Utbildningsinspektion i Mölndals kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2007:81 Utbildningsinspektion i Mölndals kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Grundskola Almåsskolan Balltorpsskolan Bosgårdsskolan Brattåsskolan Broslättsskolan Eklandaskolan Glasbergsskolan Hallenskolan Hällesåkersskolan Krokslättsskolan Kvarnbyskolan Lackarebäcksskolan Lindhagaskolan Pepparedsskolan Rävekärrsskolan Sinntorpsskolan Skånhällaskolan Streteredsskolan Sörgårdsskolan Toltorpsskolan Valåsskolan Västerbergsskolan Åbyskolan Östergårdsskolan Grundsärskola Lilla Lackarbäcksskolan Lindhaga särskola Rävekärrs särskola Stretereds särskola Gymnasieskola Krokslättsgymnasiet Fässbergsgymnasiet Vuxenutbildning

3 Beslut Mölndals kommun Mölndal (4) Dnr :1618 Genomförd utbildningsinspektion i Mölndals kommun Skolverket har genomfört inspektion i Mölndals kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 25 augusti 2006 t.o.m. den 18 januari Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 9 augusti 2007 skall Mölndals kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postal address: Stockholm Visiting address: Alströmergatan 12 Telephone: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (4) Dnr :1618 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att flertalet barn, elever och studeranden i Mölndals kommun trivs och är trygga i sina förskolor och skolor. Skolorna har ett aktivt och förebyggande värdegrundsarbete. Alla skolor har likabehandlingsplaner, dock har de brister, bland annat måste de utgå från de olika verksamheterna så som förskoleklass, fritidshem, och grundskolans förutsättningar. Planen skall också beskriva de åtgärder skolan skall genomföra det närmsta året för att främja likabehandling och förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolverket bedömer att förskoleverksamheten i Mölndals kommun stödjer barnens allsidiga utveckling och att barnens lärande på ett naturligt sätt vävs in i den dagliga pedagogiska verksamheten och att detta arbete ger goda resultat. Intervjuer tyder på att personalen arbetar för att eleverna skall utveckla demokratiska värderingar, ta ansvar och utöva allt större inflytande. Intervjuerna tyder också på att barnen är trygga i skolbarnsomsorgen. Enligt kommunens kvalitetsredovisning för år 2006 når 78 procent av eleverna i årskurs 5 samtliga kunskapsmål i ämnena engelska, matematik och svenska, övriga ämnen redovisas inte. En systematisk uppföljning och analys av kunskapsutveckling i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna bör utvecklas i de tidigare årskurserna. Kommunen bör också analysera variationen i skolornas resultat och vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt kommunens kvalitetsredovisningar har flickor och pojkar likvärdiga resultat i årskurs 5. I Mölndals kommun har meritvärdet för eleverna i grundskolans årskurs 9 varit relativt konstant under de senaste tre åren. Meritvärdet för eleverna är högre än riksgenomsnittet. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan är även den högre än riksgenomsnittet. Elevernas meritvärden skiljer sig åt vid de olika skolorna i kommunen. Kommunen bör analysera variationen i skolornas resultat. Skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i kommunen är stora liksom i riket. Kommunen bör analysera skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat och vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Kunskapsresultaten avseende genomsnittligt meritvärde vid kommunens gymnasieskolor, ligger något under riksgenomsnittet. Flertalet studerande är nöjda med sina studier vid vuxenutbildningen och de flesta studeranden slutför sina kurser. Elevernas kännedom om kursplanernas mål kan öka vid skolorna så att elevernas inflytande över sitt lärande utvecklas. Vid skolorna pågår ett arbete med att utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner men skolorna har kommit olika långt med att konkretisera målen för eleverna. Elevernas kunskaper om utbildningens mål är en viktig förutsättning för att de skall kunna ta ansvar för sitt lärande. Den obligatoriska särskolan har kommit långt i sitt arbete med att konkretisera mål för eleverna och individualisera undervisningen. Mölndals kommun har en väl fungerande styrning och ledning. Ansvarsfördelningen är tydlig. I kommunen finns ett systematiskt kvalitetsarbete, dock finns det bris-

5 Beslut (4) Dnr :1618 ter vad det gäller uppföljning av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i de tidigare åldrarna. Ytterligare insatser för att garantera en rättvis och likvärdig betygssättning bör genomföras. Det finns även brister i skolornas kvalitetsredovisningar och i kommunens kvalitetsredovisningar. Bristerna består av att alla verksamheter inte redovisas i kommunens kvalitetsredovisningar bland annat saknas beskrivning av den obligatoriska särskolans måluppfyllelse och särvux och sfi. Kommunens kvalitetsredovisningar uppfyller inte förordningens krav. Som framgår av skolrapporterna har Skolverket uppmärksammat att Krokslättsgymnasiet tar ut avgifter för grafräknare som strider mot skollagen. Dessa avgifter måste åtgärdas. Kommunen måste därutöver se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut ytterligare avgifter eller belastar elever och föräldrar med andra kostnader som kan strida mot skollagen än de som uppmärksammats. Tillgången till engagerad, välutbildad och erfaren personal är god. Andelen personal med högskoleutbildning är hög inom verksamheterna. Kommunen bör analysera om de insatser som görs för att stärka barns språkutveckling med annat modersmål än svenska är tillräckliga inom förskolan. Studerande inom sfi får inte en undervisningstid som i genomsnitt motsvarar minst 15 timmar i veckan under en fyraveckorsperiod. Kommunen måste därför tillse att sfi elever erbjuds utbildning i den omfattning som skollagen föreskriver. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunens kvalitetsredovisningar uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Studerande inom sfi får inte en undervisningstid som i genomsnitt motsvarar minst 15 timmar i veckan under en fyraveckorsperiod (13 kap. 4 a skollagen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör utveckla sin uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna att omfatta samtliga ämnen samt utveckla ett systematisk och fungerande kvalitetsarbete som innefattar dessa delar i syfte att förbättra elevernas måluppfyllelse. - Kommunen bör analysera variationen i skolornas resultat och skillnaden mellan flickors och pojkars resultat samt vidta åtgärder för att öka elevernas måluppfyllelse. - Kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål för att öka elevernas inflytande över sitt lärande.

6 Beslut (4) Dnr : Kommunen bör göra ytterligare insatser för att garantera en rättvis och likvärdig betygssättning vid kommunens skolor. - Kommunen bör analysera behovet av att ha så många särskilda undervisningsgrupper i grundskolan. - Kommunen bör analysera om de insatser som görs för att stärka barns språkutveckling med annat modersmål än svenska är tillräckliga inom förskolan. I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Liselotte Hakeberg Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsrådet Elisabeth Fogelberg, enhetschefen Hans Larsson, samt juristen Alf Johansson. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

7 Bilaga 1 (6) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Grundskolor Almåsskolan - Beslut om elevers placering i särskild undervisningsgrupp har inte fattats i behörig ordning (5 kap. 5 grundskoleförordningen och 6 kap. 33 kommunallagen). - Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder får inte det stöd de har rätt till (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Bosgårdsskolan - Skolan tillhandahåller inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Undervisningen i svenska som andraspråk anordnas inte i stället för undervisning i svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Brattåsskolan - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kvalitetsredovisningen har inte utarbetats under medverkan av eleverna (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Broslättsskolan - Beslut om elevers placering i särskild undervisningsgrupp saknas (5 kap. 5 grundskoleförordningen).

8 Bilaga 2(6) - Elever i särskild undervisningsgrupp får inte undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Eklandaskolan - Beslut om anpassad studiegång och om elevers placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte i behörig ordning (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen och 6 kap. 33 kommunallagen). - Eleverna ges inte möjlighet att senast vid utgången av årskurs 5 nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling). Glasbergsskolan - Skolan tillhandahåller inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Hallenskolan - Individuella utvecklingsplaner har inte upprättats för samtliga elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning m.m.). - Skolan tillhandahåller inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Hällesåkersskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder ges inte det stöd de har rätt till (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). - Skolans saknar kvalitetsredovisning (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

9 Bilaga 3(6) Kvarnbyskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan tillhandahåller inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - De lokala betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa innehåller kriterier som inte överensstämmer med den inriktning som bedömningen av elevernas kunskaper skall ha enligt kursplanen och betygskriterier (förordningen om kursplaner för grundskolan och Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för grundskolans ämnen). - Kvalitetsredovisningen har inte utarbetats under medverkan av eleverna (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Lackarebäcksskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan(6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kvalitetsredovisningen har inte utarbetats under medverkan av eleverna (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Lindhagaskolan - Skolan tillhandahåller inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Elevernas individuella utvecklingsplaner innehåller uppgifter som har karaktären av betyg (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skriftlig information om elevens skolgång ges utan att vårdnadshavare begär det och den ges inte som ett komplement till utvecklingssamtalen (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen har inte utarbetats under medverkan av eleverna (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Åtgärdsprogrammet som kan uppfattas som en överenskommelse mellan skolan och eleven/vårdnadshavarna om att skolledningen kommer att flytta eleven till en annan skola om eleven inte följer skolans trivselregler uppfyller inte författningarnas krav (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Pepparedsskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

10 Bilaga 4(6) - Kvalitetsredovisningen har inte utarbetats under medverkan av eleverna (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Rävekärrsskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan tillhandahåller inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). Sinntorpsskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Skånhällaskolan - Beslut om elevers placering i särskild undervisningsgrupp fattas inte i behörig ordning (5 kap. 5 grundskoleförordningen och 6 kap. 33 kommunallagen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Streteredsskolan - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i behörig ordning (5 kap. 10 grundskoleförordningen och 6 kap. 33 kommunallagen). - Skolan tillhandahåller inte elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav och den har inte utarbetats under medverkan av eleverna (3 4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). Sörgårdsskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Eleverna har inte medverkat i arbetet med kvalitetsredovisningen (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Undervisningen i svenska som andraspråk anordnas inte i stället för undervisning i svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen).

11 Bilaga 5(6) Toltorpsskolan - Skolans handlingsplan mot kränkande behandling uppfyller inte de krav som ställs på en likabehandlingsplan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Valåsskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Västerbergsskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kvalitetsredovisningen har inte utarbetats under medverkan av eleverna (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Åbyskolan - Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder får inte det stöd de har rätt till (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). Östergårdsskolan - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Grundsärskolan - Särskolans likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Fässbergsgymnasiet - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Ett flertal elever på de nationella programmen erbjuds inte val inom ramen för valbara kurser (5 kap. 17 gymnasieförordningen). - Det finns lokala kurser och betygskriterier för dessa som inte är utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 och 7 kap. 4 gymnasieförordningen). - Beslut om utökat program har inte fattats för varje elev efter en individuell bedömning (5 kap. 22 gymnasieförordningen).

12 Bilaga 6(6) Krokslättsgymnasiet - Eleverna inom nationella program erbjuds inte val inom ramen för valbara kurser (5 kap. 17 gymnasieförordningen). - Eleverna vid Socialmedicinska Vårdprogrammet erbjuds inte individuella val till en omfattning av 300 gymnasiepoäng (5 kap. 4 c skollagen, bilaga 2 till skollagen och 5 kap. 19 gymnasieförordningen). - Det finns lokala kurser i gymnasieskolan, vars innehåll redan tillgodoses av nationell kurs eller som i huvudsakligen består av övergripande läroplansmål (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - De kurser som skall erbjudas inom utrymmet för valbara kurser inom respektive nationellt program erbjuds endast inom utrymmet för individuellt val (5 kap. 18 gymnasieförordningen och Skolverkets föreskrifter om kurser i gymnasieskolans nationella program, SKOLFS 2000:1). - Eleverna får själva bekosta inköp av grafräknare om 800 kr (5 kap. 21 skollagen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). Vuxenundervisningen - Information om och tillgång till samtliga kurser inom grundläggande vuxenutbildning saknas (11 kap. 9 skollagen och 2 kap förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

13 Utbildningsinspektion i Mölndals kommun Dnr :1618 Utbildningsinspektion i Mölndals kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...9 Bedömning av förutsättningarna...15 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Mölndals kommun. Skolverket sände den 16 maj 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 25 augusti 2006 t.o.m. den 18 januari De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Mölndals kommun genomfördes intervjuer med representanter för elevvårdspersonal, områdeschefer, förvaltningschefer och politiker. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningen har besökts, och ett fåtal fritidshem har besökts. Förskoleverksamheten har inte besökts. På 1

14 skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever, lärare och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala skolorna och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 3157 Skolbarnsomsorg 2317 Förskoleklass 682 Grundskola 6369 Obligatorisk särskola 77 Gymnasieskola 1391 Gymnasiesärskola 58 Kommunal vuxenutbildning 505 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 26 Svenskundervisning för invandrare 200 Källa. Mölndals kommun, snittsiffror för 2006 Mölndals kommun har idag över invånare och är den tredje största kommunen i Västra Götalandsregionen. Barnomsorgs- och utbildningsnämnden svarar för utbildning inom grundskola, förskoleklass, särskola och musikskola. Den svarar även förskolor, familjedaghem och fritidshem. Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen leds av en förvaltningschef. Kommunen är indelad i tre geografiska områden som leds av områdeschefer. I Mölndal finns 24 kommunala grundskolor och en fristående skola. Vid skolor för de yngre eleverna finns även fritidshem. Den obligatoriska särskolan finns vid 4 skolor. Det finns 42 förskolor, 102 familjedaghem samt 4 öppna förskolor. Gymnasienämnden svarar för utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning. Gymnasieförvaltningen leds av en förvaltningschef som har det övergripande samordningsansvaret för gymnasienämndens verksamhetsområde. Verksamheten bedrivs på Fässbergsgymnasiet, Krokslättsgymnasiet samt Vuxenutbildningen i Mölndal. Utbildningen vid Fässbergsgymnasiet omfattar åtta nationella program, tre specialutformade program samt gymnasiesärskola och vid Krokslättsgymnasiet två nationella program och ett specialutformat program. Vuxenutbildningen i Mölndal har grundläggandeoch gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi) och särvux vid Sörgårdsskolan. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser 2

15 verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Skolverket bedömer att flertalet barn, elever och studeranden i Mölndals kommun trivs och är trygga i sina förskolor och skolor. Skolorna har ett aktivt och förebyggande värdegrundsarbete. Alla skolor har likabehandlingsplaner, dock har de brister, bland annat måste de utgå från de olika verksamheterna så som förskoleklass, fritidshem, och grundskolans förutsättningar. Planen skall också beskriva de åtgärder skolan skall genomföra det närmsta året för att främja likabehandling och förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolverket bedömer att förskoleverksamheten i Mölndals kommun stödjer barnens allsidiga utveckling och att barnens lärande på ett naturligt sätt vävs in i den dagliga pedagogiska verksamheten och att detta arbete ger goda resultat. Intervjuer tyder på att personalen arbetar för att eleverna skall utveckla demokratiska värderingar, ta ansvar och utöva allt större inflytande. Intervjuerna tyder också på att barnen är trygga i skolbarnsomsorgen. Enligt kommunens kvalitetsredovisning för år 2006 når 78 procent av eleverna i årskurs 5 samtliga kunskapsmål i ämnena engelska, matematik och svenska, övriga ämnen redovisas inte. En systematisk uppföljning och analys av kunskapsutveckling i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna bör utvecklas i de tidigare årskurserna. Kommunen bör också analysera variationen i skolornas resultat och vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt kommunens kvalitetsredovisningar har flickor och pojkar likvärdiga resultat i årskurs 5. I Mölndals kommun har meritvärdet för eleverna i grundskolans årskurs 9 varit relativt konstant under de senaste tre åren. Meritvärdet för eleverna är högre än riksgenomsnittet. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan är även den högre än riksgenomsnittet. Elevernas meritvärden skiljer sig åt vid de olika skolorna i kommunen. Kommunen bör analysera variationen i skolornas resultat. Skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i kommunen är stora liksom i riket. Kommunen bör analysera skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat och vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Kunskapsresultaten avseende genomsnittligt meritvärde vid kommunens gymnasieskolor, ligger något under riksgenomsnittet. Flertalet studerande är nöjda med sina studier vid vuxenutbildningen och de flesta studeranden slutför sina kurser. Elevernas kännedom om kursplanernas mål kan öka vid skolorna så att elevernas inflytande över sitt lärande utvecklas. Vid skolorna pågår ett arbete med att utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner men skolorna har kommit olika långt med att konkretisera målen för eleverna. Elevernas kunskaper om utbildningens mål är en viktig förutsättning för att de skall kunna ta ansvar för sitt lärande. Den obligatoriska särskolan har kommit långt i sitt arbete med att konkretisera mål för eleverna och individualisera undervisningen. Mölndals kommun har en väl fungerande styrning och ledning. Ansvarsfördelningen är tydlig. I kommunen finns ett systematiskt kvalitetsarbete, dock finns det brister vad det gäller uppföljning av elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i de tidigare åldrarna. Ytterligare insatser för att garantera en rättvis och likvärdig betygssättning bör genomföras. Det finns även brister i skolornas kvalitetsredovisningar och i kommunens kvalitetsredovisningar. Bristerna består av att alla verksamheter inte redovisas i 3 SKOLVERKET

16 kommunens kvalitetsredovisningar bland annat saknas beskrivning av den obligatoriska särskolans måluppfyllelse och särvux och sfi. Kommunens kvalitetsredovisningar uppfyller inte förordningens krav. Som framgår av skolrapporterna har Skolverket uppmärksammat att Krokslättsgymnasiet tar ut avgifter för grafräknare som strider mot skollagen. Dessa avgifter måste åtgärdas. Kommunen måste därutöver se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut ytterligare avgifter eller belastar elever och föräldrar med andra kostnader som kan strida mot skollagen än de som uppmärksammats. Tillgången till engagerad, välutbildad och erfaren personal är god. Andelen personal med högskoleutbildning är hög inom verksamheterna. Kommunen bör analysera om de insatser som görs för att stärka barns språkutveckling med annat modersmål än svenska är tillräckliga inom förskolan. Studerande inom sfi får inte en undervisningstid som i genomsnitt motsvarar minst 15 timmar i veckan under en fyraveckorsperiod. Kommunen måste därför tillse att sfi elever erbjuds utbildning i den omfattning som skollagen föreskriver. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat övergripande brister i kommunen, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt kommunövergripande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen Bedömningarna av förskoleverksamheten i Mölndals kommun grundar sig på intervjuer med förvaltningschefen, områdeschefer, rektorer, representanter för personal och föräldrar samt dokumentstudier. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i Mölndals kommun stödjer barnens allsidiga utveckling. Lekens stora betydelse för lärande, för social utveckling och för kreativitet framhålls vid intervjuerna och i dokumentationen. Inspektörerna bedömer att barnens lärande på ett naturligt sätt vävs in i den dagliga pedagogiska verksamheten och att detta arbete ger goda resultat. Intervjuer tyder på att personalen arbetar för att barnen skall utveckla demokratiska värderingar, ta ansvar och utöva allt större inflytande. Utifrån intervjuer med personal och föräldrar samt ett begränsat antal besök i fritidshem bedömer inspektörerna att barnen är trygga i skolbarnsomsorgen. Det finns dock variation mellan olika enheter när det gäller huruvida skolbarnsomsorgen är ett komplement till skolan. I vissa fall samverkar skola och skolbarnsomsorg och verksamheten är av god kvalitet, medan inspektörerna i andra fall bedömer att grundskola och skolbarnsomsorg är separerade från varandra trots att de i de flesta fall har gemensam ledning och har verksamhet för samma barn. 4

17 Barn- och ungdomsutbildning Grundskola och den obligatoriska särskolan Enligt kommunens kvalitetsredovisning för år 2006 nådde 78 procent av eleverna i årskurs 5 samtliga kunskapsmål i ämnena engelska, matematik och svenska. Övriga ämnen redovisas inte. Inspektionen visar att det finns variationer i skolornas uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna. Skolorna har system för att följa upp elevernas kunskaper i engelska, matematik och svenska. För utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling används de nationella ämnesproven i årskurs 5. Tabell 1. Exempel på andelen elever i procent per skola i Mölndals kommun som uppnår målen vid nationella prov i årskurs 5 år Skola Engelska Matematik Svenska Bosgårdsskolan Balltorpsskolan Brattåsskolan Eklandaskolan Krokslättsskolan Rävekärrskolan Östergårdsskolan Källa. Skolornas kvalitetsredovisningar Däremot redovisas överlag inte någon systematisk uppföljning och analys av kunskapsutveckling i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna. Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen har begärt att få resultaten av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen från läsåret 2005/06 och dessa resultat redovisas delvis och summariskt i skolornas kvalitetsredovisningar. Inspektörerna bedömer att kommunen bör utveckla sin uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna att omfatta samtliga ämnen. Inspektörerna bedömer vidare att kommunen bör analysera variationen i skolornas resultat och vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Tabell 2. Andel elever i årskurs 5 som uppnår målen i ämnena engelska, matematik och svenska. SKOLVERKET Måluppfyllelse för elever i årskurs 5 Andel elever som når samtliga kunskapsmål i engelska, matematik och svenska År Samtliga elever Flickor Pojkar Källa. Kommunens kvalitetsredovisning Enligt kommunens redovisning i kvalitetsredovisningarna har flickor och pojkar likvärdiga resultat i årskurs 5. I Mölndals kommun har meritvärdet för eleverna i grundskolans årskurs 9 varit relativt konstant under de senaste tre åren. 5

18 Tabell 3. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren för elever i Mölndals kommun i förhållande till riket enligt Skolverkets statistik Resultatmått för elever i årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde Andel (procent) som nått målen i alla ämnen Kommunen Riket Andel (procent) behöriga till nationella program Källa: Skolverkets statistik Elevernas meritvärden skiljer sig åt vid de olika skolorna i kommunen. Eleverna vid Eklandaskolan har de högsta genomsnittliga meritvärdena år 2006 med 238 poäng och det lägsta värdet; 200 poäng, finns vid Åbyskolan. Skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i kommunen är stora liksom i riket var skillnaden 25 poäng. Resultaten beskrivs i kommunens kvalitetsredovisning för Det saknas analys av dessa skillnader och vilka åtgärder som planeras för att komma tillrätta med dessa skillnader. Inspektörerna bedömer att kommunen bör analysera skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat och vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Tabell 4. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde för åren i Mölndals kommun i förhållande till riket enligt Skolverkets statistik. Resultatmått för elever i årskurs 9 Kommunen Riket Genomsnittligt meritvärde, pojkar Genomsnittligt meritvärde, flickor Genomsnittligt meritvärde, elever med utländsk bakgrund Källa. Skolverkets statistik Alla elever i årskurs 5 i den obligatoriska särskolan i Mölndal har efter sina förutsättningar nått de nationella målen enligt särskolans kvalitetsredovisning. Fyra elever lämnade årskurs 10 för vidare studier i gymnasiesärskolan och sju elever lämnade årskurs 9 under läsåret 2005/06 för vidare studier i gymnasiesärskolan. Eleverna hade betyg i flertalet ämnen. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Kunskapsresultaten avseende genomsnittligt meritvärde vid kommunens gymnasieskolor, ligger något under riksgenomsnittet. Den genomsnittliga betygspoängen var år ,8 i Mölndals kommun och 14,1 i riket och andelen behö- 6

19 riga till högskolestudier var 88,9 procent och i riket 89,2 procent. Av de elever som gick ut gymnasieskolan våren 2006, gick 75,4 procent ut med slutbetyg. Tabell 5. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren för gymnasieelever i Mölndals kommun i förhållande till riket enligt Skolverkets statistik. Meritvärde (poäng) Andel elever med högskolebehörighet (procent) 7 Andel elever med slutbetyg efter 4 år (procent) År Kommunen Riket Kommunen Riket Kommunen Riket Källa. Skolverkets statistik Vid Fässbergsgymnasiet var 89,8 procent av eleverna som avslutade skolan våren 2006 behöriga till högskolan. Motsvarande värde för riket är 89,2 procent. Det genomsnittliga meritvärdet var 14,1. Andelen elever som fullföljde utbildningen inom fyra år var 74,6 procent. Vid Krokslättsgymnasiet finns endast Barn- och fritidsprogrammet, Omvårdnadsprogrammet samt ett specialutformat program. Vid Krokslättsgymnasiet var 84,4 procent av eleverna som avslutade skolan våren 2006 behöriga till högskolan. Det genomsnittliga meritvärdet var 12,7 poäng och i riket 13,2 för omvårdnadsprogrammet. Andelen elever som fullföljde sin utbildning inom fyra år var 78,5 procent. Gymnasiesärskola I samtal med personal och elever framträder bilden av att eleverna vid gymnasiesärskolan når goda resultat. En stor andel av eleverna går vidare till arbete efter studierna. Ett år efter studiernas slut gör skolan en uppföljning av samtliga elever. Vuxenutbildningen En effektutvärdering av vuxenutbildningens verksamhet i Mölndal visar att något över hälften av de studerande har som mål att få behörighet för vidare studier. 75 procent av de studerande är nöjda eller mycket nöjda med sina studier och 60 procent anser att studierna vid vuxenutbildningen har haft stor betydelse för deras fortsatta karriär. Ett och ett halvt år efter studierna, studerar 29 procent av dem vid högskola/universitet och av dem som har återgått till arbete har 55 procent bytt arbetsplats. Av de som återgått till samma arbetsplats har 30 procent fått förändrade arbetsuppgifter. De studerande är i allmänhet målmedvetna och slutför sina kurser. Enligt Skolverkets statistik för 2005 slutför 86 procent av de studerande inom gymnasial vuxenutbildning och 72 procent inom grundläggande vuxenutbildning sina kurser. Inom svenska för invandrare godkänns 42 procent av de studerande och 34 procent avbryter utbildningen. Särvux redovisar ingen statistik. Normer och värden Elevernas möjlighet till inflytande över det egna lärandet varierar mellan de olika grundskolorna i kommunen, men även inom skolorna enligt observationer och intervjuer med elever, lärare och rektorer. Enligt kommunens kvalitetsredovisning för år 2005 minskar elevernas känsla av medinflytande med ökad ålder. Skolan skall, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev, efter ålder och mognad får ett allt större inflytande över sitt lärande. Inspektionen visar att SKOLVERKET

20 elevernas kunskaper om de nationella målen för undervisningen varierar mellan skolorna. Vid skolorna pågår ett arbete med att utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner och eleverna har olika former av planeringsböcker, men skolorna har kommit olika långt i sitt arbete med att konkretisera målen för eleverna. Elevernas kunskaper om utbildningens mål är en viktig förutsättning för att de skall kunna vara delaktiga i planering och utvärdering av sitt eget arbete och för att de skall kunna ta ansvar för sitt lärande. Den obligatoriska särskolan har kommit långt i sitt arbete med att konkretisera mål för eleverna och individualisera undervisningen. Inspektörerna bedömer att kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål och att eleverna genom det kan få ett ökat inflytande över sitt lärande. I intervjuer med elever, föräldrar, lärare och rektorer framkommer att flertalet av eleverna trivs och är trygga vid grundskolorna i kommunen. Denna bild bekräftas också av den enkätundersökning som görs av kommunen vartannat år. Trivseln vid grundskolorna i kommunen är enligt kommunens undersökning god. Kommunen måste dock uppmärksamma att det finns elever som upplever sig eller blir kränkta och kommunen måste vidta åtgärder så att kränkningarna upphör. Se vidare i skolrapporterna. Inspektörerna har vid intervjuer med elever och personal samt vid besök i gymnasieskolorna fått intrycket att skolorna erbjuder en lugn studiemiljö för eleverna samt att stämningen mellan elever och mellan elever och personal är respektfull och tolerant. Inspektörerna bedömer att resultaten av gymnasieskolornas arbete med normer och värden är goda. Skolverket vill framhålla att lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ytterligare har skärpt kraven om att ingen elev i skolan får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar. Lagen ställer också krav på kommunen att bedriva ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. Inspektionen visar att skolorna har ett aktivt värdegrundsarbete och att grundskolornas arbete med normer och värden är av god kvalitet även om det skiftar. Efter det att inspektionsbesöken i Mölndals kommun avslutats har Skolverket bl.a. via media uppmärksammats på ordningsproblem vid Lindhagaskolan. Enligt uppgift till Skolverket har kommunen tillsatt en internutredning som skall granska händelserna vid skolan. Skolan har använt sig av åtgärdsprogram som kan uppfattas som en överenskommelse mellan skolan och eleven/vårdnadshavarna om att skolledningen kommer att flytta eleven till en annan skola om eleven inte följer skolans trivselregler. I ett fall har förvaltningschefen, efter att hört barnomsorgs- och utbildningsnämndens presidies uppfattning i frågan, beslutat flytta en elev som haft ett sådant åtgärdsprogram. Enligt Skolverkets bedömning uppfyller inte skolans åtgärdsprogram författningarnas krav om vad ett sådant program skall innehålla. Skolverket vill särskilt påpeka följande. Enligt de bestämmelser som gäller idag kan en elev som en sista åtgärd flyttas från en skola till en annan, även mot elevens och vårdnadshavarnas vilja. Detta måste dock motiveras av att eleven kan få bättre stöd för att nå målen i en annan skola och för att garantera andra elevers trygghet och arbetsro samt deras rätt till en god utbildning. Det är över huvudtaget inte tillåtet att flytta en elev i rent bestraffningssyfte. Det är inte heller möjligt att kringgå bestämmelserna genom att upprätta någon form av överenskommelse mellan skolan och eleven/vårdnadshavaren. 8

21 Sammanfattning Inspektörerna bedömer att kommunen bör utveckla sin uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna att omfatta samtliga ämnen. Kommunen bör också analysera variationen i skolornas resultat och vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat bör också analysera och kommunen bör vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer att kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om kursplanernas mål så att elevernas inflytande över sitt lärande utvecklas. Inspektörerna bedömer att barn, elever och de studerande i Mölndals kommun i huvudsak utvecklar normer och värden i enlighet med målen för respektive utbildning. Skolorna har ett aktivt värdegrundsarbete och att grundskolornas arbete med normer och värden är av god kvalitet även om det skiftar. Kommunen måste dock uppmärksamma att det finns elever som upplever sig eller blir kränkta vilket är oacceptabelt. Kommunen måste vidta åtgärder så att kränkningarna upphör. Det finns åtgärdsprogram vid Lindhagaskolan som inte uppfyller författningarnas krav. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen Samverkan med föräldrar Intervjuer med föräldrar inom förskoleverksamheten visar att föräldrarna är nöjda med verksamheten och den dialog de har med personalen om de enskilda barnen. Föräldrarna uppger att personalen är professionell och lyhörd för frågor och synpunkter kring verksamheten och barnen. Intervjuer med personal och föräldrar tyder på att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i den dagliga verksamheten i kommunens förskolor. Utvecklingssamtal inom förskolan genomförs som regel två gånger per år. Föräldrarna anser att samtalen är väl underbyggda och förberedda. Till grund för samtalen finns dokumentation kring barnens utveckling, oftast i form av en portfoliopärm där barnens arbeten finns samlade. Inspektörerna bedömer att samverkan mellan hem och förskola kring det enskilda barnet fungerar väl i Mölndals kommuns förskolor. Pedagogisk verksamhet Inspektörerna gör bedömningen utifrån intervjuer med föräldrar, personal och ledning att den pedagogiska verksamhetens innehåll är rikt och varierat inom förskolan. Personalen har god kännedom om läroplanen för förskolan och relaterar påfallande ofta till läroplanen i intervjuerna. Inom kommunens förskoleverksamhet finns tydliga och väl fungerande rutiner för att identifiera och stödja barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Det finns en stödenhet med tillgång till personal med speciell kompetens till exempel specialpedagog, talpedagog och psykolog. SKOLVERKET 9

22 Fritidshemmens personal arbetar ofta även i klassen, men som exempel har fritidspersonalen endast i något fall en uttalad uppgift att konkretisera och att praktiskt omsätta teoretiska resonemang till praktisk verksamhet. Enligt ledningen har förskoleklassen och fritidshemmen egna mål och arbetet på den så kallade samverkanstiden är inriktad på exempelvis vardagsmatematik, IUParbete m.m. även om detta inte framkommer i skolans dokument. Ledning och intern kommunikation Förskoleverksamheten, grundskolan och den obligatoriska särskolan Barnomsorgs- och utbildningsnämnden ansvarar för utbildningen inom grundskola, förskoleklass, obligatorisk särskola och musikskola. Den svarar även förskolor, familjedaghem och fritidshem. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd och barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen som leds av en förvaltningschef. Grundskolorna i kommunen är indelad i tre geografiska områden samt en stödenhet som leds av områdeschefer. Vid stödenheten fördelas ansvarsområdena mellan fem rektorer som ansvarar för särskolan, skoldaghemmen, modersmålsundervisningen och elevhälsan. Det finns en klar ansvarsfördelning mellan beslutsfattarna på den centrala kommunala nivån och verksamhetsnivån. Vid intervjuer med representanter för barnomsorgs- och utbildningsnämnden och förvaltningen framkommer att dessa har mycket god kännedom om verksamheten i förskola, skolbarnsomsorg och skola och det finns väl fungerande former för dialog mellan verksamheterna och kommunens ledning. Rektorerna är väl förtrogna med den dagliga verksamheten vid skolorna och leder den pedagogiska utvecklingen och arbetar väl för att skolorna skall uppfylla de nationella målen. Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen Enligt intervjuer med representanter från gymnasienämnden som ansvarar för utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning samt med gymnasieförvaltningens förvaltningschef finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd och förvaltning. Ansvarsfördelningen är också tydlig mellan förvaltningschefen, gymnasiecheferna, vuxenutbildningschefen och rektorerna. Förvaltningen och verksamheterna har kontinuerlig dialog genom regelbundna möten i förvaltningens ledningsgrupp enligt förvaltningschefen och de verksamhetsansvariga. Beslut som fattas på delegation från styrelsen återrapporteras enligt förvaltningschefen. Systematiskt kvalitetsarbete Förskoleverksamheten, grundskolan och den obligatoriska särskolan Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. skall bland annat varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. De senaste kvalitetsredovisningarna omfattar läsåret 2005/06 och skolorna i Mölndals kommun upprättar årligen en skriftlig kvalitetsredovisning. Flertalet av grundskolornas kvalitetsredovisningar följer den mall som utarbetats av 10