Utbildningsinspektion i Vännäs kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :3607 Utbildningsinspektion i Vännäs kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Skolrapporter Grundskolor: Bråns skola F 3 Hammarskolan 7 9 Vega, Pengsjö och Tväråbäcks skolor F 6 Vännäsby skola F 9 Gymnasieskola och vuxenutbildning: Liljaskolan Bilaga

3 Beslut Vännäs kommun Kommunkontoret Vännäs (5) Dnr :3607 Genomförd utbildningsinspektion i Vännäs kommun Skolverket har genomfört inspektion i Vännäs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 16 januari till den 18 april Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten, utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även separata rapporter om varje skola eller rektorsområde samt om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden) i kommunen. I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende en på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta sarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, det vill säga senast den 27 november 2008, ska Vännäs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Postadress: Nygatan 18-20, Umeå Besöksadress: Nygatan 18-20, 1 tr Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (5) Dnr :3607 Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att utbildningsverksamheten i Vännäs kommun har goda förutsättningar att utvecklas och nå högre måluppfyllelse. Kunskapsresultaten är i flera avseenden i nivå med riket men varierar, både mellan flickor och pojkar, skolor och program. Inspektionen visar att kommunen har goda resurser inom skolan i form av utbildad och erfaren personal, små undervisningsgrupper samt ändamålsenliga lokaler och utrustning. Kommunen har i sitt utvecklingsarbete bland annat prioriterat förskolans verksamhet och inspektionen bekräftar att förskolorna överlag erbjuder en god pedagogisk verksamhet. Även kommunens satsning på att utveckla elevhälsan och övergripande kompetensutveckling är viktiga faktorer för att kunna nå förbättrade resultat. Trots kommunens ambitioner bedömer Skolverket att flera områden, både ute i verksamheter och på kommunnivå, behöver förbättras eller snarast åtgärdas. Uppföljningar eller utvärderingar av elevhälsans verksamhet eller utfallet av gjorda specialpedagogiska insatser görs exempelvis inte, varken på skol- eller kommunnivå. Enligt kommunen har antalet elever i behov av särskilt stöd ökat i Vännäs. Inkluderingstanken genomsyrar många verksamheter, men satsningen på elevhälsan, med bland annat fler specialpedagoger och kuratorer, har dock i huvudsak haft fokus på individnivå, i stället för att med ett helhetsperspektiv fokusera på elevens hela lärandemiljö och hur den kan förbättras. Inspektionen visar att en i skolornas verksamheter i flera avseenden kan förbättras. Genomförandet av undervisningen i skolorna i Vännäs sker ofta i små undervisningsgrupper, vilket i sig kan vara positivt, men det betyder inte automatiskt en högre i verksamheten enligt Skolverkets bedömning. Det finns också verksamheter där en stor del av elevernas tid används till så kallat eget arbete, egen planering, egna projekt och inläsning på egen hand, utan direkt lärarledd undervisning eller strukturerade lektioner. Detta arbetssätt gynnar enligt Skolverkets lägesbedömning 2007 motiverade elever på bekostnad av elever som har svårigheter i skolarbetet. Av inspektionen framkommer att forum för pedagogiska diskussioner ofta saknas och att utvärdering av olika arbetssätt och arbetsformer inte sker i någon större omfattning på skolorna. Skolverket bedömer att det är angeläget att kommunen och skolorna följer upp och analyserar hur sättet att organisera undervisningen påverkar en i verksamheten och måluppfyllelsen för alla elever. Inspektionen visar vidare att många verksamheter har goda studiemiljöer, men att det varierar och i flera skolor finns det både oroliga studiemiljöer och bristande arbetsro. Det framkommer vid intervjuer att oro och otrygghet finns i vissa verksamheter, både hos elever, föräldrar och personal. Skolverket bedömer därför att

5 Beslut (5) Dnr :3607 kommunen snarast måste säkerställa att alla elever har en trygg studiemiljö som ger arbetsro och lust att lära. Värdegrundsarbetet är enligt kommunen prioriterat och arbetet har intensifierats på några skolor efter det att incidenter med bland annat dåligt språkbruk, mobbning, kränkningar och missbruksproblem har förekommit. Inspektionen visar dock att värdegrundarbetet behöver förbättras ytterligare, framför allt med förebyggande insatser. I detta sammanhang vill Skolverket peka på vikten av en bra samverkan med socialtjänst och andra myndigheter. Skolan har ett särskilt ansvar för att se till att alla elever ska kunna komma till skolan och få den undervisning som de har rätt till. Även samverkan inom och mellan alla resurser, enheter och skolformer är ett viktigt utvecklingsområde för att få ett helhetsperspektiv på situationen på skolorna. För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Vännäs kommun har formulerat vissa direktiv för de olika verksamheternas sarbete. Inspektionen visar dock att sarbetet i flera avseenden är bristfälligt. Avsaknad av resultatuppföljningar är återkommande påpekanden både på skol- och verksamhetsnivå, liksom på huvudmannanivån. Kommunen analyserar inte de resultat som uppnås i verksamheterna i tillräcklig utsträckning. Därmed missar de ansvariga ett nödvändigt led för att kunna utvärdera och analysera måluppfyllelsen. Vidtagna åtgärder, såsom minskade elevgrupper, elevhälsans ökade resurser, det stora antalet undervisande personal ute i skolorna och inrättande av nya tjänster, kan inte följas upp och utvärderas utan resultatredovisningar. Det är därför viktigt att de ansvariga efterfrågar resultatsammanställningar och ger tydlig återkoppling till verksamheterna. I detta sammanhang har Skolverket uppmärksammat kommunens initiativ till att göra en kartläggning av sina grundskolor under vårterminen 2008 som ett led i rätt riktning. Av inspektionen framkommer att rektorernas ansvar för uppföljning och resultat måste förbättras inom flera skolor. Även förutsättningarna för rektorerna att leda och driva skolutvecklingsfrågor är enligt Skolverket en fråga som huvudmannen bör ta ett större ansvar för. Inspektionen visar också att insikt om regleringar och kännedom om styrdokument är ett förbättringsområde. Elevers rättssäkerhet är avhängigt tydliga rutiner kring ärendegång och beslutsfattande av rektor. Sammantaget bedömer Skolverket att kommunens styrning och ledning samt övergripande sarbete behöver förbättras. I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende en.

6 Beslut (5) Dnr :3607 Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9 (1 kap. 12 och 2 kap. 8 skollagen samt 2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2 kap. 2 särskoleförordningen). - Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen (1 kap. 12 och 2 kap. 8 skollagen samt 1 kap. 6 gymnasieförordningen, 1 kap. 7 gymnasiesärskoleförordningen, 2 kap. 8 förordningen om kommunal vuxenutbildning, 1 kap. 4 särvuxförordningen och 5 förordningen om svenskundervisning för invandrare). - Kommunen har inte sett till att samtliga skolor och verksamheter har upprättat likabehandlingsplaner i enlighet med författningarnas krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling och 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan). - Kommunens sredovisning motsvarar inte förordningens krav (1 och 3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - De studerande inom grundläggande särvux får inte utbildning i tillräcklig omfattning för att nå kursplanernas mål (12 kap. 2a skollagen och 1 kap. 5 6 samt bilaga till förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). - Kommunen erbjuder inte grundläggande vuxenutbildning inom samtliga kunskapsområden (11 kap. 8 skollagen och 2 kap förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Några av gymnasieskolans lokala kurser motsvarar inte författningarnas krav (2 kap. 14, 7 kap. 4 samt 1 kap. 6 gymnasieförordningen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av skolornas arbete med normer och värden och säkerställa att alla elever har en trygg studiemiljö. - Kommunen bör förbättra sitt sarbete. - Kommunen bör verka för att arbetet med elevinflytande och demokratisk fostran förbättras i alla skolformer.

7 Beslut (5) Dnr : Kommunen bör förbättra sin uppföljning av elevernas garanterade undervisningstid i grundskolan och särskolan. - Kommunen bör förbättra sin information om rätten till modersmålsundervisningen och i högre grad verka för att tillgodose behovet av lärare i olika modersmål. - Kommunen bör förbättra sin uppföljning och utvärdering av specialpedagogiska insatser samt elevhälsans arbete. - Kommunens bör förbättra sitt arbete för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att motivera dem att delta i utbildningen. - Kommunen bör se över arbetet med kompetensutveckling så att skolornas behov i högre grad ligger till grund för de utvecklingsinsatser som genomförs. - Kommunens information till skolorna avseende beslut om mottagande i särskolan bör förbättras. - Särskolan bör förbättra arbetet med bedömning och betygssättning. På Skolverkets vägnar Elisabeth Ahlgren Enhetschef Lena Ålander Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråd Jonas Hedström. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

8 Bilaga (3) Dnr :3607 Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Förskoleverksamhet - Förskolornas sredovisningar motsvarar inte alltid förordningens krav (3, 3a och 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Skolbarnsomsorg - Kvalitetsredovisningarna av fritidshemmens verksamhet motsvarar inte alltid förordningens krav (1 och 3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Bråns skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 4 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Hammarskolan - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i årskurs 9 (2 kap. 6 samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 och 3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Alla elever erbjuds inte möjlighet att välja svenska eller engelska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte enligt med förordningens krav (2 kap grundskoleförordningen). - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte till de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Eleverna har inte medverkat i utarbetandet av ordningsregler (6 kap. 8 b grundskoleförordningen).

9 Bilaga 2 (3) Vega rektorsområde - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 1 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolornas sredovisningar motsvarar inte förordningens krav (3 och 4 förordning om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolorna erbjuder inte engelska eller svenska som separata alternativ i språkvalet samt erbjuder detta alternativ i stället för särskilt stöd (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Tväråbäcks skola har inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna har inte utarbetat åtgärdsprogram som motsvarar förordningens krav (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolorna ger inte studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte enligt förordningens krav (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet teknik (2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte enligt förordningens krav (2 kap grundskoleförordningen). - Rektorsfunktionen är delad på Tväråbäck och Pengsjö skolor (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen). Vännäsby skola - Elevernas kunskapsutveckling följs inte upp och utvärderas i samtliga ämnen (avsnitt 2.7 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten i årskurs 9 (2 kap. 6 samt avsnitt 1, 2.2 och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet). - Skolan utgör inte en trygg miljö för alla elever vilket måste åtgärdas (1 kap. 2 skollagen och avsnitt 1 och 2.1 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).

10 Bilaga 3 (3) - Alla elever erbjuds inte möjlighet att välja svenska eller engelska inom ramen för språkvalet (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 och 3a förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet teknik (2 kap. 6 grundskoleförordningen). Liljaskolan - Skolan har inte utrett omständigheter och vidtagit de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling (8 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling). - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap. 6 gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna). - Skolans sredovisning motsvarar inte förordningens krav (3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Det finns elever som inte får det särskilda stöd de behöver och alla elever i behov av särskilt stöd har inte utarbetade åtgärdsprogram (8 kap. 1 och 1a gymnasieförordningen). - Betyg sätts inte alltid i anslutning till avslutad kurs (7 kap. 1 gymnasieförordningen och gymnasiesärskoleförordningen samt 4 kap. 1 särvuxförordningen). - Skolans betygskataloger följer inte författningarnas krav (7 kap. 17 gymnasieförordningen, 7 kap. 5 gymnasiesärskoleförordningen och 4 kap. 4 särvuxförordningen samt föreskrifter om betygskatalog för gymnasieskolan). - Övergripande ordningsregler finns inte framtagna för skolan i samverkan med elever (6 kap. 20 b gymnasieförordningen).

11 Utbildningsinspektion i Vännäs kommun Dnr :3607 Utbildningsinspektion i Vännäs kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av måluppfyllelse och resultat...5 Bedömning av styrning och sarbete...16 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Vännäs kommun. Skolverket sände den 30 november 2007 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 16 januari till den 18 april De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av en och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen redovisas i separata rapporter. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Vännäs kommun genomfördes intervjuer med politiska representanter i Barn- och utbildningsnämnden och förvaltningstjänstemän på Barn- och utbildningskontoret. Samtliga grundskolor, 1

12 gymnasieskolan och vuxenutbildningen har besökts. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen intervjuats, men inga verksamhetsbesök har genomförts i dessa verksamheter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 442 Skolbarnsomsorg 268 Förskoleklass 84 Grundskola 917 Obligatorisk särskola 9 Gymnasieskola 901 Gymnasiesärskola 25 Kommunal vuxenutbildning 200 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 15 Svenskundervisning för invandrare, sfi 27 Källa: Vännäs kommun Vännäs kommun med drygt invånare är belägen cirka 3 mil nordväst om Umeå i Västerbotten. Kommunen har länge varit en viktig järnvägsknut och sysselsättningen finns idag främst inom mindre företag och småindustrier. För kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och obligatoriska särskola ansvarar Barn- och utbildningsnämnden, BUN, med en verksamhetsansvarig förvaltningschef på Barn- och utbildningskontoret. Förskoleverksamheten är organiserad i förskolor och ett antal familjedaghem. Totalt finns nio kommunala förskolor och behovet av platser ökar. Skolbarnsomsorgen för elever upp till 12 år anordnas i form av fritidshem som inryms i grundskolornas lokaler. Förskoleklassens verksamhet är lokal- och verksamhetsintegrerad med fritidshemmen eller med årskurs 1 2. I kommunen finns totalt sex grundskolor, varav två större: Vännäsby skola som omfattar förskoleklass till och med årskurs 9 och Hammarskolan med årskurserna 7 9. Vegaskolan är centralt belägen i tätorten och omfattar verksamheter från förskoleklass till och med årskurs 6. Tre mindre byskolor, Pengsjö och Tväråbäck samt Brån, finns i kommunens ytterområden med verksamheter från förskoleklass till och med årskurs 6, respektive årskurs 3. Efter att tidigare ha köpt särskoleplatser av Umeå kommun erbjuder Vännäs kommun sedan år 2005 utbildning för elever mottagna i särskola. Den obligatoriska särskolan är organiserad i särskilda grupper vid två av kommunens grundskolor och bedrivs i form av träningsskola och grundsärskola. På Vegaskolan 2

13 bedrivs särskoleverksamhet för årskurserna 4 6, medan Hammarskolan är mottagande skola för de äldre eleverna. Därutöver får ett par elever i särskolan sin utbildning individuellt integrerade i några av kommunens övriga grundskolor. Vännäs kommunstyrelse ansvarar sedan den 1 januari 2008 för gymnasieskolan och vuxenutbildningen på Liljaskolan. Liljaskolan är en egen resultatenhet och leds av en gymnasiechef. På gymnasieskolan med drygt 900 elever från ett 70-tal kommuner erbjuds tio nationella program och cirka en tredjedel av eleverna finns på fordonsprogrammet. Drygt ett hundratal gymnasieelever bor i elevbostäder på eller i anslutning till skolans område. Gymnasiesärskolans elever erbjuds utbildning på tre nationella program. Kommunen köper också ett antal utbildningsplatser i Umeå. Vännäs vuxenutbildning med cirka 200 studerande omfattar komvux med grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt påbyggnadsutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda, (särvux) och svenskundervisning för invandrare, (sfi). På Liljaskolan finns också ett antal kvalificerade yrkesutbildningar (KY-utbildningar), vilka dock inte inspekterats av Skolverket. I kommunen finns en fristående grundskola, en enskild förskola och ett enskilt fritidshem i Hällfors. Dessutom finns Munkeröds floristutbildning som är en fristående gymnasial verksamhet. Inspektionen av dessa verksamheter rapporteras inte inom utbildningsinspektionen i Vännäs kommun, utan vänder sig direkt till respektive huvudman. Sammanfattande bedömning Skolverket bedömer att utbildningsverksamheten i Vännäs kommun har goda förutsättningar att utvecklas och nå högre måluppfyllelse. Kunskapsresultaten är i flera avseenden i nivå med riket men varierar, både mellan flickor och pojkar, skolor och program. Inspektionen visar att kommunen har goda resurser inom skolan i form av utbildad och erfaren personal, små undervisningsgrupper samt ändamålsenliga lokaler och utrustning. Kommunen har i sitt utvecklingsarbete bland annat prioriterat förskolans verksamhet och inspektionen bekräftar att förskolorna överlag erbjuder en god pedagogisk verksamhet. Även kommunens satsning på att utveckla elevhälsan och övergripande kompetensutveckling är viktiga faktorer för att kunna nå förbättrade resultat. Trots kommunens ambitioner bedömer Skolverket att flera områden, både ute i verksamheter och på kommunnivå, behöver förbättras eller snarast åtgärdas. Uppföljningar eller utvärderingar av elevhälsans verksamhet eller utfallet av gjorda specialpedagogiska insatser görs exempelvis inte, varken på skol- eller kommunnivå. Enligt kommunen har antalet elever i behov av särskilt stöd ökat i Vännäs. Inkluderingstanken genomsyrar många verksamheter, men satsningen på elevhälsan, med bland annat fler specialpedagoger och kuratorer, har dock i huvudsak haft fokus på individnivå, i stället för att med ett helhetsperspektiv fokusera på elevens hela lärandemiljö och hur den kan förbättras. Inspektionen visar att en i skolornas verksamheter i flera avseenden kan förbättras. Genomförandet av undervisningen i skolorna i Vännäs sker ofta i små undervisningsgrupper, vilket i sig kan vara positivt, men det betyder inte automatiskt en högre i verksamheten enligt Skolverkets bedömning. 3

14 Det finns också verksamheter där en stor del av elevernas tid används till så kallat eget arbete, egen planering, egna projekt och inläsning på egen hand, utan direkt lärarledd undervisning eller strukturerade lektioner. Detta arbetssätt gynnar enligt Skolverkets lägesbedömning 2007 motiverade elever på bekostnad av elever som har svårigheter i skolarbetet. Av inspektionen framkommer att forum för pedagogiska diskussioner ofta saknas och att utvärdering av olika arbetssätt och arbetsformer inte sker i någon större omfattning på skolorna. Skolverket bedömer att det är angeläget att kommunen och skolorna följer upp och analyserar hur sättet att organisera undervisningen påverkar en i verksamheten och måluppfyllelsen för alla elever. Inspektionen visar vidare att många verksamheter har goda studiemiljöer, men att det varierar och i flera skolor finns det både oroliga studiemiljöer och bristande arbetsro. Det framkommer vid intervjuer att oro och otrygghet finns i vissa verksamheter, både hos elever, föräldrar och personal. Skolverket bedömer därför att kommunen snarast måste säkerställa att alla elever har en trygg studiemiljö som ger arbetsro och lust att lära. Värdegrundsarbetet är enligt kommunen prioriterat och arbetet har intensifierats på några skolor efter det att incidenter med bland annat dåligt språkbruk, mobbning, kränkningar och missbruksproblem har förekommit. Inspektionen visar dock att värdegrundarbetet behöver förbättras ytterligare, framför allt med förebyggande insatser. I detta sammanhang vill Skolverket peka på vikten av en bra samverkan med socialtjänst och andra myndigheter. Skolan har ett särskilt ansvar för att se till att alla elever ska kunna komma till skolan och få den undervisning som de har rätt till. Även samverkan inom och mellan alla resurser, enheter och skolformer är ett viktigt utvecklingsområde för att få ett helhetsperspektiv på situationen på skolorna. För att fullgöra det nationella uppdraget förväntas huvudmannen på olika sätt följa upp vilka resultat som nås, analysera dessa och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Vännäs kommun har formulerat direktiv för de olika verksamheternas sarbete. Inspektionen visar dock att sarbetet i flera avseenden är bristfälligt. Avsaknad av resultatuppföljningar är återkommande påpekanden både på skol- och verksamhetsnivå, liksom på huvudmannanivån. Kommunen analyserar inte de resultat som uppnås i verksamheterna i tillräcklig utsträckning. Därmed missar de ansvariga ett nödvändigt led för att kunna utvärdera och analysera måluppfyllelsen. Vidtagna åtgärder, såsom minskade elevgrupper, elevhälsans ökade resurser, det stora antalet undervisande personal ute i skolorna och inrättande av nya tjänster, kan inte följas upp och utvärderas utan resultatredovisningar. Det är därför viktigt att de ansvariga efterfrågar resultatsammanställningar och ger tydlig återkoppling till verksamheterna. I detta sammanhang har Skolverket uppmärksammat kommunens initiativ till att göra en kartläggning av sina grundskolor under vårterminen 2008 som ett led i rätt riktning. Av inspektionen framkommer att rektorernas ansvar för uppföljning och resultat måste förbättras inom flera skolor. Även förutsättningarna för rektorerna att leda och driva skolutvecklingsfrågor är enligt Skolverket en fråga som huvudmannen bör ta ett större ansvar för. Inspektionen visar också att insikt om regleringar och kännedom om styrdokument är ett förbättringsområde. Elevers 4

15 rättssäkerhet är avhängigt tydliga rutiner kring ärendegång och beslutsfattande av rektor. Sammantaget bedömer Skolverket att kommunens styrning och ledning samt övergripande sarbete behöver förbättras. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå, som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende en. Bedömning av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av en inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Kunskaper, utveckling och lärande Resultat Inspektionen visar att kommunens förskolor i huvudsak erbjuder en god pedagogisk verksamhet som ger barnen förutsättningar att utvecklas allsidigt. Kommunen har prioriterat pedagogisk utveckling av förskolans verksamhet. En tydlig inriktning i verksamheterna är att utveckla den pedagogiska miljön för att bättre kunna ta tillvara barnens intressen och ge dem förutsättningar för inflytande i verksamheten. I vilken grad läroplanen och Skolverkets allmänna råd utgör utgångspunkt för planering och genomförande av verksamheterna, varierar dock och inspektörerna bedömer därför att kommunen bör arbeta för att ytterligare utveckla verksamheterna utifrån styrdokumenten, se vidare i rapporten Utbildningsinspektion av förskoleverksamheten. Även kommunens skolbarnsomsorg erbjuder till stora delar en verksamhet av god. Barnens intresse och behov är styrande för innehållet i verksamheten och arbetet med normer och värden prioriteras. I Vännäs kommun finns ett nära samarbete mellan fritidshemmen och förskoleklasserna medan samarbetet med skolan är mer begränsat. Enligt personalen är det mycket av skolans villkor och behov som styr samarbetet mellan fritidshem och skola. Inspektörerna bedömer att kommunen bör tydliggöra fritidshemmens roll och funktion i samarbetet med skolan. Det är viktigt att de olika verksamheterna strävar mot en gemensam syn på barns utveckling och lärande, se vidare i rapporten Utbildningsinspektion av skolbarnsomsorgen. Enligt inspektörernas bedömning får eleverna i förskoleklasserna överlag goda förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger och 5

16 förskolans pedagogik, med lek, skapande och barns eget utforskande är centrala i verksamheterna. I förskoleklassen är tanken att förskolans och grundskolans olika pedagogiska traditioner ska mötas. Inspektionen visar dock exempel på verksamheter som i hög grad är styrda av grundskolans arbete. Det är därför viktigt att även förskoleklassens roll som egen skolform tydliggörs. Kunskapsresultaten för grundskolans elever i årskurs 5 och årskurs 9 redovisas här kortfattat med kommentarer. En mer utförlig redovisning av resultaten för varje skola finns i respektive skolrapport. I kommunens egen sredovisning för år 2007 finns en sammanställning av resultaten på de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 5. Där framgår att andelen elever som har nått kravnivån för godkänt på de nationella ämnesproven varierar över tid och har ökat markant det senaste året, både i svenska och engelska. I matematik syns däremot, trots insatser med kompetensutveckling och handledning för lärarna, inte samma förbättring utan resultatet är klart sämre än i svenska och engelska. Även en sammanställning av resultaten från de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 9 finns i kommunens sredovisning där resultaten kan följas över tid för de senaste tre åren. Tabell 1: Andel (%) elever i Vännäs kommun som har uppnått minst godkänt på de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i åk 9, år Ämnen/År Svenska Engelska Matematik Källa: Skolverkets statistik Tabell 1 visar att andelen elever som uppnått minst godkänt i svenska och engelska på de nationella ämnesproven är cirka 95 procent, men också här i årskurs 9 är resultatet i matematik sämre och har sjunkit under de senaste två åren. Resultaten för eleverna i årskurs 9 i Vännäs ligger år 2007 strax över eller i nivå med riket. Resultaten har varierat över åren. I kommunen finns endast två betygssättande grundskolor vars resultat dock skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Nedanstående tabell visar olika resultatmått från årskurs 9 de senaste tre åren för respektive grundskola, sammantaget för kommunen och i jämförelse med riket i övrigt. 6

17 Tabell 2: Resultatmått för elever i årskurs 9, år Hammarskolan Vännäsby skola Vännäs kommun Riket År Meritvärde 201,9 189,1 208,9 219,7 200,4 205,5 209,5 193,0 207,5 207,3 Flickor 221,7 195,0 203,5 244,5 209,4 225,0 229,4 199,5 211,2 218,8 Pojkar 179,3 183,1 214,6 205,3 193,9 192,1 192,3 187,3 204,3 196,5 Andel behöriga till nationellt program 88,3 85,0 91,4 96,5 89,5 90,6 91,8 86,6 91,1 89,1 Flickor 95,1 79,2 89, , ,8 80,5 93,2 90,4 Pojkar 80,6 90,7 93,3 94,4 93,9 84,2 87,5 92,0 89,2 87,9 Andel som nått målen i alla ämnen 76,6 72,9 83,9 94,7 78,9 82,8 84,3 75,0 83,4 76,1 Källa: Skolverkets statistik Tabell 2 ovan visar att andelen elever i Vännäs kommun som nått målen i alla ämnen är högre än riksgenomsnittet. Skolornas sammanlagda meritvärde för år 2007 ligger i nivå med riket. Skillnaden i meritvärden mellan flickor och pojkar är dock stor, både i Hammarskolan och i Vännäsby skola, men siffrorna pekar åt olika håll. Det är pojkarna som överlag når bättre resultat jämfört med flickorna i Hammarskolan. I Vännäsby skola är resultaten de motsatta, flickorna har klart bättre resultat, både avseende meritvärden och andelen behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Kommunen och skolorna har dock inte gjort någon analys av skillnaderna i resultaten, varken mellan flickor och pojkar, skolor eller över tid. Gymnasieskolan erbjuder tio nationella program, där fordonsprogrammet är det klart största och omfattar en tredjedel av eleverna. På skolan finns också en riksrekryterande utbildning och flera specialidrotter. Resultaten har förbättrats de senaste två åren och ligger år 2007 strax över riket då det gäller andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år, men den genomsnittliga betygspoängen ligger under riksgenomsnittet. 7

18 Tabell 3: Resultaten i kommunens gymnasieskola, Liljaskolan, år jämfört med riket. Liljaskolan Riket År Andel (%) elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom fyra år Andel (%) elever med reducerat program Andel (%) elever med utökat program Genomsnittlig betygspoäng Källa: Skolverkets statistik 62,8 77,1 77,1 76,0 75,7 76,2 12,6 16,0 6,2 5,1 4,4 4,0 23,1 21,6 5,7 23,2 22,6 22,5 12,6 12,6 12,8 14,1 14,0 14,1 Av tabell 3 framgår att andelen elever med reducerat program har minskat från år 2005 och ligger år 2007 i nära nivå med riket. Statistiken visar också att andelen elever med utökat program har minskat på Liljaskolan och är betydligt lägre än motsvarande andel i riket. Den genomsnittliga betygspoängen på Liljaskolan ligger nästan oförändrad på mellan 12,6 och 12,8 de senaste tre åren, jämfört med rikssnittet som är 14,1. Den genomsnittliga betygspoängen för fordonsprogrammet, som är det enskilt största programmet vid skolan då det omfattar en tredjedel av eleverna, har varit mellan 11,1-11,4 de senaste åren, vilket är i nivå med riket. Det finns andra skillnader i resultat mellan de olika programmen avseende både betygspoäng och andelen elever med slutbetyg inom fyra år, vilket redovisas närmare i rapporten Utbildningsinspektion i Liljaskolan. Inspektionen visar att kommunen saknar en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten inom komvux, särvux och sfi. De resultat som redovisas i Skolverkets statistik är bland annat betyg i Matematik A, Svenska A och Engelska A. Dessa resultat bygger dock på ett mycket lågt antal studerande varför det är svårt att dra några generella slutsatser. Därför är det särskilt viktigt att uppföljning av resultat sker systematiskt av kommunen och skolan själv. Sfi-verksamheten på Liljaskolan omfattar ett trettiotal studerande. Av Skolverkets statistik år 2007 framgår att andelen sfi-studerande som avbryter sina studier är betydligt högre än för riket och andelen studeranden med godkänt resultat är betydligt lägre än för riket, se vidare i rapporten Utbildningsinspektion i Liljaskolan. Av intervjuer framgår dock att de flesta avbrott orsakats av att de studerande fått arbete eller avbrutit studierna på grund av hemresa eller att de flyttat till annan kommun. Inom särvux har inga betyg satts och några intyg har inte utfärdats för de studerande. Uppföljning och utvärdering av kunskapsresultat Läraren ska enligt läroplanen följa och allsidigt utvärdera elevernas kunskapsutveckling i förhållande till kraven i kursplanerna, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. Inspektionen visar att lärarna för de yngre eleverna främst följer upp elevernas kunskapsutveckling i 8

19 ämnena svenska, engelska och matematik. I övriga ämnen däremot saknas en systematik i hur de yngre elevernas kunskapsutveckling dokumenteras, följs upp och utvärderas. Därmed saknas viktiga underlag för att bland annat kunna genomföra utvecklingssamtal av god och för att utvärdera arbetssätt och arbetsformer i syfte att verksamhetsanpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Kommunen har dock initierat och påbörjat ett utvecklingsarbete avseende pedagogisk dokumentation liksom bedömning och betygssättning. Skolorna och Vännäs kommun följer kontinuerligt upp grundskolornas kunskapsresultat med hjälp av så kallade läsutvecklingsscheman, LUS, språkutvecklingstester och andra diagnostiska material. Dessutom används de nationella ämnesproven i årskurs 5 och 9, förutom slutbetygen i årskurs 9. I skolornas sredovisningar förekommer det ibland att även något annat ämnesresultat finns med. Eftersom lärarnas bedömning av elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen inte lyfts till skol- och kommunnivå, saknas ett viktigt underlag för att på ett övergripande plan kunna sammanställa och utvärdera kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5. Ett föredömligt exempel som inspektörerna gärna vill lyfta fram är Vännäsby skola, där man i en matris gjort en sammanställning av elevernas måluppfyllelse i olika ämnen i årskurs 5. Inspektionen visar att särskolans lärare följer den enskilde elevens utveckling på olika sätt, även om den inte alltid dokumenteras. Resultaten för den enskilde eleven relateras oftast bara till individuellt satta mål, vilka blir svåra att sammanställa på skol- och kommunnivå. Inom särskolan finns inte heller några nationella prov att tillgå och alla elever har inte betyg. Därmed saknas underlag för en samlad resultatbild för elevernas kunskaper även inom särskolan. Inspektörerna bedömer därför att kommunen måste följa upp i vilken mån elever mottagna i särskolan når de nationella målen. Det är också angeläget att kommunen och skolorna följer upp och analyserar hur sättet att organisera undervisningen påverkar måluppfyllelsen för alla elever mottagna i särskolan. Inspektionen visar vidare att kommunen inte genomför en systematisk uppföljning och utvärdering av gymnasieskolans och vuxenutbildningens kunskapsresultat. Lärarna på Liljaskolans gymnasieskola och vuxenutbildning följer elevernas och de studerandes kunskapsutveckling på individnivå. Någon övergripande uppföljning, utvärdering och analys av skolans resultat görs dock inte på ett systematiskt sätt för att kunna utveckla undervisningsmål, arbetsformer och metoder i riktning mot styrdokumentens krav. Vissa resultat redovisas i sredovisningar på skol- och kommunnivå, men alla utbildningar och verksamheter finns inte angivna, exempelvis saknas gymnasiesärskolan. Utbildningar beskrivs snarare än att resultat redovisas och följs upp. Insamling och sammanställning av resultat på alla nivåer behöver förbättras. Kommunen har som skolhuvudman ansvar för att alla elever i skolan ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Eleverna ska ges möjlighet att efter egna förutsättningar så långt det är möjligt utvecklas i förhållande till kursplaner och läroplan. En viktig förutsättning i arbetet med att höja elevernas måluppfyllelse är att skolan och kommunen har kännedom om elevernas kunskapsresultat, inte bara på individnivå utan också för elevgrupper, skolor och kommunen som helhet. Kännedom om resultaten är en utgångspunkt för att kunna utvär- 9

20 dera verksamheten och därifrån utveckla och anpassa undervisning, stödinsatser och andra förutsättningar för lärandet. Inspektörerna bedömer att kommunen måste arbeta för att rektorer och lärare på ett tydligare sätt ska följa upp och utvärdera elevernas och de studerandes kunskapsutveckling och resultat i samtliga ämnen, kurser, program och utbildningar inom såväl grundskolan, särskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. I detta sammanhang är det enligt inspektörerna viktigt att resultaten kopplas till skolornas och verksamheternas organisation, arbetssätt och arbetsformer. De ansvariga i kommunen måste också efterfråga resultat och sammanställningar för att kunna utvärdera och analysera resultaten samt vidta adekvata åtgärder för ökad måluppfyllelse. Sammantaget bedömer inspektörerna att kommunens uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten måste förbättras. Inflytande över lärandet Läroplanen anger att eleverna i takt med stigande ålder och mognad successivt ska få ett ökat inflytande över sitt lärande. Eleverna ska ges inflytande över undervisningen genom att delta i planering och utvärdering av undervisningens innehåll och arbetssätt. Kännedom om målen för utbildningen utgör en förutsättning för att eleverna ska kunna ta detta ansvar. Enligt läroplanen ska skolan också sträva efter att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina studieresultat. Även för att kunna utveckla en sådan förmåga är kännedom om målen för utbildningen viktig. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan och vid upprättande av elevens individuella utvecklingsplan. Vid inspektionen framkommer att kännedom om målen i läroplaner och kursplaner varierar och är hos många, både elever och personal, bristfällig. Inspektionen visar att elevernas möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet, arbetsformer och innehåll i undervisningen överlag är eftersatt och bör förbättras. Elever uppger att det skiljer mellan arbetslagen och mellan olika lärare i vilken utsträckning det finns möjlighet till inflytande. Några elever kan beskriva hur de tillsammans med lärarna diskuterar mål och planering för utbildningen, redovisningsmetoder och betygskriterier. Andra känner inte igen denna beskrivning. Inspektörerna bedömer att kommunen och skolorna i högre grad bör arbeta för att elevernas inflytande över innehåll och arbetsformer förbättras. Individanpassning och särskilt stöd Förskolorna i Vännäs kommun strävar efter att varje barns behov av särskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten. Stöd ges företrädesvis i form av specialpedagogisk handledning till personal eller som extra resurs i barngruppen. Emellertid framkommer olika uppfattningar om alla barn får det stöd de har rätt till och om rätt stöd ges. Det är därför viktigt att kommunen följer upp på vilket sätt stödresurser används och vilka effekter det får för att de på bästa sätt ska komma alla barn tillgodo. Vidare framgår att inte alla barn i för- 10

21 skolan får stöd för att utveckla sitt modersmål enligt läroplanens intentioner. Inspektörerna bedömer därför att kommunen och förskolorna måste verka för att barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål. Läroplanen anger att undervisningen i grundskolan ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Inspektionen visar dock att det varierar, både mellan lärare och verksamheter. Det finns verksamheter där en stor del av elevernas tid används till så kallat eget arbete, egen planering, egna projekt och inläsning på egen hand, utan direkt lärarledd undervisning eller strukturerade lektioner. För vissa elever kan nämnda arbetssätt och undervisningsformer vara stimulerande och bidra till ökad motivation. För andra elever medför bristande organisation och struktur, eller avsaknad av lärares ledning, enligt Skolverkets lägesbedömning 2007, i stället att lärandet försvåras eller kanske omöjliggörs. Inspektörerna bedömer att det är angeläget att bättre anpassa verksamheten till varje elevs förutsättningar och behov. Inspektörerna bedömer också att skolorna och kommunen i sitt sarbete behöver följa upp och analysera hur sättet att organisera undervisningen påverkar måluppfyllelsen för alla elever. Vid inspektionen framkommer att vissa elever placeras i mindre grupper under kortare eller längre tid. Inspektörerna vill då särskilt påpeka att adekvata undervisningsmetoder och lärarkompetens ska vara utgångspunkten för en sådan placering. Placeringen ska göras utifrån elevens behov och förutsättningar och om det finns pedagogiska skäl. Om gruppindelningen varar över längre tid eller är permanent ska placeringen föregås av beslut om särskild undervisningsgrupp för de elever som har behov av det. Enligt skolformsförordningarna ansvarar rektorn för att en elevs behov utreds om det framkommer uppgifter om att eleven kan vara i behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del är av skiftande. Inspektörerna bedömer att en på skolornas åtgärdsprogram bör förbättras för att ge eleverna större möjlighet till ökad måluppfyllelse och bättre kunskapsresultat. Det finns också en osäkerhet bland vissa lärare kring användandet av åtgärdsprogram och när de ska skrivas för elever mottagna i särskola. Skillnaden i användning mellan individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram är heller inte tydlig för alla. Inspektörerna vill klargöra att den individuella utvecklingsplanen upprättas för alla elever i anslutning till utvecklingssamtalet och följer eleven genom hela grundskoletiden, även om innehållet förändras. Åtgärdsprogrammet däremot upprättas för elever i behov av särskilt stöd och avser en begränsad tidsperiod, se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) om åtgärdsprogram. Inspektionen visar att skolorna har rutiner för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd i framför allt svenska, men även i engelska och matematik. Exempel är de läs- och skrivtest som görs i grundskolans tidigare årskurser och i gymnasieskolans årskurs 1. Det särskilda stöd som skolorna erbjuder ges då också i huvudsak i ämnena svenska, engelska och matematik. Skolornas kännedom om elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen är sämre, något som riskerar att resultera i att elevernas behov av särskilt stöd inte blir tillräckligt synliggjort och därför inte heller tillgodosett i andra ämnen. 11

22 För elever som riskerar att inte nå målen är specialpedagogerna viktiga resurser i skolans arbete med särskilt stöd. I Vännäs kommun finns god tillgång till specialpedagogisk kompetens och stora resurser läggs på särskilda stödinsatser. Skolorna och kommunen gör dock inte några systematiska utvärderingar av genomförda insatser. Inspektionen visar att inkluderingstanken genomsyrar många verksamheter, men satsningen på elevhälsan, med bland annat fler specialpedagoger och kuratorer, har i huvudsak fokus på individnivå, i stället för att med ett helhetsperspektiv se på hela lärandemiljön. Det är enligt inspektörerna angeläget att elevens hela lärandemiljö tas i beaktande innan särskilt stöd sätts in som en åtgärd utanför den ordinarie verksamheten. Enlig skollagen ska eleverna i grundskolan i huvudsak ha en gemensam studiegång och specialpedagogiskt stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Kommunen och grundskolorna har dock som tidigare nämnts möjlighet att inrätta så kallade särskilda undervisningsgrupper om det finns särskilda skäl. Vid elevers övergång från avlämnande till mottagande grundskola överförs information framför allt om de elever som varit i behov av särskilt stöd och om elevers kunskapsutveckling i ämnena svenska, engelska och matematik. Information om elevers kunskapsutveckling i övriga ämnen genomförs i mycket begränsad omfattning. Vid övergång till gymnasieskolan överlämnar oftast specialpedagoger i grundskolorna information till specialpedagoger och mentorer i gymnasieskolan. Information överförs också till ansvarig skolledare och till skolhälsovården. Någon ytterligare samverkan mellan grundskola och gymnasieskola förekommer endast sporadiskt. Inspektörerna bedömer därför att samverkan mellan grundskolorna och mellan grundskola och gymnasieskola behöver utvecklas. Vännäs kommun behöver också uppmärksamma de individuella behoven hos barn och elever med utländsk bakgrund. Det finns elever som nyligen anlänt till Sverige som placeras i en vanlig klass i kommunens skolor utan tillräckligt stöd i form av studiehandledning på modersmålet. Inspektörerna bedömer att kommunen måste se till att dessa elever får det stöd och den studiehandledning de behöver för att kunna ta del av och tillgodogöra sig utbildningen så snart som möjligt. Liljaskolan har i sitt arbete med elever i behov av särskilt stöd satsat på specialpedagoger och små undervisningsgrupper. De engagerade lärarna försöker anpassa undervisningen till elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande och lärarna visar på stor flexibilitet i sättet att arbeta. Inspektionen visar emellertid att gymnasieskolan ibland förlänger kurser i stället för att eleverna ges särskilt stöd. Alla elever får därmed inte det särskilda stöd de behöver. För de vuxenstuderande är studierna i hög grad individanpassade, men då antalet studerande är så lågt blir det i praktiken omöjligt att erbjuda bra lösningar till alla. Detta medför bland annat begränsningar för de studerande att få lärarledd undervisning på vissa tider och minskade möjligheter att kunna kombinera sina studier med andra komvux-studier, praktik eller förvärvsarbete enligt intentionerna. Detta gäller både inom grundläggande och gymnasiala kurser på komvux, men även på sfi. Inom särvux erbjuds de studerande vid behov stöd i form av enskild undervisning och i övrigt sker undervisningen i små undervisningsgrupper. Där finns också tillgång till specialpedagogisk kompetens. 12