SID 1 (13) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2012-10-25 Arbetsplan 2013
SID 2 (13) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm. Vi tar emot elever från förskoleklass upp till årskurs 9 i grundskolan. Vi tar även emot elever från förskoleklass till årskurs 9 i grundsärskolan. Vi har också en grupp med särskild inriktning för elever inom autismspektrat i årskurs 7.9. Vi har en samlad skoldag med fritidshemsverksamhet för förskoleklass till årskurs 3 och erbjuder en mellanstadieverksamhet för årskurs 4-6. Vi har korttidstillsyn för våra elever i grundsärskolan. Skolan är uppdelad på två skolbyggnader; Gamla Maria skolbyggnad, där förskoleklass till årskurs 3 finns, och Södermalmsskolebyggnaden, där årskurs 4 till 9 finns. Grundsärskolan är inkluderad i grundskolans arbetslag som egna klasser och eleverna deltar i grundskolans aktiviteter efter förmåga och behov. Vår grupp med särskild inriktning ligger i lokaler på Swedenborgsgatan. Skolans samtliga verksamheter samverkar för att skapa en helhet för eleven. Vi välkomnar alla elever. Alla ska trivas, vara trygga och känna arbetsglädje. Vi ser på eleven utifrån ett helhetsperspektiv där goda kunskaper är lika viktigt som sociala kompetenser. Gott lärandeklimat och lugn och ro på lektionerna skapar vi genom ett tydligt ledarskap och det pedagogiska rummets utformning. Alla elever har ansvar och inflytande över sin egen lärandeutveckling, klassens arbete och skolan som helhet. Södermalmsskolans värdegrund bygger på vår syn på förhållningssätt och förväntningar. Vi har ett positivt förhållningssätt. Vi uppmärksammar och förstärker det som är bra och bygger på var och ens inneboende resurser. Tillsammans skapar vi ett gott arbetsklimat! Vi respekterar varandra, bryr oss om och hjälper till. Våra förväntningar på varandra är höga; vi utgår ifrån att alla gör sitt bästa! Vi värnar om vår miljö. Genom regelbundna utvärderingar skapar vi förutsättningar för utveckling. Skolan har ett kvalitetshjul (se bilaga 1) som vi arbetar utifrån för att på ett systematiskt sätt kunna arbeta med kvalitetsarbetet. Våra mål och åtagande redovisas i denna arbetsplan och följs sedan upp i vår kvalitetsredovisning. All personal görs delaktiga i framtagandet genom vårt samverkansarbete. Föräldrar görs delaktiga genom vårt system för föräldrasamverkan. Eleverna görs delaktiga genom vårt system för elevdelaktighet. Vi är stolta över vår skola och jobbar för att ständigt utveckla oss. Att bli en skola i världsklass är en självklar vision för oss på Södermalmsskolan! Åtgärder för utveckling Södermalmsskolans resultat är bra och mycket är välfungerande. En av våra hörnstenar i värdegrunden är förbättring. Det betyder att vi självklart ska förbättra det som är bra till att bli ännu bättre. De områden vi prioriterar att utveckla är följande:
SID 3 (13) Inkludering - För att möta och ta tillvara olikheter och räkna med alla i alla sammanhang behöver vi fortsätta ha inkluderingstanken i fokus. Vi har genom målinriktat arbete blivit duktiga på inkludering mellan grundskola/grundsärskola. Vi har även tagit fram en handlingsplan för inkludering på skolan så att det blir tydligt hur vårt fortsatta inkluderingsarbete ska se ut. Vi ser att vi har utvecklat vårt inkluderingsarbete men har stött på vissa organisatoriska svårigheter som gör att vi inte har kommit så lång som vi önskat. IUP-processen - För att öka vår måluppfyllelse och höja våra resultat så måste vi försäkra oss om att IUP-processen är ett naturligt stöd i elevens lärande och utveckling. Personal, elever och föräldrar ska vara väl förtrogna med IUP-processen. Vi ser att vi behöver arbeta mer med de pedagogiska planeringarna och göra dessa till ett levande verktyg för elever, lärare och föräldrar. Eleven ska veta vad den behöver kunna för att nå de olika kunskapskraven i de olika ämnena. Lugn och ro på lektionerna - Vi behöver se till att alla elever kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Personalen i arbetslagen ska skapa ett gott lärandeklimat och lugn och ro på lektionerna bland annat genom ett tydligt ledarskap och det pedagogiska rummets utformning.vår definition på det pedagogiska rummet är att det ska vara ett rum där det tydligt finns en pedagogisk tanke med möblering och utformning av rummet. Digital utveckling - Vi fortsätter vårt påbörjade arbete med att bygga ut vår digitala utrustning så att vi kan ge förutsättningarna för att skolan ska ansvara för att eleverna kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande som läroplanen föreskriver. Möjligheterna med Smartboards i undervisningen behöver därför stärkas bland personalen. Elevernas användande av datorer i skolarbetet i de lägre årskurserna och i grundsärskolan behöver utvecklas. Vi har till detta läsår format en digital utvecklingsgrupp bestående av representanter från alla stadier samt rektor som leder det digitala utvecklingsarbetet på skolan.. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0 % 2013
SID 4 (13) Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan Årsmål Period ÅTAGANDE: Alla elever trivs, är trygga och upplever lugn och ro på lektionerna. Förväntat resultat Alla elever trivs, är trygga och upplever lugn och ro på lektionerna. Arbetssätt - Ett systematiskt och ständigt pågående värdegrundsarbete som gäller alla elever och all personal. - Trygghetsgrupper bestående av personal på respektive stadie som arbetar förebyggande och operativt med konflikter och eventuell mobbning. - Skolgårdslek för år F-3 med vuxenstöd och organiserade lekar. - Skolstöd (fritidspedagoger kopplade till mellanstadiet som stöd under raster och på lektioner). - Fritidshems- och mellanstadieverksamhet. - Elev- och personaldrivet café - Elevskyddsronder i alla år. - Skolsköterskan genomför hälsosamtal i årskurs 4, 6, 8. - Fritidsledare och fritidspedagog kopplat till rastverksamheten för årskurs F-6. - Rastvärdssystem - Schemalagd mentorstid årskurs 1-9.
SID 5 (13) - Elevråd och andra råd - Enskilt ansvarstagande för sin och andras arbetsmiljö genom klassänglar i årskurs 4-9. - Tydligt ledarskap i klassrummet - Det pedagogiska rummets utformning - Inkludering Skolans resurser används effektivt för att ständigt nå ökade resultat och bättre måluppfyllelse. Uppföljning Stockholms stads brukarundersökning, skolans egen trivselenkät, utvärdering av likabehandlingsplanen samt upprättande av ny sådan, utvecklingssamtal, elevråd och andra råd, mentorstid. Arbetslagens mål- och resultatdialoger. Det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utveckling Skolans resursanvändning utvärderas ständigt för att säkerställa att de används på bästa sätt och att elevens bästa är i fokus. ÅTAGANDE: Vår verksamhet ska genomsyras av ett jämställt förhållningssätt Förväntat resultat Att medvetenheten kring jämställdhetsfrågor ökar Arbetssätt - Lärarna reflekterar över genus när didaktiska överväganden görs t ex vid val av författare, vetenskapsmän - Diskussioner kring stereotypa föreställningar om kön kopplas till undervisningen - Personalen har punkten jämtälldhet på dagordningen på arbetslagsmötena Skolan har ett jämställdhetsråd bestående av elever och personal - Ett arbetslagsmöte i månaden har punkten jämställdhet på dagordningen. - En gång i månaden träffas skolans jämställdhetsråd Uppföljning På arbetslagsmötena varje månad. Jämställdhetsrådet gör årliga utvärderingar kring jämställdhet på skolan Utveckling Utvärdera och analysera skolans jämställdhetsarbete årligen.
SID 6 (13) Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Årsmål Period Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut. Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 8) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i engelska i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass)
SID 7 (13) Indikator Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) Årsmål Period Meritvärde i årskurs 9 255 Poäng 2013 ÅTAGANDE: 1. Alla elever når minst kunsksapskraven för betyget E i alla ämnen i årskurs 9 2. Alla elever och vårdnadshavare rekommenderar Södermalmsskolan Förväntat resultat Alla elever når minst kunskapskraven för betyget E i alla ämnen i årskurs 9. Alla elever och vårdnadshavare rekommenderar Södermalmsskolan Arbetssätt - Skolan formulerar läsårsmål och arbetslagen formulerar arbetslagsmål. Dessa är kopplade till kunskapsresultat och brukarundersökning. Målen och resultaten stäms av under året och avslutas sedan med en mål- och resultatdialog. - Alla lärare, i samråd med fritidspedagoger, elevassistenter och elevhälsan, gör noggranna kartläggningar av elevernas kunskaper, utveckling och behov. - Kända, tydliga och mätbara kunskapskrav tillämpas. - Pedagogisk Planering (PP) utformas i alla ämnen/ämnesområden. Dessa ska vara begripliga för elever och vårdnadshavare och användas som ett levande verktyg i undervisningen. - Alla elever vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven. - Individuella utvecklingsplaner (IUP) upprättas där elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven och utveckling i övrigt bedöms (skriftliga omdömen). Även en framåtsyftande planering för elevens fortsatta arbete mot läroplanens mål formuleras. - Pedagogisk utredning genomförs för elever vi befarar inte kommer att nå målen. - Åtgärdsprogram upprättas då särskilda stödinsatser krävs. - Specialpedagogerna arbetar systematiskt med lärarna, arbetslagen och eleverna kring elevernas utveckling och behov. - I ämnet matematik har vi satsat extra resurser i form av halvklass eller dubbla lärare på högstadiet. Vi har även lärare som i sin tjänst arbetar som extra matematikresurs vilket betyder att de handleder andra lärare, utvecklar undervisningsmateriel samt är resurser på lektioner där behov finns. - Kontinuerliga samtal mellan lärare och elev kring elevens arbete, lärande och utveckling. - Förskoleklassernas arbete sker tematiskt och utgår från förskolans pedagogik med leken som grund för lärande. - Lärararna ansvarar för att eleverna får en strukturerad och utvecklande
SID 8 (13) undervisning. - Ett tydligt ledarskap i klassrummet - Det pedagogiska rummets utformning - Lugn och ro på lektionerna - Inkludering - Använda digitala verktyg i undervisningen Skolans resurser används effektivt för att ständigt nå ökade resultat och bättre måluppfyllelse. Uppföljning Mål- och resultatdialoger utifrån uppsatta mål samt kunskapsresultat och resultat på Stockholms stads brukarundersökning, uppföljning av IUP-processen, utvecklingssamtal, nationella prov, LUS-kartläggning, schemalagda mentorssamtal, utvärdering av elevhälsoarbetet samt regelbundna verksamhetsbesök. Utveckling Skolans resursanvändning utvärderas ständigt för att säkerställa att de används på bästa sätt och att elevens bästa är i fokus. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period ÅTAGANDE:
SID 9 (13) Eleven har huvudrollen i sitt eget lärande. Förväntat resultat Alla elever upplever att de har ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande. Arbetssätt - Den pedagogiska planeringen (PP) ska vara utformad så att eleven klart och tydligt vet vad den behöver kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. - Lärarna planerar den pedagogiska planeringen och utvärderar undervisningen tillsammans med eleverna - Lärarna låter eleverna bidra med idéer på innehåll, arbetssätt och arbetsformer. - Den individuella utvecklingsplanen (IUP) används som ett levande verktyg där eleverna sätter mål och utvärderar sitt eget arbete. - Eleven har huvudrollen i sitt eget utvecklingssamtal. - I vissa mentorsgrupper provas elevledda utvecklingssamtal. Skolan har en utvecklingsgrupp där lärare arbetar för att utveckla IUP-processen och genom den öka elevernas inflytande, ansvar och förståelse för det egna lärandet. Uppföljning IUP-processen. Stockholms stads brukarundersökning. Arbetslagens mål- och resultatdialoger. Utveckling Arbetet med utvecklingsgruppen utvärderas. Elevernas upplevelse över inflytande, ansvar och förståelse för det egna lärandet utvärderas årligen. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Skolan samverkar med vårdnadshavarna för att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevens utveckling. Skolan samverkar med socialtjänsten, polisen, BUP och förskolan. Förväntat resultat God samverkan med vårdnadshavare och andra aktörer.
SID 10 (13) Arbetssätt - Skolråd och arbetslagsråd. - Skolstartsmöte och föräldramöte - Utvecklingssamtal - Veckobrev, rektorsblogg och annan skriven information, hemsidan, skolwebben - Nätverksmöten med fältassistenter och närpolis - Närpolis stöttar med bekymringsstamtal vid behov - Fältassistenterna är involverade i inskolningen för åk 7 - Samarbete med socialtjänsten och/eller BUP i enskilda elevärenden - Förskollärarna besöker förskolor inför övergången till förskoleklass Handlingsplan för föräldrasamverkan där ett system för skolans samverkan med vårdnadshavare har utarbetats. Andra aktörer så som närpolisen och fältassistenter används i skolans arbete med eleverna. Uppföljning Skolrådets utvärdering, Stockholms stads brukarundersökning, Dialog i möten med föräldrar, e-post, synpunktshantering, protokoll Utveckling Handlingsplanen för föräldrasamverkan utvärderas och revideras årligen. Samverkan med andra aktörer bör utvärderas årligen. NÄMNDMÅL: 2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Skolan samverkar med näringsliv, utbildningar, högskolor och andra grundskolor. Skolan har kontakt med skolor utomlands. Förväntat resultat En fortsatt god samverkan med näringsliv, utbildningar, högskolor och andra grundskolor. Ett dokumenterat samarbete med vår grannskola Högalidsskolan. Ett ökat samarbete med skolor utomlands. Arbetssätt - Kontakter med näringslivet via ett utformat system för hur PRAO genomförs i årskurs 8. - Skolan tar emot VFU-studenter. - Skolan arbetar med att etablera kontakter med skolor i andra länder - Tar emot studiebesök från Stockholm, övriga Sverige och andra länder.
SID 11 (13) - Ett samarbete med vår grannskola Högalidsskolan där vi arbetar gemensamt kring olika områden. Resurser läggs på lärares kompetensutveckling för kontakt med skolor utomlands och antalet kontakter internationellt förväntas öka. Ett samarbete med Högalidsskolan kring rättning av nationella prov. Elever i årskurs 8 gör PRAO i två veckor. Uppföljning Skolledningens resultatanalys, utvärdering av PRAO, utvärdering av samarbetsprojektet med Högalidsskolan Utveckling Sambedömningen kring nationella prov förväntas leda till en mer likvärdig bedömning. PRAO ger eleverna en inblick i arbetslivet. Skolans internationella kontakter förväntas öka. Vi har under de senaste åren arbetat med att fördela och omfördela resurser inom verksamheten för att så effektivt som möjligt öka resultaten och höja måluppfyllelsen. Vi har utökat vårt elevantal i grundskolan och har nu en treparallellig grundskola från och med höstterminen 2012. Detta har resulterat i en effektivare lokalanvändning. I Södermalmsskolan går cirka 780 elever. Verksamheten är förlagd till Gamla Maria skolbyggnader för årskurserna F-3 och till Södermalmsskolebyggnaden för årskurserna 4-9. Vår grupp med särskild inriktning bedriver sin verksamhet i lokaler på Swedenborgsgatan. Skolbarnomsorgen är helt lokalintegrerad i skolan. Skolan är indelad i arbetslag. Kring de yngre eleverna, åk F-3, består ett arbetslag av tre lärare, en förskollärare och fem fritidspedagoger. Arbetslaget ansvarar för de 80 elevernas hela dag och planerar gemensamt kring skola och fritidshem. Det finns tre sådana arbetslag. Ett av dem inkluderar en grundsärskolegrupp. Grundskolans och grundsärskolans elever i åk 4-9 organiseras i fem arbetslag. Till ett av arbetslagen kan eleverna välja profilen Litteratur och Drama och ett av arbetslagen består endast av en särskild undervisningsgrupp med elever i åk 4-8. Gruppen med särskild inriktning är ett eget arbetslag. Vår elevhälsa består av skolpsykolog, skolsköterska, SYV, specialpedagoger och biträdande rektorer. Vi har fortsatt vårt arbete med implementeringen av skolreformerna som går under begreppet Skola 2011. Detta innebär att vi satsar på att kompetensutveckla lärarna inom de olika ämnena.
SID 12 (13) Vi har installerat Smartboards i alla klassrum från årskurs 1 till 9. Vi har också satsat på att köpa in Ipads främst för de yngre eleverna samt grundsärskoleklasserna. Skolan tillhör Stockholms stad Utbildningsförvaltningen och leds av rektor Nina Jonsson. Till skolans ledning hör fyra biträdande rektorer och en administrativa chef. Övrigt Omvärldsanalys Södermalmsskolan har som innerstadsskola i ett skoltätt område, sedan lång tid, erfarenhet av att konkurrera om eleverna. Vi står oss bra i konkurrensen och är medvetna om att vår skola håller en god kvalitet. Läget mitt i en storstad erbjuder ett mångfacetterat utbud av aktiviteter. Dessa aktiviteter har skolan att använda sig av som möjligheter och tillgångar, respektive att förhålla sig till och manövrera kring. Ett oförutsägbart informationssamhälle i ständig utveckling är en utmaning. Vi måste ständigt utveckla våra arbetssätt och samverkansformer kring våra elevers vardag och miljö, samt möta våra elevers behov av nya och fördjupade kunskaper. Oavsett hur omvärlden ser ut så handlar det för oss om att se möjligheterna och använda oss av dem till stöd för vidare utveckling. Det är viktigt att ständigt utvecklas och ta till oss nya utmaningar med ett positivt förhållningssätt. Bilagor Södermalmsskolans kvalitetshjul
Bilaga 1 Kvalitetshjulet SID 13 (13)