Regionala matchningsindikatorer Fördjupad analys : Anteckningar från workshop den 9 november

Relevanta dokument
VÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys. 5 september 2018

Regionala matchningsindikatorer Fördjupad analys : Anteckningar från workshop den 4 maj

Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer?

De stora lärargrupperna

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/ Joakim Boström

Projekt: Fokus vård och omsorg

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning

Pedagogikutbildade. Regionala Matchningsindikatorer: Workshop , Styrbjörn Holmberg

Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess

Arbetsmarknadsutsikter

Överenskommelse DUA Jönköping

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Matchning gymnasial yrkeskompetens - pågående arbete. Vård- och omsorgscollege 24 maj 2019

Kompetensbehov inom vården

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Ny matchningsstatistik nya definitioner och ny data

REGLAB. en mötesplats för regional utveckling

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland Keili Saluveer

26 april 2018 Kompetensförsörjningsdagarna. Djupdykning i regionala analyser

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Mångfald i äldreomsorgen

Lärprojekt om regionala matchningsindikatorer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2016

Rätt kompetens på rätt plats? Analys av matchning mellan utbud och efterfrågan på gymnasialt utbildade i Uppsala län

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

Validering med värde SNS 3/ Elin Landell, särskild utredare. Utbildningsdepartementet

Arbetsmarknadsstatistik och analys för Västsverige

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

INGEN LÄTT MATCH! Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län i april 2016

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Analysgruppens sammanställning inför budgetberedningen Barn- och utbildningsnämnden

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län oktober månad 2016

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Programgenomförande Småland och Öarna mars 2018

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Regionala matchningsindikatorer en översikt

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Programgenomförande Småland och Öarna mars 2017

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni Kristina E Andréasson

Vuxenutbildningen nu och i framtiden

Arbetsmarknadsläget. fokus etablering. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari Arbetsmarknadsdepartementet 1

Bilaga till överenskommelse gällande DUA nyanlända. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Sigtuna kommun och Upplands Väsby kommun.

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

9 651 (6,3 %) Arbetsmarknadsläget i Hallands län - mars 2015

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik februari 2017

Nätverksträff Skolmatsakademin Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Vägen ut i arbetslivet har din bakgrund någon betydelse?

Yrken i Västra Götaland

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Vilket påstående är rätt?

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Vilket påstående är rätt?

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Sökande och antagna till gymnasieskolan läsåret 2018/19

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

FAKTABLAD GOTLAND Statistik gällande utbildning, kompetensförsörjning och arbetsmarknad

Investeringar i skolan för mer kunskap

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik juli 2017

Tudelad arbetsmarknad

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län september månad 2016

Barn- och fritidsprogrammet UPPFÖLJNING AV GYMNASIESKOLAN 2019

VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2016

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2016

Arbetsmarknadsläget i Jämtlands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län

Transkript:

Utkast/Version Sida ANTECKNINGAR 1 (5) 2017-11-19 Projektgruppen för RMI Fördjupad analys Regionala matchningsindikatorer Fördjupad analys : Anteckningar från workshop den 9 november Den 9 november 2017 hölls workshop 3 av 4 i analysprojektet om regionala matchningsindikatorer. Projektgruppen presenterade fortsatta resultat inom områdena teknik, pedagogik och vård, denna gång med fokus på industritekniskt utbildade, civilingenjörer med övrig/okänd utbildning, grundskole- och gymnasielärare, samt grund- respektive specialistutbildade sjuksköterskor. Under ett avslutande pass diskuterade workshopdeltagarna de olika resultaten utifrån regionala erfarenheter och perspektiv. Anteckningarna nedan skiljer mellan idéer som vore möjliga att omvandla till statistiska analyser, och mer kvalitativ input till analys och slutrapport. Område teknik industritekniskt utbildade Andelen utlandsfödda bland de arbetslösa? Inkludera vuxenutbildning i analysen. Utbildningsnivå bland anställda i industrin finns det regionala skillnader? Se på föräldrars utbildningsnivå? Ytterligare titta på åldersskillnader. Skillnader i lönenivåer bland matchade-omatchade? Beskriva situationen på landsbygden. Vilka yrken anses vara delvis matchade? Hur ser könsskillnaden ut bland de delvis matchade? Det kan vara så att det fortfarande finns en viss syn på denna utbildning och de elever som läser den, vilket påverkar ungdomars val. De kompetenser som företagen behöver idag och framöver är det verkligen industriutbildade som efterfrågas? Få in koppling till nyindustrialiseringsstrategin. Industrikompetens.

2 (5) I Örebro efterfrågar de snarare kompetensutveckling, men verkstadsföretagen vågar inte kompetensutveckla i och med att risken för jobbyten ökar då. En förklaring till att Jönköping och Kronoberg sticker ut i statistiken är att de har mindre företag som har fortfarande behov av industriutbildade. Detta kan förklara skillnader mellan länen. Vilken utbildningsnivå kommer att vara efterfrågat i framtiden? Är det så bra om företag har en massa industriutbildade? Hur påverkar högkonjunkturen? Ifall kraven sjunker, vad innebär det när det vänder? Icke könstraditionella val Dalarna har ett projekt om detta. Gruvnäringen har bestämt sig för att nå en könsfördelning om 60-40 %. Garpenberg, har Luleå tekniskas arbete med genus fått genomslag. Viktigt med en systematik. Svårighet att få kommuner att erbjuda industritekniskt program, regionala yrkesvux blir viktigare. Kan det vara så att teknikprogrammen har vuxit på bekostnad av industritekniska programmet? Konkurrensutsatt gymnasiemarknad, vilken betydelse har det haft? Område teknik civilingenjörer med okänd/övrig inriktning Se på matchningen i klassiska industriregioner, med hög andel förvärvsarbetande inom tillverkning och företagstjänster. Går det att skilja på de med övrig och de med okänd inriktning i gruppen? Går det att se civilingenjörer som fått sin utländska utbildning validerad? Skilja mellan olika födelseländer i analysen. Jämföra antalet som det är framtida brist på (enligt Trender och prognoser) med antalet som inte är matchade, är arbetslösa eller inte ingår i arbetskraften, för att få storleksuppfattning. Gruppen kommer troligen att fortsätta öka snabbt. Har blivit svårare att få jobb som utländsk civilingenjör.

3 (5) Internutbildning hur mycket jobbar industrin själva med att utbilda civilingenjörer? I vilken utsträckning man flyttar från lärosätet ifall man inte får jobb efter avslutade studier skiljer sig troligen mellan t.ex. KTH och Linköpings universitet, vilket påverkar den matchade förvärvsgraden. Kommer nya satsningar från regeringen, t.ex. snabbsprånget IVA som riktar sig till nyanlända civilingenjörer. Det finns inga detaljuppgifter om vilken civilingenjörsutbildning man har gått i enkäten som man besvarar. Man borde plocka in mer detaljuppgifter om utbildningen. Område pedagogik Grund- och gymnasielärare Problembild, utgångspunkt: Utrikes födda har anmärkningsvärt låg representation bland lärare (framför allt bland grundskolelärare för tidigare år). Styrbjörns fråga: Känner ni igen er? Är problemet känt? Finns det regionala förklaringar? Var bor utrikesfödda, respektive var jobbar utrikesfödda? Föräldrars utbildningsbakgrund? (både utbildningsnivå och om föräldrar är lärare) Hittills har utbildningsgrupper analyserats vilket blandar validerat/behöriga och icke validerade/obehöriga. Vore intressant titta på yrkesgrupper istället. Var arbetar lärarna de facto (mindre geografiska nedbrytningar för att förstå segregationen inom städer t.ex.)? Nybörjare (på lärarprogrammen) ålder kan vara intressant att titta på. Yrkeslärare arbetar i grundskolan, vad beror det på? Krav på höga kunskaper i svenska för att arbeta som lärare. Motstånd från lärarkåren. Kan en utlandsutbildad överbringa de värderingar som ingår i uppdraget för svensk skola? Speglar utrikesföddas situation utbildning i det egna landet? Policyramverk behövs för att tolka statistiken. Skolan görs om ofta, svårt jämföra lärare (och deras villkor) över längre tid. Syskonförtur på förskola hur har det ändrats och hur ska det ses i ljuset av segregation?

4 (5) Närmaste skola -principen måste frångås för att det inte ska bli mer segregerat. Inspel gällande SKL-rapport: Om alla behöriga läste till lärare skulle det ändå inte räcka. Utbildningsplikt kommer det? Vad skulle det innebära för systemet? Område vård: Grund- respektive specialistutbildade sjuksköterskor Hur utvecklar sig sjukskrivningarna? Kan vi studera detta på branschnivå? Finns det något samband mellan ökad anhörigvård och sjukskrivningar? Hur många arbetar deltid i vården? Det blir allt fler skönhetskliniker och det krävs en legitimerad sjuksköterska för att ge sprutor. Kan vi se hur många sjuksköterskor som jobbar i den här branschen? Hur vanligt är det att grundutbildade sjuksköterskor arbetar som undersköterskor? Går det att se på matchningen i dagbefolkningen istället för nattbefolkningen? Finns det skillnader i nivåmatchning mellan inrikes och utrikes födda sjuksköterskeutbildade? Att en tredjedel av sysselsättningsökningen har skett inom vård och omsorg går det att fördjupa sig i detta? Lönar det sig för grundutbildad sjuksköterska att studera till specialist? Hur stor är utbildningspremien? Hur ser arbetssituationen ut hur mycket av en sjuksköterskas arbetstid går till administrativa uppgifter? Dalarna lyfte fram att man tycker sig se ett trendbrott att det är fler killar som idag söker till Vård- och omsorgsprogrammet. En förklaring kan vara att det är fler utrikesfödda/nyanlända som söker utbildningen. Vad kommer bli resultatet av den pågående Undersköterskeutredningen (Dir 2017:103)? Kommer undersköterska bli ett legitimationsyrke? Kommer vårdbiträdet att komma tillbaka i större skala i en eller annan form? Förändringar i den kommunala hemsjukvården kan ha påverkat efterfrågan på sjuksköterskor.

5 (5) Hur bra är bemanningsbranschens yrkeskodning? Hur breddas rekryteringen till sjuksköterskeprogrammet? till samtliga områden Den nyklassiska frågan: Hur påverkar digitaliseringen arbetsmarknaden och matchningen på arbetsmarknaden? I rapporten: Vore bra med pedagogisk beskrivning av yrkesregistret så att det blir möjligt att förklara för mer skeptiska mottagare. Möjlig framtida RMI-utveckling T.ex. civilingenjörer som arbetar som gymnasielärare bör inte detta bedömas som delvis matchat? Ta hjälp av t.ex. referensgruppen för STATIV för att utveckla RMI.