Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den förändrings- och förbättringsbenägna skolan bör vara att ta ännu mer hänsyn till barns individuella förutsättningar och göra övergångarna mellan skolformer mer flexibla. Lidköpings, Partille, Sollentuna och Skövde kommuner anmäler härmed sitt intresse att efter den 1 januari 2004 få möjlighet till försöksverksamhet med flexibel skolstart för de familjer som så önskar, förslagsvis under tre år från den tidpunkt försöksverksamheten startar. Kommunerna anmäler intresse att ge möjlighet att för barn börja förskoleklass, grundskola och som en följd även gymnasieskola med start både på vårtermin och hösttermin eller flera gånger per läsår. Under arbetets gång har det visat sig att fler kommuner i landet är intresserade av att starta denna försöksverksamhet. De anser att det är en naturlig följd av den skolutveckling som nu pågår. Därför har även Mölndals och Östersunds kommuner visat intresse och deltagit i ett förberedande arbete för att senare få tillfälle att påbörja sådan verksamhet. Syfte och förväntade effekter Denna försöksverksamhet syftar till en ytterligare fokusering på elevens lärande och utveckling. För att ge varje barn och elev rätt att utvecklas vill vi ta bort hindrande tidsstrukturer. Då ökar möjligheterna att främja var och ens lärande, enskilt och tillsammans med andra. Eleven kan nå målen i sin egen takt, vilket medför att vissa elever kan uppnå målen för grundskolan i snabbare takt än nio år medan en del elever behöver få mer tid på sig. Enbart genom en organisatorisk förändring kan aldrig en garanterat bättre verksamhet eller ett utökat lärande för det enskilda barnet skapas. Men genom att erbjuda barn att komma till en ny verksamhet vid fler tillfällen finns möjligheten att individen verkligen möts som individ av de vuxna. Vi tänker här på hur varje enskilt barn av tradition har tagits emot i förskolan 1-5 år. I förlängningen skall detta leda till att fler når målen, att det sker färre studieavbrott och att det blir en utveckling mot högre grad av ansvar, eget inflytande i studierna och mer positiva attityder till skolan bland eleverna.

2 2 Bakgrund Bidrar nuvarande skolformsindelning till att stödja varje elevs utveckling och till att alla elever når kunskapsmålen? Tanken att elever lär på olika sätt och i olika takt behöver återspeglas i hur skolan är organiserad. Detta så att många barn och ungdomar efterhand får ta ett allt större ansvar och får tillämpa mer flexibla arbetssätt. Samtidigt behöver vi också ta hänsyn till att det kan vara utvecklande för elever med olika sätt att lära att få utvecklas inom ramen för en gemensam grupp, och att vissa behöver en högre grad av stabilitet och trygghet. Vi vill också beakta den forskning som finns om barns biologiska utveckling. Ofta börjar barn skoltiden med förväntan och glädje. Inte sällan mattas intresset av efter ett antal år. Är detta naturbundet eller går det att påverka? Försöksverksamheten syftar till att närmare klarlägga hur elevernas lärande på olika sätt kan stimuleras under hela skoltiden. Vi behöver också komma till rätta med de negativa effekterna av skolformsövergångar så att de inte upplevs som vattentäta skott där de i vissa fall medför ett glapp i elevernas utveckling i andra som ett skede med upprepningar där man tappar tempo och progression. Vi vill också utveckla förutsättningar för en flexibel skolstart och en rätt för varje elev att nå kunskapsmål i sin egen utvecklingstakt. En skolverksamhet som i hög grad lyckas ta vara på varje individs trygghet, utveckling och framgång ger också förutsättningar för att skoltiden ska kännas bättre och mer meningsfull för fler. Detta är därmed också en välfärdsfråga. Vid ett antal tillfällen i olika möten och sammanhang har diskussioner förts runt frågan om skolstart. Skulle barn kunna börja i förskoleklass eller i skolår ett vid en annan tidpunkt än höstterminens start? Olika idéer har nämnts i de här diskussionerna. Ett sätt är att låta barn börja på sin födelsedag. Ett annat är att ändra terminssystemen till tre terminer eller fler. Ytterligare ett är att antingen ha intag både höst och vår eller flera gånger per år. Internationellt finns exempel på många olika lösningar gällande ett mer individanpassat inträde i skolsystemet för barnen. Det livslånga lärandet är inget vuxenfenomen utan startar varje gång en ny människa föds. Med individens utveckling i centrum önskar vi ge möjlighet för barn att kunna ta ett steg vidare i skolsystemet, mellan förskola och förskoleklass, mellan förskoleklass och grundskola, mellan grundskola och gymnasieskola, allt utifrån barnets och elevens förutsättningar. Detta steg mot större flexibilitet ligger som en naturlig följd i raden av reformer som skett de senaste åren inom förskola och skola. - Från statligt reglerad skolorganisation till lokalt mer fritt organiserad. - Från stadieindelad skola till en skola som ser till kontinuiteten för barnet. - Från regelstyrning till målstyrningsprocess med skolplaner och lokala arbetsplaner upprättade och utvärderade av dem det gäller

3 3 - Arbetets organiserande i arbetslag för att ge möjlighet till ökad individuell anpassning utifrån elevernas lärande. - Elevers och föräldrars ökade möjlighet till insyn och påverkan. I åtskilliga kommuner har barnomsorg och skola samlats i en gemensam nämnd och man arbetar för att stödja lärande i ett 1-16-årsperspektiv. Förskolan har sin egen läroplan (Lpfö98) som harmonierar och sluter an till Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Bestämmelserna om förskoleklass och skolbarnsomsorg regleras i skollagen och Lpo 94. anpassas till att omfatta även förskoleklassen och fritidshemmet. Försöksverksamheten Utan timplan med oförändrat uppdrag, syftar till att bryta upp tidsstyrningen vad gäller skolans enskilda ämnen i förhållande till lärandet. Barn till arbetslösa (1 juni 2001) och barnlediga (1 januari 2002) föräldrar har fått rätt till förskoleplats 15 timmar per vecka. Den allmänna förskolan för fyra-femåringar har införts från 1 januari Gällande strukturer har brutits upp. Fram träder möjligheten att organisera lärandemiljön utifrån barns rätt att utvecklas, efter sina egna förutsättningar och behov. Denna fokusering på det enskilda barnets behov och förutsättningar innebär aldrig att barnet kan lämnas ensam i sitt lärande. Barnet måste lära sig samspel, lära sig att människor är olika, lära sig att vänta på att någon annan ska få tala färdigt, kunna inordna sig i lekens regler och mycket annat. I skärningspunkten mellan det individuella och det kollektiva ligger skolans och förskolans utmaning och dilemma 1. Att sätta individen i fokus och på samma gång ta hand om och utveckla samspelet i gruppen. Förskolans läroplan uttrycker tydligt att barn sinsemellan spelar en roll för det enskilda barnets lärande. 2 Och i en regeringsskrivelse (1996/97:112) varnas det för den extrema individualisering som håller på att breda ut sig i skolan. 3 Gruppen som barnet tillhör behöver få tid att utvecklas för att det viktiga samlärandet ska ha möjlighet att förverkligas. Stöd i olika dokument Läroplanen för förskolan Lpfö98 betonar att Förskolan skall ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund försöker förstå och skapa sammanhang och mening. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo94 betonar att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling ( ). Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. 1 Barns samlärande - en forskningsöversikt av Williams, Sheridan, Pramling-Samuelsson, (Skolverket 2000) sid Ibid. sid 44 3 Ibid. sid.45

4 4 Av Regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning, Utbildning för kunskap och jämlikhet (2001/02:188) framgår: Eleverna måste ges den tid de behöver för att nå skolans mål ( ).Varje elevs behov måste uppmärksammas och så långt som möjligt mötas med individuella lösningar. Precis som i grundskolan finns det elever i gymnasieskolan som behöver mer stimulans och större utmaningar i vissa ämnen än vad gymnasieskolan kan ge. De måste få möjlighet till ett meningsfullt lärande utifrån den kunskapsnivå de befinner sig på. De bör få möjlighet att studera på högskolan i ämnen där de redan nått kunskapsmålen, samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning( ) Utbildningssystemet måste anpassas efter individens behov och reella kunskaper. Vidare står i skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet som förslag till författningstext under rubriken: Elevernas utveckling mot målen, Alla elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina behov och förutsättningar skall kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Dokumenten anger ett individuellt perspektiv med särskilt ansvar för att varje enskilt barn ska ges möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Utifrån varje barns rätt till utbildning finns inga hinder för att också ta emot barnen i tätare intervall till de olika verksamheterna. Utbildningsdepartementets faktablad (U ) maj 2002 pekar på vikten av att många elever i förskola, förskoleklass och grundskola får gå framåt utifrån individuella förutsättningar över skolformsgränser under rubriken Ett flexiblare utbildningssystem: Grundskolan ska ge alla barn en likvärdig grund av kunskap, oavsett kön, var de bor, eller vilken ekonomisk bakgrund de har. Likvärdighet innebär inte att undervisningen ska vara likadan. Läroplanen och kursplanerna för grundskolan ger lärare och skolledning stor frihet att planera och lägga upp undervisningen för eleverna så att de får möjlighet att nå målen i läroplanen och kursplaner. Eleverna måste ges den tid de behöver för att nå skolans mål. Beslut om stödinsatser måste utgå från varje elevs individuella situation. Det finns många exempel på hur lärare i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolans första år samarbetar och låter eleverna gå framåt utifrån individuella förutsättningar även över skolformsgränserna. En önskan att detta borde bli mer vanligt mellan grundskola och gymnasium och även mellan gymnasium och högskola framförs också i skrivningen: På samma sätt borde det, enligt regeringens mening, bli mer vanligt att grundskolan låter elever läsa vissa kurser på gymnasienivå, inom ramen för den gemensamma grundskolan. Precis som i grundskolan finns det elever i gymnasieskolan som behöver mer stimulans och större utmaningar i vissa ämnen än vad gymnasieskolan kan ge. De bör få möjlighet att studera på högskolan i ämnen där de redan nått kunskapsmålen, samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning. Eftersom skolan inte enbart ska ge kunskaper i enskilda ämnen utan även stimulera till individens utveckling,

5 5 samarbetsförmåga och sociala kompetens, är det väsentligt att värna elevernas rätt att fullfölja sin gymnasieutbildning. Ökade möjligheter till studier på olika nivåer får dock aldrig utvecklas eller användas till att skapa elitskolor på grundskole- och gymnasienivå. Det behövs en ökad samverkan mellan olika delar inom utbildningssystemet. En viktig åtgärd är att överbrygga avstånd och underlätta övergången mellan gymnasium och högskola. Denna samverkan är inte minst viktig för att minska den osäkerhet inför högskolestudier och den akademiska miljön som många gymnasieelever känner. En ny struktur för övergångar mellan skolformer skulle också kunna bli en motor i förbättringen av utvecklingssamtalen och upprättandet av individuell utvecklingsplan för varje barn. Möjlighet till byte av skolform både höst och vår eller vid ytterligare tillfällen kommer att innebära intensifierade kontakter och tillfällen till analys av barnets utveckling mellan föräldrar, personal och barn för att avgöra när det är lämpligt att gå vidare. Tillvägagångssätt Om man låter eleverna arbeta i sin egen takt och få den tid de behöver för att nå målen ska möjligheten finnas att gå vidare även vid annan tidpunkt än vid höstterminens start. Eleven skall då inte behöva vänta ytterligare tid. Andra kan behöva mer tid. För att följa elevens utveckling både kunskapsmässigt och socialt arbetar många redan i dag med individuella studieplaner/utvecklingsplaner som sedan följs upp genom t.ex. portfoliometoden. Vi är angelägna om att använda oss av individuella studieplaner och någon form av uppföljning och utvärdering av varje elevs utveckling för att säkerställa elevens fortsatta utveckling. Det finns olika rapporter för och emot åldersblandade grupper, men en sak är man överens om. Det är att det är lättare och lugnare att ta emot några nytillkomna barn i en grupp än att börja från start med 25 barn samtidigt. I dag är det vanligt att man i kommunerna har integrerat förskoleklass och grundskola, inte enbart lokalmässigt utan även verksamhetsmässigt. Barnen kan röra sig mellan förskoleklass och grundskolans verksamhet. Man utgår från barnets utveckling och behov av stimulans. En del barn i förskoleklass har behov av någon form av utmaning i skolans verksamhet och somliga skolbarn behöver få viss del av förskoleklassens verksamhet. På många ställen flyter alltså övergången under läsåret. När det gäller övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan är den oftast klart markerad. Grundskolan slutar efter år nio på vårterminen och gymnasieskolan startar på höstterminen. Några grundskolor har även de en flytande övergång i väntan på att läsåret ska gå till ända. Eleven kan ha möjlighet att i något ämne läsa på gymnasienivå. Den försöksverksamhet som här åberopas vill ge eleverna möjlighet att allt efter sin egen takt och tid gå vidare i sin utbildning. Det kan gälla både att få ta längre tid på sig men även kortare tid, allt efter elevens individuella förutsättningar och vilja. Som stimulans för elever som har hög studietakt bör i ännu större utsträckning möjlighet ges att följa kurser på högskolan. Genom arbetssätt för flexibelt lärande med distansinslag kan detta bli möjligt för

6 6 fler elever. Undertecknade kommuner som vill ingå i försöksverksamheten med ett mer flexibelt skolsystem har kontaktat gymnasieskolor i sin kommun eller region. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är viktiga delar i försöksverksamheten. Förutom kommunens egen uppföljning och utvärdering ingår i planeringen att en högskola/universitet bli kopplad till de aktuella verksamheterna med en oberoende uppföljning/utvärdering av försöksverksamheten utifrån den flexibla skolstarten. Med tanke på att uppföljning och utvärdering ska kunna ge en välgrundad bild anser vi att försöksverksamheten behöver pågå i åtminstone tre år från starten räknat. Försöksverksamheten bygger på frivillighet och intresse både för elever, föräldrar och personal. En genomarbetad information till elever, föräldrar och personal är nödvändig och kommer att realiseras under hösten De skolor som ingår i försöksverksamheten får möjlighet att bilda nätverk för att på det sättet stötta, stimulera och hjälpa varandra. De aktuella skolorna är beredda att sprida sina erfarenheter till andra intresserade i sin och andra kommuner. Det kan ge ett rikt utbud av erfarenheter för alla parter.