Framtidens Karriär Läkare

Framtdens Karrär Läkare Dgtal vård på dstans behöver ntegreras den ordnare vårdverksamheten Eva Plsäter Faxner, verksamhetsområdeschef prmärvård på SLSO Förbättrade atttyder tll kvnnor efter metoo Medcnsk fortbldnng för specalstläkare Dgtal vård på dstans bör ntegreras sjukvården 6 8 10 Många läkare anser att atttyderna tll kvnnor har förbättrats efter metoo och många manlga läkare ställer sg bakom uppropen, säger Gta Rajan, medcnskt ansvarg på World of no sexual abuse. Fortbldnng för specalstläkare är ett återkommande ämne för dskusson och det är angeläget att läkare nhämtar rätt kompetens, anser Ola Björgell, vetenskaplg sekreterare Svenska Läkaresällskapet. Dgtal vård på dstans bör ses som en ntegrerad del den befntlga verksamheten. Samtdgt är dgtalserngen en förutsättnng för att sjukvårdens resurser framöver ska räcka tll. ST-tak Prmärvården Vldmarksmedcn Nära vård Råd tll stressade doktorer Psykatr Mndre ort Framtdens Karrär Läkare aprl 2018

Det får duga, duger nte för oss. Männskan är bekväm av naturen. Tränger man ned naturvetenskapen förstår man snart varför. Lättjan har alltd vart en överlevnadsfunkton. Men det förklarar nte varför männskan ofta nöjer sg med att bara göra det man måste. Och ofta gör man nte ens det. Långt nnan Agla grundades fördes samtal om hur trötta v var på organsatoner och ndvder som nte gjorde stt jobb på ett bra sätt, som slarvade eller helt enkelt nte brydde sg. Att nte höra av sg eller vara ohövlga mal var vanlgt. Att nte vara genunt ntresserade av sna kunder var ännu vanlgare. När beslutet fattades att starta Agla var det därför självklart att bolaget skulle leverera mer. Utan undantag. Att leverera mer skulle upplevas precs allt. Från rekryterngar och ntern struktur tll kontakt med konsulter, kunder och samarbetspartners. Varje dag. Se dg själv omkrng! Vart kan du upptäcka lknande fenomen, där mängden låter sg nöjas medan några frågar sg hur man kan göra saker bättre? Du upptäcker det nu lkväl som då: för tretto år sedan tllverkade somlga skrv-och räknemaskner. Knappt någon pläderade för utvecklng av små datorer. Och det var bara ett fåtal entusaster som trodde på alternatva energkällor som vndkraft och solenerg. Kol och olja fanns ju. Lkadant kommer det bl med tjänsteföretag. De flesta gör dag bara vad som förväntas av dem. Sällan mer. Gör man mer än man ska, är man rädd att det kostar pengar. Medan vad som egentlgen kostar på, är att nte röra sg framåt. Den som nte gör fart genom vattnet, drver bakåt. Det upptäckte redan stenåldersmännskorna och uppfann paddeln. Här hos oss på Agla paddlar v framåt varje dag, varje tmme, varje mnut. Att frågasätta det etablerade, att nte luta sg tllbaka och låta sg förnöjas genomsyrar vårt företag. Om någon säger det får duga, blr v rent ut förbannade. Fnns det bara den mnsta möjlghet att göra något bättre för alla de kompetenta yrkesmännskor som gett oss förtroendet att fnna det bästa uppdraget just för dem, då gör v det. Det får duga, duger helt enkelt nte. Glädjen och belönngen vårt jobb är att så många, konsulter som uppdragsgvare, upplever att de verklgen blr sedda och lyssnade tll hos oss. Att v bryr oss på rktgt. Att v alltd går ett steg tll. För det kommer v att göra. Alltd. Välkommen att kontakta oss på soconom@agla.se eller 08 410 725 00.

framtdens karrär läkare aprl 2018 www.karrarlakare.se 3 Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Läkare Förbättrade atttyder tll kvnnor, fortbldnng och dgtalserng 4 Tak för ST-läkare är otdsenlgt Hed Stensmyren, ordf. Sverges Läkarförbund. 4 Prmärvårdens attraktvtet Marna Tuutma, ordf. Dstrktsläkarförenngen. 5 Läkaren som älskar vldmarkslvet 6 Atttyderna tll kvnnlga läkare Gta Rajan, medcnskt ansvarg på Wonsa, World of no sexual abuse. 8 Medcnsk fortbldnng Ola Björgell, vetenskaplg sekreterare SLS. 9 Läkarnas natonella beslut för hälso- och sjukvården 10-11 Dgtal vård på dstans 12 Läkarkarrär på mndre ort 13 Oblgatorsk sdotjänstgörng nom allmänmedcn? 14-15 Vägen tll en fungerande nära vård 16 Läkarna rekommenderar bemannngsföretag 17 Akutsjukvård med perspektv 17 Läkemedelsbranschen utvecklar global sjukvård 18 Hjärnforskaren som blev en banbrytare 18 Hur läkare kan förändra vården 19 Nya perspektv nom psykatrn 20 Värdefulla råd tll stressade doktorer 21 Annka Strandhäll om vårdplatsbrstens konsekvenser 22 Balansera vårdyrket med sportupplevelser på eltnvå Atttyderna tll kvnnor nom hälsooch sjukvården har förbättrats efter att metoo-uppropen startade, anser 45 procent av läkarna en undersöknng. Resultatet vsar att många manlga läkare ställer sg bakom och stöttar metoo-uppropen, säger Gta Rajan, medcnskt ansvarg på Wonsa, World of no sexual abuse. Fortbldnng för specalstläkare är ett återkommande ämne för dskusson och det är angeläget att alla läkare nhämtar rätt kompetens för nuvarande och kommande verksamhet, anser Ola Björgell, vetenskaplg sekreterare Svenska Läkaresällskapet. Eva Plsäter Faxner, verksamhetsområdeschef prmärvård på SLSO, berättar hur dgtal vård på dstans bör fungera som ett ntegrerat komplement tll den befntlga verksamheten. Om läkarna skulle vara natonellt ansvarga för hälso- och sjukvården, skulle de först fatta beslut om mer resurser tll och fast läkarkontakt prmärvården, lstnngstak per läkare samt ett förstatlgande av sjukvården. 27 procent av läkarna kan tänka sg att arbeta nom psykatrn, vlket nte förvånar psykatrkern och författaren Anders Hansen som har sett ett kraftgt stgande ntresse för specalteten under senare år. Hela 40 procent av läkarkåren är ntresserade av en karrär nom läkemedelsbranschen och de som söker sg tll branschen kan se fram emot att ta del av mycket ny kunskap. Möt slutlgen läkarprofler som Olva Kwanuka som älskar vldmarkslvet och valt att kombnera det bästa av två världar, samt psykatrkern Nklas Nygren som gck n väggen och blev en bättre läkare. Trevlg läsnng! Presenterade verksamheter och företag 22 Prmärvården, Landstnget Sörmland 23 Landstnget Kalmar län 24 Psykatr Affektva, Sahlgrenska Unverstetssjukhuset 25 Medcnsk servce, Landstnget Sörmland 26 Psykatrn, Landstnget Sörmland 27 Merck Group 27 Capo Närsjukvård 28 Onkologklnken Mälarsjukhuset 28 Prmärvården Hudksvall Nordanstg 29 Närhälsan Onlne 30 Prmärvården SLSO 31 LäkarLeasng 32 Prmärvården Södra Hälsngland 32 Avonova 33 AstraZeneca 34-35 Vuxenpsykatrska klnken vd SÄS 36 KRY 37 Alers Hälsocentral Bollnäs 37 Prmärvården Gävle, Regon Gävleborg 38 Prmärvården, Regon Uppsala 38 Skandnavsk Hälsovård Group 39 Agla 39 Doktor24 Framtdens Karrär Läkare är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på www.karrarlakare.se Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Håkan Edvardsson, Mats Fahlgren, Paola Langdal, Crstna Lefland, Adranna Pavlca, Maranne Sjöberg, Annka Whlborg Fotografer Patrk Bergenstav, Patrk Cederman, Ulf Ekström, Peter Engström, Gonzalo Irgoyen, Lars Jansson, Roger Johansson, Mare Lnderholm, Curt-Robert Lndqvst, Patrk Lndqvst, Johan Löf, Dan Pettersson, Perre Pocs, Krstn Splä, Per Stålfors Grafsk form Stellan Stål Annonsförsäljnng NextMeda Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Omslagsbld Johan Marklund Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: 08-661 07 90, E-post: nfo@nextmeda.se För mer nformaton om Framtdens Karrär Läkare, var vänlg kontakta: Nklas Engman Telefon 08-661 07 90, Mobl 070-774 84 90 E-post: nklas.engman@nextmeda.se Läs mer på www.karrarlakare.se Foto: Nna Lejonhufvud Är du läkare med ntresse för läkemedelssäkerhet? Läkemedelsverket söker en läkare med vetenskaplgt engagemang tll enheten för läkemedelssäkerhet. Arbetet syftar tll ökad patentsäkerhet genom att så snabbt som möjlgt dentfera ett potentellt tdgare okänt säkerhetsproblem. Arbetet sker en stmulerande veten skaplg mljö samarbete med andra enheter nom Läkemedelsverket. En del av arbetet utförs också samarbete med andra europeska läkemedelsmyndgheter. Välkommen att läsa mer om tjänsten och skcka n dn ansökan på www.lakemedelsverket.se/ledgajobb

4 www.karrarlakare.se framtdens karrär läkare aprl 2018 Tak för ST-läkare är otdsenlgt Trots brsten på specalstläkare bland annat psykatr och allmänmedcn tllämpar många landstng ett tak för hur många ST-läkare de ska utblda nom specalstområdena prmärvård och psykatr. Hed Stensmyren, förbundsordförande för Sverges läkarförbund, betraktar tak för antal tjänster som otdsenlgt och anser att staten bör ansvara för kartläggnngen av specalstläkarbehovet. Brst på specalstläkare nom vssa specalteter gör att hela sjukvården haltar. Brst på specalstläkare psykatr öppenvården påverkar även slutenvården och tvärtom. Obalans mellan tllgång och efterfrågan på specalstläkare resulterar dessutom en ojämlk vård, nte mnst eftersom tllgången på specalster varerar mycket mellan olka landstng, säger Hed Stensmyren, förbundsordförande för Sverges läkarförbund. Enlgt Framtdens Karrär Läkares undersöknng anser sju av to läkare att landstngens ST-tak för prmärvård och psykatr bör avskaffas. Hed Stensmyren är nte förvånad över undersöknngsresultatet. Hon anser att staten snarare än landstngen bör ta ett större ansvar för försörjnngen av ST-läkare nom respektve specalstområde. gör natonella prognoser Landstngen har nte kunnat tllgodose landets och befolknngens behov av psykatrer och allmänläkare. Därför är det rmlgt att staten tar ansvar och säkerställer att nuvarande bör landstngens st-tak för prmärvård och psykatr avskaffas? Ja Nej 28% 72% Undersöknngen genomfördes mot ett slumpmässgt urval av läkare Sverge den 16 21 mars 2018. Statstsk felmargnal 2,5 4 procentenheter. tllgång och framtda behov kartläggs och genomför nsatser så att tllräcklgt många utbldas. Många landstng saknar ett långsktgt perspektv sn planerng, utan att ha åtanke att det tar mnst fem år att utblda en specalstläkare. För att säkra kompetensförsörjnngen krävs långsktg och strategsk kartläggnng och planerng, säger Hed Stensmyren. Hon anser att staten bör ta stt ansvar den här frågan snarare än att gömma sg bakom landstngens självbestämmanderätt. Flera landstng har stora svårgheter med att leva upp Hed Stensmyren, förbundsordförande för Sverges läkarförbund. Foto: Rckard Erksson tll sna åtaganden och därmed med att säkra att befolknngen får tllgång tll vård. Staten kan tll skllnad från landstngen göra natonella prognoser och har även mandat och legtmtet att tllämpa ett natonellt perspektv på frågan. Landstngen har väldgt olka förutsättnngar, där somlga landstng behöver mer stöd än andra med kompetensförsörjnngen och utbldnngen av specalstläkare, säger Hed Stensmyren. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Prmärvården behöver stärka sn attraktvtet Prmärvården behöver anpassas och utvecklas på många sätt för att möta framtdens patentbehov. Ett tak för hur många patenter som kan lstas hos varje läkare, att göra det attraktvt för läkare att arbeta nom prmärvården och ett kompetent ledarskap är några vktga åtgärder. specalster allmänmedcn möjlghet att påverka sn arbetsstuaton, arbetsmljö, schemaläggnng och satsa på chefer som är nkluderande, stöttande, prestgelösa och tllvaratar medarbetarnas kompetens, säger Marna Tuutma. Antalet ST-läkare prmärvården behöver öka kraftgt. Det behövs en kartläggnng av exakt hur nyrekryterngsbehovet ser ut de kommande åren samt en långsktg kompetensförsörjnngsplan. Det är angeläget, nte mnst med tanke på att många prmärvårdsläkare är 55+. Staten bör exempelvs kunna leverera en rktad beställnng och fnanserng av ST-läkare tll landstngen, säger Marna Tuutma, ordförande Svenska Dstrktsläkarförenngen. specalstläkarkompetens behövs Hon anser att landstngen bör erbjuda de specalster allmänmedcn som har eller snart planerar att gå penson attraktva vllkor för att arbeta kvar och handleda ST-läkare. Behovet av specalstläkarkompetens är stort prmärvården. Under en övergångsperod är det vktgt att få andra specalstläkare att arbeta på vårdcentraler, och bl dubbelspecalster genom påbyggnadsutbldnng med bevarad specalstlön. Även blvande sjukhusläkare nom flera prmärvårdsnära specalteter bör få möjlghet att genomföra delar av sn tjänstgörng prmärvården. För att attrahera läkare tll framtdens prmärvård krävs en ökad attraktvtet. Ge subakuta tllstånd Enlgt Framtden Karrär Läkares undersöknng anser 90 procent av läkarna att ett system med fast läkarkontakt prmärvården skulle avlasta akutsjukvården. Hon påpekar att även sjukhusvården behöver ändra stt arbetssätt och föreslår att man nför mottagnngar för subakuta tllstånd. De kan ta emot patenter som nte är akuta men behöver bedömnng nom ett par dagar. skulle fast läkarkontakt prmärvården avlasta akutsjukvården? Skulle ett system med fast läkarkontakt prmärvården avlasta akutsjukvården? Ja Nej 10% 90% Marna Tuutma, ordförande Svenska Dstrktsläkarförenngen. Foto: Rckard L. Erksson Det behövs nföras patentansvarg läkare nom sjukhusvården och det ska bl lättare för patenter att komma kontakt med den. Då underlättar man för patenten, mnskar belastnngen på prmärvården och akutsjukvården. En vktg åtgärd för att stärka prmärvården är att nföra lstnng på allmänläkare med lstnngstak som möjlggör kontnutet, ndvdkännedom och medcnskt säker vård. Resurstlldelnngen tll prmärvården behöver dessutom öka kraftgt för att man ska kunna fullgöra stt uppdrag, säger Marna Tuutma. TEXT: ANNIKA WIHLBORG

framtdens karrär läkare aprl 2018 www.karrarlakare.se 5 Läkaren som älskar vldmarkslvet Vad är skllnaden med att arbeta som krurg på ett sjukhus Stockholm och expedtonsläkare på Klmanjaro? Det vet Olva Kwanuka som valt att kombnera det bästa av två världar: sn passon för naturupplevelser med läkarrollen. Med brnnande ntresse för äventyr är hon van att tänja på gränserna för vad som är möjlgt ute vldmarken. Idag kombnerar hon det vardaglga arbetet på krurgen vd Södersjukhuset med expedtonsresor Olva Kwanuka under en expedton tll Svalbard. Foto: Max-Mchel Koljn Ens kunskaper ställs på prov på 3 000 meters höjd, utan mobltäcknng och långt tll närmsta sjukhus där hon hjälper andra äventyrare tll säkra upplevelser. Mtt ntresse för vldmarksmedcn började egentlgen redan på läkarlnjen som jag nte tyckte svarade på frågor om hur v ska agera utanför sjukhusets lokaler med full utrustnng och bakjour, säger Olva Kwanuka som även är specalst nom bergsmedcn och dykläkare vd försvaret. Även om prncpen för läkarrollen är densamma rent medcnskt och praktsk ställs ens kunskaper på prov på 3 000 meters höjd, utan mobltäcknng och långt tll närmsta sjukhus, fortsätter hon. oslagbar känsla Längtan efter resor och äventyr har Olva haft så länge hon kan mnnas. Men det var när en komps drog med henne för att gå Kungsleden och bestga Kebnekase som ntresset för vldmarken fck fart. Jag ska erkänna att de första to mlen var väldgt kämpga, men det släppte när v kom fram. Känslan att få blcka över vdderna från toppen av Kebnekase var oslagbar, ren lycka. Jag får samma känslor när jag åker väg dag. Sedan dess har resorna blvt många, både prvat och arbetet. Efter att ha gått kurser vldmarksmedcn grundade hon Adventure Medcn 2014. Förutom att föreläsa för sjukvårdspersonal och andra, har hon åkt med på expedtoner tll bland annat Svalbard, Nepal, Kna och Klmanjaro. Tllsammans med medarbetarna har man erfarenhet från alla världens hörn. vktgt med kunskap Våra expedtonsläkare är alla passonerade äventyrare och har specfk kunskap nom bland annat bergsmedcn. Men det räcker nte med att bara vara läkare, utan v måste själva ha erfarenhet om de mljöer v ska åka tll och veta hur v reagerar på exempelvs höga höjder. Noggrann planerng är därför a och o. I skrvande stund var det ett år sedan Olva Kwanuka var fält, men senare vår väntar en längre resa tll Mongolet där hon bland annat ska lära ut första hjälpen. Det ska bl jättespännande att åka dt. Jag tycker varje resa har berkat mg enormt mycket och gjort mg tll en bättre läkare. Sen är det alltd rolgt att kombnera nytta med nöje, avslutar hon. TEXT: PAOLA LANGDAL Möt även Olva Kwanuka på läkarkongressen Framtdens Specalstläkare Malmö 5 september 2018. Nu är v Klara! Den 6 mars samlades v och våra systerföretag under namnet Klara. Klara därför att v bdrar tll att klara den svenska väl färden. Inom Klara är v experter på flexbltet för dg som själv vll styra dtt arbetslv. Vll du bl en av oss? Besök oss på vår nya webbplats klarakompetens.se och gör en ntresseanmälan så kontaktar v dg. Klara v hjälper välfärden med personalförsörjnng. I vårt nätverk fnns läkare, sjuksköterskor, psykologer, soconomer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder.

6 www.karrarlakare.se framtdens karrär läkare aprl 2018 Atttyderna tll kvnnlga läkare har förbättrats 45 procent av läkarna anser att atttyderna tll kvnnor nom hälso- och sjukvården har förbättrats efter att metoo-uppropen startade. Undersöknngsresultatet tyder på att metoo verklgen har bdragt tll förändrng. Det är fantastskt att så många läkare anser att metoo-uppropen verklgen har förändrat atttyden tll kvnnor sjukvården. Metoo har fungerat som en ögonöppnare för kvnnlga läkare men kanske synnerhet för många manlga läkare. Undersöknngsresultatet vsar att många manlga läkare ställer sg bakom och stöttar metoo-uppropen, säger Gta Rajan, specalstläkare allmänmedcn, engagerad Kvnnlga läkares förenng och medcnskt ansvarg på Wonsa, World of no sexual abuse. För att mnska förekomsten av sexuella trakasserer och övergrepp på arbetsplatser och lärosäten behövs ett tydlgt och systematskt arbete för att synlggöra, kartlägga och åtgärda, säger Gta Rajan. regstrerng kan göra skllnad Wonsa har utvecklat ett system för natonell regstrerng av sexuella trakasserer och övergrepp på arbetsplatser och lärosäten. Systemet kartlägger dels själva ncdenterna, dels hur ofta har atttyderna mot kvnnor förbättrats efter metoo? I november 2017 svarade 4 av 10 kvnnlga läkare att de blvt utsatta för sexuella trakasserer eller övergrepp stt yrke. Har atttyderna mot kvnnor nom hälso- och sjukvården förbättrats efter att metoo-uppropen startade? Ja Nej Metoo har fungerat som en ögonöppnare för kvnnlga läkare men kanske synnerhet för många manlga läkare dessa rapporterats tll ansvarga på arbetsplatsen samt hur ofta åtgärder vdtas. En natonell regstrerng gör det möjlgt att jämföra olka arbetsplatser och att följa upp det förebyggande och åtgärdande arbetet. Enlgt Gta Rajan kan en natonell regstrerng vara ett tydlgt och konkret steg arbetet mot sexuella trakasserer och övergrepp bland läkare. En tdgare undersöknng som Framtdens Karrär Läkare genomfört vsade att fyra av to kvnnlga läkare har blvt utsatta för sexuella trakasserer eller övergrepp på arbetet. Sffran är högre än väntat. Det är mycket lla att så många läkare har utsatts. Att så många utsätts av sna kollegor är särsklt uppseendeväckande, säger Gta Rajan. gemensam klassfcerng krävs För att komma tllrätta med sexuella trakasserer och övergrepp krävs ett systematskt och faktabaserat arbetssätt som nkluderas det ordnare arbetsmljöarbetet. En gemensam 45% 55% Gta Rajan, specalstläkare allmänmedcn, engagerad Kvnnlga läkares förenng och medcnskt ansvarg på Wonsa. klassfcerng av trakasserer och övergrepp hela sjukvården är en förutsättnng för att kunna arbeta systematskt och förebyggande med den här frågan. En läkare ska kunna jämföra olka arbetsgvares förekomst av sexuella trakasserer och övergrepp och även kunna se vlka åtgärder som har du blvt utsatt för sexuella trakasserer eller övergrepp? Har du som läkare eller läkarstudent blvt utsatt för sexuella trakasserer eller övergrepp dtt yrke som läkare? Ja, sexuellt trakasser Ja, sexuellt övergrepp Nej 2% vdtagts. Det kan förstås spela roll när läkare väljer sna framtda arbetsplatser, säger Gta Rajan. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Lyssna även på Gta Rajans föredrag på läkarkongressen Framtdens Specalstläkare Malmö 5 september 2018. 39% 0 10 20 30 40 50 60 40% av de kvnnlga läkarna har blvt utsatta för sexuella trakasserer eller sexuella övergrepp som läkare eller som läkarstudent. 1% har blvt utsatta för både sexuella trakasserer och övergrepp; därför blr totalsumman över 100%. 60% Från Framtdens Karrär Läkares undersöknng som genomfördes 16 21 mars 2018. exempel från drabbade kvnnlga läkare jag blev utsatt av en... Ctat läkare 1: Jag AT, han överläkare. Påhoppad hss, med hand på bröst och påtvngad kyss med tungan mn mun. Jag värjde mg och sa tll honom att sluta. Blev så chockad, v hade enbart yrkesrelaton. Han låtsades som nget hade hänt sedan. Många gånger nedsättande kommentarer från äldre manlga kollegor, såsom kvnnor ska nte syssla med krurg. Flera gånger har patent tafsat undersöknngsstuaton, på bröst och rumpa. Äldre sjuk man bad mg onanera åt honom. Ctat läkare 2: Jag gck som läkarstudent med en manlg överläkare på krurgmottagnngen. Vd ett tllfälle blev det en dskusson mellan den manlga patenten och överläkaren om vems objekt jag var. Ctat läkare 3: Blev tagen på brösten och mellan benen av en handledare på en utplacerng under utbldnngen. Kollega/anställd Chef eller överordnad kollega/anställd Handledare samband med utbldnng Patent Anhörg tll en patent 10% 28% 39% 49% 55% 0 10 20 30 40 50 60 Från Framtdens Karrär Läkares undersöknng som genomfördes 22 24 november 2017.

Medan du tar hand om patenterna tar v hand om dg! Sverges största bemannngsföretag för läkare och sjuksköterskor För att Sverges sjukvårdspersonal förtjänar goda vllkor! Kontakta oss på 08-120 666 50 eller besök oss på www.lakarleasng.se Du kan även SMS:a Läkare tll 71120 så hör v av oss tll dg!

8 www.karrarlakare.se framtdens karrär läkare aprl 2018 Läkares kompetensutvecklng fokus Fortbldnng för specalstläkare är ett återkommande ämne för dskusson. I en nylgen genomförd undersöknng svarade över hälften av läkarna att de nte får medcnsk fortbldnng den omfattnng de behöver som specalstläkare. På kongressen Framtdens Specalstläkare höst laddas det för att sätta nytt ljus på frågan och där fnns också chans tll massor med fortbldnng för alla deltagare! Läkaryrket nbegrper en lärprocess som löper hela yrkeslvet genom. Vad som är problematskt är att den längsta delen vår yrkeskarrär nte är reglerad. Det är därför angeläget att säkerställa att alla läkare nhämtar rätt kompetens för nuvarande och kommande verksamhet, säger Ola Björgell, regonöverläkare Regon Skåne, vetenskaplg sekreterare Svenska Läkaresällskapet, SLS, och ordförande programkommttén. färre fortbldnngsdagar I en undersöknng som Framtdens Karrär Läkare nylgen genomförde uppgav 55 procent av läkarna att de nte får medcnsk fortbldnng den omfattnng de behöver. Alarmerande tycker Ola Björgell, som menar att frågan om fortbldnng måste högre upp på dagordnngen. Jag brukar referera tll en kollega och mentor som ofta påpekade att hälften av det v lär ut är fel, men v vet nte vlken halva. Som läkare måste v vara absolut bäst, alltd fulladdade med färsk evdensbaserad kunskap. Att luta sg mot gammal kunskap är omöjlgt ett samhälle där kraven på snabba utskrvnngar ökar och patenterna är mer pålästa, fortsätter han. Som specalstläkare behöver v ständgt påfyllnng av ny evdensbaserad kunskap också utgå från CPD (contnuous professonal development) som nnefattar alla delar av den professonella kompetensen och nte bara kunskap som CME (contnuous medcal educaton). Som specalstläkare behöver v ständgt påfyllnng med ny evdensbaserad kunskap. Men läkarens uppgft är nte bara medcnsk. Hur v bemöter patenter är mnst lka vktgt, och något som det borde beredas mer plats för fortbldnngen för att uppnå en mer jämlk vård, fortsätter han. delat ansvar Fler röster höjs nu för ett större poltskt och facklgt ansvar frågan. I Storbrtannen har man bland annat myndghetsreglerng av fortbldnng för läkare med poängsystem. Huruvda det blr aktuellt Sverge återstår att se. Fortbldnng är den ensklda läkarens och arbetsgvarens delade ansvar där den senare måste se tll att det fnns resurser för att genomföras, säger han och berättar om SLS förslag där varje läkare får en ndvduell fortbldnngsplan som bygger på dentferat behov av kompetensutvecklng och som sedan utvärderas externt. Blr det rktgt bra kan man ha öppna jämförelser mellan verksamheter som morot. Med drvkraft från Svensk förenng för allmänmedcn (SFAM) är toppforskaren Janet Grant, professor medcnsk pedagogk från Storbrtannen, nbjuden för att dskutera för- och nackdelar med myndghetsreglerng av fortbldnng för läkare tllsammans med Svenska Läkaresällskapet, Sverges läkarförbund, SKL samt Socaldepartementet. Det fnns också en hel sesson om det yrkeslvslånga lärandet, med dess möjlgheter och ansvar, som leds av professor Stefan Lndgren. I år gör v en kraftsamlng och laddar för att sätta kompetensutvecklng för läkare fokus. Tllsammans kan v skapa en bra lärmljö där utbldnng och fortbldnng är en självklarhet och en vktg del varje läkares och verksamhets årlga produkton, avslutar Ola Björgell. TEXT: PAOLA LANGDAL Ola Björgell, vetenskaplg sekreterare Svenska Läkaresällskapet. Foto: Samuel Unéus får du medcnsk fortbldnng den omfattnngen du behöver? nte bara medcnsk kunskap Enlgt SLS bör läkares utbldnng ses som en kontnuerlg länk, från grundutbldnngen, över specalserngstjänstgörngen tll den yrkeslvslånga fortbldnngen. Fortbldnngen bör fortbldnngsfrågan dskuteras Vd kongressen Framtdens Specalstläkare (FSL) höst 4 7 september på Malmö Arena kommer frågan att dskuteras vdare flera sessoner, samt ett antal fortbldande programpunkter. Får du medcnsk fortbldnng den omfattnngen du behöver som specalstläkare? Ja 45% Nej 55% Karolnska Insttutet Uppdragsutbldnng erbjuder: Magsterutbldnng demensvård för läkare Webbaserad dstanskurs 60 hp med start hösten 2018 Karolnska Insttutet Uppdragsutbldnng erbjuder samarbete med Stftelsen Slvahemmet en unk utbldnng för dg som är läkare och vll ha en fördjupad förståelse nom demensområdet. Den tar dg genom forsknng, bästa praxs samt ger dg redskap att möta personer med demenssjukdom på ett professonellt sätt oavsett om de är tdg eller sen sjukdomsfas. Utbldnngen vänder sg också tll dg som vll få stöd förändrngs- och utvecklngsarbetet nom demensområdet på den egna arbetsplatsen. Genom utbldnngen kommer du medverka tll utvecklngen av en effektv och kvaltatvt säkrad demensvård. Möjlghet fnns att söka stpendum hos Alzhemerfonden. För mer nformaton: www.k.se/uppdragsutbldnng/demens

framtdens karrär läkare aprl 2018 www.karrarlakare.se 9 Läkarnas natonella beslut för hälso- och sjukvården Om läkarna skulle vara natonellt ansvarga för hälso- och sjukvården, skulle de först fatta beslut om att ge mer resurser tll prmärvården, fast läkarkontakt prmärvården och lstnngstak per läkare samt ett förstatlgande av sjukvården. Ett slumpmässgt urval av läkare Sverge fck frågan Vlka beslut skulle du först fatta om du var natonellt ansvarg för hälso- och sjukvården? prmärvården Många vll satsa mer på prmärvården. Att överföra resurser från sjukhusvården tll prmärvården skulle avlasta sjukhusen och löna sg längden. En storsatsnng bör göras för att specalstutblda dstrktsläkarna ytterlgare. Lägg större delen av läkarutbldnngen nom prmärvården och gör det möjlgt att få specalstmottagnngar anslutnng tll vårdcentraler. Fler läkare prmärvården ger en bättre arbetsbelastnng vlket är postvt både för personal och framförallt patenter Höjda löner för sjuksköterskor och undersköterskor är också något många vll prortera för att kunna locka dessa yrkesgrupper tll prmärvården. Man tycker också att det är nödvändgt att anställa mer personal nom andra yrkesgrupper, som läkarsekreterare, arbetsterapeuter, logopeder och sjukgymnaster. Resurser behövs också prmärvården för att alla patenter ska kunna ha en fast läkarkontakt. Samtdgt vll man se över antalet lstade patenter för varje läkare. Fler läkare prmärvården ger en bättre arbetsbelastnng vlket är postvt både för personal och framförallt patenter. Många menar att man bör mnska antalet onödga besök tll akutmottagnngar genom att nföra remsstvång från vårdcentral om nte patenten kommer med ambulans. förstatlgande av vården En stor del av de tllfrågade vll lägga ner landstngen och förstatlga vården. Syftet är att få en natonell standard på all vård landet. Man menar att det är ormlgt att poltker skall styra vården. Alla chefer på alla nvåer ska vara medcnskt utbldade. Många anser att medcnskt kunng personal ska leda sjukvården för att kunna skapa en bra vård. Ta bort poltska krav v är specalsterna nom sjukvård och vet hur man ska utnyttja resurserna och spara pengar. Man menar att det är alldeles för många chefer och admnstratv personal som nte har sjukvårdsutbldnng. I samband med ett förstatlgande vll man också ha ett gemensamt journalsystem och läkemedelslsta för hela landet nom alla vårdenheter. Det skulle ta bort onödg admnstraton nte mnst från läkarna. Mnska ekonomstyrnngen och därmed admnstratonen låt professonen styra och admnstratonen stödja. TEXT: MARIANNE SJÖBERG förslag på natonella beslut 1. Mer resurser tll prmärvården 2. Fast läkarkontakt prmärvården 3. Lstnngstak per läkare prmärvården 4. Höjda löner för sjuksköterskor och undersköterskor 5. Remsstvång tll akuten 6. Förstatlga vården 7. Låt professonen styra 8. Gemensamt journalsystem Jobba som läkare på natursköna Gotland Som specalst allmänmedcn nom Regon Gotland har du utrymme och frhet att välja om du vll fokusera mer klnskt eller ha ett handledaruppdrag där du förmedlar nspraton, kunskap och stöttar våra utbldnngsläkare. Hos oss har du även ett stort nflytande över hur verksamheten formas. Välkommen tll oss! Kontaktpersoner/ Enhetschefer: Therése Pettersson, Vsby Norr, 0498-268 754 Ncme Ila, Wsby Söder, 0498-203 680 Vktora Storm, Hemse vc, 0498-204 654 Carna Söderström, Slte vc, 0498-204 488 Hälso- och sjukvårdsförvaltnngen www.gotland.se/ledgajobb UPPSALAKURSERNA - hösten 2018 Allvarlga akuta nfektoner 2-5 oktober Akut nternmedcn 8-12 oktober Hematolog klnsk praxs 16-19 oktober Lungmedcnska sjukdomstllstånd 22-26 oktober Hemodynamk och utrednng av avancerad hjärtsvkt 5-9 november Barnurolog och uro-nefrolog 12-15 november Arytmer att dagnostsera, rskvärdera och handlägga 20-23 november Akuta neurologska symtom och sjukdomar 26-29 november Anmälan och kursprogram www.uppdragsutbldnng.uu.se

10 www.karrarlakare.se framtdens karrär läkare aprl 2018 Dgtal vård på dstans en av flera kontaktvägar tll sjukvården Man bör betrakta dgtal vård på dstans som en av flera kontaktvägar tll prmärvården. Dgtal vård är nte en separat verksamhet, den bör snarare fungera som en ntegrerad del den befntlga prmärvårdsverksamheten. Det anser Eva Plsäter Faxner, verksamhetsområdeschef prmärvård på SLSO. Eva Plsäter Faxner, verksamhetsområdeschef prmärvård på SLSO. Foto: Yanan L Att 52 procent av läkarna anser att dgtal vård på dstans är ett bra komplement tll den vanlga sjukvården tolkar Eva Plsäter Faxner som att det här är en fråga som hälso- och sjukvården behöver utveckla, så att den dgtala vården på dstans ntegreras den ordnare prmärvården. Hon anser att patenter med fördel själva kan genomföra vssa förberedande åtgärder nför stt dgtala läkarbesök. Tll exempel kan en dabetker rapportera data från sna senaste blodsockermätnngar. Patenter kan också besvara grundläggande frågor om stt tllstånd, vlket gör anamnesen mer genomarbetad. Det spar td för både läkare och patent när det väl är dags att träffas. Eva Plsäter Faxners erfarenhet är att dgtala möten ofta blr mer fokuserade än fysska möten, vlket kan bdra tll en ökad effektvtet. spar td och underlättar Några av de främsta fördelarna med dgtal vård på dstans är att det Några av de främsta fördelarna med dgtal vård på dstans är att det spar td och underlättar för patenter spar td och underlättar för patenter som har svårt att ta sg tll sjukvården eller annars hade behövt ta ledgt från jobbet för att besöka vårdcentralen. En anlednng tll att det dgtala och fysska bör ntegreras är att patenten kan få båda delarna hos samma vårdgvare och att läkaren kan dra nytta av teknken genom att exempelvs följa upp fysska besök va vdeolänk. En annan fördel är att man kan ha flerpartsmöten, där man förutom patenten kan ha tolk, anhörg eller en specalst på sjukhuset med vdeomötet, säger hon. I SLSO nleddes februar 2018 plotprojektet Alltd öppet på åtta vårdcentraler runtom landstnget. Inom ramen för plotprojektet kan såväl patenter som sjukvårdspersonal boka webbtder hos läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal va en app. När satsnngen utvärderats utfrån bland annat arbetsmljö- och patentsäkerhetsperspektv fnns det en möjlghet att den sprds tll fler vårdcentraler landstnget. nödvändgt med avgränsnngar V befnner oss bara början av den dgtala sjukvårdens utvecklng. I framtden kommer v förmodlgen att ntegrera mer artfcell ntellgens så mötet mellan vårdpersonal och patent på dstans blr mer förberett från båda är dgtal vård på dstans ett bra komplement? sdor. Samtdgt behöver man förstås göra avgränsnngar vlken vård som är lämplg att utföra på dstans. Att förlänga sjukskrvnngar eller skrva ut läkemedel som kan vara beroendeframkallande bör fortfarande göras va ett fysskt läkarmöte, säger Eva Plsäter Faxner. Är dgtal vård på dstans ett bra komplement tll den fysska sjukvården? Ja Nej 48% 52% TEXT: ANNIKA WIHLBORG Dgtal vård kan öka jämlkheten En fördel med dgtal vård på dstans är, enlgt Danel Brännström på Mndoktor.se, att patenten lugn och ro kan fylla uppgfterna som utgör grunden för anamnesen. För läkarna nnebär dgtal vård bland annat att de vd behov kan kontakta kollegor och specalster nnan de återkommer tll patenten med en dagnos. Det är glädjande att mer än hälften av läkarna betraktar dgtal vård på dstans som ett bra komplement tll den fysska sjukvården. Dgtal vård på dstans ökar tllgänglgheten, effektvteten och förbättrar möjlgheterna tll kvaltetssäkrng. Mn erfarenhet är att ju mer kunskap läkarna får om den dgtala vårdens möjlgheter, desto mer postvt nställda blr de, säger Danel Brännström, specalstläkare nom dermatolog och drftansvarg läkare på Mndoktor.se. kan behandla fler kronska patenter Den dgtala vården på dstans bdrar även tll en jämlk sjukvård eftersom alla patenter kan nå nätläkarna på lka vllkor, oavsett var landet de befnner sg. Patenterna behöver nte heller anpassa Dgtal vård på dstans ökar tllgänglgheten och effektvteten sn vardag med resor, ledghet från arbetet och lknande för att ta sg tll läkaren, säger Danel Brännström. Han betonar vkten av att professonen och de som har erfarenhet av dgtal vård får vara med och forma framtdens dgtala vård och att v nte sätter gränser som fort blr naktuella med en snabb teknkutvecklng. I framtdens dgtala sjukvård ökar patenternas delaktghet genom att de kan skcka n mätdata från ett dgtalt husapotek tll läkaren. Allt fler kronska sjukdomar kommer framöver också att kunna behandlas på dstans. Då kan den dgtala vården på Danel Brännström, specalstläkare nom dermatolog och drftansvarg läkare på Mndoktor.se. Foto: Mndoktor.se dstans avlasta den fysska sjukvården ännu mer, säger Danel Brännström. TEXT: ANNIKA WIHLBORG

framtdens karrär läkare aprl 2018 Dstansvård kompletterar och effektvserar vården www.karrarlakare.se 11 Dgtal vård på dstans är en förutsättnng för att sjukvårdens resurser ska räcka tll för framtdens vårdbehov. Prmärvårdschefen Henretta Arwn ser många fördelar. Tll exempel kan smarta system memorera och lagra nformaton om patenterna, vlket ökar kvalteten vården. Dgtal vård på dstans resulterar ofta korta, fokuserade och effektva möten mellan läkare och patent. Patentuppföljnngar på vdeolänk snarare än va telefon ger också en säkrare bedömnng eftersom det då är möjlgt för läkaren att tolka patentens ansktsuttryck och mmk, säger Henretta Arwn, allmänspecalst och prmärvårdschef Västra Götalandsregonen för vårdcentraler Partlle, Härryda Mölndal, södra och västra Göteborg. Hon betonar vkten av att läkare nvolveras utvecklngen och mplementerngen av tjänster som möjlggör dgtal vård på dstans, oavsett om det är en prvat eller offentlgt drven tjänst. Henretta Arwn vttnar även om att det har förekommt en vss frustraton den landstngsdrvna prmärvården krng de prvata nätläkartjänsternas arbetssätt. Det största vårdbehovet fnns nte alltd hos den patent som skrker högst. I dagsläget fungerar de prvata nätläkartjänsterna som en öppen marknad för patenter som vll få en snabb läkartd. Det saknas en systematsk tragerng av de patenter som kontaktar nätläkartjänsterna, säger Henretta Arwn. Dgtal vård på dstans resulterar ofta korta, fokuserade och effektva möten mellan läkare och patent naturlgt att många är skeptska Hon anser att läkarprofessonen bör ta ansvar för att prortera de patenter som är störst behov av vård. En tragerng där patenten får fylla ett antal frågor som utgör underlag för en första bedömnng gör det exempelvs lättare att hänvsa patenter som nte nödvändgtvs behöver ha en läkarkontakt tll exempelvs en fysoterapeut eller sjuksköterska. Enlgt Framtdens Karrär Läkares undersöknng ansåg 52 procent av läkarna att den dgtala vården på dstans är ett bra komplement tll den fysska sjukvården. 48 procent anser nte att den utgör ett bra komplement. Det är naturlgt att somlga läkare är skeptska tll det paradgmskfte som den växande dgtala vården nnebär. Stora förändrngar uppfattas ofta som ett hot tlls man skaffat sg kunskap och satt sg n hur det fungerar praktken. Jag är därför nte förvånad över att 48 procent av läkarna nte betraktar dgtal vård på dstans som ett Henretta Arwn, allmänspecalst och prmärvårdschef Västra Götalandsregonen. bra komplement tll fyssk sjukvård, säger Henretta Arwn. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Teknkskfte ger effektvare vård För att sjukvården ska klara av ökade vårdbehov framtden krävs fler rktade dgtala vårdlösnngar som är mer patentfokuserade. Det menar Roger Moln, analytker på Sverges Kommuner och Landstng (SKL) sn rapport Hälso- och sjukvården år 2035. Sverges befolknng förväntas öka med mer än en mljon under en toårsperod, vlket är den snabbaste befolknngsöknngen landets hstora. I takt med att befolknngen växer kommer behovet av kommunala välfärdstjänster att öka kraftgt enlgt rapporten. För att Sverge ska klara av att fnansera och bemanna hälso- och sjukvården kommer det att ställas höga krav på effektvserng som nte kan lösas på annat sätt än genom teknkskfte, säger Roger Moln och tllägger att det nte räcker med att bl dgtal allmänhet utan att dgtalserngen måste nrktas på sådant som är effektvserande. Eftersom den största delen av vårdens kostnader härrör från patenter med kronska sjukdomar är det vktgt att Roger Moln, analytker på Sverges Kommuner och Landstng. arbeta med preventon och rkta n dgtalserngen mot det hållet för att mnska vårdkonsumtonen, fortsätter han. mer rörlg vård I framtden, menar Moln, måste läkare bl mer medvetna om att yrket kommer att utvecklas bort från enbart fysska möten. Då kommer patenter att va sensorer kunna redovsa sna symptom realtd där man har en kontnuerlg dalog med vården. I och med dgtalserngen kommer ännu fler männskor att nås nom ramen för stt vardaglga lv, hemmet och på jobbet. Det v kan vänta oss är att vården blr mer rörlg, säger han. hur långt framme lgger dn arbetsgvare nom dgtalserng? Hur långt framme anser du att dn arbetsgvare (nom hälso- och sjukvården) lgger nom e-hälsa och dgtalserng? Mycket långt framme Ganska långt framme Inte så långt framme Inte alls långt framme 4% dgtal anamnes som stöd Artfcellt ntellgenta datorer kommer också att kunna ge stöd analysen av röntgenblder och provsvar för att föreslå bästa behandlng men även för att ta upp anamnes nför patentbesök vlket redan är verklghet på flera vårdcentraler. Idag fungerar den dgtala anamnesen som ett stöd läkarens bedömnng och underlättar journalförngen. Hur självständgt och automatserat dgtala doktorer kommer att fungera framtden är dock en öppen fråga. Fördelen med det kommande teknkskftet är att den sannolkt kommer att göra patenter mer självständga. Den nya teknken kommer att ge ett avancerat stöd tll patenterna och underlätta för läkarna att anpassa nsatserna ndvduellt för en mer effektv vård, avslutar han. 25% TEXT: PAOLA LANGDAL 34% 37% 0 5 10 15 20 25 30 35 40

12 www.karrarlakare.se framtdens karrär läkare aprl 2018 8 av 10 läkare kan tänka sg att arbeta på mndre ort Behovet av läkare är stort på mndre orter. Hela 80 procent av läkarna kan tänka sg att arbeta på en mndre ort. En rmlg arbetsbelastnng, möjlghet att påverka sn arbetsstuaton, bra arbetsmljö och bra balans mellan jobb och frtd är de faktorer som främst skulle öka läkarnas ntresse för arbete på mndre ort. Det låter väldgt högt med 80%. Läkares ntresse för att arbeta på en mndre ort brukar vanlgtvs vara betydlgt lägre än så. Det här är en strategskt vktg fråga eftersom många läkare prmärvården på mndre orter börjar närma sg pensonsåldern. Prmärvården behöver kontnutet för att behålla sn legtmtet, säger Nels West, famljeläkare vd Edsbyns Hälsocentral. Han tog läkarexamen 1980, är sedan 1986 dstrktsläkare och arbetar sedan tjugo år tllbaks på Edsbyns Hälsocentral. Rmlg arbetsbelastnng, möjlghet att påverka sn arbetsstuaton, bra arbetsmljö och bra balans mellan jobb och frtd anges som de vktgaste faktorerna för att öka läkares ntresse för arbete på en mndre ort. ltet team och följa patenterna Ett av de stora mervärdena för en läkare på en mndre ort är möjlgheten att verka som en postv kraft för Nels West, famljeläkare vd Edsbyns Hälsocentral. befolknngen och att lära känna och kunna följa patenter under en längre td, vlket verklgen är berkande. De faktorerna saknar jag undersöknngsresultatet, säger Nels West. Att arbeta på en mndre ort nnebär nte att göra klasssk karrär. Däremot har man förmånen att jobba ett ltet team och verklgen lära känna sna patenter. Lvskvalteten är dessutom ofta mycket hög på mndre ort, med närhet tll naturen, säger Nels West. arbetsmljön vktgast Det är självklart postvt och glädjande att så många läkare kan tänka sg att arbeta på mndre orter. Prmärvården utgör navet en fungerande nära vård, och en förutsättnng för att v ska kunna utveckla den nära vården hela landet är att läkare söker sg även tll prmärvården på mndre orter, säger Eva Nordn Olsson, specalstläkare allmänmedcn och bträdande prmärvårdschef Regon Dalarna. Arbetsmljöfrågan är enlgt henne mest betydelsefull för att attrahera fler läkare tll mndre orter. Arbetsplatser där läkarna har möjlghet att påverka hur arbetsdagen är utformad och där det fnns utrymme för ndvduella lösnngar utfrån varje läkares lvsstuaton stärker attraktvteten. Det ger sn tur möjlghet tll en god balans mellan arbete och frtd. sjukhusnärvaro på vårdcentralen Prmärvården behöver första hand specalster allmänmedcn. Former för samverkan med andra specalstläkare behöver dock utvecklas den framtda nära vården. I det ngår användande av nya dgtala teknker, men också möjlgheten att specalstläkare från sjukhusklnkerna kan komma tll vårdcentralerna och möta kan du som läkare tänka dg att arbeta på en mndre ort sverge? Ja Nej 20% Prmärvården utgör navet en fungerande nära vård 80% Eva Nordn Olsson, specalstläkare allmänmedcn och bträdande prmärvårdschef Regon Dalarna. patenter där, men ha sn bas på sjukhusklnken. Jag tror att den närmare samverkan med andra specalteter gäller främst psykatr, barnmedcn, ortoped och nvärtesmedcn men även andra specalstläkare kan behövas på konsultatv bass, säger Eva Nordn Olsson. lvskvalteten väger tungt Jag tolkar undersöknngsresultatet som att fler läkare kan tänka sg att arbeta på en mndre ort om de erbjuds en attraktv arbetsmljö där de kan påverka sn arbetsstuaton, har en rmlg lön och en rmlg arbetsbelastnng. Utöver de faktorer som fnns med på lstan anser jag att lvskvalteten att kunna bo och jobba på en mndre ort väger tungt. Jag ser gärna en utökad samverkan mellan prmärvården på mndre orter och specalstläkare ortoped, nternmedcnare och geratrker, säger Davd Wetterhall, som är legtmerad läkare sedan 2006 och sedan dess huvudsak har arbetat på Hällefors vårdcentral. Sedan 2014 är han specalst allmänmedcn. TEXT: ANNIKA WIHLBORG vlka faktorer skulle öka ntresset att arbeta på en mndre ort? Vlka faktorer anser du skulle öka ntresset för läkare att arbeta på en mndre ort? Ange gärna flera. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 76% 73% 72% 69% 68% 64% 63% 59% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 1 Rmlg arbetsbelastnng 2 Möjlghet att påverka dn arbetsstuaton 3 Bra arbetsmljö 4 Bra balans mellan jobb och frtd 5 Bra schemaläggnng/arbetstder 6 Hög lön 7 Bra team/arbetskamrater 8 Möjlghet tll kompetensutvecklng och vdareutbldnng 9 Arbetsplats nära hemmet Davd Wetterhall, specalst allmänmedcn på Hällefors vårdcentral. 53% 49% 38% 37% 34% 34% 32% 5% 2% 10 Närhet tll natur/frtdsaktvteter 11 Bra karrär- och utvecklngsmöjlgheter 12 Delta verksamhetsutvecklngen 13 Ett närmare ledarskap 14 Avancerad sjukvård lokalt (på mndre sjukhus eller vårdcentraler) 15 Servce tll famlj/anhörga 16 Annat 17 Vet ej

framtdens karrär läkare aprl 2018 www.karrarlakare.se 13 Ska prmärvården nom ramen för ST vara oblgatorsk? Den frågan debatteras fltgt efter att Västra Götalandsregonen föreslagt att alla ST-läkare ska göra sdotjänstgörng nom allmänmedcn under mnst två månader. Ämnet har även lett tll dskussoner om hur brsten på specalster nom bland annat prmärvård och psykatr ska lösas. Även om avskten är god att bygga broar mellan prmärvården och sjukhusbaserad vård höjs nu tonläget om förslaget tll oblgatorsk sdotjänstgörng allmänmedcn. Läkarförbundet är mycket krtska tll att prmärvården nte får rätt förutsättnngar att uppfylla stt uppdrag att vara basen för svensk hälso- och sjukvård. Därför drver v på och arbetar för en natonell prmärvårdsreform med lstnng på läkare och ett lstnngstak. Men läkares specalserngstjänstgörng är prmärt en utbldnngsfråga och ska utformas ndvduellt utfrån målbeskrvnngen för specalteten, vlket rmmar lla med det föreslagna oblgatoret, säger Sofa Rydgren Stale som är psykater och ordförande utbldnngs- och forsknngsdelegatonen på Sverges Läkarförbund. bra med ömsesdg förståelse Som specalstläkare nom psykatr kan Sofa dock se fördelarna med att Sofa Rydgren Stale, ordförande utbldnngs- och forsknngsdelegatonen på Sverges Läkarförbund. är oblgatorsk sdotjänstgörng prmärvården för st-läkare bra? Vad anser du om oblgatorsk sdotjänstgörng prmärvården för ST-läkare nom vssa andra specalteter? Bra Dålgt Ett ökat utbyte skulle kunna leda tll en mer ömsesdg förståelse 33% Foto: Rckard L. Erksson få en nblck prmärvården. Specellt då patenter med psyksk ohälsa fnns alla delar av vårdkedjan. Ett ökat utbyte skulle kunna leda tll en mer ömsesdg förståelse och ett bättre samarbete mellan prmärvård och sjukhusbaserad vård. Men för att få tll en bestående förändrng måste v använda oss av morötter stället för pska. Tvngas ST-läkare ut prmärvården fnns det rsk att tjänstgörngen nte uppfattas som särsklt gvande, fortsätter hon. I en undersöknng från mars år som genomfördes av Framtdens Karrär Läkare, ställdes frågan tll ett slumpmässgt urval av läkare vad de ansåg om oblgatorsk sdotjänstgörng nom vssa andra specalteter för ST-läkare. Här svarade hela 67% att de var postvt nställda. På frågan: Vlka specalteter borde sdotjänstgöra nom prmärvården? angav en majortet av de svarande att psykatr, nternmedcn och geratrk kunde vara lämplga. Men när Sjukhusläkaren gjorde en enkät fck förslaget på oblgatorsk tjänstgörng nom prmärvården tummen ner från 37 av 53 specaltetsförenngar nom Läkarförbundet. Många menade just att en tdsdefnerad oblgatorsk tjänstgörng nte är förenlg med nuvarande föreskrft från Socalstyrelsen. Men också att ST-läkare redan har svårt att hnna med adekvat sdotjänstgörng. satsa på god arbetsmljö Jonas Ålebrng som är ordförande Sverges yngre läkares förenng (Sylf) säger att det är vktgt att fråga utreds ytterlgare. V tror att läkare som gör specalserng på sjukhus kan lära sg mycket 67% av prmärvården, men man måste utgå från vlken specaltet det handlar om och ST-läkarens ndvduella behov och förutsättnngar. Det v från Sylf efterfrågar är tydlga mål med sdotjänstgörng nom allmänmedcn, säger han. Istället för att tvnga ut samtlga ST-läkare prmärvården tycker Jonas att det är bättre att satsa på att utlysa fler offentlga ST-tjänster nom allmänmedcn och förbättra arbetsmljön. För att vårdcentralen ska bl en attraktv arbetsplats måste man locka läkare med bra vllkor. Prmärvården passar tll exempel utmärkt för möjlghet tll vdareutbldnng nom kommunkaton och hälsofrämjande arbete, fortsätter han. fler läkare på chefspostoner Psykatr är en annan brstspecaltet med stort rekryterngsbehov. Just nu utbldas 500 läkare nom psykatrn, men med den psykska ohälsan som ökar och en stor kommande pensonsgrupp bland psykater kommer behovet av utbldnngsplatser att växa. För att locka fler läkare tll brstspecalteter tror Sofa att man måste arbeta mer aktvt med arbetsmljön som börjar med gott ledarskap. V vet att om man har bra stöd från sn chef och kan påverka den egna arbetsstuatonen mnskar rsken för utmattnng och annan psyksk ohälsa. Därför är det vktgt att fler läkare får möjlghet att klva fram som chefer, säger Sofa Rydgren Stale. Internmedcn Psykatr Geratrk Akutvård Pedatrk Ortoped Infektonssjukdomar Öron näsa hals Dermatolog Arbets- och mljömedcn Obstetrk och gynekolog Oftalmolog Anestes och ntensvvård För att vårdcentralen ska bl attraktv arbetsplats måste man locka läkare med bra vllkor Jonas Ålebrng ordförande Sverges yngre läkares förenng. välkomnar kartläggnng Det återstår att se om ST-läkare kommer att behöva göra oblgatorsk sdotjänstgörng nom prmärvården. I skrvande stund välkomnar Sylf Socalstyrelsens uppdrag att göra en samlad kartläggnng och bedömnng av sjukvårdens tllgång och behov syfte att mnska brsten på specalstläkare. Det är postvt att staten nu tar ett större ansvar för läkarnas kompetensförsörjnngskedja. En samordnad planerng baserad på korrekt statstk om tllgång och efterfrågan är grunden för en ändamålsenlg kompetensförsörjnng, och för att nå dt måste staten och landstngen samarbeta mer, avslutar Jonas Ålebrng. vlka specalteter bör sdotjänstgöra prmärvården? TEXT: PAOLA LANGDAL Vlka av följande specalteter bör sdotjänstgöra nom prmärvården? Ange gärna flera. 10% 44% 36% 26% 88% 87% 79% 69% 67% 63% 58% 57% 50% 0 20 40 60 80 100 Foto: Eva Wdman

14 www.karrarlakare.se framtdens karrär läkare aprl 2018 Nära vård kräver bred samverkan De åtgärder som läkarna anser är vktgast för att skapa en fungerande nära vård är åtgärder för att stärka prmärvården med resurser, personal, maxmalt antal patenter per läkare, fast läkarkontakt och bättre tllgänglghet. Men nära vård handlar även om ett bredare perspektv och samverkan. Undersöknngsresultatet är nte förvånande, det är naturlgt att prmärvården hamnar fokus. Samtdgt är det vktgt att betrakta frågan utfrån ett bredare perspektv. En förutsättnng för en välfungerande nära vård är en nära samverkan mellan prmärvård, kommunal hälso- och sjukvård och sjukhusvård, säger Emma Spak, ST-läkare allmänmedcn och samordnare för nära Vård på Sverges Kommuner och Landstng (SKL). Uppdraget nnebär att Emma Spak samordnar SKL:s stöd tll kommuner och landstng deras arbete med omställnng tll en nära vård. utgå från patentens behov Hon beskrver nära vård som ett förhållnngssätt som utgår från patenternas behov och förutsättnngar och tllvaratar patenternas förmåga att, med rätt stöd, En framgångsfaktor är att vårdgvare vågar testa nya lösnngar och nya arbetssätt utöva egenvård och fatta medcnska beslut krng den egna sjukdomen. Patenter med exempelvs astma, KOL eller andra kronska sjukdomar ska kunna få det stöd de behöver för att själva kunna hantera så mycket som möjlgt av sn daglga omvårdnad. Ytterlgare en väsentlg del av den nära vården är att arbeta proaktvt med kronskt sjuka patenter och därgenom största möjlga mån förebygga sjukhusnläggnngar, säger Emma Spak. krävs vlja tll förändrng Nära vård är, enlgt Emma Spak, tll stor del en kulturfråga. För att samverkan mellan prmärvård, kommunal vård och sjukhusvård ska stärkas krävs vlja att verklgen skapa förändrng så patenter som har flera olka vårdgvare nte stöter på hnder vårdkedjan. Ett övergrpande syfte Emma Spak, ST-läkare allmänmedcn och samordnare för nära Vård på SKL. Foto: SKL med att utveckla den nära vården är, enlgt Emma Spak, att fokusera mer på hälsofrämjande och proaktva nsatser som stärker patentens egen förmåga. Just nu utvecklas den nära vården på många platser runtom landet. En förutsättnng för att skftet från en reaktv sjukhusbaserad vård tll en proaktv nära vård ska bl framgångsrkt är ett ledarskap med mandat och rätt kompetens för att drva den här typen av utvecklng. Ytterlgare en framgångsfaktor är att vårdgvare vågar testa nya lösnngar och nya arbetssätt, säger Emma Spak. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Nära vård. Vård nära patenten. Vad nnebär det egentlgen? Vården Sverge står nför stora utmanngar. V blr allt fler, v lever längre och v kan bota allt fler sjukdomar. Faktorer som gör att behovet av vård ökar dramatskt. Redan dag är det svårt att få vårdpersonalen att räcka tll. Hur kan v organsera vården? Jo, genom att erbjuda befolknngen nära vård. Nära vård nnebär att vården delas upp fler vårdnvåer vlket kräver en omstrukturerng av hela hälso- och sjukvården utfrån patentens behov, förklarar Torun Hall, förvaltnngsdrektör för Regon Uppsalas nya vårdförvaltnng, Nära vård och hälsa. Hon är dstrktsläkare sedan 1994 och har sedan 1999 vart chef nom prmärvården Regon Uppsala. I prncp all vård utanför sjukhusvården kan ngå en nära vård. Utöver prmärvården kan även mobla närvårdsteam, hablterng och den kommunala vården och omsorgen ngå. Torun Hall, förvaltnngsdrektör för Regon Uppsalas nya vårdförvaltnng, Nära vård och hälsa. Foto: Staffan Claesson kontnutet och tllgänglghet Regon Uppsala har kommt långt planerngen att omorgansera vården efter patenternas behov, att skapa en nära och effektv vård. För att kunna genomföra planerna anser Torun att det behövs utökade ekonomska resurser och fler medarbetare. Att vara en attraktv arbetsgvare är därför en förutsättnng för att den nära vården på allvar ska kunna utvecklas. Nära vård nnebär att vården befnner sg nära patenten rent geografskt och relatonellt Men vad betyder det att vården är nära? Nära vård nnebär att vården är nära patenten rent geografskt, men också har en relatonell närhet. Det nnebär att patenten upplever att vården erbjuder kontnutet och en hög tllgänglghet. Kontnutet tll en enskld läkare eller ett vårdteam gör att patenten känner sg trygg och nte behöver upprepa sn sjukdoms hstora, vlket även gör vården effektvare, svarar Torun Hall. V planerar att organsera den nära vården va vårdcentrum där hälsocentraler med barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, hablterng och flera andra vårdformer samverkar, med många olka professoner på ett samlat ställe där patenten befnner sg. Ett vårdcentrum är också plattformen för ett nära samarbete med kommunerna. Det är en organsatonsform som jag har stor tlltro tll, säger Torun Hall. Jag upplever att v som satsar på att förverklga vsonen om en nära vård stärker vår attraktvtet gentemot presumtva medarbetare. Ytterlgare en vktg komponent den nära vården är att stärka samverkan med patenten. Dgtala patentmöten och att patenterna har tllgång tll sna egna journaler är några exempel på hur patenternas delaktghet kan öka, säger hon. Dessutom tror jag på en utöknng av våra uppskattade mobla närvårdsteam som åker hem tll patenter med funktonshnder och stora vårdbehov. Vården kommer tll patenten. TEXT: ANNIKA WIHLBORG

framtdens karrär läkare aprl 2018 Utbyggd prmärvård behövs för en fungerande nära vård www.karrarlakare.se 15 Hur vll läkarna skapa en fungerande nära vård utfrån patenternas behov? Entydgt var att mer resurser tll prmärvården måste tll för en fungerande nära vård som är trygg för patenten och ger personal en dräglg arbetsbelastnng. V lka är dna vktgaste åtgärder för att skapa en fungerande Nära vård, utfrån patenternas behov? Den frågan har ett slumpmässgt urval av läkare svarat på. ökade resurser och nformaton Man anser att det behövs mer ekonomska resurser tll prmärvården. Fnns det nte mer pengar bör en omfördelnng göras från sjukhus och andra specalstenheter. Det skulle ge en bra arbetsmljö som gör att läkare och övrg personal stannar nom prmärvården. Många anger att man vll bygga ut prmärvården, ha kvar de mndre sjukhusen och fler vårdcentraler. Om den nära vården får befogenheter, nte bara krav från styrande admnstratörer, skulle det kunna ske en postv utvecklng. Man efterlyser även bra nformaton tll allmänheten så att männskor förstår vlken nstans de skall söka sg tll. Många går tll akuten med åkommor som hör hemma på en vårdcentral. mer personal tll prmärvården Många anser att det behövs mer personal nom alla områden nom prmärvården så att varje yrkesgrupp arbetar med rätt saker. Bättre bemannng mnskar arbetsbelastnngen och kan därgenom locka fler läkare och sjuksköterskor tll prmärvården. Man belyser även vdareutbldnng av prmärvårdsläkare för att upprätthålla god vårdkvaltet med begränsade resurser. rmlgt antal lstade patenter Att ha ett rmlgt antal lstade patenter ger en dräglg arbetsbelastnng, man nämner 1 000 1 500 patenter per läkare. I dessa kommentarer framhåller man arbetsmljön som en förutsättnng för att klara en hög arbetsbelastnng, exempelvs tllräcklgt många lokaler och bra utrustnng. Man anser även att man bör avlasta en del admnstraton från läkarna vlket dag är en flaskhals. fast läkarkontakt Att patenterna har samma läkare ger många fördelar menar man. Det blr en trygghet för patenten, både läkare och patent får en kontnutet och läkare behöver nte läsa n sg på nya patenter. Uppföljnng kan ske va telefon eller dgtalt då läkaren känner sn patent. Tllgänglghet är nte bara öppettder på en vårdcentral. Här beskrver man att det nnebär att komma fram telefonkön eller va nät, att kunna få en akuttd nom ett dygn och möjlghet tll återbesök nom rmlg td. Man menar även att hembesök och mobla team är sätt att öka tllgänglgheten för svårt sjuka patenter. TEXT: MARIANNE SJÖBERG fungerande nära vård Åtgärder för en fungerande nära vård 1. Mer resurser tll prmärvården 2. Mer personal tll prmärvården 3. Maxmalt antal patenter per läkare 4. Fast läkarkontakt för varje patent 5. Bättre tllgänglghet tll prmärvården Nya arbetssätt, säkrare vård och bättre arbetsvllkor Hos oss ägnar läkaren mer än 90% av sn td åt att bara vara läkare och mndre td åt admnstraton. På så vs räcker hon tll fler. Skrftlg, asynkron kommunkaton är effektvt, underlättar kontnutet och kvaltetsarbete. 21% av patenterna trageras kostnadsfrtt vdare tll egenvård eller fyssk undersöknng. Läkaren väljer själv kommunkatonssätt efter att ärendet skckats n skrftlgt. Tllgång tll dagnostk är en självklarhet när patenten behöver provtagnng eller röntgen. V genomför kollegal gransknng på var 20:e patent (anonymserad) och kan snabbt fånga upp och åtgärda eventuella avvkelser. Med teknkens hjälp kan v förebygga de vanlgaste rskerna för fel/fördröjd dagnos. Beslutsstöd, rktlnjer och rådgvnng kollegor emellan fnns lättllgänglgt för läkaren. Genom aktvt arbete med statstk, exspektans och dalog mnskar v antbotkakonsumtonen. V jobbar ständgt med vdareutvecklng och kvaltetsarbete. Välkommen att bdra du med! V har ett stort team av läkare från olka specalteter vlket gör att en hel del besvär kan lösas utan att våra patenter behöver remtteras vdare. Detta avlastar nte mnst sjukhusklnker. Dgtala läkarbesök världens första och kortaste läkarutbldnng Välkommen tll vårt semnarum på Vtals 26 aprl kl 09.00 sal J1 eller besök oss monter B03:02 mndoktor.se

16 www.karrarlakare.se framtdens karrär läkare aprl 2018 Läkarna rekommenderar V bad läkarna ange vlka bemannngsföretag de skulle rekommendera tll hälso- och sjukvården om en läkarvakans behöver fyllas. Läkarjouren, Dedcare Doctor, LäkarLeasng och Rent a Doctor (numera Klara) var de bemannngsföretag som flest rekommenderade. vlka bemannngsföretag skulle du rekommendera tll sjukvården? Vlka av följande bemannngsföretag skulle du rekommendera tll sjukvården om en läkarvakans behöver fyllas Ange gärna flera. Läkarjouren Dedcare Doctor LäkarLeasng Rent a Doctor (numera Klara) Agto Agla Bonlva Skandnavsk Hälsovård DocPartner Svensk vårdsupport Randstad Medlnk LILAB Centrc Care Helsebemannng Sverek Pelmatc PlusCare 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 1% 1% 1% 2% 1,5% 1,5% 1,5% 1,5% 3,5% 4% 5,5% 7% 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Dedcare och Rent a Doctor Dedcare Doctor, Rent a Doctor (numera Klara), Läkarleasng och Läkarjouren är de mest välkända bemannngsföretagen för läkare. vlka bemannngsföretag för läkare känner du tll väl? Vlka av följande bemannngsföretag för läkare känner du tll väl? Ange gärna flera. Dedcare Doctor Rent a Doctor (numera Klara) LäkarLeasng Läkarjouren DocPartner Medlnk Helsebemannng Agla Agto Ambo Helse Medcura Bonlva Randstad Skandnavsk Hälsovård LILAB PlusCare Svensk vårdsupport Sverek Centrc Care Prdoc InstaCura Collgo Vårdkompetens Inget av dessa 9% 8% 7% 7% 7% 6% 5% 5% 4% 4% 4% 3% 3% 2% 2% 1% 1% 13% 20% 26% 30% 32% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 39% Inför att den nya lagstftnngen GDPR börjar gälla den 28 maj 2018, ber v att n kontaktar oss om n nte önskar få denna tdnng, delta våra undersöknngar eller på annat sätt nformeras om nnehållet. Mala tll GDPR@nextmeda.se för att avregstrera er. Ange att det gäller tdnngen Framtdens Karrär Läkare.

framtdens karrär läkare aprl 2018 Akutsjukvård med perspektv www.karrarlakare.se 17 Chrstan Unge har arbetat med akutsjukvård både Sverge och andra länder och är nu aktuell med en bok där han öppet berättar om msstag och lärdomar. Internmedcnaren Chrstan Unge står bakom medcnpodden Ronden och februar utkom boken Har jag en dålg dag kanske någon dör. När jag arbetade Burund för 15 år sedan började jag skrva små mejl hem från fältet, där jag beskrev olka jobbga stuatoner. Sen har jag fortsatt att skrva lknande saker om utmanngar här hemma, säger han. Den svenska akutsjukvården tampas med problem som brst på vårdplatser och för få sjuksköterskor. Och trycket är högt. Om det stter 200 patenter på akuten måste v alla jobba snabbare och blr tll sst kanske slarvgare, och då kommer msstagen, säger Chrstan Unge. Men han är snabb med att betona att svensk sjukvård är fantastsk jämförelse med många andra länder. nget nsuln att ge honom I Burund fanns 280 läkare hela Internmedcnaren Chrstan Unge har arbetat bland annat Kna, Chle, Frankrke och Burund och är nu aktuell med boken Har jag en dålg dag kanske någon dör. Foto: Göran Segeholm landet och sjuksköterskorna hade en kompetensnvå som undersköterskor. Det var svårt att bedrva sjukvård där. Då fck man sortera och htta bara de absolut svårast sjuka och försöka rädda dem. V har helt olka måttstockar och förväntnngar på sjukvården. Ett exempel som Chrstan Unge tar upp sn bok handlar om två barn som kommer tll akuten och får dagnosen dabetes en pojke Burund, och en flcka Sverge. Den unga tjejen pustade ut och var glad över att det nte var något ännu värre, men pojken Burund gck en säker död tll mötes, jag hade nget nsuln att ge honom. lade rbban för högt Perspektven på sjukvården har många gånger vart av godo, men också skapat problem för Chrstan Unge. V har helt olka måttstockar och förväntnngar på sjukvården Den första tden Burund var jag frustrerad och hade jättemycket ångest. Jag lade rbban lka högt som Sverge, men jag hade varken labb eller röntgen. När jag kom hem tll Sverge var det svårt att anpassa sg åt andra hållet, jag kunde ha svårt att förstå varför patenter kom n akut för att röntga sn tå. Arbetsgången på sjukhuset Burund sklde sg markant från Sverge och Chrstan Unge utvecklade sn förmåga att ställa dagnos. Där kunde jag nte ta en mängd prover. Jag lärde mg att lta på det jag såg, kände och undersökte. TEXT: ADRIANNA PAVLICA Påverka global hälsa nom läkemedelsbranschen Tomas Andersson, specalstläkare klnsk farmakolog och Clncal Vce Presdent Cardo vascular/chronc Kdney Dsease vd Astra Zeneca. Samspelet mellan läkarkåren och läkemedelsbranschen är en oumbärlg faktor utvecklngen av global sjukvård. Att arbeta med läkemedelsutvecklng medför möjlgheten att tllämpa sn medcnska kunskap på bred skala och chansen att förändra lvet för mljontals männskor. Läkemedelsndustrn har på senare år genomgått en omfattande förändrng och befnner sg dag något av en ponjärfas vad gäller att utforma nya läkemedel och modalteter. Inom den tdga forsknngen lgger fokus på nya typer av läkemedel, såsom ant-sense olgonukleotder och modferat RNA. Det är en ntressant utmanng eftersom v behöver lära oss från grunden hur v utvecklar och testar sådana läkemedel på männskor på ett säkert och effektvt sätt. Området är mycket spännande med nya angreppssätt, vlket nnebär att v också kan komma åt mekansmer som tdgare vart utom räckhåll, berättar specalstläkaren klnsk farmakolog och Clncal Vce Presdent Cardovascular/Chronc Kdney Dsease vd Astra Zeneca, Tomas Andersson. förändrar männskors tllvaro Som läkare nom läkemedelsbranschen har man chansen att påverka tllvaron för männskor hela världen och tllämpa sna klnska och vetenskaplga kunskaper ett brett sammanhang. Det fnns skulle du kunna tänka dg att arbeta nom läkemedelsndustrn? Ja Nej 40% 60% dessutom ett väl fungerande partnerskap mellan företag och klnskt aktva läkare, vlket nrktas på att ta vara på de senaste vetenskaplga framstegen och se tll att de kommer patenterna tll godo. Våra forsknngssamarbeten omfattar allt från grundläggande vetenskap tll både tdga och sena läkemedelsstuder. V arbetar nära både forskare och klnskt verksamma läkare och genom att htta nnovatva sätt att behandla patenterna uppnår v resultat som är omöjlga för en ensam praktker. Det är oerhört nsprerande. stmulerande mljö Hela 40 procent av läkarkåren är ntresserade av en karrär nom branschen; området har breda karrärvägar en stmulerande, nternatonell mljö och Tomas påpekar att de som söker sg tll branschen kan se fram emot att ta del av mycket ny kunskap. De flesta som ntresseras av läkemedelsutvecklng är vetgrga och öppna, vlket mångt och mycket är en förutsättnng som läkare är man en stor resurs för ndustrn, men det fnns enormt mycket ny kunskap att nhämta. Det är därmed fantastskt rolgt att så många tllfrågade läkarkollegor kan tänka sg arbeta nom läkemedelsndustrn. För mg speglar det en postv grundnställnng tll det banbrytande forsknngsarbete som sker nom läkemedelsutvecklng, och jag välkomnar ntresserade kollegor att prova på! TEXT: SANDRA AHLQVIST

18 www.karrarlakare.se framtdens karrär läkare aprl 2018 Hjärnforskaren som blev en banbrytare Läkaren Katarna Gospc har alltd brunnt för att nysta hjärnan och httade helt nya och oväntade vägar för sn forsknng. De medcnska upptäckterna kombnerar hon med allt från nrednng tll ledarskapsutbldnng, och har nu httat den magska formeln för att bl en banbrytare. Katarna Gospc är utbldad fysolog, läkare och hjärnforskare, har skrvt en rad populärvetenskaplga böcker och drver ett företag. Just nu jobbar hon med att utveckla en VRplattform för socal e-nlärnng. Den klassska läkarvärlden med klnskt arbete och forsknng lämnade hon redan som 27-årng. Jag kände nte energn nom akademn eller landstnget. Det var väldgt utstakat, som en spkrak tågräls med en rad statoner att bara tcka av. Det var väldgt herarkskt, och man skulle helst vara en 50-årg medelålders vt man och komma från en fn famlj för att passa n ordentlgt. jag gör mn grej Hennes doktorsavhandlng handlade om vad som händer hjärnan vd beslutsfattande och Katarna Gospc lämnade läkarvärlden för att skrva en bok på temat. Det gav en snöbollseffekt. Jag kom ut meda och det började komma n förfrågnngar om att föreläsa och hålla workshops. Jag började jobba kommersell reg och har på vägen träffat männskor som lett tll nya jobb och déer. Att hon bröt normer nom läkarvärlden fck många att reagera negatvt. Det är som en bubbla där man nte får gå snabbare än den allenarådande takten, och där man ska göra som alla andra. När du lämnar den är det som att ndrekt frågasätta det de andra gör, säger Katarna Gospc. I sn senaste bok, I huvudet på en banbrytare, skrver hon och journalsten Vggo Cavlng om fem steg tll framgång: mljö, dé, repetton, tajmng och mod. Katarna Gospc, utbldad fysolog, läkare och hjärnforskare. Foto: Jenny Hammar Vad är det som gjort dg tll en banbrytare? Jag har repeterat mycket, jag gör mn grej. Fastän jag ramlar eller någon sätter krokben har jag alltd haft en väldgt stark motvaton mg att bara fortsätta, och det har också gjort mg modg det jag gör. åka blndo Katarna Gospc vll nsprera andra läkare att tänka utanför boxen och Du blr tryggare att åka blndo, det gäller bara att släppa dén om att man vet exakt vad som ska hända kasta sg ut det okända, bort från den där tågrälsen. Man måste lära sg att hantera ovssheten. Du kommer att komma tll fantastska platser som du nte kan föreställa dg när du börjar dn resa. Du blr tryggare att åka blndo; det gäller bara att släppa dén om att man vet exakt vad som ska hända. TEXT: ADRIANNA PAVLICA Så kan du förändra vården Läkaren och eldsjälen Arvn Yarollah blev rkskänd när han startade ett vårdupprop och engagemanget tycks outtröttlgt. Idag jobbar han nfrån systemet för att göra skllnad. A rvn Yarollah, verksamhetschef på ortopedklnken nom NU-sjukvården, var bara 29 år när han 2011 startade vårduppropet Nej tll nedskärnngar nom vården. Det började som en reakton på stuatonen vd Sahlgrenska unverstetssjukhuset Göteborg men spred sg över landet med manfestatoner och utgvnngen av en bok på temat. Sju år senare ser Arvn Yarollah att mycket gått en postv rktnng nom Västra Götalandsregonen där han verkar. Man har nsett att bättre kvaltet och tllgänglg vård ger mnskade kostnader och att patentskador är dyra. Det är väldgt glädjande att se att man dag nte är lka benägen att ta stora tårtbtar när det kommer tll besparngar, eftersom man vet att det slår tllbaka slutändan, säger han. gå tll chefen En del problem kvarstår, exempelvs krng bemannng och komplcerade Arvn Yarollah, verksamhetschef på ortopedklnken nom NU-sjukvården, startade ett vårdupprop 2011. Foto: Peter Wahlström t-system. Och engagerade läkare är vktga för utvecklngen. Man måste våga säga från och ha cvlkurage. Om något nte stämmer måste man lyfta det tll sn chef, och lyssnar nte chefen ska man gå tll chefens chef. I mtt fall fck jag gå hela vägen upp, för ngen kunde ta ansvar. Om något nte stämmer måste man lyfta det tll sn chef, lyssnar nte chefen ska man gå tll chefens chef Framtdens ledare måste vara lyhörd, närvarande och tydlg. räck upp handen I Arvn Yarollahs fall är det chefsskapet som gör det möjlgt för honom att ha ett konkret nflytande. Vll man påverka ska man räcka upp handen när det kommer möjlgheter att vara delaktg lednng och styrnng. När vår chef pensonerades hade jag precs blvt specalst och var den mnst sannolka personen att bl chef, men nu har jag vart det fem år. Jag jobbar systemet för att förbättra vården en rktnng jag tror på, säger han. Ett tps är att gå kurser och vsa ntresse för bträdanderoller, som är en bra språngbräda. När man väl blr chef har man mandat att göra mycket sn egen verksamhet. Det kommer förstås beslut uppfrån man nte rår över men v har gjort mycket på vår klnk krng patentsäkerhet och arbetsstuatonen för personalen. Räck upp handen, säg att du vll, sen kommer du framåt och kan påverka på rktgt. TEXT: ADRIANNA PAVLICA

framtdens karrär läkare aprl 2018 www.karrarlakare.se 19 Psykater gck n väggen blev en bättre läkare Nklas Nygren ägnade arbetsdagarna som psykater åt att ta hand om andra tlls han själv gck n väggen. Nu är han tllbaka på jobbet med stora lärdomar bagaget. Han hade åkt n extra tdgt tll arbetet på den psykatrska mottagnngen för att hnna med admnstraton. Istället väntade en akutpatent och en hektsk morgon. Tll slut satte sg Nklas Nygren på sn kontorsstol och kom nte upp på över en tmme. Det sa bara stopp. Jag försökte ändå att jobba resten av veckan men började nse att det här går nte. Hela hjärnan hade dragt handbromsen, säger han. ser hela männskan Nklas Nygren loggade ut 17.45 på fredagen, och det skulle dröja ett och ett halvt år nnan han kom tllbaka. Jag såg varnngssgnaler men förstod nte att det var så allvarlgt, trots Jag har suttt på patentens stol och det medför en annan förståelse för stuatonen som de befnner sg att jag haft patenter som vart med om lknande saker. Man tänker att det händer andra, nte mg. Plötslgt hade läkaren blvt patent. Jag har lärt mg mycket, bland annat att större utsträcknng se hela männskan sn lvsstuaton. Som läkare är det lätt att hamna att se det man har framför sg som symptom, men nu tttar jag större och bredare på personen som en helhet. Har du kommt närmare patenten? Ja, det får jag nog säga. Jag har suttt på patentens stol och det har gett en annan förståelse för stuatonen som de befnner sg. bromsa td Läkare dag befnner sg enlgt Nklas Nygren en utsatt stuaton. Psykatern Nklas Nygren började blogga om stt utmattnngssyndrom och har nu gett ut boken Ett slut, en början där han berättar om sjukdomstden och vägen tllbaka. Foto: Prvat Det är ett väldgt högt tryck, och allt ska hela tden gå snabbare, samtdgt som det alltd fnns en lång kö som väntar på hjälp. Det blr lätt en samvetsstress. Den som börjar se varnngssgnaler på utmattnng bör enlgt Nklas Nygren lyfta frågan tll sn chef och boka n ett möte med sn dstrktsläkare. Självskattnngsformuläret KEDS kan vara bra att göra för att ha ett underlag tll dskussonen. Har man nte kommt långt n utmattnngen kan man med relatvt små nsatser vända den utvecklngen, säger Nklas Nygren. Själv jobbar han dag 80 procent och är nte längre sjukskrven. Det är glädjande att hjärnan har en sån läkande förmåga. Man kan faktskt bl helt frsk. Jag mår väldgt bra. TEXT: ADRIANNA PAVLICA Genforsknng påverkar psykatr Redan termn två på läkarutbldnngen väcktes Anders Hansens ntresse för psykatr. Det fnns en exstentell och flosofsk dmenson som man nte httar någon annan specaltet. Inget kan vara mer fascnerande än männskans hjärna, säger han. Psykatern och författaren Anders Hansen var nästan färdg cvlekonom när hans passon för naturvetenskap tog överhanden. Samtdgt som han slutförde sna studer på Handelshögskolan hoppade han på läkarprogrammet på KI och han fck snabbt upp ögonen för såväl neurolog som psykatr. Jag fastnade för psykatr och det har jag aldrg ångrat. I hjärnan ryms männskans hela väsen. Anders Hansen är nte förvånad över att så många som 28 procent av läkarna kan tänka sg att arbeta nom psykatrn. Han har sett ett kraftgt stgande ntresse för specalteten under senare år. Det fnns säkert många orsaker. Idag fnns nom psykatrn en nskt om att v är bologskt drvna varelser och modern neurovetenskap, genforsknng och medcnska avbldnngsteknker gör att man mycket högre utsträcknng kan luta sg mot vetenskap dagnos och behandlng. Stgmat krng psyksk sjukdom har mnskat, säger han. Samtdgt är hjärnan fortfarande det stora mysteret och det fnns en exstentell komponent som lockar, nte mnst nu när samhället blr allt mer sekularserat. Modern hjärnforsknng ersätter den dualstska synen på kropp och själ med ett helhetsperspektv. nytt perspektv på adhd Idag kombnerar Anders Hansen stt klnska arbete med att skrva böcker. Växelverkan mellan psyke och beteende med bologska och evolutonära processer är ett genomgående tema. Nylgen utkom hans tredje bok, Fördel ADHD. I den vll han nyansera blden av ADHD och få bort sjukdomsstämpeln. Jag vll nte bagatellsera symtomen, men många med ADHD dentferar sg med enbart negatva aspekter av dagnosen. Det kan lägga grunden tll ett lvslångt dålgt självförtroende. Ur ett evolutonärt perspektv fnns stora fördelar med ADHD, det nnebär ofta ett starkt drv och energ, kreatvtet och förmåga att skaka av sg msslyckanden. Många jägarfolk har gener kopplade tll detta drag. Anders Hansen framhåller att för att förstå männskans hjärna gäller det att backa det evolutonära bandet och se allt beteende en djupare kontext. Nästa bok handlar om hur den exceptonellt snabba utvecklngen nom t påverkar hjärnan, nte mnst hos barn och unga. Det sker en exploson av psyksk ohälsa bland unga. En orsak kan vara den ständga uppkopplngen, med dess snabba belönngar som skapar ett enormt beroende. Våra hjärnor har utvecklats för ett annat lv och det är navt att tro att smartphones och surfplattor nte har en effekt på hur v mår. skulle du kunna tänka dg att arbeta nom psykatrn? Ja Nej Anders Hansen, psykater och författare. Foto: Stefan Tell 28% TEXT: CRISTINA LEIFLAND 72%

20 www.karrarlakare.se framtdens karrär läkare aprl 2018 Värdefulla råd tll stressade doktorer Allt fler läkare och utbldnngsläkare prmärvården vttnar om tuffare arbetsbörda och växande vårdbehov. Med Bl en grön Doktor Om konsten att arbeta hållbart och effektvt som läkare vll Ola Bergstrand tpsa sna kollegor hur man kan mnska stressen och gå hem td med känslan av att vara good enough. Allmänläkarna har fått mycket tuffare uppdrag dag. Inte mnst beror det på en kraftg tendens att remttera patenter tll prmärvården från sjukhusen. Men det beror också på att läkarna måste spela kompletterngspngpong med försäkrngskassan, samtdgt som tllgänglgheten på vårdcentralerna ska öka, säger Ola Bergstrand, som är verksamhetsstrateg på dvsonslednng för prmärvården Skånevård Sund. Under sna år som verksamhetschef och specalst allmänmedcn på Vårdcentralen Löddeköpnge såg han hur framför allt ST-läkare blev alltmer stressade. Men trots att uppdraget hela tden växer nom prmärvården med fler äldre och multsjuka patenter är resurserna knappa. I denna tuffa verklgheten är det nte konstgt att en femtedel av allmänläkarna har vart sjukskrvna för stress och var tredje har övervägt att lämna yrket helt på grund av arbetsbelastnng, fortsätter han. medvetna satsnngar För några år sedan fck Ola Bergstrand uppdrag att ttta närmare på hur man kan behålla och locka fler läkare tll prmärvården. Syftet var att vända den negatva spral många vårdcentraler Skåne befann sg, med många hyrläkare och hög arbetsbelastnng. Genom ett hundratal ntervjuer med kollegor, verksamhetschefer och studerektorer fck han en bättre bld av vad som behövde göras. Ola Bergstrand, verksamhetsstrateg på dvsonslednng för prmärvården Skånevård Sund. Illustraton: Bo Jönsson / Skånes unverstetssjukvård Det jag upptäckte under ntervjuerna var att det fanns vårdcentraler, ett slags gröna öar, där personalomsättnngen var låg. Gemensamt för dessa var bland annat medvetna satsnngar på arbetsmljön där läkarna fck större nflytande och möjlghet tll fortbldnngar. kloka kollegor gav råd Intervjuseren ledde tll den så kallade Gröna öar-rapporten med en sammanställnng över nyckelfaktorer att skapa en attraktv arbetsmljö. I höstas kom Ola Bergstrand med ytterlgare en rapport Bl en grön doktor, fylld med konkreta råd tll ensklda doktorer hur man kan arbeta på ett mer hållbart och effektvt sätt. Jag vlle dela med mg av alla tps jag fått av kloka kollegor under åren med många gånger fnurlga lösnngar som kan effektvsera arbetet, säger han och poängterar att rapporten nte syftar tll att man ska klämma n ännu fler arbetsuppgfter. Att vara en grön doktor handlar om att kunna gå hem td med känslan av att man gjort ett tllräcklgt bra jobb utan att tumma på vare sg kvaltet eller patentsäkerhet. För det krävs det att man är en bra kommunkatör och här blr man aldrg fullärd. kommunkaton är a och o Ola Bergstrand har noterat hur vssa doktorer har förmågan att lyckas avsluta besöket en bra bt före besökstden är slut och ändå känner sg patenten väl omhändertagen. Några knep kan vara att låta patenten veta att man nte har svar på allt, utan lugna patenten och säga: Det går bra att höra av sg gen om du nte blr bättre. Eller vända på ett nekande svar: Vad bra att du slpper ta antbotka.. Det fnns alltd ytterlgare undersöknngar du skulle kunna göra på prncp varenda patent du träffar, men då brukar jag axplock ur rapporten Några axplock ur rapporten: Så blr du en Grön doktor. Lägg td och kraft på att bl en bra kommunkatör. Gör st-ns hos kollegor du uppfattar som goda kommunkatörer. Lär dg motverande samtalsteknk. Låt patenten ntalt prata färdgt utan att avbryta. Var närvarande patentmötet och bekräfta patenten. Åtskllga patentundersöknngar har vsat att det som värderas absolut högst kontakten med sjukvården är en känsla av att ha blvt lyssnad på. Lär dg konflkthanterng och undvk hamna låsta postoner. Kanske genom att ha några standardfraser som Gratts du slpper antbotka, röntgen, sjukskrvnng etc. Använd humor och bjud på dg själv för att avdramatsera stuatonen. Berätta för nya patenter hur du jobbar, vad de kan förvänta sg och att tden du Jag vlle dela med mg av alla tps jag fått av kloka kollegor under åren tpsa om den kloka devsen: Nyckeln tll att bl en bra allmänläkare är att lära sg leva med osäkerhet., säger han och tllägger att tpsen rapporten nte kommer att passa för alla, stället rekommenderar han att prova sg fram. Men ett unversellt råd tycker han alla kan ta med sg: Försök gå hem td! Ingen patent blr hjälpt av en utarbetad, sjukskrven läkare. TEXT: PAOLA LANGDAL har tll förfogande kan varera beroende på hur många andra patenter med stora behov du har för tllfället. Håll alltd överenskommelser med patenten och berätta vad som kommer hända efter avslutat besök. Använd gärna en färdgtryckt mall och glöm nte att journalföra överenskommelsen. Kontnutet är allmänmedcnens kärna och ett av de stora glädjeämnena. Kontnutet sparar td, ger lägre sjukvårdskostnader, färre nläggnngar, högre kvaltet, nöjdare patenter och läkare, ökad tdseffektvtet och ökad ansvarskänsla hos både doktorer och patenter. Ha kul på jobbet och skratta tllsammans! Kom med förslag tll förbättrngar och delta aktvt förbättrngsarbeten. Sst men nte mnst: Gå hem td!

framtdens karrär läkare aprl 2018 www.karrarlakare.se 21 Annka Strandhäll, socalmnster med ansvar för hälso- och sjukvården. Foto: Krstan Pohl/Regerngskanslet Vårdplatsbrsten får allvarlga konsekvenser Sjuksköterskorna har systertdnngen Framtdens Karrär Sjuksköterska angvt vlka konsekvenser vårdplatsbrsten får för patenter och personal nom hälso- och sjukvården. Här svarar Annka Strandhäll, socalmnster med ansvar för hälso- och sjukvården på sjuksköterskornas synpunkter. V lka är dna kommentarer tll vårdplatsbrstens konsekvenser? Jag känner gen vad sjuksköterskorna svarat från andra rapporter jag tagt del av. V ser tydlgt att brst på vårdplatser på flera sätt bdrar tll en sämre vård. Det är en vktg anlednng tll att v väljer att prortera stora nvesterngar välfärden, och nte mnst sjukvården. V gör mångmljardsatsnngar på vården just nu. Stora delar av de satsnngarna fokuserar just på personalen vården och er arbetsmljö och vllkor. Sjuksköterskor kommer aldrg att få bättre arbetsmljö genom en kömljard som bara fokuserar på mätbara volymer av producerad vård, och nte på hur personalen har det. Jag tror på förbättrngar arbetsmljö, fler kollegor och fler specalster, nte att tvngas sprnga fortare. Enlgt sjuksköterskorna får patenter vänta på lvsavgörande behandlngar och tll och med dör förtd. Hur allvarlgt problem anser du att brsten på vårdplatser är? Det är ett allvarlgt problem. Inspektonen för vård och omsorg, IVO, kom ju också nylgen med en rapport som vsade på de patentsäkerhetsproblem som problem med bemannng och kompetensförsörjnng nnebär. Klarar v nte kompetensförsörjnngen så kommer v aldrg att klara att ge medborgarna den vård de förväntar sg utan för långa väntetder. Enlgt sjuksköterskorna beror brster på vårdplatser främst på brst på sjuksköterskor och specalstsjuksköterskor. Håller du med dem om det? Det är defntvt en av de vktgaste orsakerna. Skulle jag nämna en tll så är det att det på många vårdplatser lgger patenter som egentlgen nte behöver mer sjukhusvård, utan skulle behöva komma hem tll ett kommunalt omsorgsboende eller hem med stöd av hemtjänst och hemsjukvård. Det här är något som bara måste fungera bättre framåt. V har precs fått en ny lag på plats där v ställer krav på samverkan mellan kommuner och landstng för att säkerställa att utskrvnngen fungerar bättre så att nte mnst äldre får rätt vård på rätt plats. Jag hoppas att det ska bdra tll att lösa vårdplatsbrsten. Dessutom behöver v utblda fler sjuksköterskor, men framförallt ge bra möjlgheter tll vdareutbldnng tll specalst. Här gör v stora satsnngar. Vlka konkreta förslag har regerngen lagt och kommer att lägga för att färre patenter ska få lda och sjukvårdspersonalen få en bättre arbetsstuaton? V gör nu hstorskt stora satsnngar på hälso- och sjukvården, som totalt år uppgår tll ungefär 13 mljarder kronor. 5,5 mljarder är nya för 2018. V fokuserar nu just på att få fler anställda och skapa bättre arbetsmljö, vllkor och förutsättnngar för personalen att göra stt jobb. V har för år öronmärkt 300 mljoner kronor per år för studelön eller utbldnngsanställnngar för sjuksköterskor som läser tll specalstsjuksköterskor, så att man nte ska behöva ta studelån för att bl specalst och förlora nkomst. Sen måste man ju dock komma håg att det är landstngen och regonerna som drver svensk sjukvård, och också står för den absoluta största delen av fnanserngen. Så även om v från regerngen ska göra allt v kan för att hjälpa tll, måste stora delar av arbetet göras av landstngspoltkerna. konsekvenser Konsekvenser av vårdplatsbrsten enlgt sjuksköterskorna: 1. Patentsäkerheten försämras, patenter skckas hem för tdgt eller nekas nläggnng. 2. Långa väntetder och överbeläggnng, patenter blr kvar på akuten. 3. Ormlg arbetsbörda för personalen, som gör att personal slutar. 4. Patenter hamnar på fel avdelnng och får nte rätt vård. 5. Högre kostnader för landstngen genom att patenter nte vårdas klart och kommer tllbaka samt onödga transporter.

22 www.karrarlakare.se framtdens karrär läkare aprl 2018 Tränng är rolgare tllsammans Att balansera vårdyrket med sportupplevelser på eltnvå blr alltmer populärt. För andra året rad åkte Team Doctor tll Marcalonga för att åka det talenska skdloppets motsvarghet tll Vasaloppet. Mare Öhrstedt, vd på Skandnavsk Hälsovård Group, startade Team Doctor. Vem är landets snabbaste läkare på längdskdor? Den frågan slängde Mare Öhrstedt ut tll konsulterna på Skandnavsk Hälsovård Group för två år sedan där hon är vd. Tanken var att kunna erbjuda personalen något extra där man samlades krng det gemensamma ntresset för frskvård. Team Doctor kom tll efter att v upptäckte att många av våra konsulter tog med sg längdskdor på uppdragen och ntresset för att vara med tränngsgrupperna har vart enormt stort, säger hon. bra tllfälle att nätverka Med förflutet som anestessjuksköterska med uppdrag sjöräddnngshelkopter är Mare Öhrstedt van med tuffa utmanngar. Huvudsak är att man httar en tränngsform som man trvs med, då blr tränngen av Jag har tdgare åkt Vasaloppet och tränat mycket själv. Med Team Doctor utvecklas v tllsammans, vlket är nytt för mg men jätterolgt, fortsätter hon. Under hösten har deltagarna vart på ett tränngsläger Orsa. Här fck man draghjälp av Espen Kvel som bland annat tränar det norska längdlandslaget. Det var en mx av åkare som hängde med på tränngslägret, från toppåkare tll vanlga motonärer. Förutom att det gav rejäl tränngsvärk var det ett fantastskt tllfälle för våra konsulter att träffas och utbyta erfarenheter, fortsätter hon. mår bra av tränng För att få formbesked nför det stora loppet reste 15 läkare väg tdgare år tll Marcalonga och åkte det talenska skdloppets motsvarghet tll Vasaloppet. I år tävlade v både Vasaloppet och Marcalonga med jättefna resultat, vlket jag är väldgt stolt över, säger Mare Öhrstedt och tlllägger att konsultföretaget även bemannar Vasa loppet med sjukvårdspersonal. Hon poängterar dock att längdskdor nte är den enda fysska aktvtet som uppmuntras nom företaget. Huvudsak är att man httar en tränngsform som man trvs med, då blr tränngen av, avslutar hon. TEXT: PAOLA LANGDAL NextMeda Patentnära team ger kontnutet Med målet att skapa större kontnutet och att få såväl medarbetare som patenter att känna sg omhändertagna samlar flera vårdcentraler Sörmland sn vård nom patentnära team. Resultatet har blvt en bättre vård och ett ovärderlgt tvärprofessonellt kunskapsutbyte. Gustaf Nälser, verksamhetschef på Ekensbergs vårdcentral Nyköpng och Magnus Gustafsson, verksamhetschef på vårdcentralen Cty Esklstuna. Foto: Patrk Cederman I teamen ngår bland annat läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster, sekreterare och representanter från den psykosocala enheten, som tllsammans utformar bästa möjlga vård för varje patent. V hade en tydlg vson och utfrån den skapade v dessa patentnära team, något som redan har vart oerhört värdefullt. Framöver avser v etablera specalnrktade team, såsom rehabteam eller psykatrteam. Det medför större trygghet för både patenter och läkare och ger dessutom en lärork, multdscplnär mljö. I slutänden handlar det om att förena en bättre vård med en stmulerande arbetsplats där alla känner sg omhändertagna, berättar Gustaf Nälser, som tdgare arbetat som vårdenhetschef nom psykatrn, men numer är verksamhetschef på Ekensbergs vårdcentral Nyköpng. Kan ndvdanpassa vården På vårdcentralen Cty Esklstuna har läkarna arbetat med lknande basteam sedan 2011. Ett stort antal personer har valt att vara lstade på vårdcentralen och teamstrukturen har möjlggjort en helt annan kontnutet kontakten med patenterna. Det ska vara smdgt att komma kontakt med oss och genom dessa team vet de patenter som har större vårdbehov alltd vart de ska vända sg. Det är en stor förmån som även nnebär bättre möjlgheter att ndvdanpassa vårdnsatserna och följa patentens resa nom vården, konstaterar verksamhetschefen Magnus Gustafsson, vars bakgrund är som dstrktsläkare. Stor kompetens prmärvården Målgrupperna för teamen är framförallt patenter som är multsjuka eller har komplexa dagnoser, som behöver ha tät kontakt med vården. V är redan bland de bästa rket vad gäller läkarkontnutet för multsjuka, men v vll bl ännu bättre tll förmån för alla våra patenter. Man ska nte behöva Den landstngsdrvna prmärvården nom Landstnget Sörmland har ett brett uppdrag, med 18 vårdcentraler som samlar en rad olka kompetenser. I teamen ngår förutom läkare och sjuksköterskor även bland annat rehab, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer och detster. Landstnget Sörmland Ana Nlsson, dvsonschef prmärvård Tel: 0155-24 71 29 Gustaf Nälser, verksamhetschef Tel: 0155-24 55 70 Magnus Gustafsson, verksamhetschef Tel: 016-10 40 75 www.landstngetsormland.se Följ oss gärna på facebook: www.facebook.com/ lstsormlandjobbahososs söka sg tll sjukhusen för att få vård utan den kompetens som behövs fnns redan prmärvården lägger v krut på de som behöver oss har v gjort något stort för hela vården, understryker Gustaf.

NextMeda 23 Korta avstånd skapar möjlghet tll utvecklng och påverkan I Landstnget Kalmar län är beslutsvägarna korta och det fnns utmärkta möjlgheter att påverka. De nära avstånden skapar en utmärkt grogrund för täta kollegala samarbeten och kunskapsutbyten, och landstnget präglas av en tradton att satsa på förändrng och utvecklng. Fredrk Tydén, överläkare på Oskars hamns sjukhus. Foto: Curt-Robert Lndqvst Fredrk Tydén är överläkare på Oskarshamns sjukhus och arbetar som ortopedläkare. Han beskrver Ortopedklnken som en strukturerad verksamhet med mycket bra kvaltet och betonar fördelarna med det lte mndre sjukhuset. Här är man en del gänget och har möjlghet att påverka sn arbetsplats. Beslutsvägarna är kortare och därtll färre, så för de som är ntresserade av förbättrngsarbete är det helt rätt arbetsplats. Dessutom nnebär det att man får ta del av ett kontnuerlgt kunskapsutbyte med andra enheter och klnker, och jag kan med gott samvete säga att det nom hela arbetsgruppen fnns en ständg strävan efter att förbättras. Det ger en trevlg stämnng att arbeta mot samma mål, säger han. Han berättar att det även fnns en rent geografsk närhet nom landstnget, med korta avstånd tll allt från barnomsorg och kultur tll skärgård och natur, vlket är en av flera anlednngar tll att han trvs så bra. Även för Kerstn Grmvall, ST-läkare allmänmedcn Västervk, spelade förutsättnngarna för en aktv frtd stor roll när hon valde arbetsplats. Mn famlj trvs så bra här, så när jag valde att nyspecalsera mg från ögonläkare tll allmänläkare valde jag att bl kvar nom landstnget och det har jag nte ångrat. Det är ett oerhört brett område och jag trvs väldgt bra på hälsocentralen. Allmänmedcn är en spännande specaltet och det fnns stor varaton vad gäller såväl arbetsplatser som uppgfter. Satsar extra på AT-läkare Kollegan Ellnor Schüllerqvst, nylgen klar allmänläkare och därtll ansvarg för allmänmedcn-at Västervk ger stt bfall. Hon poängterar att hon trvs med möjlgheten att själv kunna påverka sn arbetsstuaton och framhäver att hon uppskattar kontnuteten nom allmänmedcn. Möjlgheten att lära känna patenterna över td är något jag uppskattar mer och mer. Dessutom fnns det, som Kerstn säger, så stor varaton arbetet v har patenter av alla åldrar, kön, bakgrunder och krämpor och det är väldgt spännande. Det är något v vll förmedla tll de AT-läkare som kommer ht; många trvs bra nom prmärvården men har redan hunnt bestämma sg för en sjukhusspecaltet nnan de hnner ht under sn AT. Därför satsar v lte extra på att verklgen lyfta fram alla attraktva möjlgheter nom allmänmedcn. Nu senast åkte allmänmedcn-at-läkarna Kalmar län på en nordsk kongress Reykjavk, vlket var väldgt uppskattat. I topp AT-rankngen Landstngets satsnngar på sna läkare uppvsar resultat även nom andra områden. Läkarna Terese Tjernberg och Annca Sjötång, vuxenpsykatrn, och Ruxandra Doanca, BUP, berättar att Psykatrförvaltnngen Västervk har haft en stabl ST-rekryterng sedan ett antal år och att de dessutom lgger topp AT-rankngen. De som kommer ht lockas av den postva arbetsmljön och flexblteten krng hur man kan lägga upp sna arbetsveckor. V har stabl bemannng och en omfattande ntrodukton. Stämnngen är lyhörd och nya läkare blr snabbt en del av klnken. V får AT-läkarna att trvas och då vll de gärna vara kvar, tll och med de som kanske nte hade tänkt sg psykatr tll en början, säger de. Stor frhet under ansvar De konstaterar att möjlgheten att utvecklas och fortbldas som ST-läkare med frhet under ansvar också är en faktor som lockar många tll landstnget. Här fnns mycket stöd från specalster och utbldnngar och kurser lgger högt på prorterngslstan. Det fnns både td och resurser avsatta tll utbldnng. Det uppmuntras verklgen och känns väldgt flexbelt. Naturlgtvs lär man sg också mycket av varandra, men det är skönt att nte behöva känna sg begränsad sn utvecklng och det är verklgen rolgt att få en så bred och heltäckande kunskapsbas att stå på; det är en oerhört postv och bejakande mljö, där man stöter på något nytt varje dag, avslutar de. Landstnget Kalmar län har 7 000 medarbetare, fördelade på åtta förvaltnngar. Hälso- och sjukvårdsförvaltnngen omfattar länets tre sjukhus. Prmärvårdsförvaltnngen organserar vården på länets hälsocentraler. Psykatrförvaltnngen ansvarar för länets specalstpsykatr och får under kommande år moderna och verksamhetsanpassade lokaler hela länet. Läkarprogrammet Lnköpng och Landstnget Kalmar län har sedan flera år ett samarbete som nnebär att läkarstudenter har möjlghet att förlägga praktk både prmärvården och psykatrn Kalmar län. Från 2019 utvecklas samarbetet även med att läkarprogrammet vd Lnköpngs unverstet kommer att bedrvas på fyra studeorter, varav Kalmar är en. I Kalmar byggs ett nytt unverstet vd gästhamnen. Kerstn Grmvall, ST-läkare allmänmedcn och Ellnor Schüllerqvst, allmänläkare och ansvarg för allmänmedcn-at Västervk. Foto: Roger Johansson Kontaktpersoner: Psykatrförvaltn: Eva Plejel, eva.plejel@ltkalmar.se, 0480-41 80 13. Prmärvårdsförvaltn: Ann-Sofe Sjöstam, ann-sofe.sjostam@ltkalmar.se, 0492-175 32. Hälso- och sjukvårdsförvaltn: Magnus Johansson, magnus.johansson2@ltkalmar.se, 0480-814 89 www.ltkalmar.se Ruxandra Doanca, BUP och Terese Tjernberg och Annca Sjötång, vuxenpsykatrn är läkare på Psykatrförvaltnngen Västervk. Foto: Roger Johansson

24 NextMeda DBT, moblapp och vrtual realty: Här prorteras klnknära forsknng De kommer från syd och nord. Tll SU Psykatr Affektva Göteborg, för här fnns kombnatonen de söker efter: klnskt arbete och avancerad forsknng, om allt från en moblapp mot bpolär sjukdom tll bologn bakom svåra självskadebeteenden. De två specalstläkarna psykatr kommer verklgen från rakt motsatta hörn av Europa; slännngen Stenn Stengrmsson och sydtalenaren Guseppe Guerrero. Men båda har lämnat sna hemländer och flyttat tll Göteborg, lockade av att få dela sn arbetstd mellan att vårda patenter vd Psykatr Affektva Sahlgrenska unverstetssjukhuset (SU) och att forska vd Sahlgrenska akademn. Guseppe Guerrero växte upp södra Italen, tog läkarexamen Mlano, specalserade sg vd unverstetet Rom med det poetska namnet Unverstà Cattolca del Sacro Cuore och arbetade som psykatrker på flera klnker Italen. Stenn Stengrmsson och Guseppe Guerrero är överens: Här fnns allt en ung specalst behöver för att utveckla sg och göra många saker parallellt: utblda sg, forska och åka på konferenser. En mycket dynamsk mljö. Foto: Patrk Bergenstav Sedan forskade jag USA ett halvår, men tyckte det var lte för långt bort för att nvestera en karrär där, säger Guseppe Guerrero. Så jag sökte efter ett unverstetssjukhus Europa som kunde ge mg möjlgheten att kombnera forsknng med klnskt arbete en utvecklande och stmulerande mljö. Högspecalserad vård Valet föll alltså på Psykatr Affektva på SU. Ht kom han hösten 2015 och vår ägnar han sg mest åt förberedelser för den regonala, högspecalserade enhet för svåra självskadebeteenden som öppnar under hösten 2018. En för landet unk vårdenhet med to vårdplatser och en budget på 40 mljoner kronor per år. Guseppe Guerrero blr vårdenhetsöverläkare och medcnskt ansvarg på den nya enheten. Här blr dalektsk beteendeterap (DBT) basen för patenternas vård, specellt utformad som den är för bland annat personer med emotonellt nstabl personlghetsstörnng och självskadebeteenden. Hela personalen ska vara utbldad DBT, v ska vara samspelta som en stor orkester, säger Guseppe Guerrero. Han har dock td över för forsknng, runt 20 procent, som han tänker samla hop tll längre peroder stället för en dag veckan, och planera en del forsknng, bland annat om självskadebeteenden. Sårbarhetens mekansmer Framför allt vll jag undersöka bologn bakom den extremt emotonella känslghet som de här patenterna har. V vet att sårbarheten fnns där, men nte så mycket om hur det fungerar och v har ngen behandlng för detta, säger Guseppe Guerrero. Men om v kan förstå mer om varför dessa patenter har en lägre känslotröskel och vlka mekansmer som lgger bakom, kanske v kan hjälpa dem framtden, stället för att bara ta hand om konsekvenserna. Stenn Stengrmsson kom tll klnken som ST-läkare 2011. Han är snart docent psykatr och sedan årsskftet forsknngssamordnare på klnken, med uppdraget att öka den klnknära forsknngen. V jobbar hårt på att bl mer strukturerade, att göra det lättare att forska vardagen. Forskar på halvtd Själv har han en kombnatonstjänst enlgt ALF-avtalet, så han forskar på halvtd och arbetar på klnken på halvtd, bland annat med att dra gång olka klnska projekt på avdelnngarna. Stenn Stengrmssons stora forsknngsprojekt just nu heter Behandlng och utrednng av svårt depressva tllstånd. Här ngår den uppmärksammade Moodmapper, en moblapp som ska kunna larma om en person med bpolär dagnos är på väg n en mansk fas, enbart genom att mäta värden moblen som tll exempel skärmtd, rörelser och kommunkaton. En väldgt bra dé och allt tyder på att den funkar. Problemet är att det här är så komplcerade data att v måste ha med oss experter på masknnlärnng, så nu försöker v htta medel för att nkludera högskolan Skövde, säger Stenn Stengrmsson. Många appar är skräp Han tror att det dröjer flera år nnan Moodmapper kan vara klar att lansera. V skulle kunna göra appen färdg och sätta ut den på marknaden, men v vll vara säkra på att detta blr en evdensbaserad behandlng. V tar det hellre försktgt och långsamt än gör det snabbt, säger Stenn Stengrmsson. Idag fnns en uppsjö av appar nom sjukvården, men de flesta sätts ut utan någon rktg forsknng och är helt usla, rena skräpet! Han planerar också en jämförande stude mellan det Lugna rum som fnns på avdelnng 362 sedan en td och ett Lugnt rum VR (vrtual realty), alltså att patenten använder VRglasögon och ljud som avslappnande stmul. Det vore ntressant att jämföra de två metoderna, om de är lka effektva på att sänka ångesten, säger Stenn Stengrmsson. Psykatr Affektva är ett av fem vuxenpsykatrska verksamhetsområden på Sahlgrenska Unverstetssjukhuset. Klnken ansvarar för patenter med förstämnngssyndrom nklusve bpolär sjukdom, neuropsykatrska tllstånd nklusve ADHD och autsm, personlghetsyndrom, ätstörnngar och ångestsyndrom nklusve PTSD och tvångssyndrom. Klnken har även de regonala uppdragen för patenter med utmattnngssyndrom och psykatrsk samsjuklghet samt för patenter som är döva eller hörselskadade. Klnken har också fått det regonala uppdraget att starta en högspecalserad avdelnng för patenter med svårt komplext självskadebeteende under hösten 2018. Klnkens tre kärnuppdrag är vård, utbldnng och forsknng. Samtlga vårdyrkens verksamhetsförlagda utbldnng fnns här. Förutom kombnatonsanställda professorer fnns ett flertal dsputerade läkare på klnken. För de psykatrska patenternas somatska ohälsa fnns ett samarbete med stadens 81 vårdcentraler. Det psykatrska omhändertagandet delas mellan prmärvården och specalstpsykatrn beroende på vårdbehov. Antal specalstläkare: 68 Antal ST-läkare: 38 Antal underläkare: 12 Totalt antal medarbetare: 650 11 300 pågående patenter 670 nya remsser per månad 10 heldygnsvårdavdelnngar 10 öppenvårdsmottagnngar Psykatrska akutmottagnngen är organserad under Psykatr Affektva Budget: 605 mljoner kr Verksamhetschef: Tobas Nordn Läkarchef för specalstläkare: Anthono Gonzales Läkarchef för ST- och underläkare: Marza Dellepane Psykatr Affektva Sahlgrenska Unverstetssjukhuset 413 45 Göteborg Tel. vxl: 031-342 10 00 Tel. drekt: 031-343 69 08 www.sahlgrenska.se

NextMeda 25 Goda utvecklngsmöjlgheter nom Medcnsk servce Medcnsk servce är en dvson nom Landstnget Sörmland som präglas av stora utvecklngsmöjlgheter med både spännande och varerande arbetsuppgfter samt fokus på en god arbetsmljö. Goda Randakevcene, överläkare på Mälarsjukhuset/Kullbergska sjukhuset, flyttade tll Sverge från Ltauen för snart fem år sedan. Med sg bagaget hade hon en specalstutbldnng radolog. Jag sökte mg ht för att jag hade hört att karrärmöjlgheterna nom mtt område var goda och att lvet som sådant var bra Sverge. Idag vet jag att det stämmer, jag har trvts från dag ett och tycker fortfarande att det är ett av de bästa beslut jag någonsn har tagt. Goda började som läkarvkare på radologska klnken vd Mälarsjukhuset/ Kullbergska sjukhuset. 2014 anställdes hon som specalst och sedan ett år tllbaka är hon överläkare och har tllsammans med en kollega ansvar för den neuroradologska delen av klnkens verksamhet. Här fnns stora utvecklngsmöjlgheter med spännande och varerande arbetsuppgfter. Jag har neuroradolog som specalntresse och tllåts utveckla mg nom detta fält genom olka kurser både nom Sverge och utomlands. En stor fördel, menar hon, är också verksamhetens masknpark. V har toppmodern teknk på avdelnngen vlket nnebär att man som läkare kan få bra bldmateral och därmed göra ett bra jobb. Att ha rätt verktyg är oerhört vktgt för att v ska kunna hjälpa våra patenter på bästa sätt. Goda säger att hon varmt kan rekommendera andra läkare att söka sg tll klnken. Verksamheten präglas av en fn stämnng. Frågeklmatet är högt och alla, oavsett yrkesroll, är respekterade och ges möjlghet att dskutera och lufta sna tankar. Här kan man både fördjupa sg nom stt specalområde och utveckla sn bredd, både genom kollegalt lärande och genom fortlöpande utbldnngar. Här fnns alla möjlgheter för den som vll utvecklas nom stt yrke. Dvson medcnsk servce omfattar bland annat sjukvård samt akut vård på akutmottagnngarna och nom ambulanssjukvården. Inom dvsonen bedrvs även utrednng och behandlng nom arbetsterap, sjukgymnastk, kurators- och detstverksamhet, radolog, klnsk fysolog och laboratoremedcn. Här fnns även hjälpmedelscentral samt medcnsk teknk och fysk, en vktg samarbetspartner för radologn och ambulanssjukvården. Goda Randakevcene, överläkare på Mälarsjukhuset/Kullbergska sjukhuset. Foto: Perre Pocs Landstnget Sörmland 611 88 Nyköpng Tel: 0155-24 50 00 www.landstngetsormland.se ST-läkare drver akutsjukvården framåt När Cecla Jansson gjorde sn AT-tjänst på Mälarsjukhuset Esklstuna fck hon höra talas om det så kallade akut- Cecla Jansson, ST-läkare på Mälarsjukhuset Esklstuna. Foto: Perre Pocs läkarprojektet som nnebar att sjukhuset skulle börja erbjuda ST-tjänster nom akutsjukvård. Jag tyckte det lät spännande, sökte och kom n. Det här var 2011 och v som började då blev något av ponjärer nom området. Med fact hand kan jag säga att det är ett val jag nte har ångrat. Akutläkare är en ung specaltet med stor utvecklngspotental där v STläkare får vara med och drva utvecklngen framåt. Under de gångna åren har Cecla bland annat vart med och startat klnkens ntermedärvårdsavdelnng. Jag har även vart med ett projekt som resulterade ett nförande av trage på akuten. Det är stmulerande att som ST-läkare ha så stora påverkans- och utvecklngsmöjlgheter. Om drygt ett år räknar hon med att vara färdg specalst. Jag vll gärna fortsätta att utvecklas nom Landstnget Sörmland. På skt vore det kul att arbeta utomlands, akutläkarutbldnngen erbjuder stora möjlgheter tll spännande jobb över hela världen. Landets bästa ST En som redan provat på att arbeta som akutläkare utanför landets gränser är Ncholas Aujalay, specalst akutsjukvård och studerektor för ST-utbldnngen Landstnget Sörmland. Själv är han specalstutbldad USA och har 13 års yrkeserfarenhet som specalstläkare akutsjukvård. Akutsjukvård passar den som vll vara bred sn specaltet, arbeta med många olka saker och träffa allt från mndre sjuka patenter tll de med lvshotande tllstånd. Han påpekar att akutsjukvård fortfarande är en ganska ny specaltet Sverge. Ncholas Aujalay, specalst akutsjukvård och studerektor för STutbldnngen Landstnget Sörmland. ST-utbldnng nom akutsjukvård som basspecaltet har bara funnts sedan 2015. V Sörmland har goda möjlgheter att drva utvecklngen framåt, och sktet är nställt på att skapa landets bästa STutbldnng akutsjukvård, fastslår Ncholas Aujalay.

26 NextMeda Blomstra som läkare nom Sörmlands psykatrska vård Sörmlands psykatrska vård erbjuder sna läkare ett stmulerande arbetsklmat en stabl och stöttande organsaton, med korta beslutsvägar och stor varaton. Här fnns gott om td tll återhämtnng och en generös nställnng tll fortbldnng. Barn- och ungdomspsykatern Sofa Mossfeld är enhetschef för BUP Sörmlands ntensvmottagnngar Nyköpng och Esklstuna. Mottagnngarna startades för crka ett år sedan och Sofa berättar att arbetet med att utforma den nya verksamheten fortsatt är full gång. Dels har v hand om akuta patenter och dels stöttar v pågående ärenden då det behövs ntensva nsatser, exempelvs täta besök hemmet. Eftersom v är en förhållandevs ny enhet formar v våra egna arbetssätt; v är ett skede där v kan tänka frtt och upptäcka vad v behöver komplettera med. Det är fantastskt rolgt och skapar förutsättnngar för oss att hjälpa patenterna på ett sätt som man nte kan nom öppenvården. Har stor nytta av sna kunskaper Inlednngsvs specalserade sg Sofa nternmedcn men bytte bana efter genomförd ST, startade om och blev för sex år sedan färdg barn- och ungdomspsykater. Hon har arbetat både på mndre landsortssjukhus och unverstetssjukhusen Umeå och Uppsala. Hon betonar att det förvsso fnns flera fördelar med de större nrättnngarna, men att hon absolut föredrar de mndre sjukhusens möjlgheter att påverka hur vården bedrvs. Det är nära mellan männska och beslut Sörmland och det märks nte mnst nom barnpsykatrn. Här blr jag lyssnad på utfrån mn kompetens, Magnus Eneberg, chefsöverläkare och läkarchef nom vuxenpsykatrn vd Nyköpngs lasarett och Kullbergska sjukhuset. Foto: Mare Lnderholm mna déer får gensvar. Som barnpsykater har jag förmånen att få arbeta team med andra professoner, såsom kuratorer, sjuksköterskor och psykologer. Jag är en pusselbt helhetsarbetet krng patenten och det är både menngsfullt och lärorkt. Utvecklande yrkesroll Förutom det kollegala utbytet betonar Sofa att det fnns en mängd formella vägar att gå för att fortbldas och göra karrär. Förutom medcnsk fortbldnng har hon genomgått utbldnng KBT och psykodynamsk psykoterap. Det går verklgen att blomstra sn roll som läkare här Esklstuna. Man är ensam om sn medcnska kompetens och har en tydlg roll. Barnpsykatr är en förhållandevs ung specaltet och det fnns stora möjlgheter tll förändrng och förbättrng. Ibland kan det vara utmanande, men v stöttar och tar hand om varandra. Stöttande och öppet klmat Vägg vägg med den psykatrska ntensvmottagnngen Nyköpng lgger jourmottagnngen för den psykatrska vården upptagnngsområdet Nyköpng. Magnus Eneberg, chefs överläkare och läkarchef nom vuxenpsykatrn vd Nyköpngs lasarett och Kullbergska sjukhuset och delansvarg för akutverksamheten, poängterar att det stöttande klmatet genomsyrar arbetet oavsett nvå. Sofa Mossfeld är enhetschef för BUP Sörmlands ntensvmottagnngar Nyköpng och Esklstuna. Foto: Krstn Splä V har en utmärkt jourverksamhet med öppen dalog och ntresserade och lyhörda bakjourer. I egenskap av chef strävar jag hela tden efter att alla ska kunna känna sg trygga som prmärjour och för att v ska ha ett lärande klmat det gagnar både oss personalen och patenterna. V har en tydlg struktur med regelbunden återkopplng man vet aldrg hur ett jourdygn kommer att se ut och precs som Sofa säger kan det bland vara tungt, så då är det vktgt att v får chansen att prata av oss och stödja varandra. Jag är övertygad om att vårt goda klmat och kollegala gemenskap är en stor anlednng tll att v har väldgt god bemannng av ST-läkare, något som medför en väl fördelad arbetsbelastnng och möjlghet tll återhämtnng. Omväxlande och utvecklande Magnus berättar att det varerade upptagnngsområdet medför att läkarna får möta allt från mssbrukspatenter tll patenter med depressoner eller psykoser, vlket nnebär nära kontakter även med externa nstanser, som socaltjänsten. V har kontakt med många olka professoner för att göra ett bra jobb. Nyköpngs upptagnngsområde gränsar tll över ett halvdussn mndre kommuner och det medför att v behöver samordna vårdplanerngen med representanter från de olka kommunerna. Förutom ett psykatrskt omvårdnadsteam som gör hembesök som uppföljnng på jourbesök har v även ett akutvårdsteam på plats jouren som stöd tll prmärjouren, så det är en väldgt dynamsk arbetsstuaton med stor utvecklngspotental. Det är spännande, omväxlande och utvecklande, avslutar han. Psykatrska klnken Nyköpng / Katrneholm nom Landstnget Sörmland består av tre öppenvårdsmottagnngar, en allmänpsykatrsk avdelnng, en avdelnng för psykatrsk ntensvvård/ beroendevård och en psykosenhet med tllhörande mottagnng. Med hjälp av mobla team kan v åka på hembesök vd behov. Förutom det fnns Beroendecentrum som rktar sg tll personer med narkotkamssbruk och mssbruk kombnaton med svår psykatrsk problematk, samt en ätstörnngsmottagnng. BUP tar emot barn och ungdomar åldern 0 17 år. BUP Sörmland är en klnk, med mottagnngar Esklstuna och Nyköpng. På BUP bedrvs ett kvalfcerat barn- och ungdomspsykatrskt bedömnngs- och behandlngsarbete. Arbetet sker tvärprofessonella team med specfk kompetens. Bedömnng, vård och behandlng sker nära samverkan med barnet eller ungdomen och famljen. Kontaktperson vd rekryterngsfrågor: Anna Fagerlund Tel: 0155-24 74 79 E-post: anna.fagerlund@dll.se Verksamhetschefer: VUP Nyköpng/ KSK Johan Hellström Tel: 0155-24 54 74 VUP MSE-TF Krstna Boström Tel: 016-10 31 26 E-post: jobbahososs@dll.se www.landstngetsormland.se

NextMeda 27 Nyfkenhet och nnovaton fokus Förutom en stark ppelne och några av marknadens mest framstående läkemedel erbjuder Merck utmärkta karrärmöjlgheter, en utvecklande arbetsmljö och chansen att vara del av ett nnovatvt och kreatvt team med läkare och forskare som utformar morgondagens behandlngar. Hos läkemedelsföretaget Merck är medarbetarna den vktgaste tllgången; stämnngen är omhändertagande och famljär och här fnns en strävan efter att kontnuerlgt utveckla och nvestera de läkare och forskare som arbetar nom verksamheten genom ett starkt fokus på vdareutbldnng och nya erfarenheter. Medarbetarna är Mercks största tllgång och företaget fokuserar verklgen på att utveckla ndvden så långt det är möjlgt. Förutom nterna kurser och lärande arbete fnns möjlghet att delta konferenser, gå externa utbldnngar och även att projektarbeta på Mercks globala enheter nom onkolog, neurolog och mmunolog samt fertltet. Det är enormt utvecklande, säger Mercks Health Economcs & Outcomes Research Manager, Lberty Fajutrao. Gränsöverskrdande samarbeten Hon får medhåll av Dmtr Guala, medcnsk rådgvare neurolog och mmunolog, som berättar att företagets Merck är ett ledande läkemedelsföretag nom cancerbehandlng, multpel skleros och hormonstmulerande medel för fertltet. Merck ägnar sg åt nnovatv forsknng, nrktad på att upptäcka, utveckla, tllverka och marknadsföra små molekyler eller bologska läkemedel för att hjälpa patenter på områden där det fnns stora behov av förbättrng. Merck AB, Tel: 08-562 445 00 E-post: mednfo.nordc@merckgroup.com www.merckgroup.com www.merck.se Dmtr Guala, Lberty Fajutrao och Markus Fnzsch hos Merck. Foto: Gonzalo Irgoyen svenska avdelnngar samtdgt lanserar nya läkemedel för behandlng av multpel skleros samt mot en aggressv form av hudcancer, metastaserande Merkelcellskarcnom. Det är spännande att ge patenter tllgång tll de läkemedel v har arbetat med så länge. Det medför dock stora krav på vetenskaplg evdens och därför ntegrerar v all kunskap som fnns samlad nom Mercks olka fält. Samtdgt har v utförlga vetenskaplga samarbeten med hälso- och sjukvården samt flertalet övrga parter med syftet att verklgen skräddarsy leveransen. Man behöver vara lte av en people person, men det är också en del av charmen. Världens äldsta läkemedelsföretag I år frar företaget 350 år. Det gör Merck tll det äldsta farmac- och kemföretaget världen. Både Dmtr och Lberty är övertygade om att framgången tll stor del beror på företagets sex värdeord mod, prestaton, ansvarsfullhet, respekt, ntegrtet och öppenhet som präglar såväl företaget som personalen. Alltng v gör kretsar krng kreatvtet och nnovaton med avstamp ansvar och ntegrtet. Det går alltd att bl ännu bättre och v tycker det är vktgt att våga tänka utanför ramarna och prova nytt. Därför fnns det alltd ntressanta nya områden att fördjupa sg nom här hos Merck, avslutar de. NextMeda Utvecklas och väx på Capo Snabba beslutsvägar, stöttande lednng och möjlghet att utvecklas både professonellt och prvat. På Capo Närsjukvård får du som är läkare en rad spännande karrärvägar och ett arbete med tydlgt fokus på kvaltet. Anna Svedenhov är nne på stt tredje år som ST-läkare allmänmedcn på Capo Ctyklnken Söder Helsngborg. Hon tjänstgjorde där redan under sn AT och trvdes så bra att hon valde att Capo-koncernen är ett av Europas ledande hälso- och sjukvårdsföretag. I Sverge fnns Capos vårdenheter stora delar av landet från Umeå norr tll Malmö söder. Verksamheterna fnns på flera nvåer vårdkedjan från akutsjukhus, närsjukhus och specalstklnker tll vårdcentraler och specalstmottagnngar prmärvården. Capo Närsjukvård AB HR-chef Cecla Frs Tel: 0733-842 740 E-post: cecla.frs@capo.se www.capo.se söka sg tllbaka när det var dags för specalsttjänstgörng. På Capo Ctyklnken Söder blr man sedd och hörd, oavsett var karrären man befnner sg. Det är ett väldgt bra arbetsklmat och man får gehör för sna synpunkter. Här har jag verklgen utvecklats, säger hon. Ett kvtto på det är att vårdcentralen genomgående fck högsta poäng samtlga moment den senaste SPURgransknngen, som utförs av externa studerektorer. Allmänläkaren Lnda Sundelöf, som är Annas handledare, nstämmer. Hon gjorde sn AT på Capo S:t Görans sjukhus Stockholm och fck ett mycket bra ntryck av Capo som vårdgvare. När Lnda senare flyttade tll Helsngborg som färdg specalst fck hon möjlghet att börja på Capo Ctyklnken Söder och hon har nu arbetat där fyra år. Hon lyfter fram vårdcentralens utvecklngsteam som ett exempel på arbetsgvarens lyhördhet för nya déer och lyssnande nställnng tll medarbetarna. Utvecklngsteamet är ett tvärprofessonellt forum, där v möts och bollar déer för hur v kan jobba på bästa sätt. V prövar och utvärderar nya arbetsmetoder och det är ett bra exempel på hur man på Capo kan bedrva förändrngsarbete underfrån, säger hon. Fokus på kvaltet Båda lyfter även fram Capos starka fokus på kvaltet det klnska arbetet, där det fnns ett välstrukturerat och systematskt uppföljnngsarbete för att mäta att verksamheten når de högt ställda kvaltetsmålen. Jag upplever att det fnns en stor skllnad jämfört med andra vårdgvare. V ser tydlgt att v lyckas upprätthålla en hög kvaltet och är stolta över vårt arbete, säger Lnda. För Lnda och Anna var en vktg drvkraft för att välja allmänmedcn att få arbeta med hela patenten, genom lvets alla skeden. En annan var möjlgheten tll mer regelbundna arbetstder. På Capo fnns förståelse för vkten av att htta en balans mellan prvatlvet och karrären, menar de. Anna har kunnat kombnera ett utmanande arbete med eltsatsnng på padeltenns och fjol blev hon Svensk Mästare. Här främjar man verklgen medarbetarnas ntressen, nte mnst när det Anna Svedenhov, ST-läkare allmänmedcn och Lnda Sundelöf, Allmänläkare på Capo Ctyklnken Söder Helsngborg. Foto: Lars Jansson gäller sport och frskvård. Det betyder enormt mycket och gör att det är väldgt lätt att trvas.

28 NextMeda Klnk som erbjuder utvecklng med både bredd och djup Foto: Perre Pocs Onkologklnken Sörmland är uppdelad olka specalteter vlket skapar en stmulerande arbetsmljö. Här fnns stora möjlgheter både tll specalserng och att bygga bred kompetens, säger Heléne Hörberg, radologskt lednngsansvarg läkare på strålbehandlngen. Davd Sterner, ST-läkare, Heléne Hörberg, radologskt lednngsansvarg läkare på strålbehandlngen och Evangelos Dgkas, ST-läkare. Heléne Hörberg var ST-läkare när hon började på onkologklnken Esklstuna 2007. Efter avslutad ST-utbldnng och arbete som specalst verksamheten är hon dag radologskt lednngsansvarg läkare på strålbehandlngen. Varerande arbetsuppgfter kombnaton med bra arbetskamrater och kontnuerlg utvecklng är vktga anlednngar tll att hon stannat kvar på klnken alla år. Det är också en stor fördel att jobba en lten stad och slppa pendla. I Esklstuna går det att ha en aktv frtd utan att det tar en tmme att transportera sg någonstans. Evangelos Dgkas, ST-läkare, nckar nstämmande. Att jag valde att göra mn ST-utbldnng här beror främst på att klnken erbjuder goda möjlgheter tll forsknng. Jag arbetade som molekylärbolog nnan jag slog n på läkarspåret och sktar på att framtden dela mn td mellan forsknng och klnk. Även det goda geografska läget spelade stor roll. Staden lgger mtt emellan två stora flygplatser, vlket jag som har mna rötter Grekland ser som en stor fördel. Efter fyra år på klnken vet han att valde rätt plats och klnk. Verksamheten erbjuder väldgt bra klnsk tränng för oss ST-läkare. Man får jobba brett och bygga upp sn kompetens krng olka cancersjukdomar allt eftersom. God arbetsmljö Även Davd Sterner har valt att göra sn ST-utbldnng på klnken. Det är en utvecklande mljö med bra patentkontakt och möjlghet att utvecklas nom flera olka dagnosgrupper. Verksamheten är också generös med fortbldnng, även form av mer specalnrktade extrakurser. Landstnget Sörmland har under senare år satsat en hel del på cancervården och verksamheten bedrvs nybyggda lokaler med modern teknk. Verksamheten är samlad en byggnad vlket nnebär en ökad möjlghet tll samarbete mellan enheterna och en ökad gemenskap personalgrupperna. V har en trvsam arbetsplats med god teamkänsla. Det råder nte heller någon brst på sjuksköterskor varken på cytostatkamottagnngarna, vårdavdelnngen eller strålbehandlngsavdelnngen vlket kan tolkas som ett mycket gott betyg tll verksamheten, fastslår Heléne Hörberg. Onkologklnken Sörmland är en länsklnk med hela Sörmland som upptagnngsområde. Klnken är uppdelad olka enheter med vårdavdelnng på Mälarsjukhuset, läkar- och cytostatkamottagnng på Mälarsjukhuset och Lasarettet Nyköpng samt strålbehandlngsavdelnng på Mälarsjukhuset. Klnken har även en klnsk forsknngsenhet. Onkologklnken Mälarsjukhuset 631 88 Esklstuna Tel: 016-10 39 60 www.landstngetsormland.se NextMeda Utveckla dn karrär och htta lvskvaltet Gävleborg Arbetsglädje, varaton, engagerade kollegor samt lvskvaltet en fantastsk natur. I Regon Gävleborg har du som är ST-läkare eller färdg specalst allmänmedcn spännande karrärmöjlgheter och chans att utvecklas professonellt och prvat. För drygt tre år sedan jobbade Davd Bardens nom gynekolog på ett stort unverstetssjukhus Tyskland. Han var frustrerad över en ormlg arbetsbelastnng och nyfken på att arbeta Sverge. Davd såg en annons om en karrärkväll Sundsvall. Jag reste dt och träffade en HRkonsult från Regon Gävleborg. Alla var enormt postva och trevlga och jag fck ett fantastskt bra ntryck. Så fort jag kom tllbaka tll Tyskland sade jag upp mg och sex veckor senare flyttade jag tll Sverge, berättar Davd. Efter en ntensvkurs svenska började Davd sn ST-tjänst allmänmedcn Regon Gävleborg. Idag har han ett och ett halvt år kvar tlls han är färdg specalst. Jag har aldrg ångrat mg. Här har jag fått ett jobb där jag känner stor arbetsglädje och verklgen utvecklas som läkare, med alla olka slags patenter och dagnoser. Mna yngsta patenter är spädbarn och mna äldsta över 100 år gamla, berättar Davd. På mn gamla arbetsplats var det vktgaste att jag producerade. Här fnns en stark betonng på handlednng, utvecklng och att man ska trvas sn läkarroll. Det är en stor skllnad. Många karrärvägar Han lyfter också fram att det fnns ett starkt kollegalt stöd, bra utbldnngsmöjlgheter och många olka karrärvägar för allmänläkare. Exempelvs fnns ST med särsklt fokus på ledarskap för den som är ntresserad av att jobba som chef eller ledare. Davd Bardens, ST-läkare allmänmedcn Regon Gävleborg. Foto: Peter Engström Jag vll verklgen också betona den fna lvskvalteten som den här regonen erbjuder. Här fnns vacker natur, norrsken och ett stort utbud av olka kulturevenemang. Jag blev överraskad av hur lvlgt och rkt kulturlvet är här. Dessutom är man aldrg mer än ett par tmmar från Arlanda. Som allmänläkare får Davd möjlghet att arbeta med en av sna hjärtefrågor barnvaccnatonsprogrammet. I Tyskland utmanade han en känd vaccnatonsmotståndare, som hävdade att det nte fnns något bevs för att mässlngvruset verklgen exsterar. Davd vann domstol och fortsätter att strda för vkten av att vaccnera. Regon Gävleborg erbjuder dg ett menngsfullt arbete en spännande arbetsmljö och med goda personalförmåner. Här fnns goda karrärmöjlgheter och en bra lvsmljö. Prmärvården är väl utbyggd med hälsocentraler över hela länet. V har klnsk tränngsverksamhet hela länet och ett klnskt tränngscentrum Gävle. Vll du forska fnns det goda möjlgheter, och vårt centrum för forsknng och utvecklng samarbetar bland annat med Uppsala unverstet och Högskolan Gävle. Vll du jobba med Davd? Kontakta verksamhetschef Helena Bkoff: Tel: 070-301 96 26 helena.bkoff@regongavleborg.se www.regongavleborg.se Var sjätte mnut dör ett barn av mässlng och jag har själv sett det ske. Här Sverge är vaccnatonsmotståndet mndre, men det är väsentlgt att v fortsätter att sprda kunskap och skapa förtroende bland föräldrar. Detta är ett av många områden där prmärvården har en vktg roll att spela.

NextMeda 29 Närhälsan Onlne erbjuder läkare flexbla arbetstder På Närhälsans vårdcentraler Västra Götalandsregonen fnns många utvecklngsmöjlgheter. Många läkare kombnerar arbetet på de fysska mottagnngarna med vdeomöten med patenter va appen Närhälsan Onlne. Läkarna har nflytande över såväl arbetstd som arbetsmljö och va Närhälsan Onlne ges även möjlghet tll dstansarbete. Från vänster: Parmnder Sngh, Charlotte Lundholm, Gudrun Grem och Mare-Louce Hänel Sandström. Foto: Ulf Ekström Närhälsan karakterseras av nytänkande, v är bra på att ta tll oss och göra vårt bästa för att förverklga medarbetarnas déer och patenternas önskemål. Nytänkande, påltlg och omtänksam är våra kärnvärden, och de gör verklgen avtryck den daglga verksamheten, säger Gudrun Grem, enhetschef för Närhälsan Onlne, specalstläkare och medcnsk rådgvare för Närhälsans vårdcentraler Boråsområdet. Med Närhälsan Onlne erbjuds nvånarna ytterlgare en kontaktväg och ökad tllgänglghet samtdgt som läkarna får utökade möjlgheter att påverka sn arbetsdag genom att arbeta dstansoberoende och mer självständgt. Charlotte Lundholm är e-hälsostrateg och projektledare för nförandet av Närhälsan Onlne. Hon menar att kombnatonen av fysska och dgtala patentmöten är en självklarhet framtdens prmärvård. Närhälsan, den offentlga prmärvården Västra Götalandsregonen, är med crka 6 500 medarbetare och hundratals mottagnngar störst Sverge på prmärvård. Appen Närhälsan Onlne lanserades januar 2018, och httlls har 50 läkare utbldats och drygt 2 500 dgtala patentmöten genomförts, vlket har gett vårdcentralerna avlastnng från de snabba och enkla besöken som lka gärna kan ske onlne. Under 2018 planerar man att fylla på med fler professoner. www.narhalsan.se V har satsat mycket på att skapa ett strukturerat arbetssätt för Närhälsan Onlne, vlket gör att våra läkare känner sg trygga, berättar Charlotte och Gudrun nflkar: Eftersom v har en ödmjukhet läkargruppen vågar alla bjuda på sg och lära av varandra. Det är ett suveränt sätt att ta vara på varandras kompetens. Fysska och dgtala patentmöten Inom Närhälsan har man möjlghet att forska på del av sn arbetstd. Forsknngs- och utvecklngsenheten är även nkopplad från start tll Närhälsan Onlne för att systematskt utvärdera demografska data, patentflöden, tllgänglghet, patentnöjdhet, medcnsk kvaltet, följsamhet tll rktlnjer, läkarens arbetsmljö och hälsoekonom. Mare-Louce Hänel Sandström är specalst allmänmedcn på Närhälsan Gråbo vårdcentral och har precs gått en utbldnng för att kunna kombnera fysska och dgtala patentmöten. Jag betraktar Närhälsan Onlne som ett komplement tll vår fysska verksamhet, en möjlghet att kunna möta våra patenter på deras vllkor, exempelvs mtt på dagen utan att de behöver lämna sn arbetsplats. För mg som läkare är det förstås också en fördel att kunna ha mer flexbla arbetstder framöver, säger hon. V kan erbjuda kombnatonsanställnngar även för flera olka typer av specalster, exempelvs psykater eller rehablterngsläkare, berättar Gudrun. Kan arbeta hemfrån Parmnder Sngh, specalst allmänmedcn, kom 2008 tll Sverge och Närhälsan efter många år som läkare Inden. Idag kombnerar han arbetet på Närhälsan Frstad vårdcentral med att möta patenter va vdeolänk på Närhälsan Onlne. De dgtala mötena brukar bl korta och effektva. Nästan snabbare än om det hade vart ett telefonsamtal, eftersom jag ser framför mg vem jag pratar med och det gör mg säkrare mn medcnska bedömnng. Att aldrg tumma på den medcnska kvalteten ska vara vårt sgnum, säger Parmnder. Det är en stor fördel att jag kan arbeta hemfrån när jag möter patenterna va vdeolänk. Det gör att jag på ett smdgt sätt kan kombnera famljelv och jobb på kvällarna. Varaton arbetet Parmnder är även engagerad som handledare för underläkare. Det, kombnaton med arbetet med Närhälsan Onlne, tllför varaton arbetet och han trvs. Närhälsan är verklgen en bra arbetsplats som jag defntvt kan rekommendera tll andra läkare. Jag uppskattar särsklt mna trevlga kollegor och att jag har förmånen att verklgen lära känna och kunna följa mna patenter, säger Parmnder. Jag har en jättebra chef som låter mg arbeta med mycket frhet under ansvar och jag får bra möjlgheter tll kompetensutvecklng. Det talas mycket om stress prmärvården, men här upplever jag ngen stress. Det känns bra att kunna avsätta tllräcklgt med td för varje patent, säger Parmnder Sngh.

30 NextMeda SLSO:s dgtala plotsatsnngar uppskattas av patenter och läkare Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, genomför ett plotprojekt där de ntegrerar olka dgtala lösnngar den ordnare prmärvårdsverksamheten runtom länet. Djursholms husläkarmottagnng och Råsunda vårdcentral är två av SLSO:s plotanläggnngar. Ulrka Lndman, verksamhetschef och dstrktsläkare på Djursholms husläkarmottagnng. Foto: Gonzalo Irgoyen V ngår en plot för Alltd öppet, en app som patenter kan använda dygnet runt för att själva boka vdeobesök och fysska besök hos läkare, sjuksköterska, psykolog eller kurator. V gör även dgtala läkarbesök, där patenten genomför ett vdeomöte med läkaren stället för att fysskt nfnna sg på husläkarmottagnngen. Vdeomötena används både för nybesök och uppföljnng av befntlga patenter, säger Ulrka Lndman, verksamhetschef och dstrktsläkare på Djursholms husläkarmottagnng. Hon ngår den processgrupp som löpande utvärderar och bdrar tll att utveckla de dgtala tjänsterna nom SLSO. Hon och övrga läkare på Djursholms husläkarmottagnng är därmed allra högsta grad delaktga utvecklngen och ntegrerngen av de dgtala lösnngar som på skt kan komma att användas hela prmärvården nom SLSO. Postvt gensvar från patenterna V upplever många fördelar med de dgtala lösnngarna, både för oss och för patenterna. Både appen och vdeomötena har enkelt kunna ntegreras vår ordnare verksamhet, och de gör att v kan erbjuda patenten en ökad tllgänglghet och fler kontaktvägar tll oss, säger Ulrka Lndman. Gensvaret från patenternas sda har överlag vart postvt, många uppskattar att nte behöva komma tll vårdcentralen för att exempelvs få ett sjukntyg samband med nfluensa eller att kunna genomföra ett uppföljnngsbesök på husläkarmottagnngen även när de är på resande fot. Jag upplever också att patentmöten va vdeo är mer dstnkta och ofta resulterar ett mer effektvt och fokuserat möte mellan patent och läkare, vlket spar td för både patenten och oss. På skt är målsättnngen att patenten ska kunna tragera sg själv genom att besvara ett antal nledande frågor om sn hälsostatus. Det är rolgt att vara en plotenhet och att få vara med och utveckla framtdens dgtala lösnngar som på skt kanske kan användas hela regonens prmärvård, säger Ulrka Lndman. SLSO bedrver prmärvård genom vårdcentraler och husläkarmottagnngar hela Stockholms läns landstng. Vårdcentralerna och husläkarmottagnngarna erbjuder olka former av medcnsk behandlng, rehablterng, omvårdnad och förebyggande hälsovård. SLSO har också akademska vårdcentraler som bedrver forsknng och utbldnng syfte att höja vårdens kvaltet. www.slso.sll.se En bld säger mer än tusen ord Även Råsunda vårdcentral Solna använder appen Alltd öppet samt vdeomöten mellan läkare och patent. Jag betraktar dgtala verktyg som ett vktgt och efterfrågat komplement tll vår övrga verksamhet. Många patenter efterfrågar vdeomöten, så mna tder bokas ofta väldgt snabbt. Då en bld säger mer än tusen ord, ger ett vdeomöte oss läkare ett fullständgare bedömnngsunderlag än telefonsamtal med patenten. Patentsäkerheten stärks eftersom jag kan se patentens anskte och patenten har dessutom loggat n säkert va Bank-ID, säger Nemrud Büyükkaya, dstrktsläkare och medcnskt ansvarg läkare på Råsunda vårdcentral. Han har vart engagerad SLSO:s dgtala utvecklng sedan starten och är bland annat med den processgrupp med sjukvårdspersonal och patenter som tllsammans utvecklat appen Alltd öppet. Fördelarna med dgtala verktyg prmärvården är många, det är därför självklart för mg att engagera mg dess utvecklng. Patentmötena blr fokuserade och patenten spar td och kan möta oss va vdeolänk stt hem, på arbetsplatsen eller helt enkelt där de befnner sg för tllfället. Det känns bra att vara med och utveckla dgtala verktyg som kan bdra tll en ökad tllgänglghet och mnskade väntetder för patenterna. Jag vll gärna vara delaktg utvecklngen av fler dgtala verktyg framöver, det är postvt att SLSO nvolverar vårdpersonal utvecklngsarbetet redan från start, säger Nemrud Büyükkaya. Han trvs mycket bra med stt arbete som dstrktsläkare. Det ger honom möjlghet att följa patenter över td, möta många olka typer av patenter olka åldrar och arbeta utfrån ett medcnskt helhetsperspektv som nkluderar hela kroppen. Jag anser att vdeomöten passar prncp alla typer av patenter, synnerhet de som har psykosocala besvär eller av olka anlednngar har svårt att ta sg tll vårdcentralen. Patenter som behöver en somatsk undersöknng kallas dock tll ett fysskt möte, säger Nemrud Büyükkaya. Nemrud Büyükkaya, dstrktsläkare och medcnskt ansvarg läkare på Råsunda vårdcentral Solna.

NextMeda 31 LäkarLeasng låter dg bestämma! LäkarLeasng är Sverges största vårdbemannngsföretag och förmedlar välbetalda uppdrag över hela Sverge och Norge. Företaget har märkt att läkare och sjuksköterskor vll ta kontroll över sna arbetsstuatoner och erbjuder därför sna konsulter skräddarsydda avtal som är baserade på varje enskld ndvds önskemål och förutsättnngar. Sedan starten 2005 har LäkarLeasng vuxt och är dag marknadsledande nom vårdbemannng Sverge. Det senaste decennet har företaget bemannat den svenska sjukvården med närmare 100 000 uppdragsveckor. De vktgaste skälen tll företagets framgångar har vart dess flexbla vllkor och personlga kontakter med sna konsulter. Hos LäkarLeasng bestämmer du. Det är dna vllkor som gäller och v formar vårt samarbete utfrån vad du vll få ut av det. Det fnns nget standardavtal som alla får rätta sg efter hos oss utan v skräddarsyr varje avtal för arbetsmängd, ersättnng och vllkor utfrån vad som faktskt blr bäst för den ensklda konsulten. V vll att de känner sg kontroll över sn arbetsstuaton när de arbetar med oss. Det gör att det blr lättare för dem att htta rätt balans mellan prvat- och arbetslv så de kommer tll jobbet med mer energ, motverade att utföra stt jobb på bästa sätt, förklarar Ilan Vestman, affärsområdeschef hos LäkarLeasng. Chans att bestämma själv En gemensam faktor för många av de som söker sg tll LäkarLeasng är att de har en önskan om att kunna påverka sn arbetsstuaton större utsträcknng och att själva bestämma när de arbetar. VD Nclas Wåhln berättar att deras konsulter ofta känner sg uppskattade på sna uppdrag eftersom de kommer tll arbetsplatser där deras kompetens verklgen är behövd. V brukar säga att våra konsulter anger när de vll jobba stället för när de vll vara ledga. Genom våra uppdrag får de också chansen att utvecklas sn yrkesroll och se hur man arbetar på olka enheter. Men det är den höga ersättnngen kombnaton med att få vara med och hjälpa tll där behovet är som störst som ofta är mest uppskattat hos våra konsulter. Uppdrag Norge LäkarLeasng erbjuder såväl längre kontnutetsuppdrag som kortare uppdrag på enstaka veckor. Nu har företaget även börjat stärka sn poston Norge på allvar. Det gör att det fnns allt fler möjlgheter att ta del av för de konsulter som vll uppleva vårdsektorn ett annat nordskt land. V har vart verksamma Norge under flera år och har redan en tydlgt etablerad närvaro och ett postvt rykte. För de konsulter som vll prova arbetsmljön och förhållandena vårt grannland är det en trygghet att veta att de har ett svenskt företag ryggen, som hjälper tll med allt från skatter tll arbetsgvaravgfter. Det kan bland sklja sg en hel del, men v stöttar hela vägen, säger Nclas Wåhln. Värnar om sjukvården LäkarLeasng arbetar aktvt för att värna om branschens framtd, bland annat genom att försöka motverka de ökande Allmänspecalsten och krurgen Mats Skonda har arbetat genom Läkar- Leasng sedan 2013. Foto: Patrk Lndqvst Nclas Wåhln, VD och Ilan Vestman, affärsområdeschef hos LäkarLeasng. Foto: Patrk Lndqvst kostnaderna för sjukvårdsbemannngen Sverge. En av våra stora ambtoner är att tllsammans med våra kunder ta fram arbetssätt som skapar en långsktgt hållbar stuaton. V vll att sjukvårdsbemannng ska fungera som ett komplement tll den ordnare sjukvården, nte som en ersättnng. För att motverka den ökande brsten på vårdplatser som drabbat Sverge de senaste åren är vår målsättnng att sysselsätta så många konsulter som möjlgt med de resurser som fnns tllgänglga. V arbetar därför med låga vnstmargnaler för att göra det möjlgt för oss att erbjuda våra konsulter en hög ersättnng utan att öka landstngens kostnader. Man kan förlta sg på LäkarLeasng Allmänspecalsten och krurgen Mats Skonda arbetar deltd genom LäkarLeasng sedan flera år tllbaka. Han har provat flera andra bemannngsföretag men kände nte att han httade rätt förrän han kom tll LäkarLeasng. Jag har alltd haft bra kontakt med mn handläggare och de andra på kontoret hos LäkarLeasng; de är trevlga och professonella, snabba och lyhörda. Det är aldrg några problem med ersättnng eller avtal och deras boende- och resekoordnator hjälper alltd tll att ordna det praktska så att jag kan fokusera på det jag ska göra när jag kommer fram. Mats Skonda tar huvudsak uppdrag under sn semester och andra ledga peroder, framförallt för att få chansen att jobba nom olka områden Sverge men även för att tjäna extra pengar. Vllkoren bestämmer han helt själv, något som också var avgörande för hans val. Vll du veta mer om möjlgheterna som fnns representerade hos LäkarLeasng? Besök oss på www.lakarleasng.se eller sms:a Läkare tll 71120 så kontaktar v dg! Jag anger när jag vll arbeta och hur. Allt annat ordnar LäkarLeasng. Det är verklgen skönt att kunna komma tll en ny plats och börja arbeta med patenterna drekt. Dessutom är uppdragen omväxlande och ntressanta och jag har fått nskt hur vården ser ut olka regoner. Jag rekommenderar läkare som vll få ut mer av sn arbetsstuaton att höra av sg tll LäkarLeasng. Det är både väldgt lärorkt och gvande, avslutar han. LäkarLeasng startades 2005 för att bemöta det växande behovet av konsultläkare nom den svenska sjukvården. Idag är företaget marknadsledande nom vårdbemannng Sverge och stärker sn närvaro Norge. LäkarLeasng samarbetar med vårdgvare nom både offentlg och prvat sektor runt om hela landet och kan erbjuda alla typer av uppdrag, allt från enstaka pass tll helårsuppdrag. LäkarLeasng Sverge AB S:t Göransgatan 57, 6tr 112 38 Stockholm Tel: 08-120 666 50 E-post: kontakt@lakarleasng.se www.lakarleasng.se

32 NextMeda I Södra Hälsngland satsar man på sna ST-läkare Prmärvården valde Karl för att han vlle jobba med alla sorters patenter och med ett helhetsperspektv. Och att göra ST Södra Hälsngland blev en fullträff. Det är enormt professonellt och välstrukturerat. Som ST-läkare här känner man sg verklgen prorterad, säger han. Karl Wallander är nne på ssta etappen av sn specalsttjänstgörng på Edsbyns hälsocentral och blr färdg specalst allmänmedcn om no månader. Han fck upp ögonen för allmänmedcn när han gjorde AT och det är ett val han aldrg har ångrat. Jag tyckte att många specalteter var ntressanta och rolga, men allmänmedcn var det som verklgen stack ut och som jag kände att jag brann för. Jag gllar att man får ta ett helhetsansvar för sna patenter och följa dem genom lvets olka skeden. Det är otrolgt omväxlande: ena stunden kan jag ha samtal med en patent som lder av depresson för att nästa sy ett sår eller ta hand om en patent med hjärtsvkt, säger han. Blev postvt bemött Eftersom Karl har rötter Edsbyn tog han kontakt med hälsocentralen där när Karl Wallander, ST-läkare på Edsbyns hälsocentral. Foto: Johan Löf det var dags att söka ST. Han fck ett väldgt postvt bemötande och erbjöds ST drekt. Jag har lärt mg enormt mycket. Här får man snabbt ta eget ansvar, men har tryggheten av fasta strukturer och starka team som jobbar över professonsgränserna. Som läkare har man stor hjälp av de andra teamet och kan fokusera tydlgt på sn läkarroll. Bland annat har v flera sjuksköterskeledda mottagnngar som fungerar väldgt bra. V har också ett mycket gott samarbete med kommunen och drver exempelvs ett projekt tllsammans för att mnska övervkt och fetma hos barn, berättar Karl. Han vll särsklt framhålla att STutbldnngen är mycket väl utbyggd, med engagerade handledare och studerektorer, ntressanta ST-dagar och att man möjlgaste mån får gehör för specalntressen som man vll fördjupa sg. Själv har Karl gått en kurs ultraljud. Det är flexbelt och man ser STläkarna som en vktg resurs som man värnar om. Sedan gllar jag att man tänker frtt, har korta beslutsvägar och låga trösklar när det gäller att samarbeta och hjälpa varandra. V har också en rmlg arbetsbörda. För Karl är även närheten tll naturen och möjlgheten att leva ett aktvt lv på frtden vktga. Prmärvården Södra Hälsngland tllhör Regon Gävleborg och består av hälsocentralerna Alfta, Arbrå, Baldersnäs, Edsbyn, Klafors, Lnden och Söderhamn. Den kännetecknas av utvecklngsarbete, alternatva arbetssätt, att personalens förslag tas tllvara samt teamarbete, där alla kompetenser är vktga. V har bl.a. ett ntressant hjärtsvktsprojekt tllsammans med kardolog, och flera olka andra processer där v jobbar med förskrvnngsmönster för antbotka och beroendeframkallande läkemedel. Andra exempel är dabetesflöden, öppen fysoterapmottagnng, projekt där fysoterapeuter skrver röntgenremsser. Här fnns mycket att upptäcka. Varmt välkommen tll oss. Kontakta oss gärna för mer nformaton: Prmärvården Södra Hälsngland Verksamhetschef Jörgen Tranevk Tel: 070-600 31 56 jorgen.tranevk@regongavleborg.se www.regongavleborg.se V har en fantastsk natur och ett brett utbud av kultur. Det händer mycket här Södra Hälsngland. NextMeda Avonova tar nya grepp nom företagshälsa Innebörden av en yrkeskarrär nom företagshälsa är för läkare relatvt okänd. De som provar på uttrycker ofta hur omväxlande och ntressant specalteten är. Det fnns ett nytänk på Avonova. Satsnngen på tlläggspecalteten arbetsmedcn och nya kollegor leder tll en postv spral, då fler upptäcker möjlgheten tll personlg utvecklng och en bra arbetsstuaton. Det lgger lnje med Avonovas vson att lgga framkant när gäller att erbjuda rätt kompetens och därför jobbar företaget strategskt för att säkra sn kompetensförsörjnng av läkare. V strävar efter att öka antalet anställda specalster företagshälsovård, arbetsmedcn eller arbets- och mljömedcn. Eftersom företagsläkarutbldnngen är nedlagd och ngen godkänns enlgt det gamla systemet sedan årsskftet 2013 satsar v på att utblda den nya tlläggsspecalteten arbetsmedcn, berättar Eva-Karn Boström, medcnskt ansvarg läkare nya regon Väst jämte uppdraget som företagsläkare Göteborg samt Avonovas Studerektor. Eva-Karn Boström, medcnskt ansvarg läkare nya regon Väst, företagsläkare Göteborg och Avonovas Studerektor. Foto: Martn Frck Vll öka kunskapen om läkarens roll Eva-Karns roll omfattar bland annat att utgöra en organsatorsk stödfunkton och där samverka med koncernlednng, medcnskt lednngsansvarg läkare, verksamhetschefer, delegerade verksamhetschefer, handledare och ST-läkare ute organsatonen. Hon har tagt fram ett ntroduktonsprogram för ST-läkarna och har regelbunden dalog med de som redan fnns organsatonen samt stöttar samarbetspartner och deras ST-läkare. Hon är också nblandad Avonovas läkarrekryterng. Jag samordnar nterna resurser så att det fnns tllgänglghet tll handlednng samt de roller som krävs för att v ska vara en godkänd utbldnngsplats. V jobbar med målsättnngen att öka kunskapen om läkarens roll nom företagshälsan så att fler lockas tll branschen och därmed blr nyfkna på en anställnng hos oss på Avonova. En postv spral Tyvärr är kunskapen om professonen fortfarande mycket brstfällg hos läkarstudenter, legtmerade läkare och andra specalster, men vd samtal blr många ntresserade av att få höra mer. Den vktgaste målgruppen är läkare som är specalster allmänmedcn. Inom Avonova arbetar v mångsdgt vår dalog med våra kunder. V stöttar att utveckla den systematska förmågan för att skapa optmala förutsättnngar för att medarbetare och organsatoner ska hålla längre. Genom att göra rätt saker varje dag alstras framåtrktad kraft och energ. Med egna enheter på crka 120 orter och drygt 650 duktga medarbetare är Avonova en rkstäckande leverantör av hälsotjänster och en av Sverges ledande aktörer nom företagshälsa och utbldnng. Välkommen tll Avonova! www.avonova.se V behöver bl bättre på att nå ut. V ser redan hur enstaka rekryterngar kan leda tll en postv spral. Två entusastska kollegor Borås har redan gjort att v rekryterat fler. I Göteborg, Stockholm och Vsby ser v en mycket postv utvecklng. V har alla med oss olka erfarenheter som leder tll utvecklng, och tllsammans kan v skapa ny energ yrkeskåren.

NextMeda 33 Forsknngsläkare blev chefer globala nätverk Att bl sedd för det man gör, ett ständgt flöde av utbldnngar och flexbla arbetstder en global, dynamsk forskarmljö. Ibland tll och med en längtan efter att få mer jobb! Per Johanson och Davd Sjöström är gruppchefer för klnska studer sen fas nom CVRM (Cardovascular, Renal and Metabolc dseases) på AstraZeneca Mölndal. De beskrver en vardag som är mycket långt från den offentlga sjukvård och forsknng där båda har sna rötter, Per kardolog sedan 1990 och Davd anestes sedan 1996. Ändå var det nte självklart att byta sda. Jag tvekade länge, mest nför att lämna det kvaltetsarbete jag deltog natonellt och nternatonellt, tll exempel European Socety of Cardology s Global Task Force för defnton av hjärtnfarkt, säger Per Johanson. Han fck förfrågnngar från AstraZeneca nästan tre års td, men hade svårt att öppna tankedörren tll att lämna en bra och framskjuten poston klnk och akadem för att gå över tll ett ganska okänt område. För lte att göra Men 2013 skulle jag fylla 50 och tänkte snart slutar de väl att fråga, så jag valde att pröva. Det var nyfkenhet, spännng nför nya utmanngar och vdare utvecklngsmöjlgheter som drev mg, säger Per Johanson. Efter ett halvår kom tvvlen: Jag hade faktskt lte tråkgt, tyckte att jag hade för lte att göra. Men då sa jag från och fck snabbt mer ansvar och fler spännande uppdrag. Sedan dess har det vart rktgt, rktgt bra! Vsst saknade jag mna nätverk nom kvaltetsarbetet början. Men jag fck så mycket annat stället, säger Per Johanson. Davd Sjöström arbetade först på två mndre forsknngsföretag nnan han 2010 kom tll AstraZeneca. Per Johanson och Davd Sjöström är två av AstraZenecas forsknngsläkare som tagt klvet upp tll chefskap. Foto: Patrk Bergenstav Små bolag kämpar De små företagen har sna fördelar, men är väldgt konjunkturkänslga, där är ofta en kamp för överlevnad. Därför kändes det bra att komma tll AstraZeneca, med enorma resurser för att hjälpa patenter och för att utveckla oss som arbetar här, genom kurser och nya utmanngar, säger Davd Sjöström. Det som främst lockade honom tll AstraZeneca var nyfkenhet på männskor och nya sammanhang att utvecklas, men kanske främst en världsledande forsknngsmljö där hans arbete kan bl tll nytta för mljoner patenter över hela världen. Han arbetar daglgen med personer och grupper över hela världen. En helt unk mljö. AstraZeneca är ju Sverges enda globala läkemedelsutvecklande ndustr. Idag kan jag påverka på ett helt annat sätt än när jag satt på mn llla kammare på sjukhuset, säger Davd Sjöström. Har blvt chefer Båda startade på AstraZeneca som forsknngsläkare men har numera chefsansvar för varsn grupp på crka to personer nom CVRM, ett växande område där man bland annat söker nya ndkatoner för dabetesläkemedlet dapaglflozn och blodproppshämmaren tcagrelor. Utbldnngarna har vart många. Först den tvåårga kursen pharmaceutcal medcne vd Unversty of Basel och sedan en rad utbldnngar och chefskurser, bland annat vd Ledarstudon Stockholm. V har en väldgt aktv HR-avdelnng, med ett ständgt flöde av kurser. V har båda fått flera olka vnklngar på hur man utvecklar stt ledarskap, berättar Davd Sjöström. Och ledarskapskurser rktar ofta fokus mot dg själv. För att kunna behärska olka stuatoner måste man veta var man står, lära känna sg själv bättre. Jag tycker att jag har vuxt som männska tack vare de här kurserna, säger Davd Sjöström. Fördomar och okunskap Han påpekar att kontrasten mot den offentlga vården är stor: Som ST-läkare gck jag ett utvecklngsprogram med bland annat en UGLkurs, det var bra. Men sedan jobbade jag mer än to år sjukvården utan en enda kurs. Tll sst pratar v om okunskap och fördomar om läkare ndustrn. Några kollegor anser nog att v gått över tll andra sdan och börjat kränga läkemedel. Det beror kanske på hstork och att deras enda kontakt med ndustrn är våra säljare, säger Per Johanson. Jag tror att många sjukhusverksamma läkare faktskt nte känner tll de rgorösa regelverk som sedan länge omgärdar både oss nom den globala forsknngsorgansatonen och den kommersella sdan. För oss nnebär det ett uttalat krav att strkt hålla på ntegrtet och etk. I praktken nnebär det tll exempel att ett projekt som jag drar gång här granskas betydlgt mera noggrant och krtskt, både nom företaget och från myndgheter, än om jag skulle göra motsvarande nom akademn. AstraZeneca är ett globalt, nnovatonsdrvet boläkemedelsföretag med fokus på forsknng, utvecklng och marknadsförng av receptbelagda läkemedel. AstraZeneca har verksamhet mer än 100 länder och har 61 100 medarbetare globalt, varav 6 700 Sverge. Här möts du av en arbetsmljö där kreatva déer och nnovatv teknk möter världsledande forsknng. Dessutom kommer allt du gör att tjäna ett syfte: att skapa framtdens läkemedel. Alla arbetsplatser har en nternatonell prägel. I Mölndal utanför Göteborg lgger ett av AstraZenecas tre strategska forsknngscentra med 2 400 medarbetare. De andra två är Cambrdge Storbrtannen och Gathersburg USA. I Göteborg bedrvs forsknng främst krng hjärta/kärl, njursjukdom, metabolsm, andnngsvägar, nflammaton och autommuntet. Här arbetar läkare främst med forsknng och utvecklng nom klnska projekt tdg eller sen utvecklngsfas, samt nom Patent Safety-avdelnngen. I Södertälje lgger det nordsk-baltska marknadsbolaget där läkare arbetar med projekt och produkter. AstraZenecas totala försäljnng 2017 uppgck tll 22,5 mljarder dollar. Samma år nvesterade företaget 5,8 mljarder dollar forsknng. AstraZeneca Gothenburg Pepparedsleden 1 431 83 Mölndal Tel: 031-776 10 00 www.astrazeneca.se

34 NextMeda Inte långt från Borås tll Bukarest Iula möter sna patenter på Skype Patenter som kommer tll vuxenpsykatrns mottagnng Borås kan få träffa läkare som stter Rumänen och Grekland, va Skype. Det fungerar jättebra, över förväntan, säger Iula Carjan, överläkare vd Vuxenpsykatrska öppenvårdsmottagnngen på SÄS Borås. Att v har läkare från många olka länder skapar en bra stämnng och mycket energ. Det är lätt att trvas som läkare här, säger läkarchefen på VUP Borås, Gullermo De Freytas (tvåa från vänster). Här med sna kollegor. Foto: Per Stålfors Vuxenpsykatrska klnken vd SÄS Södra Älvsborgs sjukhus har drygt 400 medarbetare. SÄS är ett lagom stort sjukhus en regon som satsar på psykatrn. Här har du som medarbetare stor möjlghet att påverka utvecklngen på ett sätt där dn kompetens tllvaratas för patenternas bästa. År 2020 står vår nya psykatrbyggnad klar med en helt ny vårdmljö och möjlghet att en läkande mljö erbjuda den bästa vården för våra patenter. Öppenvården är basen klnkens arbete och där arbetar v tvärvetenskaplga team. Hon har tdgare arbetat fyra år på VUP vd Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), men flyttade tllbaka tll Rumänen för att hennes make ska studera klart tll läkare. Sedan tänker de komma tll Sverge och arbeta. Nu har hon jobbat som webbläkare ett och ett halvt år, från sn lägenhet Bukarest. Va Skype tar hon emot patenter som kontaktar VUP med eller utan dagnoser. De flesta kommer från prmärvården med msstanke om psykatrska dagnoser, som personlghetsstörnng, depresson och ångest eller bpolär sjukdom. Jag träffar även patenter från någon av våra fyra vårdavdelnngar för uppföljnng. Första bedömnngen Mtt jobb är att göra en läkarbedömnng, sätta n huvuddagnosen och påbörja den medcnska behandlngen. V har möjlghet att skcka våra patenter vdare tll mer subspecalserade mottagnngar om det behövs, berättar Iula Carjan. Hon tycker att dstansjobbet fungerar bra, men så klart fnns det professonella gränser. Jag kan ju nte träffa vssa patenter lksom patenter med allvarlga akuta psykotska symtom, men stort sett tror jag att det har fungerat att jobba va skype, säger Iula Carjan. Iula arbetar från Bukarest fem tmmar om dagen, på förmddagarna. Sedan tar en kollega Grekland över på eftermddagarna. Internatonell prägel Den nternatonella prägeln på VUP förstärks av att läkarchefen Gullermo De Psykater tll vuxenpsykatrska mottagnngen vd SÄS Iula Carjan träffar patenter Borås va dataskärmen, från Bukarest. Foto: Per Stålfors Freytas kommer från södra Spanen. Han är född Granada och har arbetat USA nnan han kom tll Sverge. Vårt yrke som psykatrker handlar mycket om förståelse. Och ju mer erfarenhet av andra länder, kulturer, männskor desto bättre förstår man andra. Därför vlle jag flytta utomlands och arbeta, säger Gullermo De Freytas. Nu är han rotad Borås sedan 2013 och arbetar halvtd klnskt och halvtd som läkarchef, med ansvar för ett 50- tal läkare. Utbldnng tll dubbelspecalst Allas vårt fokus är ju patentens bästa. Men jag brukar tänka att om jag som chef tar väl hand om mna medarbetare, kan de sn tur bättre ta hand om sna patenter, säger Gullermo De Freytas. Att SÄS är ett medelstort sjukhus gör det lätt att få kontakt med kollegor och chefer. Och karrärmöjlgheterna är goda. V hjälper våra läkare att utveckla sg genom vdareutbldnng som dubbelspecalst eller psykoterapeut. Andra alternatv nom forsknng kan v arrangera lokalt eller med stöd av våra grannklnker Västra Götaland. Just nu söker v förstärknng med en psykater som vll arbeta på vår vuxenpsykatrska mottagnng vd SÄS Borås. V söker dg som är nrktad på arbetet som allmänpsykatrker och trvs med konsultatonsarbete tll andra vårdaktörer. V förväntar oss att du deltar bakjourlnjen. Tjänsten är en tllsvdareanställnng. Möjlghet fnns att arbeta hemfrån någon dag per vecka. Tllträde snarast. Välkommen med dn ntresseanmälan va e-post eller telefon tll vår läkarchef Gullermo de Freytas, tel: 0700-20 76 10, e-post: gullermo.de.freytas.rodrguez@vgregon.se. Vuxenpsykatrska klnken vd Södra Älvsborgs sjukhus Borås Öppenvården är basen klnkens arbete som sker tvärvetenskaplga team, med läkare, sjuksköterska, skötare, sjukgymnast, psykolog, psykoterapeut, soconom och arbetsterapeut. I Borås fnns sju öppenvårdsmottagnngar, subspecalserade utfrån dagnosgrupp och behandlngsform. Det fnns allmänpsykatrska mottagnngar Alngsås, Lerum och Skene. I Alngsås fnns den regonala enheten för utrednngar av könsdenttet, Lundströmsmottagnngen och Lerum fnns en regonal enhet för behandlng av komplcerade tvångssyndrom. Nu pågår bygget av Psykatrns kvarter Borås, en satsnng på 755 mljoner kronor av Västra Götalandsregonen, som bland annat nnebär att antalet vårdplatser utökas och alla patentrum blr enkelrum. En ny stjärnformad byggnad ska ersätta BUP:s lokaler. Den nuvarande vuxenpsykatrn renoveras och byggs om. De två vårdbyggnaderna bnds samman genom en ny entré tll vårdavdelnngar, öppenvårdsmottagnngar och lokaler för aktvteter och rehablterng. Här ska patenterna checka n och här det blr det också lokaler för utbldnng. Storsatsnngen nnebär att den vuxenpsykatrska vården Borås samlas på ett ställe och att öppenvårdsmottagnngarna lämnar sna hyrda lokaler stan. Redan år 2020 är den nya byggnaden klar och psykakuten, BUP och slutenvården kan flytta n. Helt klart är Psykatrns kvarter år 2022. Brämhultsvägen 53 504 57 Borås Kontaktperson: Gullermo De Freytas Tel: 0700-20 76 10 E-post: gullermo.de.freytas.rodrguez @vgregon.se sas.vgregon.se

NextMeda 35 Han går från Lugna rummet tll lnjära rum Stor rsk att efterträdaren nte vll sluta här! Jag bär med mg många vackra mnnen härfrån, säger Göran Svegler, överläkare på avd 4 vuxenpsykatrn vd Södra Älvsborgs sjukhus. Han är en mycket uppskattad och erfaren läkare som snart går penson. Nu ska han plugga matematk! Jag är lte avundsjuk på mn några år äldre hustru som ägnat pensonerngen åt att läsa n en fl.kand. tyska. Och nu läser hon ryska, så jag ger mg fasen på att hon tar en fl.kand. det också, säger Göran Svegler. Han tänker börja sna mattestuder på högskolenvå med matematsk analys och lnjär algebra, där man studerar begrepp som vektorer och lnjära rum. Användbart? Nja, det vet jag nte, men kul är det! Göran Svegler har 20 års erfarenhet som psykatrker trakten, först på öppenvårdsmottagnngen Mark och de senaste to åren på avdelnng 4 Borås, en avdelnng för psykossjukdomar. Nystartad vårdakadem V samarbetar mycket nära med vår öppenvårdsmottagnng Björkängen, så flera medarbetare arbetar ntegrerat mellan öppen- och slutenvård, säger vårdenhetschefen Elena Exner. Hon berättar om klnkens nystartade vårdakadem för verksamhetsnära forsknng, som än så länge är en kartläggnngsfas. V håller på och gör en kompetensutvecklngsplan och har anställt två fl. dr vårdvetenskap. På avdelnngen arbetar v väldgt mycket förebyggande, tll exempel med lågaffektvt bemötande. V har anpassat RESIMA-modellen för våra behov; v kallar den Trygga mötet och den får personal på hela SÄS utbldnng, säger Elena Exner. Gott bemötande förebygger Genom gott bemötande kan v förebygga de flesta nte alla men de flesta hotfulla stuatoner. V vll absolut jobba förebyggande, det är en del behandlngen! Ett led det arbetet är Lugna rummet på avdelnng 4, framtaget samarbete med dr Anna Björkdahl Stockholm, som utvecklat konceptet. Lugna rummet öppnade januar 2018 och Elena Exner tycker sg se en effekt redan efter ett par månader: Patenterna är nöjda och rummet bokas hela tden. Tllsammans med personalutbldnng lågaffektvt bemötande är det kanske en bdragande orsak tll att v nte haft så många tvångsåtgärder år. Textl mot ångest Ett annat spännande projekt är ett samarbete med Textlhögskolan Borås om att få fram en textl produkt som kan hjälpa psykospatenter att sänka ångestnvåerna. Överläkare Göran Svegler går snart penson efter to år på avdelnng 4. Här tllsammans med sjuksköterska Marna Teke. Foto: Per Stålfors Så det fnns jättemycket man kan forska på hos oss. Här fnns väldgt stora utvecklngs- och karrärmöjlgheter, säger Elena Exner. Göran Svegler säger att han själv nte fskat så mycket efter karrär, utan koncentrerat sg på det klnska arbetet. Men jodå, den här tjänsten duger utmärkt som språngbräda. Fast ett ltet varnngens ord tll mn efterträdare: Det är stor rsk att du nte kommer att vlja sluta här! Avdelnng 4 Vuxenpsykatrska klnken Södra Älvsborgs sjukhus Avdelnng 4 är en heldygnsvårdavdelnng för psykossjukdomar med 14 vårdplatser. I dag är vårdpersonalen uppdelad två team. V betonar tllämpnng av evdensbaserade rktlnjer och vårdprogram, och satsar ambtöst på fortsatt utvecklngsarbete områdena patentsäkerhet, kvaltet, produkton, medarbetare och ekonom. V som arbetar på avdelnngen är engagerade och stolta medarbetare som vll kunna erbjuda våra patenter en god, säker och jämlk vård. V brnner för psykatr och jobbar ständgt med utvecklng och förbättrngar. Ett prorterat område är att ge patenter som vårdas mot sn vlja en värdg tvångsvård. I år har v öppnat Lugna rummet som kan ge våra patenter möjlghet att komma tll ro och reglera sna känsloyttrngar. Just nu byggs vd Södra Älvsborgs sjukhus Psykatrns kvarter, som ska samla den psykatrska sluten- och öppenvården Borås under samma tak, med ny entré, ny rehablterngsenhet och nya lokaler för utbldnng. Satsnngen nnebär bland annat att alla patenter får enkelrum. Avdelnng 4 och de andra slutenvårdsavdelnngarna flyttar tll den nya byggnaden år 2020. Södra Älvsborgs sjukhus Brämhultsvägen 53 501 82 Borås Ingång 5, plan 6 Kontaktperson: Elena Exner Tel: 033-616 27 41 E-post: elena.exner@vgregon.se sas.vgregon.se Överläkare tll psykosvårdkedjan vd SÄS Arbetsplats Psykosvården vd Södra Älvsborgs sjukhus Vuxenpsykatrska klnk består av heldygnsvårdavdelnng 4 och öppenvårdsmottagnngen Björkängen. Vårdarbetet bedrvs tvärprofessonellt. Tllgång tll psykologer, soconomer och fysoterapeuter fnns både på Björkängen och på klnken stort. Arbetsuppgfter Som överläkare på heldygnsvårdavdelnng för psykossjukdomar arbetar du med utrednng olka fördjupnngsgrader, fattar dagnostska beslut och handlägger ärenden tll rätt nstans. Du står för medcnsk kompetens nternt vd exempelvs vårdkonferenser, bdrar tll utvecklng av verksamhetens arbetssätt och rutner samt följer upp behandlngsnsatser. Du förväntas postvt delta pågående studer på enheterna och som specalst på klnken ngår du efter ntrodukton bakjourslnjen. Vdare handleder du AT- och ST-läkare allmänmedcn och psykatr. Kvalfkatoner Du är specalst eller överläkare vuxenpsykatr. Du har ett gott bemötande, lätt för att samarbeta och kan skapa förtroende hos både patenter och kollegor. Önskvärt är ett genunt ntresse för patentgruppen och att du vll vdareutveckla psykosvården med oss. Stor vkt kommer att läggas vd personlg lämplghet. Välkommen med dn ntresseanmälan va e-post eller telefon tll vår läkarchef Gullermo de Freytas, tel: 0700-20 76 10, e-post: gullermo.de.freytas.rodrguez@vgregon.se Vårdenhetschef Elena Exner, e-post: elena.exner@vgregon.se

36 NextMeda KRY bygger framtdens vårdorgansaton Med över 300 000 patentmöten sedan lanserngen mars 2015 är KRY den största dgtala vårdgvaren Sverge. Bolagets ambtoner är höga, energn lkaså. Dgtal vård är en het potats, därför passade v på att prata med delar av KRY:s kvaltetsteam för att få en nblck vart de är på väg och hur de bygger framtdens arbetsmljö för klnker. KRY sätter patenten först KRY är en vårdgvare som gör det möjlgt att va en app träffa läkare eller psykolog genom vdeosamtal moblen helt på patenternas vllkor. KRY grundades med målet att ge patenter snabb och enkel tllgång tll högkvaltatv vård, oavsett var man bor eller vem man är. Sedan dess har KRY kommt att bl den största dgtala vårdgvaren Europa. KRY står dag för crka 2% av alla läkarbesök nom prmärvården. När KRY grundades var det utfrån ett patentperspektv. Det var det faktum som gjorde att v valde att ha öppet årets alla dagar klockan 06 24 och att nrätta en patentsupport dt patenterna kan höra av sg om de har frågor angående stt vårdmöte. Men det har också nneburt att v kunnat bygga en helt ny vårdorgansaton utan något av det bagage som fnns den etablerade prmärvården, säger Joakm Röstlund, specalst allmänmedcn och medcnskt ansvarg läkare på KRY. KRY är en vårdgvare som gör det möjlgt för patenter att träffa läkare och psykologer va vdeosamtal moblen. Idag fnns KRY Sverge, Norge och Spanen. Lanserades: 2015 Genomförda patentmöten: 300 000+ Antal klnker: 260+ KRY Huvudkontor: Regerngsgatan 54 Stockholm www.kry.se Delar av KRY:s kvaltetsteam, från vänster: Joakm Röstlund, MAL och specalst allmänmedcn, Annette Alaeus, specalst nfektonsmedcn, Mara Chrstoffersson, patentsäkerhetsansvarg och Nasm Farrokhna, forsknngs- och utbldnngschef. Vår ambton är att erbjuda den bästa vården för så många patenter som möjlgt. För att lyckas med det är det avgörande att även erbjuda den bästa arbetsmljön för våra klnker. Över 260 kollegor Joakm berättar att det redan nu skljer sg mycket att arbeta på KRY jämfört med fyssk vård allmänhet och offentlg vård synnerhet. Det börjar redan samband med rekryterngen. Alla som börjar hos oss genomgår en gedgen rekryterngs- och nlärnngsprocess. V kvaltetssäkrar också med ett bakjoursteam med specalster som alltd fnns tllgänglgt för att ge råd och stödja våra läkare om det skulle behövas, samt möjlgheten att konsultera andra kollegor. Våra läkare följs också upp kontnuerlgt för att säkerställa att medcnska rktlnjer följs, förklarar Joakm. Men är det nte ensamt om man nte arbetar med kollegor? Jag förstår hur man kan tro det men faktum är att då v är över 260 klnskt verksamma, fnns det en stark sammanhållnng där man som enskld klnker kan prata dgtalt med sna kollegor och få råd och stöd realtd. Utöver det ordnar v, med jämna mellanrum, webnarer och fysska sammankomster för alla våra klnker. Annars är man självklart välkommen att besöka och arbeta från vårt huvudkontor Stockholm om man vll. Dgtal vård debatteras ju mycket och anses av många som kontroversell. Vad tycker du om det? V utmanar defntvt hur gängse prmärvård bedrvs men mycket av krtken handlar också om okunskap krng vad v gör och hur v arbetar. Här har v som vårdaktör ett stort ansvar att vara noga med att endast genomföra bedömnngar som låter sg göras dgtalt. Utvecklngen krng detta går hela tden framåt och då v arbetar dgtalt har v också en unk möjlghet att bygga n olka vägar för kvaltetsuppföljnng våra system. Kvaltet, forsknng och lärande fokus Just kvaltet, forsknng och utbldnng är något som lgger rampljuset för KRY. Nasm Farrokhna är forsknngsoch utbldnngschef på KRY. Alla som arbetar på KRY ska känna att de får möjlghet att bl en bättre klnker. Det handlar dels om personlg uppföljnng och återkopplng, dels om kompetens och professonell utvecklng. KRY:s lärande- och utvecklngsprogram KRY Academy erbjuder webbnarer, föreläsnngar och workshops samt även möjlghet tll forsknngssamarbeten krng dgtal vård där kunskapsluckorna är många. Med ett starkt techbolag ryggen genereras daglgen enorma mängder data kopplade tll våra patentmöten vlket skapar unka möjlgheter för utvärderng och forsknng. Samtdgt ger varatonerna geograf, ålder, symptom, sökorsaker och dagnoser hos våra patenter möjlghet tll klnskt lärande, säger Nasm Farrokhna. Du har ju lång erfarenhet av att arbeta klnknära nom akutsjukvård och bland annat som verksamhetschef för akuten på Södersjukhuset. Hur kommer det sg att du valde att börja jobba på KRY? Vården står nför stora utmanngar och dagens snabba teknkutvecklng kan ge många nya lösnngar för både patenter och personal. Det KRY gör för att förbättra kommunkatonen mellan patenterna och vården är nsprerande. Jag känner mg också trygg med KRY:s patentsäkra plattform där jag realtd kan konsultera kollegor av olka specalteter och erfarenheter utöver en bakjour. Glädjande nog lgger patenternas nöjdhet på 4,7 av 5 om hur de upplever vårdmötet med KRY:s läkare, avslutar Nasm Farrokhna.

NextMeda 37 Alers Hälsocentral Bollnäs vll ha vård på rätt nvå Bollnäs är nästan ute på landet, ändå nära för pendlng tll Gävle, Uppsala eller Stockholm. Här heter vårdcentralen Bollnäs Hälsocentral, eftersom man arbetar proaktvt. Och vård på rätt nvå är ett vktgt tema. Foto: Johan Löf V vll främja hälsa och arbeta förebyggande, nnan vårdbehovet uppstår. Men v har samma uppdrag som en vårdcentral, säger enhetschefen Sylva Spnnars. Alers drver Bollnäs Hälsocentral på uppdrag av Regon Gävleborg sedan 2011. Under samma tak drver Alers även nästan hela Bollnäs sjukhus, vlket ger många möjlgheter tll rotatonsjobb. Flera av våra läkare jobbar på det vset dag, oftast på famljeläkarjouren, men det fnns möjlgheter på fler ställen: ortopeden, medcnmottagnngen, dalys, IVA, HIA, endoskop eller rehab. Sylva Spnnars påpekar fördelen med att fnnas samma hus som Bollnäs sjukhus, där regonen bland annat bedrver ett lab, barnmottagnng, ögon- och öronmottagnng och röntgen egen reg, men samverkar med Hälsocentralen. Vågar testa nytt Att jobba prvat nnebär mycket kortare beslutsvägar, här är v flexbla och Alers är ett prvat vård- och omsorgsföretag som erbjuder tjänster nom sjukvård, äldreomsorg och psyksk hälsa Sverge, Norge och Danmark. Alers ägs av Investor, har crka 11 000 medarbetare och omsätter 10 mljarder kronor. Alers Hälsocentral Bollnäs har ett 60-tal anställda och erbjuder ett stort utbud av läkarvård, rehablterng och specalserad vård under samma tak som Bollnäs sjukhus. Alers Hälsocentral Bollnäs Sjukhusvägen 81, 821 31 Bollnäs Kontaktperson: Enhetschef Sylva Spnnars Tel: 073-070 03 19 E-post: sylva.spnnars@alers.se www.alers.se/halsocentralbollnas Sylva Spnnars, Mats Hamberg, Mara Orrhult och Sara Strömbäck på Alers Hälsocentral Bollnäs. styr själva. V får testa nya saker och v vågar satsa, säger Sylva Spnnars. Ett exempel är Plusmottagnngen där sjuksköterskor pratar lvsstl och vd behov gör fördjupade hälsokontroller eller styr tll rätt vårdenhet. Ett arbetssätt som underlättar patentflödet och läkarnas jobb är att fysoterapeuter tagt över mycket från läkarna. V satsar hårt på att patenten ska komma tll rätt vårdnvå från början. En patent som kan få hjälp av fysoterapeuten ska dt drekt, nte behöva göra ett läkarbesök först, säger Sylva Spnnars. En läkare som flyttat tll Bollnäs från storstaden Stockholm är Sara Strömbäck, ST-läkare allmänmedcn. Hon kom tll Bollnäs sommaren 2017, från en av landstngets vårdcentraler. Både ögon och gyn Själva mljön, att bo ute på landet och slppa storstaden, betydde mycket för mtt beslut att flytta. Och att jag fck så otrolgt bra ntryck av den här arbetsplatsen från början, säger Sara Strömbäck. Här fnns ett otrolgt bra klmat, med trevlga kollegor och korta beslutsvägar, man hjälper och stöttar varandra. Att Bollnäs Hälsocentral har ovanlgt många fast anställda läkare, med många års erfarenhet, skänker också trygghet åt Sara och andra läkare på Hälsocentralen som fortfarande är under utbldnng. Och jag lär mg mycket för att jag får göra så mycket här; allt från ögonundersöknngar tll gynekologska undersöknngar, det är väldgt brett och rolgt! NextMeda Gävle gör vackra ord tll verklghet Personcentrerad, värdebaserad, tllgänglg vård. Prmärvården Gävle gör konkret syntes och vardag av begreppen krng Nära vård. Två exempel: I Gävle byggs en ny öppenvårdsenhet med reumatolog och dermatolog som flyttar ut från sjukhuset, vägg vägg med prmärvården. I Valbo fnns en hälsocentral med bland annat handarbetsterap och resevaccnatonsmottagnng. Nära vård är vägledande. Resurserna ska vara så tllgänglga för varje patent som möjlgt. Geografskt. Tdsmässgt och med e-hälsolösnngar. Med kontnutet och kvaltet. I praktken. V har en organsaton som tar hänsyn tll vlka förutsättnngar, med stödfunktoner, våra läkare måste ha för att utföra jobbet optmalt. I det lgger rka möjlgheter tll fortbldnng, även nom ledarskap, och tjänster som anpassas tll vad läkaren behöver för att utvecklas. Det säger Peo Hermansson, medcnskt ansvarg läkare på Prmärvården Gävle, som jobbat nom regonen sedan 1980-talet. Han fortsätter: Oskar Bondesson, enhetschef, Ncklas Persson, ST-läkare, Charlotte Nses, ST-läkare och Peo Hermansson, medcnskt ansvarg läkare, utanför Valbo hälsocentral. Med Alfred. Den organsaton v har dag gör det också möjlgt för våra läkare att snart jobba nyare former som mobla team och med e-hälsolösnngar. Starka team Charlotte Nses är ST-läkare allmänmedcn vd Valbo hälsocentral, byggd för knappa to år sedan. För tllfället föräldraledg har hon sonen Alfred knäet ett ljust konferensrum på andra vånngen. Vår nära samverkan är något som verklgen får mg att trvas och utvecklas Prmärvården Gävle Prorterar Nära vård. Söker nu: Allmänläkare, specalster och ST-läkare. www.regongavleborg.se yrket. Läkare, sjuksköterskor, psykoterapeuter, handarbetsterapeuterna, rehabsamordnare, undersköterskor, sekreterare och fysoterapeuter alla är lätta att nå. Vår team-känsla är svårslagen. Kollegan Ncklas Persson, ST-läkare allmänmedcn Valbo även han, nstämmer: Det som lockade mg var arbetsformerna, det stora ST-gänget och välkomnandet från verksamheten. Här fnns unga, drvna doktorer och väldgt bra utbldnngsmöjlgheter form av bland annat ST-dagar och deltagande vd nternatonella konferenser. Det är tll och med bättre än jag hoppades. Goda resultat Oskar Bondesson är enhetschef för Valbo hälsocentral. Han har många exempel på hur Nära vård ger goda arbetsvllkor och bra vårdresultat. V jobbar långsktgt för en stabl arbetsmljö, där alla trvs och utvecklas. V lägger upp en plan för att varje person ska hålla länge och stärka sn kompetens löpande. Pensonsavgångar öppnar många ntressanta postoner. Att v har en lvsmljö med en tmme tll Stockholm, en kvart tll havet och två tmmar tll fjällen samt en levande sportoch kulturregon gör nte vår sak sämre.

38 NextMeda Uppsala frontlnjen för en effektv och nära vård En stark och effektv nära vård, organserad efter patentens behov och med dgtala lösnngar framkant. I Regon Uppsala sker just nu en kraftfull satsnng på prmärvården. Här fnns en fantastsk framåtanda och det händer enormt mycket. Det säger Fredrk Settergren, dstrktsläkare och verksamhetschef på Samarterhemmet Uppsala. Fredrk blev färdg specalst allmänmedcn 2008 och kom tll prmärvården Uppsala 2014. Under det senaste dryga året har frågan om att utveckla prmärvården drvts målmedvetet, såväl av förvaltnngslednng som från poltskt håll, med Göran Sternstedts utrednng Effektv vård som utgångspunkt. Resultatet är ett tydlg fokus på prmärvården och en nställnng som genomsyras av nskten om den nära vårdens centrala roll vårdkedjan. Vår förvaltnngsdrektör är själv dstrktsläkare vlket är en otrolgt stor fördel förändrngsarbetet. Det fnns en stor kunskap och djup förståelse för prmärvården på högsta lednngsnvå och det ger resultat, säger Fredrk. Starkare samarbete Ett led att utveckla prmärvården är att effektvsera vårdflödena mellan den öppna och slutna vården och mellan sjukvården och kommunerna, med ett förstärkt samarbete utfrån de natonella klnska kunskapsstöden och vårdrktlnjerna. Allt från mobla team tll dgtala lösnngar är av stor betydelse. Regon Uppsala lgger framkant när det gäller att undersöka vlka delar av vården som kan effektvseras och göras mer tllgänglga med hjälp av t. I vår nförs exempelvs vdeomöten mellan läkare och patent. Fredrk Settergren, dstrktsläkare och verksamhetschef på Samarterhemmet Uppsala. Foto: Dan Pettersson / DP-Bld Dgtal vård ersätter nte den tradtonella vården, men kan vara ett komplement som passar vssa patenter. Det handlar hela tden om att vård ska ske på rätt nvå och utfrån den ensklda patentens behov, förklarar Fredrk. En annan förändrng är att Prmärvårdsförvaltnngen och Hälsa och hablterng slagts hop för att skapa en mer sammanhållen organsaton. Namnet på den nya förvaltnngen är Nära vård och hälsa. Det har även skapats ett akademskt prmärvårdscentrum för att främja ntresset för prmärvården och stärka FoU och samarbetet med unverstetet. I framtden behöver v anpassa hälsooch sjukvården efter nya behov och utmanngar. Regon Uppsala arbetar tllsammans med utredaren Göran Sternstedt mot målet en effektv och nära vård 2030, vlket nnebär att förutsättnngar för ndvduella lösnngar ska skapas. Hälso- och sjukvården ska komma närmare patenter och nvånare Uppsala län, både relatonellt, fysskt och dgtalt. Prmärvården stärks hela länet och satsnngen skapar många spännande karrärmöjlgheter för såväl ST-läkare som färdga specalster allmänmedcn. www.regonuppsala.se I Regon Uppsala har v gjort allvar av att ställa om sjukvården och anpassa den efter dagens och framtdens behov och utmanngar. För allmänläkare och ST-läkare som vll vara med och drva dessa frågor och utveckla prmärvården är det en väldgt spännande td. Här får man gehör för goda déer och har verklgen chans att göra avtryck. NextMeda Skandnavsk Hälsovård Group samarbetar med Vasaloppet Skandnavsk Hälsovård Group är ett av landets största läkarbemannngsföretag och är domnerande med läkare nom prmärvården. Förutom bemannng brnner företaget för hälsa och frskvård och strävar efter att erbjuda sna konsulter något alldeles extra. Mare Öhrstedt, vd för Skandnavsk Hälsovård Group, förklarar att företaget vll ge något tllbaka tll sna konsulter för den nsats de gör. Vsst vll v att läkare ska arbeta med oss för att v är en auktorserad och merterad arbetsgvare, men v vll också ge läkarna ett mervärde. Utfrån den tanken samt ett gemensamt ntresse för drott och skdåknng har v etablerat ett samarbete med Vasaloppet. V bemannar Vasaloppets olka lopp med tävlngsläkare under både vnter- och sommarveckan. Magdalena Dahlberg arbetar som konsultchef på Skandnavsk Hälsovård och är sjuksköterska och barnmorska med 20 års erfarenhet från sjukvården. Skandnavsk Hälsovård Group tllhör Falckkoncernen, företaget har vart domnerande nom läkarbemannng sedan 2000 och leds av personer med lång sjukvårdserfarenhet. Företaget har genom denna bakgrund god förståelse för både den ensklde läkarens och kundens behov och är därmed det naturlga förstahandsvalet. Skandnavsk Hälsovård Group Barnhusgatan 22, 111 23 Stockholm Målaregatan 10, 784 33 Borlänge Vasagatan 45, 411 37 Göteborg Tel: 0243-945 00, E-post: nfo@shvab.se Förutom mtt vardaglga arbete där jag bemannar med läkare prmärvården och nom slutenvården har jag ansvaret för vår bemannng av Vasaloppsveckorna. Som skdntresserad dalkulla känns det väldgt rolgt att kunna erbjuda våra läkare denna typ av uppdrag. Då jag själv är sjuksköterska bemannade jag en akutbl tllsammans med en av våra orto peder under Cykelvasan. Det var rktgt rolgt att få komma ut på fältet och arbeta tllsammans med våra läkare men också att få ta del av arbetat Vasaloppsorgansatonen. Jag har världens bästa kollegor och ett rktgt rolgt jobb och dessutom så ger skdåknngen tllsammans med våra konsulter ett stort mervärde. Jag är glad över att vår vd är så ntresserad av tränng och skdåknng. Naturlgtvs är det nget krav att vara drottslgt aktv för att arbeta här, men företaget erbjuder en möjlghet som nte fnns någon annanstans. Förutom att Skandnavsk Hälsovård Group strävar efter att främja en aktv frtd för sna läkarkonsulter har företaget ramavtal med samtlga Magdalena Dahlberg, konsultchef på Skandnavsk Hälsovård. Foto: Nsse Schmdt landstng Sverge, kollektvavtal med läkarförbundet och är medlemmar Bemannngsföretagen samt har en möjlghet att erbjuda uppdrag Norge och Danmark. Mare Öhrstedt betonar dessutom att företaget även erbjuder utbldnngar, stpender och kongresser för sna läkare. Inför vntersäsongen 2019 fortsätter v med vår skdsatsnng och kommer att träna och tävla tllsammans med tränare från världselten. Intresset för våra tränngsgrupper och våra arrangemang krng långloppen har vart enormt stort vlket gör att det ska bl fantastskt rolgt att åka skdor tllsammans med våra läkare ännu en säsong, säger Magdalena Dahlberg.

NextMeda 39 Agla tar alltd ett steg tll För bemannngsföretaget Agla är det självklart att alltd leverera mer. En strävan som dag genomsyrar hela verksamheten, från rekryterngar och ntern struktur tll kontakt med konsulter, kunder och samarbetspartners. Atttyden det får duga duger helt enkelt nte på Agla. Här tar man alltd ett steg tll. Att aldrg tumma på kvaltet, att vara personlga, ett outtömlgt drv och en ständg vlja att utvecklas samt struktur är vad som präglar verksamheten hos bemannngsföretaget Agla. Bara det bästa är gott nog för både konsulter och kunder. Detta är något som Tomas Knts, barnläkare och specalst endokrnolog gärna skrver under på. Han hade arbetat nom landstnget åtta år Agla är ett av Nordens största företag för vårdbemannng och omsorgsbemannng. Företaget är etablerat sedan många år och arbetar med läkarbemannng, sjuksköterskebemannng och soconombemannng. Aglas huvudkontor fnns Stockholm men verksamheten är rkstäckande både Sverge och Norge med lokalkontor Oslo, Malmö och Pteå. Aglas arbetssätt genomsyras av personlgt bemötande och högsta tänkbara kvaltets- och servcegrad. när han kände att lvspusslet nte längre gck hop. Famljeskäl gjorde att jag behövde större flexbltet jobbet och möjlgheter att själv bestämma när jag skulle arbeta och nte. Därför bestämde jag mg för att pröva på lvet som läkare nom bemannngsbranschen. I slutet av förra året skckade han ut sn ntresseanmälan tll en rad olka bolag. Agla Rosenlundsgatan 13, 118 53 Stockholm Tel: 08-410 725 00, www.agla.se Jag hade ganska tydlga önskemål om vlken tjänst jag var ntresserad av. För mg var det vktgt att nte jobba hur som helst, när som helst och med vad som helst. Jag vlle jobba med fokus på barnendokrnolog, och utanför Sverges gränser. Stortrvs Gensvaret blev stort, men det var Agla som svarade först och det var också Agla som snabbt lyckades få fram en mer eller mndre skräddarsydd tjänst som levde upp tll Tomas önskemål. Jag upplever att Agla är en verksamhet där konsulterna verklgen blr sedda och lyssnade tll. Mna önskemål har uppfyllts med råge. Sedan årsskftet arbetar han som barnläkare med nrktnng barnendokrnolog vd sjukhuset Stavanger. Här får jag arbeta med den specaltet jag brnner för. Vllkoren är goda men för mg är själva tjänsten vktgare än en så hög ersättnng som möjlgt; det är vktgt att trvas med det man gör. På frågan om han kan rekommendera andra läkare att söka sg tll Agla blr svaret absolut!. Faktum är att mn konsultchef verkar brnna lka mycket för stt jobb som Tomas Knts, barnläkare och specalst endokrnolog trvs hos Agla. jag brnner för mtt. Det känns bra att bl sedd som en ndvd och nte som en mängden. Jag är mycket nöjd både med tjänsten på sjukhuset och kontakterna med huvudkontoret. NextMeda Växtvärk för Doktor24 rekryterar fler läkare Dgtala vårdgvaren Doktor24 satsar på en modell för dgtal vård som bygger på nära samarbete och partnerskap med fysska vården. Bolaget växer snabbt och rekryterar nu fler läkare. V vll grunden förbättra sjukvården Sverge, säger verksamhetschef Tobas Perdahl. Dgtal vård växer snabbt. Fler patenter söker vård va appar, och allt fler vårdgvare vll använda moderna system för att möta sna patenter. Doktor24 lanserades 2017 med fokus på att ntegrera dgtal och fyssk vård, och har därför Sanna Sljeholm, dstrktsläkare som även arbetar på Doktor24. Tobas Perdahl, verksamhetschef på Doktor24. Är du ntresserad av att arbeta på Doktor24 som läkare? För mer nformaton och kontakt med Doktor24: Mara Albnsson, rekryterngsansvarg Tel: 070-715 27 74 E-post: mara@doktor24.se Tobas Perdahl, verksamhetschef Tel: 070-602 45 23 E-post: tobas@doktor24.se careers.doktor24.se snabbt blvt en av de största aktörerna på svenska marknaden. V är stolta över att kunna ta hand om alla patenter v ger dgtal vård när det går, fyssk när det behövs. V behöver nte kompromssa med patentens behov av fyssk undersöknng då v samarbetar med vårdcentraler, närlab och närakuter därgenom kan v ta hand om patenter även när behov av fyssk undersöknng förelgger, säger Doktor24:s verksamhetschef och medgrundare Tobas Perdahl. Doktor24 skljer sg även genom att tragerng sker med hjälp av artfcell ntellgens. Med ett smart system som ställer frågor kan patenter gudas tll egenvårdsråd, dgtala vårdmöten eller tder för fysska besök på vårdcentraler, dygnet runt. Anamnes skapas automatskt vlket underlättar bedömnngar och spar admnstratv td. Doktor24:s läkare är samtlga specalstkompetenta och arbetar oftast från egen bostad eller kontor. Genom dator kan man chatta, få blduppladdnngar och ha telefon- eller vdeosamtal med patenter efter behov. Sanna Sljeholm har tll vardags arbetat som dstrktsläkare och därutöver även arbetat på Doktor24. Doktor24:s plattform är enkel, effektv och patentsäker att arbeta. Flexblteten när och hur mycket jag kan vara aktv på plattformen och träffa patenter är starka skäl tll att jag gjort det utöver mtt klnska arbete. Ett starkt kvaltetsfokus och att jag snabbt kan erbjuda fyssk undersöknng gör att jag känner mg trygg att arbeta dgtalt, säger hon.

Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, 120 21 Stockholm. Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, 164 94 Ksta B-porto Porto betalt SVERIGES VIKTIGASTE MÖTESPLATS FÖR ST FYLLER 10 ÅR, FIRA MED OSS! VÄLKOMMEN TILL MALMÖ ARENA 4-7 SEPTEMBER 2018 #FRAMTIDENSLAKARE WWW.FRAMTIDENSLAKARE.SE