Utbildningsinspektion i Österåkers kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolinspektionen Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Beslut Kommunrapport Skolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Skolrapporter Grundskolor: Bergaskolan Bergsättraskolan Hackstaskolan Ingmarsö och Ljusterö skolor Margretelundsskolan Roslags-Kulla skola Rydbo skola Sjökarbyskolan Skärgårdsstadsskolan Solskiftesskolan Söraskolan Tråsättraskolan Åkerstorpsskolan Österskärsskolan Gymnasieskola: Röllingby gymnasium Vuxenutbildning Bilaga

3 Beslut Österåkers kommun ÅKERSBERGA (6) Dnr :3315 Genomförd utbildningsinspektion i Österåkers kommun Skolinspektionen är ny myndighet för tillsyn, sgranskning och tillståndsprövning sedan 1 oktober. Det innebär att Skolinspektionen svarar för de frågor som Skolverket tidigare svarade för inom detta område. Inspektioner som påbörjats under Skolverkets ansvar drivs vidare och rapporteras av Skolinspektionen. Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har genomfört inspektion i Österåkers kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 19 februari till den 28 maj Vid utbildningsinspektion tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolinspektionens webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende en på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta sarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Postadress: Box 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: vx Fax: Skolinspektionen@skolinspektionen.se

4 Beslut (6) Dnr :3315 Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 21 januari 2009 ska Österåkers kommun redovisa till Statens skolinspektion, avdelningen i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolinspektionens beslut med anledning av inspektionen Utbildningsinspektionen av Österåkers kommun visar på ett behov av att förbättra kunskapsresultat och styrning och ledning mot nationella mål. Bland annat yttrar detta sig i att cirka 25 procent av eleverna lämnar grundskolans nionde årskurs utan fullständiga betyg, samtidigt som kommunen inte tillfredsställande förmår utvärdera kunskapsresultat och utveckla undervisningen därefter. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är stor, något som inte uppmärksammats i skolorna eller av kommunens ledning. Även gymnasieskolans resultat bör förbättras, främst då 37 procent av eleverna inte uppnår betyget godkänt i alla kurser. På central nivå i kommunen utvärderas skolornas kunskapsresultat främst i anslutning till den årliga sredovisningen. Dock görs en otydlig analys av skolornas arbete och resultat, de åtgärder som föreslås är oprecisa och det utsägs inte klart vad som förväntas av verksamheterna. En märklig omständighet i sammanhanget är att skolorna och kommunens centrala ledning heller inte alltid tycks vara överens om vilka resultat som faktiskt uppnåtts. Skolinspektionens inspektörer bedömer att kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av verksamheten och tydligare i sin sredovisning redovisa måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen, liksom vilka åtgärder som ska vidtas för att måluppfyllelsen ska förbättras. Många skolor måste utveckla sitt arbete med att regelbundet följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Det behövs också ett mer utvecklat arbete för att säkerställa likvärdiga kunskapsbedömningar och likvärdig betygssättning inom kommunen. När det gäller värdegrundsarbetet i grundskolorna finns betydande skillnader. Vid några grundskolor bedrivs ett gott värdegrundsarbete som bidrar till ett vänligt och tryggt klimat där elever trivs och studiero råder. Dock förmår många skolor inte skapa tillräcklig arbetsro för sina elever. I flera skolor har också inspektörerna bedömt att värdegrundsfrågor inte ges tillräckligt utrymme i undervisningen. I Ljusterö skola är klimatet otryggt och åtgärder måste vidtas. Kommunens centrala ledning följer heller inte upp skolornas arbete och resultat inom området på ett sätt som förmår skolorna till utveckling.

5 Beslut (6) Dnr :3315 Inspektionen visar också på utvecklingsbehov inom skolorna gällande individanpassning av undervisningen och brister avseende särskilt stöd. I kommunen finns elever som inte ges särskilt stöd trots att de har behov av det. I vissa skolor ges inte särskilt stöd inom alla ämnen. Många elever ges specialpedagogiskt stöd av personal som saknar specialpedagogisk högskoleexamen. Genom brister i kommunens centrala ledning fattas inte alltid beslut kring enskilda elevers rätt till särskilt stöd på ett riktigt sätt. Kommunen bör, enligt inspektörernas bedömning, förbättra sig när det gäller att utvärdera skolornas arbete och ställa tydligare krav. De utvecklingsåtgärder som föreslås i kommunens sredovisning är som nämnts oprecisa och den övergripande analysen och bedömningen av skolornas arbete och resultat i förhållande till de nationella målen behöver förbättras. På samma sätt måste skolorna och rektorerna förbättra sitt arbete med uppföljning, analys och utvecklingsåtgärder i den egna verksamheten. Överlag behöver sredovisningarna i kommunen förbättras. Skolinspektionen bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen ger inte rektorerna förutsättningar att tillgodose alla elevers behov av särskilt stöd i grundskolan (1 kap. 2 och 4 kap. 1 skollagen och 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Huvudmannen har inte säkerställt att det bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling samt skapa studiero i skolorna (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolinspektionen att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunens styrning, ledning, sarbete och sredovisning bör förbättras avseende skolornas arbete mot de nationella målen. - Kommunen bör vidta åtgärder för att förbättra elevernas kunskapsresultat i grundskolan och gymnasieskolan. - Kommunen bör vidta åtgärder för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning mellan kommunens skolor.

6 Beslut (6) Dnr : Styrelsen för utbildningen bör se över sin delegationsordning så att det klart framgår vilka ärenden eller vilka slag av ärenden som delegerats och till vilken eller vilka delegater. - Kommunen bör förbättra tillgången till fungerande internetuppkoppling i skolorna. På Skolinspektionens vägnar Anna Westerholm Avdelningschef Lars Svensson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Mariette Dennholt, Sigbritt Gålnander och Bellita Torén Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolinspektionen kräver åtgärder.

7 Bilaga (13) Dnr :3315 Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Förskoleverksamheten - Likabehandlingsplaner saknas eller uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Kommunen och förskolorna medverkar inte till och strävar inte efter att alla barn får utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (läroplanen för förskolan, Lpfö 98). - Kvalitetsredovisningar upprättas inte i enlighet med förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Skolbarnsomsorgen - Likabehandlingsplaner saknas (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Kvalitetsredovisningar upprättas inte i enlighet med förordningens krav (1, 3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Kommunen erbjuder inte plats till barn mellan 10 och 12 år i enlighet med skollagens krav (2 a kap. 2 skollagen). Bergaskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 9 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever i behov av särskilt stöd får inte det (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skriftliga omdömen saknas för elever som i slutet av nionde skolåret inte nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolan saknar ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen).

8 Bilaga 2 (11) - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan ger inte eleverna den garanterade undervisningstiden (2 kap. 3 grundskoleförordningen, bilaga 3 till skollagen). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Bergsättraskolan - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Hem- och konsumentkunskap anordnas inte så att eleverna ges möjlighet att nå de nationella målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Hackstaskolan - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

9 Bilaga 3 (11) - Alla elever i behov av särskilt stöd ges inte det (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram enligt förordningen (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Ingmarsö och Ljusterö skolor - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever vid Ingmarsö skola ges inte möjlighet att nå de nationella målen för naturorienterande ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Betyg sätts inte enligt författningarnas krav i ämnet musik (7 kap. 7 grundskoleförordningen). - Skriftliga bedömningar upprättas inte för elever som i slutet av nionde skolåret saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Alla elever i behov av särskilt stöd vid Ljusterö skola ges inte det (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen) - Ljusterö skola upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen).

10 Bilaga 4 (11) - Ljusterö skola bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling och skolan måste vidta kraftfulla åtgärder för att åstadkomma trygghet och arbetsro samt ett respektfullt förhållningssätt såväl mellan elever som mellan elever och vuxna (7-8 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Respektive skolas ordningsregler har inte utarbetas under medverkan av elever (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Likabehandlingsplanen för Ljusterö skola uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan. (6 lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling samt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Ingmarsö skola har inte upprättat en likabehandlingsplan. (6 lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling samt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen vid Ljusterö skola (2 kap grundskoleförordningen). - Rektorn fattar inte beslut om avvikelser från särskolans timplan för elev som är mottagen i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan (6 kap. 1 särskoleförordningen). - Skolornas sredovisning uppfyller inte författningarnas krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Margretelundsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen).

11 Bilaga 5 (11) - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna. (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). Roslags-Kulla skola - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen för ämnet teknik i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Rydbo skola - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av elever (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med förordningen (2 kap. 20 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningens krav (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Sjökarbyskolan - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

12 Bilaga 6 (11) - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen och 5 kap. 1 särskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Hem- och konsumentkunskap anordnas inte så att eleverna ges möjlighet att nå de nationella målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Skärgårdsstadsskolan - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Utvecklingssamtal genomförs inte i alla årskurser enligt förordningen (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans skriftliga bedömningar uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av företrädare för elever (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen).

13 Bilaga 7 (11) - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Solskiftesskolan - Utvecklingssamtal genomförs inte i särskolan enlighet med förordningen (7 kap. 1 särskoleförordningen). - Skolan följer inte de regler som gäller för betygssättning inom särskolan (7 kap. 3 särskoleförordningen). - De skriftliga omdömen som upprättas för elever som i slutet av nionde skolåret saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock, uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen och 5 kap. 1 särskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan. (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Alla elever ges inte möjlighet att välja engelska eller svenska som alternativ till moderna språk inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen för naturorienterande ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Hem- och konsumentkunskap anordnas inte så att eleverna ges möjlighet att nå de nationella målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

14 Bilaga 8 (11) Söraskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen om det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever i behov av särskilt stöd ges inte det (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Betyg sätts inte enligt förordningens krav (7 kap. 4 grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Tråsättraskolan - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Utvecklingssamtal enligt förordningen genomförs inte i alla årskurser (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för samtliga elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans skriftliga bedömningar uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Alla elever i behov av särskilt stöd ges inte det (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen).

15 Bilaga 9 (11) - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och hindra trakasserier och annan kränkande behandling och skolan måste vidta åtgärder för att åstadkomma trygghet och arbetsro. (7-8 lagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan har inte rutiner som säkerställer att lagen om registerkontroll efterlevs i verksamheten (lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Åkerstorpsskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte författningarnas krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling) - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Österskärsskolan - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och hindra trakasserier och annan kränkande behandling och skolan måste vidta åtgärder för att åstadkomma trygghet och arbetsro. (7-8 lagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

16 Bilaga 10 (11) - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Röllingby gymnasium - Skolan gör inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten på individuella program och i gymnasiesärskolan (1 kap. 6 gymnasieförordningen, 1 kap. 7 gymnasiesärskoleförordningen och avsnitten 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna). - Skolan saknar en skolkonferens (4 kap. 5 gymnasieförordningen). - Elevernas individuella studieplaner uppfyller inte förordningens krav (1 kap. 12 gymnasieförordningen). - Stödundervisning ges inte till alla elever som befaras inte nå kunskapsmålen i kursplanerna eller av andra skäl behöver stöd (8 kap. 1 gymnasieförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (8 kap. 1 a gymnasieförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan. (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Lokala kurser vars innehåll strider mot förordningen anordnas (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (1, 3 och 3 a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Vuxenutbildning - Betyg sätts inte i samband med avslutad kurs (4 kap. 1 förordningen om kommunal vuxenutbildning och 4 kap. 1 förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). - Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande (2 kap. 13 förordningen om kommunal vuxenutbildning).

17 Bilaga 11 (11) - Likabehandlingsplanen för komvux Österåker uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan. (6 lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling samt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Verksamheten erbjuder inte samtliga kunskapsområden inom grundläggande vuxenutbildningen (2 kap förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

18 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Innehåll Inledning... 1 Underlag... 2 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen... 2 Sammanfattande bedömning... 4 Bedömning av måluppfyllelse och resultat... 5 Bedömning av styrning och sarbete Inledning Skolinspektionen är ny myndighet för tillsyn, sgranskning och tillståndsprövning sedan 1 oktober. Det innebär att Skolinspektionen svarar för de frågor som Skolverket tidigare svarade för inom detta område. Inspektioner som påbörjats under Skolverkets ansvar drivs vidare och rapporteras av Skolinspektionen. Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Österåkers kommun. Skolinspektionen sände den 7 december 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 19 februari 2008 till 28 maj De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för skolorna. Bedömningarna av en och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolinspektionens beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de separata kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, och vuxenutbildningen redovisas i särskilda rapporter. Under höstterminen 2008 har även två fristående skolor i kommunen inspekterats. Resultaten från dessa inspektioner redovisas i separata rapporter. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. 1

19 SKOLINSPEKTIONEN Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna har samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. Besök har gjorts i samtliga skolor inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och i det offentliga skolväsendet för vuxna. På skolorna har intervjuer genomförts med rektorer, lärare, elevvårdspersonal och övrig personal, barn och elever. Vidare har föräldrar till elever i grundskolan, gymnasieskolan och den obligatoriska särskolan intervjuats. Intervjuer har även gjorts med politiker ansvariga för utbildningen i Österåkers kommun. Även förvaltningschefer för de bägge styrelsernas förvaltningar har intervjuats, liksom elevvårdspersonal och tjänstemän med kommunövergripande funktioner. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 462 Grundskola Obligatorisk särskola 59 Gymnasieskola 618 Gymnasiesärskola 4 Kommunal vuxenutbildning 301 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 25 Svenskundervisning för invandrare 91 Källa: Österåkers kommun Österåker är en skärgårdskommun belägen i Roslagen strax norr om Stockholm. Kommunens centralort är Åkersberga. Befolkningsmängden uppgår till drygt och inflyttningstakten är sedan ett par år tillbaka hög. Av kommunens befolkning mellan 20 år och 64 år har 35 procent någon form av eftergymnasial utbildning, vilket är samma värde som för riket som helhet. Andelen utrikes födda i Österåker var enligt uppgift från SCB 11 procent år 2007, vilket är ett par procent lägre än för riket i övrigt. I Österåkers kommun finns sedan den 1 juli 2007 två kundvalsnämnder, Förskolenämnden och Utbildningsnämnden samt en Produktionsstyrelse, som delar på ansvaret för utförande av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, för- 2

20 SKOLINSPEKTIONEN skoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Enligt kommunens utbildningspolitiska program för perioden ansvarar Förskolenämnden respektive Utbildningsnämnden bland annat för att ange mål och riktlinjer för verksamheterna, finansiering av verksamheterna samt uppföljning och utvärdering av och resultat i förhållande till nationella och kommunala mål. Produktionsstyrelsen ansvarar för utförandet av förskole- och skolverksamhet samt vård- och omsorgsverksamhet. Till Produktionsstyrelsen hör produktionsförvaltningen och dess högste tjänsteman, produktionschefen. Denne är närmaste chef för enhetscheferna inom dessa skiftande verksamhetsområden. Till sin hjälp har produktionschefen så kallade produktionsområdesansvariga. Bland annat finns en produktionsområdesansvarig för produktionsområdet skola. Vid tidpunkten för inspektörernas intervjuer med kommunens centrala ledning var denna tjänst tillfälligt vakant. Uppdelningen av ansvaret för utbildningsverksamheten infördes i samband med att kommunen övergick till ett så kallat kundvalssystem. Bärande tankar i kundvalssystemet är bland annat att kommunmedborgarna fritt ska kunna välja förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, och att kundvalsnämnderna ska förhålla sig neutrala visavi såväl kommunal verksamhet som verksamhet med annan huvudman än kommunen. I kommunen finns cirka elever i grundskolan fördelade på femton kommunala skolor; Bergaskolan, Bergsättraskolan, Hackstaskolan, Ingmarsö skola, Ljusterö skola, Margretelundsskolan, Roslags-Kulla skola, Rydbo skola, Sjökarbyskolan, Skärgårdsstadsskolan, Solskiftesskolan, Söraskolan, Tråsättraskolan, Åkerstorpsskolan och Österskärsskolan. Av dessa erbjuder en av skolorna förskoleklass och årskurs 1-3, sju skolor förskoleklass och årskurs 1-5, en skola årskurs 1-6, en skola årskurs 4-9, två skolor årskurs 6-9 och tre skolor förskoleklass och årskurs 1-9. På Söraskolan finns dessutom en för kommunen gemensam så kallad samundervisningsenhet årskurs 1-9 för elever som är inskrivna i grundskolan respektive mottagna i särskolan. Härutöver finns också tre fristående grundskolor i kommunen med totalt cirka elever; Akers Friskola, Korallens friskola och Rydbo friskola. Den obligatoriska särskolan i kommunal regi är organiserad enligt följande: Sjökarbyskolan årskurs 1-5, Solskiftesskolan årskurs 5-9. När det gäller gymnasiesärskolan finns denna på Röllingby gymnasium med individuellt utformade program. Sammantaget omfattar den obligatoriska särskolan i kommunens eget utförande 59 elever och gymnasiesärskolan 4 elever. Österåkers gymnasieverksamhet i egen regi omfattar en gymnasieskola, Röllingby gymnasium, med drygt 600 elever. Härutöver finns i kommunen fem fristående gymnasieskolor med närmare elever. Kommunens vuxenutbildning sker i huvudsak i egen regi och omfattar grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (sfi), särvux samt uppdragsutbildning. Sammantaget finns drygt 400 studerande inom KomVux Österåker. KomVux Österåker köper även utbildningsplatser i andra kommuner. (Se vidare separat verksamhetsrapport för Komvux Österåker.) 3

21 SKOLINSPEKTIONEN Sammanfattande bedömning Utbildningsinspektionen av Österåkers kommun visar på ett behov av att förbättra kunskapsresultat och styrning och ledning mot nationella mål. Bland annat yttrar detta sig i att cirka 25 procent av eleverna lämnar grundskolans nionde årskurs utan fullständiga betyg, samtidigt som kommunen inte tillfredsställande förmår utvärdera kunskapsresultat och utveckla undervisningen därefter. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är stor, något som inte uppmärksammats i skolorna eller av kommunens ledning. Även gymnasieskolans resultat bör förbättras, främst då 37 procent av eleverna inte uppnår betyget godkänt i alla kurser. På central nivå i kommunen utvärderas skolornas kunskapsresultat främst i anslutning till den årliga sredovisningen. Dock görs en otydlig analys av skolornas arbete och resultat, de åtgärder som föreslås är oprecisa och det utsägs inte klart vad som förväntas av verksamheterna. En märklig omständighet i sammanhanget är att skolorna och kommunens centrala ledning heller inte alltid tycks vara överens om vilka resultat som faktiskt uppnåtts. Skolinspektionens inspektörer bedömer att kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av verksamheten och tydligare i sin sredovisning redovisa måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen, liksom vilka åtgärder som ska vidtas för att måluppfyllelsen ska förbättras. Många skolor måste utveckla sitt arbete med att regelbundet följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Det behövs också ett mer utvecklat arbete för att säkerställa likvärdiga kunskapsbedömningar och likvärdig betygssättning inom kommunen. När det gäller värdegrundsarbetet i grundskolorna finns betydande skillnader. Vid några grundskolor bedrivs ett gott värdegrundsarbete som bidrar till ett vänligt och tryggt klimat där elever trivs och studiero råder. Dock förmår många skolor inte skapa tillräcklig arbetsro för sina elever. I flera skolor har också inspektörerna bedömt att värdegrundsfrågor inte ges tillräckligt utrymme i undervisningen. I Ljusterö skola är klimatet otryggt och åtgärder måste vidtas. Kommunens centrala ledning följer heller inte upp skolornas arbete och resultat inom området på ett sätt som förmår skolorna till utveckling. Inspektionen visar också på utvecklingsbehov inom skolorna gällande individanpassning av undervisningen och brister avseende särskilt stöd. I kommunen finns elever som inte ges särskilt stöd trots att de har behov av det. I vissa skolor ges inte särskilt stöd inom alla ämnen. Många elever ges specialpedagogiskt stöd av personal som saknar specialpedagogisk högskoleexamen. Genom brister i kommunens centrala ledning fattas inte alltid beslut kring enskilda elevers rätt till särskilt stöd på ett riktigt sätt. Kommunen bör, enligt inspektörernas bedömning, förbättra sig när det gäller att utvärdera skolornas arbete och ställa tydligare krav. De utvecklingsåtgärder som föreslås i kommunens sredovisning är som nämnts oprecisa och den övergripande analysen och bedömningen av skolornas arbete och resultat i förhållande till de nationella målen behöver förbättras. På samma sätt måste skolorna och rektorerna förbättra sitt arbete med uppföljning, analys och utvecklingsåtgärder i den egna verksamheten. Överlag behöver sredovisningarna i kommunen förbättras. 4

22 SKOLINSPEKTIONEN Skolinspektionen bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen ger inte rektorerna förutsättningar att tillgodose alla elevers behov av särskilt stöd i grundskolan (1 kap. 2 och 4 kap. 1 skollagen och 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Huvudmannen har inte säkerställt att det bedrivs ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling samt skapa studiero i skolorna (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolinspektionen att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunens styrning, ledning, sarbete och sredovisning bör förbättras avseende skolornas arbete mot de nationella målen. - Kommunen bör vidta åtgärder för att förbättra elevernas kunskapsresultat i grundskolan och gymnasieskolan. - Kommunen bör vidta åtgärder för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning mellan kommunens skolor. - Styrelsen för utbildningen bör se över sin delegationsordning så att det klart framgår vilka ärenden eller vilka slag av ärenden som delegerats och till vilken eller vilka delegater. - Kommunen bör förbättra tillgången till fungerande internetuppkoppling i skolorna. I Skolinspektionens beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende en. Bedömning av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av en inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. 5

23 SKOLINSPEKTIONEN Kunskaper, utveckling och lärande Resultat och utvärdering av lärandet Inspektionen visar att skolornas uppföljning av de enskilda elevernas kunskapsutveckling i grundskolans årskurser 1-5 är skiftande till både form, innehåll och omfattning. Ett antal skolor har utvecklat ett system med så kallade kunskapspärmar där elevernas kunskaper följs upp och dokumenteras mot lokala konkretiseringar av de nationella kursplanernas mål att uppnå i alla ämnen och årskurser. Andra skolor använder sig av krysscheman vilka har en likartad funktion som de ovan nämnda kunskapspärmarna. I många skolor är uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling i årskurs 1-5 emellertid begränsad till ämnena engelska, svenska och matematik. Generellt sett är en på uppföljningen av enskilda elevers kunskapsutveckling ojämn enligt inspektörernas bedömning. Vad gäller sammanställningar av kunskapsresultat på skolövergripande nivå redovisas i tabell 1 resultat av nationella ämnesprov i årskurs 5 år Tabell 1, Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever i procent som bedömts ha uppnått målen i proven år År 2006 År 2007 En Sv Ma Eng Sv Ma Bergsättraskolan Hackstaskolan Ingmarsö/Ljusterö skolor Margretelundsskolan Österskärsskolan Roslags-Kulla skola Rydbo skola Sjökarbyskolan Skärgårdsstadsskolan Solskiftesskolan Söraskolan TOTALT Källa: Uppgifter från centrala företrädare för kommunen och från kommunens sredovisning år 2007 Av tabellen ovan framgår att procent av eleverna i årskurs 5 når målen för de nationella ämnesproven. Måluppfyllelsen, som den beskrivs i tabellen, har generellt sett ökat under perioden , men fortfarande finns några enstaka skolor där omkring 20 procent av eleverna inte bedöms uppnå målen för proven i ett eller flera av ämnena. Några skolor redovisar under inspektionen andra värden än de som återfinns i tabell 1; i ett par fall är skillnaderna påtagliga. Någon otvetydig förklaring till avvikelserna mellan skolornas egna resultatsammanställningar i detta avseende och kommunens redovisning har inte gått att få. Enligt inspektörerna är det viktigt att de enskilda skolorna, utifrån entydiga och korrekta uppgifter, analyserar utfallen på de nationella ämnesproven för att med utgångspunkt i dessa 6

24 SKOLINSPEKTIONEN kunna utveckla undervisningen. Inspektionen av kommunens grundskolor visar att så inte alltid sker. (Se vidare avsnittet Bedömning och betygsättning.) I de nationella kursplanerna för grundskolan finns mål att uppnå i alla ämnen. Dessa mål förväntas alla elever nå i årskurs 5 respektive i årskurs 9. Enligt uppgifter från både rektorer och företrädare för kommunen, samlades uppgifter in från alla skolor i Österåker avseende måluppfyllelsen i samtliga kursplaneämnen i årskurs 5 år I kommunens sredovisning för samma år redovisas dock inte måluppfyllelsen i enskilda ämnen utan kommunen uppger istället att sammantaget 80,1 procent av eleverna uppnådde målen i alla ämnen. Inspektionen visar emellertid att det finns anledning att ställa sig tveksam till denna uppgift. Som tidigare nämnts sker inte systematisk uppföljning av elevers kunskaper i alla ämnen på alla skolor. Vidare förekommer att en skola rapporterat in till kommunen att elevernas måluppfyllelse i ämne var 100 procent år 2007, samtidigt som inspektionen visar att ingen undervisning bedrivits i detta ämne för den aktuella elevgruppen. Enligt inspektörerna finns ingen tillförlitlig samlad bild i kommunen, som visar i vad mån skolorna nått målen i kursplanernas olika ämnen i årskurs 5 och här vilar ett stort ansvar på rektorerna i skolorna. Huvudmannen för skolorna bör också förvissa sig om att bedöma kunskapsresultaten utifrån ett korrekt underlag. I kommunen finns sex grundskolor där betyg sätts. I tabell 2 nedan redovisas resultat avseende slutbetyg för Österåkers kommunala skolor och riket år

25 SKOLINSPEKTIONEN Tabell 2, Betygsresultat för elever i årskurs 9 i Österåkers kommunala skolor och riket år Skolor Andel elever (%) som nått målen i alla ämnen Andel elever (%) behöriga till nationellt program Genomsnittligt meritvärde Bergaskolan 74,2 84,3 200,7 Ljusterö skola 78,6 100,0 213,2 Skärgårdsstadsskolan 75,0 90,9 206,0 Solskiftesskolan 79,4 97,1 205,7 Söraskolan 78,6 100,0 217,6 Tråsättraskolan 75,6 91,1 207,0 Kommunala skolor i Österåker 76,8 93,5 208,6 Riket (samtliga huvudmän) 76,1 89,1 207,3 Källa: Skolverkets uppföljningsstatistik. Av tabell 2 framgår att kommunens resultat är i paritet med riksgenomsnittet vad gäller genomsnittligt meritvärde. Andelen elever behöriga till nationellt program är de elever som nått minst betyget godkänt i ämnena matematik, svenska och engelska. I Österåker är denna andel 93,5 procent år 2007, ett bättre resultat än riket i övrigt. Dock är andelen elever som nått målen i alla ämnen 76,8 procent. Denna siffra är förvisso i paritet med rikets, men den innebär också att många elever misslyckas i andra ämnen än matematik, svenska och engelska. Inspektionen visar att just dessa tre ämnen prioriterats i skolornas uppföljning av elevers kunskapsutveckling och i arbetet med att ge särskilt stöd till elever. Enligt inspektörernas bedömning finns därmed utrymme att förbättra resultaten även i övriga ämnen, genom att både utveckla arbetet med kunskapsuppföljning och ge särskilt stöd i alla ämnen. (Se vidare avsnittet Individanpassning och särskilt stöd.) I flera av de kommunala grundskolorna där betyg sätts noterar inspektörerna att andelen pojkar är hög bland de elever som inte får betyg i alla ämnen, något som inte uppmärksammats på skolorna i fråga. Vid en jämförelse med nationell statistik kan konstateras att 30,3 procent av pojkarna i Österåker lämnade grundskolan utan fullständiga betyg år Motsvarande värde för riket är 27 procent. För flickorna är situationen istället den omvända; 16,6 procent av flickorna i de kommunala grundskolorna saknar betyg i ett eller flera ämnen vilket kan jämföras med motsvarande värden för riket som är 20,7 procent. Mot bakgrund av att drygt 3 av 10 pojkar i kommunen och sammantaget en knapp fjärdedel av alla elever i kommunens egna skolor inte får fullständiga betyg, bedömer inspektörerna att resultaten bör förbättras. Inspektörerna vill också i detta sammanhang särskilt påpeka vikten av att rektorerna i grundskolorna uppmärksammar och analyserar könsrelaterade skillnader i resultaten. 8

26 SKOLINSPEKTIONEN Vad gäller resultaten vid Röllingby gymnasium visar tillgänglig statistik att andelen elever behöriga till universitet och högskola år 2007 var 95,2 procent vilket är avsevärt högre än riket i övrigt, där motsvarande värde under samma period var 88,9 procent. Andelen elever som fick lägst betyget Godkänt i samtliga kurser år 2007 och andelen elever med slutbetyg efter inom 4 år var dock lägre är motsvarande värden för riket. Den genomsnittliga betygspoängen år 2007 var 14,2 vilket i stort ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Tabell 3. Betygsresultat för elever i Österåkers kommunala gymnasieskola, Röllingby, jämfört med riket. Andel elever (i procent) med lägst betyget Godkänt i samtliga kurser Andel elever (i procent) med slutbetyg inom fyra år Andel elever (i procent) av dem med slutbetyg med grundläggande behörighet till högskolan Österåkers kommun Riket ,6 54,1 61,9-63,4 63,1 72,7 73,3 73,0 76,0 74,9 76,3 89,7 89,3 95,2 88,9 89,2 88,9 Genomsnittlig betygspoäng 13,7 13,3 14,2 14,1 14,1 14,1 Källa: Skolverkets uppföljningsstatistik När det gäller andelen elever med grundläggande behörighet till högskolan och den genomsnittliga betygspoängen har resultaten förbättrats det sista året. Detsamma gäller resultatutvecklingen avseende andelen elever med lägst betyget Godkänt i samtliga kurser. Andelen elever med slutbetyg inom fyra år har försämrats marginellt jämfört år En i huvudsak positiv utvecklingslinje kan således skönjas vad gäller kunskapsresultaten vid Röllingby gymnasium. Dock framkommer i inspektionen att kunskapsresultaten varierar mellan de olika programmen. Exempelvis var andelen elever med slutbetyg inom 4 år runt 90 procent på elprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsprogrammet, medan endast cirka 60 procent av eleverna på teknikprogrammet och hotelloch restaurangprogrammet fullföljde utbildningen inom samma tidsrymd. Motsvarande värden för riket år 2007 på de två sistnämnda programmen var drygt 83 respektive 74 procent. Sammantaget bedömer inspektörerna att resultaten för gymnasieskolan bör förbättras. Detta mot bakgrund av att endast drygt 6 av 10 elever når målen för alla kurser, att färre än 3 av 4 elever får slutbetyg inom fyra år och att resultaten varierar mellan de olika programmen. 9

27 SKOLINSPEKTIONEN I arbetet med övergripande uppföljning och styrning av skolorna, har Österåkers kommun formulerat ett antal mål avseende kunskapsresultaten för år Bland annat ska andelen elever i kommunens grundskolor som uppnår målen i de nationella ämnesproven i vart och ett av ämnena matematik, svenska och engelska vara lägst 90 procent. Skolornas måluppfyllelse härvidlag ska redovisas i sredovisningen. Vidare ska en analys av resultaten redovisas, liksom de åtgärder som planeras eller har vidtagits i sammanhanget. Flertalet skolor redovisar i sina sredovisningar måluppfyllelsen i förhållande till de kunskapsmål kommunen har fastslagit för år Dessa redovisningar är dock överlag ytterst kortfattade och många skolor särredovisar exempelvis inte resultaten på de nationella ämnesproven i matematik, svenska och engelska i årskurs 5, utan uppger endast hur stor andel av eleverna som når provens mål i samtliga tre ämnen. I allmänhet ges endast enstaka förklaringar till utfallet. Få åtgärder för ökad måluppfyllelse, om några alls, föreslås i sredovisningarna. Såvitt inspektörerna kan bedöma har kommunen inte vidtagit några åtgärder till följd av skolornas ofullständiga redovisningar i detta sammanhang. Överlag har inspektörerna endast sett ett fåtal exempel där skolornas utvärdering av kunskapsresultat på skolnivå lett till åtgärder för förbättrad undervisning. Inspektörerna bedömer sammantaget att kommunens styrning och ledning bör förbättras avseende systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i kursplanernas olika ämnen. Detta så att kommunen förmår styra mot en utbildning som ständigt omprövas och förnyas i syfte att nå bättre resultat. Därutöver bör kommunen försäkra sig om att de uppgifter som rapporteras in från skolorna är korrekta. I sammanhanget kan dock nämnas att kommunens tidigare påbörjade insatser för att förbättra resultaten innefattar bland annat deltagande i språkprojektet Språket - en förutsättning för lärande som genomförts i samarbete med Myndigheten för skolutveckling. Andra exempel är arbetet med att ssäkra språkundervisningen, studiehandledningen på modersmålet, ämnesundervisningen i modersmål och svenska som andraspråk för att stärka de flerspråkiga elevernas möjligheter att nå utbildningsmålen. Sedan ett antal år tillbaka anordnar kommunen även sommarskola för elever i årskurs 8 som inte uppnått målen i matematik, svenska och engelska. (Se vidare avsnittet Ledning, styrning och sarbete.) Individanpassning och särskilt stöd Undervisningen ska enligt författningarna anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Olika vägar måste prövas för att nå målen. För de elever som har svårigheter i skolarbetet är skolan skyldig att ge särskilt stöd så att eleverna får möjlighet att nå målen för utbildningen. Inspektörerna har granskat hur verksamheten anpassas till elevers olika erfarenheter, förutsättningar och behov. Enligt inspektörernas bedömning finns stora 10

28 SKOLINSPEKTIONEN variationer i kommunens skolor när det gäller i vilken utsträckning undervisningen individanpassas på det sätt som anges i de nationella styrdokumenten. Inspektionen visar att undervisningen generellt sett utgår från lärarens planering och vanligen följer den arbetsgång som anges i olika läromedel. I många fall tas enligt inspektörernas bedömning inte tillräcklig hänsyn till elevernas olikheter i lärandesituationer, och eleverna arbetar vanligen på samma sätt med samma typ av uppgifter. I några skolor bedömer inspektörerna dock att eleverna på ett bra sätt ges utrymme att arbeta utifrån sina egna förutsättningar och i sin egen takt och där exempelvis läromedel av olika svårighetsgrad, flexibla och varierade gruppkonstellationer, olika arbetssätt och arbetsformer används. Inspektörernas samlade bild av läget i skolorna är att skolorna i högre grad bör ta ansvar för att undervisningen i skolorna anpassas till elevernas olika förutsättningar, erfarenheter och behov. Se vidare i skolrapporterna. Vidare framkommer i inspektionen av grundskolorna att det överlag finns väl fungerande system för att identifiera elever i behov av särskilt stöd, liksom det finns goda rutiner för att hantera elevvårdsfrågor. I detta sammanhang vill inspektörerna särskilt framhålla kommunens insatser för att utveckla en kommungemensam arbetsmodell för arbetet med ge eleverna särskilt stöd. Arbetsmodellen utgör enligt rektorer och lärare en god hjälp i detta arbete. Detta till trots visar inspektionen att skolornas arbete med att upprätta åtgärdsprogram för elever som behöver särskilt stöd måste förbättras. Exempelvis förekommer i flertalet av de betygssättande grundskolorna att endast så kallade IG - varningar utfärdas när elever inte bedöms uppnå målen för ett ämne. Detta innebär att vårdnadshavarna underrättas om att deras barn riskerar att inte få betyg i ett ämne, men något åtgärdsprogram i författningarnas mening upprättas inte. Vidare finns sbrister i de åtgärdsprogram som flera av skolorna utarbetar. Bland annat saknas ofta hänvisningar till de mål eleverna riskerar att inte nå och inte sällan fokuserar åtgärdsprogrammen mer elevens och hemmens insatser än skolans, för att eleven ska nå målen i det aktuella ämnet. När det gäller särskolan visar inspektionen att åtgärdsprogram inte alltid utarbetas. Av både grundoch särskoleförordningen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas tillsammans med eleven och elevens vårdnadshavare om en elev behöver särskilt stöd. Inspektörerna vill vidare i detta sammanhang påpeka att det i grundskolan inte finns betyget Icke godkänd. För den elev som inte når målen sätts inget betyg. Således kan man inte IG-varna en elev i grundskolan. Lärarna ska istället informera om att elev, trots de stödåtgärder som satts in, riskerar att inte nå målen. Trots att arbetet med att identifiera elever i behov av särskilt stöd generellt sett fungerar bra i skolorna, framkommer i inspektionen att det finns brister i skolornas arbete med att ge särskilt stöd till elever. I flera av skolorna får eleverna, enligt rektorernas bedömning, inte det särskilda stöd de behöver. Centralt placerade företrädare i kommunen gör samma bedömning som rektorerna i detta avseende. Anledningen till att särskilt stöd inte ges i tillräcklig omfattning, uppges vara att det inte finns tillräckligt utrymme inom rådande budgetramar. Det särskilda stöd som ges i skolorna är ofta inriktat mot ämnena svenska, matematik och engelska. Inom Röllingby gymnasium är arbetet med att ge särskilt stöd till elever av varierande och skiljer sig tydligt åt mellan de olika programmen. Generellt sett ges stöd i kursen matematik A och ämnena svenska och engelska. Denna bild är dock inte entydig; inom det naturvetenskapliga 11

29 SKOLINSPEKTIONEN programmet, där flertalet elever når goda resultat, är arbetet med särskilt stöd avsevärt mer utvecklat jämfört med övriga program. Inspektörerna vill i detta sammanhang framhålla författningarnas oavvisliga krav på att alla elever ska ges det särskilda stöd de behöver. Inspektörerna bedömer att huvudmannen för utbildningen måste tillse att verksamheterna ges förutsättningar att ge, och också ger, särskilt stöd till alla elever som bedöms behöva detta. Detta är särskilt angeläget då andelen grundskoleelever som nått målen i alla ämnen minskat under perioden och alltjämt nästan en fjärdedel av eleverna i kommunens grundskolor lämnar grundskolan utan fullständigt slutbetyg. Mot bakgrund av att närmare fyrtio procent av eleverna vid Röllingby gymnasium inte når målen i alla ämnen, är det enligt inspektörernas bedömning av stor vikt att åtgärder vidtas i arbetet med särskilt stöd även i kommunens gymnasieskola. Det faktum att kunskapsresultaten i kommunen är bättre i de ämnen och inom de gymnasieprogram där arbetet med särskilt stöd prioriteras, tyder enligt inspektörernas bedömning på att det finns utrymme att förbättra resultaten även i övriga ämnen, genom att bland annat ge särskilt stöd. Till utbildningsnämndens förvaltning hör en särskild enhet som ansvarar för extra medelstilldelning till alla skolor i kommunen för elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd, Enheten för Stöd och Utveckling (ESU). Därutöver hanterar ESU mottagande i särskola, placering av elever i kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper ( KÖV-grupper ) samt skolplaceringar utanför kommunen. De så kallade KÖV-grupperna riktar sig till elever med tal- och språksvårigheter, neuropsykiatriska svårigheter, såsom exempelvis Aspergers syndrom, och andra funktionshinder. De föräldrar inspektörerna möter i inspektionen som har barn i dessa verksamheter, är med få undantag mycket nöjda med det särskilda stöd deras barn får inom nämnda grupper. Personalen kompetens framhålls ofta som ett tungt vägande skäl liksom den goda samverkan mellan hem och skola i detta sammanhang. Under inspektörerna besök i skolorna framkommer emellertid att en del oklarheter finns vad gäller skolornas och rektorernas förhållande till ESU och arbetet med särskilt stöd. En spridd uppfattning i skolorna är att föräldrars medgivande krävs för att en skola ska kunna ansöka till ESU om extra insatser för särskilt stöd. Detta har, enligt inspektörernas uppfattning, bidragit till att många lärare i kommunen tror att föräldrar har rätt att motsätta sig särskilda stödinsatser. Inspektörerna erfar att det även finns rektorer som inte är på det klara med vad som gäller i detta avseende. Ansvariga företrädare för kommunen framhåller dock att en ansökan till ESU endast kräver att föräldrar är informerade. Inspektörerna vill i sammanhanget framhålla att en elev alltid ska ges det särskilda stöd han eller hon bedöms vara i behov av. Skolförfattningarna påbjuder att skolan i dessa frågor alltid ska samråda med elevens vårdnadshavare. Kravet på att särskilt stöd ska ges är emellertid så tvingande att rektorn, eller styrelsen för utbildningen i förekommande fall, ska fatta beslut utifrån sin bedömning om hur eleven ska få bästa möjliga utbildning, även om detta står i strid med föräldrarnas vilja. Det är av vikt att detta förhållande är känt inom kommunen. Såvitt inspektörerna kunnat utläsa ur Österåkers kommuns delegationsordningar är det chefen för ESU som fattar beslut om och när elever ska placeras i de kommungemensamt organiserade särskilda undervisningsgrupperna. I de fall elever ska placeras i särskilda undervisningsgrupper som inrättats genom skolornas egen försorg, är det istället rektorn på respektive skola som fattar detta 12

30 SKOLINSPEKTIONEN beslut. Chefen för ESU bekräftar denna uppfattning. Dock framkommer flera exempel i inspektionen där rektorer ansökt om plats för elever i de kommungemensamma grupperna, men där eleverna inte beviljats plats i en sådan grupp. I brist på en eventuell plats i en KÖV-grupp, är dessa elever hänvisade till att gå kvar i sina klasser, ibland med stöd av elevassistenter. Enligt uppgift från kommunen var antalet ansökningar till de så kallade KÖV-grupperna 62 inför höstterminen Av dessa har 23 beviljats plats. Om styrelsen, eller den styrelsen utser i sitt ställe, bedömer att en elev behöver särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp, är kommunen skyldig att se till att eleverna skyndsamt ges sådant stöd. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det finns brister i kommunens arbete med elever i behov av särskilt stöd. Kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av arbetet med särskilt stöd och försäkra sig om att förutsättningar finns för att tillgodose elevers behov av särskilt stöd. Det är särskilt viktigt att kommunen försäkrar sig om att elevernas behov, och inte antalet platser i särskilda undervisningsgrupper eller tillgången till elevassistenter, avgör vilket särskilt stöd elever ges. Bedömning och betygssättning De undervisande lärarna har ansvar för arbetet med bedömning och betygssättning och för att det följer författningarnas krav. Rektorn har det övergripande pedagogiska och organisatoriska ansvaret på skolan och ansvarar för att de formella kraven följs. Kommunen ansvarar för att ge skolorna förutsättningar att nå de nationella målen och har ett övergripande ansvar för att de nationella bestämmelserna genomförs på avsett sätt och därigenom garantera likvärdighet. Som tidigare nämnts arbetar några av kommunens skolor systematiskt med lokala konkretiseringar av de nationella kursplanernas mål att uppnå, i samband med att elevernas kunskapsutveckling följs upp. Inspektörerna uppfattar att dessa konkretiseringar av kursplanernas mål att uppnå fungerar som ett stöd för lärarna i bedömnings- och betygssättningsfrågor. Samtidigt visar inspektionen att arbetet inom detta område behöver utvecklas vid några skolor, eftersom de lokala skriftliga konkretiseringarna inte alltid harmonierar med de nationella kursplanernas mål att uppnå. Dessa konkretiseringar används inte heller alltid på ett enhetligt sätt så att likvärdiga bedömningar främjas. Vad gäller skolornas arbete med att ssäkra bedömningar och betygssättning framgår av inspektionen att detta är av skiftande i kommunens skolor. I flera skolor förs kontinuerligt diskussioner inom arbetslagen kring bedömning och betygssättning. Även gemensamma betygskonferenser hålls och många lärare hjälps åt med att rätta de nationella ämnesproven. Samtidigt visar inspektionen att det finns skolor där arbetet med att ssäkra bedömningar och betygssättning är begränsat. Några lärare uttrycker också osäkerhet kring de bedömningar som görs. Enligt samstämmiga uppgifter från lärare och rektorer förekommer i stort sett aldrig bedömnings- och betygsdiskussioner mellan olika skolor i Österåkers kommun. Däremot har viss sporadisk uppföljning skett, där resultat från diagnostiska prov på gymnasiet för elever som nyligen lämnat grundskolan har studerats. Skolorna och kommunen har emellertid inte vidtagit några åtgärder i övrigt för att jämföra och ssäkra bedömningar och betyg skolor emellan. 13

31 SKOLINSPEKTIONEN Av inspektionen framgår också att ett antal brister finns vad gäller själva betygssättningen i Österåkers kommun. Exempelvis används de nationella ämnesproven i Röllingby gymnasium i alltför hög grad som ett slags examen i det aktuella ämnet, i stället för att fungera som ett stöd för läraren att bedöma elevernas kunskaper. Om en elev i grundskolan inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, ska ett skriftligt omdöme ges. I flertalet grundskolor i kommunen bedömer inspektörerna att skolornas skriftliga omdömen inte uppfyller grundskoleförordningens krav. Nästan genomgående redovisar dessa omdömen vad eleven inte har gjort istället för att, såsom författningen påbjuder, beskriva elevens kunskapsutveckling. I flera skolor har inspektörerna bedömt att skolorna måste sörja för att betygssättningen följer förordningarnas krav. Se vidare i skolrapporterna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att kommunen bör vidta åtgärder för att säkerställa en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning inom och mellan kommunens skolor. Inspektörerna vill i sammanhanget informera om en ändring i förordningarna från den 1 juli 2008, innebärande att de skriftliga omdömen som beskrivits och bedömts i denna rapport därefter motsvaras av vad som benämns som skriftliga bedömningar. Genomförande av utbildningen I läroplanerna formuleras mål att sträva mot vilka anger inriktningen på skolans arbete. Exempelvis ska skolan sträva mot att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera, och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Andra exempel på mål att sträva mot är att utveckla elevens förmåga att reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. I några skolor, exempelvis Skärgårdsstadsskolan, Åkerstorpsskolan och Bergsättraskolan, bedömer inspektörerna att detta tydligt kommer till uttryck i den dagliga undervisningen. Inspektörernas lektionsbesök och samtal med elever och lärare i kommunens övriga skolor visar dock att det i hög grad varierar såväl mellan skolor som lärare i vilken omfattning eleverna ges sådana möjligheter. Inspektörerna vill i sammanhanget framhålla att det ligger inom rektorns ansvarsområde att se till att undervisningen inriktas mot läroplanernas mål att sträva mot. Mot bakgrund av det ovan nämnda bedömer inspektörerna att skolorna i kommunen bör säkerställa att ett sådant arbete genomförs. I läroplanen uttrycks att eleverna ska få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Förvisso noterar inspektörerna exempel på att elever har ett visst inflytande över undervisningen, men konstaterar samtidigt att detta ofta varierar inom skolorna och alltför ofta är avhängigt vilka lärare eleverna har. På det hela taget bedömer inspektörerna därför att elevinflytandet i detta avseende bör öka i samtliga skolor i kommunen. I kommunens sredovisning för år 2007 redovisas resultat från en elev och studerandeenkät som genomförts i alla skolor i kommunen. Av enkätresultaten framgår att endast drygt hälften av eleverna i årskurs 6-9 upplever att de får vara med och bestämma hur de ska lära sig, alternativt hur de ska arbeta. Kommunen konstaterar att det på många skolor finns elever som upplever att det inte har något inflytande över sitt lärande. Detta till trots anges inga åtgärder i kommunens sredovisning för att öka elevinflytandet, utan endast allmänt hållna reflektioner kring varför skolorna inte lyckas i detta uppdrag. Vida- 14

32 SKOLINSPEKTIONEN re konstateras att kommunens mål för inflytande och ansvar uppnåtts då enkätresultatet för år 2007 förbättrats något för grundskolorna och tydligt för gymnasieskolan sedan år Sammantaget bedömer inspektörerna att skolorna i kommunen i högre grad bör verka för att skolornas arbete med att ge alla elever ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll utvecklas. Elevernas möjlighet till inflytande över frågor av gemensamt intresse på skolorna är enligt inspektörernas bedömning, med något undantag, bra och hanteras vanligen via klass- och elevråd. Vad gäller förskoleklasserna i Österåkers kommun bedöms dessa överlag erbjuda en verksamhet av god. Förskolans pedagogik ges stort utrymme och verksamheten anpassas till barnens erfarenheter, intressen och behov. Utforskande arbetssätt, nyfikenhet och lust att lära utgör en grund för lärandet och barnen ges generellt sett möjlighet att utveckla sina förmågor i såväl matematik som grundläggande läs- och skrivinlärning. Normer och värden Enligt läroplanerna har skolan en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Skolan ska sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. I intervjuer med elever framkommer att de i stort upplever trygghet och trivsel i kommunens skolor. I ett flertal skolor bedömer inspektörerna emellertid att det finns problem med bristande arbetsro på lektioner eller att ordningsregler inte efterföljs. På en av skolorna, Ljusterö skola, måste åtgärder snarast vidtas eftersom kränkningar ofta förekommer och det finns yngre elever som är rädda för äldre elever. Grova tillmälen och sexuella anspelningar är vanligt förekommande och såväl stölder som skadegörelse inträffar. Trots att rektorn tillsammans med lärare bedriver ett aktivt värdegrundsarbete kvarstår problemen. Flera av de elever inspektörerna möter i intervjuer och samtal på skolan förefaller uppgivna både när det gäller möjligheten till studiero på lektionerna, och en trivsam skolmiljö. Några elever uttrycker sig i termer av man vänjer sig när den grova och hårda jargongen elever emellan förs på tal. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Inspektörerna bedömer att huvudmannen för utbildningen omgående måste vidta kraftfulla åtgärder för att för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling och skapa en trygg lärmiljö vid Ljusterö skola. I Röllingby gymnasium har inspektörerna bedömt att arbetet kring normer och värden är av god då lärarna överlag bedöms bedriva ett aktivt värdegrundsarbete. I knappt hälften av grundskolorna, varav alla skolor med årskurs 6-9, förutom Skärgårdsstadsskolan, har inspektörerna däremot bedömt att värdegrundsarbetet bör förbättras. Denna bedömning har vanligen gjorts mot bakgrund av att värdegrundsfrågor inte ges tillräckligt med utrymme i den dagliga undervisningen hos många lärare. I kommunens sredovisning för år 2007 redovisas resultat från en enkätundersökning där elever i kommunen tillfrågats om aspekter av sin skolmiljö 15

33 SKOLINSPEKTIONEN som till exempel om de känner sig trygga i skolan respektive på fritidshemmet, eller om pojkar och flickor får bestämma lika mycket i skolan. Resultatet av denna enkätundersökning visar att 80 procent av eleverna i årskurs 6-9 uppger att de känner sig trygga i skolan. Med andra ord upplever en elev av fem inte till fullo att de är trygga i skolan. Vidare ställer sig endast 45 procent av eleverna i årskurs 6-9 helt bakom påståendet att vi har arbetsro när vi arbetar i skolan. Detta har emellertid inte föranlett någon reaktion från kommunens sida i sredovisningen, annat än en kommentar om att skolor vars namn inte nämns, som redovisar låga eller försämrade resultat, noga bör analysera dessa och besluta om vilka konkreta åtgärder som ska vidtas. Resultat och arbete i enskilda skolor följs inte upp systematiskt av central ledning och i inspektörernas intervjuer med politiker och centralt placerade tjänstemän framkommer att situationen vid Ljusterö skola inte har uppmärksammats. Enligt lagen ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. En brist i flertalet skolor i Österåker är att författningarnas krav inte är uppfyllda när det gäller likabehandlingsplaner. Planerna saknar i många fall beskrivningar av planerade åtgärder utifrån en aktuell kartläggning av verksamhetens behov, och elevernas delaktighet i utarbetandet av planerna är i flera fall begränsad. I några fall saknas även en tydlig ansvarsfördelning mellan skolledning och övrig personal i planerna. Överlag bedömer inspektörernas att skolorna måste sörja för att arbetet med likabehandlingsplanerna utvecklas. Vid framtagandet och utvecklandet av likabehandlingsplanen måste författningskravet på barns och elevers delaktighet beaktas, något som brister i flera av de inspekterade skolorna. Se vidare i skolrapporterna. Sammantaget framträder en bild i inspektionen som gör att inspektörerna bedömer att kommunens ledning och styrning bör förbättras gällande normer och värden. Inspektörerna konstaterar vidare att kommunens centrala ledning inte har uppmärksammat de brister som finns inom bedömningsområdet i tillräckligt hög grad, trots att det i kommunens egna utvärderingar bland annat framkommer att mer än hälften av de äldre grundskoleeleverna inte helt instämmer i påståendet om att det är arbetsro i skolan. Vidare har kommunen inte tydligt angivit åtgärder för förbättring eller utpekat ansvar; ett av flera exempel som enligt inspektörerna tyder på att huvudmannen för utbildningen bör utveckla sin centrala ledning och styrning av de kommunala skolorna. Se vidare avsnittet Styrning, ledning och sarbete. Se även Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling. 16

34 SKOLINSPEKTIONEN Bedömning av styrning och sarbete Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och sarbetet i kommunen (inklusive sredovisningen). Inspektionen tar här även upp tillgången till likvärdig utbildning samt materiella och personella resurser. Bedömningen av en inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Styrning och ledning Kommunen har ett ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelser, mål och riktlinjer i skollag, läroplaner, kursplaner och andra författningar. Barn, elever och vuxenstuderande har rätt till utbildning av hög och kommunen har skyldighet att styra, leda och ssäkra sin verksamhet i riktning mot de nationella målen. Den 1 juli 2007 genomfördes en omorganisation av grundskoleverksamheten i Österåkers kommun som innebar att de tidigare så kallade skolområdena, som bestått av flera förskolor och skolor, delades upp i mindre rektorsområden. De flesta skolor fick därmed en egen rektor. Många av kommunens rektorer i grundskolan är därför förhållandevis nya på sina poster och flera är också nya i tjänsten som rektor, även om de tidigare tjänstgjort som biträdande rektorer eller så kallade utvecklingsledare (dvs. varit ansvariga för samordning och utveckling av vissa delar av skolverksamheten i de tidigare skolområdena.) I inspektionen bedöms flera rektorer fullgöra sina uppdrag som pedagogiska ledare på ett bra sätt. Samtidigt framkommer också att det finns rektorer som enligt inspektörernas bedömning, behöver ta ett större ansvar för att motsvara de nationellt högt ställda kraven på ett gott ledarskap i skolan. Framför allt måste rektorerna förbättra sitt arbete med systematisk uppföljning av resultaten på respektive skola i förhållande till nationella mål. Vidare bör flera rektorer säkerställa att de beslut som fattas är i enlighet med författningarnas krav. Inspektörerna vill i detta sammanhang peka på några av de problem som uppdagats i inspektionen, som rör beslut i skolförfattningarna vilka fattas enligt delegation. Sådana beslut kan till exempel gälla placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång. Under inspektionsbesöken i kommunens skolor delges inspektörerna flera olika versioner av delegationsordningar som rektorerna uppfattar är aktuella. Dessa delegationsordningar har delvis olika innehåll och innebörd i förhållande till rektorns beslutsfattande. Trots flera försök från inspektörernas sida under inspektionsprocessen, har det inte med säkerhet gått att fastställa vilken eller vilka delegationsordningar som för tillfället gäller. Vidare framkommer att många rektorer, särskild de som är nya i sina tjänster, inte har tillräckliga kunskaper om vad som krävs av dem när de fattar beslut på delegation. Många är exempelvis osäkra på vilka beslut som fattas enligt delegation. Rektorerna vet inte heller alltid att sådana beslut ska återrapporteras till ansvarig nämnd. I intervjuer med kommunens centrala ledning uppger ansvariga tjänstemän att frågan om delegationsordningar och delegationsbeslut, inte prioriterats i tillräcklig utsträckning i samband med att ansvaret för skolorna fördelades på två nämnder. De politiker som inspektörerna intervjuar är inte varse detta missförhållande. 17

35 SKOLINSPEKTIONEN Enligt kommunallagen har styrelsen för utbildningen ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Den möjlighet att delegera beslut som styrelsen har följs av ett krav enligt kommunallagen att samtliga sådana beslut anmäls till styrelsen. Styrelsen, i detta fall styrelserna för utbildningen, har ett långtgående ansvar för de beslut som fattas i deras ställe enligt delegation. Ytterst är det styrelserna för utbildningen som ansvarar för att beslut enligt delegation sker på ett korrekt sätt, så att elevers rättsäkerhet i slutänden garanteras. Även rektor har ett visst ansvar för att tillskansa sig information om ansvarsområden och befogenheter från huvudmannen vid tillträdet som rektor. Som tidigare nämnts i denna rapport råder oklarheter i ansvarsfördelningen mellan styrelse och rektorer när det gäller elevers placering i särskilda undervisningsgrupper, något som lett till att elever inte givits det särskilda stöd de bedömts ha rätt till. Det är ett grundläggande krav att den som avser att fatta ett visst beslut i kommunen eller på skolan gör klart för sig om han/hon har behörighet att fatta beslutet och vilka föreskrifter som är tillämpliga. Det finns oklarheter i kommunens delegationsordning som behöver klargöras. De kommunala rektorernas närmaste överordnad är chefen för produktionsförvaltningen, som ansvarar för nära ett femtiotal resultatenheter inom områdena skola, förskola, vård och omsorg. Enligt chefen för produktionsförvaltningen finns ännu inget system inom förvaltningen för regelbunden uppföljning av verksamheternas dagliga arbete och resultat i förhållande till nationella mål. Ett av skälen till detta uppges vara att själva genomförandet av kundvalsreformen tagit mer kraft och tid i anspråk än beräknat. Ett sådant system krävs enligt produktionschefen, då enheterna är många och av skiftande karaktär. Inspektörerna erfar också i samband med inspektionen av skolorna, att kommunens ledning generellt sett har liten styrande påverkan på skolorna i den dagliga verksamheten. Enligt kommunens utbildningspolitiska program för åren ska och resultat inom skolan följas upp genom betygsresultat, måluppfyllelse i årskurs 5, nationella ämnesprov, kundundersökningar, skolobservationer, sredovisningar, nyckeltal och riktade uppföljningar i frågor som nämnden särskilt vill följa. Inspektörerna erfar dock att skolobservationerna sällan nämns i samband med förbättringsarbete i skolorna. Vad gäller exempelvis riktade uppföljningar i frågor som nämnden velat följa har inga sådana exempel givits under inspektionen av kommunen. Enligt inspektörernas uppfattning sker kommunledningens huvudsakliga uppföljning och styrning mot nationella mål, i samband med arbetet med sredovisningarna och behandlas och bedöms därför i avsnittet Kvalitetsarbete nedan. Kvalitetsarbete Den mål- och resultatstyrning, som det svenska skolsystemet baseras på, förutsätter att information genereras om den verksamhet som genomförs och de resultat som nås, att bedömning av måluppfyllelsen sker utifrån de förväntningar som uttrycks i styrdokumenten, att orsakerna till utfallet analyseras och att åtgärder sätts in i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Ett systematiskt sarbete måste genomsyra alla verksamheter och nivåer i kommunen, från ansva- 18

36 SKOLINSPEKTIONEN riga politiker och förvaltning till rektorer och lärare. Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten ska varje kommun, skola, kommunalt driven förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning. Den ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen är således ett viktigt styrinstrument både för kommunen och den enskilda verksamheten, se vidare Skolverkets allmänna råd om sredovisning (SKOLFS 2006:18). Österåkers kommuns sredovisning redovisar måluppfyllelse i förhållande till nationella mål främst i form av kunskapsresultat och resultat från en så kallad kundundersökning. De enskilda skolornas insatser i relation till de nationella målen redovisas emellertid inte systematiskt, utan kommenteras endast till dels. Bland annat konstateras i kommunens sredovisning att flera skolor saknar planer för hur de ska förbättra elevernas inflytande, men varken de skolor som har eller saknar sådana planer redovisas. Andra exempel på områden där kommunen nöjer sig med att konstatera att måluppfyllelsen varierar, är arbetet med normer och värden och arbetsron. Inte heller i dessa fall lyfts goda exempel fram eller redovisas de verksamheter som behöver vidta ytterliga åtgärder. Kunskapsresultat i form av betyg och resultat från nationella ämnesprov redovisas för enskilda skolor, men i övrigt kan enskilda skolors resultat och arbete inte urskiljas ur kommunens sredovisning. Läroplanen ålägger huvudmannen ett särskilt ansvar för den enskilda skolans utveckling. Kommunens ledning och styrning bör enligt inspektörernas bedömning bli tydligare vad gäller enskilda skolors ansvar, arbete och resultat i förhållande till nationella mål. I förordningen om sredovisning ska sredovisningarna innehålla en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolorna avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Här läggs således ett ansvar både på kommunen som huvudman och på skolorna att redovisa och göra insatser. I Österåkers kommuns sredovisning för 2007 utpekas ett antal åtgärder för förbättring där skolorna ges ett ansvar. Det nämns till exempel att ytterligare insatser måste göras då missnöjet med arbetstron hos elever kvarstår sedan tidigare. Det förblir dock oklart vad dessa åtgärder ska bestå i, vilka skolor som ska vidta åtgärder och hur åtgärderna ska följas upp. I inspektörernas intervjuer med politiker och centralt placerade tjänstemän i kommunen, framkommer att det råder oklarhet inom kommunens övergripande organisation kring vem som ansvarar för att de åtgärder för förbättring som lyfts fram i kommunens sredovisning också omsätts i praktisk handling i skolorna. Det är inte tillräckligt tydligt utpekat hos vilken av nämnderna detta ansvar ligger. Det är även oklart hur uppföljning av eventuellt vidtagna åtgärder ska ske. Av inspektörernas verksamhetsbesök och intervjuer framgår att skolorna förhåller sig olika till de mål och åtgärder för förbättring, som pekas ut av kommunens ledning. Sammantaget bedömer inspektörerna att huvudmannens ledning, styrning, sredovisning och sarbete behöver förbättras i Österåkers kommun. Kommunen bör bli tydligare i fråga om vad som förväntas av de enskilda skolorna. Skolornas arbete och resultat i förhållande till nationella mål behöver följas upp på ett bättre sätt, och tydliga rutiner behöver utvecklas för att tillse 19

37 SKOLINSPEKTIONEN att centralt utpekade förbättringsområden omsätts i konkreta åtgärder i skolorna. Skolornas sätt att arbeta med sredovisningarna och kommunens sätt att styra detta arbete bör enligt inspektörerna förbättras. Styrda av kommunens mall redovisar enheterna kunskapsresultat på ett knapphändigt och ofta svårbegripligt sätt. Måluppfyllelsen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik redovisas och analyseras som regel inte. Då framförallt kunskapsresultat, men även andra resultat, behandlas i form av så kallade cockpitvärden, kan sredovisningarna inte enkelt förstås av andra än de som har nära kontakt med skolan, något som inte överensstämmer med förordningen. En stor del av de resultat som redovisas kommer från en enkätundersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet i områden som exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter och normer och värden, nöjd personal och personalhälsa. Även enkätresultaten omvandlas i vissa fall till cockpitvärden. Skolornas sredovisningar pekar ofta ut utvecklingsområden, vilket inte är detsamma som att redovisa åtgärder, som förordningen kräver. Inspektörerna noterar också att skolorna och kommunen överlåter mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete till föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i enstaka enkäter. Enkäter bör, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Vidare saknas en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen i samtliga av kommunens skolor. I alla kommunala skolor i Österåker bedömer inspektörerna att sredovisningarna är bristfälliga. Som tidigare påtalats är skolornas systematiska sarbete i huvudsak uppbyggt kring den undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet som genomförs och redovisas årligen. Det är på grundval av resultaten från nämnda enkätundersökning som skolorna utarbetar sina sredovisningar. Härutöver sker ingen eller endast sparsam systematisk utvärdering och analys av verksamheternas arbete och resultat i förhållande till nationella mål. Särskilt saknar inspektörerna regelbundna analyser av skolornas kunskapsresultat och framför allt konkreta förslag till förbättringsåtgärder utifrån denna analys. Syftet med en sredovisning är att redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål. I kommunens mall, och därmed också i skolornas sredovisningar, finns rubriker som inte direkt svarar mot nationella mål för skolan, såsom personalhälsa och nöjd personal. I inspektörernas intervjuer med lärare i kommunens skolor, framkommer att många av dessa är osäkra på sredovisningens syfte och funktion. Några lärare använder uttrycket arbetsmiljöundersökningen i samband med att arbetet kring sredovisningen diskuteras i intervjuerna. Enligt inspektörerna indikerar detta att en del lärare snarare ser arbetet med sredovisningen som ett slags arbetsmiljöarbete, än som ett systematiskt arbete för att utvärdera och förbättra verksamheten i förhållande till nationella mål. Inspektionen visar också att lärares deltagande sarbetet i en del skolor inskränker sig till att de ombeds yttra sig över ett färdigt förslag till sredovisning som utarbetats av skolledningen. Under inspektionen framkommer att det finns ett missnöje bland personal, men främst bland rektorer med den styrning kommunens ledning utövar på skolornas sredovisningar, främst genom att tillhandahålla en mall för hur redovisningarna ska utformas. Dock vill inspektörerna också framhålla att skolorna 20

38 SKOLINSPEKTIONEN och rektorerna också har ett eget ansvar att utforma skolornas sredovisningar på ett sätt så att de bättre överensstämmer med förordningens krav. Inspektörerna bedömer generellt att skolornas systematiska sarbete bör förbättras liksom lärarnas delaktighet i detta arbete. Se även Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 3006:18) om sredovisning. Tillgång till likvärdig utbildning Skollagen anger att alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden ska ha lika tillgång till utbildning. Utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig. Kommunen ansvarar som huvudman för att den utbildning som bedrivs lever upp till dessa krav. Ett område som enligt inspektörerna särskilt förtjänar att framhållas under denna rubrik är kommunens mycket väl utvecklade arbete kring modersmålsundervisning i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, och utvecklingen av olika pedagogiska redskap som syftar till att ssäkra modersmålsundervisningen, studiehandledning på modersmålet och språkval. Inspektörerna har granskat elevernas tillgång till utbildade lärare. Enligt skollagen ska lärare ha utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. I Österåkers kommun har 80 procent av lärarna i de kommunala skolorna pedagogisk högskoleutbildning enligt Skolverkets officiella statistik från år Motsvarande siffra för rikets kommunala skolor är 87 procent. I flera av de inspekterade skolorna bedömer inspektörerna att åtgärder bör vidtas så att eleverna ges bättre tillgång till utbildade lärare. Detta är viktigt inte minst med tanke på att det finns många elever i kommunen som inte bedöms nå upptill kursplanernas mål. I flertalet av de inspekterade skolorna bedömer inspektörerna vidare att eleverna bör ges bättre tillgång till specialpedagogiskt stöd från lärare med en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Enligt officiell statistik från år 2007 var andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen 5 procent av den totala lärarkåren i de kommunala skolorna i Österåker. Detta är en lägre andel än motsvarande värden för riket som helhet under samma tidsperiod (fristående och kommunala skolor) som är 6,5 procent. Vid inspektionsbesöken i skolorna visar det sig att det finns skolor och arbetslag i kommunen där eleverna överhuvudtaget inte ges tillgång till särskilt stöd från lärare med specialpedagogisk högskoleexamen. Ett av skälen till detta uppges vara svårigheter att rekrytera just denna lärarkategori till kommunen. Däremot finns på flera skolor ett antal lärare som genom kommunens försorg genomgått en specialpedagogisk vidareutbildning motsvarande en termins heltidsstudier. Avsikten med denna utbildning är enligt uppgift från kommunen, att uppmuntra och stärka ett inkluderande specialpedagogiskt synsätt i skolornas och arbetslagens arbete med att ge elever stöd. Emellertid visar inspektionen att många av de lärare som deltagit i kommunens specialpedagogiska vidareutbildning i praktiken kommit att jämställas med specialpedagoger. Inspektörerna uppfattar dock att de inte har en utbildning som inte är likvärdig med en specialpedagogisk högskoleexamen. Inspektörerna ser positivt på kommunens initiativ att erbjuda lärare specialpedagogisk vidareutbildning, men vill ändå understryka vikten av att kommunen och skolorna fortsatt söker rekrytera lärare med en utbildning i avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. 21

39 SKOLINSPEKTIONEN Vidare visar inspektionen att det finns grundskolor i kommunen där eleverna inte ges tillgång till den utbildning de har rätt till. Det gäller ämnet hem- och konsumentkunskap där eleverna i flera skolor inte erbjuds någon undervisning förrän i årskurs 6. De ges således inte möjlighet att nå de nationella kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 i ämnet. Även när det gäller teknik, svenska som andraspråk, elevens val och naturorienterande ämnen, bedömer inspektörerna att många av kommunens skolor snarast måste vidta åtgärder så att tillgången till utbildning förbättras. I några skolor noteras ett flertal tillkortakommanden inom bedömningsområdet. Även vid Röllingby gymnasium bedömer inspektörerna att den tillgång till utbildning skolan tillhandahåller måste förbättras. Bland annat finns kurser som till dels behandlar övergripande läroplansmål, vilket inte är tillåtet att ha som kunskapsmål i en lokalt fastställd kurs. På Röllingby gymnasium erbjuds även en 100-poängskurs i Körkortsteori vars kunskapsmål redan uppnås genom olika kurser inom ramen för Fordonsprogrammet (med inriktning mot transport). Vidare erbjuder skolan ett antal kurser inom ramen för ämnet Journalistik som inte är nationellt definierat. Enligt författningarna ska en lokal kurs ge kunskaper i ett eller flera nationellt fastställda ämnen inom ett bestämt kunskapsområde, och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen, eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program, eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. Inspektörernas samlade bedömning under området är att skolorna måste se till att erbjuda eleverna den utbildning de har rätt till i enlighet med vad som anges i författningarna. Resurser Enligt grundskole- respektive gymnasieförordningen ska eleverna ha tillgång till sådan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Av inspektionen framgår att de lokaler och materiella resurser som står till skolornas förfogande i flertalet fall ger goda förutsättningar att bedriva en ändamålsenlig undervisning. Emellertid påtalas i flera av kommunens skolor tekniska problem med uppkoppling till internet, något som medför begränsningar i undervisningen. I enstaka skolor påtalas också att tillgången till tryckta läromedel i vissa årskurser och ämnen är begränsad och att grupprum samt bibliotek saknas. Eftersom skolorna enligt samstämmiga uppgifter är hänvisade till att använda kommunens IT-system för internetuppkoppling, bedömer inspektörerna att kommunen bör förbättra elevernas tillgång till fungerande internetuppkoppling Stockholm Sigbritt Gålnander Lee Gleichmann Linnarsson Pia-Lotta Sahlström Lars Svensson Bellita Torén 22

40 SKOLINSPEKTIONEN Malin Winbladh Torbjörn Wintgren 23

41 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Förskoleverksamheten Dnr :3315 Utbildningsinspektion av förskoleverksamheten Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat förskoleverksamheten i Österåkers kommun och genomfört kommunövergripande intervjuer den 21 och 26 augusti I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Österåkers kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och förskolechefer/rektorer. Dessutom genomfördes intervjuer med personal och föräldrar med barn i verksamheten från ett urval av kommunens förskoleverksamhet. Vid inspektionen genomfördes inte några besök i verksamheten. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Förskoleverksamheten Beskrivning av verksamheten Antal barn Förskola i kommunal regi Förskola i enskild regi 635 Familjedaghem 63 Familjedaghem i enskild regi 222 Källa: Uppgifter lämnade av Österåker kommun i september 2008

42 SKOLINSPEKTIONEN 2 (15) I Österåkers kommun finns 21 kommunala förskolor, 14 kommunala familjedaghem och två öppna förskolor. Förskolornas storlek varierar mellan en till nio avdelningar. Förskolechefer eller rektorer har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten. I kommunen finns också 16 enskilt drivna förskolor och 32 enskilt drivna familjedaghem. Kommunen har ansvar för tillsynen av dessa. De omfattas inte av Skolinspektionens utbildningsinspektion. Helhetsbedömning Som huvudman för förskoleverksamheten i Österåkers kommun har kommunen ansvar för att verksamheterna genomförs i enlighet med bestämmelser, mål och riktlinjer i skollag, läroplaner och andra författningar. Inspektionen visar att Österåkers kommun sammantaget erbjuder barnen i förskolan och familjedaghemmen en god pedagogisk verksamhet. Kommunen erbjuder plats i förskoleverksamheten enligt skollagens krav. Dock förekommer att olika lösningar tillämpas, såsom tillfälliga placeringar och att plats inte erbjuds så nära barnets hem som möjligt. Förskolornas arbete med såväl området normer och värden som utveckling och lärande är över lag av god. I förskolorna pågår olika utvecklingsarbeten för att förbättra verksamheten. Dock behöver det systematiska arbetet med uppföljning och utvärdering av förskolornas arbete förbättras både på verksamhets- och kommunövergripande nivå så att verksamheterna kan utvecklas i riktning mot de nationella målen. Likabehandlingsplanerna uppfyller inte lagens krav på att planerna ska innehålla en beskrivning av planerade åtgärder utifrån en aktuell kartläggning av verksamhetens behov. I några fall är likabehandlingsplanerna gemensamma för flera verksamheter och uppfyller således inte lagens krav på att varje verksamhet ska ha en egen likabehandlingsplan. Vidare konstateras att sredovisningar som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder förskolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse inte upprättas på varje förskola i enlighet med förordningens krav. I kommunens sredovisning saknas en redovisning av en i familjedaghemmens verksamhet. Kommunen medverkar inte till och försäkrar sig inte om att alla barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sin kulturella identitet som sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål i enlighet med läroplanens intentioner. Slutligen uppmärksammas kommunen på vikten av att ytterligare sträva efter att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Likabehandlingsplaner saknas eller uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

43 SKOLINSPEKTIONEN 3 (15) - Kommunen och förskolorna medverkar inte till och strävar inte efter att alla barn får utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (läroplanen för förskolan, Lpfö 98). - Kvalitetsredovisningar upprättas inte i enlighet med förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Kommunen bör försäkra sig om att verksamheten i förskolorna utvecklas i riktning mot de nationella målen vad gäller samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem. - Kommunen bör öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskolorna. - Kommunen bör försäkra sig om att barngrupperna i förskolorna har lämplig storlek och sammansättning, i syfte att erbjuda barnen en verksamhet av god. - Kommunen och förskolecheferna/rektorerna bör genom ett systematiskt sarbete förbättra uppföljningen och utvärderingen av verksamheten i förskolorna i syfte att utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. Bedömningsområden Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 UTVECKLING OCH LÄRANDE Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Inspektörerna granskar också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, behov och åsikter. Vidare granskas vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen.

44 SKOLINSPEKTIONEN 4 (15) 1.1 Omsorg och lärande om kommunens förskolor har en verksamheten som är målinriktad och planerad, om verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen, om verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens intressen, behov och åsikter, om kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar, om kommunens förskolor erbjuder en säker miljö, om kommunens förskolor samarbetar med förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens allsidiga utveckling i ett långsiktigt perspektiv, om det finns ett förtroendefullt och nära samarbete med vårdnadshavarna som också ges möjlighet att påverka verksamheten i kommunens förskolor, om kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. Bedömning av området Omsorg och lärande: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Omsorg och lärande är av god. Enligt läroplanen ska förskolan präglas av en pedagogik där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Under de samtal inspektörerna haft med personal från förskolorna i Österåker kommun framkommer att personalen arbetar med olika utvecklingsområden. Exempelvis framkommer att barns inflytande, genusfrågor och miljöns betydelse för barnens utveckling är prioriterade utvecklingsområden. Personalen anger att arbetet med barns inflytande har bidragit till att barnen har lärt sig att göra aktiva val samt lärt sig vad demokrati innebär. Vidare uppges att verksamheten utformas utifrån barns behov och intressen samt att barns utveckling och lärande synliggörs med hjälp av dokumentation såväl i familjedaghemmen som i förskolorna. Intervjuade föräldrar är över lag nöjda med innehållet i verksamheten och uppger att barnen utvecklas och lär sig. Föräldrar får information om verksamheten genom daglig kontakt, föräldramöten, veckobrev och utvecklingssamtal. Vidare finns i samtliga förskolor föräldraråd som träffas regelbundet. I utvecklingssamtalen får föräldrarna

45 SKOLINSPEKTIONEN 5 (15) information om barnens sociala och kunskapsmässiga utveckling en eller två gånger per år. Huruvida föräldrarna är trygga med förskolornas säkerhet för barnen varierar. Exempelvis förekommer det på några förskolor att andelen vikarier är stor och att föräldrarna då inte känner sig säkra på att det finns goda rutiner för säkerheten. Inspektörerna påpekar vikten av att kommunen följer upp och försäkrar sig om att kommunens förskolor erbjuder en säker och trygg miljö. För att följa det enskilda barnets språkutveckling används ett för kommunen gemensamt observationsmaterial på samtliga förskolor. Personalen inom förskolan har erbjudits kompetensutveckling för att arbeta med materialet. I intervjuer med personalen framkommer att personalens uppfattning om materialet varierar. Exempelvis uppges att observationsmaterialet utgör ett bra underlag på utvecklingssamtalen och att personalens medvetenhet vad gäller barns språkutveckling blivit bättre. Men det uppges också att arbetssättet kan leda till att det enskilda barnet bedöms i stället för att verksamheten följs upp och utvärderas. Inspektörerna vill påpeka att det enligt läroplanen för förskolan är den pedagogiska verksamheten som ska följas upp och utvärderas och inte det enskilda barnet och att det därför ställs stora krav på personal och ledning att hantera observationsmaterialet så att det stämmer överens med läroplanens intentioner. Vid inspektionstillfället fanns det krav från kommunen på att varje barn ska ha en individuell utvecklingsplan. I förskolenämndens dokument om individuella utvecklingsplaner anges bland annat att syftet med individuella utvecklingsplaner är att följa, stödja och styra barnets kunskapsmässiga och sociala utveckling. I intervjuer med personal och ledning framkommer att det förs diskussioner i verksamheten om hur individuella utvecklingsplaner ska utformas så att planerna tydligt beskriver hur verksamheten arbetar för att barnen ska utvecklas och lära sig. Dock framkommer viss oro över att det enskilda barnets utveckling bedöms i förhållande till uppsatta mål. Inspektörerna vill i detta sammanhang uppmärksamma kommunen på att det inte är förenligt med förskolans läroplan att ställa upp mål att uppnå för det enskilda barnet i förskolan. Vidare uppmärksammas kommunen på att förskolan inte omfattas av grundskoleförordningens krav, att upprätta individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna påpekar vikten av att kommunen tydliggör hur och varför individuella utvecklingsplaner ska användas i förskolan. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Vid intervjuer framkommer att det varierar mellan kommunens förskolor i vilken grad samverkan sker samt huruvida det finns tydliga rutiner för hur detta arbete ska ske. I intervjuer framkommer att det finns förskolor som har utarbetade former för samarbetet, där personal från olika verksamheter träffas i syftet att utbyta kunskaper och erfarenheter. Det framkommer dock att detta målområde tolkas på olika sätt

46 SKOLINSPEKTIONEN 6 (15) och omsätts i verksamheten beroende på rektorers/förskolechefers intresse och prioritet, vilket leder till att samarbete mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola sker i olika omfattning i kommunen. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör försäkra sig om att ett samarbete mellan förskolan, förskoleklassen, skolan och fritidshemmen förbättras och sker i enlighet med läroplanens intentioner. Barn med annat modersmål än svenska Enligt förskolans läroplan ska barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Inspektionen visar att det pågår ett arbete för att barnen ska få möjlighet att utveckla det svenska språket i förskolorna i Österåkers kommun. Vidare framkommer i intervjuer att det förekommer att barnen i vissa fall får möjlighet att utveckla sitt modersmål genom att personer som talar barnens språk är anställda i förskolan eller kommer till förskolan. Detta sker ibland genom att aktiviteter integreras i den ordinarie verksamheten tillsammans med barn och vuxna, men det inträffar också att modersmålslärare tränar barnen enskilt. Det är dock otydligt för såväl personal som förskolans ledning och föräldrar vilka regler och rutiner som tillämpas i kommunen. Det anges olika krav för att barnen ska få modersmålsstöd. Exempelvis anges en åldersgräns från fyra till fem år samt att önskemålet är att det ska finnas minst fem barn med samma språk. Föräldrar ska ansöka på kommunens hemsida om modersmålsundervisning genom att fylla i en anmälningsblankett som är gemensam för såväl förskola, förskoleklass, grundskola som gymnasieskola, där olika villkor anges och barnets språkliga förmåga bedöms som underlag för att erbjuda barnet modersmålsstöd. Det framkommer också att barn blivit uppmanade att byta förskola för att få möjlighet att utveckla sitt modersmål. Att begränsa barns möjlighet att utveckla sitt modersmål är inte förenligt med läroplanens mål och riktlinjer. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på att det är viktigt att kommunen har regler och rutiner för hur barn i förskolan ska få möjligheten att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Inspektörerna bedömer att kommunen måste medverka till och försäkra sig om att alla barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sin kulturella identitet som sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål i enlighet med läroplanens intentioner. 1.2 Särskilt stöd om barn som behöver särskilt stöd i kommunens förskoleverksamhet får den omsorg som deras speciella behov kräver. om kommunens förskoleverksamhet är till för alla barn och arbetet präglas av ett inkluderande syn- och arbetssätt.

47 SKOLINSPEKTIONEN 7 (15) Bedömning av området Individanpassning och särskilt stöd: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Individanpassning och särskilt stöd är av god. Detta är en sammanvägd bedömning som främst grundar sig på att inspektionen visar att det finns goda rutiner i Österåkers kommun för att upptäcka och ge särskilt stöd till de barn inom förskoleverksamheten som bedöms vara i behov av detta. Personalens uppdrag är att uppmärksamma eventuella barn i behov av särskilt stöd och kontakta respektive förskolechef/rektor. Förskolechefen/rektorn ansvarar för att verksamheten anpassas för att stödja barnen. I vissa fall kontaktas föräldrar och ett individuellt utformat åtgärdsprogram skrivs. Om enheten bedömer att de själva inte har resurser för att stödja ett barn kan enheten göra en ansökan till Enheten för stöd och utveckling (ESU) om extra resurser i form av handledning eller ekonomiska medel. Personalen anger dock att det är svårt att få tilldelning av ekonomiska medel. Särskilt stöd ges i första hand inom befintlig verksamhet. Stöd erbjuds också i form av handledning till personalen och i andra hand färre barn i grupperna men även i form av extra personal i gruppen. I intervjuer framkommer att personalen kan vända sig till ESU för att få stöd i sitt arbete med barnen. I kommunen finns vid inspektionstillfället två resursförskolor för barn i behov av särskilda insatser i någon form. Inspektörerna bedömer att kommunens arbete för att ge särskilt stöd till barn är av god. Kommunen uppmärksammas dock på vikten av att regelbundet följa upp effekterna av stödet och försäkra sig om att alla barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, ges den omsorg deras speciella behov kräver. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. 2.1 Normer och värden i samvaron om kommunens förskoleverksamhet erbjuder en miljö där barnen är trygga i barngrupperna, om förskoleverksamheten bygger på en värdegrund som främjar barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter,

48 SKOLINSPEKTIONEN 8 (15) om det i kommunens förskoleverksamhet pågår ett målinriktat arbete mot diskriminering och kränkningar och för att förankra värden som alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta, om kommunens förskolor arbetar för att motverka traditionella könsmönster och könsroller och att arbetet är integrerat och ingår som en naturlig del i verksamhetens innehåll och arbetsformer, om det i varje förskola och familjedaghem finns en likabehandlingsplan. Bedömning av området Normer och värden i samvaron: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Normer och värden är av god. Detta är en sammanvägd bedömning som främst grundar sig på att inspektionen visar att det i kommunens förskolor bedrivs ett kontinuerligt och medvetet värdegrundsarbete för att främja barnens förståelse för vårt samhälles gemensamma värderingar och att värdegrundsfrågorna integreras i vardagsarbetet tillsammans med barnen i förskolorna. I förskolans uppdrag ingår bland annat att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. I kommunens förskolor har det sedan ett antal år bedrivits ett arbete för att motverka traditionella könsroller. Bland annat anger personalen att de i några förskolor för ca två år sedan varit ett prioriterat utvecklingsområde, och att finns behov av att vidareutveckla detta område. Inom nedanstående områden bedömer dock inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Likabehandlingsplan Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det, för att främja arbetet med att alla människor ska behandlas lika, finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Planen ska utgå från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov och ange rutiner för uppföljande insatser och för hur dokumentation av ärenden ska gå till. I denna plan ska åtgärder redovisas och den ska följas upp varje år. Barnens deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. De likabehandlingsplaner, som inspektörerna tagit del av bedöms inte fullt ut uppfylla lagens krav på en likabehandlingsplan. Bland annat saknas en specifik redovisning av verksamheternas behov utifrån en aktuell kartläggning som utgångspunkt för vilka åtgärder som ska genomföras under det kommande året. Barnens delaktighet i utarbetandet av planerna är begränsad. Det saknas även i några fall rutiner för uppföljning och dokumentation av ärenden samt en tydlig ansvarsfördelning. Vidare finns inom kommunen likabehandlingsplaner som

49 SKOLINSPEKTIONEN 9 (15) omfattar fler än en förskola. Inspektörerna bedömer att förskolornas likabehandlingsplaner inte uppfyller författningarnas krav. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Inspektionen granskar också ledningens ansvarsstagande för och utveckling och vilka effekter kommunens sarbete får för att förbättra en i förskoleverksamheten. 3.1 Personalens utbildning och erfarenhet om personalen i kommunens förskoleverksamhet har lämplig utbildning eller erfarenhet, om kommunen erbjuder kompetensutveckling av personalen med utgångspunkt från verksamhetens behov. Bedömning av området Personalens utbildning och erfarenhet: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer trots kommunens strävan att anställa personal med högskoleutbildning i förskolorna att området Personalens utbildning och erfarenhet sammantaget är av mindre god. Bedömningen görs främst utifrån att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning fortfarande är förhållandevis låg. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Personalens utbildning och erfarenhet Enligt skollagen ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Om ett arbete ska kunna bedrivas i enlighet med läroplanen måste det finnas goda kunskaper i arbetslaget om barns utveckling och lärande samt kompetens att anpassa den pedagogiska miljön till detta. En sfaktor är att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning inriktad på barn i förskoleåldrarna. Officiell statistik från Skolverket år 2007 visar att 40 procent av personalen som tjänstgör i förskolan i Österåkers kommun har pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande siffra för riket är 52 procent. Andelen personal med pedagogisk hög-

50 SKOLINSPEKTIONEN 10 (15) skoleutbildning är således lägre än i riket som helhet. Det finns en politisk ambition att öka andelen förskollärare. Förskolenämndens mål att andelen förskollärare år 2007 skulle uppgå till 50 procent har dock inte uppnåtts. I intervjuer anger företrädare för kommunen att kommunen strävar efter att anställa personal med högskoleutbildning samt att ett antal barnskötare erbjudits utbildning till förskollärare. Vidare har kompetensutveckling erbjudits personal i förskolorna utifrån verksamheternas behov. Exempelvis har förskollärare erbjudits utbildning i specialpedagogik. Trots kommunens strävan att anställa personal med högskoleutbildning i förskolorna är andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal är fortfarande låg, och bör förbättras. 3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar om verksamhetsledningen har goda kunskaper om förskolepedagogik och om förskolans nationella mål och uppdrag, om verksamhetsledningen är förtrogen med det dagliga arbetet i förskoleverksamheten, om huvudmannen har god kunskap om verksamhetens måluppfyllelse utifrån de nationella målen, om registerkontroll alltid genomförs innan personal anställs i kommunens förskoleverksamhet. Bedömning av området Ledningens/huvudmannens ansvar: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörernas sammanvägda bedömning är att området Ledningens/ huvudmannens ansvar är av mindre god och grundas huvudsakligen på följande: Förskoleverksamheten i Österåkers kommun är indelad i ett antal resultatenheter. Vissa enheter styrs av förskolechefer medan andra ingår i resultatenheter som omfattar både förskola och skola och styrs av en rektor. I intervjuer framkommer att verksamhetsledningen över lag har kunskaper om förskolans mål, uppdrag och pedagogik. Dock varierar det vad gäller förskolechefernas/rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare, driva pedagogiska utvecklingsfrågor och vara förtrogna med det dagliga arbetet. Variationen beror till största delen på hur förskolorna är organiserade. Kommunen uppmärksammas därför på vikten av att säkerställa att den pedagogiska ledningen ges förutsättningar och tar ansvar för att förskolorna utvecklas i riktning mot de nationella målen.

51 SKOLINSPEKTIONEN 11 (15) Kommunen genomför alltid registerkontroll då ny personal anställs. Inom nedanstående område bedömer dock inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Huvudmannens kunskap om verksamheten Enligt Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i förskolan, bör kommunen ha system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till en utveckling av arbetet mot de nationella målen. I Österåkers kommun följs resultaten för förskolorna och familjedaghemmen på huvudmannanivå upp genom enheternas sredovisningar, kundundersökningar, observationsrapporter och verksamheternas egna sredovisningar. Kundundersökningen är en enkätundersökning och genomförs för såväl kommunala som enskilda verksamheter. Undersökningen innebär att föräldrar och barn i varierande omfattning svarar på frågor om hur de uppfattar verksamheterna. Dock bedöms underlaget inte vara en tillräcklig uppföljning och utvärdering för att kommunen ska få kännedom om huruvida verksamheten i förskolan utvecklas i enlighet med de nationella målen. Observatörsrapporterna är en kollegiegranskning där kollegor från Vallentuna, Vaxholm och Österåker observerar varandras verksamheter och skriver en rapport vart tredje år. Vidare följs förskoleverksamhetens resultat upp genom möten mellan företrädare för kommunen och förskolechefer/rektorer. Kommunledningens uppföljning och styrning mot nationella mål sker även i samband med arbetet med sredovisningarna och behandlas och bedöms därför i avsnittet Kvalitetsarbete i denna rapport. Trots att Österåkers kommun har vissa rutiner för uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten, enligt ovan, har huvudmannen inte, enligt inspektörernas uppfattning tillräckliga underlag för att få kunskaper om förskoleverksamhetens måluppfyllelse utifrån de nationella målen. Exempelvis saknas utvärderingar av vilka effekter barngruppernas storlek och personalens utbildning har för en i verksamheten. Inspektörerna bedömer därför att huvudmannens kunskaper om förskoleverksamhetens måluppfyllelse utifrån de nationella målen bör förbättras. Se även under rubriken Systematiskt sarbete. 3.3 Tillgång till plats om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan), om barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka, om kommunen ger tydlig information om rätten till allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats, om kommunen har en uppsökande verksamhet i syfte att ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i förskolan för att de har behov av särskilt stöd i sin utveckling.

52 SKOLINSPEKTIONEN 12 (15) Bedömning av området Tillgång till plats: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Området bedöms sammantaget hålla god. Österåkers kommun erbjuder barn plats i förskoleverksamheten utan oskäligt dröjsmål, inom 3-4 månader efter anmälan, till barn vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar eller utifrån barnens egna behov. Förskoleverksamhet tillhandahålles tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan till de barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Av inspektionen framgår att barnen i Österåkers kommun erbjuds plats i förskoleverksamheten enligt skollagens krav. Dock förekommer att detta sker genom att olika lösningar tilllämpas, såsom tillfälliga placeringar och att plats inte erbjuds så nära barnets hem som möjligt. 3.4 Grupper om barngrupperna i kommunens förskoleverksamhet är lämpligt stora, om det vid sammansättning av grupperna tas hänsyn till barnens ålder, behov av särskilt stöd, personalens kompetens och lokalernas ändamålsenlighet, om kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar gruppernas storlek/sammansättning, om kommunen vid behov gör utvärderingar av gruppernas storlek och sammansättning och ser till att det finns förutsättningar att bedriva en verksamhet i enlighet med läroplanen. Bedömning av området Grupper: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Grupper är av mindre god. Enligt skollagen ska barngrupperna i förskolan ha en lämplig sammansättning och storlek. I förarbetena till denna lagstiftning sägs att personaldimensioneringen och barngruppernas storlek bör anpassas till behoven i barngruppen. Officiell statistik från Skolverket år 2007 visar att andelen inskrivna barn per årsarbetare i förskolorna i Österåkers kommun år 2007 var 5,9 jämfört med 5,2 i riket. I kommunen görs få analyser av huruvida barnantalet i grupperna är lämpligt utifrån uppdraget att följa och stödja varje barns utveckling och lärande.

53 SKOLINSPEKTIONEN 13 (15) Inom nedanstående område bedöms att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls, varför området Grupper bedöms hålla mindre god. Konsekvensutredningar inför beslut I Skolverkets allmänna råd (2005:10) Kvalitet i förskolan framhålls att kommunen bör genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar förskolornas personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser. I skollagen anges inga exakta tal för barngruppernas storlek. Lagstiftaren har valt att stanna vid kravet att dessa ska ha en lämplig sammansättning och storlek. I läroplanen framhålls att lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. För att en grupp ska kunna fylla denna funktion måste den ha lämplig sammansättning och storlek. Andelen inskrivna barn per årsarbetare, är enligt Skolverkets statistik från år 2007, något högre i Österåkers kommun än för riket i stort. Det finns en politisk ambition att sänka barnantalet i grupperna. Barngrupperna storlek och sammansättning får dock stå tillbaka för såväl platsgarantin som ekonomin. Vid intervjuer med såväl personal och föräldrar framkommer att det finns en viss oro över att en i verksamheten påverkas negativt genom att barngruppernas storlek har ökat. Förskolecheferna/rektorerna uppger att resursfördelningssystemet styr så att det kan leda till att för barngruppernas storlek inte alltid har lämplig sammansättning och storlek. I inspektionen visar att det på en kommunövergripande nivå inte sker några systematiska uppföljningar och utvärderingar i syfte att kartlägga eventuella konsekvenser av barngruppers storlek och sammansättning. Sådana konsekvensanalyser bör ligga till grund för beslut som påverkar verksamheternas förutsättningar att bedrivas i enlighet med läroplanen. Inspektörernas bedömning är att kommunen kontinuerligt bör utvärdera gruppstorlekarna. Därutöver bör kommunen göra konsekvensutredningar, inför beslut som påverkar barngruppernas sammansättning, storlek och personaltäthet. 3.5 Lokaler om kommunens förskoleverksamhet bedrivs i ändamålsenliga lokaler. Bedömning av området Lokaler: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Lokaler är av god. Detta är en sammanvägd bedömning som främst grundar sig på att det i intervjuer framkommer att verksamheten över lag bedrivs i ändamålsenliga lokaler. Dock framkommer i in-

54 SKOLINSPEKTIONEN 14 (15) spektionen samstämmiga synpunkter på att det finns lokaler som kan vara mindre lämpliga för att tillgodose skollagens krav på ändamålsenliga lokaler. Inspektörerna vill därför påpeka vikten av att kommunen regelbundet följer upp och utvärderar samt säkerställer lokalernas ändamålsenlighet. 3.6 Kvalitetsarbete om såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om varje förskola liksom kommunen dokumenterar det systematiska sarbete i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för förskoleverksamheten nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder som man avser att vidta för att öka måluppfyllelsen, om kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörernas sammanvägda bedömning är att området Kvalitetsarbete är av mindre god och grundas huvudsakligen på följande: Inspektionen visar att det i Österåkers kommuns förskolor pågår utvecklingsarbete för att förbättra verksamheten. Många förskolor har även bra rutiner för att utvärdera och dokumentera förskolans pedagogiska. Dock saknas uppföljningar och utvärderingar som grund för att utveckla innehållet i verksamheten i relation till de nationella målen på kommunnivå inom flera områden, vilka beskrivits tidigare i rapporten. Enligt skollagen står enskilt driva förskolor och fritidshem under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Österåkers kommun har en väl genomarbetad plan vad gäller tillsynen av de enskilda verksamheterna. En av kommunens tjänstemän ansvarar för den kontinuerliga tillsynen av dessa verksamheter. Kommunen ställer uttalade krav på enskilda huvudmän. Exempelvis krävs att verksamheten i de enskilda förskolorna bedrivs enligt skollagen och att förskolans läroplan tillämpas. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Systematiskt sarbete Enligt läroplanen ska förskolan arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten. För att få kännedom om måluppfyllelse och

55 SKOLINSPEKTIONEN 15 (15) fordras uppföljning och utvärdering för såväl förskolorna som kommunen. Kommunen utvärderar verksamheten i förskolan till stor del i förhållande till föräldrarnas nöjdhet, därmed finns en risk för att ansvarig huvudman inte har underlag som krävs för att kontinuerligt följa upp verksamheten och genomföra insatser för att förbättra och utveckla verksamheten utifrån nationella mål och krav. Inspektörerna bedömer därför att kommunen genom ett systematiskt sarbete bättre bör följa upp och utvärdera verksamheten i riktning mot de nationella målen. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet ska varje kommunalt bedriven förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder förskolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. I förordningen ställs krav på personalens medverkan i arbetet med sredovisningen. Även barn i förskolan och barnens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Det ställs också krav på att uppföljning och utvärdering av förskolans likabehandlingsplan ska redovisas i sredovisningen. I Österåkers kommun kommer en stor del av de resultat som redovisas från en enkätundersökning av föräldrars, barns och personals nöjdhet. Resultaten redovisas i förhållande till föräldrarnas nöjdhet. Inspektionen visar att det varierar i vilken omfattning personalen varit delaktig vid framtagandet av förskolornas sredovisningar. I intervjuer framkommer att personalen har svårt att se nyttan av sredovisningen. Den blir således inte det aktiva verktyg för sutveckling och bedömning av förskolans verksamhet som avses. Barnen har inte givits möjlighet att delta i arbetet med redovisningen. Vidare är några av förskolornas sredovisningar gemensamma för en hel resultatenhet, och uppfyller således inte förordningens krav på en årlig redovisning för varje kommunalt bedriven förskola. Inspektörerna bedömer att kommunen måste försäkra sig om att varje förskola upprättar en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder förskolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kommunens sredovisning ska en redovisning av en i familjedaghemmens verksamhet i sin helhet ingå, vilket saknas Stockholm Bellita Torén Karin Améen

56 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Skolbarnsomsorgen Dnr :3315 Utbildningsinspektion av skolbarnsomsorgen Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat skolbarnsomsorgen i Österåkers kommun och genomfört kommunövergripande intervjuer den 22 och 26 augusti I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerat på annat sätt, har använts. I Österåkers kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, rektorer, personal och föräldrar från ett samtliga kommunens fritidshem. Fritidshemmens verksamhet berördes även i förekommande fall vid de föräldraintervjuer som under utbildningsinspektionen genomfördes i kommunens skolor. Inga verksamheter besöktes. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Skolbarnsomsorgen Beskrivning av verksamheten Antal barn Fritidshem Enskilda fritidshem 224 Familjedaghem 0 Källa: Uppgift lämnade av Österåkers kommun i september 2008

57 SKOLINSPEKTIONEN 2 (14) Skolbarnsomsorgen i Österåkers kommun bedrivs i form av 12 fritidshem. Fritidshemmen är integrerade i kommunens skolor och leds av rektorer. I kommunen finns också ett antal barn placerade i enskilt drivna fritidshem. Kommunen har ansvar för tillsynen av dessa. De omfattas inte av Skolinspektionens utbildningsinspektion. Helhetsbedömning Som huvudman för skolbarnsomsorgen i Österåkers kommun har kommunen ansvar för att verksamheterna genomförs i enlighet med bestämmelser, mål och riktlinjer i skollag, läroplaner och andra författningar. Inspektionen visar att personalen i kommunens fritidshem strävar efter att genomföra en god pedagogisk verksamhet. Dock varierar det mellan kommunens fritidshem i vilken omfattning de nationella målen i läroplanen omsätts i den dagliga verksamheten. Exempelvis varierar det i vilken grad samarbete mellan fritidshem och skola förekommer i syfte att utveckla verksamheterna inom en gemensam pedagogisk ram. I intervjuer framkommer att det ofta är skolans tradition och behov som styr samt att verksamheten i fritidshemmen tenderar att inriktas mot att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad av det pedagogiska arbetet. Fritidshemmens verksamhet och måluppfyllelse synliggörs i ringa omfattning i kommunen. För att värna om god i fritidshemmens verksamhet och för att försäkra sig om att fritidshemmen arbetar i enlighet med de nationella målen bör kommunen, enligt inspektörernas bedömning, förbättra sin uppföljning och utvärdering av verksamheten i fritidshemmen i förhållande till mål och riktlinjer i skollag, läroplan och andra författningar. Fritidshemmens verksamhet och måluppfyllelse ska redovisas i kommunens sredovisning. Vidare måste varje fritidshem upprätta en sredovisning i enlighet med författningarnas krav. Åtgärder för att öka andelen högskoleutbildad personal med utbildningsinriktning mot arbete inom skolbarnsomsorgen bör vidtas. Kommunen tillämpar en tjänstekonstruktion som innebär att tjänsterna i fritidshemmen oftast är halvtidstjänster. Detta gör att det blir mycket svårt att rekrytera personal med pedagogisk högskoleutbildning. Vidare lever kommunens fritidshem inte upp till lagens krav på att varje verksamhet ska ha en likabehandlingsplan i vilken verksamhetens arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling ska beskrivas. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Likabehandlingsplaner saknas (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Kvalitetsredovisningar upprättas inte i enlighet med förordningens krav (1, 3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

58 SKOLINSPEKTIONEN 3 (14) - Kommunen erbjuder inte plats till barn mellan 10 och 12 år i enlighet med skollagens krav (2 a kap. 2 skollagen). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Kommunen bör försäkra sig om att fritidshemmen kompletterar skolan och erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. - Kommunen bör följa upp och försäkra sig om att verksamheten i fritidshemmen utvecklas i riktning mot de nationella målen vad gäller samarbete med förskola, förskoleklass och skola. - Kommunen bör öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i fritidshemmen. - Ledningens och huvudmannens kunskaper om fritidshemmets mål och uppdrag bör förbättras och kommunen bör försäkra sig om att rektorerna ges förutsättningar att utveckla fritidshemmens verksamhet i riktning mot de nationella målen. - Kommunen bör försäkra sig om att barngrupperna i fritidshemmen har lämplig storlek och sammansättning, i syfte att erbjuda barnen en verksamhet av god. - Kommunen och rektorerna bör, genom ett systematiskt sarbete, ta ett större ansvar för att följa upp och utvärdera verksamheten i fritidshemmen i förhållande till de nationella målen. Bedömningsområden Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 UTVECKLING OCH LÄRANDE Inom detta granskningsområde bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till.

59 SKOLINSPEKTIONEN 4 (14) 1.1 Omsorg och lärande om kommunens skolbarnsomsorg kompletterar skolan tids- och innehållsmässigt om kommunens skolbarnsomsorg erbjuder barnen en meningsfull fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen samt stödjer deras utveckling om personalen i kommunens skolbarnsomsorg arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar, om det i kommunens skolbarnsomsorg finns möjlighet att ha god uppsikt över barnen och om det finns goda rutiner för säkerheten, om samarbete mellan kommunens skolbarnsomsorg, förskola, förskoleklass och skola bidrar till att ge barnen kontinuitet i tillvaron, om det i kommunens skolbarnsomsorg finns ett förtroendefullt och nära samarbete med vårdnadshavarna. Bedömning av området Omsorg och lärande: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering Inspektörernas sammanvägda bedömning är att området Omsorg och lärande är av mindre god. Bedömningen görs bland annat utifrån att inspektionen visar att verksamheten i kommunens fritidshem är av varierad. Det varierar i vilken omfattning fritidshemmen uppfyller skollagens krav att komplettera skolan och erbjuda barnen en meningsfull fritid. Vidare varierar det i vilken omfattning verksamheten planeras och genomförs i enligt läroplanens intentioner. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Verksamhetens innehåll Skolbarnsomsorgen ska enligt skollagen utgöra ett komplement till skolan och erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. I inspektionen framkommer exempel på att personalen har ambitioner och strävar efter att genomföra en verksamhet som uppfyller skollagens krav. Såväl personal som föräldrar vittnar om att personalen inte alltid lyckas med detta uppdrag. I intervjuer framkommer att det finns tendenser till att tyngdpunkten på fritidshemmen förskjuts allt mer mot att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad av det pedagogiska arbetet. Personalens förutsättningar att planera verksamheten varierar och pedagogiska diskussioner om fritidshemmens mål och verksamhet förs sällan på ett mer övergripande plan. Vidare har många av fritidshemmen begränsade möjligheter, beroende på stora

60 SKOLINSPEKTIONEN 5 (14) barngrupper och få vuxna, att anpassa verksamheten till de äldre barnens behov, vilket kan leda till att barnen slutar. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör ta ett större ansvar för och försäkra sig om att fritidshemmen kompletterar skolan och erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Se även under rubriken Systematiskt sarbete. Övergång och samverkan Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) ska läraren utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem samt utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan. Samarbetet ska utgå från nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet och leda till ett sammanhållet utbildningssystem med en gemensam syn på barn, kunskap, utveckling och lärande. I Österåkers kommun visar inspektionen att samarbetet mellan fritidshem, förskoleklassen och skolan över lag är begränsat vad gäller genomförande och organisering samt huruvida fritidshemmen, förskoleklassen och skolan utvecklas inom en gemensam pedagogisk ram. I många fall saknas det erfarenhets - och kunskapsutbyte som läroplanen påbjuder. Samarbete mellan förskoleklassen, fritidshemmen och skolan är exempel på ett av de områden som kommunen inte följer upp och utvärderar. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör ta ett större ansvar för och försäkra sig om att samarbetet mellan förskoleklass, fritidshem och skola utvecklas i riktning mot de nationella målen. Se även under rubriken Systematiskt sarbete. 1.2 Särskilt stöd om de barn inom kommunens skolbarnsomsorg som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Bedömning av området Särskilt stöd: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Särskilt stöd är av god. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling anvisas plats i fritidshem. Personalens uppdrag är att uppmärksamma eventuella barn i behov av särskilt stöd och kontakta respektive rektor. Stöd erbjuds i form av exempelvis handledning till personalen eller i form av extra resurs i barngruppen. Vad gäller ekonomiska resurser fördelas dessa mellan fritidshemmet och skolan av rektorerna. Inspektionen visar att varierar mellan olika fritidshem i kommunen huruvida elever som har särskilt stöd, i form av extra resurs, under den ordinarie

61 SKOLINSPEKTIONEN 6 (14) skoltiden, ges möjlighet till stöd under sin vistelse i fritidshemmet. Inspektörerna vill därför uppmärksamma kommunen på vikten av att regelbundet följa upp effekterna av stödet och försäkra sig om att alla barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, ges den omsorg deras speciella behov kräver även på fritidshemmet. Se även under rubriken Systematiskt sarbete. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. 2.1 Normer och värden i samvaron om kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter, om det i kommunens skolbarnsomsorg pågår ett medvetet arbete mot diskriminering och kränkningar och för att förankra värden som alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta, om det inom kommunens skolbarnsomsorg finns en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Bedömning av området Normer och värden i samvaron: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Normer och värden är av god. Inspektionen visar att värdegrundsfrågor integreras i vardagsarbetet tillsammans med barnen i fritidshemmen och att personalen bedriver ett kontinuerligt värdegrundsarbete för att främja barnens förståelse för olikheter och respekt för alla människors lika värde. Huruvida föräldrarna är trygga med fritidshemmens säkerhet för barnen varierar dock. Vid intervjuer framkommer att det finns oro bland föräldrar i fråga om möjligheterna för personalen att ha god uppsikt över barnen. Exempelvis förekommer det på några fritidshem att andelen vikarier är stor och att föräldrarna då inte känner sig säkra på att det finns goda rutiner för säkerheten. Inspektörerna påpekar därför vikten av att kommunen följer upp och försäkrar sig om att kommunens fritidshem erbjuder en säker och trygg miljö. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls.

62 SKOLINSPEKTIONEN 7 (14) Likabehandlingsplan För att främja arbetet med att alla människor ska behandlas lika måste huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen bestämmer se till att en likabehandlingsplan upprättas för varje enskild verksamhet. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska följas upp varje år. Planen ska utgå från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov. Vidare ska åtgärder utifrån kartläggningen redovisas och ligga till grund för fritidshemmens likabehandlingsplaner. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna. Barnens deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Se även Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Inspektionen visar att rektorer och personal i Österåkers kommun känner till lagen och dess ändamål, dock visar inspektionen att fritidshemmen och skolan har gemensamma likabehandlingsplaner. Kommunen uppfyller således inte författningarnas krav på att det för varje verksamhet ska finnas en likabehandlingsplan, vilket måste åtgärdas. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats, verksamheternas ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Inspektionen granskar också ledningens ansvarsstagande för och utveckling och vilka effekter kommunens sarbete får för att förbättra en i skolbarnsomsorgen. 3.1 Personalens utbildning och erfarenhet om personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har utbildning eller erfarenhet som bidrar till en god omsorg och pedagogisk verksamhet, om kommunen erbjuder kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Bedömning av området Personalens utbildning och erfarenhet: Ej godtagbar X Mindre god God Mycket god Motivering: Området Personalens utbildning och erfarenhet bedöms vara av ej godtagbar. Detta grundas huvudsakligen på att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är låg och att kommunen inte har tillräckliga strategier för att säkerställa en framtida personalförsörjning. Den kompetensutveckling som erbjuds upplevs av personalen som relevant. Dock finns det i kommunen ingen kartläggning eller analys av fritidshemmens behov av

63 SKOLINSPEKTIONEN 8 (14) kompetensutveckling i förhållande till fritidshemmens specifika verksamhet, vilket kommunen i detta sammanhang uppmärksammas på. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Personalens utbildning Enligt skollagen ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Av Skolverkets allmänna råd för i fritidshem framgår att personalens kompetens är en avgörande faktor för en i fritidshemmet. Officiell statistik från Skolverket år 2007 visar att endast 24 procent av personalen som tjänstgör i fritidshemmen i Österåkers kommun har pedagogisk högskoleutbildning. Motsvarande siffra för riket är 58 procent. I Österåkers kommun är personal med pedagogisk högskoleutbildning avsevärt lägre än i riket som helhet. Kommunens mål är, enligt verksamhetsplanen för år 2008, att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning till 50 procent. Detta mål har dock inte uppnåtts. Kommunen tillämpar en tjänstekonstruktion som innebär att tjänsterna i fritidshemmen oftast är halvtidstjänster. Detta gör att det blir mycket svårt att rekrytera personal med pedagogisk högskoleutbildning. I intervjuer anges att några barnskötare erbjudits utbildning till lärare mot de yngre åren. Kommunens redovisade strategier för att öka andelen fritidspedagoger eller personal med pedagogisk högskoleutbildning i fritidshemmen bedöms dock inte vara tillräckliga. Enligt inspektörernas bedömning bör kommunen vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen högskoleutbildad personal med utbildningsinriktning mot arbete inom skolbarnsomsorgen. 3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar om verksamhetsledningen i kommunens skolbarnsomsorg är förtrogen med verksamheten, om verksamhetsledningen liksom huvudmannen har god kunskap om skolbarnsomsorgens uppdrag och om en i kommunens skolbarnsomsorg, om registerkontroll alltid genomförs innan personal anställs i kommunens skolbarnsomsorg. Bedömning av området Ledningens/huvudmannens ansvar: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god

64 SKOLINSPEKTIONEN 9 (14) Motivering Inspektörerna bedömer sammantaget att området Ledningens/huvudmannens ansvar är av mindre god. Detta grundas huvudsakligen på att kommunen inte i tillräcklig utsträckning ansvarar för att verksamheten utvecklas i riktning mot de nationella målen. Fritidshemmen i Österåkers kommun ingår i samma resultatenhet som grundskolorna och leds av en rektor. Av intervjuer framgår att ambition och strävan att hålla sig förtrogen med den dagliga verksamheten finns hos rektorerna. Det varierar dock i vilken grad rektorerna utvecklar verksamheten i riktning mot de nationella målen. Vidare behöver kännedomen om fritidshemmens förtjänster och svagheter öka på politisk nivå. Registerkontroll görs av alla personalkategorier som erbjuds anställning inom förskolverksamheten, skola och skolbarnsomsorg. Inom bedömningsområdet finns behov av följande förbättringsinsatser: Ledningens och huvudmannens kunskap om verksamheten I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i fritidshem, poängteras den pedagogiska ledningen som en viktig faktor för fritidshemmens. Goda kunskaper om verksamhetens mål och uppdrag krävs samt möjlighet att följa det dagliga arbetet i fritidshemmen. Inspektionen visar att det varierar i vilken omfattning rektorerna har möjlighet att följa det dagliga arbetet i fritidshemmen. Rektorerna är upptagna av verksamheten i skolan och fritidshemmens verksamhet tenderar att komma i skymundan. I intervjuer framkommer att rektorerna deltar i regelbundna möten med företrädare för kommunen. Dock framkommer att fritidshemsfrågor i ytterst liten omfattning diskuteras i ledningsgruppens möten. Österåkers kommun saknar system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av fritidshemmens verksamhet och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till en utveckling av arbetet mot de nationella målen. Inspektörerna bedömer därför att ledningens och kommunens kunskaper om fritidshemmens mål, uppdrag och bör förbättras. Vidare bör kommunen försäkra sig om att rektorerna ges förutsättningar att utveckla fritidshemmens verksamhet i riktning mot de nationella målen Se även under rubriken Systematiskt sarbete. 3.3 Tillgång till plats om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan). om skolbarnsomsorg erbjuds till barn till och med barnet är 12 år, p.g.a. föräldrars arbete, studier eller barnets eget behov, om kommunen har en uppsökande verksamhet i syfte att ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i fritidshem för att de har behov av särskilt stöd i sin utveckling.

65 SKOLINSPEKTIONEN 10 (14) Bedömning av området Tillgång till plats: Ej godtagbar X Mindre god God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att granskningsområdet Tillgång till plats sammantaget är av ej godtagbar. Österåkers kommun erbjuder plats i skolbarnsomsorgen utan oskäligt dröjsmål. Vad gäller uppsökande verksamhet i syfte att ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i fritidshem för att de har behov av särskilt stöd i sin utveckling är fritidshemmen samordnade med skolans verksamhet. Dock bedöms inom nedanstående område att skollagens krav inte uppfylls. Skolbarnsomsorg till barn till och med barnet är 12 år Enligt skollagen ska skolbarnsomsorg erbjudas till barn till och med det år barnet fyller 12 år. Skolbarnsomsorg kan bedrivas i form av fritidshem och familjedaghem. För barn mellan tio och tolv år kan skolbarnsomsorg även bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet. Inspektionen visar att kommunen inte informerar föräldrarna om kommunens skyldighet att erbjuda plats i skolbarnsomsorgen till och med det år barnet fyller 12 år. Vidare krävs särskild dispens för att få behålla platsen på fritidshemmet för barn som går i årskurs 4 och 5. Inspektörerna bedömer att Österåkers kommun inte erbjuder plats i skolbarnsomsorgen till alla barn enligt skollagens krav. Detta måste kommunen åtgärda. 3.4 Grupper om barngrupperna i kommunens skolbarnsomsorg är lämpligt stora och om det vid sammansättning av grupperna tas hänsyn till bl.a. barnens ålder, behov av särskilt stöd, personalens kompetens och lokalerna, om kommunen utvärderar effekter av gruppsammansättningar. om kommunen gör konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens gruppstorlek och gruppsammansättning samt personaltäthet. Bedömning av området Grupper: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god

66 SKOLINSPEKTIONEN 11 (14) Motivering: Inspektörerna bedömer att området Grupper är av mindre god. Enligt skollagen ska barngrupperna ha en lämplig sammansättning och storlek. I förarbetena till denna lagstiftning sägs att personaldimensioneringen och barngruppernas storlek bör anpassas till behoven i barngruppen. Österåkers kommun har inte några riktlinjer för hur stora grupperna i fritidshemmen ska vara och inspektionen visar att det är stor variation. Officiell statistik från Skolverket visar att andelen inskrivna barn per årsarbetare i fritidshemmen i Österåkers kommun år 2007 var 22,2 jämfört med 19,5 i riket. Analyser av huruvida barnantalet i grupperna är lämplig utifrån uppdraget att följa och stödja varje barns utveckling och lärande görs varken av respektive rektor i skolan eller av kommunen centralt. Inom nedanstående område bedöms att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls. Konsekvensutredningar inför beslut Av Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem framgår att kommunen vid behov, och inför beslut som påverkar barngruppernas sammansättning och storlek samt personaltätheten, bör genomföra konsekvensutredningar, varvid både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser bör beaktas. Andelen inskrivna barn per årsarbetare, är enligt Skolverkets statistik från 2007, något högre i Österåkers kommun än för riket i stort. Vid intervjuer framkommer att det finns en viss oro över säkerheten i verksamheten på grund av att barngruppernas storlek har ökat. Inspektörerna vill även påtala vikten av att kommunen uppmärksammar effekterna av stora barngrupper, inte minst för de barn som är i behov av särskilt stöd. I inspektionen framkommer att det på en kommunövergripande nivå inte sker några systematiska uppföljningar och utvärderingar i syfte att kartlägga eventuella konsekvenser av barngruppers storlek och sammansättning. Sådana konsekvensanalyser bör ligga till grund för beslut som påverkar verksamheternas förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanens intentioner. Inspektörernas bedömning är att kommunen bör kontinuerligt utvärdera gruppstorlekarna. Därutöver bör kommunen göra konsekvensutredningar, inför beslut som påverkar barngruppernas sammansättning, storlek och personaltäthet. 3.5 Lokaler om kommunens skolbarnsomsorg bedrivs i ändamålsenliga lokaler. Bedömning av området Lokaler Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god

67 SKOLINSPEKTIONEN 12 (14) Motivering: Inspektörerna bedömer att området Lokaler är av god. Detta är en sammanvägd bedömning som främst grundar sig på att det i intervjuer framkommer att verksamheten över lag bedrivs i ändamålsenliga lokaler. Dock framkommer i inspektionen synpunkter på att vissa lokaler är mindre lämpliga för att tillgodose skollagens krav på ändamålsenliga lokaler. Inspektörerna vill därför påpeka vikten av att kommunen regelbundet följer upp och utvärderar samt säkerställer lokalernas ändamålsenlighet. Se även under rubriken Systematiskt sarbete. 3.6 Kvalitetsarbete om såväl kommunens fritidshem som kommunen bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om varje fritidshem liksom kommunen dokumenterar det systematiska sarbete i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för skolbarnsomsorgen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder som man avser att vidta för att öka måluppfyllelsen, om kommunen utövar tillsyn över enskilda fritidshem. Bedömning av området Kvalitetsarbete Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörernas sammanvägda bedömning är att området Kvalitetsarbete är av mindre god och grundas huvudsakligen på följande: Inom Österåkers kommun finns inte något systematiskt sarbete gällande uppföljning och utvärdering som grund för att utveckla innehållet i verksamheten i relation till de nationella målen. Fritidshemmen är relativt osynliga i den kommunala planeringen. Vidare uppfylls inte kravet på en årlig sredovisning för varje kommunalt bedrivet fritidshem. Slutligen saknas systematiskt uppföljning och utvärdering på kommunnivå. Enligt skollagen står en enskild verksamhet under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Österåkers kommun har en väl genomarbetad plan vad gäller tillsynen av de enskilda verksamheterna. En av kommunens tjänstemän ansvarar för den kontinuerliga tillsynen av dessa verksamheter. Kommunen ställer uttalade krav på enskilda huvudmän. Exempelvis krävs att verksamheten i de enskilda fritidshemmen bedrivs enligt skollagen. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att styrdokumentens mål och krav inte uppfylls, varför området Kvalitetsarbete som helhet bedöms hålla mindre

68 SKOLINSPEKTIONEN 13 (14) god. Systematiskt sarbete I Skolverkets allmänna råd, Kvalitet i fritidshem, framhålls att det är viktigt att kommunen har system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av verksamheterna och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till förbättringar. I inspektionen framkommer att det varierar i vilken grad fritidshemmens mål är kända i verksamheten. Vidare varierar det i vilken grad fritidshemmen sätter upp mål, följer upp och utvärderar den egna verksamheten. Inspektionen visar att såväl förvaltningens som politikernas efterfrågan på resultat från fritidshemmen är mycket begränsad. I enkäter redovisas föräldrars och barns nöjdhet. Detta bedöms dock inte vara en tillräcklig uppföljning och utvärdering av verksamheten för att skaffa sig kännedom om fritidshemmens måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Ovanstående tyder på att kommunens uppföljning och utvärdering av fritidshemmen inte sker på det sätt som krävs i ett mål och resultatstyrt system. Österåkers kommun bör ta ansvar för att målen för fritidshemmens verksamhet tydliggörs, följs upp och utvärderas, vilka beskrivits tidigare i rapporten. Inspektörerna bedömer att kommunen och rektorerna bör ta ett större ansvar för att följa upp och utvärdera verksamheten i fritidshemmen i förhållande till de nationella målen. Kvalitetsredovisning Förordningen om skriftlig sredovisning ställer krav på en redovisning årligen för kommunen och en för varje kommunalt bedriven förskola och fritidshem som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. I förordningen ställs krav på barnens och personals medverkan i arbetet med sredovisningen. Även elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Det ställs också krav på att uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska redovisas i sredovisningen. I kommunens övergripande sredovisning finns varken mål eller uppföljning och utvärdering av resultat för fritidshemmen redovisade. Fritidshemmens sredovisningar ingår i några fall i skolans redovisning. Huruvida fritidshemmets verksamhet synliggörs i dessa gemensamma sredovisningar och i vilken utsträckning den egna verksamheten utvärderas varierar. Några fritidshem saknar helt sredovisningar. Inspektionen visar också att personalen i många fall är osäkra på sredovisningens syfte och funktion. Inspektörerna bedömer att kommunen som huvudman för utbildningen måste försäkra sig om att varje fritidshem årligen upprättar en sredovisning, som innehåller tydliga mål, resultat, analys av resultat, åtgärder och en tydlig koppling mellan dessa delar, som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten och att denna är inriktad mot de nationella målen för verksamheten.

69 SKOLINSPEKTIONEN 14 (14) Vidare måste verksamheten på motsvarande sätt redovisas i kommunens sredovisning Stockholm Bellita Torén Karin Améen

70 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Bergaskolan Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Bergaskolan, grundskola årskurserna 6-9 Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Bergaskolan den 20 och 21 maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Bergaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolinspektionens nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Bergaskolan intervjuades rektor, lärare, elevvårdspersonal samt företrädare för elever och vårdnadshavare. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga årskurser och de flesta klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Bergaskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 425 Källa: Skolans egna uppgifter Bergaskolan är byggd år 1949 och är belägen i Åkersberga centrum. I skolan finns 15 klasser i årskurserna 6 9 samt tre kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper varav en klass för elever med tal- och språkstörningar och en för nyanlända elever med utländsk bakgrund, den så kallade internationella klassen. Den tredje särskilda undervisningsgruppen som kallas Pilotgruppen riktar sig till elever med olika sociala problem och är ett samarbete mellan skolan och kommunens socialförvaltning. Hälften av skolans klasser har en kulturprofil. Skolan leds av en heltidsanställd rektor som haft ansvaret för skolan under det senaste året.

71 SKOLINSPEKTIONEN 2 (18) Helhetsbedömning Inspektionen visar att Bergaskolan har goda yttre förutsättningar för att främja elevernas utveckling och lärande. Skolan förfogar över utbildad personal och skolans lokaler och utrustning i övrigt ger förutsättningar för en ändamålsenlig undervisning. De kunskapsresultat som redovisas för Bergskolan visar att en fjärdedel av skolans elever lämnar årskurs 9 utan betyg i alla ämnen. Andelen elever med behörighet till gymnasieskolans nationella program samt meritvärden är lägre än kommunen i övrigt och riket som helhet. Det är därför angeläget att skolan vidtar åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten. Tillgänglig statistik visar också på relativt stora skillnader mellan pojkars och flickors resultat vilket skolan inte uppmärksammat och analyserat. Även i övrigt är uppföljning och utvärdering av resultaten ett viktigt utvecklingsområde för att skolan ska kunna se vilka resultat undervisningen ger och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Inspektionen visar också på brister när det gäller anpassningen av undervisningen till elevernas olika behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Det betingssystem som används innebär att elever arbetar med ett längre avsnitt ofta under en vecka eller längre tid. Dessa uppgifter är vanligtvis inte anpassade till de enskilda elevernas behov och förutsättningar utan är likartade för alla. Arbetet blir ofta enahanda och faktacentrerat. Emellertid finns också goda exempel bland annat i ämnet matematik där eleverna på ett aktivt sätt själva bedömer sin förmåga och väljer grupptillhörighet utifrån sin bedömning. Som helhet är dock anpassning av undervisningen ett centralt utvecklingsområde för skolan. Inspektionen visar också på brister i skolans arbete med särskilt stöd. Exempelvis finns inte åtgärdsprogram för alla elever som är i behov av särskilt stöd. Vidare bedömer inspektörerna att alla elever inte får det stöd de behöver och att de i vissa fall får vänta på insatser under alltför lång tid. Detta är inte acceptabelt. Läroplanens mål att sträva mot har till syfte att ange inriktningen av skolans arbete. Dessa mål är emellertid oklara för många lärare på Bergaskolan. Därmed saknar skolan redskap för att kontinuerligt pröva sitt eget arbete och utveckla nya arbetssätt och metoder med utgångspunkt från dessa mål att sträva mot. Skolans arbete med normer och värden bärs av ett gemensamt engagemang bland personalen vilket skapar en god relation med elever och bidrar till att akuta händelser kan hanteras. Däremot saknas ett långsiktigt och medvetet värdegrundsarbete. Till exempel har skolan inga gemensamma ordningsregler. På flera håll råder också en bristande studiero under lektionerna vilket försämrar möjligheterna till inlärning. Skolans rektor har god kännedom om verksamheten och driver ett medvetet pedagogiskt utvecklingsarbete. Dock behöver skolans sarbete förbättras och bygga på en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av resultat och verksamhet. Kvalitetsredovisningen behöver utgå från ett bredare underlag än de brukarenkäter som för närvarande används och utgöra en pedagogisk bedömning av i vilken mån de nationella målen nås och vilka åtgärder som krävas för ökad måluppfyllelse.

72 SKOLINSPEKTIONEN 3 (18) Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 9 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever i behov av särskilt stöd får inte det (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skriftliga omdömen saknas för elever som i slutet av nionde skolåret inte nått upp till målen och därmed saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolan saknar ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan ger inte eleverna den garanterade undervisningstiden (2 kap. 3 grundskoleförordningen, bilaga 3 till skollagen). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Kunskapsresultaten bör förbättras. - De individuella utvecklingsplanerna bör förbättras. - Skolans arbete med bedömning och betygssättning bör förbättras och lokala konkretiseringar av kursplaner ses över så att de överensstämmer med de nationella kursplanerna.

73 SKOLINSPEKTIONEN 4 (18) - Skolan bör försäkra sig om att all undervisning utgår från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. - Skolan bör utveckla undervisningen så att olika kunskapsformer kommer till uttryck och bildar en helhet. - Undervisningen bör bättre anpassas till de enskilda elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. - Innehållet i de åtgärdsprogram som upprättas i skolan bör förbättras. - Elevernas möjlighet att ha inflytande och ta ansvar för undervisningen och sitt lärande bör utvecklas. - Skolans arbete med att utveckla elevernas förmåga och vilja att arbeta i demokratiska former bör förbättras. - Skolan bör vidta åtgärder för att skapa en god studiemiljö för alla elever. - Rektorn bör försäkra sig om att alla elever får den undervisning de har rätt till. - Det systematiska sarbetet bör utvecklas. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål.

74 SKOLINSPEKTIONEN 5 (18) Tabell. Sammanställning av resultat för åk 9 i Bergaskolan jämfört med samtliga skolor i Österåkers kommun samt i riket år 2006 och 2007, enligt statistik från Skolverket. Bergaskolan Österåkers kommun Riket Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg 75,9 74,2 79,0 77,6 76,0 76,1 Andel (i procent) behöriga till nationellt program 88,4 84,3 92,8 93,8 89,5 89,1 Meritvärde 1 196,4 200,7 209,8 209,4 206,8 207,3 Kommentar om området Kunskapsresultat: De betyg som sätts i slutet av årskurs 9 anger i vilken grad eleverna har uppnått de mål som uttrycks i kursplanerna för olika ämnen. Genomsnittliga betygsresultat för Bergaskolan redovisas i tabell 1 ovan. Av tabellen framgår att resultaten för Bergaskolan generellt sett är lägre än både för kommunen i övrigt och för riket som helhet. Statistiken visar bland annat att nästan en fjärdedel av eleverna vid Bergaskolan lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Skolans resultat avseende meritvärde och andel elever med betyg i alla ämnen kan även jämföras med de modellberäknade värden som Skolverkets analysverktyg SALSA 2 anger. Vid en sådan jämförelse framkommer att resultaten år 2007 har förbättrats under de senaste tre åren och ligger nu något över de beräknade värdena. En närmare analys av skolans resultat visar på relativt stora skillnader mellan flickor och pojkar. Till exempel var det genomsnittliga meritvärdet för flickor 217,5 år 2007 medan motsvarande värde för pojkarna samma år var 180,6. Lägsta meritvärdet har pojkar med svensk bakgrund. När det gäller behörighet till gymnasieskolans nationella program finns emellertid endast små skillnader. Skolan har inte analyserat och diskuterat resultaten som helhet eller de könsrelaterade skillnader som finns. 1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne. 2 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. SALSA bör användas som ett underlag av flera vid analys av kommuners och skolors resultat.

75 SKOLINSPEKTIONEN 6 (18) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektionen visar att lärarna följer upp och utvärderar elevernas kunskapsresultat på individnivå. Nationella prov används som underlag för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Uppföljning och utvärdering av resultaten i årskurs 6 och 7 sker inte systematiskt. De individuella utvecklingsplanerna behöver förbättras och tydligare ange skolans ansvar för att eleven ska utvecklas. Sammantaget bedöms området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat därför vara av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Uppföljning i alla ämnen Enligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Detta görs i årskurs 8 och 9 medan uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i årskurs 6 och 7 inte sker systematiskt i alla ämnen. Inspektörerna bedömer därför att uppföljningen och utvärderingen bör förbättras i detta avseende. Individuell utvecklingsplan I grundskoleförordningen ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje elev vid utvecklingssamtalet. Vid detta tillfälle ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. Enligt intervjuer med lärare, elever och föräldrar har alla elever vid Bergaskolan en individuell utvecklingsplan. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner från Bergaskolan. Planerna utgår

76 SKOLINSPEKTIONEN 7 (18) inte alltid från elevens starka sidor och saknar i vissa fall kort- och långsiktiga mål för elevens utveckling. Dessutom saknas uppgift om vilka insatser skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mot de nationella målen. Inspektörerna bedömer därmed att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras. Från och med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i 7 kap. 2 grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plane inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen kommer att revideras med anledning av ändringen och beräknas vara färdiga under hösten Bedömning och betygssättning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna, om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, om betyg sätts enligt författningarnas krav, om betygskatalog förs enligt bestämmelserna. Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Bedömning och betygssättning är av mindre god. Detta är en sammanvägd bedömning som främst grundar sig på att diskussioner om bedömning och betygssättning mellan lärare endast sker i begränsad omfattning samt att skriftliga omdömen saknas för de elever som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen. I övrigt visar inspektionen att lärarna använder de nationella ämnesproven som utgångspunkt för bedömning av elevernas kunskapsutveckling och utnyttjar olika slags information i sitt arbete med betygssättning. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsin-

77 SKOLINSPEKTIONEN 8 (18) satser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Utgångspunkt vid bedömning och betygssättning Enligt läroplanen ska läraren allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling utifrån kursplanernas krav. Betyget ska uttrycka i vilken mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. I de lokala konkretiseringar av kursplanernas betygskriterier som upprättats vid Bergaskolan anges i vissa ämnen att förutom kunskaper också ett aktivt deltagande krävs för att få ett visst betyg. Därmed har skolan infört betygskriterier som inte återfinns i de nationella kursplanerna. Lärarna vid Bergaskolan tar på eget initiativ i vissa fall hjälp av varandra vid rättning av nationella prov. Vid arbetslags- och ämneskonferenser diskuteras bedömning och betygssättning. Tidigare har också funnits ett samarbete med andra skolor i kommunen men på senare tid har detta upphört. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med bedömning och betygssättning bör förbättras. Vidare bör de lokala konkretiseringar av kursplanerna som skolan använder förbättras så att de överensstämmer med de nationella kursplanerna. Betygssättning enligt författningarnas krav Enligt grundskoleförordningen ska ett skriftligt omdöme ges om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret. Av omdömet ska elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket framgå. Dessutom kan de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Omdömet ska undertecknas av läraren. I Bergaskolan saknas skriftliga omdömen för de elever i årskurs 9 som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen. Detta är inte i enlighet med förordningens krav och måste åtgärdas. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång.

78 SKOLINSPEKTIONEN 9 (18) Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: I Bergaskolan finns ett gott samarbete mellan lärare och övrig personal för att skapa en god utbildningssituation för eleverna. Inspektionen visar emellertid på stora skillnader inom skolan när det gäller utbildningens inriktning. Det råder oklarhet bland lärarna om hur läroplanens mål att sträva mot styr undervisningens inriktning. Elevernas möjligheter till inflytande och ansvar för sitt lärande och för skolverksamheten i övrigt tillgodoses inte i tillräcklig utsträckning. Inspektörerna bedömning är därför att området Genomförande av utbildningen som helhet är av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Utbildningens inriktning I läroplanen finns ett antal mål att sträva mot som ska ange inriktningen för skolans verksamhet. Skolans arbete ska bland annat läggas upp så att varje elev ges möjlighet att utveckla sitt eget lärande och tilliten till sin egen förmåga. Vidare ska skolan sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem samt att reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Iakttagelser och intervjuer visar att dessa mål att sträva mot inte är aktualiserade hos alla lärare. Det förs sällan några diskussioner om hur skolan ska lägga upp sitt arbete för att dessa mål ska prägla undervisningen. Intervjuer visar också att innebörden i strävansmålen är oklar för många lärare och ofta beskrivs som en nivå som eleverna kan nå sedan de klarat kursplanernas mål att uppnå. Inspektörerna bedömer att skolan bör försäkra sig om att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Utrymme för olika kunskapsformer I läroplanen anges att kunskap kommer till uttryck i olika former: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för dessa kunskapsformer och att skapa ett lärande där de blir till en helhet. Lektionsbesök och intervjuer visar att det finns stora skillnader mellan lärare vad gäller lektionsutförande som ger eleverna möjligheter att inhämta kunskaper i olika former. I inspektionen framkommer att många lektioner är faktacentrerade. Ett vanligt arbetssätt är att eleverna får ett kortare eller längre beting som utförs självständigt. Konsekvensen blir ofta ett enahanda arbete av reproducerande karaktär och där variation och reflektion åsidosätts. Inspektionen visar också att eleverna upplever att undervisningen många gånger är ensidig och inte ger utrymme för utmaningar eller tillfälle för eleverna att reflektera över vad de lärt sig. Se också avsnittet Anpassning av verksamheten till elevernas behov. Inspektörerna bedömer att skolan

79 SKOLINSPEKTIONEN 10 (18) bör utveckla undervisningen så att olika kunskapsformer kommer till uttryck och bildar en helhet. Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Här visar inspektionen på stora olikheter inom Bergaskolan. För vissa lärare och i vissa ämnen ges eleverna stora möjligheter att påverka undervisningens innehåll och uppläggning. Lärarna utvärderar återkommande undervisningen tillsammans med eleverna och genomför förändringar med utgångspunkt från dessa utvärderingar. Elever som inspektörerna talat med berättar emellertid också om lektioner där de inte har samma möjlighet att påverka utan där läraren avgör innehåll och arbetssätt. Detta bekräftas också i samtal med lärare. Inspektörerna bedömer att elevernas möjlighet att ha inflytande och ta ansvar för undervisningen och sitt lärande bör förbättras. Arbetssätt som utvecklar elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former Alla som arbetar i skolan ska enligt läroplanen främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Därigenom ska de förberedas för att kunna fungera som demokratiska medborgare i samhällslivet. På Bergaskolan finns klassråd/mentorstid, elevråd och matråd där elever kan påverka verksamheten på skolan. Rektorn uppger att elevrådet bland annat har medverkat till att klasserna fått egna, låsta toaletter. Vid samtal med eleverna är det dock få elever som vet vad elevrådet gör. Alla klasser har inte heller representanter i rådet och det är därför inte naturligt att föra frågor vidare från klassråd/mentorstid till elevrådet. I stället väljer elever ofta att vända sig direkt till sin mentor när de vill påverka något på skolan. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra sitt arbete med att utveckla elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god

80 SKOLINSPEKTIONEN 11 (18) Motivering: Inspektörerna bedömer att området Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av mindre god. Detta är en sammanvägd bedömning som grundar sig på att alla elever i behov av särskilt stöd inte har åtgärdsprogram och inte får det stöd de behöver. Vidare anpassas undervisningen inte i tillräckligt utsträckning till elevernas behov. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Individanpassad undervisning Läraren ska enligt läroplanen utgå från varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande samt organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga. Som tidigare beskrivits finns ett system med beting utvecklat vid Bergaskolan. Det innebär att elever arbetar med ett längre avsnitt ofta under en vecka. Ett beting kan också sträcka sig över flera veckor upp till ett par månader. Uppgifterna är vanligtvis inte anpassade till de enskilda elevernas behov och förutsättningar utan är likartade för alla. De elever som inspektörerna talat med uppger att de ofta får ta hem och göra klart sina beting om de inte hinner färdigt under angiven tidsperiod. Också utmaningar för elever som behöver nå längre saknas ibland. Dock finns goda exempel på individanpassning vid Bergaskolan. Det gäller till exempel i ämnet matematik där eleverna själva får bedöma sin förmåga och därefter välja bland grupper med olika svårighetsgrad. Inspektörerna bedömer att undervisningen bättre bör anpassas till de enskilda elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Elever i behov av särskilt stöd Enligt läroplanen ska undervisning och elevvårdsverksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för utbildningen. Rektorn är enligt grundskoleförordningen ansvarig för att sådana behov utreds och att åtgärdsprogram upprättas om det konstateras att eleven behöver särskilt stöd. Inspektionen visar att alla elever som är i behov av särskilt stöd inte får det. Till exempel finns elever som konstaterats behöva placering i en tal- och språkklass eller aspergergrupp men som på grund av platsbrist ställs i kö och under väntetiden får stöd av en assistent utan specialpedagogisk utbildning. Både rektorn och lärarna är medvetna om detta förhållande. Föräldrar uppger att de själva aktivt måste driva frågan om stöd för att deras barn ska få adekvat hjälp. Inspektörerna bedömer att alla elever i behov av särskilt stöd inte får det vilket inte är acceptabelt och måste åtgärdas. Åtgärdsprogram Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av sådant stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Vid Bergaskolan upprättas åtgärdsprogram för flertalet av de elever som är i behov av särskilt stöd. Inspektörerna har tagit del av några åtgärdsprogram och konstaterar att dessa är av skiftande. Några beskriver

81 SKOLINSPEKTIONEN 12 (18) tydligt elevens behov, mål, åtgärder och skolans ansvar samt hur programmet ska utvärderas. Andra åtgärdsprogram beskriver inga pedagogiska insatser från skolans sida utan fokuserar i stället på vad eleven ska göra. Inspektionen visar också att alla elever i behov av särskilt stöd inte har åtgärdsprogram. Detta är inte i enlighet med förordningens krav och måste åtgärdas. Inspektörerna bedömer vidare att innehållet i de åtgärdsprogram som upprättas vid skolan bör förbättras. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Normer och värden i studiemiljö och samvaro är av mindre god. Detta är en sammanvägd bedömning som främst grundar sig på bristande studiero under vissa lektioner och därmed försämrade förutsättningar för inlärning. Skolan saknar dessutom ordningsregler. Inspektörerna konstaterar emellertid att det trots detta finns en gemensam värdegrund i skolan som kommer till uttryck i personalens engagemang i arbetet med normer och värden. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Studiemiljö Enligt läroplanen ska det vara en strävan att i skolan skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Iakttagelser och

82 SKOLINSPEKTIONEN 13 (18) intervjuer i samband med inspektionen visar att förutsättningarna för inlärning varierar mellan olika klasser och ämnen. Inspektörerna har tagit del av lektioner där kontakten mellan lärare och elever präglas av ömsesidig respekt och ett vänligt tilltal och där koncentrationen på enskilda eller gemensamma arbetsuppgifter är god. Inspektionen visar emellertid också på bristande studiero och svårigheter att skapa ett gemensamt arbete i klassen. Till exempel är det ibland otydligt när lektioner börjar och slutar vilket enligt inspektörerna skapar oro och försämrar möjligheten till inlärning under lektionen. Detta bekräftas också i intervjuer med elever och föräldrar. Inspektörerna bedömer att skolan bör vidta åtgärder för att skapa en god studiemiljö för eleverna. Ordningsregler Enligt grundskoleförordningen har rektorn ansvar för att ordningsregler finns för varje skola och att dessa utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för elever och vårdnadshavare. Bergaskolan saknar gemensamma ordningsregler. Rektorn uppger att ett arbete med att ta fram regler ska genomföras under hösten Inspektörerna bedömer att Bergaskolan måste upprätta ordningsregler i enlighet med förordningen. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Likabehandlingsplanen ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten, åtgärder ska redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Enligt en särskild förordning omfattar skyldigheten också att planen ska arbetas fram, följas upp och ses över under medverkan av elever. Inspektörerna har tagit del av Bergaskolans likabehandlingsplan. Denna uppfyller dock inte fullt ut de krav som författningarna ställer. En aktuell kartläggning av verksamhetens behov och redovisning av åtgärder utifrån denna kartläggning ska ligga till grund för planen. Elever har inte varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2006:7). Inspektörerna bedömer att Bergaskolans likabehandlingsplan inte uppfyller lagens krav och att elever inte varit delaktiga vid framtagandet. Detta måste åtgärdas. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna,

83 SKOLINSPEKTIONEN 14 (18) om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Tillgång till likvärdig utbildning är av god. Förutom elevens val, som skolan inte anordnar, erbjuds den garanterade undervisningstid och de valmöjligheter som förordningarna anger. Eleverna får studie- och yrkesorientering och utbildningen är avgiftsfri. Eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och till lokaler som ger förutsättningar för en ändamålsenlig undervisning. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna emellertid att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Garanterad undervisningstid Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. I Bergaskolan erbjuds eleverna inte elevens val. Rektorn uppger att tiden för elevens val används till läxhjälp. Inspektörerna bedömer att elevens val inte anordnas i enlighet med förordningens krav vilket måste åtgärdas. Enligt grundskoleförordningen ska eleverna under sin skoltid ges en garanterad undervisningstid fördelad på de olika ämnena. Möjlighet finns att använda skolans val för att fördjupa studierna i vissa ämnen. Tid kan då tas från ett annat ämne eller ämnesgrupp motsvarande högst 20 procent av den tid som avsatts i timplanen för ämnet. För de profilklasser som finns vid Bergaskolan har tid avsatts för fördjupning under fyra timmar varje vecka. Inspektörerna uppfattar att denna tid motsvaras av skolans val enligt författningarna. Tid för fördjupning har tagits från elevens val och vissa övriga ämnen. Inspektionen visar dock att från vissa ämnen har tid tagits överstigande 20 procent. Så har till exempel cirka 42 procent av tiden för ämnet svenska och 33 procent av tiden för musikämnet lagts på fördjupning. Inspektörerna bedömer att eleverna därmed inte får den garanterade undervisningstid

84 SKOLINSPEKTIONEN 15 (18) som författningarna anger. Detta måste åtgärdas. Under inspektionen uppmärksammas att skolans närvarorapportering inte fungerar tillfredsställande. Det innebär att elever kan vara frånvarande från lektioner, ibland under längre tid, utan att detta uppmärksammas och åtgärdas av skolan. Enligt elevvårdspersonalen finns det några elever som tillbringar sin tid i skolans korridorer. Rektorn är medveten om problemet och har för avsikt att till hösten utrusta varje lärare med en dator för att bland annat ge förutsättningar för en noggrann närvarorapportering. Inspektörerna bedömer att rektorn bör försäkra sig om att alla elever får den undervisning de har rätt till. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Personalens utbildning och kompetensutbildning är av god. Detta är en sammanvägd bedömning som grundar sig på att flertalet lärare har pedagogisk högskoleutbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Rektorn har erfarenhet av ledning och pedagogiskt arbete från annan verksamhet och studerar för närvarande pedagogik på högskolenivå. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen,

85 SKOLINSPEKTIONEN 16 (18) om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering Inspektörerna bedömer att området Rektors ansvar är av god. Detta är en sammanvägd bedömning som främst grundar sig på rektorns förtrogenhet och pedagogiska ledarskap. Rektorn har under det år som gått sedan han började vid Bergaskolan byggt upp en god kunskap om verksamheten och skapat ett förtroende främst bland personal för sitt ledarskap. Han är väl insatt i de förbättringsbehov som finns på skolan och kommenterar undervisningen i klasserna på ett sätt som stämmer överens med de iakttagelser som inspektörerna gör under sina lektionsbesök. Rektorn har tagit flera initiativ för att utveckla verksamheten och har också en tydlig och bland personal väl känd planering för kommande insatser. Inom följande områden bedömer emellertid inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till de nationella målen. Den uppföljning och utvärdering som genomförs vid Bergaskolan sker främst inom arbetet med sredovisningen. Där följs enbart övergripande statistik upp, dvs. meritvärde, behörighet till nationella program och andel elever med fullständiga betyg. Uppföljning och utvärdering av resultaten i de olika ämnena sker främst i arbetslag och ämnesgrupper. Det saknas emellertid skolövergripande analyser av de resultat som uppnåtts, de särskilda stödinsatser som satts in och de metoder som i övrigt använts i det pedagogiska arbetet. Det är rektorns ansvar att ett sådant arbete bedrivs för att skolan ska fullgöra sitt uppdrag och eleverna i ökad utsträckning nå de nationella målen. Inspektörerna bedömer att skolan inte gör någon uppföljningen och utvärdering av resultatet i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 i alla ämnen Rektors beslutsfattande Enligt grundskoleförordningen ska beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp fattas av styrelsen efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Beslut ska innefatta en fullföljdshänvisning med information om möjligheten att överklaga beslutet till Skolväsendets överklagandenämnd. Beslutanderätten angående placering i särskild undervisningsgrupp är i Österåkers kommun delegerad till rektor. Vid Bergaskolan saknas beslut om placering i särskild undervisningsgrupp för de elever som får sin huvudsakliga undervisning i tal- och språkklass och i den så kallade internationella klassen. Inspektörerna bedömer att detta inte är i enlighet

86 SKOLINSPEKTIONEN 17 (18) med förordningens krav och måste åtgärdas. Grundskoleförordningen medger att avvikelser från timplanen kan få göras för att anpassa utbildningen till en elevs situation och förutsättningar. En sådan anpassad studiegång ska beslutas av styrelsen. I Österåkers kommun är beslut om anpassad studiegång delegerade till rektor. Vid Bergaskolan finns ett antal elever som har anpassad studiegång. För vissa av dessa elever saknas emellertid beslut om en sådan åtgärd. Detta måste åtgärdas. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Detta är en sammanvägd bedömning som grundar sig på att Bergaskolan saknar ett systematiskt sarbete och att skolans sredovisning inte uppfyller de krav som förordningen ställer. Inom följande områden bedömer emellertid inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Kvalitetsarbete Kommunen har enligt författningarna ansvar för att skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot nationella mål och riktlinjer. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Bergaskolan saknar ett systematiskt sarbete och därmed också möjligheten att medvetet granska och värdera sin verksamhet och de resultat som nås samt diskutera förändringar i arbetet och besluta om åtgärder för ökad måluppfyllelse. Diskussioner förs ibland i vissa arbetslag och ämnesgrupper men lyfts sällan upp på skolövergripande nivå och relateras också sällan till nationella mål. Inspektörerna bedömer att Bergaskolan bör utveckla ett systematiskt sarbete för att därmed på skolnivå kunna värdera sitt arbete och vidta åtgärder för att i högre utsträckning nå de nationella

87 SKOLINSPEKTIONEN 18 (18) målen för utbildningen. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i arbetet med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. Personal elever ska vara delaktiga och vårdnadshavare ska ges möjlighet att medverka i arbetet med sredovisningen. Bergaskolans sredovisning utgår i huvudsak från en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet vad gäller exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter, normer och värden samt nöjd personal och personalhälsa. Den har enligt rektorn huvudsakligen skrivits av en annan inhyrd rektor. Elever, vårdnadshavare och personal har enbart medverkat genom enkäter. Inspektörerna bedömer att Bergaskolans sredovisning i flera avseenden inte uppfyller de krav som förordningen ställer: måluppfyllelsen i flera ämnen än svenska, engelska och matematik bör analyseras och redovisas. En uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska ingå i sredovisningen. Vidare är sredovisningen skriven så att den är svår att förstås av intressenter utanför skolan, bland annat refereras till ett så kallat cockpitvärde utan att vidare förklaringar ges. Syftet med en sredovisning är att redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål - nöjd personal och personalhälsa är dock områden som inte ryms inom de nationella målen. Inspektörerna ställer sig tveksamma till att skolan baserar så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete på föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Personal, elever och vårdnadshavare ska medverka i arbetet med sredovisningen också i andra former än via enkäter. Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Detta måste skolan åtgärda. Stockholm Bertil Karlhager Lee Gleichmann Linnarsson

88 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Bergsättraskolan Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Bergsättraskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1-5 Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Bergsättraskolan den 15 och den 23 april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Bergsättraskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Bergsättraskolan intervjuades skolledning, lärare, elevvårdspersonal, elever och föräldrar till elever. Inspektörerna gjorde verksamhetsbesök i förskoleklassen och i grundskolans årskurser 1-5. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Bergsättraskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 23 Grundskola 138 Källa: Skolans egna uppgifter april 2008 Bergsättraskolan ligger i Österåkers kommun, i utkanten av Åkersberga. I Bergsättraskolan finns förskoleklass och grundskola årskurs 1-5. Eleverna är indelade i åldersblandade grupper.

89 SKOLINSPEKTIONEN 2 (13) Helhetsbedömning Bergsättraskolan bedriver en verksamhet som till stora delar fungerar väl. Inspektörerna ser flera goda exempel på varierade arbetssätt och arbetsformer samt undervisning som anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Många av de elever inspektörerna möter ger uttryck för nyfikenhet och lust att lära. Lärarna integrerar frågor om normer och värden i sin dagliga undervisning. Enligt inspektörernas uppfattning resulterar arbetet i att eleverna upplever att de är trygga och trivs. Eleverna ger också uttryck för att skolan är lugn och trivsam. Vad gäller skolans arbete med att tillgodose elevernas tillgång till utbildning måste undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap anordnas. Vidare bedömer inspektörerna att skolans systematiska uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat samt skolans sarbete behöver utvecklas. Slutligen måste skolans sredovisning utvecklas på ett flertal punkter. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Hem- och konsumentkunskap anordnas inte så att eleverna ges möjlighet att nå de nationella målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras. - Skolan bör i högre grad samverka med andra skolor kring bedömning av elevers kunskapsutveckling. - Elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande bör förbättras. - Samarbetet mellan förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan bör förbättras. - Skolans sarbete bör förbättras.

90 SKOLINSPEKTIONEN 3 (13) Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Nedan visas statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 5. Tabell. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever (i procent) som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven i Bergsättraskolan, samt andelen elever som bedömts uppnått målen i proven i kommunen. Bergsättraskolan Österåkers kommun Ämne År 2006 År 2007 År 2006 År 2007 Svenska Engelska Matematik Källa: Skolans och kommunens egna uppgifter. Kommentar: I författningarna anges att skolan har ansvar för att eleverna inhämtar nödvändiga kunskaper i enlighet med målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. De nationella ämnesproven i grundskolans årskurs 5 används bland annat för att lärare ska ges stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått kursplanernas mål i

91 SKOLINSPEKTIONEN 4 (13) svenska, matematik och engelska. Av tabell 1 framgår att flertalet elever bedöms ha nått målen för proven år Resultaten måste dock ses mot bakgrund av att antalet elever i årskurs 5 på skolan är begränsat. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till bland annat de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå. Vid inspektionsbesöket presenterades inspektörerna en sammanställning av skolans kunskapsresultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5. Denna sammanställning stämmer dock inte överens med de samlade kunskapsresultaten i årskurs 5 som rapporterats till kommunen. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultaten är av mindre god. Denna bedömning grundar sig bland annat på att skolans uppföljning av resultaten är begränsad. Uppföljning av de yngre elevernas resultat sker företrädesvis i svenska, matematik och engelska med hjälp av diagnoser. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Uppföljning av resultaten Enligt författningarna åligger det skolan att följa upp elevernas resultat i förhållande till de nationella kursplanerna. I Bergsättraskolan finns skriftliga tolkningar av kursplanernas mål att uppnå. Dessa används bland annat som en gemensam bas för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Kursplanerna bör dock des över så att de bättre stämmer överens med de nationella kursplanerna. Lärarna för de äldre elever-

92 SKOLINSPEKTIONEN 5 (13) na följer upp elevernas kunskapsutveckling med hjälp av en så kallade skolagenda, där de mål som bedöms ha uppnåtts, i förhållande till skolans skriftliga tolkningar av kursplanernas mål, markeras med färg i boken. Detta görs dock endast i ämnena svenska, engelska och matematik, vilket inte är godtagbart. I skolans lokala mål finns formulerade mål för att beskriva den sociala och kognitiva utveckling även för barnen i förskoleklassen. Inspektörerna vill dock uppmärksamma skolan på att barnen i förskoleklassen inte omfattas av de mål att uppnå som finns angivna i grundskolans kursplaner. För förskoleklassen gäller att det är läroplanens mål att sträva mot och därmed verksamhetens inriktning som skall utvärderas. Inspektörerna bedömer sammantaget att elevernas kunskapsutveckling inte följs upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i alla ämnen. Individuell utvecklingsplan Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner och bedömer att dessa bör utvecklas så att skolans insatser tydligare framgår med utgångspunkt i nationella mål. Inspektörerna bedömer därmed att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. 1.3 Bedömning av kunskapsresultaten om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling om lärarna vid bedömning av kunskapsresultaten utgår från de nationella målen i kursplanerna, Bedömning av området Bedömning av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området Bedömning av kunskapsresultaten är av god. Elevernas kunskapsutveckling, från förskoleklassen till och med årskurs 5, bedöms med hjälp av olika kontroller och diagnoser i språkutveckling, läsning, skrivning och matematik. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsat-

93 SKOLINSPEKTIONEN 6 (13) ser finns. Utgångspunkt vid bedömning Enligt läroplanen ska lärarna utifrån kraven i de nationella kursplanerna allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Bedömningsdiskussioner förs enligt de lärare inspektörerna möter i inspektionen i begränsad omfattning på skolan. Några lärare samarbetar vad gäller bedömningar i nationella ämnesprov. Skolan vidtar dock inga åtgärder för att jämföra och ssäkra bedömningar, skolor emellan. Inspektörerna bedömer därför att skolan i högre grad bör samverka, både internt och externt, kring grunderna för bedömning av kunskapsresultaten. Se vidare avsnittet Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Med hänvisning till nedanstående redovisning bedömer inspektörerna att området Genomförande av utbildningen är av god. Denna sammanvägda bedömning grundar sig på att området i sin helhet fungerar bra. Inspektionen visar att undervisningen är varierad, innehåller olika arbetssätt samt att lärarna strävar efter att integrera kunskaper i olika former, såsom fakta, färdighet, förståelse och förtro-

94 SKOLINSPEKTIONEN 7 (13) genhet i undervisningen. Vidare framkommer i inspektionen att lärarna strävar efter att nyfikenhet och lust att lära ska vara en grund för lärandet. Bergsättraskolans elever ges möjlighet till inflytande över skolans verksamhet i stort, främst genom klassråd och elevråd och får därigenom kunskap om demokratins principer samt utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Inspektionen visar även att verksamheten i förskoleklassen är varierad med avseende på innehåll och utformning. Förskolans pedagogik ges stort utrymme i verksamheten och verksamheten anpassas till barnens erfarenheter, intressen och behov. Barnen i förskoleklassen ges möjligheter att utveckla såväl sina förmågor i matematik som grundläggande läs- och skrivinlärning. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Flera av de elever som inspektörerna möter i inspektionen uppger att det är lärarna som till största delen bestämmer undervisningens innehåll och utformning. För att eleverna, i enlighet med läroplanens intentioner, ska kunna ta ansvar för sin egen utbildning, krävs att skolan klargör vilka mål utbildningen har. Inspektionen visar att eleverna överlag är osäkra på målen för utbildningen, vilket enligt inspektörerna minskar deras möjligheter att påverka undervisningen. Inspektörerna bedömer att lärarna, i enlighet med ovanstående resonemang, bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sitt eget lärande. Övergång och samverkan Enligt läroplanen ska samarbetet mellan förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Syftet är bland annat att skapa bättre förutsättningar för barns lärande genom arbete i arbetslag där de olika förskole- fritidshems- och skolkulturerna möts. Bergsättraskolan har påbörjat ett arbete för att förbättra samarbetet mellan förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Dock finns det inga former för kontinuerliga pedagogiska diskussioner mellan personal från de olika verksamheterna. Inspektörerna bedömer att arbetet behöver förbättras så att de erfarenhets - och kunskapsutbyte som läroplanen påbjuder omsätts i verksamheterna. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

95 SKOLINSPEKTIONEN 8 (13) Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X Motivering: Inspektörerna bedömer att området Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av mycket god. Bedömningen görs mot bakgrund av att skolans arbete inom området är mycket väl utvecklat och sker i enlighet med författningarnas krav. Samtliga klasser på skolan är åldersblandade och olika arbetssätt och läromedel för olika elever under en och samma lektion utgör naturliga inslag i undervisningen. Undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar, erfarenheter och behov. Vid verksamhetsbesök noterar inspektörerna att eleverna är engagerade och aktiva. Inspektörerna ser också mycket goda exempel på undervisning som ger utrymme för reflektion samt exempel på elever som arbetar utifrån sina egna förutsättningar och i sin egen takt. Vidare framkommer i inspektionen att Bergsättraskolan har goda rutiner kring elever i behov av särskilt stöd och att dessa rutiner är väl förankrade hos personalen. Elever som riskerar att inte nå målen ges särskilt stöd. Stödet ges såväl inom klassens ram, som i form av enskilt stöd av specialpedagog. Vid behov av särskilda stödinsatser upprättas åtgärdsprogram i enlighet med grundskoleförordningens krav. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet.

96 SKOLINSPEKTIONEN 9 (13) Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X Motivering: Området Normer och värden bedöms vara av mycket god. Bedömningen grundar sig på att skolans arbete inom området är mycket väl utvecklat och sker i enlighet med författningarnas krav. I inspektionen framkommer att skolan i stort bedriver ett mycket aktivt värdegrundsarbete och att personalen genomgående är involverad i arbetet med att utveckla elevernas känsla för samhörighet och ansvar. Vid lektionsbesök, i samtal och intervjuer erfar inspektörerna att frågor som rör till exempel alla människors lika värde integreras i den dagliga undervisningen. Vidare observerar inspektörerna att eleverna bemöter varandra med respekt, att lektionerna präglas av arbetsro och att det råder ordning och lugn i skolan. Elever och föräldrar uppger i intervjuer att de upplever skolan som trygg och trivsam. Av inspektionen framgår att det finns ett enhetligt förhållningssätt bland personalen avseende normer och värden. Inspektionen visar också att det finns tydliga rutiner för vad som ska göras om kränkningar inträffar. Skolans likabehandlingsplan utgår från en kartläggning av den egna verksamheten, åtgärder redovisas och den ses över och följas upp varje år. Vidare tas planen fram, följas upp och ses över under medverkan av elever. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad,

97 SKOLINSPEKTIONEN 10 (13) om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Tillgång till likvärdig utbildning är av mindre god. Bedömningen grundar sig på att skolan inte erbjuder hem- och konsumentkunskap på det sätt som författningarna anger. Vid intervjuer framkommer synpunkter på att lokalerna är mindre lämpliga för att tillgodose skollagens krav på ändamålsenliga lokaler. Inspektörerna vill därför påpeka vikten av att kommunen följer upp och utvärderar samt säkerställer lokalernas ändamålsenlighet. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Garanterad undervisningstid I grundskolans kursplaner finns mål som eleverna ska ha uppnått i de olika ämnena efter femte skolåret. I Bergsättraskolan anordnas inte någon möjlighet för eleverna att uppnå målen i ämnet hem- och konsumentkunskap. Ämnet finns inte heller angivet i de underlag skolan använder inför utvecklingssamtalen. Att eleverna inte ges möjlighet att nå de nationella kursplanernas mål att uppnå i ämnet är enligt inspektörernas bedömning inte i enlighet med författningarnas krav och måste åtgärdas. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god

98 SKOLINSPEKTIONEN 11 (13) Motivering: Inspektörerna bedömer att området Personalens utbildning och kompetens sammantaget är av god. Bedömningen grundar sig på att bedömningsområdet är i överensstämmelse med författningarnas krav. Officiell statistik från Skolverket visar att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i Bergsättraskolan var 88 procent läsåret 07/08. Den genomsnittliga siffran för Österåkers samtliga skolor var under samma tidsperiod 85 procent och för rikets samtliga huvudmän 86 procent. Vid faktagranskning av rapporten uppger dock rektor att alla skolans lärare har pedagogisk högskoleexamen. Inspektionen visar att eleverna ges specialpedagogiskt stöd av sina ordinarie lärare respektive av lärare som i kommunens regi fått kompetensutveckling riktad mot specialpedagogik. Vidare finns en specialpedagog i skolan anställd på 75 procent. Vidare framkommer att rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt, och att kompetensutveckling erbjuds såväl utifrån skolans som enskilda lärares behov. Exempelvis har skolan genomfört kompetensutveckling i hur undervisningen kan organiseras utifrån olika lärstilar, och hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd kan bedrivas inom klassens ram. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Sammantaget bedöms området Rektors ansvar vara av god då inspektionen visar att rektorn i Bergsättraskolan är förtrogen med den dagliga verksamheten och verkar för att den utvecklas mot bättre måluppfyllelse i förhållande till nationella mål. Rektorn uppfattas av såväl personal som föräldrar och elever som väl informe-

99 SKOLINSPEKTIONEN 12 (13) rad om vad som händer dagligen i skolan, tillgänglig, lyhörd och lätt att få kontakt med. Han är synlig ute i verksamheten och väl känd av både elever och föräldrar. Som pedagogisk ledare tar rektorn ansvar för att skolans arbete inriktas mot att nå nationella mål bland annat genom att verka för att skolans värdegrundsarbete, personalens förhållningssätt och arbetet med att anpassa undervisningen utvecklas. Det ovan nämnda till trots finns det enligt inspektörerna en del utvecklingsområden. Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat De nationella kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska uppnå efter det femte skolåret i samtliga ämnen. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till bland annat de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå. Bergsättraskolan har inte på ett systematiskt sätt analyserat kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen, vilket är rektorns ansvar. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna att rektorn på Bergsättraskolan måste ta ett större ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 5 i syfte att nå en högre måluppfyllelse. Se vidare området Uppföljning och kommunikation av resultat.) 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Denna bedömning grundar sig främst på sredovisningens brister men även på att sarbetet generellt bör förbättras. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelserna inte uppfylls. Systematiskt sarbete Enligt läroplanen behöver undervisningsmålen ständigt omprövas, resultaten följas

100 SKOLINSPEKTIONEN 13 (13) upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. En kvalitativ utveckling av skolan förutsätter att uppföljningar och utvärderingar kontinuerligt genomförs och systematiskt används genom att resultaten analyseras i förhållande till de nationella målen för utbildningen. Bergsättraskolans systematiska sarbete är till stor del uppbyggt kring den undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet vars resultat presenteras en gång varje år. Utifrån dessa resultat utarbetas sedan skolans sredovisning. Därutöver sker ingen eller sparsam systematisk utvärdering av verksamhetens arbete och resultat i förhållande till nationella mål. Exempelvis görs ingen uppföljning av elevernas kunskapsresultat i alla ämnen. Inspektörerna bedömer därför att skolans systematiska sarbete bör förbättras. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, kommunalt bedriven förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. I förordningen ställs krav på elevers och personals delaktighet i arbetet med sredovisningen. Även elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Det ställs också krav på att uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska redovisas i sredovisningen. Grunden för Bergsättraskolans sredovisning är en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet i områden som exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter och normer och värden, nöjd personal och personalhälsa. Nöjd personal och personalhälsa är dock områden som inte ryms inom de nationella målen. Inspektörerna ställer sig tveksamma till att skolan överlåter så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete till föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete, där pedagogiska bedömningar ytterst krävs för att bedöma skolans måluppfyllelse och avgöra vilka åtgärder skolan ska vidta för att måluppfyllelsen ska öka. Vidare är sredovisningen skriven så att den svårligen kan förstås av intressenter utanför skolan, bland annat refereras ofta till ett så kallat cockpitvärde utan att vidare förklaringar ges. Slutligen måste elever involveras i arbetet med skolans sredovisning och en uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan måste finnas med i sredovisningen. Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen är bristfällig och uppfyller inte förordningens krav Bellita Torén Pia Lotta Sahlström

101 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Hackstaskolan Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Hackstaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1-5 Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Hackstaskolan, förskoleklass och grundskola årskurserna 1-5 den 10 och 11 april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Hackstaskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Hackstaskolan intervjuades rektorn, lärare, elever, elevvårdspersonal och föräldrar. Inspektörerna besökte även verksamheten i förskoleklasserna, lektioner i årskurser 1-5 samt de för kommunen gemensamma tal- och språkklasserna respektive de internationella klasserna årskurs 1-5. I samband med lektionsbesök och raster fördes också informella samtal med lärare och elever. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i Hackstaskolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Hackstaskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 43 Grundskola 230 Källa: Skolans egna uppgifter april 2008

102 SKOLVERKET 2 (19) Hackstaskolan är belägen i centrala Åkersberga. Skolan omfattar förskoleklass, grundskolans årskurser 1-5, skolbarnsomsorg samt för kommunen gemensamma så kallade internationella klasser för årskurs 1-5 och tal- och språkklasser för årskurs 1-5. Dessutom är modersmålsundervisningen i Österåkers kommun i huvudsak förlagd till Hackstaskolan. 42 procent av skolans elever har ett annat modersmål än svenska. Skolans elever och personal är organiserad i tre arbetslag där de för kommunen gemensamma tal- och språkklasserna utgör ett av arbetslagen medan de internationella klasserna ingår i ett av de övriga arbetslagen. Rektorn har personalansvar för samtliga personalgrupper men har delegerat ansvaret för medarbetarsamtalen när det gäller taloch språkklassernas personal till en utbildningsledare. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg behandlas i separata rapporter avseende hela kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Helhetsbedömning I Hackstaskolan bedrivs ett i många avseenden gott arbete som i stor utsträckning kan tillskrivas en engagerad personalgrupp. Många av skolans elever har ett annat modersmål än svenska och skolans personal beskriver verksamheten som tydligt präglad av mångfald och acceptans av olikheter. En stor del av kommunens modersmålsundervisning är förlagd till Hackstaskolan vilket ger bra förutsättningar för ett gott samarbete mellan skolan och elevernas modersmålslärare. Skolan har, förutom ett uttalat fokus på elevernas språkutveckling, även gjort satsningar på matematik och kultur. Någon samlad och tillförlitlig bild över elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen finns inte. Inspektörerna kan därför inte göra någon bedömning av hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Trots att skolan har fungerande rutiner för att upptäcka vilka elever som är i behov av särskilt stöd, finns det enligt rektorn, personal och föräldrar elever som inte får det stöd de är i behov av. Inspektörerna bedömer att detta måste åtgärdas. Skolan har vidare inte gjort någon analys av i vilken utsträckning en större anpassning av undervisningen till elevernas olika förutsättningar och behov kan ha betydelse för stödbehovet. Det har heller inte gjorts analyser på skolan huruvida stödinsatserna varit adekvata och tillräckliga utifrån de enskilda elevernas behov. Detta är enligt inspektörerna ett angeläget förbättringsområde. Skolan arbetar på olika sätt med värdegrundsfrågor utifrån de gemensamma så kallade stjärnorden trygghet, ansvar, respekt, glädje och omtanke. Inspektörerna kan vid besöket också se exempel på lärares och elevers omtanke om och respekt för varandra. Vid inspektionsbesöket möts inspektörerna av tillmötesgående och engagerade elever och de flesta lektionerna liksom lunchen i matsalen präglas av lugn och ro. Detta till trots finner inspektörerna vid samtal med såväl elever som lärare att det förekommer kränkningar under skoldagen liksom bristande arbetsro i undervisningssituationerna. Inspektörerna gör bedömningen att även om värdegrundsarbetet ges hög prioritet, har skolan inte i tillräcklig grad utarbetat gemensamma förhållningssätt inom hela personalgruppen så att ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra krän-

103 SKOLVERKET 3 (19) kande behandling kan bedrivas. Likabehandlingsplan har upprättats men behöver utvecklas ytterligare i enlighet med författningskraven. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka vikten av att likabehandlingsplanen utformas så att den utgör ett levande dokument i skolans arbete med värdegrunden. Inom flera av de områden som granskats under inspektionen bedömer inspektörerna att en är mindre god. Att det förhåller sig så beror till stor del enligt inspektörernas bedömning på att personalens kunskap om grundskolans mål- och resultatstyrda system är begränsad. Det målstyrda systemet genomsyrar inte verksamheten och en i skolan som helhet är enligt inspektörerna mycket ojämn. Inspektörernas samlade intryck är att skolan rymmer stora skillnader i synen på det nationella kunskapsuppdraget. Undervisningen utgår endast till dels från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och variationen mellan olika ämnen och lärare är stor. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör säkerställa att all undervisning utgår från målen att sträva mot. Ytterligare ett förbättringsområde för skolan är det systematiska sarbete som behöver utvecklas så att det både omfattar skolan som helhet och, i högre grad än vad som nu är fallet, inriktas på att analysera måluppfyllelsen i förhållande till både nationella mål och riktlinjer och skolans egna förutsättningar. Eftersom rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen är det inspektörernas bedömning att rektorns pedagogiska ledning bör utvecklas, till exempel avseende sarbetet och uppföljningen av skolans resultat i förhållande till de nationella målen, såväl avseende kunskaper som normer och värden. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever i behov av särskilt stöd ges inte det (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram enligt förordningen (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen).

104 SKOLVERKET 4 (19) - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen i hem- och konsumentkunskap i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolans lokala tolkningar av de nationella målen bör utvecklas så att de harmoniserar med de nationella målen. - Utvecklingssamtalen bör utvecklas så att de ger tydlig information om elevens kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna. - Skolans arbete med de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas så att långsiktiga mål och skolans insatser, med utgångspunkt i nationella mål för ut- bildningen i sin helhet, tydligare framgår. - Skolan bör säkerställa att alla undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. - Skolan bör utveckla elevernas inflytande över arbetssätt och arbetsformer samt i undervisningens innehåll. - Samverkan inom skolan som helhet bör förbättras. Skolan bör även samverka med andra skolor kring grunderna för bedömning av kunskapsresultaten. - Skolans arbete med att anpassa undervisningen till alla elevers förutsättningar och behov bör utvecklas. - Skolan bör eftersträva mer gemensamma förhållningssätt i arbetet med värdegrunden för att skapa en skolmiljö präglad av trivsel och arbetsro. - Skolan bör säkerställa att samtliga ämnen ges tillräckligt utrymme i undervisningen. - Skolan bör säkerställa att elevens val organiseras enligt förordningens krav - Skolan bör säkerställa åtskillnaden mellan särskilt stöd i svenska och ämnet svenska som andraspråk. - Rektorn bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet. - Skolans sarbete bör förbättras.

105 SKOLVERKET 5 (19) Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Tabell. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever (%) som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven i Hackstaskolan. Hackstaskolan Österåkers kommun Ämne År 2006 År 2007 År 2006 År 2007 Svenska Engelska Matematik Källa: Skolans och kommunens egna uppgifter Kommentar: De nationella ämnesproven i årskurs 5 används som stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått kursplanernas mål i dessa ämnen. Av ovanstående tabell framgår att resultaten på de nationella ämnesproven har försämrats i svenska och engelska men förbättrats i matematik. 76 procent av eleverna uppnådde målen i samtliga ämnesprov. Vid samtal med lärare och elever framkommer emellertid att alla elever inte deltar i de nationella proven vilket innebär att resultaten inte är tillförlitliga. Utöver ovan nämnda resultat har skolans lärare till kommunen redovisat en bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i samtliga äm-

106 SKOLVERKET 6 (19) nen i årskurs 5. Denna resultatsammanställning finns dock inte att tillgänglig på skolan. Även här framkommer vid samtal med lärare att resultaten inte är tillförlitliga. Då en tillförlitlig och övergripande bild av elevernas kunskapsresultat saknas kan inspektörerna inte göra någon bedömning av hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat är av mindre god. Som stöd i arbetet med att bedöma den enskilde elevens kunskapsresultat finns lokalt tolkade mål i olika ämnen. Skolans lärare och rektor uppger att de lokala tolkningarna är i stort behov av revidering för att kunna utgöra ett användbart instrument vid uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling. Elevernas kunskapsresultat ska enligt skolan dokumenteras i en webbaserad omdömesdatabas inför varje utvecklingssamtal. De omdömen som dokumenteras i den webbaserade omdömesdatabasen fokuserar huvudsakligen ett fåtal ämnen och utgår inte alltid från de nationella målen i läroplan och kursplaner. Det finns emellertid en variation mellan olika lärare och ämnen när det gäller uppföljning av kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Uppföljning av alla ämnen Enligt läroplanen ska lärarna utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen. Hackstaskolans lärare följer upp elevernas kunskapsutveckling framför allt i svenska,

107 SKOLVERKET 7 (19) matematik och engelska, bland annat med stöd av olika diagnoser och prov beskrivna i skolans pedagogiska uppföljningsplan. När det gäller uppföljning i flertalet övriga ämnen däremot framgår av inspektörernas samtal med skolledning, lärare, elever och föräldrar att det inte sker med samma systematik och att det finns skillnader mellan olika lärare och ämnen. Inspektionen visar vidare att uppföljning av ämnet Hem- och konsumentkunskap saknas helt. Se vidare under avsnittet Tillgång till likvärdig utbildning. Inspektörerna bedömer att elevernas kunskapsutveckling inte följs upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i samtliga ämnen. Utvecklingssamtal I grundskoleförordningen anges att minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavarna samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Inspektionen visar att utvecklingssamtal genomförs i samtliga klasser och att individuella utvecklingsplaner (IUP) upprättas. Som underlag vid utvecklingssamtalen har skolan bestämt att utdrag ur den webbaserade omdömesdatabasen, med uppgifter om elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling i olika ämnen, ska användas. De elever och föräldrar inspektörerna samtalar med är nöjda med den information som ges vid utvecklingssamtalen. Inspektörerna har tagit del av exempel på underlag inför utvecklingssamtal. Variationen när det gäller innehållet i dessa underlag är stor mellan olika lärare. Endast ett fåtal underlag innehåller bedömningar av elevens kunskapsutveckling i relation till de nationella målen, medan beskrivningar av beteende och karaktärsdrag är desto vanligare. Inspektörerna bedömer att måluppfyllelsen tydligare bör framgå av den information skolan ger till elever och vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtalen. Individuell utvecklingsplan Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner som upprättats i Hackstaskolan. Dessa uppvisar inbördes skillnader som inte kan hänföras till exempelvis elevernas varierande ålder och utveckling. Inspektörerna bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner bör utvecklas så att långsiktiga mål för utbildningen tydligare framgår. Se Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. Skolan bör också tydliggöra skillnaden mellan individuell utvecklingsplan, åtgärdsprogram och dokumentation i form av utdrag ur den webbaserade omdömesdatabasen. 1.3 Bedömning av kunskapsresultaten om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling,

108 SKOLVERKET 8 (19) om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna, om lärarna vid bedömning av kunskapsresultaten utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna. Bedömning av området Bedömning av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Bedömning av kunskapsresultaten är av mindre god. Bedömningen grundar sig på att undervisningen endast till dels utgår från kursplanernas mål att sträva mot och att skolans lokala tolkningar av de nationella kursplanerna används i varierande grad och ger enligt inspektörerna inte tillräckligt stöd för bedömning i samtliga ämnen. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Utgångspunkt vid bedömning Enligt läroplanen ska lärarna utifrån kraven i de nationella kursplanerna allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Som gemensam grund för bedömning av elevernas kunskapsutveckling har Hackstaskolan utarbetat lokala tolkningar av de nationella kursplanerna. Dessa lokala kursplaner är enligt personal och rektorn i stort behov av utvärdering och revidering då de i sin nuvarande utformning inte harmoniserar med kraven i de nationella kursplanerna. Planerna används vid inspektionstillfället i varierande grad av skolans lärare. Inspektörerna bedömer att skolan bör revidera och utveckla sina lokala kursplaner och säkerställa att de harmonierar med kraven i de nationella kursplanerna. Bedömningsdiskussioner förs enligt lärarna i begränsad omfattning på skolan. Berörda lärare i årskurs 5 hjälper varandra vid rättningen av de nationella ämnesproven för årskurs 5. Av intervjuer med lärare och rektorn framgår att bedömningsdiskussioner endast förs i begränsad omfattning med andra skolor i kommunen. Inspektörerna bedömer därför att skolan i högre grad bör samverka, både internt och externt, kring grunderna för bedömning av kunskapsresultaten. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet,

109 SKOLVERKET 9 (19) om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna sammantaget att området Genomförande av utbildningen är av mindre god. Inspektörerna ser vid inspektionsbesöket goda exempel på undervisning med en tydlig inriktning mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Samtidigt visar inspektionen att detta varierar mellan olika lärare. Elevernas möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet är skiftande. Även personalens samverkan mellan och inom respektive arbetslag för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande varierar. Elevernas inflytande i form av elevråd, matråd och skolgårdsgrupp fungerar i huvudsak väl. Enligt inspektörernas bedömning stimulerar arbetet i förskoleklassen barnens utveckling och lärande och utgör en god grund till fortsatt skolgång. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Utbildningens inriktning Enligt författningarna ska skolans arbete inriktas mot de mål att sträva mot som återfinns i läroplanen och kursplanerna. Bland annat ska skolan sträva efter att eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära, lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Inspektionen visar att läroplanens och kursplanens mål att sträva mot inte genomsyrar verksamheten som helhet och att detta är avhängigt vilken lärare eleverna har. Elever i olika årskurser som inspektörerna samtalar med uttrycker i flera fall att undervisningen inte är tillräckligt stimulerande. Inspektörerna ser förvisso exempel på undervisning där elevernas egna reflektioner och frågor utgör utgångspunkten för undervisningen men också exempel på att tryckta läromedel styr undervisningen och att de uppgifter som föreläggs eleverna inte är varierade. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör säkerställa att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och de rikt-

110 SKOLVERKET 10 (19) linjer som anger principerna för hur arbetet skall bedrivas. Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet I läroplanen anges att läraren ska se till att elever oavsett kön och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. För att eleverna ska ha möjlighet till inflytande och ansvarstagande måste de ha kännedom om de mål som styr utbildningen. I Hackstaskolan använder eleverna veckoböcker alternativt planeringsböcker där planeringar och mindre utvärderingar görs varje vecka. Av intervjuer framgår att planeringarna till största delen görs av läraren. Elevernas inflytande är främst begränsat till i vilken ordning olika arbeten ska utföras. Enligt samstämmiga uppgifter från eleverna varieras arbetssätten inte nämnvärt, utan mestadels utför alla elever arbetsuppgifterna på samma sätt. Vid samtal med elever och vid lektionsbesök framkommer att elevernas kännedom om målen varierar men är begränsat. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med att ge eleverna möjlighet till inflytande i undervisningen bör förbättras. Samverkan inom skolan Av läroplanen framgår att arbetet med att skapa en god miljö för utveckling och lärande är ett gemensamt uppdrag för skolans personal. Goda exempel framkommer i inspektionen på väl fungerande samarbete bland annat kring för skolan gemensamma teman och projekt, utslussning av eleverna från de internationella klasserna liksom samverkan med modersmålslärare. Detta till trots finns också påtagliga brister. Samverkan mellan skolans olika arbetslag är generellt sett begränsad. Värdegrundsarbetet samt frågor som gäller hur läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot ska styra undervisningen diskuteras endast vid enstaka tillfällen. De olika arbetslagen har begränsad kännedom om verksamheten i skolans olika arbetslag vilket försvårar erfarenhetsutbyte och diskussioner mellan arbetslagen. Inspektörerna bedömer därför skolans arbete med samverkan som ett viktigt utvecklingsområde för skolan. Enligt läroplanen ska samarbetet mellan förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan utgår från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Syftet är att skapa goda förutsättningar för barns lärande genom arbete i arbetslag där de olika förskole-, fritidshems- och skolkulturerna möts. Enligt lärarna finns det en svårighet i att samarbeta på grund av att fritidshemspersonalen ofta har så kallade kombinationstjänster vilket innebär halvtidstjänst inom fritidshemsverksamheten och halvtidstjänst som assistent till elever i skolan och tid för samarbete finns inte. Skolan har påbörjat ett arbete med integration av verksamheterna under mottot hela barnet, hela dagen, allas ansvar men mötesfora och kontinuerliga pedagogiska diskussioner mellan personal från de olika verksamheterna saknas dock. Inspektörerna bedömer därför att samarbete mellan grundskola och fritidshemmen bör förbättras. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,

111 SKOLVERKET 11 (19) om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna sammantaget att området Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av mindre god. Skolan har goda rutiner för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd. Den nedan nämnda årsplanen för pedagogisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling utgör en del av detta arbete. Det finns vidare en tydlig arbetsgång som tydliggör arbetslagets ansvar när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Skolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens i alla arbetslag dels i form av en specialpedagog, dels i form av fem lärare med kompletterande specialpedagogisk utbildning. Inspektörernas bedömning grundar sig främst på att alla elever som har svårigheter i skolarbetet inte ges det särskilda stöd de har behov av, samt att åtgärdsprogram inte upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd. De anpassningar av verksamheten som görs är av mer kvantitativ art och handlar mer sällan om att ge eleverna nya utmaningar eller möjlighet att pröva nya arbetssätt. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Individanpassad undervisning Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Undervisningen ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter och språk och kunskaper. Skolan har medvetet satsat resurser på att organisera eleverna i mindre klasser för att bättre kunna individanpassa undervisningen Inspektörernas intervjuer och observationer under verksamhetsbesöken tyder emellertid på att klassen ofta arbetar på ett likartat sätt och med samma uppgifter. Inspektörerna bedömer därför att skolans arbete med att anpassa undervisningen utifrån de enskilda elevernas förutsättningar och behov bör förbättras. Särskilt stöd All undervisning ska enligt läroplanen utgå från den enskilde elevens förutsättningar, erfarenheter och behov. Rektorn har ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för utbildningen. I Hackstaskolan finns en pedagogisk uppföljningsplan som beskriver skolans system för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i främst svenska. Planen är för närvarande under revidering för att anpassas till den nya organisationen i kommunen. Rektorn och lärare uppger att

112 SKOLVERKET 12 (19) skolan har en hög andel elever i behov av särskilt stöd och att det finns elever som inte får det stöd de har rätt till. Med anledning av detta är det angeläget för rektor att i samråd med lärarna bland annat analysera om de stödåtgärder som vidtagits varit adekvata och tillräckliga utifrån de enskilda elevernas behov och i vilken utsträckning en större anpassning av undervisningen till elevernas olika förutsättningar och behov kan ha betydelse för stödbehovet. Inspektörerna bedömer att skolan måste se till att alla elever ges det särskilda stöd de är i behov av.. Åtgärdsprogram Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att utredning inleds om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och dess vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet upprättas. För eleverna i de för kommunen gemensamma Tal- och språkklasserna liksom de internationella klasserna upprättas inga åtgärdsprogram. Ett skäl till detta är enligt lärarna att elevernas individuella utvecklingsplaner även omfattar särskilda stödåtgärder. Detta är enligt inspektörernas bedömning inte i enlighet med förordningens krav och måste därför åtgärdas. För skolans övriga elever upprättas åtgärdsprogram ofta i samarbete med skolans specialpedagog. Rutiner för att följa upp åtgärdsprogrammen finns. Inspektörerna har tagit del av ett antal åtgärdsprogram och bedömer att innehåll och i dessa varierar. Skolans arbete med åtgärdsprogram är enligt inspektörernas bedömning ett angeläget utvecklingsområde. Bland annat behöver målformuleringarna utvecklas och tydligare kopplas till de utbildningsmål eleven ska nå. Vidare bör skolans arbete med åtgärdsprogrammen förbättras så att dessa utgör ett verkligt stöd för dessa elever i strävan mot högre måluppfyllelse. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta detta komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete,

113 SKOLVERKET 13 (19) om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Normer och värden i studiemiljö och samvaro är av mindre god. Skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete bland annat med utgångspunkt i de så kallade stjärnorden trygghet, ansvar, respekt, glädje och omtanke. Flertalet av de elever som inspektörerna samtalar med känner också väl till skolans stjärnord och uttrycker att de upplever skolan som trygg och att de i huvudsak trivs. Trots att skolan på många olika sätt arbetar med värdegrundsfrågorna både ser inspektörerna och får genom framför allt elever exempel på brister i elevers förhållningssätt till varandra och liksom exempel på bristande arbetsro i klasserna. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Värdegrundsarbete Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar. Att såväl skolledning som personal lägger stor vikt vid värdegrundsarbetet framkommer tydligt i intervjuer med lärare och elever. Hackstaskolans lärare arbetar kontinuerligt med olika metoder och material såsom kamratstödjare, kompissamtal, lektioner med värderingsövningar m.m. Emellertid framgår av inspektionen att förhållningssätten visavi elever i dessa frågor skiljer sig åt mellan lärare och att det inte råder konsensus kring arbetet med normer och värden. Lärare prioriterar arbetet med normer och värden olika och samverkan inom skolan inte är tillräckligt väl utvecklad för att skapa en skolmiljö som överlag präglas av trivsel och arbetsro. Inspektörerna bedömer att skolan bör sträva mer mot gemensamma förhållningssätt i arbetet med värdegrunden. Ordningsregler Rektorn har enligt grundskoleförordningen ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att dessa utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och vårdnadshavare. I Hackstaskolan finns ordningsregler, men eleverna har inte varit med vid framtagandet av dessa. Inspektörerna bedömer att skolan måste säkerställa att skolans ordningsregler är kända och framtagna under medverkan av företrädare för eleverna. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av

114 SKOLVERKET 14 (19) barn och elever ska en likabehandlingsplan upprättas för varje verksamhet. Se vidare Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2006:7). Hackstaskolans likabehandlingsplan, som inspektörerna tagit del av, bedöms inte fullt ut uppfylla lagens krav på en sådan plan. I fråga om planerade åtgärder bör planen vara mer konkret och utgå från en aktuell kartläggning av verksamheten. I planen ska också vidtagna åtgärder redovisas. Planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av elever. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar X Mindre god God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Tillgång till likvärdig utbildning är av ej godtagbar. Inspektionen visar att verksamheten i vissa delar genomförs i enlighet med författningarnas krav; exempelvis omfattningen av verksamheten i förskoleklassen, tillgång till modersmålsundervisning och mottagandet av elever. Skolans lokaler och utrustning är ändamålsenliga och eleverna har tillgång till nödvändig utrustning. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsin-

115 SKOLVERKET 15 (19) satser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Garanterad undervisningstid I de nationella kursplanerna anges de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Sådana nationella kursplaner finns i samtliga ämnen vilket inkluderar Hem- och konsumentkunskap. På Hackstaskolan undervisas inte elever i hem- och konsumentkunskap och de ges således ingen möjlighet att nå de nationellt fastställda målen för ämnet. Inspektörerna bedömer att detta inte är i enlighet med författningarnas kvar varför detta måste åtgärdas. Svenska som andraspråk är ett eget ämne med en egen kursplan och ska enligt grundskoleförordningen anordnas istället för svenska om en elev bedöms behöva det. Rektorn ska fatta beslut om detta. I Hackstaskolan finns ett antal elever som av rektorn bedöms behöva svenska som andraspråk. Undervisningen i svenska som andraspråk för dessa elever är uppskattad och fungerar enligt inspektörernas bedömning väl. Verksamheten riskerar dock i många fall att inte anordnas som ett eget ämne utan mer som stöd i svenska. Inspektörernas bedömning är att skolan bör säkerställa åtskillnaden mellan särskilt stöd i svenska och ämnet svenska som andraspråk. När det gäller teknik och NO-ämnen råder osäkerhet om undervisning ges i dessa ämnen i tillräcklig omfattning till alla elever. Den för kommunen gemensamma taloch språkgruppen arbetar med så kallad samlad skoldag vilket innebär att alla elever från förskoleklass till årskurs 5 har samma antal lektioner. Ett beslut om fördelning av den garanterade undervisningstiden saknas och enligt personal innebär den samlade skoldagen att de äldre eleverna inte får tillräcklig med undervisningstid för att nå målen i årskurs 5. Inspektörerna bedömer att skolan bör säkerställa att samtliga ämnen ges tillräckligt utrymme i undervisningen Valmöjligheter Enligt grundskoleförordningen ska ett visst antal timmar i timplanen anges för elevens val. Syftet med elevens val är att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen samt att eleven ska kunna göra sina egna val. Utformningen av elevens val vid Hackstaskolan skiljer sig åt mellan arbetslagen. I ett av arbetslagen anordnas elevens val i form av olika arbeten inom matematikområdet, i ett annat i form av olika arbeten inom kulturområdet vilket innebär att elevernas valmöjligheter är begränsade till det område som respektive arbetslag har bestämt. Inspektörerna bedömer att skolan bör säkerställa att elevens val anordnas enligt förordningens krav.

116 SKOLVERKET 16 (19) 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Personalens utbildning och kompetensutveckling är av god. Enligt rektorn har alla skolans lärare pedagogisk utbildning och undervisar i de ämnen som de har utbildning för. Rektorn har såväl pedagogisk utbildning som erfarenhet inom yrkesområdet. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god

117 SKOLVERKET 17 (19) Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Rektors ansvar är av mindre god. Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet bland annat genom att vistas ute i verksamheten och genom arbetet i elevhälsogruppen. Rektor tar i viss utsträckning ansvar för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Inför innevarande läsår har rektorn förändrat exempelvis skolans organisation i detta syfte. Organisationen är ny och eventuella resultat kan ännu inte avläsas. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Rektor som pedagogisk ledare Enligt skollagen vilar det på rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare i skolan har rektorn, enligt läroplanen, det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna genomföra sina uppgifter. Mot bakgrund av de brist- och förbättringsområden som beskrivs i rapporten, t.ex. arbetet med individanpassning, värdegrundsarbetet, uppföljning och bedömning av elevernas kunskapsresultat liksom sarbetet, bedömer inspektörerna att rektorn bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet på skolan. Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till de nationella målen. Det gäller såväl målen att uppnå för eleverna som de mål som anger inriktningen på en i undervisningen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå som en grund för analys och förbättring av verksamheten i stort. Skolan har enligt rektorn rapporterat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 5 till kommunen. Inga resultat har dock rapporteras in från den för kommunen gemensamma Tal- och språkgruppen. Trots att skolan av allt att döma har redovisat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen till kommunen, finns inga sammanställningar på skolövergripande nivå att tillgå på skolan. Skolan har inte heller på ett systematiskt sätt analyserat kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen, vilket det åligger rektorn att göra. Inspektörerna bedömer därför att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanernas mål i årskurs 5 i samtliga ämnen. Det är rektorns ansvar att ett sådant arbete sker. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,

118 SKOLVERKET 18 (19) om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motiv. Inspektörerna bedömer sammantaget att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Bedömningen grundar sig på att skolan inte systematiskt använder uppföljningar och utvärderingar för att öka måluppfyllelsen och för att öka likvärdigheten i skolverksamheten som helhet. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Systematiskt sarbete Enligt läroplanen behöver undervisningsmålen ständigt omprövas, resultaten följas upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. En kvalitativ utveckling av skolan förutsätter att uppföljningar och utvärderingar kontinuerligt genomförs och systematiskt används genom att resultaten analyseras i förhållande till de nationella målen för utbildningen. Detta behöver ske på olika nivåer i skolans organisation. Inspektionen visar att Hackstaskolans sarbete till stor del saknar gemensamma och grundläggande strukturer för en mål- och resultatstyrd verksamhet. En gemensam vision för skolan finns utarbetad som arbetslagen sedan tolkat i arbetsplaner för respektive arbetslag. Formerna för uppföljning och utvärdering av arbetet varierar i de olika arbetslagsplanerna. Resultat tas inte fram och analyseras inte på en skolövergripande nivå vare sig vad gäller elevernas kunskapsutveckling eller effekterna av värdegrundsarbetet. Hur eventuella slutsatser från föregående års utvärderingar inverkar på årets arbete går inte heller att tydligt utläsa i föreliggande arbetsplaner. De insatser som skolan gör på olika områden blir därför enligt inspektörerna svåra att följa upp och utvärdera. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna att skolans sarbete bör förbättras. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, kommunalt driven förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen har till syfte att bidra till att utveckla skolans verksamhet i riktning mot de nationella målen och till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. I förordningen ställs krav på elevers och personals medverkan i arbe-

119 SKOLVERKET 19 (19) tet med sredovisningen. Även elevers vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Det ställs också krav på att uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska redovisas i sredovisningen. Hackstaskolans sredovisning utgår i huvudsak från en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet vad gäller exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter, normer och värden samt nöjd personal och personalhälsa. Inspektörerna bedömer att Hackstaskolans sredovisning uppvisar flera brister; resultat och analys av måluppfyllelsen i flera ämnen än svenska, engelska och matematik saknas liksom uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan. Eleverna har inte getts möjlighet att medverka. Vidare är sredovisningen skriven så att den svårligen kan förstås av intressenter utanför skolan, bland annat refereras på flera ställen till ett så kallat cockpitvärde utan att vidare förklaringar ges. Syftet med en sredovisning är att redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål - nöjd personal och personalhälsa är dock områden som inte ryms inom de nationella målen. Kvalitetsredovisningen pekar vidare ut utvecklingsområden för skolan, vilket inte är detsamma som att redovisa åtgärder. Inspektörerna ställer sig slutligen tveksamma till att skolan baserar så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete på föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Inspektörerna bedömer att Hackstaskolans sredovisning inte uppfyller förordningens krav Stockholm Sigbritt Gålnander Pia-Lotta Sahlström

120 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Ingmarsö skola och Ljusterö skola Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Ingmarsö och Ljusterö skolor, förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Ingmarsö skola och Ljusterö skola den 8 och den 16 april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Ingmarsö respektive Ljusterö skola, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Ingmarsö skola intervjuades rektorn, lärare och elever. I Ljusterö skola intervjuades rektorn, lärare, elever, elevvårdspersonal och föräldrar. Föräldrar har också haft möjlighet och tillvaratagit möjligheten att kontakta inspektörerna. Inspektörerna besökte även lektioner samtliga klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolorna utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Ingmarsö skola Beskrivning av skolorna Antal elever Förskoleklass 0 Grundskola 5

121 SKOLINSPEKTIONEN 2 (23) Ljusterö skola Antal elever Förskoleklass 14 Grundskola 156 Källa: Skolornas egna uppgifter april 2008 Rektorns ansvarsområde omfattar Ingmarsö skola och Ljusterö skola. Ingmarsö skola består av förskoleklass, grundskola årskurs 1 6, och skolbarnsomsorg. På skolan finns även integrerad särskoleelev. Rektorns ansvarsområde omfattar även en förskola som ligger i anslutning till skolan. Ljusterö skola utgörs av förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och skolbarnsomsorg. Rektorns ansvarsområde omfattar även förskoleverksamhet samt familjedaghem och öppen förskola. Denna rapport omfattar förskoleklass och grundskolan. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorg beskrivs i separata rapporter avseende hela kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Helhetsbedömning Ingmarsö och Ljusterö skolor är två skärgårdsskolor i Österåkers kommuns. Elevantalet i Ingmarsö skola är mycket litet, varför huvudmannen beslutat att skolans elever från läsåret 2008/2009 ska få sin undervisning förlagd till Ljusterö skola fyra dagar i veckan och en dag per vecka vid Ingmarsö skola. Under innevarande läsår har eleverna haft merparten av sin undervisning förlagd till Ingmarsö skola. De båda skolornas småskalighet ger goda förutsättningar för en verksamhet där elever blir sedda och uppmärksammade och där skolornas personal har möjlighet att stävja eventuella kränkande beteenden. Eleverna vid Ingmarsö skola upplever också sin skola som mycket lugn och trygg. Arbetsro råder under lektionerna och samverkan med elevernas vårdnadshavare fungerar bra. Däremot finns enligt inspektörerna mycket allvarliga brister i Ljusterö skola inom området normer och värden såväl när det gäller studiemiljön som samvaron mellan elever. Vid inspektionen framkommer att det, särskilt i de senare skolåren, ofta förekommer mobbning och kränkningar och att en hård jargong råder mellan eleverna. I många klassrum i de senare skolåren saknas arbetsro, lektionerna störs ofta eller avbryts av sena ankomster eller av att elever lämnar klassrummet och sina arbetsuppgifter. Enligt samstämmiga uppgifter finns flera elever på skolan som både nonchalerar skolans regler och lärares tillsägelser. I samtal och intervjuer framkommer att eleverna inte alltid känner sig trygga och att detta inverkar negativt på trivseln i skolan. Det finns dock alltid enligt eleverna personal att vända sig till om något problem uppstår. Vid inspektionen framkommer tydligt att samverkan inom skolan inte är tillräckligt väl utvecklad när det gäller arbetet med normer och värden. Inspektörerna möter lärare som, liksom rektorn, stundligen arbetar med normer och värden, aktivt söker motverka alla former av kränkande behandling och

122 SKOLINSPEKTIONEN 3 (23) bemödar sig om att främja utvecklingen av elevernas ansvarskänsla och respekt för alla människors lika värde. Inspektörerna erfar samtidigt att det finns lärare som inte prioriterar arbetet med normer och värden i tillräcklig utsträckning. Inspektörerna kan utifrån, observationer, samtal och intervjuer konstatera att det finns tydliga brister när det gäller det regelbundna och gemensamma värdegrundsarbetet på skolan. En förklaring till detta kan vara att gemensamt fattade beslut om exempelvis regler inte efterlevs av alla i personalgruppen. Detta försvårar enligt inspektörerna också arbetet med att komma till rätta med den bristande arbetsron på lektionerna. Rektorn är väl medveten om detta liksom att det saknas tillräcklig konsensus kring arbetet med normer och värden för att skolan ska kunna lyckas med att skapa en skolmiljö som präglas av trivsel och arbetsro. I inspektionen framkommer också att Ljusterö skolas likabehandlingsplan inte uppfyller författningarnas krav. De ordningsregler som finns på Ljusterö skola är inte framtagna i samverkan med eleverna. Ingmarsö skola har inte upprättat en egen likabehandlingsplan utan hänvisar till Ljusterö skolas plan. Skolornas arbete med uppföljning av kunskapsresultaten sker huvudsakligen på individnivå. Någon samlad bild på klass- eller skolnivå över de yngre elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 i alla ämnen finns inte att tillgå, varför inspektörerna inte heller kan bedöma hur väl skolorna lyckas med sitt kunskapsuppdrag i de tidigare skolåren. Kunskapsresultaten i form av slutbetyg i årskurs 9 visar att resultaten i Ljusterö skolan har förbättrats något under de senaste tre åren. Enligt officiell statistik från Skolverket var samtliga elever behöriga till gymnasieskolan Betydande skillnader noteras emellertid i betygsresultat mellan pojkar och flickor i flera ämnen, något som skolan enligt inspektörernas bedömning måste ta fasta på i sitt fortsatta arbete med uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten och verksamheten. På båda skolorna finns rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd främst inom matematik, svenska och engelska. Trots detta finns det elever som inte får det särskilda stöd de behöver och åtgärdsprogram upprättas inte enligt författningarnas krav för alla elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer därför att arbetet i detta avseende måste åtgärdas. Ytterligare ett utvecklingsområde för Ljusterö skola är anpassning av undervisningen till elevernas olika behov. Vid inspektionen framkommer att undervisningen, generellt sett, endast i liten grad anpassas till elevernas olika behov och förutsättningar. Eleverna arbetar med få undantag med samma uppgifter samtidigt och de anpassningar som görs handlar ofta om kvantitet och mindre om att ge eleverna nya utmaningar eller möjlighet att pröva nya arbetssätt. Lärarna behöver därför utveckla arbetet med att anpassa sin undervisning till alla elevers olika behov och förutsättningar. Det låga elevantalet vid Ingmarsö skola möjliggör långtgående anpassning till den enskilde elevens förutsättningar och behov vilket också sker. Vid intervjuerna framkommer många positiva synpunkter gällande rektorns ledarskap och engagemang och enligt inspektörernas bedömning är rektorn väl förtrogen med verksamheten. Detta till trots bedömer inspektörerna att rektorn måste ta ett större ansvar för att följa upp skolornas resultat i förhållande till de nationella

123 SKOLINSPEKTIONEN 4 (23) målen. Rektorn bör särskilt verka för att undervisningen inriktas mot läroplanens mål att sträva mot. Slutligen måste det systematiska sarbetet utvecklas vid båda skolorna så att det i högre grad än vad som nu är fallet, inriktas på att analysera måluppfyllelsen i förhållande till både nationella mål och riktlinjer och skolornas olika förutsättningar. Skolornas sredovisningar uppfyller inte uppfyller förordningens krav- Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever vid Ingmarsö skola ges inte möjlighet att nå de nationella målen för naturorienterande ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Betyg sätts inte enligt författningarnas krav i ämnet musik (7 kap. 7 grundskoleförordningen). - Skriftliga bedömningar upprättas inte för elever som i slutet av nionde skolåret saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Alla elever i behov av särskilt stöd vid Ljusterö skola ges inte det (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen) - Ljusterö skola upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Ljusterö skola bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling och skolan måste vidta kraftfulla åtgärder för att åstadkomma trygghet och arbetsro samt ett respektfullt förhållningssätt såväl mellan elever som mellan elever och vuxna (7-8 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Respektive skolas ordningsregler har inte utarbetas under medverkan av elever (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Likabehandlingsplanen för Ljusterö skola uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan. (6 lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling samt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Ingmarsö skola har inte upprättat en likabehandlingsplan. (6 lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling samt 2 förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen).

124 SKOLINSPEKTIONEN 5 (23) - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen vid Ljusterö skola (2 kap grundskoleförordningen). - Rektorn fattar inte beslut om avvikelser från särskolans timplan för elev som är mottagen i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan (6 kap. 1 särskoleförordningen). - Skolornas sredovisning uppfyller inte författningarnas krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Utvecklingssamtalen bör förbättras så att dessa ger en tydlig information om elevens kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna. - Skolornas arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras. - Skolorna bör samverka med andra skolor kring grunderna för betygssättning och bedömning. - Skolorna bör försäkra sig om att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och de riktlinjer som anger principerna för hur arbetet skall bedrivas. - Elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande bör förbättras. Även elevernas möjlighet att utöva inflytande över verksamheten i stort och därigenom utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former bör förbättras. - Samverkan mellan lärarna inom skolornas olika delar bör förbättras. - Arbetet med att anpassa undervisningen till alla elevers förutsättningar och behov bör utvecklas på Ljusterö skola. - Skolorna bör vidta åtgärder så att fler elever får tillgång till lärare som har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. - Rektorns pedagogiska ledarskap bör utvecklas. - Rektorn bör ta ett större ansvar för att skolans resultat på en skolövergripande nivå följs upp och utvärderas på i förhållande till de nationella målen. - Skolornas sarbete bör förbättras.

125 SKOLINSPEKTIONEN 6 (23) Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Tabell 1. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever (i procent) som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven vid Ljusterö skola. Dessutom anges andel elever som bedömts uppnått målen totalt i kommunen. Ljusterö skola Österåkers kommun Ämne År 2006 År 2007 År 2006 År 2007 Svenska Engelska Matematik Källa: Skolans och kommunens egna uppgifter.

126 SKOLINSPEKTIONEN 7 (23) Tabell 2. Sammanställning av betygsresultat för årskurs 9 i Ljusterö skola jämfört med samtliga skolor i Österåkers kommun samt i riket år 2006 och 2007, enligt statistik från Skolverket. Ljusterö skola Österåkers kommun Riket Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program 90,5 78,6 79,0 77,6 76,0 76,1 95, ,8 93,8 89,5 89,1 Meritvärde 1 212,9 213,2 209,8 209,4 206,8 207,3 Kommentar: När det gäller skolornas resultat i form av tillgänglig statistik finns en bristande överensstämmelse mellan de av skolorna redovisade uppgifterna, kommunens statistik och Skolverkets statistik. Exempelvis uppger Ingmarsö och Ljusterö skolor att 94 procent av eleverna i årskurs 5 nådde målen för proven i engelska våren 2007, medan motsvarande siffra i kommunens sammanställning är 76,5 procent. Detta försvårar enligt inspektörerna en tillförlitlig bedömning av skolornas resultat De nationella ämnesproven i årskurs 5 används bland annat som stöd i lärarnas arbete med att bedöma om eleverna har uppnått de prövade målen i svenska, matematik och engelska. I de nationella ämnesproven för årskurs 5 år 2007 uppnådde enligt skolans egna uppgifter 94 procent ämnesprovens mål i svenska, matematik och engelska. En elev deltog ej. Jämfört med motsvarande provresultat för föregående år innebär detta en förbättring i samtliga tre ämnen. Utöver här nämnda resultat har skolan inte redovisat någon sammanställning av måluppfyllelsen i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i övriga ämnen i årskurs 5. Uppföljning av de yngre elevernas resultat sker företrädesvis i svenska, matematik och engelska med hjälp av olika diagnoser. Då någon samlad bild över resultaten i samtliga ämnen inte finns att tillgå kan inspektörerna inte göra någon bedömning av hur väl skolan lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9 våren 2007 var enligt tillgänglig statistik från Skolverket 213,2 poäng (flickor 225,7 poäng och pojkar 198,8 poäng). Enligt Skolverkets statistik har skolans resultat i form av genomsnittligt meritvärde varit stabilt under de senaste tre åren. Meritvärdet ligger också över det modellberäknade värdet enligt SALSA 2. Andelen elever som uppnådde målen i samtliga kursplaneämnen var 78,6 procent. 1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne. 2 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen"

127 SKOLINSPEKTIONEN 8 (23) Skolverkets statistik visar att alla avgångselever 2007 nått målen i svenska, matematik och engelska dvs. har behörighet till ett nationellt program. Enligt skolans egna uppgifter saknade dock 10 procent av eleverna behörighet till ett nationellt program. Könsrelaterade skillnader noteras vad gäller fördelningen av de högsta betygsstegen för skolans avgångselever Andelen flickor som fick betyget väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG) var betydligt högre än andelen pojkar i de flesta ämnen. Undantag är ämnet teknik där inga flickor erhållit det högsta betygssteget. Skolan har inte nämnvärt uppmärksammat och analyserat betygsresultaten med utgångspunkt i detta faktum. Resultaten på nationella prov för åk 9 år 2007 visar att 90 procent av eleverna nått målen för proven i svenska, 97 procent i engelska men endast 72 procent i matematik. Orsakerna till det låga resultatet i matematik är oklart. Samtidigt noterar inspektörerna ett bortfall på 11 procent vid provtillfället i matematik. Skälen till detta bortfall är också oklart. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna sammantaget att bedömningsområdet Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat är av mindre god. Uppföljning sker främst av resultaten på nationella ämnesproven och vissa stödåtgärder vidtas i syfte att öka måluppfyllelsen. Ett arbete pågår för närvarande med att konkretisera de nationella målen i lokala kursplaner och så kallade analysscheman. Arbetet är slutfört i matematik och svenska. Skolans lärare och rekrespektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. SALSA bör användas som ett underlag av flera vid analys av kommuners och skolors resultat.

128 SKOLINSPEKTIONEN 9 (23) torn menar att dessa underlag kommer att utgöra användbara instrument vid uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling. Detta ska sedan dokumenteras i en webbaserad omdömesdatabas inför varje utvecklingssamtal. Den uppföljning av elevernas kunskapsutveckling som i dagsläget dokumenteras i den webbbaserade omdömesdatabasen utgår inte alltid från de nationella målen i läroplan och kursplaner och variationen är stor mellan olika lärare och ämnen. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Uppföljning av alla ämnen Enligt läroplanen ska lärarna utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen. Lärarnas uppföljning av kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna fokuserar huvudsakligen ämnena svenska, matematik och engelska. När det gäller uppföljning i flertalet övriga ämnen saknas samma tydliga systematik. Lärarna har till Österåkers kommun rapporterat in resultat när det gäller måluppfyllelse i samtliga ämnen för samtliga elever i årskurs 5. Någon sådan sammanställning finns dock inte tillgänglig på skolan och både rektorn och lärare menar att de bedömningar som lett fram till dessa inrapporterade resultat inte är tillförlitliga. Inspektörerna bedömer att elevernas kunskapsutveckling inte följs upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i samtliga ämnen. Utvecklingssamtal I grundskoleförordningen anges att minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavarna samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Utvecklingssamtal genomförs i samtliga klasser på båda skolorna och individuella utvecklingsplaner (IUP) upprättas. Som underlag vid utvecklingssamtalen ska enligt skolornas rutiner utdrag ur en webbaserad omdömesdatabas användas och skickas hem i förväg till elevernas vårdnadshavare med uppgifter om elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling i olika ämnen. Av intervjuer och samtal med elever och föräldrar framgår dock att ett visst missnöje finns med den information som ges vid utvecklingssamtalen. I de tidigare skolåren fokuseras informationen kring matematik, svenska och engelska medan information om måluppfyllelsen i övriga ämnen saknas till stor del. I de senare skolåren beskriver elever och föräldrar att omdömen i alla ämnen inte alltid finns med och att en del omdömen noterats så lång tid innan utvecklingssamtalen att det är tveksamt om de är aktuella. Det är inte heller ovanligt att omdömena snarare beskriver olika kursmoment som eleverna har arbetat med och i mindre grad utgör en bedömning av måluppfyllelsen i olika ämnen. Vidare framkommer att så kallade IG-varningar utfärdats kort efter utvecklingssamtalen, utan att elever och föräldrar fått någon som helst information i samband med utvecklingssamtalen om att en risk för så kallad IG-varning förelåg. (Se vidare under rubriken Åtgärdsprogram). Inspektörerna har tagit del av exempel på olika underlag som används inför utvecklingssamtal. Variationen när det gäller innehållet i dessa underlag är stor mellan olika lärare. Endast ett fåtal innehåller bedömningar av ele-

129 SKOLINSPEKTIONEN 10 (23) vens kunskapsutveckling i relation till de nationella målen, medan beskrivningar av beteenden och karaktärsdrag är vanliga. Inspektörerna bedömer att innehållet i den informationen som ges till elever och vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtalen bör förbättras. Individuell utvecklingsplan I grundskoleförordningen ställs krav på att läraren vid utvecklingssamtalet, i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan, skriftligt ska sammanställa vilka insatser som behövs för att elevens ska nå nationella mål och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanerna och kursplanerna. Inspektionen visar att alla elever på skolan har en individuell utvecklingsplan. Av de exempel på individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av framgår emellertid att en på dessa är mycket skiftande. Exempelvis saknas i flera fall ett framåtsyftande perspektiv. Flera elever, särskilt i de senare skolåren, uppger att planerna i sin nuvarande utformning inte fyller någon funktion. Inspektörerna bedömer därför att skolornas arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas. 1.3 Bedömning och betygssättning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna, om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, om betyg sätts enligt författningarnas krav, om betygskatalog förs enligt bestämmelserna. Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna sammantaget att bedömningsområdet Bedömning och betygssättning är av mindre god. För utvärdering och uppföljning av de enskilda elevernas kunskapsutveckling används bland annat nationella ämnesprov i årskurs 5 och 9 samt olika diagnosmaterial. Dessa finns beskrivna i skolans pedagogiska uppföljningsplan. Uppföljning och utvär-

130 SKOLINSPEKTIONEN 11 (23) dering i övriga ämnen görs i samband med att utvecklingssamtalen förbereds och när individuella utvecklingsplaner upprättas. Som tidigare påpekats i föreliggande rapport pågår för närvarande ett arbete med att revidera och utveckla de lokala konkretiseringarna av de nationella målen. Arbetet ska utmynna i att så kallade analysscheman utvecklas som kan utgöra ett stöd för lärarna i arbetet med att bedöma de enskilda elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Utgångspunkt vid bedömning och betygssättning Bedömnings- och betygsdiskussioner i och mellan olika ämnen förs endast i begränsad omfattning på Ljusterö och Ingmarsö skola. Av samtal med lärare och skolledning framgår att bedömnings- och betygsdiskussioner inte heller förs mellan olika skolor i Österåker. Inspektörerna bedömer att Ljusterö skola bör samverka med andra skolor kring grunderna för bedömning och betygssättning. Betygssättning enligt författningarnas krav Enligt grundskoleförordningen ska en skriftlig bedömning ges om en elev inte når upp till de mål i ett ämne eller ämnesblock som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret. Av bedömningen ska elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket framgå. Dessutom kan de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. I Ljusterö skola saknas sådana bedömningar för de elever som inte nått målen i ett eller flera ämnen. Inspektörerna bedömer att skolan inte upprättar skriftliga bedömningar enligt förordningens krav för samtliga elever som inte når målen i ett eller flera ämnen i slutet av det nionde skolåret och att detta måste åtgärdas. Vidare vill inspektörerna påpeka kravet på att bedömningarna ska beskriva elevens kunskapsutveckling fram till dagen då omdömet utfärdas. Enligt grundskoleförordningen ska betyg sättas i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9. De kunskaper som eleven inhämtat i ämnet fram till den aktuella terminen skall bedömas. Vid inspektionen framkommer att samtliga elever i årskurs 8 erhållit betyget G i musik. Övriga betygssteg har inte använts. Skälet till detta är enligt skolan att en termins undervisning inte gett tillräckligt underlag för en differentierad betygssättning. Inspektörerna bedömer därför att betyg i musik inte satts enligt författningarnas krav. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer,

131 SKOLINSPEKTIONEN 12 (23) om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektionen visar att former finns för elevernas inflytande över verksamheten i stort genom framför allt elevråd. Vidare framkommer att skolan har ett väl utvecklat samarbete med olika idrottsföreningar inom ramen för projektet Idrottslyftet som bland annat innebär att eleverna erbjuds att prova på olika idrotter. Detta till trots bedömer inspektörerna att området Genomförande av utbildningen sammantaget är av mindre god. Detta är en sammanvägd bedömning som grundar sig på att ett flertal brister finns inom det granskade bedömningsområdet. Exempelvis bedömer inspektörerna att läroplanens mål att sträva mot endast i begränsad omfattning anger inriktningen för utbildningen. Visserligen ser inspektörerna under verksamhetsbesöken, särskilt i förskoleklassen och årskurs 1-5, exempel på undervisning som ger utrymme för de olika kunskapsformer som läroplanen anger. Samtidigt noterar inspektörerna ett flertal exempel på undervisning som i hög grad är faktacentrerad och nästan uteslutande utgår från tryckta läromedel. Vidare är elevernas kännedom om utbildningsmålen begränsad, vilket enligt inspektörerna gör det svårare för eleverna att kunna ta ansvar för sin utbildning. I samtal och intervjuer framkommer att de yngre eleverna på skolorna inte alltid får information om målen. I Ljusterö skola delges eleverna i årskurs 6-9 förvisso kursplanernas mål att uppnå och kriterier för olika ämnen, men klargörande diskussioner saknas i stor utsträckning. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Utbildningens inriktning Av läroplanen framgår bl.a. att skolan ska sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, samt att reflektera över erfarenheter och

132 SKOLINSPEKTIONEN 13 (23) kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Lektionsbesök och intervjuer visar att eleverna för vissa lärare ges goda möjligheter att arbeta för att nå de olika kunskapsformer som läroplanen beskriver, men motsatta exempel ges också. Både inspektörernas iakttagelser och uppgifter från elever visar att undervisningen alltför sällan ger eleverna möjlighet att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. I intervjuer och samtal med lärare framkommer vidare att någon samsyn inte finns bland lärarna om vad målen att sträva mot betyder för utbildningen. Inspektörerna bedömer att skolorna bör försäkra sig om att läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot ligger till grund för utbildningen. Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet Eleverna ska, enligt författningarna, ges möjlighet till ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Inspektionen visar att goda exempel finns på skolorna, men att elevernas möjligheter till inflytande i hög grad är beroende av den enskilde pedagogen. Inspektörerna noterar stora skillnader mellan skolornas lärare vad gäller elevernas möjligheter att delta i planeringen av undervisningen. Några lärare diskuterar kontinuerligt val av arbetssätt och undervisningens innehåll med eleverna och ger dem möjligheter att bidra med synpunkter och förslag, medan andra lärare företrädesvis utgår från sin egen planering alternativt strikt följer den arbetsgång som anges i olika läromedel. Flertalet av de elever som inspektörerna möter i inspektionen uppger att det är lärarna som till största delen bestämmer undervisningens innehåll och utformning. Eleverna beskriver vid intervjuer att de har ett visst inflytande över i vilken ordning de vill utföra de uppgifter som lärarna förelägger dem. Ett visst inflytande finns också när det gäller val av redovisningsformer av tema- eller projektarbeten. Elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll är däremot begränsat. I skolornas sredovisning lyfts också elevernas inflytande fram som ett utvecklingsområde. Inspektörerna bedömer att skolornas arbete med att ge elevernas möjligheter till ansvarstagande och inflytande över det egna lärande bör förbättras och att skolorna bör förvissa sig att detta inte varierar beroende på lärare. Arbetssätt som utvecklar elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former Alla som arbetar i skolan ska enligt läroplanen främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Ljusterö skola har valt att arbeta med klassråd och elevråd som former för elevinflytande över verksamheten i stort. Elevrådsmöten genomförs enligt rektorn en gång per månad. Eleverna uppger emellertid att klassråden ofta glöms bort och att andra tillfällen till diskussion sällan ges. Elevrådet fungerar dock väl och respons ges alltid på de frågor som eleverna väcker. Inspektörerna bedömer att Ljusterö skola bör säkerställa att eleverna ges möjlighet att utöva inflytande över verksamheten i stort och därigenom utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Samverkan inom skolan Av författningarna framgår att arbetet med att skapa en god miljö för utveckling och lärande är ett gemensamt uppdrag för skolans personal. Goda exempel finns på en fungerande samverkan mellan lärare. Rektorn har också infört gemensamma

133 SKOLINSPEKTIONEN 14 (23) pedagogiska ämneskvällar där personal från både Ingmarsö skola och Ljusterö skola deltar och även viss gemensam fortbildning sker. Det finns dock, enligt inspektörerna, brister gällande samverkan. Ljusterö skola bildar ett arbetslag som möts regelbundet varje vecka. Trots detta är samarbetet och samverkan mellan de tidigare åren och de senare åren inte särskilt utvecklad vilket märks bland annat när det gäller arbetet med normer och värden. Se vidare avsnittet Normer och värden. Inspektörerna bedömer att arbetet med samverkan mellan lärarna inom skolornas olika delar är ett viktigt utvecklingsområde. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av mindre god. Denna sammanvägda bedömning grundar sig främst på att alla elever som har svårigheter i skolarbetet inte ges det särskilda stöd de har behov av, samt att åtgärdsprogram inte upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd. De anpassningar av verksamheten som görs handlar ofta om kvantitet och mer sällan om att ge eleverna nya utmaningar eller möjlighet att pröva andra arbetssätt. Inspektörerna vill dock framhålla skolornas satsning på att med hjälp av olika pedagogiska dataprogram, anpassa uppgifter och färdighetsträning till olika elevers förutsättningar och behov. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Individanpassad undervisning Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas efter elevernas skilda förutsättningar och behov. Undervisningen ska främja elevernas fortsatta lärande med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter och språk och kunskaper. Det begränsade elevantalet vid Ingmarsö skola möjliggör en mycket långt gående individualisering av undervisningen vilket bland annat visar sig i att eleverna arbetar utifrån individuella veckoplaneringar.

134 SKOLINSPEKTIONEN 15 (23) Såväl av inspektörernas lektionsbesök som av skolans egen dokumentation, exempelvis individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram, framgår att undervisningen generellt sett inte anpassas i någon större utsträckning till elevernas olika behov. Denna anpassning avtar dessutom ju äldre eleverna blir och i de senare årskurserna pågår oftast undervisning som ser likadan ut för alla elever. Ett flertal elever uppger också att de med få undantag förutsätts arbeta på samma sätt, i samma takt och med samma uppgifter. Skolan framhåller att den har många elever som har behov av särskilt stöd, men har inte gjort någon analys av i vilken utsträckning en större anpassning av undervisningen till elevernas olika förutsättningar och behov kan ha betydelse för stödbehovet. Inspektörerna bedömer att Ljusterö skolas arbete med att anpassa undervisningen till alla elevers förutsättningar, erfarenheter och olika behov bör förbättras. Särskilt stöd All undervisning ska enligt läroplanen utgå från den enskilde elevens förutsättningar, erfarenheter och behov. Rektorn har ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för utbildningen. I de fall risk föreligger att en elev inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts i slutet av årskurs 5 respektive 9, eller om elev behöver särskilt stöd av andra skäl ska skolan enligt grundskoleförordningen ge särskilt stöd. I Ljusterö skola ges elever i behov av särskilt stöd detta i olika former, exempelvis genom att elever med svårigheter i matematik får undervisning i en mindre grupp och elever erbjuds också hjälp av en specialpedagog/speciallärare utanför klassrummet. Lärarna vid Ljusterö skola uppger att det finns elever som är i behov av stöd men som inte får detta. Detta bekräftas även av föräldrar som inspektörerna samtalat med. Inspektionen visar att stödbehovet är stort i vissa grupper och då mer än var femte elev lämnar Ljusterö skola utan betyg i samtliga ämnen tyder detta, enligt inspektörerna, på att alla elever inte fått det stöd de har rätt till. Inspektörerna bedömer att alla elever i behov av särskilt stöd vid Ljusterö skola inte får det vilket måste åtgärdas. Åtgärdsprogram Enligt grundskoleförordningen och särskoleförordningen ska rektorn se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. I Ljusterö skola upprättas inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd. I vissa fall när elever av sin lärare inte bedöms uppnå målen för ämnet utfärdas endast en så kallad IG-varning utan koppling till ett åtgärdsprogram. Inspektörerna bedömer att Ljusterö skola inte uppfyller författningarnas krav i detta avseende och att skolan därför måste vidta åtgärder.

135 SKOLINSPEKTIONEN 16 (23) 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar X Mindre god God Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna sammantaget att bedömningsområdet Normer och värden i studiemiljö och samvaro för Ljusterö skola är av ej godtagbar. Denna bedömning grundar sig bland annat på förekomsten av mobbning och kränkningar bland eleverna och bristande arbetsro. Bedömningen grundar sig också på att personalen inte i tillräcklig utsträckning arbetar med att utveckla elevernas ansvarskänsla och respekt för individen i förhållande till de nationella målen. Även om flera lärare tillsammans med rektorn bedriver att aktivt värdegrundsarbete, genomsyrar detta inte skolan som helhet. De ordningsregler som finns på skolan har inte utarbetats i samråd med eleverna. Vidare motsvarar skolans likabehandlingsplan inte författningarnas krav och är inte tillräckligt förankrad bland personal och elever. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Trygg miljö Enligt skollagen ska den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elever lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,

136 SKOLINSPEKTIONEN 17 (23) religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättats en likabehandlingsplan. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling, liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Vid inspektionsbesöket framkommer att kränkningar och trakasserier av allvarlig art förekommer vid Ljusterö skola. Eleverna, främst i de senare skolåren, beskriver vid intervjuer att grova tillmälen och sexuella anspelningar är vanligt förekommande. Enligt samstämmiga uppgifter från rektorn, lärare, elever och föräldrar visar många elever bristande respekt för vuxna och såväl stölder som skadegörelse inträffar. Flera av de yngre eleverna som inspektörerna möter ger uttryck för att de inte känner sig trygga i skolan och att de är rädda för de äldre eleverna. Även äldre elever uppger att skolan känns otrygg men framhåller samtidigt att man som elev vänjer sig vid det rådande klimatet och den grova samtalsjargongen. Några av de allvarligare incidenterna, som bland annat inneburit hot mot personal, har polisanmälts av rektorn. Kränkningarna har inte upphört trots åtgärder från skolans och rektorns sida. Enligt inspektörernas bedömning måste skolan omgående vidta kraftfulla åtgärder så att kränkningarna vid Ljusterö skola upphör. Studiemiljö Några grupper är enligt lärare och elever stökiga och arbetsro saknas vilket bekräftas vid vissa av inspektörernas lektionsbesök. Lektionerna störs ofta eller avbryts av sena ankomster eller av att elever lämnar klassrummet och sina arbetsuppgifter. Bristen på arbetsro under lektioner lyfts också fram som ett problem av många elever i intervjuer och samtal. En del elever oroar sig för att de, till följd av den bristande arbetsron, får otillräckliga kunskaper. Miljön i skolans gemensamma utrymmen, exempelvis korridorer och Torget, är enligt inspektörernas bedömning otillfredsställande. Yngre elever beskriver att de undviker att gå genom skolan på grund av äldre skolkamraters negativa beteende och kränkande kommentarer. Inspektörerna bedömer att Ljusterö skola omgående måste vidta kraftfulla åtgärder för att skapa en god studiemiljö för skolans elever. Värdegrundsarbete Skolan ska enligt läroplanen främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Under inspektionen framkommer olika bilder av hur lärarna ser på värdegrundsarbetet och även på vilket sätt och hur ofta lärarna arbetar med detta. Inspektörerna har svårt att se hur läroplanens mål att sträva mot gällande normer och värden genomsyrar hela verksamheten. Både elever och föräldrar ger exempel på lärares olika förhållningssätt och olika prioriteringar av värdegrundsarbetet, något som också noteras av inspektörerna i samband med inspektionsbesöket. Skolan har schemalagt ett tillfälle i veckan för samtal kring värdegrundsfrågor men enligt de elever inspektörerna möter genomförs dessa samtal inte i alla klasser. En del elever framhåller att arbetet med värdegrundsfrågor inte är viktigt eller inte behövs, medan andra beskriver Ljusterö skola som en tuff miljö att vistas i. Rektorn och skolans

137 SKOLINSPEKTIONEN 18 (23) personal är väl medvetna om bristerna när det gäller skolans värdegrundsarbete och lägger ner både tid och engagemang för att förändra situationen. Både rektorn och personalen upplever ett varierat stöd från elevernas föräldrar när det gäller arbetet med värdegrundsfrågor. Inspektörerna bedömer att Ljusterö skola, trots gjorda insatser, måste vidta kraftfulla åtgärder för att läroplanens mål att sträva mot gällande normer och värden ska genomsyra hela verksamheten. Ordningsregler Rektorn har enligt grundskoleförordningen ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att dessa utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och vårdnadshavare. Det är viktigt att alla känner sig involverade i arbetet med att utforma dessa ordningsregler, så att alla kan känna sig solidariska med de överenskommelser som görs. Inspektionen visar att skolornas ordningsregler inte utarbetats i samverkan med företrädare för eleverna. Inspektörerna bedömer därför att rektorn måste se till att ordningsregler utarbetas och följs upp på det sätt som anges i grundskoleförordningen. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska kommunen eller den kommunen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Likabehandlingsplanen ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten, åtgärder ska redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Enligt en särskild förordning omfattar skyldigheten också att denna plan ska arbetas fram, följas upp och ses över under medverkan av elever. Ingmarsö skola har inte upprättat en egen likabehandlingsplan utan hänvisar till den plan som finns för Ljusterö. Ljusterö skolas likabehandlingsplan är inte utarbetad utifrån en aktuell kartläggning av verksamhetens förutsättning och behov. Den är inte heller utarbetad i samråd med elever. Vidare saknar planen rutiner för hur elever ska agera när en vuxen kränkt en elev. Inspektörerna bedömer att Ljusterö skolas likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. I fråga om planerade åtgärder bör planen vara konkret och utgå från aktuell kartläggning av verksamheternas behov. Vid framtagandet och utvecklandet av planen måste skolorna beakta författningskravet på elevers delaktighet. Inspektörerna bedömer att Ingmarsö skola inte har upprättat en egen likabehandlingsplan vilket måste åtgärdas. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen.

138 SKOLINSPEKTIONEN 19 (23) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Området Tillgång till likvärdig utbildning bedöms vara av mindre god då det finns brister gällande hur eleverna vid Ingmarsö skola undervisas i naturorienterade ämnen, hur skolorna anordnar elevens val samt hur Ljusterö skola erbjuder språkval. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Garanterad undervisningstid Enligt särskoleförordningen ska en elev som är mottagen i särskolan och integrerad i grundskolan följa de kurs- och timplaner som gäller för den obligatoriska särskolan. Efter beslut av rektorn får de avvikelser göras från särskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. Ingmarsö skola har en särskoleelev integrerad i grundskolan som följer grundskolans timplan, utan att beslut angående detta har fattats. Enligt inspektörernas bedömning är detta inte förenligt med förordningen och måste åtgärdas. Vid inspektionen framkommer uppgifter från elever i årskurs 5 och 6 vid Ingmarsö skola att de enligt egen uppfattning får för lite undervisning i naturorienterade ämnen. Dessa uppgifter bekräftas, enligt inspektörerna, av den begränsade undervisningstid som de naturorienterade ämnena tilldelats enligt schema. Enligt skollagen ska utbildningen inom varje skolform vara likvärdig varhelst den anordnas i landet. Inspektörerna bedömer därför att Ingmarsö skola måste förvissa sig om att alla elever ges tillräcklig undervisning så att de kan uppnå målen för de naturorienterade

139 SKOLINSPEKTIONEN 20 (23) ämnena. Valmöjligheter Enligt grundskoleförordningen ska ett visst antal timmar i timplanen anges för elevens val. Syftet med elevens val är att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen samt att eleven ska kunna göra sina egna val. Inspektionen visar att Ljusterö skola inte anordnar elevens val. Detta är inte i enlighet med bestämmelserna vilket måste åtgärdas. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektionen visar att rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Dock har skolans pedagogiska personal i alltför låg utsträckning utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Detta motiverar att området Personalens utbildning och kompetensutveckling bedöms vara av mindre god. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Personalens utbildning Under inspektionsbesöket möter inspektörerna förhållandevis många lärare i grundskolan som inte har utbildning avsedd för den utbildning de i huvudsak bedriver. Detta trots medvetna insatser från rektorn att endast rekrytera lärare med pedagogisk högskoleexamen. Rektorn uppger att det är svårt att rekrytera behörig personal till Ljusterö skola och Ingmarsö skola på grund av långa resvägar. Enligt uppgift från rektorn har 72 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen och 44 procent av lärarna undervisar i ämnen de inte har utbildning för. Jämfört med rikets kommunala skolor där motsvarande andel är 86 procent, är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen således låg på Ljusterö och Ingmarsö skolor. Även jämfört med motsvarande värden i Österåkers kommun, som ligger på 79 procent, är ande-

140 SKOLINSPEKTIONEN 21 (23) len lärare med pedagogisk högskoleexamen låg. Inspektörerna noterar vidare att ingen av de lärare som tjänstgör som speciallärare i skolorna har specialpedagogisk högskoleexamen. De lärare som idag fungerar som speciallärare har i kommunens regi fått kompetensutveckling riktad mot sådan tjänstgöring. Dock kan sådan kompetensutveckling, enligt inspektörernas bedömning, inte fullt ut ersätta en specialpedagogisk högskoleutbildning. Sammantaget bedömer inspektörerna att skolorna bör vidta åtgärder så att fler elever får tillgång till lärare som har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Rektor är väl förtrogen med det dagliga arbetet och tar ett tydligt ansvar för att verksamheten utvecklas mot en högre måluppfyllelse. Nedan beskrivs de delar som medför att området Rektors ansvar som helhet, trots ovanstående, bedöms vara av mindre god. Rektor som pedagogisk ledare Enligt skollagen vilar det på rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare i skolan har rektorn, enligt läroplanen, det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Häri ingår bland annat ansvaret för individanpassning och särskilt stöd liksom arbete med normer och värden. Eftersom dessa områden är av mindre god respektive av ej godtagbar, bedömer inspektörerna att rektorns pedagogiska ledarskap bör stärkas när det gäller skolans arbete i dessa avseenden.

141 SKOLINSPEKTIONEN 22 (23) Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Enligt skolförfattningarna har rektorn ett ansvar för att eleverna når målen för utbildningen. Detta medför en skyldighet att kontinuerligt följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav. Sådan uppföljning bör ske i samtliga ämnen. Även läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot bör följas upp på skolnivå. Som tidigare nämnts företar Ljusterö skola och Ingmarsö skola ingen utvärdering av kunskapsresultaten på skolövergripande nivå. Inte heller analyseras kunskapsresultaten utifrån exempelvis skillnader mellan flickors och pojkars betygsresultat eller skillnader mellan ämnen. Syftet med en regelbunden utvärdering av kunskapsresultaten på denna övergripande nivå är att fokus riktas mot metodutveckling på skolnivå, dvs. skolans kvalitativa utveckling mot en bättre utbildning. Inspektörerna bedömer att rektorn bör ta ett större ansvar för uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i syfte att nå en högre måluppfyllelse. Rektorn bör också ta ett större ansvar för att följa upp att läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för undervisningen. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Till grund för denna bedömning ligger både att skolans systematiska sarbete har vissa brister och att sredovisningen inte motsvarar förordningens krav. Inspektörerna bedömer att inom nedanstående områden finns behov av förbättringsinsatser respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Systematiskt sarbete Enligt läroplanen behöver undervisningsmålen ständigt omprövas, resultaten följas upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. En kvalitativ utveckling av skolan förutsätter att uppföljningar och utvärderingar kontinuerligt genomförs och systematiskt används genom att resultaten analyseras i förhållande till de nationella målen för utbildningen. Detta behöver ske på olika nivåer i skolans organisa-

142 SKOLINSPEKTIONEN 23 (23) tion. I inspektionen framkommer exempel på hur skolan följer upp och utvärderar olika områden. Någon systematik i uppföljningsarbetet kan emellertid inte skönjas och någon utvärdering av skolans verksamhet som helhet görs inte. Inspektörerna bedömer därför att skolans systematiska sarbete bör förbättras. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen har till syfte att bidra till att utveckla skolans verksamhet i riktning mot de nationella målen och till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. I förordningen ställs krav på elevers och personals medverkan i arbetet med sredovisningen. Även elevers vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Det ställs också krav på att uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska redovisas i sredovisningen. Skolornas gemensamma sredovisning följer en kommunal mall som bygger på ett ssäkringssystem i form av balanserade styrkort. Grunden för Ljusterö och Ingmarsö skolors sredovisning är en undersökning av föräldrars, elevers personal nöjdhet inom områden som exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter och normer och värden, nöjd personal och personalhälsa. De resultat som redovisas beskriver mer av elevers och föräldrars nöjdhet än av resultat relaterade till nationella mål i läroplan och kursplaner. Redovisningar av elevernas resultat, exempelvis måluppfyllelse i årskurs 5 saknas, förutom resultaten i de nationella proven. Bedömning och jämförelse av resultat saknas liksom även annan måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen för utbildningen i övriga ämnen. Skolornas likabehandlingsplan har inte heller följts upp. Eleverna har inte getts möjlighet att medverka. Kvalitetsredovisningen pekar vidare ut utvecklingsområden för skolan vilket inte är samma sak som att redovisa åtgärder. Inspektörerna ställer sig slutligen ytterst tveksamma till att skolan överlåter så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete till föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörerna, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Inspektörerna bedömer att sredovisningen inte uppfyller författningarnas krav. Fler resultat bör redovisas, analysen förbättras, elever måste involveras och likabehandlingsplanen följas upp och utvärderas i sredovisningen. Stockholm Sigbritt Gålnander Lee Gleichmann Linnarsson

143 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Margretelundsskolan Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Margretelundsskolan, förskoleklass och grundskola årskurserna 1-5 Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Margretelundsskolan, förskoleklass och grundskola årskurserna 1-5 den 11 och 12 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Margretelundsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Margretelundsskolan intervjuades rektorn, lärare, elever, elevvårdspersonal och föräldrar. Inspektörerna besökte verksamheten i förskoleklasserna, lektioner i årskurserna 1 5 samt den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen i Äppelgårdsskolan. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i Margretelundsskolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Margretelundsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 88 Grundskola 335 Källa: Margretelundsskolan mars 2008 I rektorsområdet ingår Margretelundsskolan, skola för elever i förskoleklass årskurs 5, fritidshem och Äppelgårdsskolan som är en särskild undervisningsgrupp.

144 SKOLVERKET 2 (17) Denna rapport omfattar förskoleklass och grundskola. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg beskrivs i separata rapporter avseende hela kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Helhetsbedömning Margretelundsskolan i Österåkers kommun har goda kunskapsresultat, men verksamheten bedöms trots detta hålla en mindre god. Skillnaden mellan olika lärare vad gäller en på verksamheten är i flera avseenden så stor att, enligt inspektörerna, det finns risk för att eleverna inte ges en likvärdig utbildning. De områden som inspektörerna bedömer håller en god är främst arbetet med elever i behov av särskilt stöd och biblioteksverksamheten. Personalen i biblioteket är både kunnig och behjälplig till både elever och lärare vilket bidragit till elevernas läsglädje. Enligt personalen har intresset för läsning ökat och resultaten vad gäller bl.a. läsförståelse har förbättrats, vilket även finns redogjort i sredovisningen. Inspektionen visar att skolan har ett antal förbättringsområden att arbeta med där en av grundförutsättningarna är att aktualisera och implementera de föreskrifter som gäller för verksamheten i en målstyrd skola, i syfte att nå ökad måluppfyllelse. Inspektionen visar att eleverna saknar kännedom om utbildningsmålen samt att elevernas delaktighet är begränsad. Det är inte möjligt för eleverna att ta ansvar för sitt lärande utan kännedom om utbildningsmålen och om de inte ges tillfälle att vara delaktiga gällande innehåll i undervisningen samt vilka arbetssätt och arbetsformer som lämpar sig bäst i olika sammanhang för att nå utbildningsmålen. Elevernas delaktighet måste även stärkas i skolans övergripande verksamhet såsom i arbetet med t.ex. likabehandlingsplanen och ordningsreglerna. Både elever och personal uttrycker att de trivs på skolan men flera elever uppger att det kan förekomma kränkningar, trots att skolan dagligen arbetar förebyggande för att motverka bland annat kränkande behandling. Det är dock oklart vilka resultat skolan når i detta arbete eftersom resultaten av skolans arbete med normer och värden inte synliggörs i skolans dokumentation. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör förtydliga vilka resultat den når i arbetet med normer och värden. Även skolans bedömning och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling bör enligt inspektörernas bedömning förbättras och ingå som en del i skolans sarbete. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas och att även nedan förbättringsområden behöver åtgärdas. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).

145 SKOLVERKET 3 (17) - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Utbildningen är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna. (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden:. - Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras. - Skolan bör utveckla ett samarbete med andra skolor kring grunderna för bedömning av elevernas kunskapsutveckling. - Undervisningen bör i högre grad utgå från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. - Skolans arbete med att ge eleverna förutsättningar och möjligheter till ansvarstagande och inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll bör förbättras. Skolan tydligare bör ange läroplanens och kursplanernas mål för eleverna. - Samverkan inom skolan bör förbättras både mellan personal och olika verksamhetsformer. - Undervisningen bör i större utsträckning anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. - Arbetet med att förhindra mobbning och andra kränkningar måste intensifieras. - Skolan bör utveckla värdegrundsarbetet och säkerställa att detta arbete inte är lärarberoende. - Skolan bör säkerställa att samtliga ämnen ges tillräckligt utrymme i undervisningen.

146 SKOLVERKET 4 (17) - Kvalitetsarbetet bör förbättras så att detta blir en gemensam kontinuerlig process som bygger på analyser av skolans resultat i förhållande till nationella mål. - Rektorn bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Tabell. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever (i procent) som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven i Margretelundsskolan. År Svenska Engelska Matematik Samtliga tre ämnen Källa: Skolans egna uppgifter. Kommentar: De nationella ämnesproven i årskurs 5 används bland annat som stöd i lärarnas arbete med att bedöma om eleverna har uppnått de prövade målen i svenska, engelska och matematik. I de nationella ämnesproven för årskurs 5 år 2007 uppnådde enligt

147 SKOLVERKET 5 (17) skolans egna uppgifter 98 procent ämnesprovens mål i svenska, 100 procent ämnesprovens mål i engelska och 100 procent ämnesprovens mål i matematik. Jämfört med motsvarande provresultat för de två föregående åren är detta en förbättring i alla tre ämnena. Vid samtal med lärare och elever framkommer att alla elever inte deltar i de nationella ämnesproven. Utöver här nämnda resultat har skolan redovisat en sammanställning av måluppfyllelsen i samtliga ämnen i årskurs 5, där andelen elever som uppnått målen är 100 procent i alla ämnen utom svenska, där andelen är 98 procent. Resultaten i de ämnen för vilka en 100 procentig måluppfyllelse redovisas måste dock ställas i relation till vad som beskrivs i avsnitt 1.2. Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat samt avsnitt 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: På Margretelundsskolan genomförs utvecklingssamtal. Både intervjuade elever och föräldrar är nöjda med samtalen och med den information som ges. Lärarna i Margretelundsskolan följer upp elevernas kunskapsutveckling framför allt i ämnena svenska, matematik och engelska. Eftersom inspektionen visar att både skolans arbete med uppföljning av resultaten och arbetet med de individuella utvecklingssamtalen behöver förbättras bedömer inspektörerna sammantaget att området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultatresultat är av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Uppföljning av alla ämnen Enligt läroplanen är det varje lärares ansvar att utifrån kursplanernas krav utvärdera

148 SKOLVERKET 6 (17) varje elevs kunskapsutveckling. I intervjuer framkommer att lärarna har olika system för att följa upp elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen. Lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling framför allt i svenska, matematik och engelska. Övriga ämnen följs inte upp med samma systematik. Lokala tolkningar av de nationella kursplanerna finns utarbetade som kan utgöra underlag för att följa upp kunskapsutvecklingen i olika ämnen, dock saknas dessa i hem- och konsumentkunskap samt svenska som andraspråk. Dessa lokala tolkningar används i varierande grad av lärarna och är enligt rektor är i behov av revidering. Inspektörerna bedömer därför att elevernas kunskapsutveckling inte följs upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i alla ämnen. Individuell utvecklingsplan I grundskoleförordningen ställs krav på att läraren vid utvecklingssamtalet, i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan, skriftligt ska sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå nationella mål och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner och bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas så att långsiktiga mål och skolans insatser tydligare framgår med utgångspunkt i nationella mål. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. 1.3 Bedömning av kunskapsresultaten om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling, om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna, Bedömning av området Bedömning av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Bedömning kunskapsresultaten är av god. Denna bedömning grundar sig på att flertalet aspekter inom bedömningsområdet enligt inspektörerna är i överensstämmelse med författningarnas krav. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Användande av nationella ämnesprov Enligt grundskoleförordningen kan resultaten från de nationella ämnesproven användas för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. På Margretelundsskolan förs, enligt både lärare och rektorn, en diskussion om tillförlitligheten när det gäller resul-

149 SKOLVERKET 7 (17) taten av de nationella proven. Frågor som har väckts i samband med att resultaten jämförts i kommunen, är hur mycket hjälp eleverna vid andra skolor får vid provtillfället och huruvida alla elever ska delta eller ej. Någon samverkan med andra skolor kring bedömningsfrågor av elevernas kunskapsresultat eller exempelvis kring bedömningar av resultaten av de nationella ämnesproven finns inte. Sammantaget visar inspektionen att en diskussion kring syftet med de nationella proven bör föras på Margretelundsskolan och andra skolor i kommunen. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla ett samarbete med andra skolor i kommunen kring bedömning av elevernas kunskapsresultat. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Biblioteksverksamheten på Margretelundsskolan har en viktig roll i arbetet för både elever och lärare och bedöms av inspektörerna hålla mycket god. Elevrådet på skolan fungerar väl. Eleverna upplever dock att många frågor inte går att lösa av ekonomiska skäl. Enligt både lärare och elever genomförs studiebesök och utflykter. På Margretelundskolan är en i genomförandet av undervisningen sammantaget godtagbar men skillnaden mellan olika lärare vad gäller en på verksamheten är i flera avseenden så stor att utbildningen inom skolan inte kan betraktas som likvärdig. Inspektörernas sammantagna bedömning är därför att området

150 SKOLVERKET 8 (17) Genomförande av utbildningen är av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Utbildningens inriktning Enligt läroplanen ska skolans verksamhet ta sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Bland annat ska skolan sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, samt reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Inspektörernas iakttagelser och uppgifter från elever visar att undervisningen i Margretelundsskolan i hög utsträckning är faktacentrerad och alltför sällan ger eleverna möjligheter att kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Det dominerande arbetssättet vid inspektionsbesöket är att använda läromedel med tillhörande övningsböcker. Eleverna uppger att undervisningen ofta är ensidig och inte ger utrymme för reflektion över vad de lärt sig. Lektionsbesök och intervjuer visar emellertid att eleverna ibland ges goda möjligheter att arbeta för att nå de olika kunskapsformerna läroplanen beskriver, framför allt i ämnena slöjd och musik. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla arbetet så att all undervisning tar sin inriktning i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot oberoende av ämne eller lärare. Inflytande och ansvarstagande I läroplanen anges att eleverna ska få inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. För att eleverna ska ha möjlighet till inflytande och ansvarstagande måste de ha kännedom om de mål som styr utbildningen. I inspektionen framkommer att elevernas kännedom om utbildningsmålen är bristfällig, både beträffande mål att sträva mot och mål att uppnå. Enligt eleverna informeras de visserligen om utbildningsmålen av vissa lärare men eleverna förstår inte alltid innebörden av målen och de vet inte heller vad som förväntas av dem och förklarande diskussioner saknas. Enligt samstämmiga uppgifter från de elever inspektörerna möter i inspektionen, är det lärarna som planerar undervisningen och beslutar om arbetssätt och arbetsformer. Huruvida eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet är emellertid beroende av vilka lärare de har och eleverna. Inspektörerna ser vid inspektionsbesöket exempel på undervisning där eleverna ges utrymme att diskutera val av arbetssätt och undervisningens innehåll. Inspektörerna bedömer att skolan tydligare bör delge eleverna läroplanens och kursplanernas mål. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med att ge eleverna möjlighet till inflytande i undervisningen bör förbättras. Samverkan för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande Alla som arbetar i skolan ska enligt läroplanen samverka för att skapa en god miljö för utveckling och lärande. Samverkan på Margretelundsskolan bygger i huvudsak på egna initiativ från lärare. I intervjuer och samtal med lärare framkommer att samarbetet mellan de lärare som arbetar med de yngre eleverna fungerar bättre, än samarbetet mellan de lärare som arbetar med de äldre eleverna. Flera lärare påpekar att övergångarna från årskurs 5 till 6 behöver förbättras. Enligt lärarna finns det en svårighet i att samarbeta med fritidspersonalen eftersom

151 SKOLVERKET 9 (17) fritidspersonalen har halvtidstjänst på fritids och halvtidstjänst som assistent till elever i skolan och tid för samarbete möjliggörs inte. I Margretelundsskolan saknas mötesfora och kontinuerliga pedagogiska diskussioner mellan personal från de olika verksamheterna. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra samverkansmöjligheterna för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: På Margretelundsskolan finns en ambition att tidigt identifiera och vidta stödåtgärder för de elever som är i behov av särskilt stöd. Skolans rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd fungerar överlag väl. Bland annat genomförs olika tester och diagnoser i de olika årskurserna i ämnena svenska och matematik och klasskonferenser genomförs. Även själva arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar väl. Detta till trots bedömer inspektörerna att området Anpassning av verksamheten till elevernas behov, som helhet är av mindre god. Bedömningen grundar sig dels på att skolan inte i tillräcklig utsträckning anpassar undervisningen till de enskilda elevernas behov och förutsättningar dels på att en på de åtgärdsprogram som upprättas är skiftande och att åtgärdsprogram inte upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Individanpassad undervisning Enligt läroplanen ska läraren utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Margretelundsskolans arbete med att anpassa arbetsformer och arbetssätt till den enskilde eleven är varierande och beroende av vilka lärare eleverna har. Inspektörernas intervjuer och i viss mån egna observationer tyder på att hela klassen ofta arbetar på likartat sätt och med samma saker. Inspektörerna bedömer att skolans undervisning i större utsträckning bör anpassas till varje elevs behov och förutsättningar.

152 SKOLVERKET 10 (17) Åtgärdsprogram Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en utredning inleds om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att ett sådant behov föreligger ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Av inspektörernas intervjuer framgår att det råder oklarhet kring när ett åtgärdsprogram ska upprättas. Vissa lärare upprättar en bilaga till IUP i stället för åtgärdsprogram och ansvaret för vem som upprättar ett åtgärdsprogram är oklart. Den särskilda undervisningsgruppen, Äppelgårdsskolan, upprättar åtgärdsprogram om elev har behov av särskilt stöd när det gäller den sociala utvecklingen, däremot upprättas inte åtgärdsprogram för elever som har behov av särskilt stöd för att nå kunskapsmålen. Övriga exempel på åtgärdsprogram som inspektörerna har tagit del av innehåller i stora drag det som bör framgå av ett sådant program. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna att skolan bör förbättra rutinerna i arbetet med åtgärdsprogram så att det tydligt framgår när ett åtgärdsprogram ska upprättas och vad som ska ingå. Eftersom skolan, trots att särskilt stöd ges till enskilda elever, i vissa fall inte upprättar åtgärdsprogram bedömer inspektörerna att Margretelundsskolan inte uppfyller författningarnas krav i detta avseende. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god

153 SKOLVERKET 11 (17) Motivering: Margretelundsskolan bedöms sammantaget vara trivsam och i stort sett trygg. Skolan har ett mycket väl fungerande arbete i det s.k. Teamet som arbetar både förebyggande och i händelse av mobbning och annan kränkande behandling. Intervjuade föräldrar hyser tilltro till att skolan hanterar konflikter på ett bra sätt. I övrigt arbetar lärare och klasser på olika sätt att med skolans värdegrund. Det är därför svårt att få en samlad bild av både skolans arbete med värdegrunden och effekter av värdegrundsarbetet. Likabehandlingsplanen för skolan redogör för hur skolan som helhet arbetar med förekomsten av trakasserier eller annan kränkande behandling. Eftersom inspektionen också visar att värdegrundsarbetet inte är tillräckligt utvecklat i skolan, och varken skolans arbete med ordningsregler eller likabehandlingsplanen motsvarar bestämmelserna, gör inspektörerna bedömningen att området Normer och värden är av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Trygg miljö Enligt skollagen ska den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Enligt skolans elevenkät känner sig också de flesta elever trygga. Det framkommer dock vid intervjuer att elever inte alltid känner sig trygga i skolan och enligt lärare och elever förekommer ibland kränkningar Inspektörerna bedömer därför att skolans arbete med att förebygga och förhindra mobbning och andra kränkningar måste ytterligare intensifieras. Värdegrundsarbete Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar. Läraren har ett särskilt ansvar att öppet diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem. I intervjuer med rektorn och lärare framkommer att värdegrundsarbetet är prioriterat och skolan arbetar med olika metoder och material. Exempelvis har några klasser har på sina scheman särskilda lektionspass för att arbeta med värdegrundsfrågor. En av skolans lärare arbetar med pedagogiskt drama och värderingsövningar i några av klasserna. Enligt eleverna diskuterar emellertid vissa klasser värdegrundsfrågor enbart om något har hänt, inte annars och att arbetet med värdegrundsfrågor är lärarberoende. Inspektörerna bedömer därför att skolans värdegrundsarbete bör förbättras och skolan måste säkerställa att detta inte är lärarberoende. Ordningsregler Rektorn har enligt grundskoleförordningen ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att dessa utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och föräldrar. I Margretelundsskolan finns regler, men eleverna har inte varit med vid framtagandet av reglerna. Däremot känner eleverna väl till de regler som gäller i klassrummet och i vilka de känner sig delaktiga. Enligt lärarna själva ställer inte alla lärare upp på skolans gemensamma regler. Inspektörerna bedömer att skolan måste säkerställa att skolans ordningsregler är kända och framtagna tillsammans med eleverna. Det är viktigt att alla känner

154 SKOLVERKET 12 (17) sig involverade i arbetet med att utforma dessa ordningsregler, så att alla kan känna sig solidariska med de överenskommelser som görs. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska en likabehandlingsplan upprättas för varje verksamhet. I fråga om planerade åtgärder bör planen vara konkret och utgå från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov. Planen ska följas upp varje år. Planen ska vidare upprättas, följas upp och ses över under medverkan av elever. Margretelundsskolan har en likabehandlingsplan. Planen utgår inte från en aktuell kartläggning och den är inte utarbetad i samråd med elever. Planen saknar rutiner för hur elever och personal ska agera när en vuxen kränkt en elev. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen inte uppfyller författningarnas krav. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till utbildning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god

155 SKOLVERKET 13 (17) Motivering: Inspektionen visar att verksamheten i vissa delar genomförs i enlighet med författningarnas krav; exempelvis omfattningen av verksamheten i förskoleklassen, tillgång till modersmålsundervisning och mottagandet av elever. Skolans lokaler och utrustning är ändamålsenliga och eleverna har tillgång till nödvändig utrustning. Emellertid finns också ett antal bedömningspunkter där skolans arbete inte är i enlighet med de bestämmelser som gäller för verksamheten. Exempelvis ges inte alla elever möjlighet att nå målen för ämnet hem och konsumentkunskap, svenska som andraspråk ges inte som eget ämne samt att utbildningen inte är avgiftsfri. Inspektörernas bedömer därför att området Tillgång till utbildning är av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Garanterad undervisningstid I de nationella kursplanerna anges mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Sådana kursplaner finns i samtliga ämnen vilket inkluderar hem- och konsumentkunskap. På Margretelundsskolan saknas lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna i hem- och konsumentkunskap. Inspektionen visar att ämnet hem- och konsumentkunskap endast till dels kunnat genomföras på skolan på grund av lokal och utrustningsbrist. När det gäller teknik och de naturorienterande ämnena råder osäkerhet i Margretelundsskolan om undervisning ges i dessa ämnen i tillräcklig omfattning. Inspektörerna gör bedömningen att skolan bör säkerställa att samtliga ämnen ges tillräckligt utrymme i undervisningen så att alla elever ges förutsättningar att nå de nationella målen i alla ämnen. Valmöjligheter Svenska som andraspråk är ett eget ämne med egen kursplan och ska enligt grundskoleförordningen anordnas i stället för svenska om eleven bedöms behöva det. Rektor ska fatta beslut om detta. I Margretelundsskolan finns ett antal elever som bedöms behöva svenska som andraspråk, men undervisningen för dem anordnas inte som ett eget ämne utan ges som stöd i svenska. Detta är enligt inspektörernas bedömning inte förenligt med förordningens krav, vilket måste åtgärdas. Avgifter I samtal med elever och föräldrar framkommer att de elever som önskar åka på en årlig skidresa under skoltid får betala 260 kronor. Resan erbjuds som ett av flera alternativ på en friluftsdag. Enligt skollagen ska utbildningen vara avgiftsfri. I verksamheten får förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. I enlighet med Skolverkets tidigare ställningstagande beträffande avgifter gör inspektörerna bedömningen att 260 kronor inte är att anse som en obetydlig kostnad. Detta måste således åtgärdas.

156 SKOLVERKET 14 (17) 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetens: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Personalens utbildning och kompetens sammantaget är av god. Bedömningen grundar sig på att flertalet aspekter inom bedömningsområdet är i överensstämmelse med författningarnas krav. Alla lärare utom en har lärarutbildning enligt skolans egna uppgifter. Lärarna undervisar i huvudsak i de ämnen och årskurser som de har utbildning för, och de ges goda möjligheter till kompetensutveckling som utgår från framförallt skolgemensamma behov. Fortbildning inom områden såsom matematik och specialpedagogik är exempel på detta. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Inspektörerna bedömer sammantaget att området Personalens utveckling och kompetens håller god. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs.

157 SKOLVERKET 15 (17) Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet genom bl.a. klasskonferenser och arbetet i elevhälsogruppen. Registerkontroll genomförs vid anställning. Inspektionen visar dock att undervisningens inriktning mot de nationella målen varierar. Likaså finns brister i rektors pedagogiska ledarskap och rektors ansvarstagande för uppföljning av skolans resultat. Inspektörerna bedömer därför att området Rektors ansvar sammantaget är av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Rektor som pedagogisk ledare Enligt skollagen vilar det på rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare i skolan har rektorn, enligt läroplanen, det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Som tidigare påpekats i föreliggande rapport, visar inspektionen att brister och förbättringsbehov finns inom olika områden på skolan. Bland dessa kan nämnas undervisningens inriktning mot läroplanens strävansmål, elevernas inflytande och medverkan, arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram. Sammantaget tyder detta enligt inspektörernas bedömning på att rektorn bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet på skolan. Rektorns ansvar för uppföljning av skolans resultat Kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska uppnå efter det femte skolåret i samtliga ämnen. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå. Som tidigare nämnts företar Margretelundsskolan ingen utvärdering av kunskapsresultaten på en skolövergripande nivå. Syftet med en regelbunden utvärdering av kunskapsresultaten på denna övergripande nivå är att fokus riktas mot metodutveckling på skolnivå, dvs. skolans kvalitativa utveckling mot en bättre utbildning. Enligt inspektörernas bedömning gör skolan inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanernas mål i årskurs 5 i samtliga ämnen. Det är rektorns ansvar att så sker.

158 SKOLVERKET 16 (17) 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Av inspektionen framgår att skolan gör uppföljningar och utvärderingar av olika slag. Som tidigare påtalats visar inspektionen att skolan inte använder sig av resultaten från dessa uppföljningar och utvärderingar på ett tillräckligt systematiskt sätt. Vidare framkommer att skolans arbete med sredovisningen inte motsvarar de krav som förordningen ställer. Mot bakgrund av det ovan nämnda gör inspektörerna bedömningen att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Systematiskt sarbete I läroplanen anges bl.a. att den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. En kvalitativ utveckling av skolan förutsätter att de uppföljningar, enkäter och utvärderingar som skolan kontinuerligt genomför används systematiskt genom att resultaten analyseras i förhållande till de nationella målen för utbildningen. Detta behöver ske på olika nivåer i skolans organisation och inte minst på skolövergripande nivå. I Margretelundsskolan genomförs till viss del uppföljningar och enkäter. Utvärderingar görs bl.a. vid läsårets slut och en kommungemensam brukarenkät redovisas i skolans sredovisning, dock utan uppenbar anknytning till de nationella målen för utbildningen. Skolans resultat analyseras inte på en skolövergripande nivå, vare sig det gäller elevernas kunskapsresultat eller effekterna av värdegrundsarbetet. Hur eventuella slutsatser från föregående års resultat inverkar på årets arbete går inte tydligt att utläsa i skolans sredovisning. Insatser som skolan gör blir därigenom svårare att följa upp och utvärdera. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna att skolans sarbete bör förbättras.

159 SKOLVERKET 17 (17) Kvalitetsredovisning Varje skola, kommunalt driven förskola och fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i arbetet med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. Margretelundsskolans sredovisning utgår i huvudsak från en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet vad gäller exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter, normer och värden samt nöjd personal och personalhälsa. Inspektörerna bedömer att Margretelundsskolans sredovisning brister i flera avseenden. En redovisning och utvärdering av måluppfyllelsen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik saknas liksom en uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan. Eleverna har inte varit delaktiga. Vidare är sredovisningen skriven så att den svårligen kan förstås av intressenter utanför skolan, bland annat refereras till ett så kallat cockpitvärde utan att vidare förklaringar ges. En sredovisning ska redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål - nöjd personal och personalhälsa är dock områden som inte ryms inom de nationella målen. Kvalitetsredovisningen pekar vidare ut utvecklingsområden för skolan, vilket inte är detsamma som att redovisa åtgärder. Inspektörerna ställer sig slutligen tveksamma till att skolan baserar så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete på föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Stockholm Pia-Lotta Sahlström Sigbritt Gålnander

160 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Roslags-Kulla skola Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Roslags-Kulla skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1-5 Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Roslags-Kulla skola den 1 april och den 3 april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Roslags-Kulla skola, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Roslags-Kulla skola intervjuades skolledning, lärare, elevvårdspersonal, elever och föräldrar till elever. Inspektörerna gjorde lektionsbesök i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-5. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Roslags-Kulla skola Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 12 Grundskola 60 Källa: Skolans egna uppgifter Roslags-Kulla skola ligger i Österåkers kommun cirka 20 kilometer från Åkersberga centrum. I Roslags-Kulla skola finns förskoleklass och grundskola årskurs 1-5. I skolan finns vidare en särskild undervisningsgrupp för elever i grundskolan. I Roslags-Kulla skola finns inga elever som undervisas i modersmål eller svenska som andraspråk.

161 SKOLINSPEKTIONEN 2 (14) Helhetsbedömning Inspektörernas sammanfattande intryck av Roslags-Kulla är att det är en liten skola med en verksamhet som övervägande fungerar väl. De kunskapsresultat skolan presenterar visar att eleverna når goda kunskaper i förhållande till kursplanernas mål och skolan upplevs som lugn och trygg av eleverna. Under rektorns ledning bedriver skolan medvetet ett värdegrundsarbete, som enligt uppgifter från elever och personal har resulterat i en trygg och positiv inlärningsmiljö. Inspektionen visar dock att det inte finns någon enhetlig syn bland lärarna på hur undervisningen ska inriktas mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot, eller i vilken mån eleverna ges möjlighet att påverka undervisningens innehåll och genomförande. Ett samlat intryck av inspektionen är att skolan rymmer tydliga skillnader i dessa avseenden. Inspektionen visar också att skolan bör öka elevernas delaktighet i lärande. Elever i Roslags-Kulla skola får särskilt stöd i de fall de bedöms behöva detta. Vidare visar inspektionen att skolan anpassar undervisningen till de enskilda elevernas behov i klassrummet. Dock bör skolan sörja för att elever som är i behov av specialpedagogiskt stöd ges tillgång till pedagoger med specialpedagogisk högskoleexamen. Även vad gäller ämnet teknik måste skolan vidta åtgärder så att alla elever ges möjligheter att uppnå målen för ämnet. Höstterminen 2007 blev Roslags-Kulla skola ett eget rektorsområde och fick i samband med detta en egen rektor. Detta har mottagits med glädje bland elever, lärare och föräldrar. Enligt inspektörernas bedömning är rektorn förtrogen med skolans verksamhet och verkar för bättre måluppfyllelse i förhållande till nationella mål. Emellertid ligger det även inom rektorns ansvar att förbättra skolans sarbete och sredovisning. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen för ämnet teknik i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör i högre grad samverka med andra skolor kring grunderna för bedömning. - Eleverna bör ges större inflytande över sin utbildning och över sitt eget lärande.

162 SKOLINSPEKTIONEN 3 (14) - Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot bör generellt styra undervisningens utformning i högre utsträckning. - Skolans likabehandlingsplan bör tydligare utgå ifrån en kartläggning av verksamhetens behov och redovisa åtgärder utifrån denna kartläggning. - Skolan bör vidta åtgärder så att alla elever får tillgång till lärare med utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. - Skolan bör förbättra sin uppföljning av samlade resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå. Skolan bör förbättra sitt sarbete. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Nedan visas statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 5.

163 SKOLINSPEKTIONEN 4 (14) Tabell. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever (%) som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven i Roslags-Kulla skola. Ämne År 2006 År 2007 Svenska Engelska Matematik Källa: Uppgifter från kommunen Kommentar: De nationella ämnesproven i årskurs 5 används bland annat för att ge stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått de prövade målen i svenska, matematik och engelska. Av tabell 1 framgår att flertalet elever bedöms ha nått målen för proven år Resultaten måste dock ses mot bakgrund av att antalet elever i årskurs 5 på skolan är litet. I skolan finns även en sammanställning av skolans måluppfyllelse gentemot kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5. Denna sammanställning visar att nästintill alla elever bedöms nå kursplanernas mål för årskurs 5. Dock saknas sammanställningar av resultat för yngre elever. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Vid utvecklingssamtalen används ett skriftligt underlag där eleverna bedömer sin egen kunskapsutveckling. Denna bedömning ställs sedan under samtalet mot lärarens. Varje elevs kunskapsutveckling utvärderas utifrån kursplanernas mål i samtliga

164 SKOLINSPEKTIONEN 5 (14) ämnen. Genom kontinuerliga utvecklingssamtal, och med stöd av den individuella utvecklingsplanen, samtalar eleven och elevens vårdnadshavare om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Vid inspektörernas intervjuer med föräldrar och elever framkommer att dessa generellt är nöjda med den information som ges under utvecklingssamtalen och menar att de vid samtalen ges en bild av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de mål som ska uppnås. Sammantaget bedöms området Uppföljning av kunskapsresultaten vara av god. 1.3 Bedömning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen i kursplanerna Bedömning av området bedömning av kunskapsresultaten Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området bedömning av kunskapsresultaten är av god. Nationella ämnesprov används som stöd för att bedöma om eleverna nått kursplanernas mål i svenska, engelska och matematik. Inspektionen visar vidare att lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper. Vid tillfället för inspektörernas besök arbetade skolan med att revidera och förbättra de lokala konkretiseringarna av kursplanernas mål att uppnå, bland annat i syfte att skapa en gemensam bas för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Utgångspunkt vid bedömning Spontana bedömningsdiskussioner och erfarenhetsutbyten lärare emellan förekommer trots att skolan är liten och lärarna är få. Av samtal med lärare framgår dock att bedömningsdiskussioner för närvarande inte förs mellan Roslags-Kulla och andra skolor i kommunen. Skolan vidtar heller inga andra åtgärder för att jämföra och ssäkra bedömningar, skolor emellan. Inspektörerna bedömer därför att skolan i högre grad bör samverka med andra skolor kring bedömning av elevers kunskapsutveckling.

165 SKOLINSPEKTIONEN 6 (14) 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektionen visar att undervisningen överlag är varierad, innehåller olika arbetssätt och ger utrymme för de kunskapsformer läroplanen anger. Vidare framkommer att eleverna i Roslags-Kulla skola ges möjlighet till inflytande över skolans verksamhet i stort, främst genom klassråd och elevråd. Eleverna får därigenom kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Undervisningen är allsidig och saklig. Skolans undervisning ger eleverna kunskaper om närsamhället, bland annat genom att eleverna förhållandevis ofta besöker den omgivande natur- och kulturbygden. Arbetet i förskoleklassen i Roslags-Kulla skola bygger på ett lekfullt lärande i syfte att stimulera barnens nyfikenhet och vilja till eget utforskande. Verksamheten är varierad med avseende på både innehåll och utformning och inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleklasserna är i överensstämmelse med läroplanens mål och riktlinjer samt ger en god grund för fortsatt skolgång. Inspektörerna bedömer att området Genomförande av utbildningen är av god : Vid inspektörernas intervjuer med lärarna framkommer dock att det saknas

166 SKOLINSPEKTIONEN 7 (14) uppföljning, ett medvetet förhållningssätt och en gemensam diskussion kring hur läroplanernas och kursplanernas mål att sträva mot ska styra undervisningen. Av inspektionen framgår också att det finns skillnader mellan olika lärare när det gäller i vilken utsträckning målen att sträva mot får genomslag i undervisningen. Vad gäller elevernas inflytande och ansvarstagande för egna lärandet bedömer inspektörerna att skolan generellt sett bör förbättra sitt arbete. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Inspektörerna noterar skillnader mellan skolans lärare vad gäller elevernas möjligheter att välja arbetssätt och delta i planeringen av undervisningen. Några lärare diskuterar kontinuerligt val av arbetssätt och undervisningens innehåll med eleverna och ger dem möjligheter att bidra med synpunkter och förslag, medan flertalet lärare företrädesvis utgår från sin egen planering alternativt strikt följer den arbetsgång som anges i olika läromedel. Flertalet av de elever som inspektörerna möter i inspektionen uppger att det är lärarna som till största delen bestämmer undervisningens innehåll och utformning. Även flera av skolans lärare uppfattar att lärarna agerar olika i detta avseende. Vidare visar inspektionen att eleverna överlag är osäkra på målen för utbildningen, vilket enligt inspektörerna minskar deras möjligheter att påverka undervisningens planering. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolan bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god

167 SKOLINSPEKTIONEN 8 (14) Motivering: Inspektörerna bedömer att undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar och behov. Samtliga klasser på skolan är åldersblandade och olika arbetssätt och läromedel för olika elever under en och samma lektion utgör naturliga inslag i undervisningen. Vid särskilda stödinsatser upprättas åtgärdsprogram i enlighet med förordningens krav. För att upptäcka elever i behov av särskilt stöd hålls regelbundet konferenser inom arbetslaget, där eventuella stödinsatser diskuteras. Diagnostiska tester används sporadiskt för att scanna klassernas behov av stöd inom vissa områden. Sammantaget bedömer inspektörerna att skolans arbete inom området är av god. Dock bör också påpekas att skolan saknar speciallärare med formell kompetens, se vidare området Tillgång till likvärdig utbildning. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god

168 SKOLINSPEKTIONEN 9 (14) Motivering: Enligt inspektörernas observationer och samstämmiga uppgifter från elever, skolledning och lärare är Roslags-Kulla skola en skola där elever vanligen bemöter varandra med respekt. Arbetsro, lugn och trygghet råder överlag. Vidare visar inspektionen att det finns tydliga rutiner för vad som skall göras om kränkningar inträffar. På skolan finns kamratstödjare. Regelbunden undervisning, med bland annat olika praktiska övningar, genomförs både i förskoleklass och grundskola i syfte att utveckla elevernas sociala och emotionella förmågor. Skolans arbete inom området Normer och värden i studiemiljö bedöms som helhet vara av god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Likabehandlingsplanen ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten, åtgärder ska redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Enligt en särskild förordning omfattar skyldigheten också att planen ska arbetas fram, följas upp och ses över under medverkan av elever, något som sker i Roslags-Kulla. Inspektörerna har tagit del av Roslags-Kulla skolas likabehandlingsplan. Planen är otydlig vad gäller lokala behov för inriktningen av likabehandlingsarbetet i Roslags-Kulla. Inspektörerna bedömer att planen tydligare måste utgå ifrån en kartläggning av verksamhetens behov och redovisa åtgärder utifrån denna kartläggning. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2006:7). 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler,

169 SKOLINSPEKTIONEN 10 (14) om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till utbildning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektionen visar att skolan tar emot elever enligt bestämmelserna och erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna. Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som innebär en ringa kostnad. Det finns dock brister gällande hur skolan ämnet teknik anordnas. Inspektörerna bedömer därför att området Tillgång till utbildning sammantaget är av mindre god. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Garanterad undervisningstid I grundskolans kursplaner finns mål som alla eleverna ska uppnå i de olika ämnena innan de slutar årskurs 5. I den timplan som inspektörerna tagit del av anges att ämnet undervisningstid för ämnet teknik ska ingå i tiden för de naturorienterande ämnena. Detta trots att teknikämnet enligt den nationella kursplanen inte ingår i de naturorienterande ämnena och för teknikämnet finns separata mål att uppnå. Inspektionen visar vidare att eleverna ges systematisk undervisning i ämnet teknik endast i det fall de väljer detta inom elevens val. Elevernas kunskaper i ämnet utvärderas inte i skolan och teknik finns inte angivet i det underlag skolan använder inför utvecklingssamtalet. Inspektörerna bedömer att alla elever inte ges möjlighet att nå de nationella kursplanernas mål att uppnå i ämnet. Detta måste skolan åtgärda. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen,

170 SKOLINSPEKTIONEN 11 (14) om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektionen visar att lärarna får den kompetensutveckling som de behöver för att professionellt kunna utföra sina arbetsuppgifter och att rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Enligt uppgifter från rektorn och lärarna har nästintill alla lärare pedagogisk högskoleutbildning. Officiell statistik från Skolverket visar att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i Roslags-Kulla skola var 79 procent läsåret 06/07. Detta ligger på samma nivå som genomsnittet för Österåkers kommunala skolor (79 %), men är något lägre än motsvarande värden för riket (86 %). I sammanhanget bör påpekas att det finns förhållandevis få lärare i Roslags-Kulla och att detta måste beaktas vid granskningen av statistiken. Vid inspektionen framkommer dock att skolans elever inte har tillgång till speciallärare som har en fullständig utbildning för ett sådant uppdrag. Detta motiverar att området Personalens utbildning och kompetensutveckling av inspektörerna bedöms vara av mindre god. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Personalens utbildning Enligt Skolverkets officiella statistik fanns inga lärare med specialpedagogisk högskoleexamen i Roslags-Kulla skola år Eleverna ges specialpedagogiskt stöd av sina ordinarie lärare respektive av lärare som i kommunens regi fått kompetensutveckling riktad mot sådan tjänstgöring. Dock kan sådan kompetensutveckling, enligt inspektörernas bedömning, inte fullt ut ersätta en komplett utbildning till speciallärare. Inspektörerna bedömer att skolan bör vidta åtgärder så eleverna ges tillgång till lärare med utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen,

171 SKOLINSPEKTIONEN 12 (14) om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektionen visar att rektorn i Roslags-Kulla är förtrogen med verksamheten. Som pedagogisk ledare tar rektorn ansvar för att skolans arbete inriktas mot att nå de nationella målen bland annat genom att verka för att skolans värdegrundsarbete och att skolans lokala konkretiseringar av kursplanernas mål utvecklas. Vid tillfället för inspektionen hade rektorns beslutsfattande inte prövats, såtillvida att rektorn inte behövt fatta beslut enligt de skolförfattningar som omfattas av kommunens gällande delegationsordning. Emellertid framkommer under inspektionen att det föreligger vissa otydligheter i dialogen mellan huvudmannen och skolans ledning, bland annat avseende delegationsordning och återrapportering av fattade delegationsbeslut till nämnden. Rektorn har ett visst ansvar för att anskaffa information om ansvarsområden och befogenheter från huvudmannen vid tillträdandet som rektor. Inspektörerna vill därför påpeka att rektorn i Roslags-Kulla skola bör förbättra sina kunskaper om de ansvarsområden som rektorsrollen omfattar i förhållande till huvudmannen. Huvudmannens informationsansvar gentemot rektor behandlas i den övergripande kommunrapporten Sammantaget bedöms området Rektors ansvar vara av god då rektorn är förtrogen med den dagliga verksamheten och tydligt verkar för att den utvecklas mot bättre måluppfyllelse i förhållande till nationella mål. Dock finns även områden som bör och kan utvecklas som rör rektorns ansvar, nämligen uppföljning av skolans resultat och sarbete. Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till de nationella målen. Det gäller såväl målen att uppnå för eleverna, som de mål som anger inriktningen på en i undervisningen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå som en grund för analys och förbättring av verksamheten i stort. Inspektionen visar att rektorn har en samlad bild av elevernas kunskaper i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5. För yngre elever i Roslags-Kulla saknas dock systematisk uppföljning av samlade resultat. I skolan

172 SKOLINSPEKTIONEN 13 (14) finns ett dokument som benämns Plan för Pedagogisk uppföljning Enligt detta dokument ska olika tester och kunskapsutvärderingar göras för eleverna från förskoleklass och uppåt. Trots detta saknades sammanställningar av yngre elevers resultat vid inspektionstillfället och rektorn uppgav att planen inte riktigt omsatts i verksamheten ännu. Enligt inspektörerna är det viktigt att även yngre elevers kunskapsresultat sammanställs på skolnivå och att sådana sammanställningar används i arbetet med att upptäcka och vidta åtgärder för elever som behöver särskilt stöd och i arbetet med att förbättra utbildningen. Därutöver bör skolans kunskapsresultat utvärderas på ett systematiskt sätt och ligga till grund för ett förbättringsarbete, något som inte helt genomfört i skolan. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolan bör förbättra sin uppföljning av samlade resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå. Det är rektorns ansvar att detta genomförs. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Då det finns utrymme för förbättring både vad gäller skolans systematiska sarbete och skolans sredovisning bedömer inspektörerna att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Systematiskt sarbete Roslags-Kulla skolas systematiska sarbete är till stor del uppbyggt kring de enskilda arbetslagens arbetslagdeklarationer som uppdateras årligen och den undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet vars resultat presenteras en gång varje år. Utifrån dessa resultat utarbetas sedan skolans sredovisning. Därutöver sker ingen eller sparsam systematisk utvärdering och analys av verksamhetens arbete och resultat i förhållande till nationella mål. Särskilt saknar inspektörerna en regelbunden analys av skolans kunskapsresultat och framför allt konkreta

173 SKOLINSPEKTIONEN 14 (14) förslag till förbättringsåtgärder utifrån denna analys. Vid intervjuer med skolans lärare framkommer att de är osäkra över syftet med att upprätta en sredovisning. I skolan råder vidare osäkerhet kring vilka områden till förbättring som skolan just nu arbetar med utifrån sredovisningen. Inspektörerna bedömer att skolans systematiska sarbete bör förbättras. Kvalitetsredovisning Varje skola, förskola och fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. Grunden för Roslags-Kulla skolas sredovisning är en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet i områden som exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter och normer och värden, nöjd personal och personalhälsa. Inspektörerna har ett flertal invändningar att göra mot Roslags-Kulla skolas sredovisning; måluppfyllelsen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik redovisas och analyseras inte. En uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan saknas. Kvalitetsredovisningen är skriven på ett sådant sätt att den svårligen kan förstås av intressenter utanför skolan, bland annat refereras ofta till ett så kallat cockpitvärde utan att vidare förklaringar ges. En sredovisning ska redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål. Nöjd personal och personalhälsa är områden som behandlas i skolans sredovisning, men som inte ryms inom de nationella målen för skolan. Kvalitetsredovisningen pekar vidare ut utvecklingsområden för skolan, vilket inte är samma sak som att redovisa åtgärder. Inspektörerna ställer sig slutligen tveksamma till att skolan överlåter så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete till föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Stockholm Lars Svensson Bellita Torén

174 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Rydbo skola Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Rydbo skola, förskoleklass och grundskola årskurserna 1-5 Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Rydbo skola den 1 och 4 april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Rydbo skola, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolinspektionens nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Rydbo skola intervjuades rektorn, lärare, elever och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner i årskurserna 1-5 samt verksamheten i förskoleklasserna. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i Rydbo skola utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Rydbo skola Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 48 Grundskola 122 Källa: Skolans egna uppgifter I rektorsområdet ingår Rydbo skola, fritidshem samt förskola. Denna rapport omfattar förskoleklass och grundskola. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg beskrivs i separata rapporter avseende hela kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

175 SKOLVERKET 2 (14) Helhetsbedömning Inspektörerna bedömer sammantaget verksamheten på Rydbo skola är av god. Skolan erbjuder eleverna en god studiemiljö, bland annat genom att skolan bedriver ett värdegrundsarbete som bedöms vara av mycket god. Detta arbete bör dock tydligare återspeglas i skolans likabehandlingsplan. Lärarna följer upp de enskilda elevernas kunskapsutveckling bl.a. med hjälp av skolans lokala konkretiseringar av målen i de nationella kursplanerna i form av så kallade krysscheman. Dock saknas uppföljning och analys av skolans samlade resultat liksom uppföljning av de särskilda stödåtgärder som vidtas. När det gäller skolans arbete med särskilt stöd bör även kopplingen till undervisningsmålen förtydligas i de åtgärdsprogram som upprättas liksom skolans insatser i sammanhanget. Detsamma gäller enligt inspektörerna för skolans individuella utvecklingsplaner. En förutsättning för att eleverna ska kunna utöva inflytande över sin utbildning är enligt inspektörerna att de känner till utbildningsmålen. Inspektionen visar att elevernas kännedom om utbildningsmålen varierar. De äldre eleverna har överlag god kännedom om utbildningsmålen medan detta behöver förbättras för eleverna i årskurs 1-3. Överlag behöver eleverna ges mer inflytande över sitt lärande. När det gäller skolans sarbete bedömer inspektörerna att detta behöver göras på ett mer systematiskt och tydligt sätt och att kunskapsresultaten måste ges större utrymme i detta sammanhang. Slutligen behöver skolans sredovisning utvecklas på ett flertal punkter. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av elever (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med förordningen (2 kap. 20 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningens krav (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

176 SKOLVERKET 3 (14) Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolans individuella utvecklingsplaner bör utvecklas. - Skolan bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sitt eget lärande. - Skolan bör utveckla ett samarbete med andra skolor kring bedömning av elevernas kunskapsutveckling. - Skolan bör förvissa sig om att ett adekvat särskilt stöd ges till alla elever som bedöms vara i behov av detta. - Kvaliteten på skolans åtgärdsprogram bör förbättras. - Skolan bör förbättra sitt sarbete. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål.

177 SKOLVERKET 4 (14) Tabell. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever (%) som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven i Rydbo skola. År Svenska Engelska Matematik Samtliga tre ämnen Källa: Skolans egna uppgifter Kommentar: De nationella ämnesproven i grundskolans årskurs 5 används bland annat för att lärare ska ges stöd i arbetet med att bedöma om eleverna har uppnått de prövade målen i svenska, engelska och matematik. I ovanstående tabell redovisas resultaten för de nationella ämnesproven under perioden I de nationella ämnesproven för årskurs 5 år 2007 uppnådde enligt skolans egna uppgifter 96 procent ämnesprovens mål i svenska, 100 procent ämnesprovens mål i engelska och 96 procent ämnesprovens mål i matematik. Jämfört med motsvarande provresultat för år 2006 är detta en förbättring i matematik och engelska medan resultatet i svenska försämrats något. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området uppföljning och kommunikation av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god

178 SKOLVERKET 5 (14) Motivering: Inspektionen visar att flertalet granskningsområden ovan är i enlighet med författningarna. Utvecklingssamtal genomförs varje termin. Dock visar intervjuer med föräldrar och elever att den information som ges vid dessa samtal tydligare kunde kopplas till de nationella målen. Skolans lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna i form av så kallade krysscheman används, enligt samstämmiga uppgifter, av samtliga lärare vid uppföljning av elevernas kunskapsutveckling. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Individuell utvecklingsplan Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner som upprättats i Rydbo skola. Dessa uppvisar inbördes sskillnader. Exempelvis finns planer som inte tillräckligt tydligt anknyter till nationella mål eller lokala konkretiseringar av dessa mål. Inspektörerna bedömer att skolans individuella utvecklingsplaner bör utvecklas så att långsiktiga mål och skolans insatser, med utgångspunkt i nationella mål för utbildningen, tydligare framgår. Se Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. 1.3 Bedömning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling. Bedömning av området Bedömning av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektionen visar att flertalet granskningsområden ovan är i enlighet med författningarna. Lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Bedömningarna av elevernas kunskapsutveckling sker med utgångspunkt i skolans lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Användande av nationella ämnesprov Enligt grundskoleförordningen kan resultaten från de nationella ämnesproven användas för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Inom Rydbo skola samarbetar

179 SKOLVERKET 6 (14) de lärare som undervisar i årskurs 4 och 5 med rättning och genomförande av de nationella ämnesproven. Däremot behöver skolan utveckla samverkan med andra skolor frågor om hur elevers kunskaper ska bedömas och inspektörerna bedömer att detta är ett utvecklingsområde för skolan. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Genomförande av utbildningen är av god, även om det finns utrymme för en del förbättringar vad gäller elevernas inflytande. Den samlade bedömningen grundar sig bl.a. på att de lektionsbesök och intervjuer som inspektörerna genomfört visar att eleverna i Rydbo skola ges möjlighet att utveckla nyfikenhet och lust att lära. Vidare lär sig eleverna att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Skolan har temadagar med tvärgrupper där eleverna tränar sig i att planera och genomföra projekt. Av inspektionen framgår också att arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Genom fora som klassråd, elevråd och andra grupper såsom matråd ges eleverna möjlighet till visst inflytande över frågor som berör skolans övergripande verksamhet. De frågor som lyfts i dessa fora är huvudsakligen av praktisk karaktär, men behandlar även till viss del undervisningens innehåll och utformning t.ex. planering av den så kallade måbra-dagen som genomförs årligen.

180 SKOLVERKET 7 (14) Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Graden av elevinflytande är, vid inspektionsbesöket, till synes relativt låg vid flertalet lektioner, särskilt i årskurserna 1-3. Flera av de elever som inspektörerna möter i inspektionen uppger att det är lärarna som till största delen bestämmer undervisningens innehåll och utformning. Lärare ger dock under intervjuer konkreta exempel på hur eleverna ges möjlighet till inflytande över sitt eget lärande. En förutsättning för att eleverna ska ha möjlighet till inflytande över undervisningen är också att de har kännedom om målen för utbildningen, vilket de elever inspektörerna möter endast har i viss utsträckning. Flera av de elever inspektörerna talar med under lektionsbesöken kan inte ange, eller har inte förstått, varken vad som är syftet med förelagd arbetsuppgift eller vad de ska lära sig. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolan bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sitt eget lärande. I detta sammanhang är det viktigt att även utveckla elevernas förståelse kring varför de ska ha inflytande över undervisningen. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av mindre god. Bedömningen grundar sig framför allt på att förbättringsområden finns i skolans arbete med särskilt stöd och brister finns i arbetet med åtgärdsprogram. I övrigt visar inspektionen att de flesta lärare, inom klassens ram, anpassar undervisningen utifrån varje elevs förutsättningar, bland annat genom att använda läromedel av olika svårighetsgrad. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns.

181 SKOLVERKET 8 (14) Elever i behov av särskilt stöd Enligt läroplanen ska undervisning och elevvårdsverksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för utbildningen. Flertalet elever i Rydbo skola som riskerar att inte nå målen i framför allt svenska, engelska och matematik ges särskilt stöd av skolans speciallärare. I övriga ämnen får eleverna extra hjälp eller stöd av ansvariga klasslärare eller ämneslärare, företrädesvis inom klassens ram och i vissa fall med hjälp av assistenter. Inspektörerna erfar såväl i intervjuer som genom egna observationer, att mycket av det särskilda stöd som ges på skolan ges av elevassistenter. Rektorn uppfattar att skolans arbete med särskilt stöd fungerar väl, men uppger att mer resurser skulle behövas. Någon övergripande uppföljning och analys av insatta stödåtgärder kan skolan inte visa. Utifrån bristande uppföljning av de insatta stödåtgärderna bedömer inspektörerna att skolans bör förvissa sig om att alla elever som bedöms behöva, ges ett särskilt stöd som är adekvat. Åtgärdsprogram Enligt bestämmelserna ska rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Ur de åtgärdsprogram inspektörerna studerat och i intervjuer med lärarna framkommer att både skolans arbete kring upprättande av åtgärdsprogram och en på åtgärdsprogrammen varierar i. Programmens koppling till kursplanernas mål att uppnå är inte tydlig. Vidare framgår inte skolans insatser tydligt eller vem som ansvarar för dessa. Inspektörerna bedömer därför att åtgärdsprogrammen bör utvecklas så att det tydligare framgår vilka åtgärder skolan ska vidta samt vilka mål som avses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,

182 SKOLVERKET 9 (14) om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektionen visar att flertalet granskningsområden ovan är i enlighet med författningarna varför skolans arbete med Normer och värden i studiemiljö och samvaro bedöms vara av god. Enligt samstämmiga uppgifter från elever, lärare och föräldrar är eleverna trygga och trivs på Rydbo skola. Skolans arbete med normer och värden har givit resultat och är ett prioriterat arbetsområde på skolan. Alla klasser har så kallad EQ (emotionell intelligens) på schemat och samtliga lärare är engagerade i såväl det förebyggande arbetet kring mobbning och annan kränkande behandling som i hanteringen av eventuella ärenden. Trots ett mycket gediget och gott arbete med normer och värden finns ett par utvecklingsområden. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Ordningsregler Rektorn har enligt grundskoleförordningen ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att dessa utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och föräldrar. Det är viktigt att alla känner sig involverade i arbetet med att utforma dessa ordningsregler, så att alla kan känna sig solidariska med de överenskommelser som görs. I Rydbo skola finns ordningsregler för hela skolan, men dessa är några år gamla och enligt lärarna inte uppdaterade. Skolans elever har inte varit med och utarbetat skolans ordningsregler och känner inte heller till dessa. Inspektörerna bedömer att rektorn måste säkerställa att skolans ordningsregler är kända och att eleverna ges möjlighet att delta i arbetet med att ta fram dessa. Likabehandling Huvudmannen eller den som huvudmannen bestämmer enligt en särskild lag skyldig att se till att det för varje enskild verksamhet upprättas en likabehandlingsplan. Enligt en särskild förordning omfattar skyldigheten också att denna plan ska arbetas fram i samråd med elever och personal. Rydbo skolas likabehandlingsplan, som inspektörerna tagit del av, bedöms inte uppfylla lagens krav på en sådan plan. Trots att skolan arbetar med kartläggning av situationen gällande elevers trygghet och trivsel utgår inte planen från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov. Planen är heller inte tydlig gällande vilka som ansvarar för att åtgärder vidtas i händelse av kränkningar. Vidare saknar planen rutiner för hur elever ska agera vid akut situation eller när en vuxen kränkt en elev. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen inte uppfyller författningarnas krav. Vid framtagandet och utvecklandet av planen måste skolan beakta författningskravet på elevers delaktighet.

183 SKOLVERKET 10 (14) 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Tillgång till likvärdig utbildning genomförs i enlighet med författningarnas krav vad gäller omfattningen av verksamheten i förskoleklassen, mottagande enligt bestämmelserna, avgifter samt lokalernas och utrustningens ändamålsenlighet. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Valmöjligheter Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Enligt rektorn och lärarna har skolan erbjudit detta, men inte läsåret 07/08. Inspektörerna bedömer att skolan inte genomför elevens val i enlighet med förordningen. Detta måste skolan åtgärda. Garanterad undervisningstid Undervisning i svenska som andraspråk ska enligt grundskoleförordningen anordnas för de elever som behöver det. Beslut om sådan undervisning ska fattas av rektorn. Enligt bedömningar av skolans rektor behöver undervisning i svenska som andraspråk anordnas för ett antal elever. Undervisningen i svenska som andraspråk

184 SKOLVERKET 11 (14) ges dock i Rydbo skola som ett slags stöd till undervisningen i svenska. Inspektionen visar därmed att skolan inte gör tydlig åtskillnad mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk är ett eget ämne med egen kursplan. Inspektörerna bedömer att undervisningen i svenska som andraspråk måste anordnas på ett sådant sätt att det uppfyller författningarnas krav. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Alla lärare har lärarutbildning enligt skolans egna uppgifter. Lärarna undervisar i huvudsak i de ämnen och årskurser som de har utbildning för och ges goda möjligheter till kompetensutveckling utifrån både skolgemensamma och individuella behov. Flera lärare har genomgått 20 poäng specialpedagogik. Rektorn är förskollärare och har arbetat som biträdande rektor i flera år. Hon har lång erfarenhet av pedagogisk verksamhet och ledningsarbete och är sedan höstterminen 2007 rektor för Rydbo skola. Rektor har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Inspektörerna bedömer sammantaget att området Personalens utveckling och kompetens är av god. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

185 SKOLVERKET 12 (14) om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Rektorn är väl förtrogen med den verksamhet hon leder och tar ansvar för den pedagogiska utvecklingen på skolan. Bland annat driver rektorn, tillsammans med arbetslagsledarna, ett utvecklingsarbete framåt när det gäller det systematiska värdegrundsarbetet. Inspektörerna bedömer sammantaget att området Rektors ansvar är av god. Inom nedanstående område bedömer dock inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Rektors ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till de nationella målen. Det gäller såväl målen att uppnå för eleverna, som de mål som anger inriktningen på en i undervisningen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå som en grund för analys och förbättring av verksamheten i stort. I skolans sredovisning för år 2006/2007 anges endast att skolans elever når goda resultat i svenska, engelska och matematik. Utöver dessa resultat analyserar inte skolan hur stor andel av eleverna som uppnår de nationella målen i årskurs 5 i kursplanernas övriga ämnen. Någon bedömning av sådana resultat samt vilka åtgärder som eventuellt bör vidtas för ökad måluppfyllelse görs således inte på en skolövergripande nivå. Inspektörerna bedömer att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanernas mål i årskurs 5 i samtliga ämnen. Det är rektorns ansvar att ett sådant arbete sker och detta måste åtgärdas. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.

186 SKOLVERKET 13 (14) Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Resultaten på skolövergripande nivå följs inte upp och utvärderas inte i tillräcklig grad. Trots att skolans sarbete i några avseenden fungerar väl bör det utvecklas och tydligare dokumenteras i skolans sredovisning. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Systematiskt sarbete Enligt läroplanen behöver undervisningsmålen ständigt omprövas, resultaten följas upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. Skolans sarbete är gott i flera avseenden, men skolan bör mer systematisk utvärdera sin verksamhet på skolövergripande nivå och vidta åtgärder som har ett tydligt samband med dessa utvärderingar. Inspektörerna bedömer att skolövergripande åtgärder och analyser av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen och av arbetet kring målen att sträva mot saknas på skolan, varför detta bör förbättras. Kvalitetsredovisning Varje skola, förskola och fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i arbetet med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. Rydbo skolas sredovisning utgår i huvudsak från en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet vad gäller exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter, normer och värden samt nöjd personal och personalhälsa. Inspektörerna bedömer att Rydbo skolas sredovisning måste förbättras i flera avseenden; måluppfyllelsen i fler ämnen än svenska, engelska och matematik måste analyseras och redovisas. En uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska ingå i sredovisningen. Vidare är sredovisningen skriven så att den svårligen kan förstås av intressenter utanför skolan, bland annat refereras till ett så kallat cockpitvärde utan att vidare förklaringar ges. Syftet med en sredovisning är att redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål - nöjd personal och personalhälsa är dock områden som inte ryms inom de nationella målen. Skolans sredovisning pekar vidare ut utvecklingsområden för skolan, vilket inte är detsamma som att redovisa åtgärder. Inspektörerna ställer sig slutligen tveksamma till att skolan baserar så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete på föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete.

187 SKOLVERKET 14 (14) Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Stockholm Pia-Lotta Sahlström Lee Gleichmann Linnarsson

188 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Sjökarbyskolan Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Sjökarbyskolan, förskoleklass, grundskola 1-5 och obligatorisk särskola Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Sjökarbyskolan den 4 och 6 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Sjökarbyskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Sjökarbyskolan intervjuades skolledning, lärare, elevvårdspersonal, elever och föräldrar till elever. Inspektörerna gjorde verksamhetsbesök i förskoleklasserna, grundskolans årskurs 1-5 och i den obligatoriska särskolan. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Sjökarbyskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 272 Förskoleklass 51 Obligatorisk särskola 15 Källa: Skolans egna uppgifter Sjökarbyskolan ligger i Österåkers kommun, i utkanten av Åkersberga. Skolan byggdes I Sjökarbyskolan finns två förskoleklasser, grundskola årskurs 1-5 och obligatorisk särskola innehållande två grundsärskoleklasser. Lärare och elever är indelade i tre arbetslag.

189 SKOLINSPEKTIONEN 2 (15) Helhetsbedömning Sjökarbyskolan bedriver en verksamhet som till stora delar fungerar väl. Lärarna integrerar frågor om normer och värden i sin dagliga undervisning. Enligt inspektörernas uppfattning resulterar arbetet i att eleverna upplever att de är trygga och trivs. Att särskolan finns i skolan och samarbetar med grundskolan främjar också, enligt inspektörerna, arbetet med att utveckla elevernas förståelse för olikheter och respekt för alla människors lika värde. I temaarbeten ges utrymme för olika kunskapsformer. Inspektörerna ser flera goda exempel på varierade arbetssätt och arbetsformer och många av de elever inspektörerna möter ger uttryck för nyfikenhet och lust att lära. I skolan finns också utarbetade rutiner för att identifiera och ge särskilt stöd till de elever som är i behov av detta. Dock bedömer inspektörerna att undervisningen i större utsträckning bör anpassas till varje elevs förutsättningar och behov samt att åtgärdsprogrammen måste ta sin utgångspunkt i de nationella målen. Vad gäller skolans arbete med att tillgodose elevernas tillgång till utbildning finns enligt inspektörernas bedömning en del brister som måste åtgärdas i ämnena hemoch konsumentkunskap, svenska som andraspråk och elevens val. Vidare bedömer inspektörerna att skolans systematiska uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat måste utvecklas. Slutligen behöver sarbetet förbättras och sredovisningen måste utvecklas på ett flertal punkter. Exempelvis bör måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras och redovisas. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen och 5 kap. 1 särskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Hem- och konsumentkunskap anordnas inte så att eleverna ges möjlighet att nå de nationella målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen).

190 SKOLINSPEKTIONEN 3 (15) - Beslut om anpassad studiegång fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a, 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras - Elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande bör förbättras. - Samarbetet mellan förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan bör förbättras. - Undervisningen bör i större utsträckning anpassas till varje elevs behov och förutsättningar. - Åtgärdsprogrammen bör utvecklas så att planerade åtgärder tydligare kopplas till nationella mål. - Skolans sarbete bör förbättras. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål.

191 SKOLINSPEKTIONEN 4 (15) Nedan visas statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 5. Tabell. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever (%) som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven i Sjökarbyskolan. Dessutom anges andel elever som bedömts uppnått målen totalt i kommunen. Sjökarbyskolan Österåkers kommun Ämne År 2006 År 2007 År 2006 År 2007 Svenska Engelska Matematik Källa: Skolans och kommunens egna uppgifter. Kommentar: I författningarna anges att skolan har ansvar för att eleverna inhämtar nödvändiga kunskaper i enlighet med målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. De nationella ämnesproven i grundskolans årskurs 5 används bland annat för att lärare ska ges stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått kursplanernas mål i svenska, matematik och engelska. Ovanstående tabell visar att resultaten i Sjökarbyskolan har förbättrats år 2007 jämfört med år I skolan saknas dock en sammanställning av måluppfyllelsen gentemot kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5. (se avsnitt 3.3). 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god

192 SKOLINSPEKTIONEN 5 (15) Motivering: Enligt författningarna åligger det skolan att följa upp elevernas resultat i förhållande till de nationella kursplanerna. Inspektörerna bedömer sammantaget att området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultaten är av god. Denna bedömning grundar sig framför allt på att lärarna i Sjökarbyskolan systematiskt följer upp elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen framför allt med stöd av skolans så kallade kunskapsböcker, som används både inom särskolan, förskoleklassen och grundskolan. De enskilda elevernas kunskaper dokumenteras i förhållande till skolans lokala konkretiseringar av kursplanernas mål i alla ämnen. Kunskapsböckerna används under utvecklingssamtalen för att belysa elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen. Intervjuade föräldrar uppger att de får information om elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Inspektörerna noterar dock att lärarna använder kunskapsböckerna på olika sätt och i varierande omfattning. I förskoleklassen används kunskapsböckerna för att beskriva elevernas sociala och kognitiva utveckling. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på att eleverna i förskoleklassen inte omfattas av målen att uppnå som finns angivna i grundskolans kursplaner och att det istället är läroplanens mål att sträva mot, och därmed verksamhetens inriktning, som skall utvärderas. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Individuell utvecklingsplan Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner från grund- och särskolan och bedömer att dessa bör utvecklas så att skolans insatser tydligare framgår med utgångspunkt i nationella mål. Inspektörerna bedömer därmed att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras. 1.3 Bedömning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling, om lärarna vid bedömning utgår från de nationella målen Bedömning av området Bedömning: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god

193 SKOLINSPEKTIONEN 6 (15) Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området är av god. Intervjuade lärare uppger att de använder sig av skolans skriftliga konkretiseringar av de nationella kursplanerna i alla ämnen som underlag för bedömning. Vidare följs elevernas kunskapsutveckling upp, från förskoleklassen till och med årskurs 5, med hjälp av diagnoser i språkutveckling, läsning, skrivning och matematik. Inspektionen visar också att bedömningsdiskussioner, bland annat i syfte att skapa en gemensam bas för att bedöma elevernas kunskapsutveckling, förs med lärare såväl inom skolan som med närliggande skolor i kommunen. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektionen visar att lärarna överlag strävar efter att integrera kunskaper i olika former, såsom fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet i undervisningen. I de temaarbeten som skolan arbetar med ges utrymme för de olika kunskapsformerna. Varje temaområde är tydligt kopplat till något eller några mål i kursplanerna. Vidare strävar lärarna efter att varje elev ska utveckla nyfikenhet och lust att lära samt lära sig att lyssna och diskutera. Inspektionen visar dock att det varierar i vilken omfattning lärarna inriktar sin undervisning mot läroplanens och kursplanernas

194 SKOLINSPEKTIONEN 7 (15) mål att sträva mot. Denna variation finns inom såväl särskolan som grundskolan. Enligt inspektörerna kan lärarnas arbete med att inriktar sin undervisning mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot utvecklas. Sjökarbyskolans elever ges möjlighet till inflytande över skolans verksamhet i stort, främst genom klassråd och elevråd. Eleverna får därigenom kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. I förskoleklasserna utgör utforskande, nyfikenhet och lust att lära en grund för lärandet. Förskolans pedagogik ges stort utrymme i verksamheten och verksamheten anpassas till barnens erfarenheter, intressen och behov. Vidare ges eleverna i förskoleklassen möjligheter att utveckla sina förmågor i såväl matematik som grundläggande läs- och skrivinlärning. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Elevernas möjligheter att välja arbetssätt och delta i planeringen av undervisningen varierar överlag i Sjökarbyskolan och är beroende av vilka lärare eleverna har. Några lärare diskuterar kontinuerligt val av arbetssätt och undervisningens innehåll med eleverna och ger dem möjligheter att bidra med synpunkter och förslag. Flertalet lärare utgår dock företrädesvis från sin egen planering alternativt följer strikt den arbetsgång som anges i olika läromedel. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolan bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande. Övergång och samverkan Enligt läroplanen ska samarbetet mellan förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Syftet är bland annat att skapa bättre förutsättningar för barns lärande genom arbete i arbetslag där de olika förskole- fritidshems- och skolkulturerna möts. I Sjökarbyskolan har ett arbete för att förbättra samarbetet mellan olika verksamhetsformer påbörjats. Dock behöver arbetet ytterligare utvecklas så att de erfarenhets - och kunskapsutbyte som läroplanen påbjuder omsätts i verksamheterna. Inspektörerna bedömer att arbetet bör förbättras, särskilt vad gäller samarbetet med fritidshemmet. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

195 SKOLINSPEKTIONEN 8 (15) Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Enligt läroplanen ska undervisningen utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för utbildningen. Rektorn uppger att det framför allt är de elever som riskerar att inte nå målen i svenska, engelska och matematik som ges särskilt stöd. Särskilt stöd ges i form av elevassistenter eller handledning till lärare och ges såväl inom klassens ram som enskilt av speciallärare. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Individanpassad undervisning I läroplanen uttrycks att undervisningen ska anpassas till varje elevs behov och förutsättningar, samt organiseras och genomföras så att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, erfarenheter och kunskaper. I Sjökarbyskolan organiseras eleverna ibland i små grupper för att möjliggöra anpassning av undervisningen till elevernas behov och förutsättningar. Inspektörernas intervjuer, samtal och observationer tyder dock på att arbetet med individanpassning är av skiftande och varierar mellan enskilda lärare. Det varierar såväl i grundskolan som i särskolan, i vilken grad lärarna exempelvis anpassar läromedel och undervisningsmetoder till elevernas behov. Inspektörerna bedömer därför att skolans undervisning i större utsträckning bör anpassas till varje elevs behov och förutsättningar Åtgärdsprogram Enligt grund- och särskoleförordningen ska rektorn se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Inspektörernas bedömning är de åtgärder som planeras i åtgärdsprogrammen tydligare bör kopplas till de nationella målen. Vidare bör det klart framgå hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Inspektörerna bedömer således att skolan bör förbättra åtgärdsprogrammen i dessa avseenden. För särskolans elever upprättas åtgärdsprogram som är kopplade till sociala mål. Däremot upprättas inte åtgärdsprogram för de elever som bedöms vara i behov av särskilt stöd för att uppnå målen enlig kursplanernas kunskapsmål. För dessa elever skrivs i stället de planerade åtgärderna in i elevens individuella utvecklingsplan, vilket inte är godtagbart. Inspektörerna bedömer att skolan måste upprätta åtgärdsprogram för alla elever som är i behov av särskilt stöd.

196 SKOLINSPEKTIONEN 9 (15) 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Sjökarbyskolan har ett väl fungerande värdegrundsarbete och personalen arbetar målmedvetet för att förbättra elevernas trivsel och trygghet. Lärarna integrerar frågor om normer och värden i sin dagliga undervisning. Enligt inspektörernas observationer och uppgifter från elever, skolledning och lärare, bemöter eleverna varandra med respekt och det råder arbetsro i skolan. Redan i förskoleklassen får barnen exempelvis lära sig att det är viktigt att säga nej när någonting känns fel samt hur man ska vara för att vara en bra kompis. I intervjuer framkommer att trots att skolan arbetar aktivt med att motverka trakasserier, finns det tendenser till trakasserier i omklädningsrummen i samband med idrotten samt i skogen. Inspektionen visar att skolan har rutiner för vad som ska göras om kränkningar inträffar. Vidare visar inspektionen att lärarna uppmärksammar och vidtar åtgärder vid eventuella tendenser till kränkande behandling. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan kartlägger verksamhetens behov och att redovisning av åtgärder utifrån kartläggningen ligger till grund för skolans likabehandlingsplan. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Likabe-

197 SKOLINSPEKTIONEN 10 (15) handlingsplanen ska utgå från en aktuell kartläggning av den egna verksamheten, vidtagna åtgärder ska redovisas och planen ska ses över och följas upp varje år. Vidare ska rektorns ansvar framgå av planen. Enligt en särskild förordning omfattar skyldigheten också att planen ska arbetas fram, följas upp och ses över under medverkan av elever. Inspektörerna har tagit del av Sjökarbyskolans likabehandlingsplan och bedömer att planen i vissa avseenden uppfyller lagens krav på en sådan plan. Planen har utarbetats av skolans personal och beskriver bland annat skolans förebyggande arbete. Inspektörerna bedömer dock att likabehandlingsplanen måste utvecklas. Planen bör tydligare utgå ifrån en kartläggning av verksamhetens behov och redovisa åtgärder utifrån denna kartläggning. Vid utvecklandet av planen måste skolan även beakta författningskravet på elevers delaktighet. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till utbildning: Ej godtagbar X Mindre god God Mycket god

198 SKOLINSPEKTIONEN 11 (15) Motivering: Inspektörerna bedömer att området inte är av godtagbar. Denna bedömning grundar sig på att skolan inte erbjuder hem- och konsumentkunskap, svenska som andraspråk och elevens val på det sätt som författningarna anger. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Skolan tar emot elever enligt bestämmelserna Enligt skollagen ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan från och med höstterminen det kalenderår barnet fyller sju år. Finns det önskemål från vårdnadshavare om att ett barn skall tas emot i särskolan kan detta beviljas från och med höstterminen det året barnet fyller sex år, under förutsättning att vårdnadshavarna begär det och förutsättningar för mottagande för övrigt är uppfyllda. Vid tidpunkten för inspektörernas besök i Sjökarbyskolan finns en elev mottagen i särskolan. Beslut om mottagande i särskolan för eleven saknas dock. Inspektörerna bedömer att mottagande i särskolan, utan att ovanstående är uppfyllt strider mot författningarna och måste åtgärdas. Garanterad undervisningstid I grundskolans kursplaner finns mål som eleverna ska ha uppnått i de olika ämnena efter femte skolåret. I Sjökarbyskolan anordnas inte någon möjlighet för eleverna att uppnå målen i ämnet hem- och konsumentkunskap. Ämnet finns inte heller angivet i de underlag skolan använder inför utvecklingssamtalen. Att eleverna inte ges möjlighet att nå de nationella kursplanernas mål att uppnå i ämnet är enligt inspektörernas bedömning inte i enlighet med författningarnas krav och måste åtgärdas. I Sjökarbyskolan anger såväl skolledning som lärare att några elever har behov av undervisning i svenska som andraspråk. Undervisningen i svenska som andraspråk erbjuds dock inte som ett eget ämne utan ges enbart som stöd i undervisningen i svenska. Inspektionen visar också att skolan inte ger elever och föräldrar tillräckligt tydlig information om skillnaden mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk. Inspektörerna vill i sammanhanget framhålla att svenska som andraspråk är ett eget ämne med egen kursplan och att ämnet ska anordnas i stället för undervisning i svenska för de elever som behöver det. Rektorn är den som ska besluta om undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas för en elev. Inspektörerna bedömer att undervisningen i svenska som andraspråk måste anordnas på ett sådant sätt att det uppfyller författningarnas krav. Valmöjligheter Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. I Sjökarbyskolan anordnades inte elevens val enligt grundskoleförordningen. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste åtgärda detta.

199 SKOLINSPEKTIONEN 12 (15) 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utveckling och kompetens: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Personalens utbildning och kompetens sammantaget är av god. Bedömningen grundar sig på att bedömningsområdet är i överensstämmelse med författningarnas krav. Inspektionen visar att lärarna på Sjökarbyskolan har utbildning för den undervisning de bedriver. Officiell statistik från Skolverket visar att alla lärare i Sjökarbyskolan skola hade pedagogisk högskoleexamen läsåret 06/07. Den genomsnittliga siffran för Österåkers kommunala skolor var under samma tidsperiod 79 procent och för rikets kommunala skolor 86 procent. Vidare framkommer att rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt och att kompetensutveckling i första hand erbjuds utifrån skolans behov. Exempelvis har skolan genomfört kompetensutveckling om kreativa lärprocesser och gemensamma synsätt på bedömningar. Vidare har så kallade pedagogiska kvällar initierats för att personalen ska få möjlighet att föra pedagogiska diskussioner. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.

200 SKOLINSPEKTIONEN 13 (15) om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Ledningen för Sjökarbyskolan består av rektorn samt ett antal arbetslagsledare med ansvar för att leda arbetet i sina arbetslag. Ansvarsfördelningen mellan rektorn och utbildningsledarna uppfattas av personalen som tydlig. Rektorn har också huvudansvaret för särskolan. Inspektionen visar att rektorn leder verksamheten på ett bra sätt samt verkar för att den utvecklas mot bättre måluppfyllelse i förhållande till nationella mål. Såväl personal som föräldrar och elever uppfattar rektorn som väl informerad om vad som händer dagligen i skolan. Det ovan nämnda till trots bedömer inspektörerna att området Rektors ansvar är av mindre god. Detta är en samlad bedömning som framför allt grundar sig på att rektorn inte tar tillräckligt ansvar för uppföljning och utvärdering av elevernas samlade kunskapsresultat. Rektorn bedöms inte heller säkerställa att alla elever som har ett annat modersmål än svenska, får läsa svenska som andraspråk. Andra områden där rektorns ansvartagande bör stärkas gäller elevernas möjligheter att uppnå kursplanernas mål i samtliga ämnen liksom formella beslut för de elever där en anpassning av timplanen görs. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Rektorns ansvar för uppföljning av skolans resultat De nationella kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska ha uppnått i årskurs 5 respektive 9. Elevernas resultat i samtliga ämnen i dessa årskurser utgör därmed ett viktigt underlag för en analys av skolans resultat. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå. I Sjökarbyskolan saknas en sammanställning av måluppfyllelsen gentemot kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna att rektorn på Sjökarbyskolan måste ta ett större ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5. (se avsnitt 1.1). Rektors beslutsfattande Enligt grundskoleförordningen åligger det rektorn att fatta beslut i enlighet med författningarna. Inspektionen visar att det förekommer att elever i Sjökarbyskolan inte läser alla kursplaneämnen utan istället har anpassad studiegång. Dock saknas formella beslut om anpassad studiegång för de aktuella eleverna. Inspektörerna bedömer att detta inte är i enlighet med grundskoleförordningen, varför skolan måste åtgärda detta.

201 SKOLINSPEKTIONEN 14 (15) 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Denna bedömning grundar sig främst på sredovisningens brister men även på att sarbetet generellt bör förbättras. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Systematiskt sarbete Enligt läroplanen behöver undervisningsmålen ständigt omprövas, resultaten följas upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. En kvalitativ utveckling av skolan förutsätter att uppföljningar och utvärderingar kontinuerligt genomförs och systematiskt används genom att resultaten analyseras i förhållande till de nationella målen för utbildningen. Sjökarbyskolans systematiska sarbete är till stor del uppbyggt kring de enskilda arbetslagens arbetslagdeklarationer som revideras årligen. I dessa beskrivs lärarnas pedagogiska grundsyn, kunskapssyn och utvecklingsområden. Vidare utgör den årliga undersökningen av föräldrars, elevers och personals nöjdhet underlag för sarbetet. Utöver detta är skolans systematiska arbete med utvärdering och analys av verksamhetens resultat i förhållande till de nationella målen begränsat. Exempelvis görs ingen analys av skolans kunskapsresultat och några förslag till prioriterade utvecklingsområden för att förbättra måluppfyllelsen preciseras inte heller. Inspektörerna bedömer därför att skolans systematiska sarbete bör förbättras. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, kommunalt bedriven förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en be-

202 SKOLINSPEKTIONEN 15 (15) dömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. I förordningen ställs krav på elevers och personals delaktighet i arbetet med sredovisningen. Även elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Det ställs också krav på att uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska redovisas i sredovisningen. Sjökarbyskolans sredovisning utgår i huvudsak från en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet i områden som exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter, normer och värden samt nöjd personal och personalhälsa. Syftet med en sredovisning är att redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål. Nöjd personal och personalhälsa är dock områden som inte ryms inom de nationella målen. Inspektörerna ställer sig tveksamma till att skolan överlåter så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete till föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Vidare är sredovisningen skriven så att den svårligen kan förstås av intressenter utanför skolan, bland annat refereras ofta till ett så kallat cockpitvärde utan att vidare förklaringar ges. Slutligen måste elever involveras i arbetet med skolans sredovisning och en uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan måste finnas med i sredovisningen. Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen är bristfällig och uppfyller inte förordningens krav. Stockholm Bellita Torén Lars Svensson Pia-Lotta Sahlström

203 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Skärgårdsstadsskolan Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Skärgårdsstadsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Skärgårdsstadsskolan den april, I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Skärgårdsstadsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolinspektionens nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Skärgårdsstadsskolan intervjuades rektorn, lärare, elever, elevvårdspersonal och föräldrar. Inspektörerna besökte även verksamheten i förskoleklasserna och lektioner i årskurserna 1-9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Skärgårdsstadsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 50 Grundskola 431 Källa: Skolans egna uppgifter Utbildningen vid Skärgårdsstadsskolan omfattar förskoleklass och grundskola årskurserna 1 9. Skolans ledningsgrupp består av rektorn och fem utbildningsledare. Elever och personal är organiserade i fem arbetslag som vart och leds av en utbildningsledare.

204 SKOLVERKET 2 (20) Denna rapport omfattar förskoleklass och grundskola. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg beskrivs i separata rapporter avseende hela kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Helhetsbedömning Skärgårdsstadskolan erbjuder en utbildning som i många avseende är av god. Skolan har en hängiven personalgrupp som tillsammans med ledningen bedriver ett väl fungerande arbete utifrån skolans pedagogiska inriktning mot estetiska lärprocesser. Utmärkande för skolan är ett starkt engagemang i arbetet med att bygga upp ett gott arbetsklimat och en trygg miljö, liksom personalens gemensamma strävan att finna olika former för stödinsatser till enskilda elever. Inspektionen visar vidare att skolans ledning, i form av rektorn och fem utbildningsledare, tar ett stort övergripande ansvar för att verksamheten ska utvecklas mot ökad måluppfyllelse. De är väl förtrogna med den dagliga verksamheten och driver den pedagogiska utvecklingen framåt. Dock saknar skolan rutiner för att följa upp och utvärdera kunskapsresultaten i alla ämnen. I och med att skolan inte har denna överblick, finns inte heller tillräckliga underlag för analys och åtgärder i syfte att komma tillrätta med eventuella brister i verksamheten och för att öka måluppfyllelsen. När det gäller skolans sarbete bedömer inspektörerna att detta kan utvecklas genom en bättre uppföljning och utvärdering av bland annat kunskapsresultaten. Kvalitetsredovisningen måste också innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Kunskapsresultaten för år 2007 har förbättrats jämfört med år 2006 när det gäller andelen avgångselever behöriga till nationellt program i gymnasieskolan. Resultaten för andelen elever med fullständigt slutbetyg samt genomsnittligt meritvärde har emellertid försämrats jämfört med år 2006, och ligger under genomsnittet för både kommunen och riket. Skolans resultat avseende såväl det genomsnittliga meritvärdet som andelen elever som uppnått målen i alla ämnen, understiger de förväntande värden som Skolverkets beräkningsmodell SALSA anger. Att eleverna når goda resultat i matematik, svenska och engelska och därigenom är behöriga till nationella program är naturligtvis mycket viktigt, men hög måluppfyllelse måste enligt inspektörerna gälla alla ämnen. Resultaten för enskilda år kan förvisso variera men det gäller ändå för skolan att säkerställa att resultaten förbättras, vilket enligt inspektörerna förutsätter att skolan regelbundet följer upp och utvärderar verksamheten samt planerar och vidtar åtgärder med utgångspunkt i detta. Undervisningen vid Skärgårdsstadsskolan bedöms i många avseenden vara av god, t.ex. när det gäller arbetet med att utveckla undervisningen mot varierade arbetsformer, ge utrymme för olika kunskapsformer och att hos eleverna skapa nyfikenhet och lust att lära. Däremot bedömer inspektörerna att elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen och det egna lärandet bör förbättras. Skärgårdsstadsskolan uppfattas av de flesta elever, lärare och föräldrar som trivsam och trygg. Skolans satsning på estetiska lärprocesser, som bland annat innebär regelbundna gemensamma samlingar, bidrar enligt samstämmiga uppgifter till att skapa ett

205 SKOLVERKET 3 (20) gott arbetsklimat på skolan. Inspektionen visar dock att det förekommer att elever utsätts för kränkande behandling och att bristande arbetsro råder i någon enstaka grupp. Trots att inspektörerna bedömer att skolans arbete med normer och värden präglas av ett systematiskt och aktivt värdegrundsarbete, bör skolan fördjupa och tydligare samordna sitt arbete med att motverka mobbning, diskriminering och andra former av kränkande behandling. Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte heller författningarnas krav. Detta behöver således åtgärdas. Slutligen finns ytterligare brister som måste åtgärdas. Exempelvis uppfyller inte skolans skriftliga bedömningar grundskoleförordningens krav, eleverna erbjuds inte elevens val och svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningens krav. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Utvecklingssamtal genomförs inte i alla årskurser enligt förordningen (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans skriftliga bedömningar uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av företrädare för elever (6 kap. 8b grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

206 SKOLVERKET 4 (20) Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Utvecklingssamtalen bör utvecklas så att de ger tydlig information om elevens kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna. - Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras. - Skolan bör förtydliga för eleverna vad de grundar sin bedömning och betygssättning på. - Skolan bör i högre grad samverka med andra skolor kring grunderna för bedömning. - Skolan bör utveckla elevernas inflytande över arbetssätt och arbetsformer samt undervisningens innehåll. - Samverkan mellan skola och fritidshem bör förbättras. - Arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningar bör utvecklas. - Skolans rutiner rörande åtgärdsprogram bör förbättras så att det tydligt framgår när åtgärdsprogram ska upprättas, vad de ska innehålla samt hur berörda elever och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid upprättande av åtgärdsprogram. - Skärgårdsstadsskolan bör vidta åtgärder så att alla elever får tillgång till lärare som har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. - Rektorns pedagogiska ledarskap bör utvecklas. - Skolans sarbete bör förbättras. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.

207 SKOLVERKET 5 (20) 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Tabell 1. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever (i procent) som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven i Skärgårdsstadsskolan. Dessutom anges andel elever som bedömts uppnått målen totalt i kommunen. Skärgårdsstadsskolan Österåker kommun Ämne År 2006 År 2007 År 2006 År 2007 Svenska Engelska Matematik Källa: Skolans och kommunens egna uppgifter. Tabell 2. Sammanställning av betygsresultat för årskurs 9 i Skärgårdsstadsskolan jämfört med samtliga skolor i Österåkers kommun samt i riket år 2006 och 2007, enligt statistik från Skolverket. Skärgårdsstadsskolan Österåkers kommun Riket Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program Meritvärde 1 213, ,8 209,4 206,8 207,3 1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne.

208 SKOLVERKET 6 (20) Kommentar: De nationella ämnesproven i grundskolans årskurs 5 används som stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått kursplanernas mål i svenska, matematik och engelska. I tabell 1 ovan redovisas resultaten för nationella ämnesproven för Skärgårdsstadsskolan under perioden Av tabellen framgår att resultaten förbättrats något i engelska men försämrats en aning i svenska och matematik. I skolans rapportering till kommunen av de samlade kunskapsresultaten i årskurs 5 läsåret 2006/07 framgår att samtliga elever uppnådde målen i alla ämnen med undantag för svenska (91,7 procent), engelska (89,6 procent), matematik (91,7 procent) och fysik (89,6 procent). Resultaten i de ämnen för vilka en 100 procentig måluppfyllelse redovisas måste dock ställas i relation till vad som beskrivs i avsnitt 1.3 Bedömning. Skärgårdsstadsskolans kunskapsresultat redovisat i form av betygsstatistik för årskurs 9 har försämrats när det gäller andel elever med fullständigt betyg och meritvärde. Däremot har resultatet förbättrats när det gäller andel elever behöriga till gymnasieskolans nationella program. Skolans resultat avseende meritvärde och andel elever med betyg i alla ämnen, kan även jämföras med de modellberäknade värden som Skolverkets analysverktyg SALSA 2 anger. Vid en sådan jämförelse framkommer att resultaten för Skärgårdsstadsskolan år 2007 ligger under det modellberäknade värdet. En närmare granskning av betygsfördelningen mellan pojkar och flickor visar att pojkarnas meritvärde är högre än flickornas. Pojkarnas genomsnittliga meritvärde är högre än såväl motsvarande värden för pojkarna i kommunens skolor som i övriga riket. Flickornas genomsnittliga meritvärde är lägre än motsvarande värde för flickor i kommunens skolor liksom i övriga riket. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, 2 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser - Salsa. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende "andel elever som uppnått målen" respektive "genomsnittligt meritvärde" med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. SALSA bör användas som ett underlag av flera vid analys av kommuners och skolors resultat.

209 SKOLVERKET 7 (20) om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att bedömningsområdet Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat är av mindre god. Denna bedömning grundar sig på att lärarnas uppföljning av kunskapsresultaten inte sker systematiskt i samtliga ämnen. I de tidigare årskurserna följer lärarna upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i framför allt engelska, svenska och matematik. När det gäller hur och i vilken omfattning lärarna följer upp skolans alla ämnen utifrån läroplanens och kursplanernas mål är variationen stor mellan olika lärare. Ett arbete med att lokalt tolka de nationella målen i lokala kursplaner har påbörjats men är vid inspektionstillfället avstannat. Flera lärare uttrycker ett behov av att fortsätta och vidareutveckla detta arbete i syfte att utveckla metoder och instrument för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i ämnen där de idag upplever sig sakna sådana. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Uppföljning av alla ämnen Enligt läroplanen är det varje lärares ansvar att utifrån kursplanernas krav utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. I de senare årskurserna följs elevernas kunskapsutveckling upp av respektive ämneslärare. I de lägre årskurserna använder sig skolan av olika diagnosinstrument i svenska, matematik och engelska för att följa upp elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen. När det gäller uppföljningen av övriga ämnen har skolan visserligen lämnat rapport till kommunen angående måluppfyllelsen i årskurs 5, men enligt både lärare och rektorn är dessa resultat inte helt tillförlitliga. I intervjuerna framkommer att många lärare upplever det svårt att bedöma elevernas kunskaper i samtliga ämnen eftersom metoder för uppföljning och utvärdering saknas. Inspektörerna bedömer att skolan inte systematiskt följer upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Skolan bör därför fortsätta arbetet med att utveckla metoder för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Utvecklingssamtal I grundskoleförordningen anges att minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på

210 SKOLVERKET 8 (20) en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Såväl de elever som föräldrar som inspektörerna talar med är i huvudsak nöjda med utvecklingssamtalen. Emellertid framkommer att utvecklingssamtalen i de tidigare årskurserna en ofta begränsas till att handla om ämnena svenska, matematik och engelska. Information om måluppfyllelse i övriga ämnen saknas till stor del. Vad gäller utvecklingssamtalen i de senare årskurserna framkommer i intervjuer med elever och föräldrar, att en del underlag från ansvariga ämneslärare är torftiga och inte alltid fokuserar elevernas kunskapsutveckling. I de senare årskurserna kompletteras eller ersätts utvecklingssamtalen med så kallade frivilliga ämnesdagar, då elever och föräldrar kan boka tid för enskilda samtal hos respektive ämneslärare. Även om många elever och föräldrar uppskattar möjligheten att kunna samtala med respektive ämneslärare, finns praktiska svårigheter kring själva genomförandet. Framför allt i årskurs 9 finns elever och föräldrar som uttrycker missnöje över organiseringen av dessa ämnesdagar. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna att skolan bör säkerställa att utvecklingssamtalen ger tydlig information om elevens kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna bedömer vidare att utvecklingssamtal måste genomföras i alla årskurser. De kan således inte vara frivilliga i årskurs 9. Individuell utvecklingsplan I grundskoleförordningen ställs krav på att läraren vid utvecklingssamtalet ska, i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan, skriftligt sammanställa vilka insatser som behövs för att elevens ska nå nationella mål och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanerna och kursplanerna. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner som upprättats vid Skärgårdsstadsskolan och noterar att en på dessa varierar. Bland annat behöver den framåtsyftande delen, utvecklas och de mål som formuleras i utvecklingsplanerna tydligare kopplas till kursplanernas kunskapser. Särskilt i de senare årskurserna uttalar elever en viss tveksamhet till planernas betydelse för det egna arbetet och den egna kunskapsutvecklingen. Orsaken till detta är enligt dessa elever att de mål som formuleras i de senare årskurserna inte känns tillräckligt utmanande eller angelägna. Eleverna i årskurs 8 och 9 har enligt egen utsago istället betydligt större fokus på betygen. Inspektörerna bedömer därför att skolans arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas så att långsiktiga mål och skolans insatser med utgångspunkt i nationella mål för utbildningen tydligare framgår. 1.3 Bedömning och betygssättning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna, om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna,

211 SKOLVERKET 9 (20) om betyg sätts enligt författningarnas krav, om betygskatalog förs enligt bestämmelserna. Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Trots ett i många avseenden gott arbete bedömer inspektörerna sammantaget att Skärgårdsstadsskolans arbete med Bedömning och betygssättning är av mindre god. Enligt lärarna utgår de från de nationella målen i kursplanerna och betygskriterierna vid bedömning och betygssättning. Nationella prov i årskurs 5 och 9 används i viss mån till sambedömning. Intervjuade lärare efterlyser dock mer tid till bedömningsdiskussioner. Betygskatalog förs enligt författningarnas krav. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Allsidig bedömning Läroplanen anger att läraren vid betygssättningen ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Både elever och lärare beskriver goda exempel på olika former av allsidiga och gemensamma bedömningar inom exempelvis de naturoch samhällorienterande ämnena, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap och slöjd. Elever som inspektörerna samtalar med under inspektionsbesöket är osäkra på vad som ligger till grund för lärarnas bedömningar och menar att det varierar mellan olika lärare i vilken mån de ges möjlighet att allsidigt visa sina kunskaper. Även om eleverna har en känsla av att betygen är rättvisa så är bedömningsgrunderna otydliga för eleverna. Inspektörerna bedömer därför att lärarna bör förtydliga för eleverna vilka underlag de använder i sitt arbete med utvärdering och bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Utgångspunkt vid bedömning och betygssättning Läroplanen anger att betyget uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne och i förekommande fall, ämnesblock. Enligt grundskoleförordningen ska betyget, när betyg sätts, bestämmas med hjälp av de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan, och de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken. Med kursplan och betygskriterier avses de som fastställts på nationell nivå. Dessa ska således utgöra den måttstock mot vilken elevernas kunskaper bedöms och betygssätts. Skolans arbete med att lokalt konkretisera de nationella målen har som tidigare beskrivits tillfälligt avstannat. Lärarna anger vid intervjuerna att de vid betygssättning av eleverna utgår från de nationella kriterierna. För att öka likvärdigheten i bedömningarna förs i viss mån bedömningsdiskussioner kring de nationella proven. I övrigt förs inga regelbundna betygs- och bedömningsdiskussioner mellan lärare på

212 SKOLVERKET 10 (20) skolan eller med lärare från andra skolor. Inspektörerna bedömer därför att skolan i högre grad bör samverka med andra skolor kring grunderna för bedömning och betygssättning. Skriftliga bedömningar Enligt grundskoleförordningen ska en skriftlig bedömning ges om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret. Av bedömningen ska elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket framgå. Dessutom kan de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Inspektörerna har tagit del av några exempel på skriftliga bedömningar som upprättats vid Skärgårdsstadsskolan. Inspektörerna bedömer att bedömningarna måste utvecklas så att det tydligare framgår vilka kunskaper eleven uppnått och inte, vilket nu är fallet, beskriver vilka kunskaper som saknas. Inspektörerna bedömer därför att skolans skriftliga bedömningar inte uppfyller förordningens krav, varför detta måste åtgärdas. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Genomförande av utbildningen är av god även om det enligt nedan finns utrymme för förbättringar. Bedömningen grundar sig på att såväl lektionsbesök som intervjuer och samtal visar att

213 SKOLVERKET 11 (20) eleverna i Skärgårdsstadsskolan ges möjlighet att, i enlighet med läroplanens skrivningar, utveckla nyfikenhet och lust att lära. Vidare lär sig eleverna att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Vid inspektionen framkommer flera goda exempel på att läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans undervisning. Detta till trots framkommer i intervjuer med lärare att en viss osäkerhet råder kring tolkningen av läroplanens och kursplanerna olika mål. Skolans medvetna satsning på estetiska lärprocesser liksom arbetet i projekt och teman ger stort utrymme för olika kunskapsformer. Den gemensamma morgonsamlingen är, förutom mycket annat, ett uttryck för detta. Verksamheten i de båda förskoleklasserna skiljer sig åt utifrån elevsammansättningen. Alla elever med annat modersmål finns till exempel i den ena gruppen. Verksamheten i båda grupperna utgör en god grund för barnens fortsatta skolgång och ger både utrymme för såväl lek och lärande som språklig och matematisk utveckling, samtidigt som barnen ges möjlighet att själva välja aktiviteter. Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleklasserna är av god men vill ändå påpeka vikten av att skolan organisatoriskt skapar likvärdiga förutsättningar för båda förskoleklasserna. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Inflytande och ansvarstagande för det egna lärandet I läroplanen anges att läraren ska se till att elever oavsett kön och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar sin inlärning och för sitt arbete i skolan samt tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Inspektionen visar att elevernas möjligheter till inflytande över undervisningsprocessen och över sitt eget lärande varierar mellan olika lärare och ämnen. Några lärare diskuterar kontinuerligt val av arbetssätt och undervisningens innehåll med eleverna och ger dem möjligheter att bidra med synpunkter och förslag, medan andra lärare företrädesvis utgår från sin egen planering. Många av de elever som inspektörerna möter i inspektionen uppger att det är lärarna som till största delen bestämmer undervisningens innehåll och utformning. I de lägre årskurserna får eleverna oftast en fast planering att arbeta efter och ibland ges de möjlighet att välja arbetsuppgifter efter att de av läraren förelagda arbetsuppgifterna är slutförda. I årskurs 6-9 planerar flertalet lärare undervisningens innehåll och upplägg, vilket sedan presenteras i form av planer för olika arbetsområden. Eleverna ges därmed begränsade möjligheter att ha synpunkter på undervisningens innehåll och planering. För vissa lärare och i några ämnen får eleverna ibland välja arbetssätt och redovisningsformer. Eleverna menar att de visserligen får mål för olika arbetsområden, men eleverna förstår dem inte alltid. Tid till förklarande diskussioner ges inte heller. Genom mer formella forum som klassråd, elevråd, matråd och projektgrupper ges eleverna möjlighet till visst inflytande över frågor som berör skolans mer övergripande verksamhet. Inspektörerna bedömer sammantaget att elevernas inflytande och ansvarstagande bör utvecklas ytterligare.

214 SKOLVERKET 12 (20) Samverkan Enligt läroplanen ska samarbetet mellan förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Syftet är att skapa goda förutsättningar för barns lärande genom arbete i arbetslag där de olika förskole-, fritidshems- och skolkulturerna möts. Fritidshemmens personal har ofta så kallade kombinationstjänster vilket innebär halvtidstjänst inom fritidshemsverksamheten och halvtidstjänst som resurs inom skolan ofta som elevassistent och tid för samarbete saknas. Mötesfora och kontinuerliga pedagogiska diskussioner mellan personal från de olika verksamheterna saknas därför i stor del. Inspektörerna bedömer därför att samarbete mellan grundskola och fritidshemmen bör förbättras. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av god. Bedömningen grundar sig på att Skärgårdsstadsskolan har rutiner för identifiera elever i behov av särskilt stöd speciellt i ämnena matematik, svenska och engelska. Olika tester och diagnoser genomförs liksom regelbundna klasskonferenser där eleverna kunskapsutveckling uppmärksammas. Inspektionen visar att skolan ger olika typer av särskilt stöd till eleverna såsom individuella speciallärarinsatser, elevassistenter samt stöd under mentorstid eller under så kallad ET-tid (elevens egen tid). Så kallade motivationssamtal sätts in när lärarna uppfattar att någon elev är på väg att tappa gnistan. Samtalen innebär att de lärare som finns runt en elev genomför ett, ibland flera, motivationssamtal i syfte att både uppmuntra eleven och fånga upp eventuella problem på ett tidigt stadium. Interna elevkonferenser runt enskilda elever genomförs vid behov med hjälp av skolpsykolog. Dessa interna konferenser är ett forum för alla undervisande lärare där de kan diskutera vilka förhållningssätt som kan vara ett stöd för den enskilde eleven. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns.

215 SKOLVERKET 13 (20) Individanpassad undervisning Enligt läroplanen ska läraren utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Inspektörernas intervjuer, samtal och observationer tyder på att arbetet med individanpassning är av skiftande och varierar mellan enskilda lärare. I några fall ser inspektörerna hela klasser som arbetar på samma sätt och med samma uppgifter. Elever i de tidiga årskurserna uppger att de ofta får så kallade stoppsidor vilket innebär att de måste stanna och invänta sina kamrater. Inspektörerna bedömer därför att skolans undervisning i större utsträckning bör anpassas till varje elevs behov och förutsättningar. Åtgärdsprogram Enligt skollagen och grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder ska rektorn se till att behovet utreds och att ett åtgärdsprogram utarbetas, såvida utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Inspektörernas samtal och intervjuer visar att skolan upprättar åtgärdsprogram för de elever som har svårigheter i skolarbetet, men att det i lärargruppen föreligger oklarheter kring åtgärdsprogram kopplat till skolans så kallade IG-varningar som utfärdas för elever i årskurs 8 eller årskurs 9 i de fall en elev riskerar att inte nå målen. På skolan finns en gemensam mall för åtgärdsprogram. I de exempel på åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av framgår inte alltid sambandet mellan vidtagna åtgärder och de utbildningsmål eleven ska uppnå. Vidare framgår inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla arbetet med åtgärdsprogrammen så att dessa svarar mot författningarnas krav. Skolan bör också förbättra rutinerna i arbetet med åtgärdsprogram så att det blir tydligt för lärarna när ett åtgärdsprogram ska upprättas. Se vidare Skolverkets allmänna råd: För arbete med åtgärdsprogram SKOLFS 2008:25. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare,

216 SKOLVERKET 14 (20) om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Normer och värden i studiemiljö och samvaro är av god. Bedömningen grundar sig på att skolan, trots avsaknaden av en uttalad och gemensam strategi, bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Studiemiljön är, enligt inspektörernas bedömning, tydligt inriktad på lärande och skolans personal uttalar höga förväntningar på sina elever. Mycket arbete och engagemang läggs ner på att skapa goda relationer mellan lärare och elever, elever emellan och lärare emellan. Regelbundna morgonsamlingar respektive så kallade forum bidrar till att skapa en stark vi-känsla på skolan, samtidigt som eleverna lär sig vara publik och visa respekt och uppskattning för varandras arbeten. Skolans matorganisation innebär att yngre och äldre elever äter tillsammans. Ytterligare exempel är de tidigare nämnda motivationssamtalen som synliggör och uppmuntrar skoltrötta elever. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Ordningsregler Rektorn har enligt grundskoleförordningen ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att dessa utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Det är viktigt att alla känner sig involverade i arbetet med att utforma dessa ordningsregler, så att alla kan känna sig solidariska med de överenskommelser som görs. På skolan finns ordningsregler utarbetade, dessa är förankrade bland eleverna men har inte utformats tillsammans med eleverna. Inspektörerna bedömer att rektorn måste se till att ordningsregler utarbetas och följs upp på det sätt som anges i grundskoleförordningen. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Enligt en särskild förordning omfattar skyldigheten också att denna plan ska arbetas fram, följas upp och ses över under medverkan av elever. Skolans likabehandlingsplan, som inspektörerna tagit del av, bedöms endast delvis uppfylla lagens krav på en sådan plan. I planen beskrivs bland annat skolans förebyggande arbete medan åtgärder utifrån en aktuell kartläggning av verksamhetens behov saknas. Eleverna har inte heller varit delaktiga när planen utarbetades. Inspektörerna bedömer därför att likabehandlingsplanen måste utvecklas i dessa delar för att uppfylla de krav som ställs på en sådan plan. Se även Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2006:7).

217 SKOLVERKET 15 (20) 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Tillgång till likvärdig utbildning är av mindre god. Inspektionen visar att Skärgårdsstadsskolan till stora delar erbjuder utbildning i enlighet med författningarnas krav såsom bl.a. mottagande av elever, omfattning av verksamheten i förskoleklassen, avgiftsfri undervisning och tillgång till studie- och yrkesorientering. Eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler även skolan i stort saknar grupprum samt att många passager och utrymmen är trånga. Skolan saknar delvis ändamålsenlig ITutrustning. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Garanterad undervisningstid Svenska som andraspråk är ett eget ämne med en egen kursplan och ska enligt grundskoleförordningen anordnas istället för svenska om en elev bedöms behöva det. Rektorn ska fatta beslut om detta. I Skärgårdsstadsskolan finns ett fåtal elever som av rektorn bedöms behöva svenska som andraspråk. Verksamheten anordnas

218 SKOLVERKET 16 (20) dock inte som ett eget ämne utan ges som stöd i svenska. Detta är enligt inspektörernas bedömning inte i enlighet med förordningens krav vilket måste åtgärdas. Valmöjligheter Enligt grundskoleförordningen ska ett visst antal timmar i timplanen anges för elevens val. Syftet med elevens val är att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen samt att eleven ska kunna göra sina egna val utifrån ett allsidigt urval ämnen som styrelsen ska erbjuda. Skärgårdsstadsskolan anordnar enligt samtliga intervjugrupper inte elevens val. Detta är inte i enlighet med förordningen vilket måste åtgärdas. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Personalens utbildning och kompetensutveckling är av mindre god Av inspektionen framgår att rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt, att utbildningsledarna får den kompetensutveckling de behöver för sitt uppdrag och att personalen generellt sett har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen. Emellertid framkommer i inspektionen att andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning är lägre jämfört med såväl kommunen i övrigt som riket. När det gäller andelen lärare med specialpedagogisk högskoleutbildning är denna enligt tillgänglig statistik påtagligt låg. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Personalens utbildning Enligt skollagen är kommuner skyldiga att för undervisning använda lärare som har en utbildning för den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå.

219 SKOLVERKET 17 (20) Officiell statistik från Skolverket visar att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i Skärgårdsstadsskolan var 75 procent läsåret 07/08. Jämfört med rikets kommunala skolor (85 procent) är detta en låg andel, även jämfört med den genomsnittliga siffran för Österåkers kommunala skolor (80 procent) är andelen låg. Vid faktagranskning av rapporten uppger rektor att ovanstående uppgifter inte är med verkligheten överensstämmande då andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklass är 100 procent, i år 1-5 är 94 procent och i år procent. Inspektionen visar också att endast ett fåtal av de lärare som tjänstgör som speciallärare har en fullständig utbildning för ett uppdrag som speciallärare. Flertalet av de lärare som idag arbetar som speciallärare i Skärgårdsstadsskolan har i kommunens regi fått kompetensutveckling riktad mot sådan tjänstgöring. Dock kan sådan kompetensutveckling, enligt inspektörernas bedömning, inte fullt ut ersätta en specialpedagogisk högskoleexamen. Sammantaget bedömer inspektörerna att skolan bör vidta åtgärder så att alla elever får tillgång till lärare som har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Rektors ansvar är av god. Inspektionen visar att rektorn, som tillträdde sin tjänst augusti 2007, är väl förtrogen med den verksamhet hon leder. Viktiga forum som bidrar till detta är skolans ledningsgrupp, de morgonmöten som hålls tre gånger i veckan liksom husmöten ett par gånger per termin. Dokumenterade uppföljningar av respektive arbetslags arbete i förhållande till arbetsplanen lämnas in till ledningen. Vidare framkommer i inspektionen att rektorn frekvent rör sig ute i verksamheten och många elever uppger att de ofta söker upp rektorn. Vidare framgår att skolan fungerar väl i flera avseenden

220 SKOLVERKET 18 (20) och att rektorn tillsammans med utbildningsledarna har stor betydelse i detta arbete. Bland annat uppges ledningen vara starkt pådrivande när det gäller utvecklingen av skolans inriktning mot estetiska lärprocesser, värdegrundsarbetet, individuella utvecklingsplaner samt arbetet med åtgärdsprogram. Ledningen arbetar medvetet med att skapa forum för pedagogiska diskussioner dels inom respektive enhet, dels mellan enheterna. Elever, personal och föräldrar uppger också att de har stort förtroende för rektorn. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Rektor som pedagogisk ledare Enligt skollagen vilar det på rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare har rektorn, enligt läroplanen, det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn uppger i intervju och samtal att arbetet med att skapa rutiner, strukturer och kontinuitet inom områden som elevhälsa, betyg och betygssättning är prioriterat under innevarande läsår. Denna prioritering bekräftas av personalen. Mot bakgrund av att det finns behov av förbättringar bland annat när det gäller uppföljning och utvärdering av resultaten i alla ämnen, tydligare uppföljning och utvärdering av läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och skolans sarbete bedömer inspektörerna att rektorn bör ta ett ännu tydligare ansvar för det pedagogiska ledarskapet på skolan. Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat De nationella kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska uppnå efter det femte skolåret i samtliga ämnen. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till bland annat de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå. I Skärgårdsstadsskolan finns ingen samlad bild av huruvida eleverna i årskurs 5 når dessa mål eller inte. I skolans sredovisning för år 2006/2007 finns endast en kommentar kring resultat av de nationella proven. Utöver resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 5, kan skolan inte redogöra för hur stor andel av eleverna som uppnår de nationella målen i årskurs 5 i kursplanernas samtliga ämnen. Inspektionen visar dock att rektorn genom att kontinuerligt vistas i verksamheten, föra samtal med specialpedagog och lärare, delta i måluppfyllelsekonferens etc. har en förhållandevis god bild av elevernas resultat. Resultaten av nationella prov i årskurs 9 har till viss del analyserats. Bland annat visar analysen av provet i svenska att skolan inte arbetat tillräckligt med argumentation. Skolans ledning har planer på att, med utgångspunkt i resultaten för årskurs 9 gemensamt med alla på skolan föra en diskussion kring resultat, bedömning och betygssättning samt skolans och lärarnas arbetssätt och arbetsformer. Inspektörerna bedömer att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanernas mål i årskurs 5 och årskurs 9 i samtliga ämnen. Det är rektorns ansvar att ett sådant arbete sker.

221 SKOLVERKET 19 (20) 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Kvalitetsarbete är av mindre god och att det inom nedanstående områden finns behov av förbättringsinsatser respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Systematiskt sarbete Enligt läroplanen behöver undervisningsmålen ständigt omprövas, resultaten följas upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. En kvalitativ utveckling av skolan förutsätter att uppföljningar och utvärderingar kontinuerligt genomförs och systematiskt används genom att resultaten analyseras i förhållande till de nationella målen för utbildningen. Detta behöver ske på olika nivåer i skolans organisation. Skärgårdsstadsskolans sarbete är till stor del uppbyggt kring arbetslagens arbetsplaner där skolans vision och målsättning tolkats och konkretiserats av arbetslaget. Utvärderingar sker dels månadsvis dels vid läsårets slut och resultaten förs delvis in i skolans sredovisning. De utvärderingar och självskattningar som görs saknar dock ett tydligt samband med de nationella målen för utbildningen. Formerna för uppföljning och utvärdering går inte heller att utläsa ur arbetslagens planer. Resultat tas inte fram och analyseras inte på en skolövergripande nivå vare sig vad gäller elevernas kunskapsresultat eller effekterna av värdegrundsarbetet. Vidare går inte att utläsa i föreliggande arbetsplaner hur eventuella slutsatser från föregående års utvärderingar inverkar på årets arbete. De insatser som skolan gör på olika områden blir därför enligt inspektörerna svåra att följa upp och utvärdera. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna att skolans sarbete bör förbättras. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser

222 SKOLVERKET 20 (20) vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen har till syfte att bidra till att utveckla skolans verksamhet i riktning mot de nationella målen och till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. Skärgårdsstadsskolans sredovisning utgår i huvudsak från en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet vad gäller exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter, normer och värden samt nöjd personal och personalhälsa. Inspektörerna bedömer att Skärgårdsstadsskolans sredovisning brister i flera avseenden. Redovisning och analys av måluppfyllelse i fler ämnen än svenska, engelska och matematik saknas. Likaså saknas en uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan. Resultatet av förskoleklassens och fritidshemmens arbete går inte att utläsa. Eleverna har inte medverkat. Vidare är sredovisningen skriven så att den svårligen kan förstås av intressenter utanför skolan, bland annat refereras till ett så kallat cockpitvärde utan att vidare förklaringar ges. Syftet med en sredovisning är att redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål nöjd personal och personalhälsa är dock områden som inte ryms inom de nationella målen. Inspektörerna ställer sig slutligen tveksamma till att skolan baserar så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete på föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Stockholm Sigbritt Gålnander Lee Gleichmann Linnarsson

223 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Solskiftesskolan Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Solskiftesskolan, grundskola 4-9 och obligatorisk särskola Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Solskiftesskolan den mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av beslutet. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Solskiftesskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolinspektionens nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Solskiftesskolan intervjuades skolledning, lärare, elevvårdspersonal, elever och föräldrar till elever. Inspektörerna gjorde lektionsbesök i grundskolans årskurs 4-9 och i obligatoriska särskolan. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Solskiftesskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 330 Obligatorisk särskola 45 Källa: Skolans egna uppgifter Solskifteskolan ligger i Österåkers kommun två kilometer från Åkersberga centrum. I Solskiftesskolan finns grundskola årskurs 4-9 och obligatorisk särskola innehållande både träningsskola och grundsärskola. Enstaka elever går i gymnasiesärskola. I skolan finns vidare två särskilda undervisningsgrupper för elever i grundskolan.

224 SKOLINSPEKTIONEN 2 (19) Helhetsbedömning Solskiftesskolans kunskapsresultat bedöms behöva förbättras då mer än en femtedel av skolans elever inte fick fullständiga betyg år 2007 och en fjärdedel av skolans elever i årskurs 5 inte bedömdes uppnå målen för det nationella ämnesprovet i matematik. De enskilda elevernas kunskapsutveckling följs dock upp på ett förtjänstfullt sätt, bland annat med hjälp av de så kallade kunskapspärmarna. I undervisningen finns stora skillnader i hur lärare utför sitt uppdrag i förhållande till styrdokumentens krav. Flera lärare ger elever inflytande över val av arbetssätt och innehåll. Alltför många motsatta exempel ges dock också. I skolan bedrivs vidare undervisning som ger elever goda möjligheter till att nå förståelse och förtrogenhet i ämnena. I enlighet med läroplanens mål att sträva mot innehåller dessa lektioner inslag av problemlösning, reflektion, diskussion med mera. Dock förekommer även undervisning där lärare ägnar mycket lektionstid åt faktacentrerad undervisning och låter eleverna svara på uppgifter av repetitiv karaktär. Skolan och rektorn bör ta ett större ansvar för att läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot utgör grunden för hur undervisningen planeras. Solskiftesskolan har väl inarbetade rutiner för att identifiera och ge särskilt stöd till de elever som är i behov av detta. Eleverna ger uttryck för att skolan är lugn och trivsam. Dock bör skolan förbättra sitt värdegrundsarbete genom att både stärka det etiska perspektivet i undervisningen och arbetet med att påverka eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande värderingar. Vad gäller skolans arbete med att tillgodose elevernas tillgång till utbildning finns enligt inspektörernas bedömning mycket som måste åtgärdas. Skolan uppvisar brister gällande naturorienterande ämnen, språkval, hem- och konsumentkunskap och elevens val. Inspektörernas observationer och nationell statistik visar också att skolan bör arbeta för att eleverna i högre grad än idag ges tillgång till lärare som har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver Vid inspektörernas intervjuer framkommer många positiva synpunkter gällande rektorns ledarskap i skolan. Det är dock inspektörernas bedömning att rektorn måste ta ett större ansvar för att såväl följa upp skolans resultat i förhållande till nationella mål som för att styrdokumentens mål att sträva mot genomsyrar undervisningen i alla ämnen. När det gäller skolans sarbete bedömer inspektörerna att detta behöver göras på ett mer systematiskt och tydligt sätt och att kunskapsresultaten måste ges större utrymme i detta sammanhang. Slutligen behöver skolans i sredovisning utvecklas på ett flertal punkter

225 SKOLINSPEKTIONEN 3 (19) Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Utvecklingssamtal genomförs inte i särskolan enlighet med förordningen (7 kap. 1 särskoleförordningen). - Skolan följer inte de regler som gäller för betygssättning inom särskolan (7 kap. 3 särskoleförordningen). - De skriftliga omdömen som upprättas för elever som i slutet av nionde skolåret saknar betyg i ett ämne eller ämnesblock, uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen och 5 kap. 1 särskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan. (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Elevens val erbjuds inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Alla elever ges inte möjlighet att välja engelska eller svenska som alternativ till moderna språk inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte möjlighet att nå de nationella målen för naturorienterande ämnen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Hem- och konsumentkunskap anordnas inte så att eleverna ges möjlighet att nå de nationella målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9 (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Beslut om placering av elev i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med förordningen (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolans kunskapsresultat bör förbättras. - Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras.

226 SKOLINSPEKTIONEN 4 (19) - Skolan bör i högre grad samverka med andra skolor kring grunderna för bedömning och betygssättning. - Undervisningen bör i högre grad utgå från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot så att alla elever ges större möjligheter till bland annat diskussioner, problemlösning och kritiskt tänkande. - Elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande bör förbättras. - Skolans värdegrundsarbete bör förbättras. - Skolan bör vidta åtgärder så att elever får tillgång till lärare som har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. - Rektorns pedagogiska ledarskap bör utvecklas. - Skolans sarbete bör förbättras. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Nedan visas statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 5.

227 SKOLINSPEKTIONEN 5 (19) Tabell 1. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever (%) som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven i Solskiftesskolan. Ämne År 2006 År 2007 Svenska Engelska Matematik 87% 75 Källa: skolans egna uppgifter Nedan visas avgångselevernas betygsresultat från år 2007 Tabell 2. Sammanställning av resultat för åk 9 i Solskiftesskolan jämfört med samtliga skolor i Österåkers kommun samt i riket år 2006 och 2007, enligt statistik från Skolverket. Solskiftesskolan Österåkers kommun Riket Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg 80,5 79,4 79,0 77,6 76,0 76,1 Andel (i procent) behöriga till nationellt program 98,9 97,1 92,8 93,8 89,5 89,1 Meritvärde 1 213,3 205,7 209,8 209,4 206,8 207,3 Kommentar: De nationella ämnesproven i årskurs 5 används bland annat för att ge stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått de prövade målen i svenska, matematik och engelska. Ur tabell 1 ovan framgår att endast 75 procent av eleverna bedömdes nå ämnesprovens mål i matematik, något som uppmärksammats och diskuterats i skolan. Vid inspektionsbesöket presenterades inspektörerna en sammanställning av skolans totala måluppfyllelse gentemot kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5. Då denna sammanställning innehåller tveksamma uppgifter och det inte gått att få dess riktighet bekräftad, har inspektörerna valt att bortse från den i sin bedömning av skolans samlade resultat. De betyg som sätts i slutet av årskurs 9 anger i vilken grad eleverna har uppnått de mål som uttrycks i kursplanerna för olika ämnen. Genomsnittliga betygsresultat för Solskiftesskolan redovisas i tabell 2 ovan. Av tabellen framgår att betygsresultaten år 1 Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne.

228 SKOLINSPEKTIONEN 6 (19) 2007 vid Solskiftesskolan är i paritet med riksgenomsnittet avseende såväl andel elever med fullständigt slutbetyg som meritvärde. Det bör dock noteras att drygt 22 procent av skolans elever inte får fullständiga betyg. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är större än motsvarande resultat i kommunen och i riket. Inspektörerna har även observerat hur betygen fördelas mellan pojkar och flickor. Jämförelsen visar att flickornas och pojkarnas meritvärde år 2007 i stort sett är lika. Dock framkommer ur denna observation att det nästan uteslutande är pojkar som inte får fullständiga betyg i Solskiftesskolan. Detta har inte uppmärksammats inom skolan. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat är av god. Bedömningen grundar sig på att lärarnas uppföljning av kunskapsresultaten i alla ämnen sker systematiskt, framför allt med stöd av skolans så kallade kunskapspärmar som används både inom den obligatoriska särskolan och grundskolan. I Solskiftesskolans kunskapspärmar dokumenteras de enskilda elevernas kunskaper i förhållande till skolans lokala konkretiseringar av kursplanernas mål i alla ämnen. De mål som bedöms ha uppnåtts markeras i pärmarna. Pärmarna används sedan under utvecklingssamtalen för att belysa elevernas kunskapsutveckling i förhållande till nationella mål. Vid intervjuer med föräldrar och elever framkommer att dessa är nöjda med den information som ges under utvecklingssamtalen och de menar att samtalen ger en god bild av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de mål som ska uppnås. Inspektörerna noterar dock att

229 SKOLINSPEKTIONEN 7 (19) lärarna använder kunskapspärmarna på något olika sätt och i olika omfattning. Vidare framkommer i intervjuer med lärarna att dessa enskilt och inom arbetslag och ämnesgrupperingar använder tidigare erfarenheter och resultat för att ompröva och utveckla sin undervisning. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Utvecklingssamtal Enligt särskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång varje termin samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. I den obligatoriska särskolan i Solskiftesskolan får eleverna välja om de vill delta i utvecklingssamtalet eller inte. Enligt skolans lärare väljer omkring hälften av särskolans elever att inte delta. Inspektörerna bedömer att det strider mot förordningens krav att elever uppmanas att göra ett sådant val. Utgångspunkten för ett utvecklingssamtal är att eleverna närvarar och deltar i samtalet utifrån sin förmåga. Detta måste skolan åtgärda. Individuell utvecklingsplan Enligt grundskoleförordningen ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan (IUP) för varje elev vid utvecklingssamtalet. Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner från både grundskolan och särskolan. Planerna har få eller otydliga hänvisningar till vilka insatser skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mot de nationella målen. Inspektörerna bedömer därmed att arbetet med de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras. 1.3 Bedömning och betygssättning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna, om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, om betyg sätts enligt författningarnas krav, om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.

230 SKOLINSPEKTIONEN 8 (19) Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: För utvärdering och uppföljning av de enskilda elevernas kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik används nationella ämnesprov i årskurserna 5 och 9. Uppföljning och utvärdering i övriga ämnen görs i samband med att individuella utvecklingsplaner upprättas. Som tidigare nämnts har skolan gjort gemensamma lokala konkretiseringar av de nationella målen i de så kallade kunskapspärmarna, vilka används som underlag för utvecklingssamtalen. Inspektionen visar även att lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper. Dock finns områden där inspektörerna bedömer att författningarnas krav inte eller bara delvis uppfylls. Inspektörerna ser allvarligt på att betyg inte sätts enligt förordningarnas krav i grundsärskolan. Sammantaget bedömer därför inspektörerna att området Bedömning och betygssättning är av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Utgångspunkt vid bedömning och betygssättning Bedömnings- och betygsdiskussioner samt konferenser hålls på Solskiftesskolan i olika ämnen. För att öka likvärdigheten i bedömningarna hjälps lärarna i årskurs 9 åt att rätta de nationella ämnesproven. Av samtal med lärare och skolledning framgår dock att bedömnings- och betygsdiskussioner inte förs mellan olika skolor i Österåker. Viss uppföljning har skett där resultat från diagnostiska prov på gymnasiet för elever som nyligen lämnat Solskiftesskolan studerats. Skolan vidtar dock inga andra åtgärder för att jämföra och ssäkra betyg, skolor emellan. Inspektörerna bedömer att skolan i högre grad bör samverka med andra skolor kring grunderna för betygssättning och bedömning. Betygssättning enligt författningarnas krav Enligt särskoleförordningen ska betyg sättas varje termin från och med årskurs 8 till och med årskurs 10 i förekommande fall, eller när ett ämne har avslutats. Detta under förutsättning att en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare begär det. I Solskiftesskolan sätts endast betyg när eleverna avslutar grundsärskolan i årskurs 9 eller 10. Alla elever får då betyg utan att eleven eller elevens vårdnadshavare tillfrågas. Detta är enligt inspektörernas bedömning inte förenligt med särskoleförordningens krav och måste åtgärdas av skolan. Enligt grundskoleförordningen ska ett skriftligt omdöme ges om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret. Av omdömet ska elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket framgå. Dessutom kan de stödåtgärder som har vidtagits framgå. Inspektörerna har tagit del av skriftliga omdömen från Solskiftesskolan. Dessa beskriver inte

231 SKOLINSPEKTIONEN 9 (19) elevens kunskapsutveckling utan talar endast om vad eleven inte gjort. Inspektörerna bedömer därmed att skolans skriftliga omdömen inte uppfyller förordningens krav. Detta måste skolan åtgärda. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektionen visar att Solskiftesskolans elever ges möjlighet till inflytande över skolans verksamhet i stort, främst genom klassråd och elevråd. Eleverna får därigenom kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. I undervisningen finns dock stora skillnader i hur lärare utför sitt uppdrag i förhållande till styrdokumentens anvisningar, något som beskrivs nedan. Inspektörernas samlade bedömning blir därför att området Genomförande av utbildningen är av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Läroplan/kursplaner anger inriktningen för undervisningen Av läroplanen framgår bl.a. att skolan ska sträva efter att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera

232 SKOLINSPEKTIONEN 10 (19) och pröva antaganden och lösa problem, samt reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Lektionsbesök och intervjuer visar att det finns stora skillnader mellan lärare vad gäller genomförande av lektioner som ger eleverna möjligheter att inhämta kunskaper i olika former; fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. I inspektionen framkommer att många lektioner, inom såväl den obligatoriska särskolan som grundskolan, är faktacentrerade och i hög grad innehåller uppgifter av reproducerande och repetitiv karaktär. Inspektionen visar att eleverna upplever att undervisningen många gånger är ensidig och inte ger utrymme för utmaningar eller tillfälle för eleverna att reflektera över vad de lärt sig. Inspektörerna bedömer att undervisningen i såväl den obligatoriska särskolan som grundskolan i högre grad bör utgå från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot så att alla elever ges större möjligheter till bland annat diskussioner, problemlösning och kritiskt tänkande. Betydelsen av att utgå från målen att sträva mot i undervisningen bör tydliggöras i skolan. Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Inspektörerna har noterat tydliga skillnader mellan skolans lärare vad gäller elevernas möjligheter att välja arbetssätt och delta i planeringen av undervisningen. Några lärare diskuterar kontinuerligt val av arbetssätt och undervisningens innehåll med eleverna och ger dem möjligheter att bidra med synpunkter och förslag, medan flertalet lärare företrädesvis utgår från sin egen planering alternativt strikt följer den arbetsgång som anges i olika läromedel. Flertalet av de elever som inspektörerna möter i inspektionen uppger att det är lärarna som till största delen bestämmer undervisningens innehåll och utformning. Även flera av skolans lärare uppfattar att lärarna agerar olika i detta avseende. Inspektörerna bedömer sammantaget att skolan bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god

233 SKOLINSPEKTIONEN 11 (19) Motivering: I Solskiftesskolan finns en speciallärare knuten till varje arbetslag. I flera fall anpassas undervisningen till elevernas olika behov och förutsättningar genom att eleverna får möjligheter att t.ex. arbeta i långsammare takt i mindre grupper med stöd av en speciallärare. Dessa grupper är inte statiska utan sätts samman och löses upp utifrån elevernas aktuella behov. Exempel ges också på olika former av stöd inom klassens ram. I Solskiftesskolan finns rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd, till exempel genom olika diagnoser som görs i klasserna och regelbundna klasskonferenser där elevers behov av stöd diskuteras. Sammantaget leder detta till att skolans arbete under rubriken Anpassning av verksamheten till elevernas behov av inspektörerna bedöms vara av god. Dock bedöms inte skolans arbete med åtgärdsprogram motsvara förordningarnas krav. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Åtgärdsprogram Enligt grund- och särskoleförordningen ska rektorn se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. I grundskolan i Solskiftesskolan upprättas inte åtgärdsprogram för alla elever som har behov av särskilt stöd. I vissa ämnen utfärdas endast en så kallad IG-varning när elever inte bedöms uppnå målen för ämnet. Det vill säga att hemmet underrättas om att en elev riskerar att inte få betyg i ett ämne. Enligt rektorn beror detta på att dessa elever inte bedöms vara i behov utav särskilt stöd. Enligt grundskoleförordningen ska en elev ges stödundervisning om det befaras att eleven i uppnår kursplanernas mål. Därmed måste ett åtgärdsprogram upprättas. I den obligatoriska särskolan upprättas inte åtgärdsprogram med undantag av någon enstaka lärare. Inspektörerna bedömer att grundskolans och den obligatoriska särskolans arbete i dessa fall inte uppfyller författningarnas krav och att skolan därför måste vidta åtgärder. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper,

234 SKOLINSPEKTIONEN 12 (19) om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Enligt inspektörernas observationer och uppgifter från elever, skolledning och lärare är Solskiftesskolan en skola där elever vanligen bemöter varandra med respekt och där arbetsro, lugn och trygghet överlag råder. Vidare visar inspektionen att det finns tydliga rutiner för vad som ska göras om kränkningar inträffar. Skolans arbete som helhet under denna rubrik bedöms av inspektörerna vara av god, även om det finns områden som bör förbättras. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Värdegrundsarbete Skolan ska enligt läroplanen främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Det ska finnas ett etiskt perspektiv i undervisningen. I inspektionen framkommer emellertid att det saknas ett enhetligt förhållningssätt bland personalen i denna fråga. Vissa lärare tar upp frågor om normer och värden i sin dagliga undervisning. Flera andra lärare låter sådana frågor komma i skymundan. Trots att de flesta intervjuade uppfattar skolan som trygg och trivsam, är det enligt inspektörernas bedömning angeläget att värdegrundsarbetet fördjupas och att ett gemensamt förhållningssätt avseende normer och värden arbetas fram. Inspektörerna vill framhålla vikten av att värdegrundsarbetet genomsyrar all undervisning och bedömer att skolans värdegrundsarbete bör förbättras. I detta sammanhang bör också framhållas att skolan för närvarande arbetar med att ta fram ett slags lokal kursplan för undervisning om frågor kring normer och värden. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Likabehandlingsplanen ska utgå från en aktuell kartläggning av den egna verksamheten, åtgärder ska redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Enligt en särskild förordning omfattar skyldigheten också att planen ska arbetas fram, följas upp och ses över under medverkan av elever. Inspektörerna har tagit del av Solskiftesskolans likabehandlingsplan. Denna uppfyller dock inte de krav som författningarna

235 SKOLINSPEKTIONEN 13 (19) ställer. Rektorns ansvar måste framgå ur planen. Planen behandlar uteslutande mobbning och kränkningar. En likabehandlingsplan måste innehålla ett vidare perspektiv där även skolans arbete för att människor ska behandla lika, oavsett ras, religion, sexuell läggning med mera, behandlas. En aktuell kartläggning av verksamhetens behov och redovisning av åtgärder utifrån denna kartläggning bör också tydligare ligga till grund för planen. Inspektörerna noterar även att det i planen anges att årskurs 4-9 i förebyggande syfte ska arbeta med Livskunskap under lektioner. Inspektionen visar dock att långtifrån alla lärare tillämpar detta. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till utbildning: Ej godtagbar X Mindre god God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Tillgång till utbildning inte är av godtagbar då det finns brister gällande hur skolan erbjuder naturorienterande ämnen, hemoch konsumentkunskap, elevens val och språkval.

236 SKOLINSPEKTIONEN 14 (19) Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Garanterad undervisningstid I intervjuer uppger elever i årskurs 5 att de inte fått tillräcklig undervisning i de naturorienterande ämnena. Dessa uppgifter bekräftas av lärare som anser sig ha för lite materiella resurser i form av laborationsmaterial och dylikt för att bedriva en sådan undervisning att eleverna kan uppnå kursplanernas mål för de naturorienterande ämnena. Enligt skollagen ska utbildningen inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Inspektörerna bedömer därför att Solskiftesskolan måste förvissa sig om att undervisningen anordnas på ett sådant sätt att eleverna kan uppnå målen för de naturorienterande ämnena. I grundskolans kursplaner finns mål som eleverna ska uppnå i de olika ämnena innan de slutar årskurs 5. I Solskiftesskolan erbjuds eleverna inte någon undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap innan de avslutar årskurs 5. De ges således, enligt inspektörernas bedömning, inte möjlighet att nå de nationella kursplanernas mål att uppnå i årskursen. Detta måste skolan åtgärda. Valmöjligheter Enligt grundskoleförordningen ska eleverna som språkval erbjudas minst två av de moderna språken franska, spanska och tyska. Om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det ska i stället för moderna språk erbjudas bland annat engelska och svenska som språkval. I Solskiftesskolan erbjuds inte språkvalen engelska och svenska i enlighet med författningarnas krav. Svenska och engelska erbjuds bara de elever som riskerar att inte nå målen i ämnena och undervisningen fungerar som ett slags stöd i ämnet. Därmed strider, enligt inspektörernas bedömning, skolans hantering av språkval mot grundskoleförordningens krav på att valet ska ske utifrån elevens och vårdnadshavarens önskan, dvs. oberoende av elevernas kunskaper i ämnet. Detta måste skolan åtgärda. Enligt grundskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. Elevens val erbjuds inte i alla klasser i Solskiftesskolan. Inspektörerna bedömer att skolan inte genomför elevens val i enlighet med förordningen. Detta måste skolan åtgärda. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt,

237 SKOLINSPEKTIONEN 15 (19) om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetens: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektionen visar att lärarna får den kompetensutveckling de behöver för att professionellt kunna utföra sina arbetsuppgifter och att rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Dock har skolans pedagogiska personal i lägre utsträckning än i riket i övrigt utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, Detta gäller också speciallärarna i grundskolan. Området Personalens utbildning och kompetensutveckling bedöms därför av inspektörerna vara av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Personalens utbildning Inspektionen visar att förhållandevis många lärare i grundskolan inte har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Officiell statistik från Skolverket visar att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i Solskiftesskolan var 65 procent läsåret 06/07. Jämfört med rikets kommunala skolor (86 %) är detta en låg andel, även jämfört med den genomsnittliga siffran för Österåkers kommunala skolor (79 %) är andelen låg. Inspektörerna noterar också att endast ett fåtal av de lärare som tjänstgör som speciallärare i grundskolan har en fullständig utbildning för ett uppdrag som special lärare. Enligt Skolverkets officiella statistik fanns inga lärare med specialpedagogisk högskoleexamen i grundskolan i Solskiftesskolan år Enligt skolans rektor har dock två speciallärare av fem inom grundskolan sådan examen. Inspektionen visar vidare att det finns ansvariga lärare i skolans särskilda undervisningsgrupper som helt saknar pedagogisk högskoleexamen. Inspektörerna vill understryka vikten av att alla elever, och särskilt elever i behov av särskilt stöd, ges tillgång till lärare med god formell kompetens. Sammantaget bedömer inspektörerna att skolan bör vidta åtgärder så att elever får tillgång till lärare som har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen,

238 SKOLINSPEKTIONEN 16 (19) om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Ledningen för Solskiftesskolan består av rektorn samt ett antal utbildningsledare med ansvar för att leda arbetet i varsitt arbetslag. Dessa utbildningsledare har givits ett uttalat skolledar- och arbetsgivaransvar. Rektorn har också huvudansvaret för särskoleverksamheten. Ansvarsfördelningen mellan rektorn och utbildningsledarna uppfattas som tydlig. Likaså upplever både de lärare och föräldrar som inspektörerna samtalar med att rektorn är väl insatt i och leder verksamheten på ett bra sätt. Inspektörerna bedömer dock att rektorn behöver ta ett större ansvar både för det pedagogiska ledarskapet på skolan och för uppföljning och utvärdering av elevernas samlade kunskapsresultat. Rektor bör också fatta beslut på ett korrekt sätt och i Solskiftesskolan fattas inte beslut om placering av elever i särskild undervisningsgrupp i enlighet med författningarna. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Rektor som pedagogisk ledare Enligt skollagen vilar det på rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare i skolan har rektorn, enligt läroplanen, det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Mot bakgrund av att det finns lärare och klasser där bland annat elevernas möjligheter till inflytande över sitt eget lärande och värdegrundsarbetet inte får tillräckligt genomslag i undervisningen, bör rektorn ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet på skolan så att alla elever på ett bättre sätt ges likvärdiga förutsättningar. Rektor bör, enligt inspektörernas bedömning, ta ett större ansvar för att läroplanens mål att sträva mot ligger till grund för hur undervisningen utförs. Vidare bör rektor, enligt skollagens krav, ta ett större ansvar för att utbildningen utvecklas. Vid inspektörernas intervjuer i skolan ges tveksamma och mycket skiftande svar på frågan från lärare om vilka utvecklingsområden Solskiftesskolan arbetar med. Se vidare under avsnittet Kvalitetsarbete. Inspektörerna bedömer sammantaget att rektorn bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet i skolan.

239 SKOLINSPEKTIONEN 17 (19) Rektorns ansvar för uppföljning av skolans resultat De nationella kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska ha uppnått i årskurs 5 respektive 9. Elevernas samlade resultat i samtliga ämnen i dessa årskurser utgör därmed ett viktigt underlag för en analys av skolans resultat. Som tidigare nämnts finns ingen tillförlitlig bild av elevernas samlade resultat vad gäller måluppfyllelse i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 och skolan arbetar inte heller med systematiska uppföljningar av sådana resultat. Det finns skillnader i flickors respektive pojkars studieresultat, då det övervägande är pojkar som erhåller ofullständiga betyg. Rektorn har dock hittills inte analyserat elevernas betygsresultat ur denna aspekt. Syftet med en regelbunden utvärdering av kunskapsresultaten på denna övergripande nivå, där bl.a. aspekten skillnader i flickors respektive pojkars resultat bör ingå, är att fokus riktas mot metodutveckling på skolnivå, dvs. skolans kvalitativa utveckling mot en bättre utbildning. Inspektörerna bedömer att skolan inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanernas mål i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen. Det är rektorns ansvar att ett sådant arbete sker och detta måste åtgärdas. Rektors beslutsfattande Vissa elever i behov av särskilt stöd får en betydande del av sin undervisning i de så kallade små grupperna, vilka enligt inspektörernas bedömning är att betraktas som särskilda undervisningsgrupper. Enligt grundskoleförordningen ska beslut om elevs placering i särskild undervisningsgrupp fattas av styrelsen efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare. Beslut ska innefatta en fullföljdshänvisning med information om att det får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. I Solskiftesskolan sker, enligt rektor, placeringen av elever i de särskilda undervisningsgrupperna i samband med att ett beslut om anpassad studiegång fattas för eleverna vid en elevvårdskonferens. Inget separat beslut som kan överklagas fattas således inför elevens placering i en särskild undervisningsgrupp. Inspektionen visar därmed att beslut i enlighet med förordningens krav saknas, vilket måste åtgärdas. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.

240 SKOLINSPEKTIONEN 18 (19) Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Såväl skolans systematiska sarbete som skolans sredovisning bör förbättras. Området sarbete bedöms därför vara av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Systematiskt sarbete Solskiftesskolans systematiska sarbete är till stor del uppbyggt kring arbetslagens utvärderingar som görs årligen och den undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet som också utförs en gång varje år. Ur detta underlag utvärderas skolans styrkor och förbättringsområden. Därutöver sker ingen eller endast sparsam systematisk utvärdering av verksamhetens arbete och resultat i förhållande till nationella mål. Särskilt saknar inspektörerna en regelbunden analys av skolans kunskapsresultat och framför allt konkreta förslag till förbättringsåtgärder utifrån denna analys. Vid intervjuer med skolans lärare framkommer att flertalet av dessa är osäkra på hur skolan utvärderar sin egen verksamhet och följaktligen råder stor osäkerhet också kring vilka utvecklingsområden skolan just nu arbetar med. Inspektörerna bedömer därför att skolans systematiska sarbete bör förbättras. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet ska varje skola, varje kommunalt bedriven förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. Solskiftesskolans sredovisning utgår ifrån en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet i områden som exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter, normer och värden samt nöjd personal och personalhälsa. Inspektörerna bedömer att Solskiftesskolans sredovisning måste utvecklas i flera avseenden; måluppfyllelsen i fler ämnen än svenska, engelska och matematik bör analyseras och redovisas. En redovisning av uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska finnas. Vidare är sredovisningen skriven så att den svårligen kan förstås av intressenter utanför skolan, bland annat refereras ofta till ett så kallat cockpitvärde utan att vidare förklaringar ges. Syftet med en sredovisning är att redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål - nöjd personal och personalhälsa är dock områden som inte ryms

241 SKOLINSPEKTIONEN 19 (19) inom de nationella målen. Kvalitetsredovisningen pekar vidare ut utvecklingsområden för skolan, vilket inte är samma sak som att redovisa åtgärder. Inspektörerna ställer sig slutligen tveksamma till att skolan överlåter så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete till föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Stockholm Lars Svensson Bellita Torén

242 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Söraskolan Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Söraskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1-9 samt obligatorisk särskola Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Söraskolan den februari samt den 4 mars I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Söraskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Söraskolan intervjuades rektorn och övrig skolledning, elevvårdande personal, lärare, elever och föräldrar. Inspektörerna besökte även verksamheten i förskoleklassen och lektioner i flertalet årskurser. I samband med lektionsbesök och raster fördes också informella samtal med lärare och elever. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Söraskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 33 Grundskola 591 Obligatorisk särskola 6 Källa: Söraskolan februari 2008

243 SKOLINSPEKTIONEN 2 (19) Söraskolan ligger i centralorten Åkersberga i Österåker kommun och består av förskoleklass, årskurs 1-9 samt obligatorisk särskola. Verksamheten är organiserad i fem arbetslag där förskoleklassen och fritidshemmet bildar ett arbetslag, årskurs 1-5 ett arbetslag, årskurs 6-9 två arbetslag och ett antal för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgrupper, den så kallade KÖV-verksamheten, bildar ett arbetslag. Samtliga elever som är mottagna i den obligatoriska särskolan är integrerade i grundskolan. Varje arbetslag leds av en utbildningsledare vilka tillsammans med rektorn ingår i skolans ledningsgrupp. Denna rapport behandlar förskoleklassen och grundskolan. Kommunen ansvarstagande för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen behandlas i separata verksamhetsrapporter avseende hela kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Helhetsbedömning Inspektionen visar att Söraskolan i flera avseenden är en väl fungerande skola och att skolans förutsättningar att främja elevernas utveckling och lärande huvudsakligen är goda. Skolans lärare har till övervägande delen utbildning för den undervisning de bedriver och många lärare har gedigen erfarenhet av yrket. Söraskolans lokaler är överlag funktionella och miljön i såväl skolans elevcafeteria som skolmatsalen förtjänar att framhållas i positiv bemärkelse. Av inspektionen framgår att lärarnas arbete med uppföljning av elevernas kunskapsutveckling på individnivå generellt sett fungerar väl. Vad gäller skolans uppföljning av kunskapsresultaten på en mer övergripande nivå, visar inspektionen att detta främst sker i ämnena svenska, engelska och matematik. Vidare framkommer att skolan inte har någon samlad bild av de yngre elevernas kunskapsutveckling i relation till de nationella kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 i alla ämnen. Inspektörerna saknar därmed nödvändiga underlag för att kunna göra en bedömning av måluppfyllelsen i de tidigare skolåren. När det gäller kunskapsresultaten i form av slutbetyg i årskurs 9 har både andelen elever som nått målen i samtliga kursplaneämnen och andelen elever behöriga till gymnasieskolan ökat under perioden ; skolans värden ligger i båda fallen något över motsvarande värden för riket. Även om skolans resultatutveckling är positiv bedömer inspektörerna att kunskapsresultaten alltjämt bör förbättras eftersom drygt 20 procent av avgångseleverna år 2007 lämnade skolan utan fullständigt slutbetyg. Vidare kan tydliga könsrelaterade skillnader i betygsresultat noteras; detta har emellertid inte uppmärksammats av skolan. Eftersom inspektionen också visar att gemensamma forum saknas för lärarna kring bedömning och betygssättning såväl inom skolan som med andra skolor i kommunen, bedömer inspektörerna att både arbetet med bedömning och betygssättning och uppföljning och utvärdering av betygsresultaten är viktiga utvecklingsområden för skolan. I detta sammanhang bör skolan även uppmärksamma och analysera skillnader i flickors respektive pojkars resultat. I samband med lektionsbesök observerar inspektörerna goda exempel både på undervisning som reflekterar läroplanens syn på kunskap och lärande, och väl funge-

244 SKOLINSPEKTIONEN 3 (19) rade lärmiljöer. Särskilt tydligt är detta i de tidigare skolåren och i de för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgrupperna. I dessa årskurser och grupper ges eleverna, enligt samstämmiga uppgifter från elever och lärare, relativt ofta tillfälle att bland annat prova på olika arbetssätt. Samtidigt erfar inspektörerna, dels genom egna iakttagelser under lektionsbesök, dels i intervjuer, att all undervisning i Söraskolan inte tar sin utgångspunkt i läroplanens och de nationella kursplanernas mål att sträva mot. Exempel på detta är undervisning som präglas av föga varierade arbetsformer och arbetsuppgifter. Stora olikheter finns i skolan som helhet när det gäller undervisningens innehåll och utformning. I vad mån undervisningen främjar utvecklingen av exempelvis elevernas nyfikenhet, lust att lära och tilltro till sin egen förmåga är således i hög grad beroende av vilka lärare eleverna har. Dessa olikheter, som gör sig gällande mellan såväl olika lärare och arbetslag som mellan de tidigare och senare årskurserna, medför enligt inspektörernas bedömning en risk för att alla elever inte erbjuds en likvärdig utbildning. Inspektörerna bedömer därför detta som ett ytterst angeläget utvecklingsområde för skolan. De stora olikheterna mellan olika lärare och arbetslag i skolan märks också i arbetet med normer och värden. Trots att skolan har vidtagit flera åtgärder i syfte att skapa en trygg skola och en god studiemiljö, framkommer i intervjuer med skolledning, lärare, elever och föräldrar att arbetet med normer och värden inte har fått tillräckligt genomslag i verksamheten som helhet. Skälen till detta är enligt samstämmiga uppgifter flera; exempelvis är uppslutningen bland lärare kring de så kallade Arbetsroplanen bitvis haltande och alla berörda lärare tillämpar inte planen som avsett. Andra orsaker uppges vara att alla lärare i skolan inte arbetar lika aktivt med frågor som gäller normer och värden och att varken Arbetsroplanen eller skolans ordningsregler är tillräckligt förankrade bland eleverna. Eleverna har inte heller varit delaktiga i utformningen av ordningsreglerna, vilket de enligt grundskoleförordningen ska vara. Sammanfattningsvis resulterar detta, enligt inspektörerna, i att arbetet med att främja utvecklingen av elevernas ansvarskänsla och respekt för alla människors lika värde försvåras. Detta får i sin tur till följd att arbetsro saknas på många lektioner, till exempel på grund av att många elever kommer för sent till lektionerna eller inte har med sig nödvändigt material, alternativt att mycket störande prat förekommer under lektionstid. Enligt inspektörernas bedömning är arbetet med normer och värden ett centralt utvecklingsområde för skolan. När det gäller arbetet med särskilt stöd visar inspektionen att skolans arbete i detta avseende framför allt är inriktat på ämnena engelska, matematik och svenska, fastän det finns elever som behöver stöd i bland annat en del praktiskt-estetiska ämnen. Alla elever får således inte det särskilda stöd de behöver. Vidare framkommer i inspektionen att en på skolans arbete med särskilt stöd är skiftande. Detta kan enligt inspektörerna framför allt härledas till brister i skolans övergripande organisering av arbetet med särskilt stöd. Bland annat råder oklarhet kring hanteringen av de åtgärdsprogram som upprättas. Vidare är flera av de åtgärdsprogram inspektörerna tagit del av otydliga, och saknar anknytning till de nationella målen i kursplanerna. Resultaten av skolans insatser med särskilt stöd analyseras inte heller i tillräcklig utsträckning på skolövergripande nivå, och de prioriteringar som görs av olika stödinsatser har i några fall karaktären av ad hoc lösningar. Inspektörerna gör därför bedömningen att skolans arbete med särskilt stöd måste åtgärdas.

245 SKOLINSPEKTIONEN 4 (19) Både rektorn och övrig skolledning är medveten om de skillnader som finns mellan olika lärare och arbetslag på skolan inom de områden som lyfts fram i föreliggande rapport. Ett flertal åtgärder har också vidtagits från skolledningens sida i syfte att öka måluppfyllelsen både vad gäller kunskapsresultaten och resultaten av skolans arbete med normer och värden. Även om flera av dessa åtgärder enligt inspektörerna är lovvärda och har lett till förbättringar, bedömer inspektörerna att dessa är otillräckliga och att ytterligare insatser är nödvändiga om skolan ska kunna erbjuda eleverna en likvärdig utbildning. Rektorns pedagogiska ledarskap bör enligt inspektörernas bedömning utvecklas och rektorn måste ta ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat med utgångspunkt i de nationella målen. Vidare bör skolans systematiska sarbete förbättras i flera avseenden. Skolans sredovisning uppfyller inte författningarnas krav. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 och årskurs 9 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen om det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas på ett systematiskt sätt i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Alla elever i behov av särskilt stöd ges inte det (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Betyg sätts inte enligt förordningens krav (7 kap. 4 grundskoleförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

246 SKOLINSPEKTIONEN 5 (19) Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Kunskapsresultaten bör förbättras. - Skolan bör säkerställa att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och de riktlinjer som anger principerna för hur arbetet skall bedrivas. - Större utrymme bör ges för kunskapens olika former i årskurs Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör förbättras. - Lärarna bör förtydliga för eleverna vad de grundar sin bedömning och betygssättning på. - Skolans arbete med att ge eleverna förutsättningar för och möjligheter till ansvarstagande och inflytande över det egna lärandet, arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll bör förbättras. - Undervisningen bör i högre utsträckning anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov. - Skolans arbete med normer och värden bör utvecklas. - Skolan bör utveckla ett samarbete med andra skolor kring grunderna för betygssättning och bedömning. - Lärarnas samverkan i samband med övergången mellan årskurs 5 och 6 bör förbättras. - Rektorns pedagogiska ledarskap bör utvecklas. - Skolans systematiska sarbete bör förbättras. - Tillgången till datorer, fungerande internetuppkoppling och vissa typer av läromedel bör förbättras. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav.

247 SKOLINSPEKTIONEN 6 (19) 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Tabell 1. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever (i procent) som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven i Söraskolan år Ämne År 2006 År 2007 Svenska Engelska Matematik Källa: Söraskolan februari 2008 Tabell 2. Sammanställning av betygsresultat för årskurs 9 i Söraskolan jämfört med samtliga kommunala skolor i Österåkers kommun samt i riket år , enligt statistik från Skolverket. Söraskolan Österåkers kommun Riket Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program , , Meritvärde Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne.

248 SKOLINSPEKTIONEN 7 (19) Kommentar: De nationella ämnesproven i årskurs 5 används bland annat som stöd i lärarnas arbete med att bedöma om eleverna har uppnått de prövade målen i svenska, matematik och engelska. I de nationella ämnesproven för årskurs 5 år 2007 uppnådde enligt skolans egna uppgifter 100 procent ämnesprovens mål i svenska, 83 ämnesprovens mål i matematik, 79 procent ämnesprovens mål i engelska. Jämfört med motsvarande provresultat för föregående år noteras en klar förbättring i svenska och en viss försämring i engelska. I matematik konstateras ett marginellt sämre provresultat år 2007 i förhållande till provresultaten år 2006 Utöver här nämnda resultat har skolan inte redovisat någon sammanställning av måluppfyllelsen i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i övriga ämnen i årskurs 5. Uppföljning av de yngre elevernas resultat sker företrädesvis i svenska, matematik och engelska med hjälp av olika diagnoser. Av inspektionen framgår att kunskapsresultaten i form av slutbetyg i årskurs 9 i Söraskolan har förbättrats under den senaste tvåårsperioden. Såväl andelen elever behöriga till gymnasieskolan, som andelen elever som nått målen i samtliga kursplaneämnen, har ökat mellan åren och skolans värden ligger över motsvarande värden för riket i övrigt. Samtidigt noteras tydliga skillnader i betygsresultat mellan pojkar och flickor. Genomsnittligt meritvärde för Söraskolans avgångselever våren 2007 var 217 poäng (flickor 230 och pojkar 203). Andelen elever som uppnådde målen i samtliga kursplaneämnen under samma period var 78 procent vilket även det är något högre än motsvarande värden på riksnivå. Se vidare avsnitten Uppföljning av kunskapsresultaten och Rektors ansvar. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god

249 SKOLINSPEKTIONEN 8 (19) Motivering: Inspektörerna bedömer att området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultaten är av mindre god. Bedömningen görs framför allt mot bakgrund av att skolans uppföljning av kunskapsresultaten är begränsad och huvudsakligen fokuserar ett fåtal ämnen och kunskapsresultaten används inte i tillräckligt hög grad för att utveckla verksamheten. Såväl elever som föräldrar framhåller att de är nöjda med den information de får i samband med utvecklingssamtalen. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Uppföljning av alla ämnen Enligt läroplanen har läraren ansvar för att utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och informera rektorn om resultaten. Lärarnas uppföljning av kunskapsresultaten är enligt samstämmiga uppgifter framför allt inriktad på ämnena svenska, matematik och engelska, särskilt i de tidigare årskurserna. Uppföljningen i övriga ämnen sker inte med samma systematik. Kunskapsresultaten används heller inte i tillräcklig grad för att utveckla verksamheten. Inspektörerna bedömer därför att elevernas kunskapsutveckling inte följs upp och utvärderas i samtliga ämnen. Individuell utvecklingsplan I grundskoleförordningen finns angivet att en individuell utvecklingsplan ska upprättas för varje elev enskild i samband med utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. I inspektionen framkommer att en gemensam mall för den individuella utvecklingsplanen finns utarbetad på Söraskolan och alla elever på skolan har en individuell utvecklingsplan. Av de exempel på individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av framgår emellertid att en på dessa är mycket skiftande, varför inspektörerna bedömer detta som ett förbättringsområde för skolan. Bland annat bör skolans insatser i sammanhanget förtydligas liksom hur dessa insatser tar sin utgångspunkt i nationella mål. 1.3 Bedömning och betygssättning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna, om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, om betyg sätts enligt författningarnas krav, om betygskatalog förs enligt bestämmelserna.

250 SKOLINSPEKTIONEN 9 (19) Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Mot bakgrund av nedanstående redovisning bedömer inspektörerna att området Bedömning och betygssättning är av mindre god. Inspektionen visar att lärarnas arbete med utvärdering av elevernas kunskapsutveckling är av skiftande. Enligt samstämmiga uppgifter från de elever inspektörerna möter finns också påtagliga skillnader mellan olika lärare vad gäller de underlag lärarna använder i arbetet med bedömning och betygssättning. Vidare framkommer att det i ämnena musik och hem- och konsumentkunskap är oklart för flera elever vad som ligger till grund för lärarnas betygssättning. Av inspektionen framgår att uppföljning sker av resultaten på de nationella ämnesproven och att stödåtgärder vidtas för att öka måluppfyllelsen. Viss samverkan förekommer mellan lärare i de olika ämnesgrupperna kring bedömning och betygssättning, men några gemensamma diskussioner på skolövergripande nivå förs inte i detta sammanhang. Söraskolan har inte heller något utvecklat samarbete med andra skolor i kommunen kring bedömning och betygssättning. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Allsidig bedömning I läroplanen anges att lärarna, med utgångspunkt i de nationella kursplanernas krav, allsidigt ska utvärdera elevernas kunskapsutveckling och redovisa detta för såväl eleverna och vårdnadshavarna som rektorn. Vidare ska skolan sträva efter att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Av inspektionen framgår att lärarnas arbete inom bedömningsområdet uppvisar stora skillnader. I vissa ämnen arbetar lärarna kontinuerligt med utvärdering av elevernas kunskapsutveckling utifrån de nationella målen i kursplanerna och gällande betygskriterierna, på ett sätt som också är tydligt för eleverna, medan det i andra ämnen inte är lika vanligt förekommande eller mindre uppenbart för eleverna att så sker. Flera elever uppfattar också att lärarnas bedömning i huvudsak grundar sig på provresultat och andra former av skriftliga redovisningar. I ämnena musik samt hemoch konsumentkunskap är grunderna för lärarnas bedömning och betygssättning enligt samstämmiga uppgifter särskilt otydliga. Inspektörerna bedömer att lärarna bör utveckla arbetet med att allsidigt utvärdera och bedöma elevernas kunskapsutveckling. Lärarna bör också förtydliga för eleverna vilka underlag de använder i sitt arbete med utvärdering och bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Utgångspunkt vid bedömning och betygssättning I inspektionen framkommer att viss samverkan förekommer inom respektive ämneslärargrupp på skolan i arbetet med bedömning och betygssättning. Vidare hålls

251 SKOLINSPEKTIONEN 10 (19) regelbundet ämneskonferenser där visst utrymme ges för bedömnings- och betygsdiskussioner. Ett pågående arbete finns också på skolan kring betygskriterierna. Däremot finns enligt skolledningen och lärarna inget utvecklat samarbete kring bedömning och betygssättning med andra skolor i kommunen. Inspektörerna bedömer därför att Söraskolan bör utveckla ett samarbete med andra skolor i kommunen kring grunderna för betygssättning och bedömning. Betygssättning enligt författningarnas krav Enligt grundskoleförordningen ska betyg sättas i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 i ämnen och ämnesblock som inte har avslutats, och när ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats. När betyg sätts innan ett ämne eller ämnesblock har avslutats ska de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet eller ämnesblocket fram till och med den aktuella terminen. I Söraskolan sätts inte betyg i årskurs 8 i ämnet musik. Enligt rektorn är skälet till detta att undervisning inte genomförs i ämnet under den aktuella terminen. Därmed saknas underlag för betygsättning. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan har väl utvecklade rutiner för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling och att undervisningen planeras och organiseras utifrån både kursplaner och gällande bestämmelser om betygsättning. Inspektörerna bedömer att betygsättningen inte sker enligt förordningens krav vilket måste åtgärdas. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god

252 SKOLINSPEKTIONEN 11 (19) Motivering: Trots flera goda exempel på väl fungerande undervisning, är inspektörernas samlade bedömning att skolans arbete inom området Genomförande av utbildningen är av mindre god. Denna bedömning grundar sig bland annat på att elevernas möjligheter till inflytande och ansvarstagande för det egna lärandet är begränsat och avhängigt vilka lärare eleverna har. Vidare genomsyras inte verksamheten som helhet av läroplanens och kursplanernas mål att sträva och utrymme ges inte för kunskapens olika former i alla ämnen eller klasser. Samverkan inom skolan fungerar i flertalet fall bra i arbetslagen men haltar något i samband med övergångarna mellan årskurs 5 och 6. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Utbildningens inriktning Enligt författningarna ska skolans arbete inriktas mot de mål att sträva mot som anges i läroplanen och kursplanerna. Detta innebär att skolan ska sträva efter att eleverna utvecklar nyfikenhet och lust att lära, tillit till sin egen förmåga och känner trygghet samt lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Inspektionen visar att skillnaderna mellan olika lärare är påtaglig både vad gäller synen på kunskap och undervisningens inriktning, och att läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot inte till fullo genomsyrar verksamheten. Skolan bör därför enligt inspektörernas bedömning, säkerställa att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot och de riktlinjer som anger principerna för hur arbetet skall bedrivas. Utrymme för olika kunskapsformer I läroplanen anges att eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper såsom fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet. Såväl intellektuella som praktiska, sinnliga och estetiska aspekter ska uppmärksammas i skolarbetet. Både av inspektörernas lektionsbesök och av elevintervjuer, framgår att det framför allt är i de tidigare årskurserna som utrymme ges för olika kunskapsformer, och att detta är mindre framträdande i de senare årskurserna. Flera av de äldre eleverna uttrycker att undervisningen i vissa ämnen vanligtvis är utformad på samma sätt, och i stor utsträckning följer den arbetsgång som anges i de tryckta läromedel skolan använder sig av. Inspektörerna bedömer därför detta som ett angeläget utvecklingsområde för skolan och då särskilt i årskurs 6-9. Inflytande och ansvarstagande för det egna lärandet Enligt läroplanen ska lärarna utgå från att eleverna både vill och kan ta ett personligt ansvar för sin utbildning och alla elever ska ges möjlighet till ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Med stigande ålder och mognad ska detta inflytande öka. I intervjuer framkommer att elevernas möjligheter till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet varierar och är beroende av vilka lärare eleverna har. Förvisso finns både i de tidigare och senare årskurserna goda exempel på hur lärarna arbetar för att stärka elevernas inflytande i detta avseende. Samtidigt framkommer flera exempel på att elevernas möjligheter till inflytande och ansvarstagande ofta begränsar sig till i vilken ordning de vill arbeta med

253 SKOLINSPEKTIONEN 12 (19) de uppgifter lärarna har förelagt dem. Inspektörerna bedömer därför att elevernas möjligheter till inflytande och ansvarstagande för egna lärandet bör förbättras. Samverkan inom skolan Alla som arbetar i skolan ska enligt läroplanen samverka för att skapa en god miljö för utveckling och lärande. I inspektionen framkommer att samverkan inom arbetslagen till övervägande delen fungerar väl. Däremot fungerar, enligt flera lärare och föräldrar, samverkan mindre bra när det gäller övergångarna mellan årskurs 5 och 6. Inspektörerna gör därför bedömningen att skolans arbete med samverkan bör förbättras i detta avseende. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar X Mindre god God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av ej godtagbar. I bedömningen har inspektörerna framför allt tagit fasta på att alla elever inte ges det särskilda stöd de har behov av och att åtgärdsprogram inte upprättas för alla elever i behov av särskilt stöd. Brister finns också på en mer övergripande nivå vad gäller organiseringen av särskilt stöd och en på de åtgärdsprogram som upprättas. Även skolans arbete med att anpassa undervisningen till elevernas behov och förutsättningar är av skiftande. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls respektive att behov av förbättringsinsatser finns. Individanpassad undervisning Enligt läroplanen ska skolan anpassa undervisningen till elevernas olika förutsättningar och behov. Undervisningen kan följaktligen aldrig utformas på samma sätt för alla elever. Av inspektionen framgår att skolans arbete i detta avseende är av skiftande. Goda exempel på anpassning till elevernas förutsättningar och behov ser inspektörerna i de matematikgrupper skolan har skapat, där arbetssätten både ger stöd och utmaningar till eleverna. Även i de tidigare skolåren noterar inspektörerna flera bra exempel på hur skolan bemödar sig om att anpassa verksamheten till elevernas förutsättningar och behov. Genom lektionsbesök och intervjuer

254 SKOLINSPEKTIONEN 13 (19) erfar inspektörerna emellertid, att undervisningen i flera ämnen i stor utsträckning utgår från lärarnas egen planering och i många fall är läromedelsstyrd. De anpassningar som görs är ofta av kvantitativ art och handlar mer sällan om att låta eleverna prova på nya arbetssätt. Inspektörerna bedömer att arbetet med att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov är ett väsentligt utvecklingsområde för skolan. Särskilt stöd I författningarna anges att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen och att särskilt stöd ska ges till de elever som behöver detta. Enligt samstämmiga uppgifter från rektorn, företrädare för skolans elevvårdsteam, lärare och föräldrar får inte alla elever det särskilda stöd de behöver. Särskilt stöd ges framför allt i ämnena engelska, matematik och svenska, detta trots att det finns elever som inte uppnår målen i andra ämnen, exempelvis hem- och konsumentkunskap och bild. Ett av skälen till detta uppges vara att skolan inte har tillräcklig tillgång till specialpedagogisk kompetens. Andra skäl som anges är att arbetet med särskilt stöd skiljer sig åt mellan arbetslagen och att det är mycket olika hur arbetslagen behandlar frågor om särskilt stöd. Inspektörerna uppfattar att skolans arbete med särskilt stöd fungerar något bättre i de senare skolåren men att påtagliga brister finns i skolans övergripande organiseringen av arbetet med särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att skolan måste se till att alla elever ges det särskilda stöd de är i behov av. Åtgärdsprogram Av grundskoleförordningen framgår att åtgärdsprogram ska upprättas för de elever som behöver särskilt stöd och att det är rektorn som har ansvaret för att så sker. Åtgärdsprogrammet ska redovisa vilka behoven är, hur de skall tillgodoses och hur uppföljning och utvärdering ska ske av de åtgärder skolan vidtar. Inspektionen visar att åtgärdsprogram upprättas och att system för uppföljning av åtgärdsprogrammen finns. Samtidigt framkommer att åtgärdsprogram inte upprättas i alla ämnen och att arbetet med särskilt stöd till dels är svårt att överblicka. Exempelvis är det i ett par fall oklart var åtgärdsprogrammen förvaras och på vilka grunder en del elever under en följd av år ges viss form av stöd. De åtgärdsprogram inspektörerna tagit del av i samband med inspektionen är i flera fall otydliga och saknar ett klart samband till de nationella målen i kursplanerna. Inspektörerna bedömer att detta inte är i enligt med förordningen varför detta måste åtgärdas. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö,

255 SKOLINSPEKTIONEN 14 (19) om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörernas samlade bedömning är att området Normer och värden i studiemiljö och samvaro är av mindre god. Bedömningen görs dels mot bakgrund av att skolans ordningsregler och likabehandlingsplan inte motsvarar kraven i gällande bestämmelser, dels att personalens engagemang i arbetet med att utveckla elevernas ansvarskänsla och respekt för individen varierar. Trots att skolan vidtagit betydande åtgärder för skapa en trygg studiemiljö visar inspektionen att skolans insatser inte är tillräckliga, och att arbetet med normer och värden inte till fullo genomsyrar hela skolan. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls respektive att behov av förbättringsinsatser finns. Värdegrundsarbete Läroplanen ger tydligt uttryck för att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Till följd av problem med framför allt bristande studiero i form av exempelvis många sena ankomster och störande uppförande under lektionstid, har skolan vidtagit flera åtgärder för att söka komma tillrätta med dessa problem. Bland annat har en särskild så kallad Arbetsroplan för årskurs 6-9 utarbetats. Av intervjuer och samtal framgår att skolans insatser i detta avseende inte är tillräckliga och att Arbetsroplanen inte fått genomslag i alla klasser eller ämnen. Ett skäl till detta uppges vara att alla lärare inte är konsekventa i tillämpningen av Arbetsroplanen. Ytterligare en anledning är, enligt framför allt flera elever, att Arbetsroplanen inte är tillräckligt förankrad bland skolans elever. Samtidigt finns det elever, särskilt i det senare skolåren, som uppger att Arbetsroplanen haft viss positiv effekt. Även om flertalet av de elever som inspektörerna möter upplever skolan som trygg och trivsam, finns enligt samstämmiga uppgifter från skolledning, lärare och elever alltjämt problem med bristande arbetsro under lektioner. I inspektionen framgår att alla lärare inte är lika engagerade i arbetet med normer och värden och att konsensus inte tycks råda kring den så kallade Arbetsroplanen. Skolans insatser för att utveckla arbetet med normer

256 SKOLINSPEKTIONEN 15 (19) och värden försvåras därmed. Inspektörerna bedömer därför att arbetet med normer och värden är ett fortsatt angeläget utvecklingsområde för skolan. Ordningsregler I grundskoleförordningen anges att varje skola ska ha ordningsregler. Lärare, övrig personal, företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare ska medverka vid utformningen av ordningsreglerna. Vidare ska ordningsreglerna kontinuerligt revideras. I inspektionen framkommer att ordningsregler finns på skolan, men dessa har varken utarbetats tillsammans med företrädare för eleverna eller reviderats på senare år. Inspektörerna bedömer att detta inte är i enlighet med förordningens krav. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Inspektionen visar att Söraskolan har en likabehandlingsplan men att denna inte till fullo motsvarar författningarnas krav. Bland annat saknas en specifik redovisning av verksamhetens behov som grundar sig på en aktuell kartläggning. Vidare framträder inte alla verksamheter, såsom exempelvis de för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgrupperna, förskoleklassen och fritidshemmet, tydligt i planen och eleverna har inte medverkat vid upprättandet. Detta är enligt inspektörernas bedömning inte i enligt med gällande bestämmelser, varför skolan måste åtgärda detta. Se vidare För arbetet med att främja likabehandling Allmänna råd och kommentarer. (SKOLFS 2006:7) 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året.

257 SKOLINSPEKTIONEN 16 (19) Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Tillgång till likvärdig utbildning sammantaget är av god. Bedömningen grundar sig på att skolans arbete inom området fungerar bra och i allt väsentligt är i enlighet med gällande bestämmelser. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Utrustning och lokaler Enligt grundskoleförordningen ska eleverna ha tillgång till sådan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Av inspektionen framgår att tillgången till tryckta läromedel i vissa årskurser och ämnen är begränsad, exempelvis råder brist på datorer i en del klassrum, lexikon och en del NO-material. Enligt samstämmiga uppgifter från skolledning, lärare och elever finns tekniska problem med skolans uppkoppling till internet, vilket medför vissa begränsningar i undervisningen. Inspektörerna bedömer därför att både tillgången till datorer, fungerande internetuppkoppling och vissa typer av läromedel bör förbättras. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetens: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Personalens utbildning och kompetens är av god. Flertalet av skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver och kompetensutveckling erbjuds. Även rektorn har för uppdraget relevant utbildning och erfarenhet.

258 SKOLINSPEKTIONEN 17 (19) 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörernas samlade bedömning är att området Rektors ansvar är av mindre god. I sin bedömning har inspektörerna framför allt fasta på att rektorns ansvarstagande för såväl det pedagogiska ledarskapet bör förbättras och att rektorn måste ta ansvar för uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten på skolövergripande nivå. Samtidigt visar inspektionen att rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, bland annat genom utbildningsledarna som ingår i skolledningen. Vidare framkommer i inspektionen att rektorn varit pådrivande i bland annat arbetet med Arbetsroplanen. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Rektor som pedagogisk ledare Av läroplanen framgår att rektorn som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal övergripande är ansvarig för att verksamheten inriktas i enlighet med nationella mål och riktlinjer. I skollagen fastslås att rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som tidigare påtalats i föreliggande rapport, visar inspektionen att brister och förbättringsbehov finns inom ett antal områden i skolan. Bland dessa kan nämnas undervisningens inriktning och utveckling i förhållande till gällande mål och riktlinjer, arbetet med bedömning och betygssättning, samverkan inom skolan, elevernas möjligheter till inflytande och ansvarstagande för egna lärandet, arbetet med att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov, arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram samt skolans insatser när det gäller arbetet med normer och värden. Sammantaget tyder detta enligt inspektörernas bedömning på att rektorn bör ta ett större ansvar för det pedagogiska ledarskapet på skolan. Detta är viktigt inte minst med tanke på alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Se vidare avsnittet Kvalitetsarbete.

259 SKOLINSPEKTIONEN 18 (19) Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Rektorn har enligt läroplanen ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Inspektionen visar att Söraskolans uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna är inriktad på ämnena svenska, matematik och engelska och att uppföljning på skolövergripande nivå inte sker i övriga ämnen. Något samlat underlag för bedömning av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen finns således inte att tillgå. Enligt inspektörerna försvårar detta skolans arbete med att analysera hur väl den lyckas med sitt kunskapsuppdrag. I inspektionen framkommer också att stora skillnader finns mellan pojkar och flickor vad gäller betygsresultaten. Detta till trots har rektorn varken uppmärksammat eller analyserat betygsresultaten i detta avseende, och således inte heller initierat några diskussioner på skolövergripande nivå i syfte att främja en kvalitativ utveckling av undervisningen. Inspektörerna bedömer att rektorn inte gör någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling på skolövergripande nivå i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och årskurs 9. Detta är inte i enlighet med författningarna och måste således åtgärdas. Vidare bedömer inspektörerna att rektorn bör ta ett större ansvar för att arbetet med uppföljning och utvärdering av resultaten i högre grad än vad som nu är fallet, inriktas på en kvalitativ utveckling av undervisningen. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörernas samlade bedömning är att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Till grund för denna bedömning ligger både att skolans systematiska sarbete har vissa brister och att sredovisningen inte motsvarar förordningens krav. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelserna inte uppfylls.

260 SKOLINSPEKTIONEN 19 (19) Systematiskt sarbete Enligt författningarna har huvudmannen ansvar för att skolans verksamhet utvecklas i enlighet med nationella mål och riktlinjer. Rektorn har ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till såväl de nationella målen, som till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. En förutsättning för att skolan ska utvecklas kvalitativt är att undervisningsmålen oavlåtligen utsätts för prövning, resultaten kontinuerligt följs upp och utvärderas samt att nya metoder tillämpas och utvecklas. I inspektionen framkommer exempel på hur skolan följer upp och utvärderar olika områden på klass och arbetslagsnivå och i några fall även på skolnivå. Någon systematik i uppföljningsarbetet kan dock inte skönjas och någon utvärdering av skolans verksamhet som helhet görs inte. Inspektörerna bedömer därför att skolans systematiska sarbete bör förbättras. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, förskola och fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i arbetet med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. Söraskolans sredovisning utgår i huvudsak från en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet vad gäller exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter, normer och värden samt nöjd personal och personalhälsa. Inspektörerna bedömer att Söraskolans sredovisning bör förbättras i flera avseenden. Redovisning och utvärdering av måluppfyllelsen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik saknas. En uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ingår inte. Elever har inte medverkat. Vidare är sredovisningen skriven så att den svårligen kan förstås av intressenter utanför skolan, bland annat refereras både direkt och indirekt till ett så kallat cockpitvärde utan att vidare förklaringar ges. En sredovisning ska redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål - nöjd personal och personalhälsa som redovisas i sredovisningen är dock områden som inte ryms inom de nationella målen. Inspektörerna ställer sig slutligen tveksamma till att skolan i så hög utsträckning baserar bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete, på föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Stockholm Lee Gleichmann Linnarsson Pia-Lotta Sahlström

261 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Tråsättraskolan Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Tråsättraskolan; grundskola årskurs 6-9 Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Tråsättraskolan den 7 och den 8 maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Tråsättraskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Tråsättraskolan intervjuades rektorn, lärare, elever, elevvårdspersonal och föräldrar. Inspektörerna besökte även lektioner i samtliga klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tråsättraskolan Beskrivning av skolan Antal elever Grundskola 282 Källa: Skolans egna uppgifter maj 2008 Tråsättraskolan är belägen ett par kilometer utanför centralorten Åkersberga. Skolan omfattar grundskola årskurserna 6-9 samt en för kommunen gemensam särskild undervisningsgrupp årskurs 7-9. Sedan hösten 2007 finns musikklasser på skolan för elever med sång- och musikintresse.

262 SKOLVERKET 2 (20) Skolans personal och elever är organiserade i fyra arbetslag där den för kommunen gemensamma särskilda undervisningsgruppen bildar ett av arbetslagen. Rektorn har personalansvar för samtliga personalgrupper. Helhetsbedömning Tråsättraskolan erbjuder sina elever en utbildning som i många avseenden fungerar väl. Skolans verksamhet präglas av praktiska och estetiska inslag i olika former. Eleverna har möjlighet att medverka i konserter, ställa ut sina arbeten på vernissage, delta i olika musikband etc. Skolan har också utökad tid för idrott och hälsa. De praktiska och estetiska inslagen i verksamheten har enligt samstämmiga uppgifter stor betydelse för arbetet med att skapa en god studiemiljö för eleverna och en Tråsättraanda. Inspektionen visar dock att fall av kränkande behandling förekommer bland elever och att bristande arbetsro råder i flera klasser. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör fördjupa och tydligare samordna sitt arbete med att motverka olika former av kränkningar. Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte heller författningars krav vilket måste åtgärdas. Rektorn är nyligen tillträtt sin tjänst men är detta till trots väl förtrogen med verksamheten. Tillsammans med skolans personal har rektorn startat ett utvecklingsoch förbättringsarbete kring bland annat bedömnings- och betygsfrågor. Ett arbete pågår också för att skapa gemensamma strukturer för olika områden inom skolans verksamhet liksom för skolans sarbete. Skolan saknar rutiner för att på en övergripande nivå systematiskt följa upp och utvärdera kunskapsresultaten. I och med att skolan inte har denna överblick finns inte heller tillräckligt med underlag för analys och åtgärder i syfte att komma tillrätta med eventuella brister i verksamheten. Kvalitetsredovisningen måste också förbättras så att den även innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Tråsättraskolans kunskapsresultat för år 2007 ligger i paritet med genomsnittet för riket men något under kommunens genomsnitt. Resultaten för åren 2006 och 2007 ligger på samma nivå, både när det gäller andelen elever med fullständigt slutbetyg och andelen behöriga till nationellt program i gymnasieskolan. Emellertid har det genomsnittliga meritvärdet år 2007 (207 poäng) försämrats jämfört både med år 2006 och Skolans resultat avseende såväl det genomsnittliga meritvärdet som andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen, understiger också de förväntade värden som Skolverkets beräkningsmodell SALSA anger. Resultaten för enskilda år kan förvisso variera men det gäller ändå för skolan att säkerställa att resultaten förbättras, vilket enligt inspektörerna förutsätter att skolan regelbundet följer upp och utvärderar verksamheten samt planerar och vidtar åtgärder med utgångspunkt i detta. Betydande skillnader noteras i betygsresultat mellan pojkar och flickor, något som skolan enligt inspektörernas bedömning också måste ta fasta på i sitt fortsatta arbete med uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten och verksamheten. Goda exempel finns på lärare som ger eleverna inflytande över val av arbetssätt och innehåll, liksom det finns exempel på undervisning där elevernas inflytande är mycket begränsat. Generellt sett bör skolan enligt inspektörernas bedömning för-

263 SKOLVERKET 3 (20) bättra elevernas inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande. Ytterligare ett förbättringsområde för skolan är att, tydligare än vad som är fallet idag, inrikta undervisningen mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Nationell statistik visar att skolan bör arbeta för att eleverna i högre grad än idag, ges tillgång till lärare som har utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. Slutligen finns ytterligare ett antal brister som skolan måste åtgärda. Bland dessa kan nämnas skriftliga omdömen, elevens val, individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal, där kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Utvecklingssamtal enligt förordningen genomförs inte i alla årskurser (7 kap. 2 grundskoleförordningen. - Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för samtliga elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans skriftliga bedömningar uppfyller inte förordningens krav (7 kap. 9 grundskoleförordningen). - Alla elever i behov av särskilt stöd ges inte det (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever som behöver särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och hindra trakasserier och annan kränkande behandling och skolan måste vidta åtgärder för att åstadkomma trygghet och arbetsro. (7-8 lagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Skolans ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av företrädare för eleverna (6 kap. 8 b grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen).

264 SKOLVERKET 4 (20) - Skolan har inte rutiner som säkerställer att lagen om registerkontroll efterlevs i verksamheten (lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Arbetet med att anpassa undervisningen till varje elevs behov och förutsättningar bör förbättras. - Skolan bör förtydliga för eleverna vad de grundar sin bedömning och betygssättning på. - Skolans lokala tolkningar av de nationella målen bör utvecklas så att de harmoniserar med de nationella. - Skolan bör samverka med andra skolor kring grunderna för bedömning och betygssättning. Även samverkan inom skolan som helhet bör förbättras. - Undervisningen bör i högre grad utgå från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot så att alla elever ges möjlighet till bland annat diskussioner, problemlösning och kritiskt tänkande. - Elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande bör förbättras. - Skolan bör säkerställa att eleverna ges möjlighet att utöva inflytande över verksamheten i stort och därigenom utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. - Skolan bör vidta åtgärder så att alla elever får tillgång till lärare som har utbildning för den undervisning de huvudsakligen bedriver. - Rektorn bör ta ett ansvar för det pedagogiska ledarskapet och att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. - Skolans sarbete bör förbättras. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls.

265 SKOLVERKET 5 (20) - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Tabell. Sammanställning av betygsresultat för årskurs 9 i Tråsättraskolan jämfört med samtliga skolor i Österåkers kommun samt i riket år 2006 och 2007, enligt statistik från Skolverket. Tråsättraskolan Österåkers kommun Riket Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg Andel (i procent) behöriga till nationellt program Meritvärde 1 211, ,8 209,4 206,8 207,3 Kommentar: De betyg som sätts i slutet av årskurs 9 anger i vad mån eleverna har uppnått de mål som uttrycks i kursplanerna för olika ämnen. Genomsnittliga betygsresultat för Tråsättraskolan redovisas i tabellen ovan. Av tabellen framgår att betygsresultaten vid Tråsättraskolan 2007 är i paritet med riksgenomsnittet avseende såväl andel elever med fullständigt slutbetyg som meritvärde. Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9 våren 2007 var enligt tillgänglig statistik från Skolverket 207 poäng (flickor 221 poäng och pojkar 187 poäng). Enligt Skolverkets statistik har skolans resultat i form av genomsnittligt meritvärde sjunkit under de senaste tre åren från 227 poäng 2005, 211,4 poäng 2006 till 207 poäng Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet för varje enskild elev är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst ett ämne.

266 SKOLVERKET 6 (20) Andelen elever som uppnådde målen i samtliga kursplaneämnen var 76 procent. Skolverkets statistik visar att 91 procent av eleverna 2007 uppnådde målen i svenska, matematik och engelska och därmed är behöriga till gymnasieskolans nationella program. Skolans resultat avseende meritvärde och andel elever med betyg i alla ämnen kan även jämföras med de modellberäknade värden som Skolverkets analysverktyg SALSA 2 anger. Vid en sådan jämförelse framkommer att resultaten för Tråsättraskolan, både gällande andel elever med fullständigt betyg och meritvärde, ligger under det modellberäknade värdet. Resultaten för 2007 visar att skolan ligger 12 procent under det modellberäknade värdet när det gäller elevernas genomsnittliga meritvärde och sju procent under det modellberäknade värdet gällande andel elever som uppnått målen. Könsrelaterade skillnader noteras vad gäller fördelningen av de högsta betygsstegen för skolans avgångselever Andelen flickor som fick betyget Mycket väl godkänt (MVG) var betydligt högre än andelen pojkar i alla ämnen. Skolan har inte uppmärksammat och analyserat betygsresultaten med utgångspunkt i detta faktum. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god 2 För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultaten som skolor uppnått, har Skolverket utvecklat Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser SALSA. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat avseende andel elever som uppnått målen respektive genomsnittligt meritvärde med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. SALSA för användas som ett underlag av flera vid analys av kommuners och skolors resultat.

267 SKOLVERKET 7 (20) Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att bedömningsområdet Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat är av mindre god. Denna bedömning grundar sig på att lärarnas uppföljning av kunskapsresultaten inte sker systematiskt i samtliga ämnen i samtliga årskurser. Utvecklingssamtalen förbereds genom att skriftliga omdömen skickas hem i förväg till elevernas vårdnadshavare med uppgifter om elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling i olika ämnen. Variationen är emellertid stor mellan olika lärare när det gäller hur och i vilken omfattning olika ämnen följs upp och utvärderas utifrån läroplanens och kursplanernas mål. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Uppföljning av resultaten I läroplanen anges att skolans verksamhet ska utvecklas så att den svarar mot fastställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. Lärarna uppger vid intervjuer och samtal att de har ett behov av att vidareutveckla metoder och instrument för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen och årskurser, samt att de lokala konkretiseringarna av de nationella målen behöver revideras och rutiner för dokumentation av varje elevs kunskapsutveckling behöver utarbetas. Inspektörerna bedömer därför att skolans arbete med uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling bör förbättras Utvecklingssamtal I grundskoleförordningen anges att minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavarna samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Som underlag vid utvecklingssamtalen ska enligt skolans rutiner skriftliga omdömen skickas hem i förväg till elevernas vårdnadshavare med uppgifter om elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling i olika ämnen. Emellertid framkommer vid intervjuer och samtal med elever och föräldrar att denna rutin inte följs av alla lärare. Vidare finns ett visst missnöje bland elever och föräldrar med den information som ges vid utvecklingssamtalen då omdömen inte alltid finns i alla ämnen alternativt i några fall mer beskriver beteenden och karaktärsdrag, än bedömningar av elevens kunskapsutveckling i relation till de nationella målen. I årskurs 8 och årskurs 9 skickas, om en elev riskerar att inte nå målen, en så kallade IG-varning hem som bilaga till omdömena. De bifogade IG-varningarna beskriver vilka arbetsuppgifter eleverna bör slutföra för att erhålla betyget godkänd och utgör inte i sin nuvarande utformning inte ett åtgärdsprogram. (Se vidare under rubriken Åtgärdsprogram). I årskurs 9 kompletteras eller ersätts utvecklingssamtalen med så kallade ämnesdagar då elever och föräldrar kan boka tid för enskilt samtal hos respektive ämneslärare. Deltagande i ämnesdagarna är frivilligt för eleverna. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna att skolan måste säkerställa att utvecklingssamtalen ger tydlig information om elevens kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande till målen i läro-

268 SKOLVERKET 8 (20) planen och kursplanerna och att utvecklingssamtal måste genomföras i alla årskurser. Individuell utvecklingsplan I grundskoleförordningen ställs krav på att läraren vid utvecklingssamtalet, i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP), skriftligt ska sammanställa vilka insatser som behövs för att elevens ska nå nationella mål och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanerna och kursplanerna. Som ett led i arbetet med öka elevernas ansvar och inflytande är eleverna själva som, i samråd med lärare och föräldrar, formulerar och skriver sin individuella utvecklingsplan. Eleverna uppger vid samtal och intervjuer att det förekommer att denna rutin inte heller alltid följs, vilket innebär att det finns elever på skolan som inte har en upprättad individuell utvecklingsplan. Lärarna bekräftar detta och menar att de saknar gemensamma ramar för arbetet med elevernas individuella utvecklingsplaner. Av de exempel på individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tagit del av framgår vidare att skolans ansvar för att den enskilde eleven ska nå satta mål inte tydligt framgår. Inspektörerna bedömer därför att skolan inte upprättar individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. 1.3 Bedömning och betygssättning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna, om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanerna, om betyg sätts enligt författningarnas krav, om betygskatalog förs enligt bestämmelserna. Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna sammantaget att bedömningsområdet Bedömning och betygssättning är av mindre god. För utvärdering och uppföljning av de enskilda elevernas kunskapsutveckling används bland annat nationella ämnesprov i årskurs 9 samt olika diagnosmaterial. Uppföljning och utvärdering i övriga ämnen görs i samband med att utvecklingssamtalen

269 SKOLVERKET 9 (20) förbereds och när individuella utvecklingsplaner upprättas. Som tidigare påpekats i föreliggande rapport uttalar lärarna ett behov av att revidera och utveckla de lokala konkretiseringarna av de nationella målen så att de kan utgöra ett stöd i arbetet med att bedöma de enskilda elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen. Planerna behöver också revideras för att bättre harmonisera med de nationella målen. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Allsidig bedömning Läroplanen anger att läraren vid betygssättning ska utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplaner och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Elever som inspektörerna samtalar med under inspektionsbesöket är osäkra på vad som ligger till grund för lärarnas bedömning. Även om eleverna har en känsla av att betygen är rättvisa så är bedömningsgrundena otydliga för eleverna. Ytterligare en orsak till elevernas osäkerhet kring grunderna för betygssättning är täta lärarbyten främst inom det naturvetenskapliga ämnesområdet. Inspektörerna bedömer därför att lärarna bör förtydliga för eleverna vilka underlag de använder i sitt arbete med utvärdering och bedömning av elevernas kunskapsutveckling. (Se vidare området Ansvar och inflytande). Utgångspunkt vid bedömning och betygssättning Betyget Godkänt ska motsvara de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i respektive ämne i slutet av nionde skolåret. De betygskriterier som anges i de nationella kursplanerna uttrycker de kunskapser som krävs för betygsstegen Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Tråsättraskolan har lokalt tolkat de nationella kursplanerna och betygskriterierna för årskurs 8 och 9. För övriga årskurser finns dokumenterade mål att uppnå. Inspektörerna har granskat ett urval av dessa lokala tolkningar och kan konstatera att skolan i vissa ämnen inte beaktar samtliga mål eller betygskriterier. Av samtal med rektorn och lärare framgår att skolan är medveten om att planerna är i stort behov av översyn och revidering, för att utgöra ett tillförlitligt underlag vid bedömning och betygssättning. Bedömnings och betygsdiskussioner i och mellan olika ämnen förs i begränsad omfattning på Tråsättraskolan. I samtal med lärare och skolledning framkommer att bedömnings och betygsdiskussioner inte heller förs mellan olika skolor i Österåker. Inspektörerna bedömer därför att skolans lokala tolkningar måste förbättras så att de harmonierar med de nationella. Skolan bör samverka med andra skolor kring grunderna för bedömning och betygsättning. Skriftliga bedömningar Enligt grundskoleförordningen ska en skriftlig bedömning ges om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret. Av bedömningen ska elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket framgå. Dessutom kan de stödåtgärder som har vidtagits beskrivas. Bedömningen ska undertecknas av läraren. Inspektörerna har tagit del av ett urval av skriftliga bedömningar som upprättats vid Tråsättraskolan. Inspektörerna bedömer att dessa behöver utvecklas så att det tydligare framgår vilka kunskaper som eleven uppnått och inte, vilket nu är fallet, beskriver vilka kunskaper som saknas.

270 SKOLVERKET 10 (20) Inspektörerna bedömer därför att skolans skriftliga bedömningar inte uppfyller förordningens krav, varför detta måste åtgärdas 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Genomförande av utbildningen är av mindre god. Vid inspektionen framkommer flera goda exempel på att läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans undervisning. Skolan arbetar medvetet med att ge utrymme för olika kunskapsformer bland annat genom praktiska och estetiska inslag i det vardagliga arbetet. Detta till trots framkommer i intervjuer med lärare att en osäkerhet råder kring tolkningen av läroplanens och kursplanernas olika mål. Elevernas inflytande över sitt eget lärande är begränsat. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Utrymme för olika kunskapsformer Läroplanen anger att utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Läraren ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vidare anges att skolan ska främja elevernas

271 SKOLVERKET 11 (20) harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Utrymme ska ges för elevens eget skapande och möjligheter att använda olika uttrycksmedel ska ges. Eleverna ska ges möjligheter att pröva olika arbetssätt för att tillägna sig de kunskapser som uttrycks i läroplanen och kursplanerna Vid en del lektionsbesök observerar inspektörerna varierade arbetsformer och hur olika kunskapsformer ges utrymme. Vid andra lektionsbesök har dock inspektörerna svårt att se hur läroplanens mål att sträva mot ligger till grund för planering och genomförande. Inspektörerna ser exempel där undervisningen till stor del styrs av läroböcker. Flera av de elever som inspektörerna möter bekräftar detta och beskriver arbetssätten i vissa ämnen som ensidiga och utan variation, medan arbetet i andra ämnen tydligare utgår från läroplanens strävansmål. I diskussioner med lärarna framkommer också att det råder osäkerhet kring betydelsen av mål att sträva mot och att dessa av vissa lärare uppfattas som individuella mål som kommer efter uppnåendemålen. Inspektörerna vill framhålla att kursplanernas mål att sträva mot uttrycker den inriktning undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper och tydliggör därmed de kunskapser som är väsentliga i ämnet. Målen att sträva mot utgör det främsta underlaget för planeringen av undervisningen. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla arbetet så att all undervisning tar sin inriktning i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot oberoende av ämne eller lärare. Vidare bör betydelsen av målen att sträva mot tydliggöras för lärare och elever. Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. En förutsättning för att eleverna ska ha möjlighet till inflytande över undervisningen är att de har kännedom om målen för utbildningen. Intervjuer med elever visar att de ofta får mål och betygskriterier presenterade inför nya arbetsområden, men att tid till klargörande diskussioner inte ges. Variationen är dock stor mellan olika lärare och ämnen och de elever inspektörerna möter i inspektionen upplever sig till exempel ha större inflytande i de praktiskt-estetiska ämnena än i de mer teoretiska. Lärarna och rektorn bekräftar vid intervjuerna elevernas begränsade inflytande. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra elevernas möjligheter att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande. I detta sammanhang är det viktigt att även förbättra elevernas förståelse kring varför de ska ha inflytande över undervisningen. Arbetssätt som utvecklar elevernas förmåga att arbeta i demokratiska former Alla som arbetar i skolan ska enligt läroplanen främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Tråsättraskolan har valt att arbeta med klassråd, elevråd och matråd som former för elevinflytande över verksamheten i stort. Elevråd och matråd sammanträder tämligen sporadiskt enligt samstämmiga uppgifter från elever som också menar att det är svårt att se något resultat av de olika rådens arbete. Inspektörerna bedömer att Tråsättraskolan bör säkerställa att eleverna ges möjlighet att utöva inflytande över verksamheten i stort och därigenom utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska

272 SKOLVERKET 12 (20) former. Samverkan inom skolan Av läroplanen framgår att arbetet med att skapa en god miljö för utveckling och lärande är ett gemensamt uppdrag för skolans personal. Enligt personalen finns det brister när det gäller samverkan mellan skolans arbetslag. Konsekvensen av detta har blivit att en del gemensamma och grundläggande rutiner saknas på skolan. Arbetslagen möts sällan för att diskutera värdegrundsfrågor, pedagogik och bedömningar. Rektorn är medveten om detta och redovisar vid inspektionstillfället planerade organisationsförändringar för att bland annat utveckla samarbetet. Inspektörerna bedömer att samverkan inom skolan bör förbättras. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av mindre god. Tråsättraskolan har medvetet satsat på att skapa utrymme för särskilt stöd inom klassens ram genom en klassorganisation i form av grupper med högst tjugo elever. I den så kallade Oasen kan enskilda elever, under kortare eller längre perioder, få särskilt stöd. Verksamheten fungerar väl i Oasen liksom i den kommungemensamma särskilda undervisningsgruppen, där anpassningen är tydlig och undervisningen i hög grad utgår från den enskilde elevens behov. Emellertid finns det brister på Tråsättraskolan både när det gäller individanpassning i övrigt och särskilt stöd, liksom oklarheter kring upprättande av åtgärdsprogram. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att krav i gällande bestämmelser inte uppfylls. Individanpassad undervisning Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas efter elevernas skilda förutsättning och behov. Undervisningen ska främja elevernas fortsatta lärande med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter och språk och kunskaper. Inspektörernas intervjuer, samtal och observationer tyder på att arbetet med individan-

273 SKOLVERKET 13 (20) passning är av skiftande och varierar mellan olika lärare. I intervjuer och samtal med elever bekräftas att de i allmänhet förutsätts arbeta på samma sätt och med samma uppgifter. Inspektionen visar att flera elever i de senare skolåren gör omval från franska, tyska eller franska till svensk/engelska. Eleverna beskriver bristande arbetsro i den ständigt växande svensk/engelsk gruppen. Orsaken är enligt samstämmiga uppgifter från elever, lärare och rektorn att gruppen både består av elever som behöver särskilt stöd för att uppnå målen och elever som behöver utmaningar och få tillfälle att fördjupad sina kunskaper och på grund av begränsad individanpassning av undervisningen tappar elever intresset och stör istället arbetet. Inspektörerna bedömer därför att skolans arbete med att anpassa undervisningen till alla elevers förutsättningar, erfarenheter och olika behov bör förbättras. Särskilt stöd All undervisning ska enligt läroplanen utgå från den enskilde elevens förutsättning, erfarenheter och behov. Rektorn har ett särskilt ansvar för att undervisningen och elevvårdsverksamheten utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver för att nå målen för utbildningen. I de fall risk föreligger att en elev inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts i slutet av årskurs 9 eller om en elev behöver särskilt stöd av andra skäl ska skolan enligt grundskoleförordningen ge särskilt stöd. Som tidigare påtalats har skolan medvetet satsat resurser på att organisera eleverna i grupper med högst tjugo elever för att bättre kunna individanpassa undervisningen samt ge särskilt stöd till de elever som är i behov av detta. Rektorn och lärare uppger emellertid att det finns elever som är i behov av särskilt stöd men som inte får detta dels beroende på att skolan saknar lärare specialpedagogisk utbildning, dels för att den nuvarande klassorganisationen inte ger tillräckligt utrymme för särskilt stöd inom klassernas ram. Inspektörerna bedömer att skolan måste säkerställa att särskilt stöd ges till alla elever som behöver det. Åtgärdsprogram Enligt skollagen och grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i arbetet. Om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Inspektörernas samtal och intervjuer visar att det i lärargruppen föreligger oklarheter kring åtgärdsprogram kopplat till skolans så kallade IG-varningar som utfärdas när en elev riskerar att inte nå målen. I de exempel på åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av framgår inte alltid sambandet mellan vidtagna åtgärder och nationella mål. Målbeskrivningarna anger ofta kortfattat till exempel få godkänt i alla ämnen eller behörighet till gymnasiet. Vidare framgår inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Av åtgärdsprogrammen framgår inte alltid klart om skolan har bedömt elevernas stödbehov utifrån ett organisatoriskt och pedagogiskt perspektiv. Inspektörerna bedömer att skolan måste upprätta åtgärdsprogram som bättre svarar mot författningarnas krav. Skolan bör också förbättra rutinerna i arbetet med åtgärdsprogram så att det blir tydligt för lärarna när ett åtgärdsprogram ska upprättas.

274 SKOLVERKET 14 (20) Se vidare Skolverkets allmänna råd: För arbete med åtgärdsprogram SKOLFS 2008:25. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Normer och värden i studiemiljö och samvaro är av mindre god. Skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete där musik och andra estetiska inslag, enligt samstämmiga uppgifter, bidrar till att skapa en Tråsättraanda. Trots att skolan på många olika sätt arbetar med värdegrundsfrågorna både ser och får inspektörerna exempel på brister i elevers förhållningssätt till varandra liksom exempel på bristande arbetsro. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Studiemiljö Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Vid besöket i Tråsättraskolan observerar inspektörerna att några lektioner präglas av bristande arbetsro medan det i andra klasser råder lugn med fokus på lärandet. Elever bekräftar att det är oroligt i en del klasser medan andra klasser, i synnerhet de senare skolåren uppfattas som lugna och med en god studiemiljö. Föräldrar och lärare bekräftar i stort sett denna bild. In-

275 SKOLVERKET 15 (20) spektörerna bedömer att skolan måste vidta åtgärder för att skapa en god studiemiljö för samtliga elever. Värdegrundsarbete Skolan ska enligt läroplanen främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Det ska finnas ett etiskt perspektiv i undervisningen. I inspektionen framkommer att det saknas ett enhetligt förhållningssätt bland personalen i denna fråga. Både elever och föräldrar ger exempel på lärares olika förhållningssätt. Vissa lärare tar upp frågor om normer och värden i sin dagliga undervisning. Andra lärare låter sådana frågor komma i skymundan. Elever berättar att kränkningar i form av nedsättande kommentarer förekommer och de kan även ge exempel på tillfällen när vuxna inte bemött elever respektfullt. Skolans arbete med kamratstödjarinsatser har lagts ner. Trots att skolan, enligt kommunens enkätundersökning, uppfattas som trygg av eleverna, är det enligt inspektörernas bedömning angeläget att värdegrundsarbetet fördjupas och att ett gemensamt förhållningssätt avseende normer och värden arbetas fram. Inspektörerna vill framhålla vikten av att värdegrundsarbetet genomsyrar all undervisning och bedömer att skolans värdegrundsarbete måste förbättras. Ordningsregler Rektorn har enligt grundskoleförordningen ansvar för att det finns ordningsregler för varje skola och att dessa utarbetas och följs upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Det är viktigt att alla känner sig involverade i arbetet med att utforma dessa ordningsregler, så att alla kan känna sig solidariska med de överenskommelser som görs. På skolan finns ordningsregler utarbetade, men dessa har inte utformats tillsammans med eleverna. Inspektörerna bedömer därför att rektorn måste se till att ordningsregler utarbetas och följs upp på det sätt som anges i grundskoleförordningen. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Enligt en särskild förordning omfattar skyldigheten också att denna plan ska arbetas fram, följas upp och ses över under medverkan av elever. Skolans likabehandlingsplan, som inspektörerna tagit del av, bedöms inte uppfylla lagens krav på en sådan plan. Bland annat saknas en specifik redovisning av verksamhetens behov som grundar sig på en aktuell kartläggning. Eleverna har inte heller varit delaktiga när planen utarbetades. Se även Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen.

276 SKOLVERKET 16 (20) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Tillgång till likvärdig utbildning är av mindre god. Inspektionen visar att Tråsättraskolan till stora delar erbjuder utbildning i enlighet med författningarnas krav såsom bl.a. mottagande av elever och avgiftsfri undervisning, tillgång till studie- och yrkesorientering, nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Valmöjligheter Enligt grundskoleförordningen ska ett visst antal timmar i timplanen anges för elevens val. Syftet med elevens val är att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen samt att eleven ska kunna göra sina egna val. Enligt elever och rektorn anordnar inte Tråsättraskolan elevens val enligt bestämmelserna vilket enligt inspektörernas bedömning måste åtgärdas. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen,

277 SKOLVERKET 17 (20) om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Av inspektionen framgår att rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt och att personalen generellt sett har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen. Dock har skolans pedagogiska personal i alltför låg utsträckning utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Detta motiverar att området Personalens utbildning och kompetensutveckling sammantaget bedöms vara av mindre god. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Personalens utbildning Enligt skollagen ska en skola använda lärare som har en utbildning för den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå. Officiell statistik från Skolverket visar att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i Tråsättraskolan var 75 procent läsåret 07/08. Jämfört med rikets kommunala skolor (85 %) är detta en låg andel, även jämfört med den genomsnittliga siffran för Österåkers kommunala skolor (80 %) är andelen låg. Enligt Skolverkets officiella statistik har 6 procent av Tråsättraskolans lärare specialpedagogisk högskoleexamen läsåret 07/08. Jämfört med kommunala skolor i Österåker (5%) är andelen något högre. Inspektionen visar dock att samtliga lärare med specialpedagogisk högskoleexamen tjänstgör i den kommunövergripande verksamheten och att skolans övriga elever inte har tillgång till lärare med denna kompetens. Några av skolans lärare kommer att i kommunens regi få kompetensutveckling riktad mot sådan tjänstgöring. Dock kan sådan kompetensutveckling, enligt inspektörernas bedömning, inte fullt ut ersätta en specialpedagogisk högskoleutbildning. Sammantaget bedömer inspektörerna att skolan bör vidta åtgärder så att alla elever får tillgång till lärare som har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen,

278 SKOLVERKET 18 (20) om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Rektors ansvar är av god. Inspektionen visar att rektorn, som tillträdde sin tjänst i mars 2008, är förtrogen med den verksamhet han leder. Vidare framgår att rektorn påbörjat ett utvecklingsarbete bland annat kring kursplane- och bedömningsfrågor liksom att förtydliga skolans gemensamma och grundläggande rutiner. Detta till trots finns enligt inspektörerna vissa utvecklingsområden. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven gällande bestämmelser inte uppfylls. Rektor som pedagogisk ledare Enligt skollagen vilar det på rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare har rektorn, enligt läroplanen, det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn uppger vid inspektörernas intervju att arbetet med att skapa fungerande arbetslag samt grundläggande rutiner och strukturer kring till exempel betyg och betygssättning är prioriterat under innevarande och kommande läsår. Mot bakgrund av att det finns brister eller behov av förbättringar när det gäller uppföljning och utvärdering av resultaten i alla ämnen, tydligare uppföljning och utvärdering av läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot, sarbete och sredovisning bör rektorn enligt inspektörernas bedömning ta ansvar för det pedagogiska ledarskapet på skolan. Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska uppnå efter det femte och nionde skolåret i samtliga ämnen. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå. Som tidigare nämnts företar Tråsättraskolan ingen utvärdering av kunskapsresultaten på en skolövergripande nivå. Inte heller analyseras kunskapsresultaten utifrån exempelvis skillnader mellan flickors och pojkars betygsresultat eller skillnader mellan ämnen. Syftet med en regelbunden utvärdering av kunskapsresultaten på denna övergripande nivå är att fokus riktas mot metodutveckling på skolnivå, dvs. skolans kvalitativa utveckling mot en bättre utbildning.

279 SKOLVERKET 19 (20) Enligt inspektörernas bedömning gör skolan inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella kursplanernas mål i årskurs 9 i samtliga ämnen. Det är rektorns ansvar att så sker. Registerkontroll Enligt lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg ska personer som blir erbjudna en anställning eller utför praktik inom de berörda verksamheterna visa ett utdrag ur Rikspolisstyrelsens belastningsregister innan de får anställning. Av inspektionen framgår att det saknas tydliga rutiner för registerkontroll på skolan vad gäller personal som ska anställas. Detta måste således åtgärdas. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Då det finns behov av förbättring både vad gäller skolans systematiska sarbete och skolans sredovisning bedömer inspektörerna att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven gällande bestämmelser inte uppfylls. Systematiskt sarbete Enligt läroplanen behöver undervisningsmålen ständigt omprövas, resultaten följas upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. En kvalitativ utveckling av skolan förutsätter att uppföljningar och utvärderingar kontinuerligt genomförs och systematiskt används genom att resultaten analyseras i förhållande till de nationella målen för utbildningen. Detta behöver ske på olika nivåer i skolans organisation. Tråsättraskolans sarbete är till stor del uppbyggt kring arbetslagens arbetsplaner där arbetslagets pedagogiska grundsyn finns dokumenterat liksom vilka framgångsfaktorer som laget prioriterar. Vidare finns skolans vision som tolkats och konkretiserats av arbetslagen. Former för uppföljning och utvärderingar går inte att utläsa ur arbetslagens planer. Resultat tas inte fram och analyseras på en

280 SKOLVERKET 20 (20) skolövergripande nivå vare sig vad gäller elevernas kunskapsresultat eller effekterna av värdegrundsarbetet. Vidare går det inte att utläsa i föreliggande arbetsplaner hur eventuella slutsatser från föregående års utvärderingar inverkar på årets arbete. De insatser som skolan gör på olika områden blir därför enligt inspektörerna svåra att följa upp och utvärdera. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna att skolans sarbete bör förbättras. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, kommunalt driven förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen har till syfte att bidra till att utveckla skolans verksamhet i riktning mot de nationella målen och till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. I förordningen ställs krav på elevers och personals medverkan i arbetet med sredovisningen. Även elevers vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Det ställs också krav på att uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska redovisas i sredovisningen. Tråsättraskolans sredovisning utgår i huvudsak från en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet vad gäller exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter, normer och värden samt nöjd personal och personalhälsa. Redovisning och utvärdering av måluppfyllelsen i andra ämnen än svenska, engelska och matematik saknas. Uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan saknas. Elever har inte medverkat. Kvalitetsredovisningen pekar vidare ut utvecklingsområden för skolan vilket inte är samma sak som att redovisa åtgärder. En sredovisning ska redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål nöjd personal och personalhälsa är dock områden som inte ryms inom de nationella målen. Inspektörerna ställer sig slutligen tveksamma till att skolan baserar så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete på föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Stockholm Sigbritt Gålnander Torbjörn Wintgren

281 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Åkerstorpsskolan Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Åkerstorpsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1-3 Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Åkerstorpsskolan den 13 och 14 maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Åkerstorpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Åkerstorpsskolan intervjuades rektorn, lärare, elever, elevvårdspersonal och föräldrar. Inspektörerna besökte verksamheten i förskoleklasserna och lektioner i årskurserna 1 3. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Åkerstorpsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 52 Grundskola 155 Källa: Skolans egna uppgifter Denna rapport omfattar förskoleklass och grundskola årskurs 1-3. Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg beskrivs i separata rapporter avseende hela kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

282 SKOLVERKET 2 (11) Helhetsbedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Åkerstorpsskolan överlag är av god. Skolan arbetar aktivt för att ständigt förbättra verksamheten utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Eleverna har god kännedom om målen för utbildningen, bl.a. genom skolans arbete med den så kallade kunskapspärmen. Kunskapspärmen innehåller skolans lokala konkretiseringar av målen i de nationella kursplanerna och revideras årligen. På skolan råder arbetsro och lärarna strävar medvetet efter att variera undervisningen för att utveckla de olika kunskapsformer läroplanen föreskriver. Värdegrundsarbetet på Åkerstorpsskolan är enligt inspektörerna av mycket god. All personal arbetar med det förebyggande värdegrundsarbetet som ständigt står högst upp på agendan med t.ex. klassrumsprat, trivselgrupper, tjej och killgrupper. Enligt både lärare och elever känner alla varandra på skolan och de tre reglerna; vi ska vara rädda om varandra, vi ska vara rädda om vår skola och våra saker och vi ska vara justa mot oss själva är något som genomsyrar verksamheten. De värden som skolans verksamhet ska byggas på måste förstås, förankras och utvecklas, ett arbete som ständig måste pågår, vilket lärarna och rektorn framhåller utgör en central aspekt i den dagliga verksamheten. Detta arbete är dock inte tydligt i skolans dokumentation såsom exempelvis likabehandlingsplanen. Skolans sarbete är till vissa delar dokumenterat i sredovisningen. Dock saknas redovisningar av sarbetet såsom t.ex. bedömning och åtgärder av skolans samlade resultat. Inspektörerna bedömer därför att skolan måste utveckla sin sredovisning så att den uppfyller författningens krav. Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte författningarnas krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling) - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Skolan bör förbättra sin uppföljning av enskilda elevers kunskapsutveckling - Rektorn bör förbättra arbetet med uppföljning och utvärdering av skolans kunskapsresultat - Skolans arbete med åtgärdsprogram bör förbättras. - Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner bör utvecklas.

283 SKOLVERKET 3 (11) Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Kommentar: På Åkerstorpsskolan uppger samtliga intervjuade att eleverna når goda kunskapsresultat i alla ämnen och att kunskapsutvecklingen i dessa ämnen redovisas på utvecklingssamtalen. För att stämma av elevernas kunskaper gör lärarna kontinuerliga diagnoser och tester. Enligt sredovisningen 2006/2007 höjdes resultatet beträffande lärandet och den analys skolan gjorde är att kunskapspärmen haft en betydande roll där lärandet för varje elev synliggörs och eleven är själv aktiv och markera när ett mål har uppnåtts. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden,

284 SKOLVERKET 4 (11) om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: På Åkerstorpsskolan arbetar samtliga klasser med en s.k. kunskapspärm som följer eleven genom hela skolgången. I kunskapspärmen, som innehåller skolans lokala konkretiseringar av målen i de nationella kursplanerna dokumenterar eleven tillsammans med läraren sin sociala och kunskapsmässiga utveckling utifrån mål att uppnå och mål att sträva mot. Enligt lärare och rektorn revideras kunskapspärmen årligen. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Uppföljning av alla ämnen Enligt läroplanen är det varje lärares ansvar att utifrån kursplanernas krav utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. I intervjuer framkommer att lärarna använder elevpärmen olika frekvent vilket gör att ämnen kan komma till korta i en del klasser. I vissa fall följs således endast ett fåtal ämnen upp systematiskt på elevnivå. Inspektörerna bedömer att lärarnas uppföljning av elevernas individuella kunskapsresultat bör förbättras så att de omfattar alla ämnen. Individuell utvecklingsplan I grundskoleförordningen ställs krav på att läraren vid utvecklingssamtalet, i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan, skriftligt ska sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå nationella mål och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner och bedömer att elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas så att kopplingen till de nationella målen blir tydligare.

285 SKOLVERKET 5 (11) 1.3 Bedömning av kunskapsresultaten om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, Bedömning av området Bedömning av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området Bedömning av kunskapsresultaten är av god. Bedömningen grundar sig på att inspektionen visar att i arbetet med kunskapspärmen sker en allsidig bedömning av elevernas kunskaper. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig, om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god

286 SKOLVERKET 6 (11) Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Genomförande av utbildningen är av god även om det finns utrymme för förbättringar. Bedömningen grundar sig på att de lektionsbesök och samtal som inspektörerna genomfört visar att eleverna i Åkerstorpsskolan ges möjlighet att, i enlighet med läroplanens skrivningar, utveckla nyfikenhet och lust att lära liksom att lära sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Samverkan inom skolan fungerar överlag väl och förekommer såväl mellan skolan och fritidshemmet, som mellan lärare och ämnen i exempelvis olika tematiska projekt. Arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ger en god grund för fortsatt skolgång. Genom mer formella fora som exempelvis klassråd, elevråd och matråd ges eleverna möjlighet till inflytande över frågor som berör skolans mer övergripande verksamhet. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av god. I sin bedömning har inspektörerna bland annat tagit fasta på att Åkerstorpsskolan anpassar verksamheten till varje elevs förutsättningar och behov genom att bl.a. bedriva mycket undervisning i varierade former av mindre grupper. Vidare används läromedel av skiftande svårighetsgrad liksom individanpassade arbetsuppgifter. Även undervisningsmetoder anpassas många gånger efter elevernas behov. Det gäller såväl de elever som behöver särskilda utmaningar, för att stimuleras till att komma vidare, som de elever som är i behov av särskilt stöd. Skolan har system för att identifiera elever i behov av särskilt stöd och i elevvårdsteamet diskuteras vilken form av stödåtgärder som skolan ska erbjuda, s.k. sluss. Inspektionen visar genom intervjuer att elever i behov av särskilt stöd får sådant stöd så att de ges förutsättningar att nå målen i kursplanerna och läroplanen. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsat-

287 SKOLVERKET 7 (11) ser finns. Åtgärdsprogram Enligt skollagen och grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Om det framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder ska rektorn se till att behovet utreds och att ett åtgärdsprogram upprättas såvida utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Inspektörerna har tagit del av ett urval av åtgärdsprogram och kan konstatera att skolan främst upprättar åtgärdsprogram beträffande elevers behov av stöd för den sociala utvecklingen. Mer sällan upprättas åtgärdsprogram gällande den kunskapsrelaterade utvecklingen Inspektörerna bedömer därför att skolans arbete med åtgärdsprogrammen bör förbättras. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektionen visar att skolan bedriver ett aktivt värdegrundsarbete som utvecklas kontinuerligt. Observationer vid inspektionsbesöket och samstämmiga utsagor från samtliga intervjuade tyder på att skolan utgör en trygg miljö för eleverna. God arbetsro råder under lektioner och såväl lektioner som raster präglas av en trivsam stämning. Skolans tre ordningsregler är väl förankrade bland elever och personal.

288 SKOLVERKET 8 (11) Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska huvudmannen eller den huvudmannen bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Skolans likabehandlingsplan, som inspektörerna tagit del av, bedöms inte fullt ut uppfylla lagens krav på en sådan plan. I fråga om planerade åtgärder bör planen vara mer konkret och utgå från en aktuell kartläggning av verksamheten. Planen anger inte heller rutiner i händelse av att vuxen kränker elev. Det gedigna arbete skolan ständigt arbetar med är inte synligt i likabehandlingsplanen. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen måste utvecklas i dessa delar. Se även Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2006:7). 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god

289 SKOLVERKET 9 (11) Motivering: Inspektörerna bedömer att området Tillgång till likvärdig utbildning är av god. Bedömningen grundar sig på att eleverna vid Åkerstorpsskolan erbjuds en verksamhet och undervisning som till innehåll och omfattning är i enlighet med gällande bestämmelser. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: De flesta lärare har lärarutbildning enligt skolans egna uppgifter. Lärarna undervisar huvudsakligen i de ämnen och årskurser som de har utbildning för och ges goda möjligheter till kompetensutveckling utifrån skolgemensamma och individuella behov. Under läsåret 2007/2008 har samtliga lärare genomgått en utbildning om ledarskap i klassrummet. Flera lärare har även genomgått en av kommunen anordnad kurs i specialpedagogik på 20 poäng. Rektorn är förskollärare och har även arbetat som biträdande rektor i flera år. Hon är sedan höstterminen 2007 rektor för Åkerstorpsskolan och har genomgått den statliga skoledarutbildningen. Inspektörerna bedömer sammantaget att området Personalens utveckling och kompetens är av god. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen,

290 SKOLVERKET 10 (11) om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god God Mycket god X Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Rektors ansvar är av mycket god. Rektorn håller sig väl förtrogen med verksamheten bland annat genom att vistas mycket ute i verksamheten och klassrummen. Åkerstorpsskolans personal arbetar som ett arbetslag, är både väl förtrogna med de föreskrifter som styr utbildningen och arbetar medvetet för att nå bättre. Merparten av skolans verksamhet fungerar mycket väl och rektorn har enligt personalen stor del i detta arbete. Bland annat uppges rektorn driva det pedagogiska arbetet när det gäller värdegrunden och arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till bland annat de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå. På Åkerstorpsskolan genomförs en uppföljning på elevnivå i varje elevs kunskapspärm. Någon motsvarande analys och uppföljning av kunskapsresultaten på klass- eller skolnivå, i syfte att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas, finns dock inte. Se vidare under rubriken Kvalitetsarbete. Inspektörerna bedömer att rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat bör förbättras. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen.

291 SKOLVERKET 11 (11) Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området Kvalitetsarbete sammantaget är av god. I sin bedömning har inspektörerna främst tagit fasta på att Åkerstorpsskolan till stora delar bedriver ett systematiskt sarbete i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Detta arbete är dock inte till alla delar dokumenterat i skolans sredovisning. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, förskola och fritidshem ska årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i arbetet med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. Inspektionen visar att Åkerstorpsskolans sredovisning i huvudsak utgår från en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet vad gäller exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter, normer och värden samt nöjd personal och personalhälsa. Inspektörerna bedömer att Åkerstorpsskolans sredovisning bör förbättras i flera avseenden; måluppfyllelsen avseende skolans kunskapsuppdrag bör tydligare analyseras och redovisas. En redovisning av uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan saknas i sredovisningen. Vidare är sredovisningen skriven så att den svårligen kan förstås av intressenter utanför skolan, bland annat refereras till ett så kallat cockpitvärde utan att vidare förklaringar ges. Syftet med en sredovisning är att redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål - nöjd personal och personalhälsa är dock områden som inte ryms inom de nationella målen. Inspektörerna ställer sig slutligen tveksamma till att skolan baserar så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete på föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Stockholm Pia-Lotta Sahlström Lee Gleichmann Linnarsson

292 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Österskärsskolan Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Österskärsskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1-5 Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Österåkers kommun och besökt Österskärsskolan den maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Österskärsskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan från Skolinspektionens nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Österskärsskolan intervjuades rektorn, lärare, elevvårdspersonal och föräldrar. Inspektörerna besökte förskoleklasserna samt lektioner i samtliga klasser. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Österskärsskolan Beskrivning av skolan Antal elever Förskoleklass 50 Grundskola 279 Källa: Skolans egna uppgifter maj 2008 Österskärsskolan ligger i Österskär ca två km utanför centralorten Åkersberga. Skolan omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-5 och skolbarnsomsorg. Elever och personal är organiserade i tre arbetslag bestående av förskoleklass och fritidshem respektive årskurs 1-3 samt årskurs 4-5. Ledningen består av rektorn och två utbildningsledare.

293 SKOLVERKET 2 (17) Kommunens ansvarstagande för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg behandlas i separata rapporter avseende hela kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Helhetsbedömning Inspektörernas sammanfattande intryck är att Österskärsskolans verksamhet till övervägande delen fungerar väl och de kunskapsresultat skolan uppvisar år 2007 tyder enligt inspektörerna på att eleverna når goda kunskaper i förhållande till kursplanernas mål. Skolans personalgrupp präglas av arbetsglädje och ett intresse för att vidareutveckla skolans verksamhet. Inspektionen visar att skolan kontinuerligt arbetar med värdegrundsfrågor på olika sätt. Detta till trots finner inspektörerna vid samtal med såväl elever som lärare och föräldrar, att kränkningar förekommer i skolan och att arbetsron i vissa fall brister. Inspektörerna gör därför bedömningen att skolan inte arbetar tillräckligt målinriktat för att förebygga och förhindra kränkande behandling och för att komma tillrätta med den bristande arbetsron. Likabehandlingsplanen är under revidering men behöver utvecklas ytterligare i enlighet med författningskraven. Inom flera av de områden som granskats under inspektionen bedömer inspektörerna att en är mindre god. Enligt inspektörernas bedömning beror detta till stor del på att personalens kunskaper om grundskolans mål- och resultatstyrda system är otillräckliga. Det målstyrda systemet genomsyrar inte verksamheten som helhet och inspektörernas samlade intryck är att skolan rymmer tydliga skillnader i synen på det nationella kunskapsuppdraget. Undervisningen utgår endast till dels från läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot, och variationen mellan olika ämnen och lärare är stor. Elevernas inflytande över sitt eget lärande är begränsat och behöver förbättras. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör säkerställa att all undervisning utgår från målen att sträva mot. Ytterligare ett förbättringsområde för skolan är det systematiska sarbetet, som behöver utvecklas så att det både omfattar skolan som helhet och, i högre grad än vad som nu är fallet, inriktas på att analysera måluppfyllelsen i förhållande till såväl nationella mål och riktlinjer som skolans egna förutsättningar. Eftersom rektorn har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen, bedömer inspektörerna att rektorns pedagogiska ledning bör utvecklas vad gäller sarbetet och uppföljningen av skolans resultat i förhållande till de nationella målen avseende kunskaper såväl som normer och värden. Både inspektörernas observationer under inspektionen och nationell statistik, visar att skolan bör arbeta för att elever som är i behov av specialpedagogiskt stöd ges tillgång till pedagoger med specialpedagogisk högskoleexamen. Höstterminen 2007 ändrades organisationen i Österåkers kommun och Österskärsskolan fick en egen rektor vilket samstämmigt uppskattats. Rektor på skolan bedöms vara väl förtrogen med skolans verksamhet.

294 SKOLVERKET 3 (17) Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan bedriver inte ett tillräckligt målinriktat arbete för att förebygga och hindra trakasserier och annan kränkande behandling och skolan måste vidta åtgärder för att åstadkomma trygghet och arbetsro. (7-8 lagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Svenska som andraspråk anordnas inte i enlighet med förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3, 3 a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden - Skolans arbete med uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling bör utvecklas. - Utvecklingssamtalen bör utvecklas så att de ger tydlig information om elevens kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna. - Skolans arbete med de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas så att långsiktiga mål och skolans insatser, med utgångspunkt i nationella mål för utbildningen i sin helhet, framgår. - Samverkan inom skolan som helhet bör förbättras. Skolan bör även samverka med andra skolor kring grunderna för bedömning av kunskapsresultaten. - Skolans arbete med att anpassa undervisningen till alla elevers förutsättning och behov bör utvecklas. - Skolan bör säkerställa att all undervisning tar sin utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. - Skolan bör utveckla elevernas inflytande över arbetssätt och arbetsformer samt undervisningens innehåll. - Skolan bör vidta åtgärder så att alla elever får tillgång till lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.

295 SKOLVERKET 4 (17) - Skolans sarbete bör förbättras. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas mål. Tabell. Nationella ämnesprov för årskurs 5. Tabellen anger andelen elever (%) som enligt skolans bedömning uppnått målen i ämnesproven i Österskärsskolan. Österskärsskolan Österåkers kommun Ämne År 2006 År 2007 År 2006 År 2007 Svenska Engelska Matematik Källa: Skolans och kommunens egna uppgifter Kommentar: I svenska, engelska och matematik används nationella prov som stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått kursplanernas mål i dessa ämnen. Av ovanstående tabell framgår att resultaten på de nationella ämnesproven har försämrats i svenska men förbättrats något i engelska och matematik. 89 procent av eleverna uppnådde målen i samtliga ämnesprov. I skolans rapportering till kommunen av de samlade kunskapsresultaten i årskurs 5

296 SKOLVERKET 5 (17) läsåret 2006/07 framgår att samtliga elever uppnådde målen i alla ämnen med undantag för svenska (91 procent), engelska (96 procent), matematik (94 procent), slöjd (98 procent) och fysik (96 procent). Resultaten i de ämnen för vilka en 100 procentig måluppfyllelse redovisas måste dock ställas i relation till vad som beskrivs i avsnitt 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultaten. 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsresultaten följs upp i alla ämnen, om kunskapsresultaten följs upp regelbundet under hela skoltiden, om utvecklingssamtal genomförs om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas, om en framåtsyftande individuell utvecklingsplan upprättas i samband med utvecklingssamtalen. Bedömning av området Uppföljning av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat är av mindre god. Denna bedömning grundar sig på att lärarnas uppföljning av kunskapsresultaten inte sker systematiskt i samtliga ämnen utan i huvudsak begränsar sig till engelska, svenska och matematik. Flera lärare uttrycker ett behov av att revidera och utveckla de lokala tolkningarna av de nationella målen, i syfte att utveckla metoder och instrument för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i ämnen där de idag upplever sig sakna sådana. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Uppföljning av alla ämnen Enligt läroplanen är det varje lärares ansvar att utifrån kursplanernas krav utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. I Österskärsskolan använder sig lärarna av olika diagnosinstrument i svenska, matematik och engelska för att följa upp elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen. Eleverna har egna mappar (portfolio) i vilka kunskapsutvecklingen ska dokumenteras. Inspektörerna har tagit del av ett urval av elevmapparna och kan konstatera att variationen är stor mellan lärarna, dels i vad mån dessa används, dels i vilken grad dokumentationen relaterar till nationella kunskapsmål. När det gäller uppföljningen av måluppfyllelsen i samtliga

297 SKOLVERKET 6 (17) ämnen i årskurs 5 har skolan lämnat rapport till kommunen, men enligt både lärare och rektorn är dessa resultat inte helt tillförlitliga. I intervjuerna framkommer att många lärare upplever det svårt att bedöma elevernas kunskaper i samtliga ämnen, eftersom metoder för uppföljning och utvärdering saknas. Enligt rektorn är ett utvecklingsarbete kring bedömningsfrågor påbörjat i syfte att utarbeta bedömningsmatriser i respektive ämne. Inspektörerna bedömer att skolan bör fortsätta det påbörjade arbetet kring uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling. Utvecklingssamtal I grundskoleförordningen anges att minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Den information som ges vid utvecklingssamtalet bör grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. I Österskärsskolan förbereds utvecklingssamtalen genom att ett diskussionsunderlag skickas hem i förväg. Vid samtalet används ofta elevernas portfolio med samlade elevarbeten som underlag och föregående individuella utvecklingsplan följs upp. Såväl de elever som föräldrar som inspektörerna talar med, är i huvudsak nöjda med utvecklingssamtalen även om flera föräldrar önskar få information i förväg om elevernas resultat och mål i olika ämnen. Informationen vid utvecklingssamtalen begränsar sig oftast till svenska, matematik och engelska; övriga ämnen saknas delvis. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna att skolan bör säkerställa att utvecklingssamtalen ger tydlig information om elevens kunskapsutveckling i samtliga ämnen i förhållande till målen i läroplanen och kursplanerna. Individuell utvecklingsplan I grundskoleförordningen ställs krav på att läraren vid utvecklingssamtalet, i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan, skriftligt ska sammanställa vilka insatser som behövs för att eleven ska nå nationella mål, och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanerna och kursplanerna. Som ett led i arbetet med öka elevernas ansvar och inflytande är det eleverna som, i samråd med lärare och föräldrar, formulerar och skriver sina individuella utvecklingsplaner. Inspektörerna har tagit del av några exempel på individuella utvecklingsplaner som upprättats vid Österskärsskolan och noterar att planerna mestadels beskriver kunskapsbrister, eller vilka ålagda arbeten som inte utförts. Variationen är dock stor mellan olika utvecklingsplaner. Generellt sett behöver dock den framåtsyftande delen utvecklas och de mål som formuleras i utvecklingsplanerna tydligare kopplas till kursplanernas kunskapser. Inspektörerna bedömer därför att skolans arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner bör utvecklas så att långsiktiga mål och skolans insatser med utgångspunkt i nationella mål för utbildningen i sin helhet tydligare framgår. 1.3 Bedömning av kunskapsresultaten om lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper, om lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling,

298 SKOLVERKET 7 (17) om lärarna vid bedömning av kunskapsresultaten utgår från de nationella målen i kursplanerna. Bedömning av området Bedömning av kunskapsresultaten: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Bedömning av kunskapsresultaten är av god. Resultaten från de nationella ämnesproven samt olika tester och diagnoser används som stöd för att bedöma om eleverna nått kursplanernas mål i svenska, engelska och matematik. Inspektionen visar vidare att lärarna gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper. Inom nedanstående område bedömer dock inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Utgångspunkt vid bedömning Enligt läroplanen ska lärarna utifrån kraven i de nationella kursplanerna allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Som tidigare nämnts i rapporten uttrycker flera lärare ett behov av att lokalt tolka de nationella målen i lokala kursplaner, i syfte att utveckla metoder och instrument för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Se vidare avsnittet Uppföljning och kommunicering av kunskapsresultat. Bedömningsdiskussioner förs enligt de lärare inspektörerna möter i inspektionen i begränsad omfattning på skolan. Berörda lärare hjälper i viss mån varandra vid rättningen av de nationella ämnesproven för årskurs 5. Av intervjuer med lärare och rektorn framgår att bedömningsdiskussioner endast förs i begränsad omfattning med andra skolor i kommunen. Inspektörerna bedömer därför att skolan i högre grad bör samverka, både internt och externt, kring grunderna för bedömning av kunskapsresultaten. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, om eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, om undervisningen är allsidig och saklig,

299 SKOLVERKET 8 (17) om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om skolan samverkar med arbetslivet och närsamhället, om arbetet i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund till fortsatt skolgång. Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna sammantaget att området Genomförande av utbildningen är av mindre god. Förvisso ser inspektörerna goda exempel på undervisning med en tydlig inriktning mot läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot. Samtidigt visar inspektionen att detta varierar mellan olika lärare. Även personalens samverkan för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande varierar, både inom och mellan respektive arbetslag. Elevernas möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet är skiftande. Elevernas mer formella inflytande i form av klassråd, elevråd, matråd och föräldraråd fungerar dock i huvudsak väl. Enligt inspektörernas bedömning stimulerar arbetet i förskoleklassen barnens utveckling och lärande och utgör en god grund till fortsatt skolgång. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Utbildningens inriktning Av läroplanen framgår bl.a. att skolan ska sträva efter att varje elev ska lära sig lyssna, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, samt att reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot ska utgöra utgångspunkten för lärarnas planering tillsammans med eleverna. Inspektionen visar att läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot inte genomsyrar verksamheten som helhet och att detta är avhängigt vilken lärare eleverna har. Vid en del lektionsbesök observerar inspektörerna undervisning där elevernas egna reflektioner och frågor utgör utgångspunkten för undervisningen och utrymme ges för olika kunskaps- och arbetsformer. Emellertid ser inspektörerna även flera lektioner där tryckta läromedel styr undervisningen och de uppgifter som föreläggs eleverna saknar variation. Flera av de elever som inspektörerna möter bekräftar detta och beskriver arbetssätten i vissa ämnen som ensidiga och utan variation medan arbetet i andra ämnen tydligare utgår från läroplanens strävansmål. I diskussioner med lärarna framkommer att det råder osäkerhet kring betydelsen av mål att sträva mot. Inspektörerna bedömer därför att skolan bör utveckla arbetet så att all undervisning tar sin inriktning i strävansmålen oberoende av

300 SKOLVERKET 9 (17) ämne eller lärare. Inflytande och ansvarstagande för egna lärandet I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin utbildning, samt tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Inspektionen visar att elevernas möjlighet till inflytande över undervisningsprocessen och sitt eget lärande, varierar mellan olika lärare. Några lärare diskuterar val av arbetssätt och undervisningens innehåll med eleverna och ger dem möjlighet att bidra med synpunkter och förslag, medan andra lärare företrädesvis utgår från sin egen planering. Som ett led i arbetet med att utveckla elevernas inflytande och ansvarstagande i detta avseende, har Österskärsskolan infört så kallade skoldagböcker där planeringar och utvärderingar ska göras varje vecka. Inspektörerna har under inspektionsbesöken tagit del av ett flertal skoldagböcker, och kan konstatera att det i några elevers böcker återfinns goda exempel på tydliga målformuleringar som också är kopplade till former för utvärderingar. Generellt sett används dock skoldagböckerna till att dokumentera vilka förutbestämda beting som eleverna ska utföra, och i lägre grad till ett målrelaterat arbete med inflytande för den enskilde eleven. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra elevernas möjlighet att utöva inflytande över sin utbildning och sitt eget lärande. Samverkan inom skolan Enligt läroplanen ska samarbetet mellan förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Syftet är att skapa goda förutsättningar för barns lärande genom arbete i arbetslag där de olika förskole-, fritidshems- och skolkulturerna möts. Goda exempel framkommer i inspektionen på väl fungerande samarbete bland annat kring olika teman och projekt. Enligt personalen finns det emellertid brister när det gäller samverkan både mellan skolans arbetslag och mellan skolans olika verksamheter. Arbetslagen möts sällan för att diskutera värdegrundsfrågor, pedagogik och bedömningar. Rektorn är medveten om detta och redovisar vid inspektionstillfället både pågående arbete och planerade organisationsförändringar som syftar till att bland annat utveckla samarbetet mellan förskoleklass och skola liksom mellan skola och skolbarnsomsorg. Mot bakgrund av ovanstående bedömer inspektörerna det som angeläget att skolan fortsätter sina ansträngningar att vidareutveckla samverkan inom skolan. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav.

301 SKOLVERKET 10 (17) Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Med hänvisning till vad som nedan redovisas bedömer inspektörerna sammantaget att området Anpassning av verksamheten till elevernas behov är av god. Skolan har goda rutiner för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd i matematik, svenska och engelska. Inspektionen visar att skolan ger olika former av särskilt stöd till eleverna, som exempelvis individuella lärarinsatser eller arbete i mindre grupp. Eleverna kan också få särskilt stöd under den så kallade Bonustiden där lärare finns till hands för elever som av olika anledningar missat ett moment eller behöver särskilt stöd under en period. En plan för det elevvårdande arbetet är under utarbetande där arbetslagets ansvar, när det gäller elever i behov av särskilt stöd, kommer att formuleras. De urval av åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av är av god ; elevens behov beskrivs tydligt liksom hur dessa behov ska tillgodoses samt skolans ansvar i sammanhanget. Dock visar inspektionen att skolan saknar speciallärare med specialpedagogisk högskoleexamen, se vidare området Tillgång till likvärdig utbildning Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns Individanpassad undervisning Enligt läroplanen ska läraren utgå från varje enskilds elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Inspektörernas intervjuer, samtal och observationer tyder på att arbetet med individanpassning är av skiftande och varierar mellan enskilda lärare. Flera föräldrar uppger att duktiga elever inte alltid stimuleras och utmanas till att gå vidare i sin kunskapsutveckling. Inspektörerna bedömer att skolans undervisning i större utsträckning bör anpassas till varje elevs behov och förutsättningar. 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö, om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper,

302 SKOLVERKET 11 (17) om skolan/lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete, om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal, elever och företrädare för elevernas vårdnadshavare, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer och värden i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Normer och värden i studiemiljö och samvaro är av mindre god. Trots att skolan på många olika sätt och med tydligt engagemang arbetar med värdegrundsfrågorna, är resultaten inte helt tillfredsställande då kränkningar förekommer liksom bristande arbetsro. Skolans ordningsregler har utformats tillsammans med eleverna. Skolan likabehandlingsplan, som vid inspektionstillfället är under omarbetning, motsvarar inte de krav som ställs på en sådan plan. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Trygg miljö Med tillkomsten av lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudmannen ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling, liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Enligt kommunens enkätundersökning uppfattas skolan som trygg av eleverna. Vid inspektörernas samtal med eleverna framkommer emellertid att det finns elever som inte alltid känner sig trygga på rasterna. De är rädda och känner sig hotade av tuffa skolkamrater. Eleverna uppger vidare att det förekommer att elever utsätts för kränkande behandling och att språkbruket elever emellan tidvis är grovt och kränkande. Lärarna tar dock enligt eleverna tag i problemen och som elev kan man alltid ta kontakt med skolans så kallade SAMS-grupp (Skolans AntiMobbningsSamverkan). Ett visst motstånd finns bland eleverna att berätta om kränkningar eftersom det, enligt uppgift, finns en risk att bli betraktad som eller kallad för tjallare av andra

303 SKOLVERKET 12 (17) elever på skolan. Elevernas beskrivningar bekräftas i stort av föräldrarnas utsagor. Enligt inspektörernas bedömning måste skolan vidta ytterligare åtgärder för att skapa en trygg miljö för samtliga elever. Studiemiljö Enligt läroplanen ska skolan sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Vid besöket i Österskärsskolan observerar inspektörerna att några lektioner präglas av bristande arbetsro medan det under andra lektioner råder lugn och lärandet är i fokus. Skolans elever bekräftar att det är oroligt i en del klasser, medan andra klasser uppfattas som lugna och studiemiljön som god. Föräldrar och lärare bekräftar denna bild. Inspektörerna bedömer att skolan bör vidta åtgärder för att skapa en god studiemiljö för samtliga elever. Värdegrundsarbete Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar. Att såväl skolledning som personal lägger stor vikt vid värdegrundsarbetet framkommer tydligt i intervjuer med lärare och elever. Österskärsskolans lärare arbetar kontinuerligt med olika metoder och material såsom kamratstödjare, fadderklasser, lektioner med värderingsövningar m.m. Emellertid framgår av inspektionen att lärarna prioriterar arbetet olika och att konsensus inte tycks råda kring arbetet ned normer och värden. Inspektörerna bedömer att arbetet med normer och värden är ett fortsatt angeläget utvecklingsområde för skolan. Likabehandling Enligt lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever ska varje verksamhet upprätta en likabehandlingsplan. En sådan plan ska bland annat innehålla information om skolans förebyggande arbete samt vilka insatser skolan avser att genomföra under det kommande året utifrån en kartläggning av verksamhetens behov. Därutöver ska planen innehålla rutiner vid akuta insatser, hur uppföljning av dessa ska ske samt en tydlig ansvarsfördelning mellan rektorn och personalen. Planen bör även ange hur skolan avser att agera om elev kränks av vuxna. Inspektörerna har tagit del av Österskärsskolans likabehandlingsplan, vid inspektionstillfället i form av arbetsmaterial. Planen har utarbetats av skolans personal och den så kallade SAMS-gruppen. Planen är för närvarande ute på remiss bland föräldrar, personal och eleverna. Det utarbetade förslaget beskriver bland annat skolans förebyggande arbete men åtgärder utifrån en aktuell kartläggning saknas. Detta föranleder inspektörerna att bedöma att skolans likabehandlingsplan måste utvecklas i denna del för att uppfylla de krav som ställs på en sådan plan. Se även Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling (SKOLFS 2006:7) 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen.

304 SKOLVERKET 13 (17) 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering, om eleverna har tillgång till nödvändig utrustning och ändamålsenliga lokaler, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad, om verksamheten i förskoleklassen omfattar minst 15 timmar i veckan eller 525 timmar om året. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektionen visar att Österskärsskolan i huvudsak erbjuder undervisning i enlighet med författningarnas krav såsom mottagande av elever, omfattning av verksamheten i förskoleklassen och avgiftsfri undervisning. Eleverna bedöms ha tillgång till ändamålsenliga lokaler och annan utrustning. Emellertid framkommer i inspektionen att ämnet svenska som andraspråk inte anordnas i enlighet med bestämmelserna, varför inspektörerna bedömer att området Tillgång till likvärdig utbildning sammantaget är av mindre god. Inom nedanstående område bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Garanterad undervisningstid Svenska som andraspråk är ett eget ämne med en egen kursplan och ska enligt grundskoleförordningen anordnas istället för svenska om en elev bedöms behöva det. Rektorn ska fatta beslut om detta. I Österskärsskolan finns ett fåtal elever som av rektorn bedöms behöva svenska som andraspråk. Verksamheten anordnas inte som ett eget ämne utan mer som stöd i svenska. Detta är enligt inspektörernas bedömning inte förenligt med förordningens krav och måste således åtgärdas. 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver,

305 SKOLVERKET 14 (17) om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetensutveckling: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering Av inspektionen framgår att rektorn genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Personalen har enligt egen utsago tillgång till den kompetensutveckling de behöver för sitt uppdrag. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ligger enligt tillgänglig statistik över snittet jämfört med såväl kommunen som riket i övrigt. Emellertid framkommer i inspektionen att andelen lärare med specialpedagogisk högskoleutbildning enligt tillgänglig statistik är påtagligt låg. Detta motiverar att området Personalens utbildning och kompetensutveckling bedöms vara av mindre god. Personalens utbildning Skollagen kräver att en skola använder lärare som har utbildning för den undervisning de i huvudsak ska bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå. Enligt Skolverkets officiella statistik har endast 2 procent av Österskärsskolans lärare specialpedagogisk högskoleexamen läsåret 07/08. En av skolans lärare har och ytterligare en lärare kommer att få kompetensutveckling i kommunens regi riktad mot sådan tjänstgöring. Dock kan sådan kompetensutveckling, enligt inspektörernas bedömning, inte fullt ut ersätta en specialpedagogisk högskoleutbildning. Sammantaget bedömer inspektörerna att skolan bör vidta åtgärder så att alla elever får tillgång till lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen, om rektorn tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna,

306 SKOLVERKET 15 (17) om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg följs. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer sammantaget att området Rektors ansvar är av god. Inspektionen visar att rektorn, som tillträdde sin tjänst i juli 2007, håller sig väl förtrogen med den verksamhet hon leder bland annat genom möten och samtal med arbetslagen och utbildningsledarna, den så kallade SAMS-gruppen, deltagande i elevrådets möten och andra elevforum. Rektorn rör sig också frekvent ute i verksamheten i syfte att hålla sig förtrogen med den dagliga verksamheten. Rektorn har initierat ett arbete med att förtydliga läroplanens och kursplanernas olika mål, utveckla arbetssätt och arbetsformer, synliggöra kunskapsbedömningar utifrån kunskapser, utveckla värdegrundsarbetet etc. Elever, personal och föräldrar uppger att de har stort förtroende för rektorn. Rutiner finns för registerkontroll på skolan vad gäller personal som ska anställas. Det ovan nämnda till trots finns det enligt inspektörerna en del utvecklingsområden. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Rektorns ansvar för uppföljning och utvärdering av skolans resultat De nationella kursplanernas mål att uppnå anger den kunskapsnivå som alla elever minst ska uppnå efter det femte skolåret i samtliga ämnen. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i relation till bland annat de nationella målen. Det är således nödvändigt att en samlad bild finns av elevernas resultat på skolnivå. Skolan har rapporterat elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurs 5 till kommunen. Som tidigare nämnts i denna rapport är dessa resultat enligt rektorn och flera lärare inte tillförlitliga, då skolan saknar metoder och instrument för att bedöma elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. Skolan har inte heller på ett systematiskt sätt analyserat kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen, vilket är rektorns ansvar. Inspektörerna bedömer därför att skolan inte gör en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella kursplanernas mål i årskurs 5 i samtliga ämnen. Det är rektorns ansvar att ett sådant arbete sker. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen,

307 SKOLVERKET 16 (17) om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Kvalitetsarbete är av mindre god och att det inom nedanstående områden finns behov av förbättringsinsatser respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Systematiskt sarbete Enligt läroplanen behöver undervisningsmålen ständigt omprövas, resultaten följas upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. En kvalitativ utveckling av skolan förutsätter att uppföljningar och utvärderingar kontinuerligt genomförs och systematiskt används genom att resultaten analyseras i förhållande till de nationella målen för utbildningen. Detta behöver ske på olika nivåer i skolans organisation. Österskärsskolans sarbete är till stor del uppbyggt kring arbetslagens arbetsplaner där skolans vision och målsättning tolkats och konkretiserats av arbetslaget. Utvärderingar sker vid läsårets slut och resultaten förs delvis in i skolans sredovisning. En viss kontinuitet i sarbetet går att utläsa genom att prioriterade områden från föregående års sredovisning återfinns i årets arbetslagsplaner. De utvärderingar och självskattningar som görs saknar dock ett tydligt samband med de nationella målen för utbildningen. Formerna för uppföljning och utvärdering går inte heller att utläsa ur arbetslagens planer. Resultat tas inte fram och analyseras inte på en mer övergripande nivå vare sig vad gäller elevernas kunskapsutveckling eller effekterna av värdegrundsarbetet. De insatser som skolan gör på olika områden blir därför enligt inspektörerna svåra att följa upp och utvärdera. Mot denna bakgrund bedömer inspektörerna att skolans sarbete bör förbättras. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola, förskola och fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen har till syfte att bidra till att utveckla skolans verksamhet i riktning mot de nationella målen och till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. I förordningen ställs krav på elevers och personals medverkan. Österskärsskolans sredovisning utgår i huvudsak från en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet vad gäller exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter, normer och

308 SKOLVERKET 17 (17) värden samt nöjd personal och personalhälsa. En analys och redovisning av exempelvis måluppfyllelse i andra ämnen än svenska, engelska och matematik saknas liksom uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan. Eleverna har inte medverkat. Vidare är sredovisningen skriven så att den svårligen förstås kan av intressenter utanför skolan, bland annat refereras till ett så kallat cockpitvärde utan att vidare förklaringar ges. En sredovisning ska redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål nöjd personal och personalhälsa är dock områden som inte ryms inom de nationella målen. Inspektörerna ställer sig tveksamma till att skolan baserar så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete på föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav. Stockholm Torbjörn Wintgren Sigbritt Gålnander

309 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Röllingby gymnasium Dnr :3315 Utbildningsinspektion i Röllingby gymnasium, gymnasieskola och gymnasiesärskola Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i Röllingby gymnasium och besökt skolan den 6-10 maj I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I skolan intervjuades elever, lärare, skolledare och företrädare för elevvården. Inspektörerna besökte även lektioner på samtliga program. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns i skolan utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Röllingby gymnasium Beskrivning av skolan Antal elever Gymnasieskola 600 Gymnasiesärskola 5 Källa: Skolans egna uppgifter Röllingby gymnasium är beläget i Åkersberga centrum och den enda gymnasieskolan med kommunen som huvudman. Utbildning anordnas på följande program och inriktningar: elprogrammet (datorteknik, elteknik)

310 SKOLVERKET 2 (18) hotell- och restaurangprogrammet (restaurang- och måltidsservice) naturvetenskapsprogrammet (naturvetenskap, miljövetenskap) samhällsvetenskapsprogrammet (samhällsvetenskap, ekonomi, språk) teknikprogrammet (form och design, IT och kommunikation) byggprogrammet (husbyggnad) fordonsprogrammet (personbilsteknik) handelsprogrammet (handel och service, turism och resor) hantverksprogrammet (frisör) individuellt program gymnasiesärskola Inför höstterminen 2008 förbereder skolan en omorganisation som innebär att de yrkesförberedande programmen inte längre kommer att erbjudas på Röllingby gymnasium, förutom handels och administrationsprogrammet. Lokalerna för karaktärsämnesutbildning inom hotell- och restaurang är förlagda till en kursgård ett par kilometer från skolan. Gymnasiesärskolan är en träningssärskola för elever med svår autism. Flertalet av dessa elever kommer från de angränsande kommunerna. Skolan har egna lokaler, även dessa belägna ett par kilometer från Röllingby gymnasium. Skolans ledning består av rektorn och fem utbildningsledare med programansvar. Härutöver finns en administrativ chef med ansvar för bland annat ekonomi och administration samt ett elevvårdsteam med kurator, skolsköterska samt studie- och yrkesvägledare. Personalen är organiserad i programarbetslag och tillämpar ett system med mentorskap. Utöver programarbetslagen finns också så kallade ämneslag. Helhetsbedömning Undervisningen vid Röllingby gymnasium håller överlag en god och skolan har engagerade och kunniga lärare. Resultaten för gymnasieskolan bör dock förbättras. Detta mot bakgrund av att endast drygt 6 av 10 elever når målen för alla kurser, att färre än 3 av 4 elever får slutbetyg inom fyra år och att resultaten varierar mellan de olika programmen. Verksamheten uppvisar även ett antal brister vad avser den övergripande strukturen runt elevernas utbildning. Rutiner för stöd, upprättande av åtgärdsprogram, säkerställande av betygsättning, uppföljning av elevernas kunskapsresultat och det systematiska sarbetet är exempel på områden som är eftersatta. Detta är en följd av den turbulens som rått i skolans ledningsorganisation och skolans styrning och ledning måste därför stabiliseras. Under de senaste åren har verksamheten präglats av omorganisationer och rektorsbyten. Beslutade rutiner har inte hunnit implementeras i verksamheten och har därför inte fått avsedd effekt. Inspektörerna bedömer att skolan har goda förutsättningar att förbättra sina kunskapsresultat om man kommer till rätta med dessa problem.

311 SKOLVERKET 3 (18) Brister som måste åtgärdas Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas: - Skolan gör inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten på individuella program och i gymnasiesärskolan (1 kap. 6 gymnasieförordningen, 1 kap. 7 gymnasiesärskoleförordningen och avsnitten 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna). - Skolan saknar en skolkonferens (4 kap. 5 gymnasieförordningen). - Elevernas individuella studieplaner uppfyller inte förordningens krav (1 kap. 12 gymnasieförordningen). - Stödundervisning ges inte till alla elever som befaras inte nå kunskapsmålen i kursplanerna eller av andra skäl behöver stöd (8 kap. 1 gymnasieförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (8 kap. 1 a gymnasieförordningen). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan. (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling samt 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med likabehandlingsplanen). - Lokala kurser vars innehåll strider mot förordningen anordnas (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (1, 3 och 3 a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Områden som är i behov av förbättringsinsatser Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - Elevernas kunskapsresultat bör förbättras. - Skolan bör utveckla sitt arbete med uppföljning av elevernas kunskapsresultat och utifrån dessa anpassa sina undervisningsmetoder. - Alla elever bör fortlöpande informeras om sin kunskapsutveckling. - Skolan bör utveckla arbetet med att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning. Vidare bör skolan säkerställa att eleverna vid betygsättning ges möjlighet att redovisa också sådana kunskaper som de tillägnat sig på annat sätt än genom undervisningen. - Skolan bör tillse att verksamheten utvecklas så att all undervisning är inriktad på läroplanens mål att sträva mot.

312 SKOLVERKET 4 (18) - Skolan bör utveckla arbetet med att ge eleverna inflytande över undervisningen. - Skolan bör utveckla sitt arbete med att anpassa undervisningen till de enskilda elevernas behov och förutsättningar. - Alla elever bör ges möjlighet att välja samtliga inriktningar inom skolans utbud i specialidrott. - Skolan bör tillse att lärarna på gymnasiesärskolan har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. - Tillgången till fungerande internetuppkoppling och bibliotek bör förbättras. - Rektorns pedagogiska ledarskap bör utvecklas. - Skolans systematiska sarbete bör förbättras. Bedömningar Nedan redovisas inspektionens bedömningar utifrån en fyrgradig sskala enligt följande: - Mycket god innebär att styrdokumentens mål och krav väl uppfylls. - God innebär att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfylls. - Mindre god innebär att styrdokumentens mål och krav endast delvis uppfylls. - Ej godtagbar innebar en avsevärd avvikelse från styrdokumentens mål och krav. 1 KUNSKAPER Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 1.1 Kunskapsresultat om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål.

313 SKOLVERKET 5 (18) Tabell 1. Elevernas kunskapsresultat på Röllingby gymnasium Andel elever (%) med lägst betyget Godkänd i samtliga kurser Andel elever (%) med slutbetyg inom fyra år Andel elever (%) av dem med slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola Genomsnittlig betygspoäng Skolan 61,6 54, ,7 73,3 73,0 89,7 89,3 95,2 13,7 13,3 14,2 Riket 63,4 63,1 76,0 74,9 76,3 88,9 89,2 88,9 14,1 14,1 14,1 Källa: Skolverkets uppföljningssystem (statistik för det första resultatmåttet saknas ännu avseende 2007). Kommentar: När det gäller andelen elever med grundläggande behörighet till högskolan och den genomsnittliga betygspoängen har resultaten förbättrats det sista året. Detsamma gäller resultatutvecklingen avseende andelen elever med lägst betyget Godkänt i samtliga kurser. Andelen elever med slutbetyg inom fyra år har försämrats marginellt jämfört år En i huvudsak positiv utvecklingslinje kan således skönjas vad gäller kunskapsresultaten vid Röllingby gymnasium. Dock framkommer i inspektionen att kunskapsresultaten varierar mellan de olika programmen. Exempelvis var andelen elever med slutbetyg inom fyra år runt 90 procent på elprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsprogrammet, medan endast cirka 60 procent av eleverna på teknikprogrammet och hotell- och restaurangprogrammet fullföljde utbildningen inom samma tidsrymd. Motsvarande värden för riket år 2007 på de två sistnämnda programmen var drygt 83 respektive 74 procent. Både för de elever som följer ett individuellt program och elever i gymnasiesärskolan saknas resultatsammanställningar varför inspektörerna inte kan bedöma resultaten i detta avseende. Skolan har inte genomfört någon sammanställning av resultaten för elever som följer ett individuellt program. Inte heller för elever på gymnasiesärskolan finns någon samlad bild av kunskapsresultaten (se vidare område 3.3. Rektors ansvar). 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat om lärarna fortlöpande följer upp resultaten så att undervisningsmål och metoder ständigt kan prövas och utvecklas i förhållande till styrdokumentens krav, om kunskapsutvecklingen för varje elev följs upp fortlöpande i samtliga ämnen, om lärarna informerar eleven fortlöpande om både utvecklingsbehov och framgångar i studierna, om varje elev, minst en gång per termin ges ett utvecklingssamtal som utgår från en individuell studieplan med uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser som eleven gjort,

314 SKOLVERKET 6 (18) Bedömning av området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat: Ej godtagbar Mindre god x God Mycket god Motivering: Genomförandet av utbildningen vid Röllingby gymnasium uppfyller inom området Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat endast delvis de nationella styrdokumentens mål och krav, men bedöms ändå i flertalet avseenden vara av god. Emellertid visar inspektionen att sskillnaderna mellan lärare i några fall är så stora att risk finns för att alla elever inte erbjuds en likvärdig utbildning. Inspektörernas sammantagna bedömning är därför att området är av mindre god. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Uppföljning av resultaten Skolans verksamhet måste, enligt läroplanen, utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste undervisningsmål och arbetsformer fortlöpande ifrågasättas resultat utvärderas och nya metoder prövas. Både elever och lärare beskriver att lärarna överlag är mycket måna om elevernas kunskapsutveckling och ständigt prövar och omprövar sina undervisningsmetoder. Enligt samstämmiga utsagor förekommer dock att stora delar av en undervisningsgrupp har fått Icke Godkänt på en kurs, utan att läraren reflekterat över sina undervisningsmetoder. Dessa utsagor stöds också av inspektörernas egna observationer. Inspektörerna bedömer att samtliga lärare vid skolan bör utveckla sin uppföljning av elevernas resultat och utifrån dessa anpassa sina undervisningsmetoder. Information Läroplanen föreskriver att läraren fortlöpande ska ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna. De elever inspektörerna möter i inspektionen uppger att den information de får av lärarna ibland är alltför summarisk och i vissa fall uteblir helt. Detta får som konsekvens att det inte är tydligt för eleverna vad som krävs för ett önskat betygssteg. Enligt flera elever varierar en på den information de får av lärarna. Exempelvis uttrycker elever på det naturvetenskapliga programmet att de är mycket nöjda med den återkoppling de får av sina lärare medan elever på andra program är mindre nöjda. Inspektörerna bedömer att lärarna bör säkerställa att alla elever fortlöpande får information om sin kunskapsutveckling.

315 SKOLVERKET 7 (18) 1.3 Bedömning och betygssättning om lärarna gör en allsidig bedömning av elevens kunskaper och därvid beaktar hela kursen, om lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning, om lärarna vid bedömning och betygssättning utgår från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna, om lärarna vid betygssättningen utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen, om betyg sätts enligt författningarnas krav, om betygskatalog förs enligt bestämmelserna Bedömning av området Bedömning och betygssättning: Ej godtagbar Mindre god x God Mycket god Motivering: Förhållandena vid Röllingby gymnasium uppfyller inom området Bedömning och betygssättning endast delvis de nationella styrdokumentens mål och krav, varför inspektörerna bedömer att området är av mindre god. Avvikelser finns framför allt när det gäller betygsättning utifrån all tillgänglig information, de nationella provens användning samt säkerställandet av en likvärdig och rättvis betygsättning. Betygskatalog finns upprättad i god ordning och eleverna får regelbundet utdrag ur denna i form av ett samlat betygsdokument. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns. Användande av nationella kursprov Inför betygssättningen i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik liksom i de avslutande gemensamma karaktärsämneskurserna i engelska och matematik ska lärarna enligt gymnasieförordningen använda sig av nationellt fastställda prov, och bör göra så även i övriga ämnen där sådana förekommer. De nationellt fastställda proven syftar framför allt till att vara ett hjälpmedel för lärarna så att bedömningsgrunderna blir så enhetliga som möjligt över landet. Lärarna vid Röllingby gymnasium använder sig av de nationellt fastställda proven. Däremot tillmäts de nationellt fastställda proven i vissa fall en avgörande betydelse för betygssättningen av de enskilda eleverna. De nationella proven bör användas som stöd för att vid betygssättningen uppnå nationell likvärdighet och inte för examination av

316 SKOLVERKET 8 (18) den enskilda eleven. Utgångspunkt vid bedömning och betygssättning Lärarna ansvarar för arbetet med bedömning och betygsättning och för att det följer kraven i författningarna. Rektorn har ett övergripande ansvar för att de formella kraven följs. För att säkerställa att betygsättningen är likvärdig och rättvis för eleverna bör det inom alla ämnesgrupper finnas en pågående diskussion, där bedömning gentemot kunskapsmålen med stöd av de nationella betygskriterierna diskuteras. På Röllingby gymnasium förs inte sådana diskussioner systematiskt. I en del lärargrupper diskuteras kontinuerligt bedömningar och man tar upp olika exempel till diskussion särskilt i samband med nationella prov eller branschgemensamma prov. Inom andra lärargrupper görs det i begränsad utsträckning eller inte alls. Under intervjuerna uttrycker flera lärare osäkerhet när det gäller likvärdigheten i sina bedömningar och efterlyser gemensamma strukturer för detta arbete. Även rektorn anser att området är eftersatt och ser nödvändigheten i att inför kommande läsår skapa former för att diskutera bedömningsfrågor. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla arbetet med att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning. Betygssättning utifrån all tillgänglig information Enligt läroplanen ska läraren vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kursplanen och beakta sådana kunskaper som en elev tillägnat sig också på andra sätt än genom undervisningen, exempelvis under den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU). På ett par program samverkar lärarna systematiskt med elevernas handledare för att dessa bland annat ska kunna medverka vid betygsättning, diskutera kursplanernas krav och jämföra dem med branschspecifika krav samt se över vilka förutsättningar de olika APU-platserna har att erbjuda eleverna möjlighet att uppnå kunskapsmålen. Det förkommer även att elever gör praktiska prov för att visa sina färdigheter i skolan efter en avslutad APUperiod. På andra program görs detta endast i liten utsträckning eller inte alls. Inspektörerna bedömer att lärarna bör säkerställa att eleverna vid betygsättning ges möjlighet att redovisa också sådana kunskaper som eleven tillägnat sig på annat sätt än genom undervisningen. 1.4 Genomförande av utbildningen om läroplanens mål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen för skolans utbildning, om organisation och arbetssätt ger utrymme för olika kunskapsformer, om alla elever har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar, om skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande, om undervisningen är saklig och allsidig,

317 SKOLVERKET 9 (18) om de som arbetar i skolan samverkar för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande, om samverkan sker mellan skolan och det omgivande samhället., om varje elev har en individuell studieplan, Bedömning av området Genomförande av utbildningen: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Av inspektionen framgår att verksamheten vid Röllingby gymnasium inom området Genomförandet av utbildningen är av mindre god. Även om inspektionen visar att en variation finns mellan olika lärare så är undervisningsmiljöerna övervägande ändamålsenliga. Mycket goda exempel på hur programmålen och kursplanernas mål styr undervisningen framkommer liksom goda exempel på hur lärarna samverkar för att utbildningen skall utgöra en helhet för eleven. Det finns ett elevråd och tid för klassråd är utlagt på schemat. Undervisningen lever upp till kravet på att vara saklig och allsidig och de arbetssätt som tillämpas ger eleverna utrymme att utveckla olika kunskapsformer. Såväl lärare som skolledning arbetar med kontakter med det omgivande samhället, exempelvis genom arbetsplatsförlagd utbildning. Även internationella kontakter ingår som är en naturlig del av undervisningen. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Utbildningens inriktning Läroplanens mål att sträva mot och programmålen ska ange inriktningen på undervisningens utformning och därmed en önskad sutveckling. För att undersöka om undervisningen varit ändamålsenlig måste elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt bedömas och undervisningens utformning återkommande diskuteras med eleverna. Som tidigare beskrivits tjänar i flertalet fall kursplanernas mål som utgångspunkt för undervisningen i Röllingby gymnasium, även om det varierar mellan olika lärare i hur hög grad dessa också styr undervisningen. Detsamma kan sägas gälla för i vad mån läroplanens mål att sträva mot anger inriktningen för undervisningen. Inspektionen visar att undervisningen i några enstaka fall nästan uteslutande följer den arbetsgång som anges i olika tryckta läromedel. Inspektörerna bedömer att skolan bör säkerställa all undervisning är inriktad på läroplanens mål. Demokratiska arbetsformer och elevinflytande Undervisningen ska enligt författningarna bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att både ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Enligt gymnasieförordningen ska det vidare vid varje gymnasieskola finnas en skolkonferens för behandling av vissa frågor som är av stor betydelse för

318 SKOLVERKET 10 (18) eleverna samt för informationsbyte, samråd och gemensamma diskussioner mellan rektor, personal och elever. Under inspektionsbesöket noterar inspektörerna goda exempel på hur eleverna är delaktiga i utformande av undervisningen och hur lärarna utgår från elevernas intressen och erfarenheter. Elevernas delaktighet i utformningen av undervisningen är i vissa fall väl utvecklad men skiftar betydligt mellan lärare. Skolan har inte genomfört någon skolkonferens under det senaste läsåret. Inspektörerna bedömer att skolan bör utveckla formerna för att ge eleverna inflytande över utbildningen och att skolan måste genomföra skolkonferens. Individuell studieplan Enligt gymnasieförordningen ska det för varje elev upprättas en individuell studieplan. Den ska innehålla uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser eleven gjort. Av studieplanen ska också framgå om eleven följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Om eleven följer ett utökat program ska det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet. Eleverna vid Röllingby gymnasium har en individuell studieplan och av denna framgår uppgifter om elevens studieväg och val. Däremot framgår inte om eleven läser utökat, reducerat eller specialutformat program vilket skolan enligt inspektörernas bedömning måste åtgärdas. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov om undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, om särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet, om det vid behov av särskilda stödåtgärder alltid utarbetas åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav, om skolans individuella program först och främst förbereder eleven för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Bedömning av området Anpassning av verksamheten till elevernas behov: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Förhållandena vid Röllingby gymnasium uppfyller inom området Anpassning av verksamheten till elevernas behov endast delvis de nationella styrdokumentens mål och krav. Området bedöms därför av inspektörerna vara av mindre god. Elever som följer ett individuellt program förbereds främst för studier på ett nationellt program. Avvikelser finns framför allt när det gäller stödundervisning i alla kurser och upprättande av åtgärdsprogram.

319 SKOLVERKET 11 (18) Inom nedanstående områden bedömer därför inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Individanpassad undervisning Läraren ska, enligt läroplanen, utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Varje elev ska få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Vid Röllingby gymnasium noterar inspektörerna goda exempel på väl utvecklad individanpassning. Även för eleverna på gymnasiesärskolan observerade inspektörerna en långt driven individanpassning. På de övriga programmen framkom det dock vid observationer och intervjuer att undervisningen ofta är utformad på samma sätt för alla elever i en undervisningsgrupp. I gymnasieförordningens framgår att undervisningstiden inte är kopplad till poängantalet på en kurs. På Röllingby gymnasium är dock undervisningstiden generellt densamma för elever i samma kurs. För att motverka de skillnader inspektionen visat bedömer inspektörerna att skolan bör utveckla sitt arbete med att anpassa undervisningen till elevernas enskilda behov och förutsättningar. Särskilt stöd Enligt läroplanen ska läraren stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter. En elev ska enligt gymnasieförordningen ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Vid Röllingby gymnasium ges eleverna särskilda stödinsatser i framför allt i kursen matematik A, svenska och engelska. Utöver detta varierar det mellan de olika programmen i vilken mån eleverna ges stödundervisning i de ingående kurserna. Mot bakgrund av att nästan hälften av eleverna vid skolan inte når målen i alla kurser, är det enligt inspektörerna tydligt att alla elever inte ges det stöd de behöver. På naturvetensprogrammet, där flertalet elever når goda resultat, är stödundervisningen betydligt mer utvecklad än på övriga program. Inspektörerna bedömer att rektorn måste tillse att alla elever får det stöd de är i behov av i enlighet med kraven i författningarna. Åtgärdsprogram Om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd, ska rektorn enligt gymnasieförordningen se till att ett åtgärdsprogram utarbetas och att eleven eller vårdnadshavarna erbjuds möjlighet att delta i utarbetandet. Mentorerna vid Röllingby gymnasium ansvarar för att åtgärdsprogram utarbetas och följs upp. De åtgärdsprogram som inspektörerna tar del av i samband med inspektionen är av skiftande. Exempelvis saknas i vissa fall en beskrivning av vilka mål som ska uppnås och i andra fall anges inte hur uppföljning av åtgärdsprogrammet ska ske. Inspektörerna bedömer att skolans arbete med åtgärdsprogram inte uppfyller förordningens krav.

320 SKOLVERKET 12 (18) 2 NORMER OCH VÄRDEN Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling. 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro om skolan utgör en trygg miljö om skolan har en studiemiljö som är inriktad på lärande och ger stöd åt att utveckla kunskaper, om skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete om skolan har ordningsregler som är utarbetade i samverkan med personal och elever, om skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna och dess mål och åtgärder är synliga i det dagliga arbetet. Bedömning av området Normer i studiemiljö och samvaro: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området Normer och värden i studiemiljö är av god. Detta är en sammanvägd bedömning som grundar sig på att de nationella styrdokumentens mål och krav i huvudsak är uppfyllda. Inspektionen visar att skolan utgör en trygg arbetsmiljö för eleverna, att det finns ordningsregler och att flertalet lärare bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Likabehandlingsplan Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever ska det finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Likabehandlingsplanen ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten, åtgärder ska redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Enligt en särskild förordning omfattar skyldigheten också att planen ska arbetas fram, följas upp och ses över under medverkan av elever. Inspektörerna har tagit del av Röllingby gymnasiums likabehandlingsplan. Denna uppfyller dock inte de krav som författningarna ställer. Bland annat saknas en specifik redovisning av verksamhetens behov utifrån en kartläggning som utgångspunktför vilka insatser som avses påbörjas och genom-

321 SKOLVERKET 13 (18) föras under det kommande året. Eleverna har inte heller varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen vilket är ett krav enligt en särskild förordning. 3 LEDNING OCH KVALITETSARBETE Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar dessa grupper. Inspektionen granskar dessutom rektors och personalens ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans sarbete fungerar för att säkra och förbättra en i utbildningen. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning om skolan tar emot elever enligt bestämmelserna, om varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna undervisningstiden kan redovisas, om skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna, om skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav, om skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav, om skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav, om skolan erbjuder studie- och yrkesorientering, om de läromedel som används håller god, om utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag för vissa hjälpmedel eller enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Bedömning av området Tillgång till likvärdig utbildning: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att skolans arbete inom området Tillgång till likvärdig utbildning sammantaget är av god. I sin bedömning har inspektörerna tagit fasta på att eleverna har tillgång till studie- och yrkesorientering av god, skolan kan visa att eleverna erbjuds den garanterade undervisningstiden, läromedel finns att tillgå liksom utrustade lokaler för karaktärsämnen på de olika programmen. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls.

322 SKOLVERKET 14 (18) Valmöjligheter Som individuellt val ska eleverna enligt gymnasieförordningen erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen och eleven ska fritt kunna välja bland dessa kurser. Inom ramen för kurserna i specialidrott erbjuder skolan en golfinriktning. Elever från samtliga program kan delta i denna inriktning och eleverna läser kurserna som individuellt val. Intag till denna inriktning görs genom den lokala golfklubben och endast åtta elever kan beredas plats. Inspektörerna vill påpeka vikten av att skolan strävar efter att anordna specialidrott efter elevernas önskemål så att alla elever som vill ha specialidrott som individuellt val också får det. Det är emellertid inte förenligt med bestämmelserna att idrottsföreningar har inflytande över vilka elever som antas till det individuella valet. Det är skolan som ska fatta beslut i dessa frågor, vilket bör säkerställas. Inspektionen visar vidare att undervisning och betygsättning på den aktuella kursen görs av instruktörer som inte har någon anställning vid skolan. Enligt samtal med skolan och kommunen finns det ett avtal mellan kommunen och den lokala golfklubben. Trots inspektörernas efterforskningar har detta dock inte gått att klargöra. Inspektörerna vill i sammanhanget framhålla att huvudprincipen enligt författningarna är att det endast är undervisande lärare som är anställda i kommunen som får sätta betyg. Lokala kurser Enligt författningarna ska en lokal kurs ge kunskaper i ett eller flera nationellt fastställda ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. En lokal kurs får inte ersätta kurser i kärnämnen, eller de kurser i karaktärsämnen som är gemensamma för ett nationellt program, eller finns inom en nationellt fastställd inriktning. På Röllingby gymnasium finns lokala kurser som inte lever upp till författningarnas krav. Det är kommunens ansvar att se över de lokalt fastställda kursplanerna så att det överensstämmer med författningarna. Exempelvis finns inom ämnet samhällskunskap två kurser, Livskunskap och Österåkers ungdomsfullmäktige, som delvis behandlar övergripande läroplansmål vilket inte är tillåtet att ha som kunskapsmål i en lokalt fastställd kurs. Vidare erbjuds Körkortsteori 100 p som ska förbereda eleverna för teoriprovet för körkort med behörighet B. Dessa kunskapsmål uppnås emellertid redan genom ett antal kurser inom ramen för Fordonsprogrammet med inriktning mot transport omfattande 500 poäng. Skolan har även skapat ett antal kurser inom ramen för ämnet Journalistik som inte är nationellt definierat. Läromedel Det finns ett bibliotek beläget i skolans lokaler. Detta är dock inte bemannat vilket gör att eleverna i praktiken inte har tillgång till något bibliotek. Enligt samstämmiga uppgifter från skolledning, lärare och elever finns tekniska problem med skolans uppkoppling till internet, vilket medför vissa begränsningar i undervisningen. Inspektörerna bedömer att såväl tillgången till fungerande internetuppkoppling som tillgången till bibliotek bör förbättras.

323 SKOLVERKET 15 (18) 3.2 Personalens utbildning och kompetensutveckling om skolans lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver, om skolans pedagogiska personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr utbildningen, om skolans pedagogiska personal får den kompetensutveckling som krävs för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett professionellt sätt, om rektor genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömning av området Personalens utbildning och kompetens: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Inom området Personalen utbildning och kompetens uppfyller Röllingby gymnasium i huvudsak de nationella styrdokumentens mål och krav. Kompetensutveckling anordnas för den personal som har hand om utbildningen, och skolans rektor har såväl utbildning som lång erfarenhet på det pedagogiska området. Skolans personal har med några få undantag utbildning för den undervisning de bedriver, och i de fall skolan inte har lyckats rekrytera pedagogiskt utbildad personal utannonseras dessa tjänster årligen. Lärarnas utbildning Kommuner är enligt skollagen skyldiga att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Som ovan beskrivits har flertalet lärare utbildning för den undervisning de bedriver. De lärare som undervisar elever på gymnasiesärskolan saknar dock samtliga lärarexamen. Inspektörerna bedömer att detta är ett angeläget utvecklingsområde för skolan. 3.3 Rektors ansvar om rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet, om rektor som pedagogisk ledare tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen,

324 SKOLVERKET 16 (18) om rektor tar ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, om rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. Bedömning av området Rektors ansvar: Ej godtagbar Mindre god God X Mycket god Motivering: Rektorn vid Röllingby gymnasium uppfyller inom detta bedömningsområde i huvudsak de nationella styrdokumentens krav. Vid inspektionen framkommer att rektorn håller sig förtrogen med verksamheten genom att initiera diskussioner och delta i verksamheten. Vidare fattar rektorn beslut enligt bestämmelserna och följer upp resultaten på skolnivå. Avvikelser finns framför allt när det gäller det pedagogiska ledarskapet. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att behov av förbättringsinsatser finns respektive att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Rektor som pedagogisk ledare Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Vid inspektionen framkommer att Röllingby gymnasium har haft täta rektorsbyten under de senaste 15 åren. Endast ett fåtal av dessa rektorer har funnits på skolan längre än ett läsår. Både lärare och övrig personal uppger att detta beror på att kommunen inte gett rektorerna tillräckliga förutsättningar att genomföra uppdraget. Den nuvarande rektor har innehaft uppdraget sedan augusti 2007 och kommer att sluta när en efterträdare finns på plats, dock senast i augusti innevarande år. Under läsåret 2007/2008 har rektorn vidtagit en rad åtgärder i syfte att utveckla verksamheten och öka måluppfyllelsen. Den personal som inspektörerna samtalar med under inspektionsbesöket hyser ett stort förtroende för den nuvarande rektorn som ledare av verksamheten. På grund av den bristande stabilitet som rått i skolledningen, och till följd av att skolan av ekonomiska skäl gjort neddragningar i ledningsfunktionen, har vissa utvecklingsområden inte kunnat slutföras, hunnits med vilket framgår av denna rapport. Inspektörerna bedömer därför att det pedagogiska ledarskapet vid skolan måste utvecklas. Rektorns ansvar för uppföljning av skolans resultat Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen.

325 SKOLVERKET 17 (18) Som tidigare nämnts i rapporten saknar Röllingby gymnasium en sammanställning över elevernas resultat på det individuella programmet och gymnasiesärskolan. Det saknas således en samlad bild och det görs inga utvärderingar av kunskapsresultaten. Dessutom saknas former för en systematisk utvärdering av undervisningens utifrån läroplanens mål att sträva mot. Inspektörerna bedömer att detta måste åtgärdas. 3.4 Kvalitetsarbete om skolan bedriver ett systematiskt sarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen, om sarbetet dokumenteras i en sredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen nåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen, Bedömning av området Kvalitetsarbete: Ej godtagbar Mindre god X God Mycket god Motivering: Inspektörerna bedömer att området Kvalitetsarbete är av mindre god. Detta är en sammanvägd bedömning som grundar sig på att de nationella styrdokumentens mål och krav endast delvis är uppfyllda. Avvikelser finns både när det gäller skolans systematiska sarbete och sredovisningen. Inom nedanstående områden bedömer inspektörerna att kraven i gällande bestämmelser inte uppfylls. Systematiskt sarbete För att åstadkomma en önskad resultatutveckling måste skolan följa upp och utvärdera sina resultat i förhållande till de nationella målen och utifrån en analys ta fram åtgärder för att förbättra resultaten. Detta shjul måste fungera på alla nivåer från de enskilda lärarna i de olika kurserna till den övergripande skolnivån. Som tidigare beskrivits så utvärderar flertalet lärare sina undervisningsstrategier utifrån de resultat eleverna uppnår. Inom flera arbetslag förs kontinuerligt diskussioner och lärarna genomför arbetslagsvisa utvärderingar av verksamheten. Dessa dokumenteras och följs upp i så kallade arbetslagsdeklarationer. På skolnivå saknas ett systematiskt arbete för att följa upp resultat, analysera orsaker i verksamheten och utarbeta åtgärder för att förbättra resultaten. De stora skillnaderna i kunskapsresultat mellan olika program visar att detta är ett angeläget utvecklingsområde. Inspektörerna bedömer att skolan måste utveckla det systematiska sarbetet i

326 SKOLVERKET 18 (18) enlighet med de nationella mål och riktlinjer som gäller för verksamheten. Kvalitetsredovisning Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola årligen upprätta en skriftlig sredovisning som ett led i arbetet med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. Arbetet med sredovisningen syftar också till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. En sredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal och elever och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. En uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska redovisas i sredovisningen. Röllingby gymnasiums sredovisning utgår i huvudsak från en undersökning av föräldrars, elevers och personals nöjdhet vad gäller exempelvis inflytande, kunskaper och färdigheter, normer och värden samt nöjd personal och personalhälsa. Inspektörerna bedömer att Röllingby gymnasiums sredovisning uppvisar brister. Det saknas en redovisning av uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan. Vidare saknas resultat för elever som följer ett individuellt program och elever som går på gymnasiesärskolan. Syftet med sredovisningen är att redovisa och bedöma skolans resultat i förhållande till nationella mål - nöjd personal och personalhälsa är dock områden som inte ryms inom de nationella målen. Inspektörerna ställer sig slutligen tveksamma till att skolan baserar så mycket av bedömningar av måluppfyllelse och grund för utvecklingsarbete på föräldrars, elevers och lärares nöjdhet i en enstaka enkät. Enkäten kan, enligt inspektörernas bedömning, endast utgöra en del av ett regelbundet och systematiskt uppföljningsarbete. Ytterst krävs pedagogiska bedömningar för att bedöma skolans måluppfyllelse och avgöra vilka åtgärder skolan bör vidta för att öka måluppfyllelsen. Sammantaget bedömer inspektörerna att sredovisningen inte uppfyller förordningens krav Stockholm Malin Winbladh Lee Gleichmann Linnarsson

327 Utbildningsinspektion i Österåkers kommun Komvux Österåker Dnr :3315 Utbildningsinspektion i kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare (sfi) Inledning Skolinspektionen (tidigare Skolverket) har granskat verksamheten i och besökt Komvux Österåker den april I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Bedömningarna av en och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolinspektionens webbplats ( Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i helhetsbedömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen vilket framgår av Skolinspektionens beslut. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. Även information från kommunen och verksamheten, i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I vuxenutbildningen intervjuades rektorn, utbildningsledare, lärare, studerande samt studie- och yrkesvägledare. Även andra iakttagelser i miljön och studier av dokument som finns i verksamheten utgör underlag för bedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Österåkers vuxenutbildning Beskrivning av verksamheten Antal studerande Grundläggande vuxenutbildning 61 Gymnasial vuxenutbildning (heltidsplatser/individer) 219/319 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) 25 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 83 Källa:Uppgifter från kommunen 1