Genomförd utbildningsinspektion i Lerums kommun

Transkript

1 Beslut Lerums kommun Lerum (4) Dnr :3233 Genomförd utbildningsinspektion i Lerums kommun Skolverket har genomfört inspektion i Lerums kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 16 januari 2007 t.o.m. den 25 april Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 15 november 2007 skall Lerums kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Ekelundsgatan Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

2 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Beslut (4) Dnr :3233 Meritvärdet för eleverna i grundskolans årskurs 9 har sjunkit under de senaste tre åren. Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolan 2006 var 88 procent i Lerums kommun vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Andelen elever som har fått betyg i alla ämnen var 77 procent 2006 jämfört med 76 procent i riket. I kommunens gymnasieskola nådde eleverna, enligt Skolverkets betygsstatistik för 2006, kunskapsresultat i nivå med genomsnittet i riket. Den genomsnittliga betygspoängen vid Lerums Gymnasium var 15 och i riket 14. Vid vuxenutbildningen är de studerande nöjda med sina studier och flertalet studeranden slutför sina kurser. Lerums kommun liksom skolorna bör göra systematiska uppföljningar och analyser av kunskapsutvecklingen i grundskolans samtliga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna. Kommunen bör också analysera variationen i skolornas resultat och vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i kommunen är, liksom i riket, stora. Kommunen bör analysera skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat och vidta åtgärder för att för att öka måluppfyllelsen. Skolorna i Lerums kommun har kommit olika långt med att konkretisera målen för eleverna. Inspektörerna bedömer att elevernas kännedom om läroplanernas och kursplanernas mål bör förbättras, så att elevernas inflytande över det egna lärandet kan utvecklas. Vid grundskolorna pågår ett arbete med att utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner och att digitalisera dessa. Elever och föräldrar berättar vid intervjuer att planen utgör en bra sammanfattning av utvecklingssamtalen och ökar delaktigheten. Inspektionen visar att alla elever i grundskolan har en sådan plan, även om alla ännu inte omfattas av det digitala systemet. Inspektörerna bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte till alla delar motsvarar förordningens krav, då målen i dessa inte alltid är kopplade till de nationella målen. Flertalet barn, elever och studerande i Lerums kommun trivs och är trygga i sina förskolor och skolor. Inspektionen visar att skolorna, med undantag av någon skola, bedriver ett föredömligt, målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. Inspektörerna har vid intervjuer med elever och personal, samt vid besök i grundskolorna, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, fått intrycket att skolorna över lag erbjuder en lugn studiemiljö för eleverna. Stämningen mellan elever och mellan elever och personal är respektfull och tolerant. Verksamheternas likabehandlingsplaner bör dock förankras bättre bland elever och föräldrar och bl.a. tydligare beskriva vad skolorna avser att göra för att främja likabehandling. Såväl politiker som förvaltningsledning visar god kännedom om verksamheten. Kommunikationen mellan den politiska nivån, förvaltningsnivån och verksamheterna är god. Kommunens kvalitetsredovisningar uppfyller dock inte författningarnas krav och flera förskolor och skolor saknar kvalitetsredovisningar. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten stödjer barnens allsidiga utveckling, att barnens lärande på ett naturligt sätt vävs in i den dagliga pedagogiska verk-

3 Beslut (4) Dnr :3233 samheten och att detta arbete ger goda resultat. Intervjuer tyder på att personalen arbetar för att barnen i förskolan skall tillägna sig demokratiska värderingar, ta ansvar och i takt med stigande ålder utövar allt större inflytande. Inspektionen visar att antalet barn per årsarbetare i kommunens fritidshem är betydligt större jämfört med snittet i riket. Kommunen bör enligt inspektörerna analysera effekterna av den låga personaltätheten i relation till fritidshemmens uppdrag. Engagemanget hos rektorerna inom alla verksamheter är stort och flertalet rektorer är förtrogna med de verksamheter de ansvarar för. Dock bör kommunen se till att rektorerna förbättrar arbetet med att utveckla utbildningen mot de nationella målen och organisera undervisningen i grundskolorna utifrån lärarnas ämneskompetens. I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte författningens krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - De likabehandlingsplaner som upprättats uppfyller inte författningens krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen har inte säkerställt att alla grundskolor bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Information om och tillgång till samtliga kurser inom grundläggande vuxenutbildning saknas (11 kap. 9 skollagen och 2 kap förordningen om kommunal vuxenutbildning). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör analysera variationen i skolornas resultat i årskurs 5 och vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. - Kommunen bör analysera orsakerna till variationerna i måluppfyllelsen i de nationella ämnesproven i årskurs 9. - Kommunen bör arbeta för att skolorna ökar elevernas kännedom om läroplans- och kursplanemålen och därigenom ge eleverna förutsättningar för ett ökat inflytande över det egna lärandet. - Kommunen bör tydliggöra gymnasieskolans överordnade rektorers roll i relation till rektorer med programansvar och rektorn för gymnasiesärskolan.

4 Beslut (4) Dnr : Kommunen bör arbeta för att skolorna utvecklar rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning. - Kommunen bör analysera effekterna av den låga personaltätheten i fritidshemmen i relation till fritidshemmens uppdrag. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Gerhard Eriksson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Hans Larson, juristen Ulrika Lindmark och undervisningsrådet Elisabeth Fogelberg. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

5 Bilaga 1 (6) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Alléskolan - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning i skolväsendet m.m.). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Almekärrsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning i skolväsendet m.m.). - Skolan erbjuder inte studiehandledning på modersmålet till elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i stället för undervisning i svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Aspenässkolan - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Berghultsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Undervisning i hem- och konsumentkunskap erbjuds inte som obligatoriskt ämne utan ingår som ett alternativ i elevens val (bilaga 3 till skollagen och 2 kap. 6 grundskoleförordningen). Centralskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt

6 Bilaga 2 (6) 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Svenska som andraspråk anordnas inte i stället för undervisning i svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning teknik samt i hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Hjällsnässkolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - De lokala betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa innehåller kriterier som inte överensstämmer med den inriktning som bedömningen av elevernas kunskaper skall ha enligt kursplanen och betygskriterier (förordningen om kursplaner för grundskolan och Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för grundskolans ämnen). - Skolan bedriver inte ett tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (1kap. 2 skollagen och 7 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Hulanskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Elever i behov av särskilda stödåtgärder ges inte alltid stöd och stödet är också begränsat till vissa ämnen (4 kap. 1 skollagen samt 5 kap. grundskoleförordningen). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).

7 Bilaga 3 (6) Hästhagenskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och billaga 3 till skollagen). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Knappekullaskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan erbjuder inte studiehandledning på modersmål till elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Svenska som andraspråk anordnas inte i stället för undervisning i svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Lekstorpsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Elevernas rätt till stöd är begränsad till vissa ämnen (4 kap. 1 skollagen samt 5 kap. grundskoleförordningen).

8 Bilaga 4 (6) - Skolan saknar kvalitetsredovisning (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna får ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och billaga 3 till skollagen). - Svenska som andraspråk anordnas inte i stället för undervisning i svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Rydsbergsskolan - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning m.m.). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). Röselidsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Elevernas rätt till särskilt stöd är begränsad till vissa ämnen (4 kap. 1 skollagen samt 5 kap. grundskoleförordningen). - Skolan saknar kvalitetsredovisning (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Elevens val erbjuds inte (2 kap grundskoleförordningen). - Eleverna får ingen undervisning i hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och billaga 3 till skollagen). Stenkulan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Undervisningen i svenska som andraspråk anordnas inte i stället för undervisning i svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen).

9 Bilaga 5 (6) - Beslut om anpassad studiegång har ej fattats i behörig ordning (5 kap. 10 grundskoleförordningen och 6 kap. 33 kommunallagen). Tolleredskolan - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Studiehandledning på modersmålet erbjuds inte de elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Torpskolan - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning i skolväsendet m.m.). Uddaredsskolan - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Östad skola - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 5 (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolan saknar en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning m.m.). - Eleverna får ingen undervisning i ämnena hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen). Lerums gymnasium - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

10 Bilaga 6 (6) - De valbara kurser som skall finnas på respektive nationellt program erbjuds endast inom utrymmet för individuellt val (5 kap. 18 gymnasieförordningen i dess lydelse före den 1 januari 2007 och SKOLFS 2000:1) - Det finns lokala kurser vars innehåll kan tillgodoses genom nationella kurser eller som huvudsakligen består av övergripande läroplansmål. Det finns betygskriterier till vissa lokala kurser som inte är utformade i enlighet med förordningen (2 kap. 14 och 7 kap. 4 gymnasieförordningen). - Beslut om utökat program för elever på Hantverksprogrammet fattas inte för varje enskild elev efter en individuell bedömning (5 kap. 22 gymnasieförordningen). - Eleverna på riksidrottsgymnasiet för seglare får själva bekosta ett träningsläger om kr (5 kap. 21 skollagen). Vuxenutbildningen - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

11 Utbildningsinspektion i Lerums kommun Dnr :3233 Utbildningsinspektion i Lerums kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...9 Bedömning av förutsättningarna...16 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Lerums kommun. Skolverket sände den 27 november 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 16 januari t.o.m. 17 april De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Lerums kommun genomfördes intervjuer med representanter för kommunstyrelsen, kommunledningen, sektorschefer, förvaltnings- 1

12 SKOLVERKET tjänstemän och elevhälsan. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan och vuxenutbildningen har besökts. I skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever, lärare, elevvårdspersonal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och ansvariga för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektörerna har dock inte gjort några besök i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala skolorna och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Förskoleklass 431 Grundskola Obligatorisk särskola 65 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 24 Kommunal vuxenutbildning 706 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 15 Svenskundervisning för invandrare, sfi 90 Källa. Lerums kommun Lerums kommun med cirka invånare är belägen drygt två mil nordost om Göteborg. Kommunen klassificeras av Sveriges kommuner och landsting som en förortskommun och ingår tillsammans med tolv andra kommuner i Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. Större delen av den vuxna befolkningen i Lerums kommun pendlar till Göteborg för arbete eller studier. Kommunens näringsliv kännetecknas av småföretagsamhet, främst inom tjänstesektorn. Vid årsskiftet 2006/07 genomförde kommunen en radikal organisationsöversyn som resulterat i att all utbildningsverksamhet samlats under kommunstyrelsen. Tidigare var utbildningsverksamheten organiserad i två förvaltningar barnoch ungdomsförvaltningen och utbildningsförvaltningen med barn- och ungdomsnämnden respektive utbildningsnämnden som politiskt styrande organ. Förskoleverksamheten i Lerum bedrivs i 38 kommunala förskolor och 24 kommunala familjedaghem. Utöver den kommunala skolbarnsomsorgen erbjuder kommunen skolbarnsomsorg i enskilda familjedaghem och enskilda fritidsklubbar. Barn- och ungdomsutbildningen är organiserad i 17 kommunala grundskolor och en kommunal gymnasieskola med gymnasiesärskola. Därutöver finns två fristående grundskolor. Kommunens vuxenutbildning omfattar grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare (sfi) samt vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Den obligatoriska särskolan är lokalintegrerad vid tre skolor, Centralskolan i Floda samt Knappekullaskolan och Rydsbergsskolan i Lerum. Ett mindre antal av den obligatoriska särskolans elever är dessutom integrerade i grundskolans 2

13 klasser och grupper. I kommunen finns också två särskilda undervisningsgrupper, Parken och Villan. Andelen barn och elever med utländsk bakgrund, födda utomlands, är cirka 3 procent av det totala antalet barn och elever i åldrarna 0 17 år. Centralt i kommunen finns en särskild enhet, Resursteamet, med uppdrag att utgöra en specialpedagogisk resurs inom förskolan och skolan samt vuxenutbildningen. Resursteamet, som består av specialpedagoger, en talpedagog, psykologer, fältsekreterare och kuratorer, skall genom handledning och operativt stöd stärka personalens beredskap och förmåga att hjälpa barn och elever som under kortare eller längre tid behöver särskilt stöd i sin utveckling. Sammanfattande bedömning Meritvärdet för eleverna i grundskolans årskurs 9 har sjunkit under de senaste tre åren. Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolan 2006 var 88 procent i Lerums kommun vilket är något lägre än riksgenomsnittet. Andelen elever som har fått betyg i alla ämnen var 77 procent 2006 jämfört med 76 procent i riket. I kommunens gymnasieskola nådde eleverna, enligt Skolverkets betygsstatistik för 2006, kunskapsresultat i nivå med genomsnittet i riket. Den genomsnittliga betygspoängen vid Lerums Gymnasium var 15 och i riket 14. Vid vuxenutbildningen är de studerande nöjda med sina studier och flertalet studeranden slutför sina kurser. Lerums kommun liksom skolorna bör göra systematiska uppföljningar och analyser av kunskapsutvecklingen i grundskolans samtliga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna. Kommunen bör också analysera variationen i skolornas resultat och vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Skillnaderna i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor i kommunen är, liksom i riket, stora. Kommunen bör analysera skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat och vidta åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Skolorna i Lerums kommun har kommit olika långt med att konkretisera målen för eleverna. Inspektörerna bedömer att elevernas kännedom om läroplanernas och kursplanernas mål bör förbättras, så att elevernas inflytande över det egna lärandet kan utvecklas. Vid grundskolorna pågår ett arbete med att utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner och att digitalisera dessa. Elever och föräldrar berättar vid intervjuer att planen utgör en bra sammanfattning av utvecklingssamtalen och ökar delaktigheten. Inspektionen visar att alla elever i grundskolan har en sådan plan, även om alla ännu inte omfattas av det digitala systemet. Inspektörerna bedömer att de individuella utvecklingsplanerna inte till alla delar motsvarar förordningens krav, då målen i dessa inte alltid är kopplade till de nationella målen. Flertalet barn, elever och studeranden i Lerums kommun trivs och är trygga i sina förskolor och skolor. Inspektionen visar att skolorna, med undantag av någon skola, bedriver ett föredömligt, målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. Inspektörerna har vid intervjuer med elever och personal, samt vid besök i grundskolorna, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, fått intrycket att skolorna över lag erbjuder en lugn studiemiljö för eleverna. Stämningen mellan elever och mellan elever och personal är respektfull och tolerant. Verksamheternas likabehandlingsplaner bör dock förankras bättre bland elever 3 SKOLVERKET

14 SKOLVERKET och föräldrar och bl.a. tydligare beskriva vad skolorna avser att göra för att främja likabehandling. Såväl politiker som förvaltningsledning visar god kännedom om verksamheten. Kommunikationen mellan den politiska nivån, förvaltningsnivån och verksamheterna är god. Kommunens kvalitetsredovisningar uppfyller dock inte författningarnas krav och flera förskolor och skolor saknar kvalitetsredovisningar. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten stödjer barnens allsidiga utveckling, att barnens lärande på ett naturligt sätt vävs in i den dagliga pedagogiska verksamheten och att detta arbete ger goda resultat. Intervjuer tyder på att personalen arbetar för att barnen i förskolan skall tillägna sig demokratiska värderingar, ta ansvar och i takt med stigande ålder utöva allt större inflytande. Inspektionen visar att antalet barn per årsarbetare i kommunens fritidshem är betydligt större jämfört med snittet i riket. Kommunen bör enligt inspektörerna analysera effekterna av den låga personaltätheten i relation till fritidshemmens uppdrag. Engagemanget hos rektorerna inom alla verksamheter är stort och flertalet rektorer är förtrogna med de verksamheter de ansvarar för. Dock bör kommunen se till att rektorerna förbättrar arbetet med att utveckla utbildningen mot de nationella målen och organisera undervisningen i grundskolorna utifrån lärarnas ämneskompetens. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på skoloch verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Utveckling och lärande i förskoleverksamheten Bedömningar av förskoleverksamheten i Lerums kommun grundar sig på intervjuer med ansvariga rektorer, föräldrar till barn i förskolor och med förskollärare från varje förskola i kommunen. Rektorerna och förskollärarna framhåller lekens betydelse för lärande, social utveckling och kreativitet. Förskolorna lägger stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnens nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Lerums kommun prioriterar genusperspektivet genom kompetensutveckling av personalen och genom att fokusera på de vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar. Intervjuer med personal och föräldrar tyder på att förskolan arbetar för att barnen skall tillägna sig demokratiska värderingar och tillåtas ta ansvar för sina handlingar samt i takt med stigande ålder utöva allt större inflytande. 4

15 Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i Lerums kommun erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet och där barnen ges möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Skolbarnsomsorgen Inspektörerna bedömer att fritidshemsverksamheten lever upp till skollagens krav på att vara ett komplement till skolan och erbjuda en meningsfull fritid. Fritidshemmen kompletterar skolan genom att delvis erbjuda andra aktiviteter och genom att tyngdpunkten i verksamheten är en annan. De vuxna upplever att barnen under sin vistelse i fritidshemmen är trygga, vilket bekräftats av de barn och föräldrar som inspektörerna mött i olika intervjusammanhang. Personalen arbetar aktivt med att utveckla barnens förmåga att visa hänsyn och empati. Inspektörerna bedömer att fritidshemsverksamheten i Lerums kommun erbjuder en verksamhet som bidrar till mångsidighet, helhet och kontinuitet i barnens utveckling och lärande. Den öppna fritidsverksamheten i orterna Lerum och Stenkullen bedrivs i enskild regi i anslutning till skolorna. Övrig kommunal öppen fritidsverksamhet i Floda och Gråbo erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter enligt vad som framkommit vid elev- och föräldraintervjuer. Kunskaper Grundskolan och den obligatoriska särskolan Inspektionen visar att det finns variationer i skolornas uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna. Skolorna har system för att följa upp elevernas kunskaper i engelska, matematik och svenska. För utvärdering och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling används de nationella ämnesproven i årskurs 5. Av tabell 1 framkommer att måluppfyllelsen varierar mellan skolorna. Inspektörerna bedömer att kommunen bör analysera variationen i skolornas resultat i årskurs 5 och vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Tabell 1. Andelen elever (i procent) per skola i Lerums kommun som uppnått målen vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2006 Resultatmått för elever i årskurs 5 Skola Svenska Engelska Matematik Almekärrsskolan Aspenässkolan Berghultsskolan Centralskolan Hulanskolan Hästhagenskolan Knappekullaskolan Lekstorpsskolan Röselidsskolan Stenkulan Uddaredsskolan Östad skola Källa: Skolornas redovisningar SKOLVERKET 1 Eleverna i årskurs 5 var färre än tio. 5

16 SKOLVERKET Någon systematisk uppföljning och analys av kunskapsutvecklingen i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna redovisas inte. Inspektörerna bedömer att kommunen måste utveckla sin uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling till att omfatta samtliga ämnen. Se vidare i skolrapporterna. Varje vårtermin redovisar grundskolorna i sina verksamhetsberättelser till den centrala förvaltningen antalet simkunniga elever i årskurs 5. De elever som inte uppnått simkunnighetsmålen erbjuds simundervisning. Inspektörerna bedömer att kommunen på ett föredömligt sätt följer upp elevernas simkunnighet. Av tabell 2 framgår att elevernas meritvärden i årskurs 9 skiljer sig åt vid de olika skolorna i kommunen. Eleverna vid Torpskolan hade de högsta genomsnittliga meritvärdena år 2006 med 218 poäng och det lägsta värdet, 195 poäng, fanns vid Stenkulan. Dock var lika stor andel av Stenkulans elever behöriga till gymnasieskolan som exempelvis andelen behöriga från Rydsbergsskolan, som hade betydligt högre genomsnittligt meritvärde. Av dokumentationen kring ämnesproven i årskurs 9 framgår att andelen elever som deltagit i proven varierar mellan skolorna. Andelen deltagare var exempelvis högre vid Stenkulan än vid Rydsbergsskolan. Det kan inte uteslutas att andelen elever som deltagit i proven kan ha påverkat skillnaderna i skolornas redovisade måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer att kommunen bör analysera orsakerna till variationerna i måluppfyllelsen och vidta åtgärder. Inspektörerna vill vidare påpeka att deltagandet i nationella ämnesprov i årskurs 9 är obligatoriskt. Tabell 2. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren för elever i Lerums kommuns skolor Resultatmått för elever i årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde Andel (procent) behöriga till nationella program Skolenhet Alléskolan Hjällsnässkolan Rydsbergsskolan Stenkulan Torpskolan Källa: Skolverkets statistik Av tabell 3 framgår att Lerums kommuns genomsnittliga meritvärde 2 för eleverna i grundskolans årskurs 9 har sjunkit under de senaste tre åren. Meritvärdet i kommunen var dock 2006 fortfarande något högre än riksgenomsnittet. 2 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där betyget Mycket väl godkänd ger 20, Väl godkänd 15 och Godkänd 10. Därefter summeras de 16 bästa betygen och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan således ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 6

17 SKOLVERKET Tabell 3. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren för elever i Lerums kommun i förhållande till riket Resultatmått för elever i årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde Andel (procent) som nått målen i alla ämnen Kommunen Riket Andel (procent) behöriga till nationella program Källa: Skolverkets statistik Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA 3 för läsåret 2005/06 var kommunens faktiska meritvärde något lägre än det modellberäknade värdet. Eleverna i årskurs 5 i den obligatoriska särskolan i Lerum når efter sina förutsättningar de nationella målen enligt vad som framkommer i samband med personalintervjuer. Några elever från årskurserna 9 och 10 lämnade 2006 den obligatoriska särskolan för vidare studier i gymnasiesärskolan. Dessa elever hade betyg i flertalet ämnen. Ytterligare några elever från årskurs 9 hade betyg i flertalet ämnen. I läroplanen anges att skolan skall klargöra målen för utbildningen för eleverna. När undervisningen planeras tillsammans med eleverna utifrån de nationella kursplanernas mål att sträva mot och mål att uppnå ökar deras möjligheter att bli delaktiga i utbildningen och få förståelse för vilka kunskaper den skall leda till. Inspektionen visar att elevernas kunskaper om de nationella målen och möjlighet till inflytande över det egna lärandet varierar mellan de olika skolorna i Lerums kommun. Vid grundskolorna pågår ett arbete med att utveckla individuella utvecklingsplaner. Skolorna har dock kommit olika långt i sitt arbete med att konkretisera målen för eleverna. Inspektionen visar att den obligatoriska särskolan har kommit längre i detta arbete. Inspektörerna bedömer att kommunen bör arbeta för att öka grundskoleelevernas kännedom om läroplans- och kursplanemålen och därigenom ge eleverna förutsättningar för ett ökat inflytande över det egna lärandet. Gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen I kommunens gymnasieskola nådde eleverna, enligt Skolverkets betygsstatistik för 2006, kunskapsresultat i nivå med genomsnittet i riket. Den genomsnittliga betygspoängen vid Lerums Gymnasium var 15 jämfört med 14 i riket och en mindre andel av eleverna hade reducerade eller utökade program jämfört med riket. Sammantaget visar tabell 4 att en större andel av gymnasieeleverna fullföljde utbildningen inom fyra år och att eleverna i Lerum nådde grundläggande behörighet till högskolestudier i högre utsträckning än genomsnittet i riket. 3 Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor. 7

18 SKOLVERKET Tabell 4. Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren för gymnasieelever i Lerums kommun i förhållande till riket Resultatmått för Lerums Gymnasium Genomsnittlig betygspoäng 4 Andel elever med högskolebehörighet (procent) Andel elever med slutbetyg efter 4 år (procent) År Kommunen Riket Kommunen Riket Kommunen Riket Källa. Skolverkets statistik Det individuella programmet fungerar väl och cirka 80 procent av eleverna går vidare till studier på ett nationellt program efter ett år och avslutar studierna där. Gymnasieeleverna uppger att de trivs och känner sig trygga, att de blir behandlade med respekt och att deras synpunkter ofta tas tillvara. I samtal med personal och elever framträder bilden av att eleverna vid gymnasiesärskolan når goda resultat. Inspektörerna har dock inte kunnat ta del av någon dokumentation som styrker denna bild, då skolan inte gjort någon uppföljning. I kvalitetsredovisningen för 2005 finns en sammanställning över andelen studerande vid vuxenutbildningen med godkända betyg eller högre vilket redovisas i tabell 5. Tabell 5. Andel (i procent) studerande med godkända betyg eller högre inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning i Lerum Resultatmått för Lerums vuxenutbildning Utbildning Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Källa: Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning 2005 Enligt kvalitetsredovisningen slutförde 31 procent av de studerande inom grundläggande vuxenutbildning och 74 procent inom gymnasial vuxenutbildning sina kurser Motsvarande siffror för riket var 65 respektive 75 procent. I sfi godkändes 47 procent av de studerande medan 31 procent avbröt utbildningen - ett något bättre resultat än genomsnittet för kommungruppen. För särvux redovisas ingen statistik. Eleverna vid Lerums Gymnasium och de studerande vid vuxenutbildningen uppger i intervjuer att de kan framföra synpunkter såväl på planeringen av undervisningen som på undervisningen i sig och att de därigenom har ett visst inflytande över det egna lärandet. Normer och värden Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har ytterligare skärpt kraven om att ingen elev i skolan får bli diskri- 4 Genomsnittlig betygspoäng: Alla betygssatta kurser är medräknade, kursens poäng har multiplicerats med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program. 8

19 minerad eller utsatt för kränkningar. Lagen ställer också krav på kommunen att bedriva ett målinriktat arbete för att förebygga kränkande behandling. I intervjuer med elever, föräldrar, lärare och rektorer samt vid besök i grundskolorna framkommer att eleverna, med undantag från Hjällsnässkolans, trivs och är trygga. Inspektörerna bedömer att kommunen och Hjällsnässkolan måste intensifiera arbetet för att förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Inspektörerna har vid intervjuer med elever och personal samt vid besök i gymnasieskolan och vuxenutbildningen fått intrycket att skolorna erbjuder en lugn studiemiljö för eleverna samt att stämningen mellan elever och mellan elever och personal är respektfull och tolerant. Sammantaget bedömer inspektörerna att skolorna i Lerum i huvudsak arbetar föredömligt med normer och värden. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i Lerums kommun stödjer barnens allsidiga utveckling. Kommunen bör dock utveckla sin uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling att omfatta samtliga ämnen i grundskolans tidigare årskurser, analysera variationen i resultaten och vidta åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Vidare bör kommunen arbeta för att öka elevernas kännedom om läroplanernas och kursplanernas mål. Sammantaget visar inspektionen att barn, elever och studerande i Lerums kommun i huvudsak utvecklar normer och värden i enlighet med målen för respektive utbildning samt att skolorna, med undantag av någon skola, utför ett föredömligt värdegrundsarbete även om det skiftar mellan enskilda skolor. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Ledning och intern kommunikation Kommunstyrelsen ansvarar sedan den 1 januari 2007 för all utbildning i kommunen. Detta ansvar innefattar även förskolor, familjedaghem och fritidshem. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan kommunstyrelsen och sektorn för lärande - tidigare lärandeförvaltningen - inom den kommunala förvaltningen. Vid intervjuer med representanter för kommunstyrelsens arbetsutskott och sektorn för lärande framkommer att arbetsutskottet har god kännedom om verksamheterna och att det finns väl fungerande former för dialog mellan verksamheterna och kommunens ledning. Lerums kommun har med undantag av den kommunala vuxenutbildningen valt en ledningsorganisation där varje enhet har två eller flera rektorer. Det förekommer inget systematiserat samarbete kring utformningen av verksamheterna eller progressionen i elevernas lärande när eleverna efter årskurs 5 fortsätter sin skolgång i årskurs 6 vid andra kommunala grundskoleenheter. Inspektörerna vill uppmärksamma huvudmannen på vikten av att organiseringen av undervisningen stödjer progressionen av elevernas lärande. SKOLVERKET 9

20 SKOLVERKET Inspektionen visar att flertalet rektorer är förtrogna med den dagliga verksamheten. Det varierar dock i vilken utsträckning rektorerna arbetar för att utveckla verksamheten mot de nationella målen. Inspektörerna vill påpeka att varje rektor i egenskap av pedagogisk ledare har ansvaret för den egna skolans resultat och därmed ett särskilt ansvar för att förbättra arbetet med att utveckla utbildningen mot de nationella målen. Detta förutsätter bl.a. att man vid organiseringen av undervisningen utnyttjar lärarnas ämneskompetens när man fördelar dem på klasser och undervisningsgrupper. Vid Lerums Gymnasium finns fem rektorer med programansvar och en rektor för gymnasiesärskolan samt två överordnade rektorer. Denna organisering av skolledningen kan bidra till att ansvarsfördelningen uppfattas som otydlig. Inspektörerna bedömer att kommunen bör tydliggöra de överordnade rektorernas roll i relation till rektorerna med programansvar och rektorn för gymnasiesärskolan. I gymnasieskolan finns en lokal styrelse med elevmajoritet till vilken kommunen bl.a. överlåtit beslut om inrättande av lokala kurser och fördelning av undervisningstiden över läsåret. Vid intervjuer med elevrepresentanter och rektorer framkommer att arbetet i den lokala styrelsen är uppskattat och fungerar utomordentligt väl. Inspektörerna bedömer att den lokala styrelsen arbetar och fattar beslut i enlighet med förordningen om försöksverksamhet med lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningens ledningsorganisation med en rektor för verksamheten och en programrektor med särskilt ansvar för hantverksutbildningarna vid Nääs kan bidra till att ansvarsfördelningen uppfattas som otydlig. Inspektörerna vill uppmärksamma huvudmannen på att om programrektorn i huvudsak har det ledningsansvar som vilar på rektor, skall denne också benämnas rektor. Se vidare i skolrapporten. Förskoleverksamheten Samverkan med föräldrar Intervjuer med föräldrar inom förskoleverksamheten visar att de är nöjda med verksamheten och den dialog de har med personalen om de enskilda barnen. Föräldrarna uppger att personalen är professionell och lyhörd för frågor och synpunkter kring verksamheten och barnen. Utvecklingssamtal inom förskolan genomförs som regel två gånger per år. Föräldrarna anser att samtalen är väl underbyggda och förberedda. Till grund för samtalen finns dokumentation kring barnens utveckling, oftast i någon form av portfoliopärm där barnens arbeten finns samlade. Inspektörerna bedömer att samverkan mellan hem och förskola kring det enskilda barnet fungerar väl i Lerums kommuns förskolor. Pedagogisk verksamhet Inspektörerna bedömer utifrån intervjuer med föräldrar, personal och ledning att den pedagogiska verksamhetens innehåll är rikt och varierat inom förskolan. Bl.a. delges inspektörerna exempel på hur förskolorna arbetar tematiskt i syfte att utveckla barnens förmåga att lyssna, berätta och reflektera samt utveckla förståelse för enkla matematiska begrepp. Personalen har god kännedom om läroplanen för förskolan och relaterar ofta till läroplanen i intervjuerna. Inom kommunens förskoleverksamhet finns tydliga och väl fungerande rutiner för att identifiera och stödja barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. 10

21 Skolbarnsomsorgen I Lerums kommun arbetar fritidshemmens personal i klasserna under skoldagen i s.k. skolsamverkan. Flera skolor har i årskurserna 1 3 under förmiddagstid lagt in fritidspass, då ena hälften av klassen arbetar med läraren i något teoretiskt ämne, medan den andra hälften deltar i exempelvis naturstudier utomhus under fritidshemspersonalens ledning. Personalen uttrycker att deras samverkan kring gemensam planering, fritidspass under skoldagen och det gemensamma ansvarstagandet för arbetsenheternas barn bidrar till den helhetssyn som är grunden för barnens lärande och fostran. Enligt fritidshemspersonal och rektorer har fritidshemmen egna mål och arbetet på den s.k. skolsamverkanstiden är ibland även inriktat mot dessa. Inspektörerna bedömer att organiseringen av den s.k. skolsamverkanstiden bidrar till barnens lärande. Enligt rektorer som inspektörerna intervjuat finns fritidshemspersonalen alltid med i klassrummen under skoltid men ytterst få lärare deltar i fritidshemsverksamheten utanför skoltid. Fritidspedagogerna uttryckte i intervjun att de och deras kolleger ofta har svårt att motivera barnen och sig själva till nya pedagogiska aktiviteter efter skoldagen, eftersom både barn och vuxna redan satsat mycket energi på aktiviteter inom och under skoldagen. Inspektörerna vill uppmärksamma huvudmannen på vikten av att skapa balans i verksamheterna så att inte kvaliteten i skolbarnsomsorgen urholkas. Systematiskt kvalitetsarbete Kommunens systematiska kvalitetsarbete tycks delvis ha fått stå tillbaka till förmån för implementeringen av individuella utvecklingsplaner. Inspektionen visar bl.a. brister i huvudmannens kvalitetsredovisningar när det gäller analyser av resultaten i utbildningsverksamheten. Förskoleverksamheten, grundskolan och den obligatoriska särskolan I kommunens Barn- och ungdomsplan, som antogs före den senaste organisationsöversynen, har den tidigare barn- och ungdomsnämnden fastställt fyra målområden, grundläggande värden och förhållningssätt, utveckling och lärande, inflytande och delaktighet samt kontinuitet i lärandet. Utifrån dessa fyra målområden skall varje enhet i en s.k. verksamhetsplan inför varje läsår ange vilka områden man ämnar arbeta med. Vid läsårets slut redovisas resultatet i en s.k. verksamhetsberättelse. Personalen i förskoleverksamheten har utbildats i och använt sig av ett självvärderingsmaterial vid utvärdering och utveckling av den pedagogiska kvaliteten i förskolan. Inspektörerna bedömer att själva utvärderingen tillsammans med den utbildning som föregått användandet av materialet bidragit till att medvetandegöra personalen om kvalitetsarbetet inom förskolan. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. skall bland annat varje förskola och skola som ingår i det offentliga skolväsendet och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningarna skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Barn- och ungdomsnämndens kvalitetsredovisning för 2005 följer till stora delar författningens krav med ett bra huvudmannaperspektiv, dock saknas i denna 11 SKOLVERKET