Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Transkript

1 1 OBS Arbetsmaterial OBS Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den förändrings- och förbättringsbenägna skolan bör vara att ta ännu mer hänsyn till barns individuella förutsättningar och göra övergångarna mellan skolformer mer flexibla. Lidköping, Partille och Skövde kommuner önskar få möjlighet till försöksverksamhet, förslagsvis under tre år med start 1/1 2004, med tillstånd för barn att börja förskoleklass, grundskola och som en följd även gymnasieskola med start både på vårtermin och hösttermin. Bakgrund Såväl i grundskolan som i gymnasieskolan minskar andelen elever som når målen, samt i gymnasieskolan även den andel som fullföljer sin utbildning. Bidrar nuvarande skolformsindelning till att stödja varje elevs utveckling och till att alla elever når kunskapsmålen? Tanken att elever lär på olika sätt och i olika takt behöver återspeglas i hur skolan är organiserad. Detta så att många barn och ungdomar efterhand får ta ett allt större ansvar och får tillämpa mer flexibla arbetssätt. Samtidigt behöver vi också ta hänsyn till att det kan vara utvecklande för elever med olika sätt att lära att få utvecklas inom ramen för en gemensam grupp, och att vissa behöver högre grad av stabilitet och trygghet. Vi vill också beakta den forskning som finns om barns biologiska utveckling. Ofta börjar barn skoltiden med förväntan och glädje. Inte sällan mattas intresset av efter ett antal år. Är detta naturbundet eller går det att påverka? Försöksverksamheten syftar till att närmare klarlägga hur elevernas lärande på olika sätt kan stimuleras under hela skoltiden. Vi behöver också komma till rätta med de negativa effekterna av skolformsövergångar så att de inte upplevs som vattentäta skott där de i vissa fall medför ett glapp i elevernas utveckling i andra som ett skede med omtugg där man tappar tempo och progression. Vi vill också utveckla förutsättningar för en flexibel skolstart och en rätt för varje elev att nå kunskapsmål i sin egen utvecklingstakt. En skolverksamhet som i hög grad lyckas ta vara på varje individs trygghet, utveckling och framgång ger också förutsättningar för att skoltiden ska kännas bättre och mer meningsfull för fler. Detta är därmed också en välfärdsfråga. Vid ett antal tillfällen i olika möten och sammanhang har diskussioner förts runt frågan om skolstart. Skulle barn kunna börja i förskoleklass eller i skolår ett vid en annan tidpunkt än höstterminens start? Olika idéer har nämnts i de här diskussionerna, dels att låta barn börja på sin födelsedag, dels att ha intag både höst och vår, ett tredje sätt är att ändra terminssystemen till tre terminer eller fler. Internationellt finns exempel på många olika lösningar vad gäller barnens inträde i skolsystemet. Det livslånga lärandet är inget vuxenfenomen utan startar varje gång en ny människa föds. Med individens utveckling i centrum önskar vi ge möjlighet för barn att både höst och vår kunna ta ett steg vidare i skolsystemet, mellan förskola och förskoleklass, mellan

2 2 förskoleklass och grundskola, mellan grundskola och gymnasium, allt utifrån barnets förutsättningar. Detta steg mot större flexibilitet ligger som en naturlig följd i raden av reformer som skett de senaste åren inom förskola och skola. Från statlig huvudman till kommunal (1/1 1991). Från centralstyrning till målstyrning. Från tre stadier till en skola som ser till kontinuiteten för barnet. Arbetet organiseras i arbetslag för att ge möjlighet till ökat eget inflytande, både för elever och personal. Skolplaner och lokala arbetsplaner upprättas och utvärderas av dem det gäller. Elevers och föräldrars rätt till insyn och påverkan betonas (Lpo 94). I flera kommuner samlas barnomsorg och skola i en nämnd och man arbetar för att stödja lärande i ett årsperspektiv. Förskolan har sin egen läroplan (Lpfö98) som harmonierar och sluter an till Lpo 94. Bestämmelserna om förskoleklass och skolbarnsomsorg regleras i skollagen och Lpo 94 anpassas till att omfatta även förskoleklassen och fritidshemmet. Projekt Utan timplan (2000) bryter upp tidsstrukturen vad gäller skolans enskilda ämnen i förhållande till lärandet. Barn till arbetslösa (2001) och barnlediga (2002) föräldrar får rätt till förskoleplats 15h per vecka. Och nu senast den allmänna förskolan för fyra-femåringar som införs från årsskiftet. Gällande strukturer har brutits upp. Fram träder möjligheten att organisera lärmiljön utifrån barns rätt att utvecklas, efter sina egna förutsättningar och behov. Stöd i olika dokument Läroplanen för förskolan Lpfö98 betonar att Förskolan skall ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund försöker förstå och skapa sammanhang och mening. Läroplanen Lpo94 betonar att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I Utbildning för kunskap och jämlikhet regeringens utvecklingsplan för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning (2001/02:188) står följande sid 46: Eleverna måste ges den tid de behöver för att nå skolans mål Varje elevs behov måste uppmärksammas och så långt som möjligt mötas med individuella lösningar. Sid 47: Precis som i grundskolan finns det elever i gymnasieskolan som behöver mer stimulans och större utmaningar i vissa ämnen än vad gymnasieskolan kan ge. De måste få möjlighet till ett meningsfullt lärande utifrån den kunskapsnivå de befinner sig på. De bör få möjlighet att studera på högskolan i ämnen där de redan nått kunskapsmålen, samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning Utbildningssystemet måste anpassas efter individens behov och reella kunskaper. Vidare står i skollagskommitténs betänkande Skollag för kvalitet och likvärdighet 3 kap.11 Elevernas utveckling mot målen. Alla elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina behov och förutsättningar skall kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Författningskommentar sid : Bestämmelsen ligger som grund för vad som närmare föreskrivs i läroplanerna om undervisningens individualisering. Att undervisningen inte skall utformas på samma sätt för

3 3 alla och överallt utan med hänsyn till elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Dokumenten anger ett individuellt perspektiv med särskilt ansvar för att varje enskilt barn ska ges möjligheter att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Utifrån varje barns rätt till utbildning finns inga hinder för att också ta emot barnen i tätare intervall till de olika verksamheterna. Syfte Vad tjänar barnet på detta/vad finns för pedagogiska vinster? Enbart genom en organisatorisk förändring kan aldrig en garanterat bättre verksamhet eller ett utökat lärande för det enskilda barnet skapas. Men genom att minska ner antalet barn som kommer nya till en verksamhet finns en rent antalsmässig möjlighet att individen verkligen möts som individ av de vuxna. Vi jämför här med hur varje enskilt barn av tradition har tagits emot i förskolan 1-5 år. Utbildningsdepartementets faktablad U maj 2002 pekar på vikten av att många elever i förskola, förskoleklass och grundskola får gå framåt utifrån individuella förutsättningar över skolformsgränsern under rubriken Ett flexiblare utbildningssystem: Grundskolan ska ge alla barn en likvärdig grund av kunskap, oavsett kön, var de bor, eller vilken ekonomisk bakgrund de har. Likvärdighet innebär inte att undervisningen ska vara likadan. Läroplanen och kursplanerna för grundskolan ger lärare och skolledning stor frihet att planera och lägga upp undervisningen för eleverna så att de får möjlighet att nå målen i läroplanen och kursplaner. Eleverna måste ges den tid de behöver för att nå skolans mål. Beslut om stödinsatser måste utgå från varje elevs individuella situation. Det finns många exempel på hur lärare i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmen och grundskolans första år samarbetar och låter eleverna gå framåt utifrån individuella förutsättningar även över skolformsgränserna. En önskan att detta borde bli mer vanligt mellan grundskola och gymnasium och även mellan gymnasium och högskola framförs också i skrivningen: På samma sätt borde det, enligt regeringens mening, bli mer vanligt att grundskolan låter elever läsa vissa kurser på gymnasienivå, inom ramen för den gemensamma grundskolan. Precis som i grundskolan finns det elever i gymnasieskolan som behöver mer stimulans och större utmaningar i vissa ämnen än vad gymnasieskolan kan ge. De bör få möjlighet att studera på högskolan i ämnen där de redan nått kunskapsmålen, samtidigt som de fullföljer sin gymnasieutbildning. Eftersom skolan inte enbart ska ge kunskaper i enskilda ämnen utan även stimulera till individens utveckling, samarbetsförmåga och sociala kompetens, är det väsentligt att värna elevernas rätt att fullfölja sin gymnasieutbildning. Ökade möjligheter till studier på olika nivåer får dock aldrig utvecklas eller användas till att skapa elitskolor på grundskole- och gymnasienivå. Det behövs en ökad samverkan mellan olika delar inom utbildningssystemet. En viktig åtgärd är att överbrygga avstånd och underlätta övergången mellan gymnasium och högskola. Denna samverkan är inte minst viktig för att minska den osäkerhet inför högskolestudier och den akademiska miljön som många gymnasieelever känner. En ny struktur för övergångar mellan skolformer skulle också kunna bli en motor i förbättringen av utvecklingssamtalen och upprättandet av individuell studieplan för varje barn. Möjlighet till byte av skolform både höst och vår kommer att innebära intensifierade kontakter

4 4 och tillfällen till analys av barnets utveckling mellan föräldrar, personal och barn för att avgöra när det är lämpligt att gå vidare. Metod För att följa elevens utveckling både kunskapsmässigt och socialt arbetar många redan i dag med individuella studieplaner som sedan följs upp genom t.ex. portfoliometoden. Försökskommunerna är angelägna om att använda sig av individuella studieplaner och någon form av uppföljning och utvärdering av varje elevs utveckling för att säkerställa elevens fortsatta utveckling. Genom att låta eleven gå i sin egen takt och få den tid eleven behöver ska möjligheten också finnas för eleven att ta nästa steg oavsett om det är vårtermin eller hösttermin. Är eleven mogen för nästa steg ska eleven inte behöva vänta en termin. På detta sätt kan eleven om så behövs gå en extra termin. Detta skulle innebära att man inte blir så fixerad vid årskurser, uppflyttning eller om någon elev behöver gå om. I de skolor som har åldersblandade grupper försvinner mycket av tänkandet om vilka som behöver ett extra år. I dessa grupper kommer några nya elever varje nytt läsår och gamla går vidare. Det finns olika rapporter för och emot vad gäller åldersblandade grupper, men en sak är man överens om och det är att det är lättare och lugnare att ta emot några nya barn i sin grupp än att börja lära känna 25 barn. I dag är det vanligt att man i kommunerna har integrerat förskoleklass och grundskola, inte enbart lokalmässigt utan även verksamhetsmässigt. Barnen går från förskoleklass till grundskolans verksamhet och vice versa. Man utgår från barnets utveckling och behov av stimulans. En del barn i förskoleklass har behov av någon form av utmaning i skolans verksamhet och en del barn i skolans verksamhet kan ha behov av förskoleklassens verksamhet. På många ställen flyter alltså övergången under läsåret. När det gäller övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan är den oftast klart markerad. Grundskolan slutar efter år nio på vårterminen och gymnasieskolan startar på höstterminen. Några grundskolor har även de en flytande övergång i väntan på att läsåret ska gå till ända. Eleven kan ha möjlighet att i något ämne läsa gymnasiekursen. Denna försöksverksamhet som här åberopas vill ge eleverna möjlighet att allt efter sin egen takt och tid gå vidare i sin utbildning. Det kan gälla både att få ta längre tid på sig men även kortare tid, allt efter elevens mognad och vilja. Som stimulans för elever som har hög studietakt bör i ännu större utsträckning möjlighet ges att följa kurser på högskolan. Genom metoder som distansundervisning kan detta bli möjligt även på orter långt från universitet och högskolor. De kommuner som här vill ingå i försöksverksamheten med ett mer flexibelt skolsystem har kontaktat gymnasieskolor runt om i sin kommun/län eller region. Överlag positiva reaktioner har kunnat konstateras.uppföljning och utvärdering är två viktiga faktorer i försöksverksamheten. Förutom kommunens egen uppföljning och utvärdering ska en högskola/universitet bli kopplad till de aktuella verksamheterna med en opartisk uppföljning/utvärdering av försöksverksamheten. Med tanke på att uppföljning och utvärdering ska kunna ge en rättvis bild anser vi att försöksverksamheten behöver pågå i tre år med start vårterminen 2004.

5 5 Försöksverksamheten bygger på frivillighet både ifrån elev, föräldrar och personal. En ordentlig information till elever, föräldrar och personal är nödvändig och ska genomföras under hösten De verksamheter som ingår i försöksverksamheten kommer att bilda ett nätverk för att på det sättet stötta och hjälpa varandra. De aktuella verksamheterna vill sprida sina erfarenheter till andra intresserade i sin och andra kommuner. Det kan ge ett rikt utbud av erfarenheter för alla parter. Motivering till försöksverksamheten Denna försöksverksamhet leder till en större frihet för eleven och skolan i vilken takt eleven kan nå målen på grund av utveckling och intresse. En del elever kan genomföra sin grundskoleutbildning i snabbare takt än 9 år medan en del elever behöver mer tid på sig. Detta ger skolan större möjligheter att fokusera sina resurser på de elever som behöver mest stöd och hjälp. I förlängningen skall detta leda till att fler når målen, att det sker färre studieavbrott och att det blir en utveckling mot högre grad av ansvar, eget inflytande i studierna och mer positiva attityder till skolan bland eleverna. Under arbetets gång har det visat sig att fler kommuner i landet är intresserade av att starta denna försöksverksamhet. De anser att det är en naturlig följd av den skolutveckling som nu pågår. Vi bifogar därför intresseansökningar från några kommuner som är i diskussionsfasen och inte hunnit fram till fullmäktigebeslut i denna fråga. Bilagor: Fullmäktigebeslut från Lidköping, Partille och Skövde Intresseansökningar från: Östersund, Jönköping och Mölndal