Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :3606 Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Särskoleverksamhet Skolrapporter Grundskolor: Dikanäs, Latikberg, Nästansjö skolor Hembergsskolan Malgovik och Volgsjö skolor Saxnäs skola Gymnasieskola: Malgovik gymnasieskola Vuxenutbildning Bilaga

3 Beslut Vilhelmina Kommun Torget Vilhelmina (5) Dnr :3606 Genomförd utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Skolverket har genomfört inspektion i Vilhelmina kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 7 april till den 14 maj Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola och verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende en på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta sarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs senast den 9 december, 2008 ska Vilhelmina kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Postadress: UMEÅ Besöksadress: Nygatan Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (5) Dnr :3606 Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Vilhelmina kommun måste vidta åtgärder för att förbättra skolornas resultat. Kommunen uppvisar lägre resultat än snittet för riket och kommungruppen glesbygdskommuner. Trenden är nedåtgående och Skolverket bedömer att kommunen måste göra ansträngningar för att vända trenden. För att lyckas göra det måste kommunen ha kännedom om verksamheternas resultat. Uppföljningen och utvärderingen av kunskapsresultaten är inte systematisk och görs varken på skol- eller kommunnivå i samtliga ämnen. Följaktligen blir inte sådan information i tillräcklig omfattning föremål för reflektion eller analys. Vilhelmina kommun bedriver inte ett systematiskt sarbete. Skolverket gör bedömningen att kommunen måste ta ansvar för att det på varje skola och i varje verksamhet finns ett fungerande systematiskt sarbete i syfte att identifiera förutsättningar, bedöma resultat och måluppfyllelse. Utan sådana underlag kan inte kommunen fatta välgrundade beslut om resursfördelning och vidare planering av verksamheterna. Kommunen måste således se till att det i samtliga verksamheter bedrivs ett systematiskt sarbete samt att detta dokumenteras i skriftliga sredovisningar i skolor och verksamheter samt även på kommunnivå på ett sätt som gör att de fyller en utvecklande funktion och att kraven i förordningen tillgodoses. Parallellt med uppföljningen och utvärderingen av resultaten bör också kommunen initiera diskussioner om innehåll, arbetssätt och former för utbildningen. I några skolor pågår en diskussion om hur utgångspunkterna för skolans arbete i högre grad kan utgå från kursplanernas och läroplanens mål att sträva mot, vilket är positivt. Hur skolorna arbetar med individanpassning och särskilt stöd är viktiga frågor att lyfta in i diskussionerna om ökad måluppfyllelse. Likaså bör diskussioner föras om hur elevernas engagemang i och inflytande över sin egen utbildning kan öka. Det är också Skolverkets bedömning att kommunen måste ta ansvar för att de nationella styrdokumenten och de nationella målen genomsyrar alla verksamheter. Mot bakgrund av de behov av förbättringsinsatser som skol- och verksamhetsrapporterna visar på bedömer Skolverket att kommunen måste se till att rektorerna tar ett större pedagogiskt ledningsansvar avseende planering, genomförande, uppföljning och utvärdering i samtliga verksamheter och skolor. Exempelvis saknas i de flesta skolor aktuella arbetsplaner och sredovisningar. Den garanterade undervisningstiden är inte alltid samordnad mellan skolorna, alla elever får inte undervisning i samtliga ämnen så att de kan uppnå målen för utbildningen. Det är oklart i vilken mån särskolans kursplaner är styrande för undervisningen av elever mottagna i särskolan. Delar av undervisningen för dessa elever och i vissa fall även för elever i behov av särskilt stöd sköts av personal utan adekvat utbildning. Beslut som rör elevers studiegång, såsom beslut om anpassad studiegång och placering i

5 Beslut (5) Dnr :3606 särskild undervisningsgrupp, tas inte i enlighet med författningarnas krav. Inte heller betygssättning för elever mottagna i särskola sker i enlighet med författningarnas krav. Kunskapen om de styrdokument verksamheterna har att rätta sig efter är avgörande för att eleverna ska få den utbildning de har rätt till. Därför måste kommunen försäkra sig om att all personal har sådan kunskap och där det bedöms nödvändigt också sätta in lämpliga kompetensutvecklingsinsatser. Inspektionen visar också att förutsättningarna för grundskolans rektorer att hålla sig förtrogna med det dagliga arbetet i verksamheterna varierar och att ansvarsfördelningen mellan rektorer och mellan rektorer och så kallade platsansvariga lärare är otydlig. En tydligt identifierbar rektor är viktig för att beslut om enskilda elevers utbildning och skolgång ska tas i rätt ordning och att elevärenden inte hamnar mellan stolarna. Skolverket bedömer att kommunen måste se över rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare för samt hålla sig förtrogna med verksamheterna. I kommunens skolor och verksamheter bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete i den dagliga verksamheten. De flesta skolor erbjuder lugna och trygga lärandemiljöer, men i intervjuer framkommer att det vid några grundskolor förekommer att elever upplever sig vara utsatta för kränkningar. Detta är allvarligt och kommunen och skolorna måste skyndsamt vidta åtgärder för att förhindra att sådant sker. Kommunen måste också se till att det förebyggande värdegrundsarbetet förstärks på skolorna. Likabehandlingsplaner finns i skolorna och de olika verksamheterna, men det är Skolverkets bedömning att de inte fullt ut motsvarar lagens alla krav. De behöver utvecklas då de flesta i dagsläget saknar kopplingar till den egna verksamhetens behov av åtgärder. I de flesta fall har de tagits fram utan att barn, elever eller studerande varit delaktiga i arbetet. Likabehandlingsplanen ska också följas upp varje år och uppföljningen ska redovisas i skolornas och verksamheternas sredovisningar. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9 (1 kap. 12 och 2 kap. 8 skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2 kap. 2 särskoleförordningen). - Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen (1 kap. 12 och 2 kap. 8 skollagen samt 1 kap. 6 gymnasieförordningen, 1 kap. 7 gymnasiesärskoleförordningen, 2 kap. 8 förordningen om kommunal vuxenutbildning, 1 kap. 4 särvuxförordningen och 5 förordningen om svenskundervisning för invandrare). - Kommunen har inte sett till att samtliga skolor och verksamheter har upprättat likabehandlingsplaner som motsvarar författningarnas krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling och 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan).

6 Beslut (5) Dnr : Kommunen har inte upprättat någon sredovisning som motsvarar förordningens krav (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Kommunen har inte en aktuell skolplan (2 kap. 8 skollagen). - Några av gymnasieskolans lokala kurser motsvarar inte författningarnas krav (2 kap. 14, 7 kap. 4 samt 1 kap 6 gymnasieförordningen). - De studerande inom grundläggande särvux får inte utbildning i tillräcklig omfattning för att nå kursplanernas mål (12 kap. 2a skollagen och 1 kap. 5 6 samt bilaga till förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). - Kommunen och skolorna informerar inte alla elever och föräldrar om rätten till modersmålsundervisning (2 kap. 9 grundskoleförordningen och avsnitt 1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet). - Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen måste vidta åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten i sin utbildningsverksamhet. - Kommunens sarbete bör bli mer systematiskt så att utvärderingar och bedömningar av måluppfyllelsen står i relation till de nationella målen och att utvärderingar ger ett säkrare underlag för beslut om åtgärder i syfte att öka måluppfyllelsen i samtliga skolor och verksamheter. - Kommunen bör förbättra uppföljningen och utvärderingen av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. - Kommunens uppföljning och utvärdering av arbetet med särskilt stöd bör förbättras. - Kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av skolornas värdegrundsarbete och säkerställa att alla elever har en trygg studiemiljö. - Kommunen bör verka för att de nationella målen i läroplan och kursplaner blir mer styrande för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. - Kommunen bör förbättra sin uppföljning av elevernas garanterade undervisningstid i grundskolan och särskolan. - Kommunen bör förbättra samverkan mellan och inom de olika skolformerna

7 Beslut (5) Dnr : Kommunen bör se över förutsättningarna för rektorerna att vara pedagogiska ledare och hålla sig förtrogna med verksamheterna. - Kommunen bör förbättra arbetet med bedömning och betygssättning. - Kommunen bör förbättra sina insatser för att öka personalens insikter i de författningar som styr verksamheterna. - Kommunen bör försäkra sig om att ha en beredskap och en genomtänkt strategi för att ta emot nyanlända elever på bästa sätt. - Kommunen bör förbättra tillgången till modersmålsundervisning. På Skolverkets vägnar Elisabeth Ahlgren Enhetschef Agnetha Burström Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråd Jonas Hedström. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

8 Bilaga (5) Dnr :3606 Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Verksamheter Förskoleverksamheten - Kommunen medverkar inte till att barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (avsnitt 1 och 2.2 läroplanen för förskolan). - Delar av förskoleverksamheten genomförs på ett sätt som varken motsvarar förskola eller familjedaghem (2 a kap. 2 skollagen). - Förskolornas sredovisningar motsvarar inte förordningens krav (3, 3a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Skolbarnsomsorgen - Fritidshemmen upprättar inga sredovisningar (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Särskoleverksamheten - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Särskoleverksamheten genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i samtliga ämnen och ämnesområden (2 kap. 2 särskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Särskoleverksamheten har inte upprättat en sredovisning (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Alla elever mottagna i särskola och deras vårdnadshavare erbjuds inte utvecklingssamtal varje termin (7 kap. 1 särskoleförordningen). - Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för alla elever mottagna i särskola (7 kap. 1 särskoleförordningen). - Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 särskoleförordningen). - Vid betygssättning i grundsärskolan bedöms inte alltid elevens kunskaper i relation till den kravnivå som anges i kursplanerna (7 kap. 6 särskoleförordningen).

9 Bilaga 2 (5) Vuxenutbildningen - Vuxenutbildningen har inte upprättat en sredovisning (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Grundskolor Dikanäs skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurserna 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Teknik genomförs inte i sådan omfattning att eleverna har möjlighet att nå målen för ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte enligt förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan har inte en sredovisning som motsvarar förordningens krav (1 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Hembergsskolan - Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Språkvalet genomförs inte i enlighet med förordningen (2 kap. 18 grundskoleförordningen och bilaga 3 skollagen). - Skolan har inte fattat formella beslut avseende särskilda undervisningsgrupper (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Skolan har inte fattat formella beslut avseende anpassad studiegång (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Eleverna har inte tillgång till särskilt stöd i alla ämnen (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - För eleverna är rektorsfunktionen delad (2 kap. 2 skollagen). - Skolan har inte en sredovisning som motsvarar förordningens krav (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

10 Bilaga 3 (5) Latikbergs skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Teknik genomförs inte i sådan omfattning att eleverna har möjlighet att nå målen för ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte enligt förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan har inte en sredovisning som motsvarar förordningens krav (1 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Malgoviks skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans arbetsplan motsvarar inte förordningens krav (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan har ingen sredovisning (1 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Återrapportering av beslut om anpassad studiegång sker inte till nämnden (5 kap. 10 grundskoleförordningen och 6 kap. 35 kommunallagen). Nästansjö skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

11 Bilaga 4 (5) - Teknik genomförs inte i sådan omfattning att eleverna har möjlighet att nå målen för ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte enligt förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan har inte en sredovisning som motsvarar förordningens krav (1 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Saxnäs skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen för årskurs 1 5 (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Teknik genomförs inte på ett sådant sätt att eleverna har möjlighet att nå målen för ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Språkval erbjuds inte enligt förordningen (2 kap grundskoleförordningen). - Skolan har inte en sredovisning som motsvarar förordningens krav (1 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Volgsjö skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan har inte en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolan har inte en sredovisning som motsvarar förordningens krav (1 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Genomförandet av elevens val uppfyller inte förordningens krav (2 kap grundskoleförordningen). - Ansvaret för undervisningen läggs i för stor utsträckning på assistenter (2 kap. 3 skollagen).

12 Bilaga 5 (5) - Skolan har inte fattat formella beslut avseende särskilda undervisningsgrupper (5 kap. 5 grundskoleförordningen). - Återrapportering av beslut om anpassad studiegång sker ej till nämnden (5 kap. 10 grundskoleförordningen och 6 kap. 35 kommunallagen). Gymnasieskola Malgomajskolan - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap. 6 gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna). - Åtgärdsprogram i enlighet med förordningens krav utarbetas inte för alla elever i behov av särskilt stöd (8 kap. 1a gymnasieförordningen). - Betyg sätts inte alltid i anslutning till avslutad kurs (7 kap. 1 gymnasieförordningen). - Skolan har inte en sredovisning som motsvarar förordningens krav (1 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.).

13 Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Dnr Utbildningsinspektion i Vilhelmina kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av måluppfyllelse och resultat...4 Bedömning av styrning och sarbete...16 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Vilhelmina kommun. Skolverket sände den 30 november 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 7 april till den 14 maj De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av en och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, särskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata rapporter. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Vilhelmina kommun genomfördes intervjuer med representanter för kultur- och utbildningsnämnd och förvaltning. 1

14 Samtliga grundskolor, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har besökts, men varken förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 332 Skolbarnsomsorg 98 Förskoleklass 76 Grundskola 720 Obligatorisk särskola 11 Gymnasieskola 424 Gymnasiesärskola 2 Kommunal vuxenutbildning 147 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 8 Svenskundervisning för invandrare 30 Källa: Vilhelmina kommun Vilhelmina kommun tillhör kommungruppen glesbygdskommuner i Skolverkets statistik och är den till ytan sjunde största kommunen i Sverige. I kommunen bor 7250 människor, varav cirka 4000 i tätorten Vilhelmina. Elevunderlaget minskar och enligt kommunen måste anpassningar göras framförallt i grundskolan för att möta de konsekvenser som följer av de minskande elevtalen. I dagsläget är arbetsmarknaden gynnsam, vilket också leder till ett större behov av plats i förskoleverksamheten. Kultur- och utbildningsnämnden är styrelse för kommunens offentliga skolväsende, som omfattar förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning liksom även vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenska för invandrare (sfi). Kultur- och utbildningsnämnden ansvarar också för kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola samt i en del andra varianter. Skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem och fritidshem integrerat i några förskolor. Inom kommunen finns fyra skolor för elever i förskoleklass upp till årskurs 6. Dessa fyra skolor bildade fram till den organisationsförändring, som trädde i kraft den 1 januari 2008, tillsammans rektorsområde 1. Två skolor, belägna i fjälltrakterna, bedriver verksamhet för elever i förskoleklass upp till årskurs 9 och en skola i tätorten har verksamhet för elever i årskurserna 7 9. Således finns i kommunen tre betygssättande grundskolor, vilka fram till den 1 januari 2008 tillsammans benämndes rektorsområde 2. I tätorten finns också gymnasie- 2

15 skolan samt Lärcentrum, där vuxenutbildningen bedriver sin verksamhet. Hit kan kommunmedborgarna vända sig för att få vägledning och information om möjliga utbildningsvägar både inom den kommunala vuxenutbildningen och inom den högskoleverksamhet, som Lärcentrum har värdskapet för. I kommunen finns också en fristående skola, Strandskolan. Verksamheten inom förskola, skolbarnsomsorg, särskola och vuxenutbildning bedöms i särskilda verksamhetsrapporter. Den fristående skolan inspekteras inom ramen för kommuninspektionen i särskild ordning och redovisas i egen rapport. Sammanfattande bedömning Vilhelmina kommun måste vidta åtgärder för att förbättra skolornas resultat. Kommunen uppvisar lägre resultat än snittet för riket och kommungruppen glesbygdskommuner. Trenden är nedåtgående och Skolverket bedömer att kommunen måste göra ansträngningar för att vända trenden. För att lyckas göra det måste kommunen ha kännedom om verksamheternas resultat. Uppföljningen och utvärderingen av kunskapsresultaten är inte systematisk och görs varken på skol- eller kommunnivå i samtliga ämnen. Följaktligen blir inte sådan information i tillräcklig omfattning föremål för reflektion eller analys. Vilhelmina kommun bedriver inte ett systematiskt sarbete. Skolverket gör bedömningen att kommunen måste ta ansvar för att det på varje skola och i varje verksamhet finns ett fungerande systematiskt sarbete i syfte att identifiera förutsättningar, bedöma resultat och måluppfyllelse. Utan sådana underlag kan inte kommunen fatta välgrundade beslut om resursfördelning och vidare planering av verksamheterna. Kommunen måste således se till att det i samtliga verksamheter bedrivs ett systematiskt sarbete samt att detta dokumenteras i skriftliga sredovisningar i skolor och verksamheter samt även på kommunnivå på ett sätt som gör att de fyller en utvecklande funktion och att kraven i förordningen tillgodoses. Parallellt med uppföljningen och utvärderingen av resultaten bör också kommunen initiera diskussioner om innehåll, arbetssätt och former för utbildningen. I några skolor pågår en diskussion om hur utgångspunkterna för skolans arbete i högre grad kan utgå från kursplanernas och läroplanens mål att sträva mot, vilket är positivt. Hur skolorna arbetar med individanpassning och särskilt stöd är viktiga frågor att lyfta in i diskussionerna om ökad måluppfyllelse. Likaså bör diskussioner föras om hur elevernas engagemang i och inflytande över sin egen utbildning kan öka. Det är också Skolverkets bedömning att kommunen måste ta ansvar för att de nationella styrdokumenten och de nationella målen genomsyrar alla verksamheter. Mot bakgrund av de behov av förbättringsinsatser som skol- och verksamhetsrapporterna visar på bedömer Skolverket att kommunen måste se till att rektorerna tar ett större pedagogiskt ledningsansvar avseende planering, genomförande, uppföljning och utvärdering i samtliga verksamheter och skolor. Exempelvis saknas i de flesta skolor aktuella arbetsplaner och sredovisningar. Den garanterade undervisningstiden är inte alltid samordnad mellan skolorna, alla elever får inte undervisning i samtliga ämnen så att de kan uppnå målen för utbildningen. Det är oklart i vilken mån särskolans kursplaner är sty- 3

16 rande för undervisningen av elever mottagna i särskolan. Delar av undervisningen för dessa elever och i vissa fall även för elever i behov av särskilt stöd sköts av personal utan adekvat utbildning. Beslut som rör elevers studiegång, såsom beslut om anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp, tas inte i enlighet med författningarnas krav. Inte heller betygssättning för elever mottagna i särskola sker i enlighet med författningarnas krav. Kunskapen om de styrdokument verksamheterna har att rätta sig efter är avgörande för att eleverna ska få den utbildning de har rätt till. Därför måste kommunen försäkra sig om att all personal har sådan kunskap och där det bedöms nödvändigt också sätta in lämpliga kompetensutvecklingsinsatser. Inspektionen visar också att förutsättningarna för grundskolans rektorer att hålla sig förtrogna med det dagliga arbetet i verksamheterna varierar och att ansvarsfördelningen mellan rektorer och mellan rektorer och så kallade platsansvariga lärare är otydlig. En tydligt identifierbar rektor är viktig för att beslut om enskilda elevers utbildning och skolgång ska tas i rätt ordning och att elevärenden inte hamnar mellan stolarna. Skolverket bedömer att kommunen måste se över rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare för samt hålla sig förtrogna med verksamheterna. I kommunens skolor och verksamheter bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete i den dagliga verksamheten. De flesta skolor erbjuder lugna och trygga lärandemiljöer, men i intervjuer framkommer att det vid några grundskolor förekommer att elever upplever sig vara utsatta för kränkningar. Detta är allvarligt och kommunen och skolorna måste skyndsamt vidta åtgärder för att förhindra att sådant sker. Kommunen måste också se till att det förebyggande värdegrundsarbetet förstärks på skolorna. Likabehandlingsplaner finns i skolorna och de olika verksamheterna, men det är Skolverkets bedömning att de inte fullt ut motsvarar lagens alla krav. De behöver utvecklas då de flesta i dagsläget saknar kopplingar till den egna verksamhetens behov av åtgärder. I de flesta fall har de tagits fram utan att barn, elever eller studerande varit delaktiga i arbetet. Likabehandlingsplanen ska också följas upp varje år och uppföljningen ska redovisas i skolornas och verksamheternas sredovisningar. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende en. Bedömning av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av en inom dessa områden görs 4

17 utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Kunskaper, utveckling och lärande Resultat När det gäller kommuners utbildningsverksamhet anger staten bland annat genom läroplanerna de grundläggande värden som ska prägla verksamheterna och de mål och riktlinjer som ska gälla för dem. Inspektionen visar genom dokumentstudier och intervjuer att förskolorna i Vilhelmina kommun överlag erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet. Prioriterade områden är språkutveckling och matematik parallellt med jämställdhet, barns inflytande och miljöarbete. Mer om förskoleverksamheten finns att läsa i särskild verksamhetsrapport. Inom skolbarnsomsorgen framkommer i intervjuer att tyngdpunkten i arbetet alltmer har förskjutits mot att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad av det pedagogiska innehållet i verksamheten. I samtliga intervjugrupper uppges skolbarnsomsorgen vara den verksamhet som är minst prioriterad i kommunens utbildningsverksamhet. Inspektionen visar att fritidshemmen endast i varierande grad uppfyller de intentioner som skollag, läroplan och Skolverkets allmänna råd uttrycker om skolbarnsomsorgens funktion som komplement till skolan för att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i deras utveckling. Mer om detta finns att läsa i särskild verksamhetsrapport om skolbarnsomsorgen. Vilhelmina kommun redovisar i sin verksamhetsberättelse för år 2007 måluppfyllelsen för årskurserna 2 och 5 i de skolor, som fram till 1 januari, 2008 ingick i rektorsområde 1 (Volgsjö, Nästansjö, Malgovik och Latikbergs skolor). Redovisningen behandlar endast ämnena svenska och matematik samt för årskurs 5 också engelska. För årskurs 2 redovisas lärares bedömningar av elevernas måluppfyllelse. Den visar att 87 procent av eleverna uppnår kravnivån för svenska, medan endast 69 procent gör det i matematik. För årskurs 5 baseras redovisningen på resultaten av de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska i årskurs 5. Sammanställningen visar att 77 procent av eleverna i årskurs 5 uppnår målen i svenska, 74 procent i matematik och 78 procent i engelska. För övriga ämnen finns inga resultat redovisade. Värt att notera är också att redovisning av måluppfyllelse för årskurs 5 från F 9-skolorna i Dikanäs och Saxnäs, som fram till 1 januari, 2008 ingick i det så kallade Rektorsområde 2, inte finns med i kommunens verksamhetsberättelse. För rektorsområde 2, bestående av Hembergsskolan, Dikanäs och Saxnäs skolor, redovisas i kommunens verksamhetsberättelse för 2007 resultat för årskurs 9. Här redovisas kommunens genomsnittliga meritvärde för åren , liksom även måluppfyllelsen i engelska, matematik och svenska. Övriga ämnen behandlas inte. De uppgifter som här nedan redovisas är hämtade ur Skolverkets officiella statistik. 5

18 Tabell 1: Resultatmått för elever i årskurs 9 i kommunens skolor jämfört med andra glesbygdskommuner och riket. Andel elever som nått målen i alla ämnen Andel elever behöriga till nationellt program Genomsnittligt meritvärde År Vilhelmina kommuns grundskolor (kommunala) ,9 195,8 198,6 Glesbygdskommuner ,4 206,6 205,9 Riket ,3 206,8 207,3 Källa: Skolverkets statistik Tabell 1 visar att andelen elever som nått målen i alla ämnen för årskurs 9 i Vilhelminas skolor under de två senaste åren är lägre än motsvarande siffra för både glesbygdskommuner och för riket. Trenden är tydligt nedåtgående och år 2007 hade endast 67 procent av eleverna nått målen i alla ämnen. Andelen elever behöriga till nationellt program är för de två senaste åren också lägre liksom även det genomsnittliga meritvärdet. Tabell 2: Genomsnittligt meritvärde för flickor och pojkar i Vilhelminas skolor jämfört med andra glesbygdskommuner och riket år Vilhelmina kommun Glesbygdskommuner Riket År Flickor 211,5 207,7 212,3 218,2 221,9 219,0 217,3 218,3 218,8 Pojkar 191,2 182,6 186,2 193,1 191,9 193,1 195,8 195,7 196,5 Källa: Skolverkets statistik Vidare kan konstateras att skillnaderna i meritpoäng mellan flickor och pojkar är stora och att skillnaderna ökar i såväl Vilhelmina kommun som i riket. Det kan också noteras att skillnaderna är stora avseende måluppfyllelse i vissa ämnen. År 2007 nådde 26,7 procent av pojkarna inte målen i moderna språk. Motsvarande siffra för flickorna var 5,1 procent. Samma år nådde 18,9 procent av pojkarna och 10,9 procent av flickorna inte målen i biologi. Tabell 3: Andel (%) elever som har uppnått minst kravnivån för godkänt betyg i de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska i år 9 jämfört med riket. Inom parentes anges andel elever som uppnått minst betyget godkänt i sitt slutbetyg åren Vilhelmina kommuns skolor Riket År Engelska 93 (95) 93 (92) 96 (98) 96 (94) 95 (94) 95 (94) Matematik 92 (96) 85 (90) 75 (89) 88 (93) 88 (93) 84 (93) Svenska 95 (96) 94 (92) 95 (93) 95 (96) 96 (96) 96 (96) Källa: Skolverkets statistik Tabell 3 visar att andelen elever i Vilhelmina kommun som uppnår kravnivån för minst betyget Godkänt vid de nationella ämnesproven i många fall ligger under riksgenomsnittet. Särskilt värt att notera är den sjunkande andelen elever som når godkänt resultat i proven i matematik. Tabellen visar också att det be- 6

19 tyg som eleverna fick i matematik år 2007 väsentligt avviker från det provbetyg som eleverna fick i de nationella ämnesproven. Tabell 4: Andel elever i år 9, som nått målen (uppnått minst betyget godkänt) i respektive ämne i Vilhelmina kommuns skolor och riket år Vilhelmina kommuns skolor Riket År Bild 97,2 96,7 94,3 96,0 96,1 96,1 Biologi 89,2 85,5 85,1 91,8 91,6 91,8 Engelska 95,3 91,8 91,4 93,9 94,1 93,9 Fysik 86,3 85,5 87,1 89,9 89,9 90,2 Hem- och konsumentkunskap 97,2 96,7 98,1 95,4 95,4 95,5 Idrott och hälsa 94,4 90,2 89,5 92,9 93,0 92,8 Kemi 88,2 87,3 85,1 89,5 89,3 89,7 Matematik 96,3 90,2 89,5 93,2 93,4 93,0 Moderna språk (språkval) 94,0 89,8 85,5 93,2 93,4 93,4 Musik 95,3 92,6 95,2 95,0 95,0 95,1 Slöjd 98,1 97,5 96,2 96,6 96,7 96,6 Samhällsorienterande ämnen (SO) 93,1 92,2 92,9 93,3 93,7 93,3 Svenska 96,2 91,7 93,3 96,1 96,4 96,4 Teknik 96,3 95,9 96,3 93,8 94,0 94,1 Inspektörerna konstaterar att måluppfyllelsen i respektive ämne överlag är lägre i kommunens skolor jämfört med riksgenomsnittet. Tabell 4 visar att i alla ämnen utom tre, hem- och konsumentkunskap, musik och teknik, uppvisar kommunen lägre grad av måluppfyllelse än snittet för riket år I de allra flesta ämnen märks också en nedåtgående trend under de senaste tre åren. Särskilt tydlig är den i matematik, idrott och hälsa, moderna språk, kemi och biologi. I några enstaka fall, till exempel i fysik, samhällsorienterande ämnen och svenska märks en försiktig höjning för år 2007 jämfört med året före, men i dessa fall är måluppfyllelsen ändå lägre än riksgenomsnittet. När det gäller särskoleverksamheten finns i kommunen inte någon samlad dokumenterad redovisning av särskoleelevernas kunskapsresultat relaterat till läroplan och kursplaner. Mer om Skolverkets bedömning av särskoleverksamheten finns att läsa i särskild verksamhetsrapport. Gymnasieskolans resultat under de senaste tre åren är genomgående lägre än både genomsnittet för riket och för glesbygdskommuner. Det gäller andelen elever med slutbetyg inom fyra år, liksom även andelen av dessa som är behöriga till högskola. Den genomsnittliga betygspoängen är också den lägre än genomsnittet för både riket och glesbygdskommuner. Inspektörerna konstaterar vidare att skillnaderna i resultat mellan män och kvinnor är stora och visar tendens att öka. Exempelvis har de manliga elevernas genomsnittliga betygspoäng sjunkit till 11,0 år 2007, medan de kvinnliga elevernas har ökat till 13,7. Endast 7

20 61 procent av de män som fått slutbetyg inom fyra år är behöriga till högskolestudier medan 78,7 procent av kvinnorna är det. Tabell 5: Malgomajskolans resultat jämfört med andra glesbygdskommuner och riket åren Andel elever som fått slutbetyg inom fyra år (procent) - % av alla kvinnor Glesbygds Malgomajskolan Riket kommuner ,4 70,4 71, ,6 84,6 74,3 I u I u I u 78,9 77,8 78,8 - % av alla män 70,7 58,4 69,5 I u I u I u 73,3 72,1 73,7 Andel elever av dessa som är behöriga till högskola (procent) - % av alla kvinnor 84,3 74,5 67, ,6 77,6 78,7 I u I u I u 91,3 91,7 91,3 - % av alla män 84,0 71,7 61,0 I u I u I u 86,5 86,6 86,4 Andel elever med reducerat program (procent) Andel elever med utökat program (procent) Genomsnittlig betygspoäng - % av alla kvinnor ,3 19,6 8, ,0 12,3 12,0 14,0 13,9 13,9 14,0 14,1 14,1 13,3 13,3 13,7 I u I u I u 14,7 14,7 14,7 - % av alla män 12,6 11,4 11,0 I u I u I u 13,4 13,4 13,4 Källa: Skolverkets statistik samt Beskrivande data för gymnasieskolan. I u: ingen uppgift Inspektörerna kan också konstatera att andelen elever med slutbetyg från fordonsprogrammet år 2007 var 46, 2 procent. Året dessförinnan var samma andel endast 30,8 procent. Motsvarande andel för riket var 72,2 procent år 2007 och 71,9 procent år Andelarna är således anmärkningsvärt låga och bör föranleda kommunen och skolan att närmare analysera orsakerna. Skolans resultat i de flesta kärnämnen sjunker också och trenden är nedåtgående. Mer om detta finns att läsa i Malgomajskolans rapport. Gymnasieskolans resultat på de nationella prov som genomfördes under vårterminen 2007 visar att en förhållandevis hög andel av eleverna inte uppnår godkända resultat i proven i matematik. Hela 42 procent av eleverna klarade inte godkänt i provet för B-kursen i matematik och 26 procent av eleverna uppnådde inte godkänt i provet för A-kursen i samma ämne. Andelen elever på individuella program (IV) ökar i Vilhelmina kommun, vilket också är fallet såväl i glesbygdskommuner som i riket. År 2007 fanns 7,2 procent av kommunens alla elever inom individuella program. Under de senaste tre 8

21 åren har andelen ökat i kommunen samtidigt som allt färre elever byter från IV till ett nationellt program. Detta är något som kommunen bör vara uppmärksam på. Inom den grundläggande vuxenutbildningen finns idag intresse för undervisning endast i kärnämnet svenska som andraspråk. Andelen studerande som slutfört sina kurser inom den gymnasiala vuxenutbildningen är 87 procent att jämföra med 79 procent för kommungruppen och 75 procent för riket. Mer att läsa om vuxenutbildningen finns i särskild verksamhet för vuxenutbildningen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Vilhelmina kommun måste vidta åtgärder för att förbättra resultaten i sin utbildningsverksamhet och vända den negativa trenden. Uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat Enligt läroplanen ska kommunens förskolor erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. Skolbarnsomsorgens uppgift är, enligt skollagen, att komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. På kommunnivå finns få sammanställningar av verksamheternas måluppfyllelse inom förskolan och skolbarnsomsorgen redovisas inte alls. Således saknas viktig information för kommunens arbete med att utveckla verksamheterna. Det är inspektörernas bedömning att Vilhelmina kommun måste förbättra sina rutiner för att samla in information och hålla sig underrättad om hur verksamheterna inom förskola och skolbarnsomsorg lyckas i sitt uppdrag. I grundskolorna sker viss uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten framför allt i engelska, matematik och svenska. Någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till kursplanernas krav i övriga ämnen genomförs inte för årskurs 5. För årskurs 9 följs resultaten upp på individuell nivå i och med betygssättning, men resultaten behöver utvärderas och analyseras på ett mer systematiskt sätt på övergripande nivå för att kunna ligga till grund för förbättringar av verksamheten. Inom särskoleverksamheten saknas uppföljning och utvärdering på alla nivåer. Utan en sådan redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten i varje enskilt ämne, på gruppoch skolnivå, kan inte skolorna och kommunen utvärdera verksamheten och vidta relevanta åtgärder för högre måluppfyllelse. Vidare görs ingen utvärdering av exempelvis skillnaderna i resultat mellan ämnen och mellan flickor och pojkar. För att kunna veta vilka förutsättningar som måste skapas och hur resursfördelningen ska se ut, måste kommunen skaffa sig en bild av hur skolorna lyckas i sitt uppdrag att nå de nationella målen. Därför är det av största vikt för kommunen att samla in, följa upp och utvärdera varje skolas resultat. Enligt kommunens verksamhetsberättelse 2007 finns en medvetenhet om att betygsstatistiken uppvisar en nedåtgående trend och särskilt uppmärksammas detta inom de naturvetenskapliga ämnena. I verksamhetsberättelsen omnämns också olika typer av projekt som skolorna har arbetat med i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer ändå att kommunen inte på ett systematiskt sätt följer upp och utvärderar resultaten. Underlaget för att de ansvariga inom kommunen ska kunna fördela resurser och fatta andra beslut saknar därmed en viktig komponent. 9

22 Även för gymnasieskolan är det kommunens skyldighet att ge varje elev förutsättningar att nå målen för utbildningen. För att kunna skapa dessa förutsättningar och fördela resurser på ett effektivt sätt måste kommunen samla in, följa upp och utvärdera även gymnasieskolans resultat. Även om viss uppföljning och utvärdering sker på kurs- och programnivå konstaterar inspektörerna att kommunen och gymnasieskolan inte har utarbetade rutiner och system för att ta tillvara resultaten och låta dessa ligga till grund för förbättring av måluppfyllelsen. Gymnasieskolans resultat visar också en nedåtgående trend och orsakerna till detta måste analyseras i syfte att vidta åtgärder för högre måluppfyllelse. Inom vuxenutbildningen följer lärarna överlag upp de studerandes kunskaper, men man arbetar inte systematiskt med att följa upp resultaten på verksamhetsnivå. Resultaten synliggörs inte, varken i den egna verksamheten eller för kommunen, på ett tydligt sätt. Kommunen kan således inte följa upp och utvärdera kunskapsresultaten inom vuxenutbildningen på ett systematiskt sätt. Detta är, enligt inspektörerna, en viktig förutsättning för ett effektivt utvecklingsarbete. Mer att läsa om bedömningen av den kommunala vuxenutbildningen finns i särskild verksamhetsrapport. Sammantaget är det nödvändigt att Vilhelmina kommun och skolor förbättrar sin kännedom om elevernas och de studerandes kunskapsutveckling, inte bara på individnivå utan också kunskapsresultaten på grupp-, skol- och kommunnivå. Informationen är en utgångspunkt för att kunna analysera orsakerna till de resultat eleverna når och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för elevernas lärande. Detta i syfte att förbättra skolornas måluppfyllelse och vända den nedåtgående trenden. Individanpassning och särskilt stöd Enligt skollagen ska barn i förskoleverksamheten, som av något skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Inom förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten framkommer i intervjuer olika uppfattningar om huruvida alla barn får det stöd de behöver och om det är relevant stöd som ges. Enligt förskolans läroplan ska också barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Inspektionen visar att medvetenheten om detta uppdrag varierar ute på förskolorna. Kommunen har heller inte rutiner för att informera föräldrar om rätten till modersmålsstöd. Inspektörerna bedömer därför att kommunen bör följa upp och utvärdera om de insatser som görs inom förskola och skolbarnsomsorg för barn som behöver särskilt stöd är relevanta och ligger i linje med målen i styrdokumenten. Likaså måste kommunen ta det övergripande ansvaret för att informera om och se till att alla barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I skolans undervisning ska hänsyn tas till varje elevs förutsättningar, behov och tänkande. Resultaten påverkas av hur undervisningen utformas och arbetssätten och arbetsformerna har stor betydelse för elevers lärande. I kommunens skolor är förutsättningarna för individanpassning gynnsamma på grund av att elevgrupperna genomgående är relativt små och personaltätheten hög. Inspektörerna har sett exempel på undervisningsmiljöer där det finns en uttalad vilja att ge eleverna möjligheter att utvecklas på sina egna villkor. Samtidigt finns också exempel på lärandemiljöer där eleverna inte får samma möjligheter att utvecklas 10

23 utifrån sina förutsättningar, en iakttagelse som också bekräftas i intervjuer. Graden av individanpassning varierar mellan olika lärare. Inspektörerna bedömer att kommunen måste verka för att skolorna överlag utvecklar undervisningens arbetsformer och metoder så att hänsyn tas till elevernas förutsättningar och behov av utmaningar. De låga resultaten i kommunens skolor indikerar att detta är ett angeläget förbättringsområde. Enligt kommunen är behovet av särskilt stöd stort och stora resurser satsas på att ge elever det stöd de behöver. Rektorn har ansvar för att en elevs behov utreds om det framkommer uppgifter att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. På skolorna finns i allmänhet en organisation för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd, men rutinerna kring utredningen och rektors medverkan i den är, enligt inspektörerna, ibland otydlig. Det kan leda till att elever får vänta onödigt länge på att få sitt stödbehov tillgodosett och att det blir otydligt vem som tar besluten och har ansvar för att åtgärderna följs upp och utvärderas. På några grundskolor, inom särskoleverksamheten och på gymnasieskolan har det också framkommit att elever inte alltid får det stöd som de behöver. Elever med annat modersmål än svenska har också rätt att få tillgång till studiehandledning på sitt modersmål, något som inte erbjuds på någon skola, trots att två av skolorna har förberedelseklasser och således ett stort antal elever med annat modersmål än svenska. Det är rektorns ansvar att se till att ett åtgärdsprogram utarbetas om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd. Inspektionen visar att det finns elever som får särskilt stöd, men som inte har utarbetade åtgärdsprogram. De åtgärdsprogram som utarbetats på skolorna håller heller inte alltid god. På de flesta skolor gör inspektörerna bedömningen att åtgärdsprogrammens bör förbättras. Det framkommer också i intervjuer att de mindre skolorna inte alltid har den tillgång till specialpedagogisk kompetens som de har behov av när det gäller utredning av stödbehov samt utformning och utvärdering av stödinsatser. Det är inspektörernas bedömning att kommunen måste ta ansvar för att utvärdera och följa upp att skolornas arbete med särskilt stöd får de effekter som avses och leder till en högre grad av måluppfyllelse. Kommunen måste också försäkra sig om att skolorna lever upp till förordningarnas krav om att elever med annat modersmål än svenska får det stöd de har rätt till även genom studiehandledning på modersmålet. Principen i skollagstiftningen är att elever i behov av särskilt stöd i första hand ska undervisas i sin ordinarie grupp. Alla elever ska i största möjliga mån undervisas tillsammans så att alla får del av skolan som den sociala och kulturella mötesplats den ska vara. Inspektionen visar att det förekommer att elever undervisas i mindre grupper eller i nivåindelade grupper i vissa ämnen. Det finns en risk att eleverna slentrianmässigt placeras i dessa grupperingar istället för att anpassningar görs i elevens ordinarie undervisningssituation. Det förekommer också att så kallade elevassistenter har stort ansvar för undervisningen i dessa grupper. Nivåindelning efter kunskaps- eller prestationsmässiga förutsättningar kan vara motiverat ur ett pedagogiskt syfte under en begränsad tid om det inte leder till för lågt ställda förväntningar på eleverna. Elevernas resultat ska fortlöpande följas upp varvid organiseringen av undervisningen omprövas. Verksamheten 11