BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BUDGET 2010 Verksamhetsbeskrivning Barnomsorg och skola är fr o m 1 augusti 2008 organiserade i sju rektorsområden som ansvarar för lärande för barn/ungdom 1-16 år. Inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde finns även musikskolan samt del i familjecentralen med öppen förskola. Särgymnasium och övrigt gymnasium, vuxenutbildning och SFI = svenska för invandrare erbjuds genom samverkan med närliggande kommuner. Rektorsområde 1; Sannerudsskolan år 7-9, specialpedagogisk grupp år 7-9 och särskola år 7-10. Rektorsområde 2; Sannerudsskolan förskoleklass år 6, skolbarnomsorg, särskola år 1-6 och musikskolan. Rektorsområde 3; Dallidenskolan förskoleklass år 6, skolbarnomsorg, träningsskola förskoleklass år 10, Dallidens förskola, Skogsgläntans förskola och Regnbågens förskola. Rektorsområde 4; Stenåsenskolan förskoleklass år 6, skolbarnomsorg, specialpedagogisk grupp F-6, Förskolorna Kilslund, Färgdroppens förskola och Förskolorna Stenåsen. Rektorsområde 5; Vikstaskolan förskoleklass år 6, skolbarnomsorg och Lövängens förskola. Rektorsområde 6; Bodaskolan förskoleklass år 6, skolbarnsomsorg, Boda förskola och Tolitaskolan förskoleklass- år 6, skolbarnsomsorg, Tolita förskola. Rektorsområde 7; Fageråsskolan, skolbarnsomsorg, förskolan Fagerås och Familjedaghemmen. Musikskolan bedriver individuell utbildning, orkester- och ensemble verksamhet. 21
Antal barn/elever per rektorsområde 250 antal elever åk 0-6 lå 08-09 lå 09-10 lå 10-11 485 480 antal elever åk 7-9 475 200 470 150 465 460 10 0 455 450 50 445 440 0 sa da st vi bo to fa 435 lå 08-09 lå 09-10 lå 10-11 160 140 120 100 80 60 40 20 0 antal barn förskola/ro c. Kil Sten VI Bo To Fa priv fsk 2009 2010 22
Budgetbelopp per verksamhetsområde Belopp i tkr Bokslut Budget Budget Verksamhet Netto Netto Netto Kostnad Intäkt 2008 2009 2010 2010 2010 100 Nämnd- och styrelseverksamhet 253 282 373 373 0 130 Övrig politisk verksamhet 1 285 1 098 1 284 1 284 0 330 Musikskola 3 529 2 720 3 852 4 453 601 400 Förskola 48 906 47 606 48 781 58 234 9 453 405 Skolbarnsomsorg 12 478 14 258 11 019 15 237 4 218 440 Grundskola 119 988 120 353 118 647 123 410 4 763 443 Obligatorisk särskola 6 865 6 838 4 361 4 611 250 450 Gymnasieskola 59 244 60 298 59 133 60 033 900 453 Gymnasiesärskola 6 918 6 700 7 020 7 020 0 470 Grundläggande vuxenutbildning 571 468 400 400 0 472 Gymnasial vuxenutbildning 1 921 1 500 1 493 1 568 75 474 Särvux 38 40 40 40 0 476 Svenska för invandrare 764 700 700 700 0 0 Total nämnden 262 759 262 862 257 103 277 363 20 260 Ändrade förutsättningar för verksamheten Kunderna fortsätter att efterfråga förskola men det kan idag ta upp till 2 år att få plats på en specifik förskola i centrala Kil. Under tiden erbjuder vi familjedaghem inom 3-4 månader som alternativ samtidigt som dom erbjuds att ställa sig i bytes kö. Detta är inte bra för Kils kommun utifrån konkurrensen med grann kommunerna. En ständig anpassning efter rörelsen i antalet barn per åldersgrupp är idag ett konstant tillstånd. Det ser dock ut som om födelsetalen har stabiliserat sig. Nya beslut från regering och riksdag kommer att påverka både förskola, grund- och gymnasieskolan under kommande år. Några av dom frågor som förbereds för beslut under 2009 är t ex ny gymnasieskola 2011, ny lärarutbildning inkluderat lärarlegitimation, barnomsorgspeng och allmän förskola från tre år. Det är idag svårt att se hur dom ekonomiska konsekvenserna av dessa beslut kommer att påverka kommunen. Redan till hösten gör vi anpassningar av lokaler för att sänka våra hyres- och lokalvårds kostnader utifrån elevtalen. Vi tar även över Lyktans förskola som fram till den 31 december drivits som ett föräldrakooperativ. Målbeskrivning Övergripande målbeskrivning För att fler elever ska nå sina mål, både kunskapsmässigt och socialt, har en arbetsgrupp tagit fram ett digitalt verktyg för den delen i IUP och skriftliga omdömen. Omdömena som är ett krav fr o m hösten 2008 hanteras på liknande sätt på samtliga skolor. Alla elever ska ha en individuell utvecklingsplan, och rätt till skriftliga omdömen. IUP ska vara framåtsyftande och fokusera på det som ska åstadkommas framåt med kunskapsutveckling och de sociala färdigheterna. Målet att fler elever för varje år ska nå bättre resultat, kräver bättre struktur hur man säkerställer att eleverna når sina mål i alla ämnen, i enlighet med Skolverkets inspektion 23
och kommunfullmäktiges målformuleringar. Rektor med sina medarbetare är viktiga faktorer av flera som gör att eleverna når sina mål. Den nya ledningsorganisationen som gäller fr o m 1 augusti 2008 med en starkare fokus på lärande över tid bör bli ett viktigt verktyg för ökad måluppfyllelse. Vi har även vid starten av läsåret 2009 påbörjat implementeringen av dom kommande nya läro- och kursplanerna via utvecklingsgrupper inom samtliga ämnen. Kommunfullmäktige har även lagt fast att frisk talen ska öka. Frisk personal och god kompetens är det som slutligen resulterar i bättre kunskaper hos barnen. Sjukskrivningarna minskade från 2007 och trenden har fortsatt under 2008 och 2009. Rektorerna har i uppdrag att planera för att ett förebyggande friskvårdsarbete bland personalen och tillsammans ta fram en handlingsplan för det. Kostnadsmässigt är det en god affär att ha frisk personal, så här behöver det satsas resurser på att få personalen i arbete, och se till att det förebyggande arbetet förbättras. Verksamhetsmål Mål för barnomsorgen Vi strävar efter att erbjuda barnomsorg inom två månader från ansökningsdatum. Alla skall dock erhålla plats inom 4 månader. Alla förskollärartjänster ska vara bemannade med utbildad personal. Barnomsorg ska erbjudas den som har behov, utan skäligt dröjsmål. Personalen ska ha utbildning eller erfarenhet så att barnens behov av omsorg och pedagogisk verksamhet tillgodoses. Mål för skolan Vi strävar efter att 100 % av eleverna ska vara godkända i samtliga ämnen för att ha behörighet till gymnasiestudier. Andelen behöriga för gymnasiestudier skall årligen öka till dess att strävans målet är uppnått. Målen för grundskolan finns angivna i läroplanen och de konkretiseras i skolplanen och lokala arbetsplaner. Alla barn och ungdomar ska oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn- och ungdom. Utbildningen ska inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper och färdigheter, samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen ska hänsyn tas till elever med särskilda behov (skollagen 2 ). Elever med särskilda behov är särskilt angivna i både skollag och skol- och barnomsorgsplan, som en prioriterad grupp. Antalet elever med särskilda behov blir inte färre och resurserna är begränsade. Kunskapsmålen i skollagen säger att elever ska nå upp till gränsen godkänd i kärnämnena matematik, engelska och svenska. Mål: Varje elev i kommunen ska ha tillgång till det nationella program i gymnasieskolan som intresserar den enskilde eleven. Varje elev ska ha bra baskunskaper för att klara sina studier på gymnasienivå. Det innebär att satsningar på elever med särskilda behov ska ske inom grundskolan. Varje kommun ska erbjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program för ungdomar i kommunen som inte antagits på något nationellt program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning. Samverkansavtal finns upprättade med 24
Karlstads/Hammarö gymnasienämnd, Säffle, Arvika och Sunne kommun för att ha tillgång till samtliga nationella program. Idag finns beslut om ett gemensamt samverkans avtal för hela Värmland som börjar gälla fullt ut i augusti. Mål: Varje elev oavsett handikapp ska ha tillgång till ett nationellt program som intresserar den enskilde eleven. Varje kommun ska erbjuda utbildning under 4 år i gymnasiesärskolan. Samverkansavtal finns upprättade med andra kommuner i Värmland. Mål: Erbjuda utbildning som ansvarar mot efterfrågan och behov. Om kommunen inte kan erbjuda det eleven önskar ska denne erbjudas plats någon annanstans. Varje enskild elev ska ha en individuell studieplan. Varje kommun ansvarar för att de kommuninvånare som enligt 10 har rätt till grundläggande vuxenutbildning får det. Varje kommuninvånare har rätt att delta i grundläggande vuxenutbildning från det år han/hon fyller 20 år. Kommunerna ska erbjuda gymnasial utbildning. Verksamhetsplan Nämndens verksamhet utgår från skolplanen som under 2009 var tänkt att ses över och revideras. Nu blev det inte aktuellt då det från regering och riksdag kom starka signaler om att skolplaner skulle avvecklas i den nya skollagen. Några axplock ur den nuvarande: skolan och barnomsorgen i Kil ska ha resurser i nivå med andra kommuner varje enhet i förskola och grundskola ska årligen genomföra ett samarbetsprojekt inom något av områdena, bibliotek, musikskola, organisation, förening, studieförbund, företag varje enhet ska arbeta för att få barn och ungdomar att uppnå social mognad barn och ungdomar övas i konfliktlösning och beslutsprocesser varje enhet arbetar med jämställdhet mellan könen föräldrar ska involveras i arbetet personal i skola och barnomsorg ska genomgå utbildning hur man genomför utvecklingssamtal och årligen utveckla dessa varje enhet ska årligen utarbeta en kompetensutvecklingsplan barn och ungdomar med behov av särskilt stöd och stimulans ska prioriteras resurserna ska styras mot insatser i lägre åldrar samverkan med andra utanför förvaltningens område ska stärkas och utvecklas alla barn och ungdomar med behov av särskilt stöd ska ha ett åtgärdsprogram All verksamhet ska årligen utvärderas utifrån dom nationella, skolplanen och lokala arbetsplaners mål. 25
Effektiviseringar och rationaliseringar Fortsatt anpassning av verksamheten med anledning av minskade elevkullar har fortsatt under 2009 och kommer att fortgå under de kommande åren. En kostnadsminskning på ca 7 miljoner kronor per år under dom kommande tre åren. Detta tillsammans med alla förändringar från staten som är aviserade från 1 juli 2011 låg bakom både nämnden och kommunstyrelsens beslut om att starta en skolstrukturutredning. För att skapa en så hög kompetens som möjligt för att kunna ge barn/elever den bästa möjliga utbildningen försöker vi behålla utbildade lärare även som resurs pedagoger. Framtida inriktningar Den största enskilda frågan för nämnden är skolstrukturutredningen som bl a ska ligga som grund för beslut om Sannerudsprojektet. Beslutet om en nybyggnation av Skogsgläntans förskola som kom under 2009 kommer att ge en utökning med två avdelningar till hösten 2010. Familjecentralen har utökats med ytterligare en öppen dag i veckan. Start av ett samarbete med Socialnämnden runt barn med behov av särskilt stöd som riskerar kostsamma mänskliga och ekonomiska placeringar bör komma igång under hösten 2010. För gymnasiets del så kommer den nya gymnasiesamverkan i länet att verkställas fullt ut från läsårsstarten 10/11. Nämndens arbete med att anpassa efterfrågan och tillgång till både fler platser och barnomsorgsform fortsätter. Nybyggnation av Skogsgläntan med ytterligare två avdelningar är också det en anpassning till kundernas önskemål och behov. Kommunen kommer även att få sin första privata förskola med start i januari. De mål som kommunfullmäktige har antagit är en del av de framtida inriktningar som nämnden kommer att arbeta med. Ett av målen är att måluppfyllelse för eleverna ska öka. Med vårt digitala verktyg IUP kommer resultaten att följas i alla ämnen och vi kommer även att uppmärksamma den sociala mognaden som en del i elevens individuella utvecklingsplan. Föräldrasamverkan är en annan viktig faktor för elevernas måluppfyllelse, där arbetet fortsätter med föräldranätverk, skolråd etc. på olika sätt på olika skolor. Ett annat område som det kommer att arbetas ytterligare med är att få ner sjuktalen ännu lägre, med den självklara och viktiga kopplingen att barnen ska nå sina mål. Friska medarbetare resulterar i friskare, positivare och motiverade barn/elever. Ett annat mål är att minska fossila bränslen. Detta innebär i praktiken för verksamheten att se till att så många som möjligt lämnar bilen hemma vid resa till arbetet, och att använda kollektiva färdmedel. En stor verksamhet som nämnden ska följa upp är skolskjutsarna som både är kostsamma och en miljöpåverkande faktor. Investeringar Kommande större investeringsprojekt som troligen blir aktuella under planperioden är: Sannerudsprojektet om eller nybyggnad av Sannerudsskolan 7-9. Skogsgläntans förskola om eller nybyggnad samt utökning med två avdelningar. 1 till 2 avdelningar vid Lövängens förskola under 2011. 26