blivit positivt bekräftade av det övriga vuxensamhället. Målgrupp Fritidsgårdarna riktar sig till alla barn och ungdomar från 13 års ålder, med speciell inriktning på de vars intressen och resurser inte tas till vara på annat sätt och/eller som behöver mer vuxenstöd i sin personliga utveckling. Kultur- och fritidsförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 1 Förvaltningsledningen Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Torbjörn Neiman, Kultur- och fritidsdirektör Telefon växel: 08-580 285 00 Telefon: 08-580 297 15 E-post: torbjorn.neiman@jarfalla.se Webbplats: www.jarfalla.se Fax: 08-580 302 15 Organisationsnummer: 212000-0043 Plusgiro: 30918-7 Bankgiro: 239-2082

2011-03-30 2 (6) Verksamheten ska främja Trygghet Med trygghet avses upplevelsen av en miljö fri från hot, såväl fysiskt som psykiskt, och upplevelsen av att man kan få skydd och stöd vid behov. Att uppleva gemenskap Med att uppleva gemenskap avses upplevelsen att tillhöra en stabil socialstruktur; att ingå i ett sammanhang med gemensamma normer, regler och förhållningssätt. Tillhörigheten visar sig i att man upplever sig välkommen och betydelsefull. Stabiliteten visar sig i tydliga rutiner och kontinuitet. Egen identitet Med egen identitet avses upplevelse av att vara en av omvärlden och sig själv accepterad och respekterad unik individ. Att få uttrycka sig Med att få uttrycka sig avses upplevelsen att man uppmuntras att verbalt formulera eller på annat sätt gestalta sina tankar, känslor och åsikter. Att uppleva positiv förväntan Med att uppleva positiv förväntan avses upplevelsen av att andra väntar sig något, i deras ögon, gott av en. Att uppleva möjlighet att påverka Med att uppleva möjlighet att påverka avses upplevelsen av att kunna förändra sina villkor och sin omgivning nu och inför framtiden. Påverkan visar sig i inflytande; att vara med och bestämma, och i delaktighet; att vara med och genomföra. Att få ta ansvar Med att få ta ansvar avses att man förstår konsekvenserna av sina val av åsikter och handlingar, såväl för sig själv som i relation till andra. Att man upplever sig ha mandat, möjlighet och förtroende att driva verksamhet och att man ser effekterna av sina beslut. Att uppleva rättvisa Med att uppleva rättvisa avses upplevelsen av att bemötande och resursfördelning sker på saklig grund. Att uppleva att varken man själv eller andra blir diskriminerade på grund av kön, etnisk bakgrund eller andra orsaker. Organisation Enhetschef, intendent och fyra fritidsgårdschefer bildar enhetens ledningsfunktion. Gårdarna är fördelade geografiskt och finns i varje kommundel. Varje gård leds av en fritidsgårdschef. Tre av cheferna ansvarar för två gårdar var. På fritidsgårdarna arbetar 2-5 fritidsledare med förstärkning av timanställd personal vid behov. I personalgruppen finns idag 17 män och 13 kvinnor.

2011-03-30 3 (6) Enheten har regelbundet gemensamma arbetsplatsträffar, gårdarna har egna personalmöten och ledningsgruppen träffas regelbundet. Eftersom enheten fortfarande är ganska nystartad pågår arbetet för fullt med framtagande av gemensamma policys, handlingsplaner, rutiner, arbetsmiljökalendarium samt egenkontroll av arbetsmiljön och arbetet med säkerhet och skydd. Enheten har under 2011 påbörjat FAS-utbildning för ett hållbart arbetsliv och det ska slutföras under våren 2011. De regelverk, konventioner och åtaganden som styr vår verksamhet finns i vår beställning. Enheten är medlemmar i Fritidsforum som är en nationell intresseorganisation för fritidsgårdsverksamhet. Det grundläggande arbetet Mötesplatserna präglas av personalens medvetna sätt att arbeta med ungdomar. Enheten arbetar med två uttalade metoder; bärande relationer och ett främjande förhållningssätt. Att arbeta med bärande relationer innebär att vid varje möte arbeta för att en relation uppstår och utvecklas. Relationen ska präglas av ett professionellt förhållningssätt och ska kunna bära även om kontakter behöver tas med andra aktörer, föräldrar eller myndighetspersoner. Att arbeta med ett främjande förhållningssätt innebär att i varje möte med ungdomarna stimulera till en positiv utveckling som ger ökad livskvalitet och välbefinnande både fysiskt, kulturellt och socialt. Att söka möjligheter och utvecklingsvilja hos ungdomarna är en offensiv handling. Prioriterade utvecklingsområden Enhetskänsla och tillhörighet Ökas genom ett samnyttjande och personalrotation, genom gemensamma aktiviteter mellan fritidsgårdarna, genom kompetensutvecklingsinsatser samt genom gemensamma projekt som till exempel sommarlägerverksamheten och musikalen. Kompetensutveckling Enheten genomförde 2010 en inventering av personalens kompetens och utbildningsnivå. Kartläggningen visade på ett behov av kompetensutvecklingsinsatser. Få i personalen har i nuläget relevant utbildning. 2011 fortsätter satsningen på utbildning i grundläggande ledarskap både som fritidsledare och som fritidsgårdschef. En utbildning planeras som fokuserar på fritidsledarens grundläggande arbete. Vad betyder det egentligen att arbeta som fritidsledare? Vad är uppgiften? För detta syfte har kontakter tagits med de ansvariga för fritidsledarutbildningen vid Skarpnäcks folkhögskola för att påbörja en utbildning under hösten 2011.

2011-03-30 4 (6) Personalen erbjuds också att själva söka relevant kompetenshöjning. Kommunens olika utbildningsakademier lyfts särskilt fram för detta ändamål. Fritidsforums grundkurs för erfarna outbildade fritidsledare erbjuds. All personal skall utbildas i genusfrågor, i hur man arbetar med bärande relationer och med ett främjande förhållningssätt. Öka besöksantalet Att öka besöksantalet och särskilt andelen tjejer som besöker gårdarna är av högsta prioritet. En utveckling av alla fysiska mötesplatser och av mötesplatserna på nätet är därför viktigt för att öka gårdarnas besöksantal. Särskilt prioriterat är det att under 2011 etablera och utveckla en ny, bättre belägen mötesplats i Jakobsberg för de äldre ungdomarna från ca 16 år och uppåt. Att bygga upp och vidga verksamheten för de äldre ungdomarna är viktigt. En hel del uppsökande verksamhet kommer att göras som en del av marknadsföringen för den nya mötesplatsen. Ungdomens hus ska rikta sig till alla äldre ungdomar i hela kommunen, det vill säga hela det geografiska området. En fritidsgård på nätet utreds under våren 2011 för att förhoppningsvis kunna börja utvecklas under senare delen av 2011. Tjejernas deltagande i verksamheten måste öka. Detta görs genom att genomföra särskilda tjejkvällar, en tjejmässa samt genom medveten utformning av lokaler som är bättre anpassade efter tjejers behov. En grupp som på sikt kan utgöra en utvidgad och viktig målgrupp är gruppen unga vuxna, det vill säga ca 19-25 år. Under 2010 ökade besöksantalet med 15 % i verksamheten. Den ökande trenden måste fortsätta. Den målgrupp som alldeles särskilt behöver öka i antal är de äldre ungdomarna. Information och PR I arbetet med att förbättra information och PR arbetar enheten med att tydligare marknadsföra mötesplatserna. Även i PR-avseendet är uppbyggnaden av en fritidsgård på nätet angelägen. En gemensam policy för arbetet på facebook ska också utformas. Särskilda projekt Enheten hyr av fastighetsavdelningen två baracker vid Översjön. Barackerna har tillsammans med ungdomar börjat rustas för att från och med sommaren 2011 kunna användas för lägerverksamhet och friluftsliv i olika former. I maj 2011 beräknas lägergårdarna kunna invigas och under sommaren kommer en del av verksamheten förläggas dit.

2011-03-30 5 (6) Framtid Viktiga framtidsfrågor är: 1. Att i linje med hela förvaltningen se över den grundläggande målstrukturen 2. Att utifrån ungdomarnas behov se över enhetens organisation och låta behoven styra arbetet: Hur ska mötesplatserna utvecklas? Används resurserna där behoven finns? Stämmer öppettiderna med behoven? 3. En profilering av fritidsgårdarna planeras. Till exempel planeras en musikprofil och en mediaprofil. Det är väsentligt och utvecklande för verksamheten att samarbeta med andra som arbetar såväl frivilligt som professionellt med ungdomar. Gårdarna samverkar idag nära med skolorna. Enheten utför som uppdragsverksamhet fritidsklubbsverksamhet på några skolor. Enheten samarbetar också med socialförvaltning, biblioteken, arbetsförmedlingen, studieförbund, olika föreningar, polis och andra samarbetspartners som gagnar verksamheten och ungdomarna. Järfälla ungdomsråd är en viktig samarbetspartner, som under 2010 åter startat. Samordnaren, som ingår i enhetens personalstab, har tillsammans med rådet till uppgift att säkerställa den demokratiska processen och ge ungdomar möjlighet till inflytande i kommunen och i fritidsgårdsverksamheten. Budget/finansiering I enhetens budget för verksamhetsåret 2011 är utrymmet för verksamhetsutveckling begränsat. Samordningen med fritidsklubbar gör att verksamheten kan behålla personal och öppettider. När det gäller fritidsklubbarna är det viktigt att skriva tydliga överenskommelser med skolenheterna som ger tid att klara av eventuella omställningar. Mål/Uppföljning/utvärdering Verksamhetsplanen är kopplad till nämndens och kommunens övergripande målstruktur och till kommunens vision. Verksamhetsplanen ansluter till de två mål som finns formulerade för programområdet för år 2011. Verksamhetsplanen är en grund för erfarenhetsåterföring, nulägesanalys och för framtidsplanering. De två mål som nämnden beslutat ur samhällsperspektivet är: Besökarna i den öppna fritidsverksamheten ska anse att öppettiderna motsvarar deras förväntningar 80 % av fritidsgårdsbesökarna ska anse att de har inflytande över fritidsgårdens verksamhet.

2011-03-30 6 (6) Lokala mål 2011 Enheten ska under 2011 genomföra: Minst två enhetsgemensamma större ungdomsevenemang Tre sommarveckor med verksamhet vid Översjön, i samverkan i hela enheten. Att all tillsvidareanställd personal ska erbjudas minst två utbildningsinsatser. Minst 10 särskilda verksamhetsinsatser riktade till tjejer Under våren 2011 gör förvaltningen och nämnden en översyn av den övergripande målstrukturen för år 2012-2013. Strukturen kommer att göra det lättare för enheten att formulera egna mål från år 2012. Margaretha Hedengrahn Enhetschef