Framtidens Karriär Läkare

Transkript

1 Framtdens Karrär Läkare Hur ska prmärvården attrahera fler läkare? Sjukvården måste styras av medcnska behov Läkarnas råd tll beslut för den nya rksdagen Varannan läkare kan tänka sg att arbeta prmärvården. Nära vård och pensonsavgångar gör att behovet av läkare är stort. Rmlg arbetsbelastnng, bra arbetsmljö, möjlghet att påverka och god bemannng skulle attrahera fler. Sjukvården har strukturella problem. Verksamheterna måste styras utfrån medcnska behov, läkarnas kompetens användas fullt ut och kontnuteten behöver stärkas, anser Hed Stensmyren, Sverges Läkarförbund. Ett förstatlgande av sjukvården för jämlk vård, bättre arbetsvllkor, storsatsnng på prmärvården, lstnngstak och att låta professonen bestämma mer. Det är några av de beslut som läkarna anser att den nya rksdagen ska fatta. Fler läkare som chefer Dgtal vård på dstans Bemannngsföretag Läkemedelsndustrn Glesbygdsmedcn Framtdens Karrär Läkare november 2018

2 Patenten först tllsammans skapar v den bästa vården SPECIALISTLÄKARE/ BITRÄDANDE ÖVERLÄKARE/ ÖVERLÄKARE TILL FUNKTION AKUT, HUDDINGE Vll du arbeta som specalstkompetent akutläkare eller nternmedcnare nom vår verksamhet eller har du annan angränsande specaltet? Vll du vara del av en arbetsplats där vår funkton ansvarar för akutmottagnngen och akutvårdsavdelnngarna AVA/ KAVA/ MAVA och ntermedärvårdsavdelnngen MIMA? Inom Funkton Akut bedrvs forsknng och utbldnng nom akutsjukvård och nternmedcn. Det fnns därför stora möjlgheter att förena klnskt arbete med egen forsknng anslutnng tll dessa tjänster. Du kommer att arbeta som specalstkompetent läkare/ bträdande överläkare/ överläkare på akutmottagnng och akutvårdsavdelnng utfrån område nom vlket du nnehar specalstkompetens. V förväntar oss att du utöver detta även är delaktg utformandet av nternutbldnngar och tar ansvar för handlednng av ST-läkare. Tllträde tll tjänsten sker snarast möjlgast. För mer nformaton om tjänsten: Mala tll maln.morner@sll.se eller se annons på Karolnskas hemsda: Välkommen med dn ansökan! Läs mer och ansök på Vll du vara med och utveckla den framtda vården tllsammans med oss? 2018 samlades Prmärvården och Hälsa och hablterng en ny gemensam förvaltnng Nära vård och hälsa. Just nu söker v dstrktsläkare tll våra vårdcentraler! Kontakta oss för mer nformaton: Erksbergs vårdcentral Sandra Waara, Fålhagens vårdcentral Hannele Rstolanen, Gottsunda vårdcentral Patrca Lundén, Örsundsbro vårdcentral Ulrka Wderholm, Knutby vårdcentral Danela Baretta Furfält, Läs mer om oss på sdan 27! Välkommen med dn ansökan! Vem hjälper dg? Dedcare är ett auktorserat och certferat bemannngsbolag. V har Legtmerade psykologer, psykoterapeuter och kuratorer med lång erfarenhet av klnskt arbete, KBT-behandlng, organsatonspsykolog, hablterng och utrednngsarbete för både barn och vuxna. V erbjuder Allt stöd och servce för bemannngs och rekryterngstjänster nom skola samt hälso- och sjukvård. Rng mg Mala mg moa.jamatpour@dedcare.se Moa Jamatpour Konsultchef, psykologbemannng och rekryterng

3 framtdens karrär läkare november Framtdens nära vård, läkares chefskap och dgtalserng Att hälften av läkarna kan tänka sg att arbeta prmärvården gläder ordföranden Sverges Prmärvårdsförenng Anna Granevärn och tyder på goda förutsättnngar att klara framtdens nära vård. Men för att utgöra hälso- och sjukvårdens bas behöver prmärvården kompetens- och resursförsörjas anser regerngens särsklda utredare Anna Nergårdh. De flesta läkare anser att chefer sjukvården bör ha medcnsk bakgrund, samt att chefer ska ha verklga mandat för styrnng och lönebeslut. Karn Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och vce ordförande Läkarförbundet, anser att fler läkare bör uppmuntras att söka chefsroller. Så många som 34 procent av läkarna upplever patentsäkerheten nom sjukvården som dålg eller nte så god. För att öka patentsäkerheten krävs en analys av arbetssätt och rutner, anser Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdrektör Bleknge. Varannan läkare anser dgtal vård på dstans ska vara en naturlg kontaktväg tll sjukvården. En uppfattnng som delas av regonöverläkare Regon Skåne Ola Björgell som välkomnar fler frhetsgrader för patenter. Möt slutlgen läkarkolleger som Katarna Howner med psykopat som forsknngsfält, narkosläkaren Märt Halmns erfarenheter krgsdrabbade länder, nternmedcnaren Ulrka Molloms hanterng av klnskt arbete, forsknng och famlj, AT-läkarna Ann-Catrne Codan och Ida Björnstjerna som poddar om olka specalteter och sprder nspraton mellan fälten, ST-läkaren Alexandra Wermeln som beskrver glesbygdsmedcn och psykatern Jll Taube som påtalar ohälsan bland läkare och svårgheten att vara patent när man är doktor. Trevlg läsnng! Foto: Johan Garsten / Karolnska Unverstetssjukhuset Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Läkare 4 Prmärvårdens attraktvtet Anna Granevärn, ordf. Sverges Prmärvårdsförenng. 5 Sjukvården måste styras utfrån medcnska behov Hed Stensmyren, ordförande Sverges Läkarförbund. 6 Fler läkare efterfrågas som chefer Karn Båtelson ordförande för Sjukhusläkarna. 7 Yrkeserfarenheter från krgszoner Narkos- och ntensvvårdsläkaren Märt Halmn. 7 Dgtal vård en naturlg kontaktväg tll sjukvården 8 Läkarnas råd tll nya rksdagen 8 Fnna td största utmanngen för forskande klnker 9 Prmärvården ska vara första lnjens sjukvård 10 Rekommenderade bemannngsföretag 10 8 av 10 läkare kan tänka sg att arbeta statlgt 12 Mänsklga möten kontrast tll läkares dgtala vardag Ola Björgell, regonöverläkare Regon Skåne. 13 Prorterngar en nyckel för ledare Infektonsläkaren Fredrk Sund. 13 Svårt att må dålgt som läkare 14 Utökat uppdrag ställer nya krav på prmärvården 15 Läkares nytta forskande läkemedelsndustrn 16 Bemmannngsföretagens bdrag tll vården 17 Läkarnas råd för höjd patentsäkerhet 18 Psykopat som forsknngsfält 18 AT-läkare sprder nspraton mellan fälten 19 Glesbygdsdoktor allmänmedcn med extra allt 19 Machokultur stoppar kvnnlga läkare Presenterade verksamheter och företag 20 Prmärvården, Regon Jämtland Härjedalen 20 Rättsmedcnalverket 21 Närhälsan, Västra Götalandsregonen 22 Regon Gävleborg 23 Trosa vårdcentral Landstnget Sörmland 23 AstraZeneca 24 Försäkrngskassan 25 Janssen 26 Anestesklnkerna Landstnget Sörmland 27 Nära vård och hälsa Regon Uppsala 27 Doca Bemannng 28 Prmärvården Södra Hälsngland 29 Avonova 29 Sätra Dn Hälsocentral Prmärvården Gävle 30 Capo Närsjukvård 30 Doktor24 31 Vuxenpsykatrska klnken vd SÄS Framtdens Karrär Läkare är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på Skrbenter Sandra Ahlqvst, Håkan Edvardsson, Hanna Engström, Mats Fahlgren, Paola Langdal, Anette Bodnger Larsson, Crstna Lefland, Eva Nordn, Adranna Pavlca, Maranne Sjöberg, Ylva Sjönell, Annka Whlborg Fotografer Patrk Bergenstav, Inga Björk, Chrstan Boo, Ulf Ekström, Peter Engström, Thomas Henrksson, Lars Jansson, Mare Lnderholm, Johan Marklund, Emele Otterbäck, Dan Pettersson, Per Stålfors Grafsk form Stellan Stål Annonsförsäljnng NextMeda Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Omslagsbld Peter Engström Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se För mer nformaton om Framtdens Karrär Läkare, var vänlg kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: nklas.engman@nextmeda.se Läs mer på Chefsutvecklngsprogrammet för sjukvården - CUPS Stärk dg rollen som chef och utveckla dna kunskaper nom styrnng, ekonom och ledarskap. Programmet är forsknngsbaserat och bygger på snart tjugo års erfarenhet av chefsutvecklng nom sjukvården. Nästa programstart är 12 februar. Varmt välkommen! Läs mer och ansök på exedsse.se SSE Executve Educaton är en del av Handelshögskolan Stockholm. SSE Executve Educaton utvecklar ledare med fokus på spetsområden som nnovaton & entreprenörskap, hållbar tllväxt och fnansell ekonom, samt ökar konkurrenskraften hos företag, organsatoner och offentlg sektor genom kraftfull transformaton. SSE Executve Educaton är Nordeuropas ledande partner för executve educaton och rankade som bäst Norden nom ledarskap och affärsutvecklng enlgt Fnancal Tmes.

4 4 framtdens karrär läkare november 2018 Framtdens prmärvård behöver attrahera fler läkare Framtdens nära vård och stora pensonsavgångar gör att behovet av läkare är stort nom prmärvården. Varannan läkare kan tänka sg att arbeta prmärvården. Rmlg arbetsbelastnng, bra arbetsmljö, möjlghet att påverka och god bemannng skulle göra prmärvården mer attraktv. Behovet av läkare är stort prmärvården de kommande åren. Framtdens nära vård nnebär en omfördelnng från sjukhusvården tll prmärvården, vlket förstås kräver mer läkarresurser prmärvården, säger Anna Granevärn, ordförande Sverges Prmärvårdsförenng och prmärvårdschef Regon Jämtland Härjedalen. Hon betraktar det som mycket postvt att 48 procent av läkarna kan tänka sg att arbeta nom prmärvården. Det tyder på att v har goda förutsättnngar att tllsammans kunna skapa framtdens nära vård, säger Anna Granevärn. konkret påverkan Undersöknngsresultatet bekräftar att arbetsmljö, bra arbetstder och möjlghet att påverka sn arbetsstuaton är några av de faktorer som anses vktgare än en hög lön. Även ledarskapet har stor betydelse. Att bedrva utvecklngsarbete lokalt och att medarbetarna Tommy Lundmark, chefläkare för prmärvården Regon Gävleborg. på en vårdcentral själva äger ett utvecklngsprojekt är enlgt mn erfarenhet en framgångsfaktor eftersom det ger större möjlgheter tll konkret påverkan och nflytande, säger Anna Granevärn. tydlgare karrärvägar Prmärvården behöver även kunna erbjuda tydlgare karrärvägar, vlket många landstng arbetar med att utveckla. Prmärvården bör även kunna erbjuda läkare möjlgheten att klva n en chefsroll ett par år, för att därefter fortsätta arbeta klnskt, säger Anna Granevärn. För att prmärvården ska klara stt utökade uppdrag nom ramen för delbetänkandet prmärvårdsreformen God och nära vård betonar Anna Granevärn en fortsatt dalog med befolknngen om vkten av att söka sg tll rätt vårdnvå och att nformera om vad den nära vården kan erbjuda framtden. kan du som läkare tänka dg att arbeta nom prmärvården? Ja Nej En bra arbetsmljö och god bemannng utgör grunden för många andra trvselfaktorer 48% 52% 39% av läkarna som nte arbetar nom prmärvården kan tänka sg att arbeta nom prmärvården. stora satsnngar på nära vård Det är postvt att så många läkare kan tänka sg att arbeta prmärvården, synnerhet eftersom det sedan flera år råder brst på specalster allmänmedcn. Jag upplever att allt fler läkare ntresserar sg för prmärvården nu, säger Tommy Lundmark, allmänspecalst nom prmärvården och chefläkare för prmärvården Regon Gävleborg. En faktor som kan ha bdragt tll läkarnas relatvt stora ntresse för prmärvården är, enlgt Tommy Lundmark, att prmärvårdens dskuteras mycket just nu och att stora satsnngar på nära vård planeras. Prmärvårdens behov av läkare kommer defntvt att öka framöver. Tanken är ju att det framtda uppdraget ska breddas, vlket ökar behovet av specalster allmänmedcn. Dessutom förekommer många pensonsavgångar bland läkare prmärvården, säger Tommy Lundmark. nytänkande och nnovaton Rmlg arbetsbelastnng, bra arbetsmljö, möjlghet att påverka sn arbetsstuaton samt god bemannng var svaren som hamnade topp på frågan om vlka faktorer som kan göra prmärvården attraktv för fler läkare. Det fnns ett starkt samband mellan faktorerna; en bra arbetsmljö och god bemannng utgör exempelvs grunden för många andra trvselfaktorer. 38 procent betraktar en kultur där nytänkande och nnovaton uppmuntras som vktg och en tredjedel vll ha möjlghet att arbeta med forsknng på deltd. Dessa faktorer kommer förmodlgen att bl än vktgare framöver, så här har prmärvården en möjlghet att stärka sn attraktvtet, säger Tommy Lundmark. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Anna Granevärn, ordförande Sverges Prmärvårdsförenng och prmärvårdschef Regon Jämtland Härjedalen. Foto: Andreas Larsson vlka faktorer skulle göra prmärvården mer attraktv? Vlka faktorer anser du skulle göra prmärvården mer attraktv för läkare att arbeta nom? Ange gärna flera % 75% 74% 70% 64% 62% 61% 59% 59% Rmlg arbetsbelastnng 2 Bra arbetsmljö 3 Möjlghet att påverka dn arbetsstuaton 4 God bemannng 5 Goda möjlgheter tll fortbldnng och kompetensutvecklng 6 Bra schemaläggnng/arbetstder 7 Bra team/arbetskamrater 8 Ett bra ledarskap 9 Bra lön 10 Att nytänkande och nnovaton uppmuntras 38% 37% 36% 31% 19% 11% 11% 11 Bra karrär- och utvecklngsmöjlgheter 3% 12 Delta verksamhetsutvecklngen 13 Möjlghet att arbeta med forsknng del av tden 14 Att vårdcentralen bedrver en mer avancerad vård 15 Dgtala patentmöten kombnaton med fysska besök 16 Annat, vänlgen specfcera 17 Vet ej 96% av läkarna som arbetar nom prmärvården angav Rmlg arbetsbelastnng. Framtdens Karrär Läkare genomförde en undersöknng mot ett slumpmässgt urval av läkare Sverge oktober Statstsk felmargnal 2,5 3,5 procentenheter.

5 framtdens karrär läkare november Sjukvården måste styras utfrån medcnska behov Svensk sjukvård har strukturella problem. Verksamheterna måste styras utfrån medcnska behov, läkarnas kompetens måste användas alla delar av verksamheten och kontnuteten mellan patent och läkare behöver stärkas genom att lstnng sker hos en fast läkare. Hed Stensmyren, ordförande Sverges Läkarförbund. Foto: Rckard L Erksson En klar majortet av läkare Sverge har funderat på att byta arbetsplats det senaste året. Sffrorna är oroväckande. Det är säkert flera bdragande orsaker tll att läkare värderar en anställnng som läkare mndre attraktvt. En av dessa är säkert brstande autonom på arbetsplatsen. Stort ansvar för verksamheten men begränsade befogenheter påverkar läkares arbetsvllkor negatvt. Då är det en ratonell slutsats att överväga att byta jobb. Om läkare väljer bort sjukvården skulle det vara en samhällsekonomsk förlust, säger Hed Stensmyren, ordförande Sverges Läkarförbund. styras utfrån medcnska behov För att säkerställa att läkare stannar kvar behöver verksamheten styras utfrån medcnska behov och läkares kompetens användas alla delar som rör verksamheten från lednng och planerng tll utförande. Läkares vllkor behöver förbättras och nte mnst behöver vla och återhämtnng säkerställas. Läkare, som andra ndvder, är nte anonyma kuggar systemet. För god vård och en attraktv och hållbar arbetsstuaton behöver kontnuteten mellan patent och läkare stärkas. Befolknngen måste få lsta sg på en fast namngven läkare som har en rmlg arbetsbelastnng, det vll säga en lagom stor patentlsta. strukturella problem Hed Stensmyren anser att hälso- och sjukvården har strukturella problem och har byggts utfrån att ndvden spelar mndre roll. Lstnng sker på hus och patenten kan träffa valfr läkare för dagen, och det gärna sere, dessutom ofta utan att någon har det övergrpande ansvaret. För god vård och en attraktv och hållbar arbetsstuaton behöver kontnuteten mellan patent och läkare stärkas Detta är djupt otllfredsställande. Hus tar nget ansvar och känner nte gen en person särsklt väl. Inom slutenvården är vårdplatsbrsten kronsk vlket tvngar läkare tll dolda prorterngar bland patenter som behöver vårdas nnelggande. Detta försätter läkaren en stuaton där läkaren, nte vårdgvaren eller regel nte ens verksamhetschefen, tar rsken om något blr fel. Om verksamhetscheferna nte kan ta det samlade ansvaret för verksamheten, även det medcnska ansvaret, står alltså läkaren ensam med det utan reella befogenheter att leda arbetet och heller nte med ett stöd det professonella yrkesutövandet. Det är en stuaton som nte är hållbar, säger Hed Stensmyren. konsekvenser för sjukvården Hed Stensmyren fortsätter: V får en anonymserad vård som är neffektv och där läkare behöver gör tuffa prorterngar det dolda. Patenter som skulle behöva vårdas nnelggande skckas hem. Patenterna får ständgt upprepa sn hstora för nya läkare då kontnuteten brster. Läkarna å sn sda måste ständgt sätta sg n nya patenter. De borde självklart ha en lsta med patenter som de känner. Köerna tll vården växer och det skapar oro och frustraton för alla parter. åtgärder V behöver säkerställa att alla ska kunna lsta sg hos en egen läkare och att lstorna anpassas efter behov. Läkares kompetens måste användas alla delar som rör verksamheten, från planerng och styrnng tll själva utformnngen. Svensk sjukvård måste läggas om så att det går att dmensonera vårdplatser efter behov. Här behövs nya lösnngar. Sverge kommer nte att kunna utblda sg ur stuatonen tll det fnns vare sg td eller nog med ndvder. Läkare måste också värderas rätt utfrån all den kunskap och kompetens de tllför hälso- och sjukvården och allt det ansvar v tar. Ansvar och befogenheter ska hänga hop, avslutar Hed Stensmyren. har du funderat på att byta arbetsplats det senaste året? Ja Nej 35% 65% 74% av läkarna nom prmärvården och 70% av läkarna som arbetar på ett unverstetssjukhus svarade ja.

6 6 framtdens karrär läkare november 2018 Fler chefer med medcnsk bakgrund 8 av 10 läkare anser att fler chefer sjukvården bör ha medcnsk bakgrund samt att chefer ska ha verklga mandat för styrnng och lönebeslut. Karn Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och vce ordförande Läkarförbundet, anser att fler läkare bör uppmuntras att söka chefsroller. En majortet av läkarna är nöjda eller ganska nöjda med sn arbetsmljö. Det är glädjande att lte drygt hälften av läkarna är ganska nöjda med sn arbetsmljö, men att var fjärde läkare upplever motsatsen är verklgen nte bra. En bra arbetsmljö är avgörande för att man ska kunna ta rätt beslut, möta patenterna på ett bra sätt och hela tden utvecklas sn yrkesroll. Patenter som känner av läkarnas stress får nte heller ett bra omhändertagande och effekten kan bl brstande förtroende för vården. En dålg arbetsmljö leder ofta tll personalflykt, vlket skapar en ond crkel och än mer pressad stuaton för de läkare som väljer att stanna kvar på en arbetsplats, säger Karn Båtelson. Karn Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och vce ordförande Läkarförbundet. kompetens krävs för att kunna utveckla verksamheten, stötta medarbetarna medcnska prorterngar när resurserna nte räcker och för att kunna planera både verksamheten och behovet av fortbldnng och rekryterng på ett långsktgt och strategskt vs, säger Karn Båtelson. Många chefer sjukvården saknar befogenheter som matchar deras ansvar. Det rskerar att skapa en känsla vktgaste frågor nför 2019 Vktgaste frågorna för sjukvårdens ansvarga poltker och landstngslednngar nför En bra arbetsmljö, fler vårdplatser och ökad tllgänglghet såväl sjukhusvården som prmärvården. En bra arbetsmljö är nyckeln tll en välfungerande vård. Denna fråga måste prorteras. 2. Reglerad fortbldnng. I dagsläget är läkares fortbldnng helt oreglerad. Fortbldnng måste ses som en nvesterng. En natonell föreskrft behövs för att kunna säkra både verksamhetens och ensklda läkares kompetens på kort och lång skt. 3. Sammanhängande och välfungerande t-system. System som möjlggör säker kommunkaton och nformatonsöverförng mellan kommun, prmärvård och sjukhus samt mellan vård, apotek och patenter. Foto: Rckard L. Erksson / New Art Producton AB av hopplöshet. Det är vktgt att chefer verklgen får vara chefer och får ansvara för nnehållet verksamheten, där lönesättnng är ett verktyg som man behöver kunna använda sg av, säger Karn Båtelson. mer attraktv chefsroll Hon anser att det fnns många läkare vars goda ledaregenskaper nte tllvaratas tllräcklg utsträcknng. Många chefspostoner hur är arbetsmljön på dn arbetsplats? Mycket bra Ganska bra Ganska dålg Dålg 4% 19% 20% står helt utan sökande läkare, eftersom många upplever att de nte får rätt mandat som chef. Både kollegor och nuvarande chefer behöver stötta och uppmuntra fler läkare att söka chefstjänster. Samtdgt krävs att de får möjlghet tll admnstratvt stöd, att kombnera chefsrollen med klnskt arbete och själva få en ordentlg löneutvecklng, avslutar Karn Båtelson. TEXT: ANNIKA WIHLBORG ska chefer nom sjukvården ha befogenhet att bestämma lönen? 57% Anser du att chefer nom sjukvården ska ha större befogenheter att själva bestämma lönen för medarbetare? Ja Många chefer sjukvården saknar befogenheter som matchar deras ansvar 81% fler med medcnsk kompetens 8 av 10 läkare anser att det fnns för många verksamhetschefer med ckemedcnsk bakgrund sjukvården. Lka många anser att chefer nom sjukvården ska ha större befogenheter att sätta löner för medarbetare. Karn Båtelson betraktar det som alarmerande att så många läkare anser att för många chefer saknar medcnsk kompetens och anser att man bör ställa det kravet på fler chefer vården. Det är nget unkt för sjukvården, men av någon anlednng anses det mndre vktgt just här. Medcnsk Nej 19% 89% av läkarna som arbetar nom prmärvården svarade ja. fnns det för många chefer med cke-medcnsk bakgrund? Anser du att det fnns för många verksamhetschefer nom sjukvården med ckemedcnsk bakgrund? Ja Nej 18% 90% av läkarna som arbetar nom prmärvården svarade ja. 82% Försäkrngskassan behöver dn medcnska kompetens V söker försäkrngsmedcnska rådgvare Kontakta oss gärna för mer nformaton: Nord: Lotta Johansson, Mtt: Margaretha Bergagård, Stockholm: Ulrka Nordqust, Väst: Elnor Johansson, Syd: Tobas Persson, Försäkrngskassans vson är ett samhälle där alla känner trygghet om lvet tar en ny vändnng. V ansvarar för en stor del av de offentlga trygghetssystemen Sverge.

7 framtdens karrär läkare november 2018 Fältuppdrag vdgade narkosläkarens perspektv 7 Att arbeta som fältläkare krgsdrabbade länder är en värdefull erfarenhet som ger perspektv på tllvaron och arbetet. För narkos- och ntensvvårdsläkaren Märt Halmn, som httlls har gjort tre nternatonella fältuppdrag va Läkare utan gränser, är arbetet krgszoner ett sätt att ta ansvar och göra en nsats för att mnska världens orättvsor. Jag vsste redan tdgt mn karrär att jag vlle åka utomlands och arbeta, men vlle vänta tlls jag gått klart mn specalstläkarutbldnng och kände mg trygg yrket åkte jag på mn första utlandstjänstgörng, då arbetade jag Afghanstan två månader. Året därpå var jag Jemen och förra året arbetade jag en perod Syren, säger Märt Halmn, som är narkos- och ntensvvårdsläkare sedan 2015 och sedan två år tllbaka arbetar på medcnska ntensvvårdsavdelnngen på Södersjukhuset Stockholm. andra förutsättnngar Hennes främsta drvkraft för fältuppdragen va Läkare utan gränser är en grundläggande lska över orättvsorna världen och en ansvarskänsla som gör att hon vll bdra tll att tllhandahålla vård på några av världens mest utsatta platser. Även om arbetet som narkosläkare grund och botten är detsamma oavsett var världen jag befnner mg så varerar förutsättnngarna och omständgheterna förstås avsevärt. Som narkosläkare ute fält exempelvs Syren har jag nte tllgång tll samma utrustnng och läkemedel som hemma Sverge, men det är förvånansvärt hur mycket man faktskt kan åstadkomma med relatvt Förvånansvärt hur mycket som kan åstadkommas med grundläggande utrustnng grundläggande utrustnng, säger Märt Halmn. En avgörande skllnad mellan att arbeta den svenska sjukvården och utomlands är förstås att va Läkare utan gränser arbetar Märt Halmn krgszoner där hon stöter på skador som knappt förekommer Sverge, tll exempel traumaskador från explosoner och mnor. En annan stor skllnad är att patenter faktskt dör av tllstånd som kan behandlas Sverge, som stroke och hjärtnfarkt. På fältuppdrag krgszoner saknas möjlghet tll ntensvvård efter operatoner, vlket förstås också är en avgörande skllnad, säger Märt Halmn. perspektv på svenska sjukvården Hon rekommenderar prncp alla läkare som funderar på utlandstjänstgörng att ta steget och åka väg. Utlandstjänstgörngen har gett Märt Narkos- och ntensvvårdsläkaren Märt Halmn på uppdrag Syren. Halmn värdefulla perspektv på hur prvlgerade v är Sverge jämfört med männskor många andra länder. Va fältuppdragen har jag lärt mg mycket om mg själv. Jag skulle önska att fältuppdrag får ett större formellt mertvärde en läkares CV. Även om den här typen av erfarenheter är otrolgt värdefulla så syns de tyvärr nte alltd på pappret, säger Märt Halmn. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Dgtal vård på dstans värdefull kontaktväg Hälften av läkarna anser dgtal vård på dstans ska vara en naturlg kontaktväg tll sjukvården. De anser att den dgtala vården på dstans ska vara ntegrerad del av vanlg prmärvård och sjukhusvård och som komplement tll den fysska sjukvården. Läkarna som anser att dgtal vård på dstans ska vara en naturlg kontaktväg tll sjukvården fck följdfrågan Hur ska den dgtala vården på dstans utformas för att vara så resurseffektv och jämlk som möjlgt? ntegrerad del av sjukvården Den dgtala vården kan nte ersätta rktga möten mellan patent och vårdpersonal anser många. Den skulle kunna fungera som en ntegrerad del av vanlg mottagnng nom prmärvård och sjukhusvård. Det bör fnnas begränsnngar möjlgheten att få recept och sjukskrvnngar. En fördel är att patenter kan boka td och få enkla råd dgtalt stället för att stta telefonkö. I glesbygd kan den dgtala vården också vara ett värdefullt komplement och ge en ökad trygghet då patenten enkelt skulle kunna få kontakt med sn läkare eller sjuksköterska. Många anser att den dgtala vården ska vara länkad tll patentens vårdcentral. Det ska nte vara ett separat nätföretag som tar resurser från den vanlga vården. enkel och tllgänglg lösnng En förutsättnng för att få en bra dgtal vård är att den teknska lösnngen är säker och att man värnar om patentens ntegrtet. Den ska vara enkel och tllgänglg för patenten. Vårdgvarna ska få krav att ge dgtal vård utfrån bestämda dgtala plattformar. Ersättnngsmodellerna måste bl enhetlga. Man menar också att det krävs vetenskaplg utvärderng av vad som är kostnadseffektvt vd dgtal vård. Det behövs också läkare som är vana att jobba dgtalt. kontnuerlg kontakt Den dgtala vården kan användas på olka sätt menar man. Svårt sjuka patenter som har en kontnuerlg kontakt med stt sjukvårdsteam kan ha hjälp av en chattfunkton eller vdeolänk. Man kan även ha en sjuksköterska hemmet och ha dgtal kontakt med läkaren. förberedelse uppföljnng En första dgtal kontakt kan användas ntalt, så att både patent och läkare kan förbereda sg nför det första fysska mötet. Detta kan spara td och ska dgtal vård på dstans vara en naturlg kontaktväg? Anser du att dgtal vård på dstans ska vara en naturlg kontaktväg tll sjukvården? Ja Nej 51% 49% kännas tryggt både för patent och för vårdgvare. Uppföljnngar av läkarbesök kan även de göras dgtalt, som ett alternatv tll telefonuppföljnngar. Den dgtala vården kan slutlgen också avlasta sjukvårdsupplysnngen, men det är då vktgt att det alltd är en sjuksköterska som avgör om patenten ska träffa läkare. Som komplement har dgtal vård på dstans sn plats framtdens samhällsfnanserade vård. TEXT: MARIANNE SJÖBERG dgtal vård på dstans Hur ska dgtal vård på dstans utformas? 1. Vara en ntegrerad del av vanlg prmärvård och sjukhusvård 2. Tdsboknng, rådgvnng och uppföljnng 3. Säker, enkel och tllgänglg lösnng 4. Enhetlga ersättnngsmodeller 5. Vetenskaplg utvärderng 6. Kontnuerlg kontakt för svårt sjuka patenter 7. Som förberedelse nför och uppföljnng efter läkarbesök

8 8 framtdens karrär läkare november 2018 Läkarnas råd tll den nya rksdagen Ett förstatlgande av sjukvården för jämlk vård, bättre arbetsvllkor, storsatsnng på prmärvården och att låta professonen bestämma mer. Det är några av de beslut som läkarna anser att den nya rksdagen ska fatta. Ett slumpmässgt urval av läkare Sverge har svarade på frågan Vlka beslut anser du att den nya rksdagen ska fatta angående sjukvården? Här redovsas en sammanfattnng av svaren. förstalga sjukvården Att stort antal läkare angav att rksdagen bör ta bort landstngen och förstatlga vården. Dessa kommentarer hänger hop med att man vll ha en vård som är lka för alla oavsett var man bor Sverge. Det skulle också göra det möjlgt att ha samma journalsystem över hela landet, vlket skulle underlätta arbetet för samtlga vårdenheter och effektvsera admnstratonen. Man menade också att det är vktgt med ett mer långsktgt perspektv, vlket ett förstatlgande skulle kunna ge. Man föreslog att tllsätta en utrednng för att skapa möjlghet för stftelsedrvna sjukvårdsproducenter (non proft foundatons) typ Mayoklnken, Stanford, Cleveland Clnc. Då slpper v debatten om vnster välfärden eftersom vnster åternvesteras verksamheterna. lön och arbetstd/vllkor Rksdagen måste ge utrymme för högre lön och bättre arbetsvllkor för all vårdpersonal. Att arbeta övertd är snarare regel än undantag. Rsken är att kompetent personal går över tll prvat verksamhet. Många menar att man vll kunna påverka stt schema så att det fnns en varaton arbetet. Trötthet hos läkare och sjuksköterskor är en stor hälsorsk för patenterna. Man angav att det måste fnnas lstnngstak för läkare nom prmärvården för att få en dräglg arbetsstuaton. satsa på prmärvården Det bör göras en storsatsnng på prmärvården. Många vll ge rksdagen uppdrag att ttta på den norska modellen för prmärvård. Läkare och övrg personal nom prmärvården måste få möjlghet att lägga upp stt arbete själva. Resurser ska tllföras tll prmärvården och den ska bemannas fullt ut Foto: Ingemar Edfalk/Sverges rksdag nnan ytterlgare ansvar och arbetsuppgfter kan läggas på den. låt professonen bestämma Man bör göra en total omorganserng, där personer utan nsyn eller utbldnng nom hälsosjukvård ska lämna över sna postoner tll personer med rätt nställnng och kompetens. Att anlta karrärklättrare som pskar slavar jakten på produkton håller bara ett tag. Det är en utomordentlgt korkad metod för att åstadkomma stabltet och har en drekt negatv effekt på både produktonen, och kvalteten på den sjukvård Sverges befolknng betalar skattekronor för. läkarnas råd TEXT: MARIANNE SJÖBERG Läkares råd tll den nya rksdagen 1. Förstatlga vården skrota landstngen 2. Lka vård oavsett var du bor 3. Högre lön och dräglga arbetsvllkor 4. Lstnngstak 5. Storsatsa på prmärvården 6. Låt professonen vara med och bestämma Fnna td största utmanngen för forskande klnker Att skapa tdsutrymme är den största utmanngen när det kommer tll klnsk forsknng. Mna patenter tar nte paus sn dabetes bara för att jag behöver forska en månad, säger Ulrka Moll, specalstläkare nternmedcn och endokrnolog vd Lunds unverstetssjukhus. Forsknng behövs sjukvården, och patentperspektv behövs forsknngen. Men bara tanken på att kombnera en klnsk karrär med forsknng och famljelv kan få många att välja en annan väg. Ulrka Moll är en av de som antagt utmanngen. Förutom dubbelspecalst och forskare kan hon även skrva trebarnsmamma på vstkortet. Jag började läsa tll läkare Lund 1997, gjorde AT Krstanstad och Forsknngen kan vara enda gången som det rktgt fnns td för fördjupnng och reflekton återvände sedan tll Lund där jag gck mna ST-utbldnngar nternmedcn och endokrnolog. Forsknngen kom tdgt n blden. Jag regstrerade mg som doktorand 2007 och har, med avbrott för tre mammaledgheter, arbetat med mn avhandlng sedan dess. lvspussel Om allt går enlgt plan är det dags att dsputera nästa år. Den stora frågan är förstås lvspusslet, går det att få hop? Absolut, det är ett pussel, men ett läkarjobb tar nte slut när man kommer hem. Det fnns alltd saker som behöver ältas ett par gånger för att du ska kunna lägga det åt sdan, en artkel som måste läsas eller en stude att kolla upp. Så även om du nte forskar kommer det alltd att fnnas något som måste passas n famljelvet. Jag har en klok kollega som säger att lvet kan hålla för två saker samtdgt: forsknng och famlj, klnk och famlj eller klnk och forsknng. Men att få hop tre tng nnebär oftast att man får göra en sak senare eller långsammare än de två andra. andnngshål För Ulrkas del är det forsknngen som fått komma lte tredje hand. Famljen sköter du aldrg med vänsterhanden, och på klnken fnns patenter som måste ses tll. Det som blr bortprorterat är forsknng eller sömn. Jag har gjort mycket forsknng under föräldraledgheter då mna barn sovt samt på jourkomp, som är ett slags andnngshål för forskande klnker. Sedan är det mycket forsknngen som bara dyker upp och måste göras, då får man htta den tden på kvällar och nätter. fördjupnng och reflekton Hon påpekar att forsknngen även kan vara ett lufthål en jäktad vardag och stressad klnktjänst med så kalllade produktonskrav. Forsknngen kan vara enda gången som det rktgt fnns td för fördjupnng och reflekton. Ulrka Moll, specalstläkare nternmedcn och endokrnolog vd Lunds unverstetssjukhus. En lärdom som kommt under de gångna åren är att hon slutat ha dålgt samvete för att forsknngen nte hunnts med som planerat. I så fall har jag prorterat mna barn eller patenter framför forsknngen, och det kan jag nte ha dålgt samvete för. Det känns bra att ha kommt tll den nskten. TEXT: ANETTE BODINGER LARSSON

9 framtdens karrär läkare november Prmärvården ska vara första lnjens sjukvård Prmärvård ska utgöra hälso- och sjukvårdens bas och vara första lnjens vård. För att ha en realstsk möjlghet att svara upp tll det uppdraget behöver den kompetens- och resursförsörjas. De största utmanngarna för framtdens prmärvård är, enlgt Anna Nergårdh, arbetsmljö, bemannng och kompetensförsörjnng. Anna Nergårdh, specalstläkare kardolog och nternmedcn som nu leder regerngsutrednngen God och nära vård En prmärvårdsreform. Foto: Anders G Warne Dagens hälso- och sjukvårdssystem är första hand utformat för att hantera kortvarga och akuta sjukdomstllstånd. Systemet behöver bl bättre på att hantera långvarga och kronska sjukdomar. Förebyggande nsatser och ökad samverkan med andra samhällssektorer behövs, lksom en ökad tvärprofessonell samverkan mellan exempelvs sjuksköterskor och läkare, säger Anna Nergårdh. Hon är specalstläkare kardolog och nternmedcn, och leder nu regerngsutrednngen God och nära vård En prmärvårdsreform, som ska lämna stt slutbetänkande mars Framtdens patenter förväntar sg en hälso- och sjukvård som hänger hop, där olka enheter kommuncerar med varandra. Det nnebär förändrade arbetssätt för alla som arbetar nom vården. I dagsläget får ensklda medarbetare ofta lösa stuatoner som nte hanterats på en strukturell nvå, som att htta platser för patenter som sökt sg akutsjukvården trots att de egentlgen skulle få bättre hjälp på en annan vårdnvå. Prmärvården är grund och botten attraktv för läkare och sjuksköterskor, men många lämnar den eftersom de upplever arbetsstuatonen som ohållbar, säger Anna Nergårdh. omstrukturerng krävs Regerngsutrednngens vktgaste uppdrag är att föreslå en omstrukturerng av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, som httlls fokuserat mycket på sjukhusvård. Anna Nergårdh påpekar att det här rör sg om en nternatonell förändrngsprocess. WHO är en av de aktörer som lyfter fram den nära vårdens betydelse, vlket kräver ett ökat fokus på prmärvården som den första lnjens vård. Eftersom svensk sjukvård består av en komplex organsaton med myndgheter och tjugoen landstng och regoner nnehåller delbetänkandet förslag som vänder sg tll såväl statlga som regonala och kommunala aktörer. omfördela kompetens Det handlar om att omfördela och tllgänglggöra kompetens prmärvården, som bland annat behöver fler specalstläkare och specalstsjuksköterskor, nte mnst dstrktssköterskor. Samtdgt behöver samverkan mellan vårdformerna stärkas, vlket nnebär att specalsterna nte nödvändgtvs behöver befnna sg fysskt prmärvården, säger Anna Nergårdh. De som beslutar om prmärvården bör ta tll sg samtlga eller åtmnstone merparten av våra förändrngsförslag för att transformatonen tll framtdens prmärvård ska bl framgångsrk. För att möjlggöra en långsktg och hållbar förändrng räcker det nte att ta tll sg lösryckta delar av utrednngens förslag. Det är också avgörande att låta förändrngsprocessen ta td samt att nvolvera prmärvårdens professoner den. Mn förhoppnng är att delbetänkandets förslag ska dskuteras fltgt bland hälso- och sjukvårdens medarbetare, nte mnst eftersom vktga förslag prmärvårdens framtd verklgen är ett ämne som engagerar många och berör hela samhället, säger Anna Nergårdh. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Vktga förslag från utrednngens senaste delbetänkande: Förändrng av hälso- och sjukvårdslagen. Det ska framgå hälso- och sjukvårdslagen att prmärvården svarar för medcnsk bedömnng och behandlng, förebyggande arbete, omvårdnad och rehablterng som nte kräver andra medcnska eller särsklda teknska resurser eller annan kompetens. Förtydlgad möjlghet tll fast läkarkontakt. Utrednngen föreslår att patentens möjlghet att få tllgång tll och välja en fast läkarkontakt prmärvården förtydlgas. Detta är avgörande för befolknngens fortsatta förtroende för prmärvården. Effektvare admnstraton. Det kan fnnas anlednng att se över förutsättnngarna för en mer professonsneutral reglerng på förordnngsnvå. Verksamhetschefer nom vården bör se tll att det fnns tydlga rktlnjer om ntygshanterng. En journalantecknng sgneras av den som är ansvarg för uppgften, om det nte är obehövlgt eller fnns något synnerlgt hnder. Regon Norrbotten söker Allmänspecalster V söker allmänspecalster tll våra hälsocentraler som fnns både stadsmljö och glesbygd. Som specalst allmänmedcn erbjuder Regon Norrbotten dg att under 2018 teckna en stanna kvar-preme. Premen nnebär att du, utöver lön och regonens förmånlga tjänstepenson, får extra nbetalnngar tll en kaptalförsäkrng på kronor per månad (vd heltdstjänstgörng). När du har arbetat hos oss under de tre år som erbjudandet avser så får du hela premen form av tjänstepenson. Välkommen att skcka n dn ansökan dag! Kontakt: Emma Strandberg, HR-partner, , emma.strandberg@norrbotten.se

10 10 framtdens karrär läkare november 2018 Rekommenderade bemannngsföretag Vlka bemannngsföretag rekommenderar läkare för att fylla en läkarvakans? Undersöknngen är genomförd mot ett slumpmässgt urval av läkare Sverge. De mest rekommenderade bemannngsföretagen är Dedcare Doctor, Läkarjouren, LäkarLeasng, Klara och Agto. Dedcare Doctor rekommenderas högst av läkare nom prmärvården, Läkarjouren toppar ranknngen bland läkare på unverstetssjukhus och Läkar Leasng och Läkarjouren rankas högst bland läkare på övrga sjukhus. 71 procent av läkarna rekommenderade nte något bemannngsföretag för att fylla en läkarvakans. rekommenderade bemannngsföretag nom prmärvården Vlka av följande bemannngsbolag skulle du rekommendera tll sjukvården för att fylla en läkarvakans? Ange gärna flera. Svar från läkare nom prmärvården. Dedcare Doctor LäkarLeasng 8,5% 15% vlka bemannngsföretag rekommenderar läkarna Vlka av följande bemannngsbolag skulle du rekommendera tll sjukvården för att fylla en läkarvakans? Ange gärna flera. Svar från urval av alla läkare. Dedcare Doctor Läkarjouren LäkarLeasng Klara (tdgare Rent a Doctor) Agto Agla Bonlva Skandnavsk Hälsovård Svensk vårdsupport DocPartner Medlnk Helsebemannng LILAB Sverek PlusCare InstaCura Collgo Vårdkompetens Medcura Randstad Prdoc Pelmatc Ambo Helse Doca Medfnd Inget av dessa 5% 3,5% 3,5% 3,5% 3% 2,5% 2% 2% 2% 2% 1,5% 1,5% 1,5% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 0,5% 6,5% 9,5% 9,5% 8% 71,5% Svensk vårdsupport Klara (tdgare Rent a Doctor) Läkarjouren Skandnavsk Hälsovård LILAB Medlnk Agla Agto PlusCare Collgo Vårdkompetens Läkarjouren Agto Klara (tdgare Rent a Doctor) Dedcare Doctor DocPartner Sverek Pelmatc 3,5% 3,5% 3,5% 3,5% 3,5% 5,0% 6,5% 6,5% 6,5% 8,5% rekommenderade bemannngsföretag nom unverstetsjukhus Vlka av följande bemannngsbolag skulle du rekommendera tll sjukvården för att fylla en läkarvakans? Ange gärna flera. Svar från läkare som arbetar på ett unverstetssjukhus. 2,5% 2,5% 2,5% 3,5% 4,5% 6% ,5% Arbeta statlgt rekommenderade bemannngsföretag nom annat sjukhus Vlka av följande bemannngsbolag skulle du rekommendera tll sjukvården för att fylla en läkarvakans? Ange gärna flera. Svar från läkare som arbetar på annat sjukhus än unverstetssjukhus. 8 av 10 läkare skulle kunna tänka sg att arbeta för en statlg myndghet. Inom staten fnns många arbetsgvare för läkare, tll exempel Försäkrngskassan, Läkemedelsverket, IVO, Rättsmedcnalverket och Socalstyrelsen. kan du tänka dg att arbeta för en statlg myndghet? LäkarLeasng Läkarjouren Dedcare Doctor Klara (tdgare Rent a Doctor) Agto DocPartner 3% 5% 6% 10,5% 11,5% 11,5% Skulle du som läkare kunna tänka dg att arbeta för en statlg myndghet? Ja 79% Agla Skandnavsk Hälsovård 3% 3% Nej 21%

11 Medan du tar hand om patenterna tar v hand om dg! Sverges största bemannngsföretag för läkare och sjuksköterskor För att Sverges sjukvårdspersonal förtjänar goda vllkor! Kontakta oss på eller besök oss på Du kan även SMS:a Läkare tll så hör v av oss tll dg!

12 12 framtdens karrär läkare november 2018 Mänsklga möten vktg kontrast tll läkares dgtala vardag V lever ett slags dgtalserngens tdevarv men ryktet om det personlga mötets död, nte mnst nom vården, är betydlgt överdrvet. Det säger Ola Björgell, regonöverläkare Regon Skåne och kongresspresdent för mötesplatsen Framtdens Specalstläkare. Foto: Oskar Stackerud Som läkare av dag är det enlgt Ola Björgell lätt att bl stressad av alla opersonlga kontakter som ständgt kretsar krng yrkesutövnngen. V läkare har foten två olka världar där den ena består av mänsklga möten med patenter och den andra av dgtala kontaktytor. V hnner nte träffa kollegor på samma sätt som förr och just därför behövs mänsklga möten, som en kontrast och balans tll vår dgtala vardag. Han påpekar att mötesplatser är en gammal tradton som funnts lka länge som mänsklgheten. Ola Björgell, kongresspresdent för mötesplatsen Framtdens Specalstläkare. Här med förra årets konferencer Mark Levengood. Foto: Oskar Stackerud Det är först under senare år som v tror oss kunna mötas på ett annat sätt. Men den som har lärt sg att ha fysska möten och genomföra dem på ett bra sätt kommer att bl en vnnare, det är jag övertygad om. möten mellan männskor Tll saken hör att Ola Björgell nte bara är läkare utan även har gedgen kunskap om kurs- och kongressverksamhet. Han är bland annat ntatvtagare och kongresspresdent för Framtdens Specalstläkare samt kursansvarg för ett stort antal återkommande utbldnngar och har följt utvecklngen nom mötesområdet på nära håll. Det fnns ett stort behov bland läkarkåren av att fördjupa dskusso- nen och umgås som man gjorde förr. Glädjen över att ses på rktgt, när det väl sker, är större än någonsn. Mna egna bästa mnnen från kongresser runt om världen är nte föreläsnngarna, utan alla möten däremellan. Det är pauserna och på mnglen jag fått mna bästa forskarkamrater, kontakter och uppslag tll nya projekt och framtdsplaner. det ena utesluter nte det andra Vktgt är dock att det ena nte behöver utesluta det andra. Nätdoktorer tll exempel, menar han bör också kunna htta sn plats sjukvården, om V läkare har foten två olka världar där den ena består av mänsklga möten med patenter och den andra av dgtala kontaktytor teknken används på ett ansvarsfullt sätt och är rktad tll rätt patentgrupp. Ju fler frhetsgrader och möjlgheter som patenter har, desto bättre borde det kunna bl. E-hälsa är nget märklgt och knyts tll mänsklga möten när det behövs. Det som är hållbart och fruktbart överlever längden. Personlgen tycker jag också att mänsklga möten lgger lnje med att ha kul på jobbet. Det är trevlgt att träffas, man får nte glömma bort det, fastslår Ola Björgell. TEXT: ANETTE BODINGER LARSSON UPPSALAKURSERNA - våren 2019 Akut kardolog 4-8 mars Akut och kronsk njursvkt mars Översktskurs gastroenterolog och hepatolog mars Barnurolog mars EKG-Holterdagnostk 1-3 aprl Akut ntermedcn 8-12 aprl Översktskurs reumatolog 7-10 maj Akuta neurologska symtom och sjukdomar maj Översktskurs endokrnolog och dabetolog maj Anmälan och kursprogram

13 framtdens karrär läkare november Prorterngar en nyckel för ledare Att lära sg själv och andra att göra rätt prorterngar är A och O enlgt nfektonsläkaren Fredrk Sund, verksamhetschef för nfektonsklnken på Akademska sjukhuset Uppsala. Alla som tycker att det är en stressg arbetsmljö nom vården dag behöver mer eller mndre hjälp att prortera bättre, säger han. Fredrk Sund är sedan fyra år tllbaka verksamhetschef för nfektonsklnken på Akademska sjukhuset. Utöver rekryterng av personal och att få folk att stanna på arbetsplatsen ser han prorterngar som en av sna vktgaste uppgfter. Det fnns en oändlg mängd arbetsuppgfter att utföra och de som är nya nom vården blr lätt överväldgade. Det kan resultera att alla arbetar ett högt tempo, men kanske nte utför arbetsuppgfterna rätt ordnng. Det är omöjlgt att gå hem och känna Skulle jag göra allt som folk ber mg att göra, då skulle ngentng fungera att man genomfört alla arbetsuppgfter, men det är vktgt att kunna se hur man ska prortera för att det vktgaste ska bl gjort. Infektonsläkaren Fredrk Sund är verksamhetschef för nfektonsklnken på Akademska sjukhuset Uppsala. Foto: Staffan Claesson ge rätt struktur Enlgt Fredrk Sund gäller det att som chef guda sna medarbetare tll rätt prorterngar, men också att man sedan ska släppa taget. På skrvbordet har han ett ctat av amerkanske företagsledaren Jack Welch: When you were made a leader you weren t gven a crown, you were gven the responsblty to brng out the best n others. Det tycker jag är en bra flosof. Medarbetare gör mycket av jobbet bäst själva när man gett dem rätt struktur, och en del av den strukturen är just prorterngar. Vardagen för en chef lknar han vd det klassska datorspelet tetrs. Det är verklgen högt och lågt, det kan vara fel på en automat eller så tvngas man stänga vårdplatser av personalbrst, det är utmanngar kors och tvärs. Det är som tetrs, det faller ner olka typer av klossar som man ska placera på bästa sätt och det är då vktgt att man även som chef kan prortera hårt bland arbetsuppgfterna. Skulle jag göra allt som folk ber mg att göra, då skulle ngentng fungera. omvärldsanalyser Fredrk Sund har bland annat gått chefsutvecklngsprogrammet för sjukvården på Handelshögskolan Stockholm, CUPS, och har ett bra nätverk av andra chefer vd unverstetssjukhusen runtom landet. Jag tror mycket på omvärldsanalyser och att träffa andra, det är väldgt vktgt för en chef dag. Fredrk Sund är också klnskt verksam och arbetar som bakjour några helger halvåret. När mna medarbetare kommer tll mg med frågor och synpunkter så vet de att de har en chef som är väl nsatt vad de pratar om och vad det nnebär, eftersom jag själv får uppleva det. Det ger trovärdghet. TEXT: ADRIANNA PAVLICA Svårt att må dålgt som läkare Vem tar hand om doktorn? Så heter Facebookgruppen med över medlemmar där läkare har börjat prata med sna kollegor om den ökade ohälsan. V är bara männskor, och v måste också våga låta andra se på oss som det och nte som hjältar som alltd klarar allt, säger psykatern Jll Taube som drver gruppen. Tllsammans med allmänläkaren Mara Zetterlund Gustafsson ordnade Jll Taube en återhämtnngsresa tll Rhodos enbart för läkare. Samtdgt skapades Facebookgruppen som nom två veckor hade 500 medlemmar nu är sffran uppe på över V blev tll en början chockade över responsen men förstod snabbt att gruppen fyllde ett tomrum, säger Jll Taube. De har anordnat after works olka städer, september väntar en resa tll Åre och oktober en kryssnng. Med Facebookgruppen Vem tar hand om doktorn? vll läkarna Jll Taube och Mara Zetterlund Gustafsson öppna upp för samtal krng den ökade psykska ohälsan. Foto: Hanna Karlberg Det v försöker göra är att bdra med något frskt och starkt tll våra kolleger. fk ett arbetsmljöproblem Facebookgruppen är basen och där har läkare möjlghet att ventlera och ge varandra råd olka frågor, främst arbetsrelaterade. Men det kan också handla om sådant prvatlvet som flätas n arbetslvet, som sömnbrst. V vet att psyksk ohälsa ökar läkargruppen, framför allt hos kvnnor Ett nlägg som är vanlgt handlar om att man är belastad på jobbet. Det är också vanlgt att folk skrver om hur svårt det är med Försäkrngskassan, det har blvt ett stort arbetsmljöproblem. V slter vårt hår när vssa ntyg ska vara som en smärre avhandlng, det är ormlga krav som ställs, säger Jll Taube. Hur mår läkare dag? V vet att psyksk ohälsa ökar läkargruppen, framför allt hos kvnnor. Det är en väldgt lojal yrkeskår och v brnner för våra patenter, men många börjar må ganska skruttgt. Om man jämför med 50-talet så är det en helt annan yrkeskår nu. V börjar proflera oss som en vanlg arbetande grupp, v är nga helgon och v har tuffa arbetsvllkor. Så en medvetenhet om arbetsstuatonen börjar växa fram: att v är som alla andra med arbete och hus och barn och allt runtomkrng. läkarkåren mår sämre Enlgt Jll Taube mår läkargruppen generellt sett sämre dag än för bara fem år sedan. Men det kan vara svårt att vara patent när man är doktor. I Facebookgruppen Vem tar hand om doktorn? verkar läkare nom allmänmedcn må sämst, och på andra plats kommer psykatrn. Men behovet av att nätverka bestäms nte av specaltet, problemen fnns överallt, säger Jll Taube. I höst ska hon och Mara Zetterlund Gustafsson träffa styrgruppen Läkarförbundet och dskutera ohälsan nom läkarkåren. TEXT: ADRIANNA PAVLICA

14 14 framtdens karrär läkare november 2018 Utökat uppdrag ställer nya krav på prmärvården För att prmärvården ska klara av stt framtda utökade uppdrag och för att vsonen om en nära vård ska kunna bl verklghet krävs bland annat ett natonellt utformat uppdrag, fler handledare och reglerad samverkan över vårdgvargränserna. En vktg förutsättnng för att prmärvården ska klara av stt ut ökade uppdrag är en tydlgt avgränsad patentlsta för samtlga allmänläkare. Det exakta antalet patenter per läkare kan varera något, men för att läkarna ska kunna vara spndeln nätet för patenten krävs en rmlg begränsnng, säger Annka Larsson, allmänspecalst på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler Annka Larsson, allmänspecalst på Kåge och Moröbacke Hälsocentraler Skellefteå och tf. ordförande SFAM. För att läkarna ska kunna vara spndeln nätet för patenten krävs en rmlg begränsnng av patenter Foto: Roger Larsson Skellefteå och tf. ordförande SFAM, Sverges Förenng för Allmänmedcn. Hon betonar vkten av att först säkerställa kompetensförsörjnngen genom att se tll att det fnns tllräcklgt många allmänspecalster prmärvården nnan man utökar uppdraget. fortbldnng och handledare Td och utrymme för fortbldnng är också vktgt. Prmärvårdsläkare har hstorskt sett ofta fått mnst andel fortbldnng jämfört med andra läkare. Fortbldnngen bör nte enbart bestå av tradtonella kurser, även kollegal fortbldnng är betydelsefull, säger Annka Larsson. När antalet utbldnngsläkare prmärvården ökar växer också behovet av handledare. Många senora läkare som kan I framtdens prmärvård behövs en reglerad samverkan mellan kommuner, sjukhusvård och prmärvård Mara Ahlmark, bträdande prmärvårdschef Stockholms läns sjukvårdsområde. Foto: SLSO agera handledare närmar sg pensonsåldern. I framtden tror Annka Larsson att prncp samtlga allmänspecalster kommer att behöva vara handledare. De behöver värderas högre och få resurser, utbldnng och ersättnng för stt uppdrag. För att tllgodose behovet av handledare räcker det nte att förlta sg på eldsjälar. Kärnkompetensen framtdens prmärvård är allmänspecalster och dstrktssköterskor, säger hon. natonellt utformat uppdrag Ett natonellt utformat uppdrag kommer att stärka möjlgheten för att prmärvården ska kunna förhålla sg tll förändrngsprocessens komplextet, men också för att säkerställa de ekonomska och personella resurser som krävs, säger Mara Ahlmark, bträdande prmärvårdschef Stockholms läns sjukvårdsområde. Specalstläkare allmänmedcn kommer även fortsättnngsvs utgöra en vktg bas prmärvårdens kompetensförsörjnng. Mara Ahlmark tror att även andra typer av specalstläkare, exempelvs psykatrker, kommer att behövas på konsultbass. omställnng tar td Hon betonar att prmärvårdens omställnng tll ett utökat uppdrag behöver ta td. Omställnngen har dock redan börjat och kommer att förstärkas samband med att resultatet av den pågående regerngsutrednngen slutlgen presenteras Nu blr patenter alltför hög utsträcknng bollade mellan vårdgvare. I framtdens prmärvård behövs därför en reglerad samverkan mellan kommuner, sjukhusvård och prmärvård. För att attrahera läkare framtden behöver prmärvården också ntegrera forsknng som en mer naturlg del av verksamheten, säger Mara Ahlmark. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Välkommen att utveckla och utvecklas hos en av Sörmlands största arbetsgvare! V söker allmänspecalst och SSIH-läkare tll Trosa Vårdcentral Hos oss erbjuds du ett stmulerande och utvecklande arbete på en trvsam arbetsplats. Informaton om tjänsten lämnas av: Verksamhetschef Susanne Rehn Svensson, Rekryterngsspecalst Pernlla Egeland, Följ oss på facebook.com/lstsormlandjobbahososs

15 framtdens karrär läkare november Läkare gör stor nytta forskande läkemedelsndustrn 95 procent av läkarna anser att klnsk forsknng nom läkemedelsndustrn är vktg eller mycket vktg för sjukvården enlgt en undersöknng genomförd av Framtdens Karrär Läkare. Som läkare läkemedelsndustrn kan du ägna dg åt alltfrån tdg grundforsknng tll att arbeta med läkemedelsutvecklng ur ett mer kommersellt perspektv. Det är självklart glädjande att så många läkare betraktar läkemedelsndustrns klnska forsknng som vktg. Samtdgt upplever jag att delar av sjukvården tyvärr har en vss berörngsskräck gentemot läkemedelsndustrn. Alla vnner på ett samarbete eftersom våra kompetenser och verksamheter kompletterar varandra. Tllsammans kan v åstadkomma mycket för bättre förutsättnngar för framtda behandlngsmöjlgheter med patentens bästa fokus, säger Chrstna Östberg Lloyd, medcnsk och klnsk forsknngsdrektör på Novo Nordsk och ordförande SWElfe, det strategska nnovatonsprogrammet som stödjer samverkan mellan akadem, närngslv och hälso- och sjukvård med målet att stärka lfe scence Sverge och förbättra folkhälsan. Hon är specalstläkare gynekolog och obstetrk och arbetade sjukvården många år nnan hon tog steget över tll läkemedelsbranschen. Läkemedelsndustrns arbetssätt har länge fascnerat mg. Det är självklart att läkemedelsndustrn och sjukvården behöver samverka för att åstadkomma bästa möjlga resultat för en bättre hälsa, säger Chrstna Östberg Lloyd. Under sna httlls sjutton år läkemedelsndustrn har hon arbetat som medcnsk rådgvare och nordsk medcnsk chef på Ferrng. Sedan no år tllbaka arbetar hon på Novo Nordsk. erbjuder många karrärvägar Läkare som är ntresserade av ledarskapsfrågor och vll vara med och utveckla nya behandlngsmöjlgheter nära samverkan med sjukvården kan göra en vktg nsats den forskande läkemedelsndustrn. Läkare har en nyckelkompetens som är avgörande, och läkemedelsndustrn erbjuder många spännande karrärmöjlgheter för den som har rätt nställnng, säger Chrstna Östberg Lloyd. Den forskande läkemedelsndustrns efterfrågan på läkarkompetens ökar takt med att man fokuserar allt mer på avancerade terapformer, tll exempel stamcellsforsknng. Som läkare gör man skllnad för en bättre hälsa genom att skapa förutsättnngar för nnovatva behandlngsmöjlgheter såväl läkemedelsndustrn som sjukvården. Att bdra som just läkare och förstå hur forsknng och utvecklng leder tll att vardagen underlättas för mljontals patenter runtom världen är ett uppdrag som verklgen känns menngsfullt, säger Chrstna Östberg Lloyd. TEXT: ANNIKA WIHLBORG hur vktg är klnsk forsknng nom läkemedelsndustrn? Hur vktg anser du att klnsk forsknng nom läkemedelsndustrn är för sjukvården? Mycket vktg Ganska vktg Inte så vktg Inte alls vktg 0% 5% Chrstna Östberg Lloyd, medcnsk och klnsk forsknngsdrektör på Novo Nordsk. Foto: Jesper Edvardsen/Novo Nordsk 36% % Värdet av klnsk forsknng nom läkemedelsndustrn Den klnska forsknngen nom läkemedelsndustrn behövs för att ta fram nya säkra och effektva läkemedel. Forsknngen för också vetenskapen framåt nom det medcnska området. Klnsk forsknng nom läkemedelsndustrn är mycket eller ganska vktg för sjukvården. Det anser 95 procent av läkarna Framtdens Karrär Läkares undersöknng. De fck följdfrågan Varför är den klnska forsknngen nom läkemedelsndustrn vktg för sjukvården? läkemedelsforsknng Man menar att läkemedelsutvecklngen är basen för behandlng och är avgörande för framsteg nom flera medcnska områden. Det går nte att få fram nya läkemedel om nte forsknngen sker nom ndustrn, och utan klnsk forsknng skulle v dessutom få otllräcklgt utredda läkemedel. Det behövs också mer studer på hur medcner påverkar patenterna. V kan nte nöja oss med att tro att det v har är bra, för det kan alltd bl bättre, bllgare, säkrare. Nya läkemedel behöver kontnuerlgt tas fram och utvecklas för patentens bästa. Den klnska forsknngen drver också utvärderng och utvecklng av nya preparat. behandlngsmetoder Här menar man att klnker har en bättre nsyn vården som bedrvs ute på de olka sjukvårdsenheterna. Det är oerhört vktgt att bedrva läkemedelsutvecklng och ta fram nya behandlngsalternatv med klnsk kopplng. Utvecklngen av avancerad vård och behandlngsrutner ska även ske samarbete med exempelvs personer som har bokemsk utbldnng, farmakologer, etcetera. Idag är det också vanlgt att en patent nte bara har en sjukdom och därför måste utvecklngen hela tden gå framåt för att möta dagens och morgondagens patenter. Forsknngen ger bättre vård på lång skt. här fnns pengarna I brst på större andel offentlga medel tll forsknng måste klnsk forsknng bedrvas hos läkemedelsndustrn. De ger också ekonomsk möjlghet tll studer som annars nte skulle vara möjlgt att utföra. Vården är ekonomskt sammankopplad med ndustrn. Dagens sjukvård har stora möjlgheter, men också stora kostnader så det är vktgt att den forsknng som görs är optmal och är evdensbaserad, resurserna måste användas på rätt sätt. Några menar att de hellre vll se att den klnska forsknngen drvs av en fungerande myndghet än vnstdrvande företag. Utan fortsatt klnsk forsknng kommer sjukvården att stanna sn utvecklng. Stora genombrott har skett genom härdg forsknng. Som exempel lyfts hotet om antbotkaresstensen fram, då det kommer att slå hårt mot samtlga grenar nom medcnen. TEXT: MARIANNE SJÖBERG vkten av klnsk forsknng Vkten av klnsk forsknng nom läkemedelsndustrn 1. Ta fram nya effektva läkemedel 2. Bättre och säkrare behandlngsmetoder 3. För vetenskapen framåt 4. Läkemedelsndustrn har kaptal 5. Sjukvården står nför nya utmanngar

16 16 framtdens karrär läkare november 2018 Då ska bemannngsföretag anltas 84 procent anser att bemannngsföretag ska kunna anltas av sjukvården. Bemannngsföretag ska främst anltas vd hög arbetsbelastnng, för att täcka vakanser och hålla vårdplatser öppna. när ska bemannngsföretag anltas av sjukvården? Kompetens och erfarenhet vktgast Relevant kompetens och erfarenhet är det absolut vktgaste krteret för att anlta bemannngsläkare. Sedan följer kontnutet och förmågan att kunna samarbeta ett team. vad är vktgast för att anlta ett bemannngsföretag? I vlka sammanhang anser du att läkare från bemannngsföretag ska anltas av sjukvården? Ange gärna flera. Vlka är de vktgaste krtererna för att anlta en läkare från ett bemannngsföretag? Ange gärna flera % % 46% 43% 43% 80 83% % 35% 29% 16% % 44% 37% 37% % % 6% 7% 1 Vd hög arbetsbelastnng, för många patenter per läkare 2 För att täcka vakanser 3 För att kunna hålla vårdplatser öppna 4 Vd sjukfrånvaro 5 Vd semestertder 6 För en få en vss specalstkompetens tll en sjukvårdsenhet 7 För att tllföra erfarenhet/handlednngskunskap tll sjukvårdsenheten (om det saknas) 8 För att kunna hantera det daglga patentflödet och uppfylla vårdgarantn 9 Läkare från bemannngsföretag ska aldrg anltas 1 Relevant kompetens och erfarenhet för uppdraget 2 Kontnutet, att samma läkare kan återkomma regelbundet 3 Att kunna samarbeta ett team 4 Att kunna arbeta självständgt 5 Att ha bra referenser 6 Att bemannngsföretaget är auktorserat 7 Tllgänglghet 8 Tmprset 9 Vet ej Sverges största mötesplats för specalster allmänmedcn Den 8 10 maj 2019 arrangeras Svensk allmänmedcnsk kongress Borås. SFAM, professonsförenngen för specalstläkare allmänmedcn, är arrangörer. Under tre ntensva dagar arrangeras en mängd aktvteter på temat nterakton och framtdens nära vård. Foto: Eva Almqvst Kongressens tema nterakton föddes ur en önskan om en framtda vårdorgansaton där prmärvård och högspecalserad vård verkar tllsammans för att möjlggöra sömlös vård genom gränsöverskrdande samverkan och optmalt resursutnyttjande. Sjukvården står nför stora förändrngar. V bjuder n tll konstruktv dskusson om prmärvårdens roll V bjuder n tll konstruktv dskusson om prmärvårdens roll ett framtda vårdsystem ett framtda vårdsystem, säger Märt Löfgren, ST-läkare allmänmedcn och ordförande för SFAM Södra Älvsborg. På SFAM 2019 arrangeras ett stort antal semnarer. Programmet är ännu nte helt klart, men på kongressen föreläser bland annat Roger Neghbour om vkten av självkännedom bland läkare samt forskaren Theo Verhej, som talar om hur man kan hantera osäkerheter kopplat tll vanlga nfektoner prmärvården, säger Chrstna Vestlund, specalst allmänmedcn och studerektor för ST-läkare Södra Älvsborg. framtdens nära vård På kongressen fnns även en utställaryta med utställare av allmänmedcnsk relevans. Här kommer bland annat SFAM att ha en monter där man nformerar om sn verksamhet. Regerngens utredare på temat god och nära vård, Anna Nergårdh, kommer tll kongressen, lksom representanter för Västra Götalandsregonen. V kommer bland annat att arrangera en workshop med fokus på hur utrednngsresultaten kan tllämpas praktken, säger Eva De Fne Lcht, specalst allmänmedcn, studerektor för AT-läkare Alngsås och studerektor för ST-läkare Södra Älvsborg. Delar av SFAM:s styrelse Södra Älvsborg och arrangörer, från vänster: Eva De Fne Lcht, Märt Löfgren, Nkos Georgannos och Chrstna Vestlund. unk mötesplats På kongressen arrangeras semnarer krng utbldnng, forsknng och mljö. V kommer även att dskutera den nya läkarutbldnngen som är ute på remss samt behovet av att koppla forsknng tll vår daglga verksamhet. Kongressen är en fantastsk möjlghet att vara med och dskutera hur v vll att framtden ska se ut, både för oss specalstläkare och för våra patenter, säger Nkos Georgannos, specalst allmänmedcn. TEXT: ANNIKA WIHLBORG

17 framtdens karrär läkare november 2018 Ökad standardserng kan stärka patentsäkerheten procent av läkarna upplever patentsäkerheten nom sjukvården som dålg eller nte så god. För att öka patentsäkerheten krävs en gedgen analys av arbetssätt och rutner. Det anser Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdrektör Bleknge. Det är välkänt att de största patentsäkerhetsrskerna ofta uppstår övergången mellan olka delar av vården. Det kan exempelvs röra sg om att vktg patentnformaton går förlorad mellan vårdgvare. Patentsäkerheten kan vara hög nom vårdenheter, men den stora utmanngen är många gånger att få tll en god patentsäkerhet hela vårdkedjan, säger Lars Almroth. Lars Almroth, barnläkare och hälsooch sjukvårdsdrektör Bleknge. Läkarna som bedömde patentsäkerheten nom sjukvården som krtsk fck även ange vlka åtgärder som behöver vdtas för att höja patentsäkerheten. Svaret på den frågan blev framförallt ökad bemannng, förbättrade arbetsvllkor, god arbetsmljö och fler vårdplatser. hur är patentsäkerheten nom sjukvården? Hur bedömer du att patentsäkerheten är just nu nom sjukvården? (som du har kontakt med) Mycket god Ganska god Inte så god Dålg 3% 11% Dessa faktorer nämns ofta patentsäkerhetssammanhang. Vsst lgger det nära tllhands att exempelvs ange ökad bemannng som en patentsäkerhetshöjande faktor, men man behöver stanna upp och analysera om de nuvarande ar- 31% Endast 5% av läkarna som arbetar på ett unverstetssjukhus svarade mycket god. 55% betssätten och rutnerna verklgen stärker patentsäkerheten. Sjukvården behöver generellt arbeta mer standardserat, vlket nte står motsatsförhållande tll personcentrerad vård, säger Lars Almroth. TEXT: ANNIKA WIHLBORG Läkarnas råd för höjd patentsäkerhet Vlka åtgärder måste vdtas för att höja patentsäkerheten? Svaret på den frågan från läkare blev ökad bemannng, förbättrade arbetsvllkor, bättre arbetsmljö och fler vårdplatser. Patentsäkerheten nom sjukvården är dålg eller nte så god ansåg 34% av läkarna vår undersöknng. Dessa fck då följdfrågan Vlka åtgärder måste vdtas för att höja patentsäkerheten?. Här följer en sammanfattnng av svaren. mer personal och vårdplatser Personalresurser kommer högst upp på lstan för att kunna garantera patenternas säkerhet. Man föreslår nyrekryterng och syftar på såväl läkare som sjuksköterskor. Man betonar även vkten av att behålla erfaren och kompetent personal. Förbättrad arbetsmljö och arbetsvllkor samt högre lön tror man är åtgärder som kan få personalen att stanna. På andra plats kommer behovet av fler vårdplatser. Brsten kan många fall kopplas tll underbemannng. Det är dessa två faktorer som tydlgt domnerar svaren undersöknngen. stöd för t och admnstraton Inte lka många, men ändå ett väsentlgt antal, tar upp admnstraton och t. Man vll mnska på admnstratonen men samtdgt få td avsatt för det som behöver göras. Många efterfrågar ett bra t-stöd och ett väl fungerande journalsystem. personalens kompetens Kompetens var ytterlgare en faktor för att öka säkerheten. Svaren undersöknngen vsar på att man vll se kvalfcerad och kompetent personal. Man betonar behovet av utbldnng, främst form av löpande fortbldnng och kunskapsuppdaterng. god arbetsmljö Slutlgen nämner ett antal personer vkten av bättre arbetsmljö vlket kan leda tll att personalen trvs och vll stanna. Det bdrar sn tur tll bbehållen kompetens och kontnutet. läkarnas åtgärder TEXT: HANNA ENGSTRÖM Läkarnas åtgärder för att höja patentsäkerheten Ökad bemannng Förbättrade arbetsvllkor God arbetsmljö Fler vårdplatser Mnskad admnstraton, bättre t- och journalsystem Kompetens och löpande fortbldnng Svensk Allmänmedcnsk Kongress Borås 8 10 maj 2019 Tema: INTER- ACTION Vktga datum 1 oktober: Regstrerngen öppnar 1 februar: Poster abstract deadlne Gå n och anmäl dg redan nu! V välkomnar talare och utställare med allmänmedcnsk relevans. Gränsöverskrdande samverkan och kunskapsutbyte för allmänläkare nför en spännande och utmanande prmärvårdsframtd. Välkommen tll Borås nya kongresshus! sfam@resa.se Facebook: SFAM2019 Borås

18 18 framtdens karrär läkare november 2018 Psykopat som forsknngsfält När Katarna Howner går på mddag är kvällens samtalsämne säkrat. Som rättspsykater och forskare med psykopat som specaltet väcker ämnet ofta åskter och dskussoner. Det är på gott och ont, men det är jätterolgt att ha ett forsknngsområde som folk är ntresserade av, säger hon. åt forsknng vd Karolnska nsttutet. Jag har alltd vart ntresserad av personlghet, hjärnan och avvkande beteenden, samt brst på empat, och då hamnar man ju ämnet psykopat. Just nu arbetar hon med ett projekt nom frvården, där personer med psykopatska drag ska undersökas med hjälp av en magnetkamera, samt ett projekt nom krmnalvården där nterner analyseras med ntervjuer, skattnngar och blodprov. Och eftersom Katarna Howners forsknng om psykopat är bologskt nrktad hamnar den bland ett gränsland. Jag ägnar mg åt bologsk forsknng nom ett fält där det också fnns många cke-bologer, som psykologer, beteendevetare och krmnologer. Jag kan uppleva att jag bland har svårt att nå fram, tll exempel när jag söker forsknngsanslag, säger hon. Specalstläkare Katarna Howner är verksam vd Rättsmedcnalverket och Karolnska nsttutet och har psykopat som expertområde. Foto: Hanna Maxstad Rättspsykatern Katarna Howner arbetar på Rättsmedcnalverket och ägnar hälften av sn arbetstd På lång skt hoppas jag att mn forsknng kan bdra tll att reducera brottslghet samhället reducera brottslghet Psykopat är ett vanlgt nslag populärkultur och meda, något som nnebär både för- och nackdelar. Det är kul med ntresset, men det fnns många som tycker tll utan att ha någon grund. Jag kan bl trött på tdnngsrubrker som Är dn granne psykopat?, och då är det ännu vktgare att som expert nom området förmedla mn kunskap och göra blden mer komplex. Katarna Howner betonar att ämnet psykopat är vktgt för samhället stort och nte enbart för de ensklda ndvderna. V har en mndre grupp samhället som begår väldgt många brott, och deras offer och omgvnngen drabbas hårt. På lång skt hoppas jag att mn forsknng kan bdra tll att reducera brottslghet samhället. krävs en vss läggnng Psykopat går nte att bota men det är möjlgt att behandla vssa symptom, tll exempel att stärka förmågan tll mpulskontroll genom medcner eller psykologska nterventoner. För att komma åt själva personlghetsstörnngen eller att få någon att avbryta en krmnell bana krävs långsktga åtgärder form av behandlngsprogram eller psykoterap. Man kan tänka att det är tröstlöst med återfallsförbrytare men det är lte av utmanngen. Fast vem som helst ska nog nte jobba med det här, det krävs en vss läggnng, att man är nyfken, enormt tålmodg och optmstsk grunden. TEXT: ADRIANNA PAVLICA AT-läkare sprder nspraton mellan fälten Podden AT-läkarna vll ge en bred bld av specalstnrktnng och både nsprera och ge konkreta råd. Lyssnarna har tll exempel önskat avsntt om vätskebalans, njursvkt och akut omhändertagande vd trauman, säger Ann-Catrne Codan. AT-läkarna Ann-Catrne Codan och Ida Björnstjerna lyssnade på olka poddar med medcnskt tema och nsåg att något fattades. Många var på en avancerad och väldgt specalserad nvå. V tänkte att det behövs något som är bredare och lte enklare och som passar medcnntresserade och framför allt oss AT-läkare, säger Ann-Catrne Codan. Podden tar upp olka teman och specalteter. Lyssnare har bland annat fått möta läkare nom rättspsykatr, plastkkrurg, narkos, endokrnolog och hematolog. V försöker att ta ämnen med konkret handläggnng. Två avsntt tyckter jag själv var extra vktga. Det ena var med onkologen Nna Cavall- AT-läkarna Ann-Catrne Codan och Ida Björnstjerna poddar om olka specalteter. Björkman som pratade om det svåra samtalet, hur man ger dålga besked, hon väckte mycket tankar. Det andra var med psykatern Åsa Kastbom som pratade om barn som far lla och vad man ska tänka på för tecken för att upptäcka de här barnen, säger Ann- Catrne Codan. Hur är det att vara AT-läkare dag? En del vet vad de vll, många testar sg fram och för vssa blr det en slump var man hamnar Det är både jättekul och svårt, som AT-läkare är man fortfarande så bred och man får hoppa runt och se mycket men är aldrg kvar särsklt långa peroder. Vssa saker ngår och vssa specalteter ser man nte alls. Det är därför v försöker att ha ett brett perspektv podden. V har tll exempel gjort ett avsntt om rättspsykatr; det är nte något topp 5 specalteterna Antal utfärdade specalstbevs 2017 Topp 5 vanlgaste specalteterna: Allmänmedcn: 414 (varav 233 kvnnor) Internmedcn: 200 (varav 106 kvnnor) Psykatr: 127 (varav 75 kvnnor) Anestes- och ntensvvård: 119 (varav 56 kvnnor) Barn- och ungdomsmedcn: 113 (varav 80 kvnnor) Källa: Socalstyrelsen v kommer nära under AT:n så det är vktgt att vsa att det också fnns. Enlgt Ann-Catrne Codan bestämmer många sn nrktnng under AT:n, men det är mer än bara ntresse som avgör. Vår generaton värderar specalteten sg men också andra faktorer som arbetstder, nattarbete, flexbltet schemat, många sådana saker som man också tänker på när man börjar jobba. En del vet vad de vll, många testar sg fram och för vssa blr det en slump var man hamnar. TEXT: ADRIANNA PAVLICA

19 framtdens karrär läkare november Glesbygdsdoktor allmän- medcn med extra allt Att jobba med glesbygdsmedcn är som att vara allmänläkare med extra allt. Det mesta är vardagsvård men när det mer ovanlga nträffar måste v kunna agera, och det gör v, säger läkaren Alexandra Wermeln som gör sn ST på sjukstugan Storuman. Alexandra Wermeln, ST-läkare på sjukstugan Storuman. Alexandra Wermeln läste tll läkare Umeå och hade redan från början sktet nställt på glesbygdsmedcn. Jag tycker om allt som hör tll läkaryrket och då passar allmänmedcn och nte mnst glesbygdsmedcn bra, så det var ett enkelt val för mg. Dessutom är jag född och uppvuxen Sorsele, stortrvs dessa trakter och alltd vart nställd på att återvända tll hembygden efter avslutade studer. Sedan ett år tllbaka arbetar Alexandra som ST-läkare på Storumans sjukstuga. I grund och botten sysslar jag med allmänmedcn, snuvor, sjukskrvnngar och vardaglga åkommor som förekommer på en vårdcentral. Det som skljer är avståndet tll närmaste sjukhus, vlket nnebär att du som läkare får tänka lte bredare än annars. Jag upplever att v utreder mer hos oss, jämfört med andra vårdcentraler. V har också mer utrustnng än Som glesbygdsläkare får du tänka lte bredare än annars genomsnttet och mer akutverksamhet. Sjukstugan är första nstans för alla åkommor och sjukdomsfall, plus att v har vårdavdelnng och jourverksamhet dygnet runt under årets alla dagar. kreatva lösnngar Storumans sjukstuga täcker ett stort område och var samarbete med Glesbygdsmedcnskt centrum tdgt ute med att utveckla telemedcnska lösnngar som svar på glesbygdens utmanngar. Den mest användbara teknken är uppkopplngar tll de akutrum som fnns Tärnaby, Sorsele och Malå. Sedan har v vdeokonferenser som naturlga nslag verksamheten. Men hur är det då med det romantska skmret krng glesbygdsdoktorer och deras umbäranden? Är det en mer spännande specaltet än andra? Jag har nte förlöst någon på snöskoter, om det är det du menar, säger Alexandra och skrattar gott. V brukar ta hand om en förlossnng per år ungefär, och httlls under ordnade former. För en glesbygdsdoktor handlar det mesta om vardagsmedcn men när det onormala nträffar måste v kunna agera, och det gör v. TEXT: ANETTE BODINGER LARSSON Machokultur stoppar kvnnlga läkare Hälften av läkarstudenterna är kvnnor, men de är ändå underrepresenterade nom prestgefyllda specalstområden såsom krurg. En avhandlng vd Umeå unverstet vsar att kvnnor och män har samma drömmar, men att kvnnor oftare avskräcks av en upplevd machokultur. Sama Dderchsens avhandlng Det är ju bara ett jobb en ny generaton läkare hanterar karrär och arbetsdeal vd Umeå unverstet vsar att lka många kvnnor som män på läkarutbldnngarna vll bl krurger och allmänmedcnare, men att fördelnngen praktken blr annorlunda. En del av kvnnorna blr avskräckta från specalteter som krurg efter att ha upplevt en machokultur och sexstsk jargong under sna klnska placerngar. Det är nte alltd som de själva blvt utsatta, en del upplever att personer på avdelnngen beter sg lla mot patenter eller kolleger, säger Sama Dderchsen. metoo startar arbete Hon är nte särsklt överraskad över sna fynd. Har man gått läkarprogrammet så vet man om att sånt här förekommer, och det stter väggarna Har man gått läkarprogrammet så vet man om att sånt här förekommer, och det stter väggarna. Men jag trodde nog nte att det skulle vara fullt så omfattande. Sama Dderchsen har föreläst på olka sjukhusavdelnngar och hoppas att hon kan få gång en dskusson. Det är mycket möjlgt att forsknngen kan hjälpa tll att starta ett arbete. Men jag tror framför allt att det är metoo och uppropet #utantystnadsplkt som satt saker rörelse. balans lvet I Sama Dderchsens forsknngsmateral ngck även en öppen fråga om hur AT-läkarnas deala framtd såg ut. Omkrng en tredjedel av både männen och kvnnorna nämnde balans mellan arbete och frtd. Lka många kvnnor som män vll bl krurger, men praktken avskräcks kvnnorna av en machokultur, enlgt Sam Dderchsens forsknng. Man vet om att läkare jobbar mycket så det blr som att man spjärnar emot lte grann. Det var vanlgare att kvnnor nämnde barn och famlj än männen, något som dock nte fullt ut kan förklara skllnaden andelen kvnnor och män nom olka specalteter. Jourbördan brukar vara en faktor där det skljer sg åt mellan könen; kvnnorna är ofta mer fokuserade på famljen och väljer därför specalteten med färre jourer. Men det fnns en norsk stude på ST-läkare krurg största könsskllnaderna Antalet utfärdade specalstbevs 2017 topp 10 de största könsskllnaderna Obstetrk och gynekolog: 70 (81% kvnnor) Barn- och ungdomspsykatr: 32 (78% kvnnor) Pallatv medcn: 28 (75% kvnnor) Infektonssjukdomar: 30 (73% kvnnor) Urolog: 25 (28% kvnnor) Barn- och ungdomsmedcn: 113 (71% kvnnor) Ortoped: 80 (31% kvnnor) Akutsjukvård: 62 (65% kvnnor) Krurg: 106 (39% kvnnor) Psykatr: 127 (59% kvnnor) Källa: Socalstyrelsen som vsar på att kvnnor som lämnade nte bytte tll vårdcentraler utan oftast tll gynekologn, som också är en jourtung specaltet. Där tyckte man sg kunna ana att det nte handlade om mängden jourer utan snarare machokulturen, vlket också mn forsknng pekar på. TEXT: ADRIANNA PAVLICA

20 20 NextMeda Lär känna dna patenter Regon Jämtland Härjedalen Inom prmärvården Regon Jämtland Härjedalen fnns stort utrymme för ST-läkare att skaffa sg bred och mångsdg erfarenhet. Arbetet präglas av nära samverkan såväl över professonsgränser som med patenter, och på frtden httar man regonens storslagna natur runt knuten. Att bedrva prmärvård glesbygd medför spännande utmanngar som man sällan stöter på större städer. Det är ett brett arbete med stor omväxlng, där det fnns goda möjlgheter att utvecklas. Eftersom v ofta har färre medarbetare och längre avstånd utformar v hela tden smarta sätt att göra jobbet effektvare och mndre tdskrävande. Det pågår ett ständgt kvaltetsarbete som omfattar allt från tydlgare rutner tll nya materal, vlket blr väldgt ntressant. Just nu håller v exempelvs på att etablera ett sårvårdsteam för att ge sårpatenterna bättre kontnutet, berättar ST-läkaren Marje Boks, som arbetar på Svegs vårdcentral. Blandnng av kronskt och akut Hon får medhåll av kollegan och STläkaren Petra Hammarberg, betonar att engagemanget och drvet nom kvaltetsarbetet återfnns överallt nom prmärvården Jämtland-Härjedalen. Hade jag bott en större stad hade jag nog nte valt prmärvård, men här glesbygden är det verklgen rolgt. V har en storslagen natur runt knuten, vlket medför en stark besöksnärng och därför blr arbetet många gånger ganska säsongsbetonat. Då v så långt det är möjlgt undvker att remttera patenter vdare tll de stora sjukhusen har v även förmånen att bekanta oss med allt från ortoped och röntgen tll onkolog och akutvård. Det är en utvecklande blandnng av kronska och akuta patenter. Kontnuerlgt kunskapsutbyte De långa avstånden regonen gör att samverkan över professonsgränserna hamnar högt på dagordnngen och på samma vs kommer man sna patenter närmare på ett unkt vs. Prmärvården Regon Jämtland Härjedalen bedrvs vd nära tretto hälso centraler. Sju av dessa lgger nom crka två mls rade från sjukhuset, de övrga upp tll 25 ml bort. Upptagnngsområdet per hälsocentral varerar från crka tll crka nvånare. Här får du jobba självständgt med patenter från hela prmärvårdens sjukdomsspektrum och chansen att vara med och utveckla regonens framtda vård. Det fnns även möjlghet för ST-läkare andra delar av landet att göra glesbygdsrandnng hos oss. Tel. vxl: E-post: regon@regonjh.se Marje Boks och Petra Hammarberg, ST-läkare på Svegs vårdcentral. Foto: Inga Björk V har en nära dalog mellan oss läkare och medarbetarna på ambulans, sjuksköterskor, undersköterskor och personal på boenden, och på så vs får v ett kontnuerlgt kunskapsutbyte både mellan yrkeskategorer och mellan regonens olka delar. Samtdgt får man lära känna sna patenter, ofta hela famljer, och det borgar både för bättre samarbeten och bättre vård slutändan är det ju patenten som är centrum, avslutar de. NextMeda Läkare rättvsans tjänst På Rättsmedcnalverket (RMV) arbetar läkarna mtt samhället, där medcn, psykatr, jurdk och socolog möts. Här söker man sannngen, är skeptsk tll källorna och arbetar strkt vetenskaplgt. Jag tycker om att gå tll botten med saker och tng, säger Anton Mttendorf, rättsläkare på RMV Göteborg. I klnsk verksamhet måste ofta läkaren lösa ett problem utan att kunna gräva djupare. Här på RMV är det vårt jobb att lsta ut vad som hänt. Och att vara skeptsk tll all nformaton. Han har tdgare arbetat på Unverstetssjukhuset Örebro och är nu en av tolv rättsläkare RMV:s nya hus på Medcnarberget. Jag trvs med att det är en lten arbetsplats, med en väldgt tydlg struktur. Och samtdgt har jag själv frhet att lägga upp arbetet och prortera vad som ska göras, säger Anton Mttendorf. Han gör obduktoner, utfärdar rättsntyg och har bland jour hemmet. Då kan det bl nattlga besök på brottsplatser, polsstatoner eller sjukhus Västra Götalandsregonen och Halland. Anton Mttendorf ser fram emot ny teknolog som väntas förändra rättsläkarnas jobb framöver. Allt mer kommer att kunna göras elektronskt. Den elektronska patologn har bara börjat. Och röntgenundersöknngar blr allt vktgare komplement tll att skära upp och ttta. Vår specaltet kommer att breddas mer och mer. Rättsväsende och psykatr Anja Fernqvst har arbetat på RMV Göteborg sedan Idag är hon överläkare och gruppchef nom rättspsykatrn Hsngs Backa, där de tolv läkarna arbetar team med psykologer, socalutredare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Anja Fernqvst, överläkare och gruppchef nom rättspsykatrn och Anton Mttendorf, rättsläkare på RMV Göteborg. RMV är som en skärnngspunkt mellan rättsväsende och psykatr, där jurdk och krmnalvård kommer n på ett spännande sätt, säger Anja Fernqvst. Den som begår brott på grund av allvarlg psyksk ohälsa ska nte hamna fängelse. Jag känner mg stolt över att få bdra tll det; att en del av rättssystemet fungerar som det ska. Hon har ofta dgra materal att läsa n, men hnner ändå få en fullständg bld av klenten. V beskrver personen ett sammanhang och försöker förstå hur händelseförlopp hänger hop. Det är väldgt spännande, säger Anja Fernqvst. Rättsmedcnalverket är en expertmyndghet som hjälper pols, åklagare och domstolar med opartska analyser och bedömnngar. RMV är ndelat tre avdelnngar: Rättsgenetk och rättskem består av tre enheter Lnköpng. Rättsmedcn består av sex enheter Göteborg, Lnköpng, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Rättspsykatr består av två enheter: Göteborg och Stockholm. Kontakt: Rättsmedcn: Susan Wlls Mtchell susan.wllsmtchell@rmv.se Rättspsykatr: Göteborg: Anja Fernqvst anja.fernqvst@rmv.se Stockholm: Johan Larsson johan.larsson@rmv.se Och jag har lärt mg att det går att prata om stort sett allt, om man närmar sg personen på ett respektfullt sätt. Det mest nsprerande och rolgaste under en arbetsdag är ett rktgt bra utrednngssamtal, kanske hop med team-kollegorna.

21 NextMeda 21 Närhälsan startar klnskt tränngscentrum för prmärvården På Närhälsans Utbldnngsvårdcentral Frstad har det pågått en unk satsnng med läkarutbldnng som har belönats med flera prser. Innovatonsarbetet fortsätter med två nya enheter, Klnskt TränngsCentrum (KTC) och LäkarKonsultCenter (LKC). Gudrun Grem, Nkos Georgannos och Marus Janulevcus på Närhälsan. Foto: Ulf Ekström Handledarna Nkos Georgannos, Mohamed Boraa Dabe och Parmnder Sngh under ett utbldnngstllfälle. Foto: Ulf Ekström För fem år sedan startade Närhälsan Frstad projektet Utbldnngsvårdcentral. Huvudsyftet var början att möta den läkarbrst som fnns Sverge och ntroducera rekryterade allmänläkare från andra EU-länder tll svensk sjukvård. Sedan dess har det hänt en hel del. Numera erbjuds kompletterande utbldnng och kompetensvärderng för läkaren oberoende vlken steg karrären hen befnner sg. Det är förstås väldgt rolgt att vårt arbete skapar rngar på vattnet. Utmärkelserna ser jag som en bekräftelse på att det v gör är bra, säger Gudrun Grem, medcnsk rådgvare för Närhälsan området V7 och projektledare för KTC. Verksamheten har utvecklats över td och nom kort öppnas Sverges första klnska tränngscentrum för prmärvården med olka övnngsstatoner särsklt anpassade för prmärvårdens behov och samråd med studerektorsenheten, säger Gudrun Grem. Det unka med vårt koncept är att läkarna nte bara får möjlghet att lära sg koder, rutner och regler på teoretsk nvå utan drekt kan träna sna färdgheter först prmärvårdens smulatonsmljö och sedan verklgheten på en rktg vårdcentral säger Nkos Georgannos. Nkos Georgannos, specalst allmänmedcn från Grekland, var en av läkarna den första läkarkullen Idag är han utbldnngsledare för Utbldnngsvårdcentralen samt medcnsk rådgvare och samordnare för LäkarKonsult Center, en ny enhet som förväntas bdra tll omställnngen tll en god och nära vård. Gudrun Grem påpekar att prmärvården Sverge står nför stora utmanngar och att den natonella vsonen är att skapa en bredare prmärvård, nära samhället. Detta är även vår utmanng. Ett led det arbetet är vår nya verksamhet, Läkar KonsultCenter som skapar utrymme nte bara för allmänläkare utan även för andra specalster. Indvdanpassnng I utbldnngen läggs stor vkt vd ämnen som kultur och struktur den svenska sjukvården. Regelverk och språktränng är andra vktga områden. All utbldnng ndvdanpassas. V glömmer nte bort att bakom varje läkarrock fnns en männska som nyss har flyttat tll ett nytt land, med allt vad det nnebär. Just nu har v sex specalstläkare utbldnng som början av nästa år ska börja på LäkarKonsultCenter och områdets vårdcentraler, säger Nkos Georgannos. Marus Janulevcus, specalst nternmedcn, som kom tll Sverge våras är en av läkarna som nästan är klar med sn ntroduktonsutbldnng. Jag har tdgare arbetat på sjukhus Ltauen. Inom prmärvården och Sverge är det lte annorlunda, så jag behöver lära mg nya regler, rktlnjer, nya läkemedel och nte mnst det svenska språket. Det senare behärskar Marus redan mycket bra. Sedan en td tllbaka arbetar han ett par dagar veckan på Tranemo vårdcentral. Vsst, det är en stor utmanng att arbeta som läkare ett annat land men jag har fantastska handledare, trvs mycket bra verksamheten och ser fram emot mtt framtda arbete på Läkar- KonsultCenter. Framtd Närhälsan Frstad har fram tlls dag slussat genom 70 läkare på olka nvåer tll den svenska sjukvården. Gudrun Grem menar att Utbldnngsvård centralen, Klnskt TränngsCentrum och Läkar- KonsultCenter kan spela en vktg roll på lokal och regonal nvå. Erfarenheter som har samlats kan bdra tll att optmera samarbete mellan prmärvården och andra vårdnvåer. Att sammanfoga dessa världar är en stor utmanng där jag tror att v med vårt LäkarKonsultCentrum kommt rätt så långt. Mn vson är att v nom vården ska jobba mer tllsammans oavsett vlken vårdenhet man kommer från. Det talas mycket om jämställd vård för patenterna, men att ha jämställda medarbetare är mnst lka vktgt. Nkos Georgannos nstämmer och flkar n att områdets förbättrngsarbete alltd haft långsktga mål. V vll kunna erbjuda våra patenter god och nära vård. Utbldnngsvårdcentralen, KTC och LKC är våra nnovatva verktyg det arbetet. Närhälsan, den offentlga prmärvården Västra Götalandsregonen, är med crka medarbetare och hundratals mottagnngar störst Sverge på prmärvård. Närhälsan drver verksamhet nom både beställd vård och vårdval, och all verksamhet vll v erbjuda god servce och vård med hög kvaltet. Marta Bäck, PV chef Närhälsan område V7 Ulrka Classon, Verksamhetschef Närhälsan Frstad Vårdcentral & Utbldnngsvårdcentral Zotsa Koltsda, Enhetschef LäkarKonsultCenter

22 22 NextMeda Hudksvall topprankas av landets AT-läkare Hudksvall är Sverges bästa allmänmedcnort. Det vsar årets AT-rankng som sammanställts av SYLF, Sverges yngre läkares förenng. Tllgänglghet av allmänspecalst på plats samt avsatt td för studer och handlednng är vktga faktorer bakom framgången. Årets AT-rankng från SYLF vsar att både Hudksvall och Gävle har klättrat kraftgt lstan. Hudksvall har gått från nonde tll femte plats medan Gävle gått upp hela 24 placerngar: från 49:e tll 25:e plats. Dessutom toppar Hudksvall och Hälsnglands prmärvård lstan över bästa allmänmedcnort. Mara Palm, övergrpande studerektor, Regon Gävleborg, ser de fna placerngarna som ett kvtto på att verksamheten är på rätt väg. V har långsktgt arbetat för hög och jämn kvaltet AT-utbldnngen hela regonen med starkt fokus på handlednng, vlket jag tror är en av de vktgaste orsakerna bakom det fna resultatet. Lsa Månsson Rydén, studerektor för AT- och ST-läkare Hälsngland, berättar att verksamheten haft ett kontnuerlgt förbättrngsarbete på AT-sdan Hälsngland och Gästrkland vad gäller både rekryterng och AT-läkarnas eget nflytande på sn tjänstgörng. I Hälsngland har v bland annat startat ett utbldnngsutskott där ATläkare tllsammans med representanter för varje klnk har regelbundna möten. Detta har exempelvs resulterat att ATtjänstgörngen numera nleds med en Per Granström, läkare och verksamhetschef för hälsocentralen Harmånger. Foto: Peter Engström Mara Palm, övergrpande studerektor, Regon Gävleborg, Narmn Esmal, ST-läkare på ögonklnken Hudksvall och Lsa Månsson Rydén, studerektor för AT- och ST-läkare Hälsngland. Foto: Peter Engström månad prmärvården och att AMLS och ATLS nförts som oblgatorska kurser utbldnngen, att det anordnas lokal AT-stämma för alla AT-läkare länet och att det tagts fram en AT-bok samt en AT-handledarmanual. Stort engagemang Att framhålla sammanhanget är att Regon Gävleborg har en studerektor för varje medcnsk specaltet. Studerektorerna ngår regonens utbldnngsråd som leds av Mara Palm. V har en stark utbldnngsorgansaton med engagerade AT-chefer, samordnare, studerektorer och medarbetare ute verksamheterna som tllsammans arbetar för att göra våra AT-läkares tjänstgörng så bra som möjlgt. Per Granström är läkare och verksamhetschef för hälsocentralen Harmånger med lång erfarenhet, både av yrket och av att handleda nya kollegor. Att regonen hamnar högt rankngen tror han beror på flera orsaker. Som AT-läkare är man oerfaren och osäker, så det gäller att skapa en trygghet. Förutom schemalagd handlednng är den daglga stöttnngen oerhört vktg; så fort det behövs ska det fnnas en erfaren kollega att vända sg tll. Jag tror också att studerektorerna spelar en stor roll för det fna resultatet. De har skapat ett bra upplägg och en gruppgemenskap som är vktg när man är ny yrket. Själv gjorde han sn AT-tjänst på Hudksvalls sjukhus. Det är vsserlgen 30 år sedan, men faktum är att det var en mycket bra AT. Här fnns en lång tradton av att ta väl hand om nya kollegor. Jag tror att det hela beror på att AT-läkaren nte lämnas åt stt öde utan alltd har en handledare att vända sg tll. Narmn Esmal, ST-läkare på ögonklnken Hudksvall är beredd att hålla med. Jag gjorde mn AT Hudksvall, blev klar jun och hade en väldgt bra handlednng. Om det någon gång dök upp problem gck de alltd att lösa på ett smdgt sätt. Jag är väldgt nöjd med den prmärvårdsplacerng jag hade på hälsocentralen Ljusdal och kan verklgen rekommendera verksamheten tll andra AT-läkare. Rktade nsatser Mara Palm berättar att verksamheten under det senaste året gjort rktade nsatser för just handlednng och kollegalt stöd för AT Gävle. Det är något v fortsätter med generellt för alla läkare under utbldnng Regon Gävleborg. Rankngen vsar att v är på rätt väg, nu är det vktgt att fortsätta arbeta långsktgt och att höja kvalteten ytterlgare. V kommer även fortsättnngsvs att sträva efter att våra AT-läkare ska känna att de har stort nflytande över sn arbetsmljö. Här fnns sannolkt utrymme för förbättrng och det tar v med oss det fortsatta arbetet. Inom prmärvården regonen arrangeras årlgen chefsdagar samt handledarträffar tre gånger per år. Regonen anordnar, förutom den grundläggande handledarutbldnngen, även fortbldnng av handledare, allt syfte att skapa en ännu bättre AT- och ST-utbldnng. Att ha läkare som trvs och vll stanna kvar handlar förlängnngen om hållbarhet för regonen och att kunna leverera vård av hög kvaltet tll dess befolknng, fastslår Lsa Månsson Rydén. Regon Gävleborg erbjuder dg ett menngsfullt arbete en spännande arbetsmljö. Här fnns goda utvecklngs- och karrärmöjlgheter och en bra mljö att leva och bo. Vll du forska fnns det goda möjlgheter att få stöd och handlednng. Med crka anställda är Regon Gävleborg en av länets största arbetsgvare och en vktg aktör för utvecklngen av ett lvskraftgt Gävleborg. Regon Gävleborg Gävle Tel:

23 NextMeda 23 Här känns det som att allt är möjlgt Trosa vårdcentral präglas av en postv stämnng som smttar av sg på både medarbetare och patenter. Verksamheten har utmärkta arbetsvllkor och en personal som är öppen för utvecklng och förändrng, här känns det som att allt är möjlgt, säger Anna Krakowska, dstrktläkare. Trosa vårdcentral erbjuder olka former av medcnsk behandlng, rehablterng, omvårdnad och förebyggande hälsovård. Här märks också att landstnget Sörmland under senare år har genomfört en rad satsnngar på vården av äldre och hemsjukvård. Mkael Rzell, geratrker och nternmedcnare, ansvarar för sjukvården på Trosas äldreboenden och sköter även hemsjukvård, hjärtsvktmottagnng, demensutrednngar samt hjälper tll med SSIH, specalstsjukvård hemmet. Lednngen har verklgen sett tll att använda mna kunskaper på rätt sätt. Här får jag göra det jag är bäst på och har erfarenhet av. Jag är verklgen jättenöjd med mtt beslut att lämna en lång karrär nom sjukhusvården tll förmån för Trosa vårdcentral. Teamet på Trosa vårdcentral trvs med den postva stämnngen. Foto: Chrstan Boo Även Anna Krakowska, specalst allmänmedcn är nöjd med stt val av arbetsgvare. Jag kom tll Sverge från Polen för 16 år sedan som utbldad allmänläkare och fck ganska omgående jobb här på vårdcentralen. Idag är jag en av de som jobbat allra längst verksamheten. God arbetsmljö Att Anna blvt kvar alla år hänger hop med den goda arbetsmljön. Förutom bra kollegor erbjuds goda vllkor med ndvduella lösnngar vad Trosa vårdcentral har crka 50 medarbetare som tllsammans har en bred utbldnng och erfarenhet. Här fnns bland annat astma/kol-team, dabetesmottagnng, hjärtsvkts- och blodtrycksmottagnng, demensteam, lättakut, allergmottagnng och rehabteam som nte bara tar hand om patenter utan även anordnar fysska aktvteter och håller oss personalen frska. Landstnget Sörmland får den 1 januar 2019 en ny organsaton som kommer att heta Regon Sörmland. Trosa Vårdcentral, SSIH Trosa och Gnesta Tomtaklntgatan Trosa Kontakt: Susanne.Rehn.Svensson@dll.se gäller schema och tjänstgörng. Sedan är det bra att jobba och bo på samma ort med närhet tll både jobb och frtd. Chrstan Hesslow, ST-läkare, nckar nstämmande. Jag är uppvuxen Trosa, läste tll läkare Lund, och arbetade några år Skåne nnan jag flyttade tllbaka för 2,5 år sedan. Det fnns många vnster med det småskalga. I Trosa har v havet tätt ntll, gott om aktvteter för alla åldrar och utmärkta pendlngsmöjlgheter tll huvudstaden. På frågan om tron kan rekommendera andra läkare att söka sg tll Trosa vårdcentral blr svaret ett unsont ja! Det är fantastskt stmulerande och utvecklande arbete. Största rsken med att börja här är att man blr kvar väldgt länge, säger Anna Krakowska och skrattar gott. NextMeda Forsknng med världen som arbetsfält Anna Mara Langklde och Cecla Karlsson arbetade tdgare som specalstläkare sjukvården. Idag har de ledande roller nom forsknng och utvecklng av nya dabetesläkemedel på AstraZeneca Göteborg. Fetma och dabetes ökar dramatskt runt om världen. Även Sverge är andelen stor; hälften av befolknngen beräknas ha övervkt eller fetma, vlket kan leda tll sjukdomar som högt blodtryck, dabetes typ 2 och åderförfettnng med en ökad rsk för hjärtnfarkt och stroke. Det som drver oss är att htta effektva behandlngar som kan rädda lv och förbättra lvskvalteten för mljontals männskor, säger Anna Mara Langklde, senor forsknngsläkare och global ledare för klnska studer nom dabetesområdet. AstraZeneca har medarbetare över 100 länder och är ett globalt, forsknngsbaserat boläkemedelsföretag med huvudfokus på sjukdomsområdena: hjärta/kärl och metabola sjukdomar, cancer och andnngsvägar. Företaget bedrver även forsknng nom områdena autommuntet, neurovetenskap och nfekton. AstraZeneca är ett av Sverges vktgaste exportföretag med verksamhet Göteborg och Södertälje. Företaget har tllverknng 18 länder och den största produktonsanläggnngen lgger Södertälje. Nyfken på att jobba med oss? Kontakta gärna Tomas Andersson, Clncal Vce Presdent Cardovascular and Chronc Kdney Dsease: Tomas.lg.andersson@astrazeneca.com Cecla Karlsson och Anna Mara Langklde arbetar båda nom forsknng och utvecklng av nya dabetesläkemedel på AstraZeneca Göteborg. Nyfkenheten fck henne att för 15 år sedan lämna stt arbete som specalstläkare sjukvården och ta klvet över tll läkemedelsndustrn. Jag har arbetat mycket med nutrton och preventon. Preventon är alltd grunden, men det är vktgt att det fnns bra behandlngar för patenter när de blvt sjuka. Innan jag började på AstraZeneca vsste jag nte så mycket om forsknng på ett företag, men jag bestämde mg för att testa och trvdes drekt. Här fnns otrolgt kunnga männskor från hela världen och fantastska möjlgheter att pröva olka roller nom många olka områden. Kan göra skllnad AstraZeneca är ett globalt, nnovatonsdrvet boläkemedelsföretag med fokus på forsknng, utvecklng och marknadsförng av receptbelagda läkemedel. Cecla Karlsson är kollega med Anna Mara Langklde och arbetar som senor forsknngsläkare på AstraZeneca. Jag arbetade to år som läkare nom nvärtesmedcn sjukvården. Mtt fokusområde var metabola och endokrna sjukdomar, med särsklt ntresse för sjukdomsmekansmer och varför männskor drabbas av sjukdom. När Cecla Karlsson blev erbjuden möjlgheten att vara med och bygga upp ett kunskapscentrum nom fetma och dabetes på AstraZeneca, tvekade hon nte. Jag tog tjänstledgt sex månader, men valde sedan att stanna kvar. Uppdraget att följa forsknng från tdg tll sen fas och hela vägen tll ett godkänt läkemedel var spännande och lärorkt. Jag känner verklgen att v kan göra skllnad för patenter världen över. V samarbetar mycket med forskare vd unverstet och andra företag över hela världen. Det känns oerhört stmulerande att arbeta med utvecklng av nya behandlngar som kan mnska rsken för död och allvarlga komplkatoner, säger Cecla Karlsson. Foto: Patrk Bergenstav

24 24 NextMeda Självständgt och kvalfcerat arbete Som Försäkrngsmedcnsk rådgvare (FMR) på Försäkrngskassan ges stora möjlgheter att fördjupa sna medcnska kunskaper och samtdgt kunna styra mer över sn td. Maln Lndén Kalfa, specalst nom allmänmedcn och Försäkrngsmedcnsk rådgvare och Margaretha Bergagård, enhetschef för FMR Mtt hos Försäkrngskassan. Foto: Johan Marklund Det konstaterar Maln Lndén Kalfa, specalst nom allmänmedcn och med många års klnskt arbete bakom sg, som sedan ett par år jobbar som FMR på heltd. Jag lockades av möjlgheterna att få td att grotta ner mg de medcnska frågeställnngarna och även få en större förståelse för hela sjukdomsförloppen. Hon är själv förvånad över att hon fortsätter att utvecklas som läkare även då hon lämnat det klnska arbetet. Jag tror faktskt jag skulle vara en bättre allmänläkare dag. Jag har bland annat lärt mg mycket mer nom psykatr då det förekommer mycket samsjuklghet där psykatrn är en del ett större mönster. Hon utvecklas även nom många andra specalstområden då hon får hantera många ovanlga och svåra dagnoser som nnebär att hon måste sätta sg n nya komplexa medcnska frågeställnngar. Får dela med sg av sn kunskap En vktg del arbetet som försäkrngsmedcnsk rådgvare är att utblda olka grupper försäkrngsmedcn. Det gäller utbldnng av försäkrngskassans handläggare såväl som av läkare, AT/ST-läkare, läkarstudenter och andra grupper. Som utbldare fungerar jag mn roll som FMR lte som smörjmedel mellan Försäkrngskassan och sjukvården. Samarbetet underlättas av att v träffas den typen av mer prestgelösa sammanhang där v har gemensamma mål. En rådgvande funkton Den största delen av tden ägnar Maln Lndén Kalfa åt att stta med handläggare och dskutera aktuella ärenden. Hennes uppgft är att tolka medcnska utlåtanden och förklara dem, men även att dentfera vlken nformaton som saknas för att handläggarna ska kunna fatta korrekta beslut. Det är vktgt att förstå att det är handläggaren som ensam fattar beslut. Vad är det bästa med att arbeta på Försäkrngskassan? Brgtta Moberg, Försäkrngsmedcnsk rådgvare: Jag har aldrg jobbat så länge på en arbetsplats, över 19 år, och det säger ju en del. Anlednngarna är flera: arbetsuppgfterna är kvalfcerade och omväxlande, v jobbar konstruktva team och arbetsmljön är trvsam. Sedan är förmånerna och det nterna stödet på Försäkrngskassan de bästa jag har haft på en arbetsplats. Jag gllar att jag kan styra över mn td och planera mna arbetsdagar, det är ett mycket självständgt jobb. Som FMR har v endast en rådgvande funkton, på samma sätt som de försäkrngsspecalster som också fnns med våra dskussoner. Samtdgt är beslutsvägarna uppåt mycket korta, har jag synpunkter på förbättrngar så når de alltd fram. Det team v jobbar består oftast av mg, som tllför den medcnska kompetensen, en försäkrngsspecalst och en handläggare. Beslut fattas av handläggaren, så v andra två är rådgvare. Det gör att mtt arbete nte är specellt utsatt. Det är även relatvt frtt från stress, jag får ta den td jag behöver för den medcnska bedömnngen och gå på djupet med de frågorna. Jag lär mg därgenom mycket och håller mg ständgt uppdaterad om vad som händer nom forsknngen. Foto: Johan Marklund En lyssnande organsaton Avdelnngen för försäkrngsmedcnska rådgvare nom Försäkrngskassan (FK) är uppdelad olka regoner. Margaretha Bergagård är enhetschef för FMR Mtt och trvs mycket bra. Det är lätt att tro att en så stor organsaton som FK är opersonlg och trög, men det är tvärtom. Beslutsvägarna är snabba och bemötandet är mycket personlgt. Hon förklarar att de jobbar aktvt med medarbetarskapet och vll vara en lyssnande organsaton med fokus på kontnuerlg feedback tll medarbetarna. V är också noga med att se tll att alla nya bjuds n organsatonen. De möts alltd av ett ntroduktonspaket och får en handledare de första sex månaderna. För att börja som FMR krävs att man har en specalstutbldnng nom medcn och att man har klnsk erfarenhet. Det är även bra om man känner ett vsst samhällsengagemang och tycker det är rolgt med utbldnng. Det är samtdgt ett mycket självständgt arbete, så man ska nte vara rädd för att ta eget ansvar utvecklngsarbetet, avslutar Margaretha Bergagård. Försäkrngskassans vson är ett samhälle där alla känner trygghet om lvet tar en ny vändnng. V ansvarar för en stor del av de offentlga trygghetssystemen Sverge. Just nu söker v Försäkrngsmedcnska rådgvare. Läs mer på:

25 NextMeda 25 Patenten alltd fokus på Janssen Janssens mest grundläggande värderng är att först och främst verka för patenten och personal sjukvården. Här fnns ledande forsknng nom ett brett spektrum av områden och läkare spelar en vktg roll som länk tll den klnska vården. Krstna Sandström, medcnsk drektör och Marlene Mozart, medcnsk rådgvare på Janssen. Foto: Johan Marklund I motsats tll den rådande trenden, där många läkemedelsbolag väljer att nscha sg nom allt smalare områden, fortsätter Janssen att spänna över ett brett fält, med banbrytande forsknng och läkemedel den absoluta framkanten. Företaget utvecklar läkemedel nom fem områden: psykatr/cns, onkolog, nfekton, mmunolog samt kardovaskulära och metabola sjukdomar. Detta är en enorm styrka och ger oss en unk poston, både vad gäller kvalteten på vår forsknng och de karrärmöjlgheter som v kan erbjuda, säger Krstna Sandström, medcnsk drektör för Janssen Norden. Nära klnsk vård Janssen är oerhört kunskaps- och forsknngsntensvt och har ett tätt samarbete med den klnska vården, Sverge och nternatonellt. Det nnebär att det fnns ett stort behov av medcnskt kompetent personal med klnsk erfarenhet. Det fnns spännande karrärmöjlgheter både för dsputerade läkare och för sådana som saknar forsknngsbakgrund. Det är en fördel att ha specalstkompetens eller erfarenhet av det medcnska område man ska arbeta nom, men det vktga är den breda medcnska kompetensen, framhåller Krstna Sandström. Janssen är en del av Johnsson & Johnsson-koncernen och har verksamhet mer än 150 länder världen över med närmare medarbetare. Janssen har funnts Norden sedan 1956 och är medlem de nordska läkemedelsndustrförenngarna. Företaget fnns alla fem nordska länder. Janssen Box Solna Besöksadress: Kolonnvägen 45 Tel: En läkarexamen ger sg en god vetenskaplg bakgrund. V söker en mx av personer och det vktga är den kollegala förståelsen och att man är öppen och nyfken på att utveckla framtdens vård och behandlngsformer. Här jobbar v nära den klnska verklgheten och ser tydlgt hur forsknng kommer patenterna tllgodo, säger Krstna, som själv har en bakgrund som forskare nom mmunolog. En vktg funkton för läkare är rollen som medcnsk rådgvare där man arbetar som vetenskaplg kontaktperson tll hälso- och sjukvården. Det är en stödjande, rådgvande och undervsande roll, där v samverkar nära med den klnska verksamheten och med myndgheter, berättar medcnske rådgvaren Marlene Mozart. Marlene är specalst nternmedcn och hematolog och hade arbetat som sjukhusläkare 25 år när hon för två år sedan kom tll Janssen. Jag vlle pröva något nytt och arbeta bredare. Som medcnsk rådgvare kan jag bdra tll att nya, effektva behandlngar snabbare kommer patenterna tll nytta. Janssen är framstående nom onkolog och Marlene konstaterar att det under hennes karrär har skett stora framsteg behandlngen av olka former av blodcancer. Immunterap och nnovatva, skräddarsydda medcner har revolutonerat behandlngsresultaten. Många former av leukem som tdgare hade mycket dålg överlevnad har dag blvt behandlngsbara sjukdomar. Ofta kan v nu antngen bota patenten eller kontrollera sjukdomen effektvt, så att patenten kan leva med sn cancer som en kronsk sjukdom. Det är enormt rolgt att vara en aktv del av den utvecklngen, säger hon. Drvs av credo Janssen är verksamt över 150 länder, sprtt över fem kontnenter och är en del av Johnson & Johnsonkoncernen, som är världens största läkemedelskoncern. Det öppnar upp för en rad karrärmöjlgheter, Sverge och utomlands. Förutom som medcnsk rådgvare kan läkare arbeta med exempelvs forsknng eller marknadsförng. Det fnns många möjlgheter, både här Norden och globalt, beroende på vlka ntressen och drvkrafter man har. Tack vare vår storlek kan v erbjuda en rad spännande uppdrag, säger Krstna. Janssen drvs än dag av stt credo som formulerades för 75 år sedan, berättar Krstna och Marlene. Det slår fast att företagets skyldgheter först och främst är tll patenten och personal sjukvården, samt föräldrar och anhörga som använder företagets produkter. Därefter kommer ett starkt ansvar för de egna anställda och för samhället stort. Om allt detta uppfylls så kommer framgången även akteägarna tllgodo. Det är nog unkt med ett så tydlgt levande credo. V lever som v lär och våra värderngar präglar hela vår verksamhet och företagskultur.

26 26 NextMeda Valmöjlgheter nom anestes Sörmland Landstnget Sörmland erbjuder bredd och varaton sn anestesverksamhet som bedrvs på tre sjukhus med olka profl. Kvaltet, korta beslutsvägar och stöttande utbldnngsklmat är gemensamt utmärkande. Större nybyggnatoner med moderna lokaler är planerade närtd på alla sjukhus. Karn Frsell, överläkare och medcnskt lednngsansvarg på ntensvvårdsavdelnngenpå Mälarsjukhuset Esklstuna. Foto: Emele Otterbeck Forsknng, utvecklng och utmanngar Mälarsjukhuset Esklstuna är länssjukhuset Sörmland där alla specalteter fnns representerade undantaget neurokrurg, thoraxkrurg och högspecalserad barnvård. Den stora delen akuta patenter och en växande ntensvvård är vad som utmärker anestesklnkens verksamhet länet. På senare år har det även skett rktade satsnngar på klnsk forsknng, vlket lett tll flera dsputatoner, en vtal utbldnngsstuaton samt möjlgheter för yngre läkare. Karn Frsell är överläkare och medcnskt lednngsansvarg på ntensvvårdsavdelnngen. Hon är ursprunglgen från Stockholm, men gjorde sn AT på Mälarsjukhuset och har blvt kvar sedan dess. Delar av året arbetar hon och annan personal på Astrd Lndgrens barnsjukhus för att hålla den höga barnkompetensen på hemklnken. Jag har fått många andra jobberbjudanden, men nget har lockat mg att lämna Esklstuna. Jag trvs oerhört bra och jag tror att det beror på att jag nte bara är en brcka spelet. V är som en famlj där v tar hand om varandra och har väldgt god stämnng, berättar Karn. Man behöver vara beredd på att stöta på lte vad som helst och det är både rolgt och lärorkt. Våra ST-läkare lär sg tdgt att arbeta självständgt, men det är vktgt att understryka att det alltd fnns ett skyddsnät och någon att be om stöd. Det är en prestgelös arbetsplats. Operatonsverksamheten på Kullbergska sjukhuset Katrneholm, länets mnsta sjukhus, tllhör också anestesklnken och är en vktg produktonsmotor för planerad krurg länet. Här återfnns det mndre sjukhusets fördelar med en famljär känsla och ett något lugnare tempo. Då det ntalt stora ntresset för akutarbete nattetd tenderar att avta under arbetslvet så är det en fördel att kunna erbjuda denna vktga verksamhet med mndre dramatsk profl. Lzan Mustafa och Henrk Lundevall, anestesläkare på anestesklnken vd Nyköpngs lasarett. Foto: Mare Lnderholm Teamkänsla resdensstaden Anestesklnken vd Nyköpngs lasarett ntar mellanpostonen länet och blandar det bästa av två världar akutverksamhet, ntensvvård och korta beslutsvägar. Dessutom är omgvnngen naturskön. För anestesläkarna Lzan Mustafan och Henrk Lundevall är det omväxlngen som gör anestes tll en ntressant specaltet Nyköpng. V får vara med om väldgt mycket då stort sett alla patentkategorer kommer ht. Teamarbetet med andra yrkeskategorer lägger grunden för väldgt bra och konstruktva dskussoner. Det ger nskt många olka områden och medför att man lär sg lte av varje, säger Henrk. Den relatvt llla läkargruppen på klnken måste av naturlga skäl arbeta både flexbelt och stöttande mot varandra. Varje person är vktg för verksamheten. På ett mndre sjukhus kommer man också närmare andra klnker vlket medför att man får chansen att lära känna varandra. Förutom att det är postvt att arbeta så nära kompetenta männskor är det skönt att veta att ens kollegor ställer upp när det behövs, betonar Lzan, och fortsätter: Man lär sg naturlgtvs mycket vardagen, men det fnns också en tydlgt utbldnngsorenterad atttyd nom landstnget. Exempelvs erbjuds v ofta fortbldnngskurser och kongresser. Tack vare vår mndre storlek får v också större utrymme för sdoutbldnngar och gott om chanser att prova på nya saker under ST. Hon får medhåll av Henrk, som berättar att det från lednngshåll fnns en strävan efter att ny kunskap ska komma alla på klnken tll gagn: Varje vecka har v två gemensamma läkarmöten, där v går genom nya metoder och kunskaper. På så vs får alla samma förutsättnngar, vlket så klart kommer både oss och patenterna tll nytta. Anestes är både utmanande och spännande, så det är ett område jag verklgen rekommenderar, avslutar han. ST-läkarutbldnng, förlossnng, akut krurg och ntensvvård fnns på de större enheterna Mälarsjukhuset och Nyköpngs lasarett. På Kullbergska sjukhuset bedrvs enbart planerad operatonssjukvård, men en anestesläkarberedskap servar sjukhusets akutverksamhet. För vdare nformaton kontakta; Anestesklnken Mälarsjukhuset/ Kullbergska sjukhuset: Jesper Sperber, verksamhetschef E-post: jesper.sperber@dll.se Tel: Anestesklnken Nyköpngs lasarett: Anders Samuelsson, verksamhetschef E-post: anders.samuelsson@dll.se Tel: E-post: rekryterng@dll.se

27 NextMeda 27 Alla vnner på en mer nära och effektv vård Svensk hälso- och sjukvård står nför ett paradgmskfte där vården ska flytta ut från sjukhusen, närmare befolknngen. En mer nära och tllgänglg vård gynnar hela samhället men de stora vnnarna är patenterna, säger Torun Hall, förvaltnngsdrektör, Nära vård och hälsa. Uppsala är en regon som lgger långt fram när det kommer tll att anta framtdens utmanngar, nte mnst nom prmärvården. Vården Sverge har tradtonellt sett vart väldgt sjukhustung. Nu står v nför en rad nya utmanngar som nnebär att resurserna nte kommer att räcka för att klara framtdens behov. Genom att flytta ut så mycket som möjlgt tll den nära vården kan v skapa en tllgänglg, mer nära vård som även består av kontnutet, säger Torun Hall. Själv har hon ett långt förflutet som läkare, varav 25 år som specalst allmänmedcn. Jag har sedan slutet av 1990-talet arbetat som chef på olka nvåer nom prmärvården och har parallellt, fram tll för två år sedan, även vart klnskt verksam. Just nu lgger allt fokus på att utveckla Torun Hall och Louse Hamark hos Regon Uppsala. verksamheten med utgångspunkt från Göran Sternstedts utrednng Effektv vård. Även Louse Hamark, dstrktsläkare och verksamhetschef vd Erksbergs vårdcentral, brnner för att utveckla prmärvården. Sedan en td tllbaka delar jag mn td mellan arbete på vårdcentralen och uppdraget som projektledare för ett delprojekt nom Regon Uppsalas vson Effektv och Nära vård Den stora målblden är att vården ska bl mer behovsstyrd och fnnas nära befolknngen. Mtt projekt som handlar om att blda vårdcentrum med fokus på nära vård är en vktg del av detta. Ett steg taget En annan vktg del av vsonen är akademska vårdcentraler som ska knyta samman klnsk forsknng, utvecklng och utbldnng med vardagen på vårdcentralerna. De akademska vårdcentralerna är ett samarbete med Uppsala unverstet som nylgen anställt två klnska lektorer verksamheten. Först ut är Samarterhemmets och Erksbergs vårdcentraler, berättar Torun. Effektv och Nära vård 2030 nnebär stort att befolknngen ska komma tll prmärvården med det mesta. Därför, menar Torun, är det vktgt att ta ett steg taget. V bygger bron medan v går på den och måste vara beredda på omtag och förändrngar längs vägen. Vktgt är också att v parallellt med framdrften Foto: Dan Pettersson / DP-Bld Nära vård och hälsa I framtden behöver v anpassa hälsooch sjukvården efter nya behov och utmanngar. Hälso- och sjukvården ska komma närmare patenter och nvånare Uppsala län, både relatonellt, fysskt och dgtalt. Prmärvården stärks hela länet och satsnngen Effektv och Nära vård 2030 skapar många spännande karrärmöjlgheter för såväl ST-läkare som färdga specalster allmänmedcn. av den nya organsatonen arbetar med att förbättra arbetsmljön för medarbetarna och att detta görs dalog med verksamheten. Den pågående förändrngen ser hon som ett spännande paradgmskfte nom svensk hälso- och sjukvård. Jag hoppas verklgen att dagens dstrktsläkare kommer att axla ledande postoner morgondagens Nära vård, avslutar Torun. NextMeda Allt fler nom vården väljer Doca Rasmus Green arbetar som konsultläkare på bemannngsföretaget Doca och stormtrvs. Om du som läkare vll ha frhet, flexbltet och möjlgheten att utvecklas är Doca det självklara valet, berättar han. Att förbättra vllkoren för sjukvårdspersonal och sträva efter att sjukvården ska vara en attraktv arbetsplats är Docas främsta ambton. Deras konsultchefer är väldgt engagerade vården och brnner för att göra skllnad för sjukvårdspersonal. Tll vardags doktorerar Rasmus, vlket nnebär att han peroder behöver lägga ner mycket td på forsknngen. Han upp- Doca AB är ett heltäckande bemannngsföretag nom vården. Företaget levererar högkvaltatva sjukvårdstjänster nom alla specalstområden. De arbetar aktvt för att vara marknadens bästa arbetsgvare för marknadens bästa vårdkonsulter. Doca Arenavägen Johanneshov nfo@doca.se Rasmus Green stormtrvs som konsultläkare på bemannngsföretaget Doca. skattar verklgen möjlgheten att kunna arbeta klnskt och forska samtdgt. En stor skllnad mellan Doca och andra bemannngsföretag är att de är personlga och låter mg vara flexbel. De httar uppdrag som är anpassade efter mg och mna förutsättnngar. Mot slutet av mn AT blev jag kontaktad av säkert 20 olka bemannngsföretag, men det var utan tvekan Doca som vsade störst engagemang. Här känner jag mg uppskattad och nte bara som en mängden, säger Rasmus. Varje enskld konsultläkare är unk för oss på Doca. V gör vad som krävs för att du ska känna dg nöjd och ser tll att möta just dna behov. V vll att du som person ska känna förtroende för oss och lta på att v fnns där för dg. För oss är en nöjd konsult en bra konsult. Det är så v arbetar för att göra svensk sjukvård ännu bättre, säger Bahare Ghader, konsultchef på Doca. Det llla extra Doca har genom åren gjort sg känd som en trygg och engagerad arbetsgvare. Doca och mn kontaktperson gör alltd det llla extra för mg. De ser tll att jag har stabla grunduppdrag med lång framförhållnng, men håller också ögon och öron öppna för nya uppdrag med kort varsel. När jag blr tlldelad ett nytt uppdrag är alltng ordnat och jag kan fokusera på att göra mtt jobb. Det är otrolgt skönt att veta att Doca löser allt runt omkrng, säger Rasmus.

28 28 NextMeda Våra utländska ST-läkare är en stor tllgång för hela verksamheten Att ha läkare från olka länder är en stor tllgång. Genom dem får v n både medcnsk kompetens och kunskaper att vårda patenter från andra kulturer vlket gör vårt arbete så mycket lättare, säger Karn Bernhardsson, dstrktsläkare på vårdcentralen Söderhamn. Ousama Elghagr, STläkare, Karn Bernhardsson, dstrktsläkare och Lorena Rosell-Pans, ST-läkare på vårdcentralen Söderhamn. Foto: Peter Engström Söderhamn är en av de kommuner som under senare år tagt emot flest nyanlända, och nte sällan surrar det av olka språk vårdcentralens väntrum. Många patenter har med sg tolk men faktum är att den hjälpen ofta nte behövs. Verksamheten har många språk bland sna läkare vlket uppskattas av både patenter och medarbetare. Våra utländska ST-läkare är en stor tllgång, på flera plan. Förutom att v får n kunskap utfrån har v många flyktngar och asylsökande bland våra patenter och ST-läkarna för med sg värdefull kompetens, både vad gäller språk och hur man tänker krng psykska och somatska sjukdomar andra länder, säger Karn Bernhardsson. En ST-läkare som sökt sg tll Prmärvården Södra Hälsngland och Söderhamns vårdcentral är Ousama Elghagr specalstläkare neurokrurg, från Syren. Jag är utbldad på unverstetet Damaskus och har lång erfarenhet som neurokrurg från sjukhus både Syren och Frankrke. För snart ett år sedan flyttade jag tll Sverge och började arbeta här på vårdcentralen. Ousama fck sn svenska läkarlegtmaton august efter att ha gått ett så kallat snabbspår som syftar tll att nyanlända lättare ska komma ut arbete nom vården. Mn plan var att skaffa svensk legtmaton för att sedan fortsätta som neurokrurg. Men kompletterngsutbldnngen nnehöll bland annat sex månaders oblgatorsk teor och praktk allmänmedcn. Det gjorde att jag upptäckte en värld utanför operatonssalen och nte mnst tjusnngen med allmänläker. Så nu gör jag ST allmänmedcn och trvs enormt bra. Även Lorena Rosell-Pans är ST-läkare på vårdcentralen Söderhamn. Jag är utbldad famljeläkare Spanen, men det svenska systemet ställer lte andra krav och därför går jag nu ett ndvdanpassat ST-program för specalster allmänmedcn. Karn berättar att det är svårt att ta sn specalstexamen från ett annat europeskt land och börja jobba drekt Sverge eftersom svenska dstrktsläkare har ett större ansvarområde än famljeläkare många andra länder. Därför rekommenderar v läkare med EU-specalstlegtmaton att ta ett par år med ndvdualserad handlednng och utbldnng. I dagsläget har v tre ST-läkare med utländsk examen på vårdcentralen, samtlga med ndvdanpassade program. Bra lvsplats För egen del gjorde hon sn grundutbldnng tll läkare på Island. Sedan återvände jag tll Sverge för att göra ST allmänmedcn och företagsvård. Mtt första möte med prmärvården Hälsngland var för 15 år sedan, efter det har jag arbetat på olka platser landet. Att jag sökt mg tllbaka beror först och främst på att Söderhamn är en bra lvsplats där det går att kombnera prvatlv och arbete. Ousama nstämmer och berättar att han personlgen upplever en bra och hälsosam balans mellan arbete och frtd Söderhamn. Jag har arbetat som läkare på många platser olka länder. Med den erfarenheten bagaget kan jag säga att detta är absolut bästa arbetsmljön jag någonsn har upplevt. Här arbetar v team där alla, oavsett uppgft, strävar efter samma mål, nämlgen att ge bästa möjlga vård och servce tll patenterna. God samverkan Karn påpekar att Hälsngland också har en fantastsk natur som bjuder på hav, skog och fjäll med många möjlgheter tll rekreaton. Läkaryrket är ett kreatvt arbete, v utövar en läkekonst där varje patent måste bl sedd tll hundra procent. För att klara det är det vktgt att ha td och rum för återhämtnng, och Söderhamn erbjuder goda förutsättnngar för båda delar. Att arbeta just nom prmärvården menar hon är både utvecklande och spännande. Det händer extremt mycket nom området, både på natonell nvå och lokalt. Eftersom v är få specalster är det en utmanng på flera plan men v har en bra dalog med våra chefer om detta. Jag ser stora fördelar med att bo lten stad där v har korta kontaktvägar tll olka samarbetspartners som tll exempel socalförvaltnng, arbetsförmedlng och försäkrngskassa. Närheten bdrar tll en bra samverkan. Prmärvården Södra Hälsngland tllhör Regon Gävleborg och består av hälsocentralerna Alfta, Arbrå, Baldersnäs, Edsbyn, Klafors, Lnden och Söderhamn. Den kännetecknas av utvecklngsarbete, alternatva arbetssätt samt att personalens förslag och déer tas tllvara samt teamarbete, där alla kompetenser är vktga. V har bland annat ett ntressant hjärtsvktsprojekt tllsammans med kardolog, en öppen fysomottagnng där fysoterapeuter skrver röngenremsser. V har också ett antal sjuksköterskeledda mottagnngar. Dessutom fnns flera olka andra processer där v jobbar med förskrvnngsmönster för antbotka och beroendeframkallande läkemedel. Andra exempel är dabetesflöden, hypertonmottagnng och mycket mer. Här fnns mycket att upptäcka för dg som vll vara med god utvecklng. Varmt välkommen tll oss. Kontakta oss gärna för mer nformaton: Prmärvården Södra Hälsngland Verksamhetschef Jörgen Tranevk Tel:

29 NextMeda 29 Som företagsläkare rår du över dn egen arbetsprocess Foto: Thomas Henrkson Avonova är en företagshälsa som är nytänkande, modern och nyfken, med ett smttsamt drv. Här kan läkare tänka frtt och utforma en vårdprocess som är effektv och smart samtdgt som den präglas av kreatvtet och mångsdghet. Sofa Åström Paulsson är sedan drygt tre månader tllbaka medcnskt ansvarg för hela Avonovas verksamhet. Hon har lång erfarenhet nom företagshälsovården, ett område hon var ntresserad av redan under läkarutbldnngen. Jag gllar att se männskan stt vanlga lv snarare än en sjukhussal. Att Avonova erbjuder tjänster nom företagshälsa och ledarutvecklng. Med bred kunskap och stort engagemang hjälper v organsatoner och deras medarbetare att bl mer hållbara, kommuncera mer effektvt och må bättre. Våra 700 medarbetare på 120 orter levererar varje dag hälsotjänster över hela Sverge. Kontakt: Carna Lundmark Ågren, HR-chef, Tel: , carna.lundmark@avonova.se Sofa Åström Paulsson, Medcnskt ansvarg läkare Avonova, Tel: , sofa.paulsson@avonova.se Eva-Karn Boström, Studerektor Avonova, eva-karn.bostrom@avonova.se göra besök ute på arbetsplatser är oerhört spännande och som ett företags läkare blr man del av en helhet på ett annat sätt än nom tradtonell vård som helt centreras krng den ensklda patenten. Varje ärende blr unkt och mångfacetterat förutom att förstå ndvdens behov behöver man använda sn kreatvtet och ta hänsyn tll att det fnns en arbetsgvare med på resan och bland även fack och försäkrngskassa. Men det fnns nget rolgare än när man får alla parter att arbeta mot samma mål, säger Sofa. Kan fördjupa sg sna ntressen Hon blev många gånger frustrerad av sn upplevelse nom landstngsvården och lockades av ett arbete där man ges förutsättnngar att göra ett bra arbete och team med andra professoner. Det fnns nget krav på att ha en specalstutbldnng nom företagshälsovård för att bl företagsläkare tlläggsspecalteten arbetsmedcn kan man ordna med tden men det gäller att ha en passon för att rädda männskor tll en fungerande vardag, att hjälpa dem att vdga sna vyer och se sna styrkor. Som företagsläkare har man stor frhet att fördjupa sg nom olka delar av den arbetsmedcnska världen och man har ofta stora möjlgheter att påverka sn arbetsstuaton och arbetsnnehåll. Strävar efter hållbarhet Avonovas värdeord dalog, helhet och hållbarhet passade Sofa som hand Sofa Åström Paulsson, Medcnskt ansvarg läkare hos Avonova. handske. Målet är att genom en god dalog se helheten bakom varje ärende och nå lösnngar som är hållbara både för ndvd och arbetsgvare. Mtt kall är att rädda arbetslv, varje dag. Genom att dentfera rsker arbetsmljön och hjälpa företag att utveckla den organsatorska hälsan känner jag att jag gör stor nytta nte bara för den ensklda ndvden, utan också för arbetsplatsen och samhället stort. V strävar verklgen efter en hållbar stuaton, såväl för ndvden som för det större sammanhanget, avslutar Sofa. NextMeda Sätra säkrar samarbete Samarbete. Utbldnng. Utvecklng. När läkarna Björn Ercsson och Dorothea Lagrange, specalster allmänmedcn och handledare, berättar varför de väljer att arbeta vd Sätra Dn Hälsocentral Gävle kommer svaren snabbt. Sätra är ett bostadsområde Gävle. Vllor och radhus blandas med stora hyreshus. Hockeylaget Brynäs hemmaarena lgger på gångavstånd, lksom skogsområden och drottsanläggnngar för alla. På andra sdan gatan från den moderna hälsocentralen fnns en ny famljecentral. Som läkare här träffar jag männskor från hela världen, lvets alla skeenden. Det är oerhört stmulerande att följa männskan genom lvet. Kontnutet och personkännedom gör oss bra rustade att hjälpa våra patenter med hela deras lvsstuaton, säger Björn, och Dorothea utvecklar: Eftersom v kan samarbeta runt varje männska, med såväl soconom, fysoterapeut, dstrktssköterska, arbetsterapeut, som rehabkoordnator och apotekare httar v rätt med våra samlade nsatser. Tdgare arbetsplatser jag vart på har vart mer herarkska. Här hjälper alla varandra. Lärande arbetssätt Dstrktssköterska Mara Soledad har hela sn karrär nom vården. Hon understryker också de rka möjlgheterna tll samarbete, utvecklng och utbldnng. Ett bra exempel är vårt arbetssätt krng patenter med beroendeframkallande läkemedel. Genom arbete team, fortbldnng och dskussoner vet v alla, från receptonster tll läkare, vad som gäller. Skcklga samarbetare. Från vänster: Björn Ercsson, läkare, Mara Plakas, fysoterapeut, Mara Soledad, dstrktsköterska och Dorothea Lagrange, läkare. Fysoterapeuten Mara Plakas är även hon ett levande exempel på frukten av fortbldnng nom Regon Gävleborg. Med specalkunskaper nom cancervård och gynekolog rådger hon ofta sna kollegor. V jobbar även förebyggande med gravdtetsrelaterade besvär, nkontnens och efterföljande förlossnngsskador enlgt gällande vårdprogram, säger Mara och fortsätter: Som jag och mna kollegor säger om Sätra: v har stor bredd och varaton vårt arbete en mångkulturell mljö. Här fnns ett rkt lärande, en Sätra dn Hälsocentral Prmärvårdscentral Gävle. Ingår Regon Gävleborg. Antal anställda: 40 Antal lstade patenter: Från sjukvårdsrådgvnng tll akutteam. ständg utvecklng där samarbetet betyder mycket. Söker fler Margreth Hultn Rosenberg, chef på Sätra hälsocentral, konstaterar att man nu söker nya ST-läkare. V har höga ambtoner och erbjuder en god utbldnngsmljö för utbldnngsläkare med bra handlednng och bra studevllkor, plus en gven plats teamet. Är du specalst allmänmedcn och ntresserad av handlednng, teamarbete och ett lärande arbetssätt vardagen är du också välkommen tll oss.

30 30 NextMeda Kvaltet och stöttande lednng hos Capo Snabba beslutsvägar, stöttande lednng och möjlghet att utvecklas både professonellt och prvat. På Capo Närsjukvård får du som är läkare en rad spännande karrärvägar och ett arbete med tydlgt fokus på kvaltet. Anna Svedenhov är nne på stt tredje år som ST-läkare allmänmedcn på Capo Ctyklnken Söder Helsngborg. Hon tjänstgjorde där redan under sn Capo Närsjukvård är ett affärsområde nom Capo-koncernen som är ett av Europas ledande hälso- och sjukvårdsföretag. Capo Närsjukvård erbjuder prmärvård med vårdcentraler, specalstmottagnngar, barnavårdscentraler, barnmorskemottagnngar och rehabmottagnngar och har dag 104 mottagnngar från Umeå norr tll Malmö söder. Capo Närsjukvård AB Kalle Sandberg, Rekryterngsansvarg Mobl: E-post: Anna Svedenhov, STläkare allmänmedcn och Lnda Sundelöf, Allmänläkare på Capo Ctyklnken Söder Helsngborg. Foto: Lars Jansson AT och trvdes så bra att hon valde att söka sg tllbaka när det var dags för specalsttjänstgörng. På Capo Ctyklnken Söder blr man sedd och hörd, oavsett var karrären man befnner sg. Det är ett väldgt bra arbetsklmat och man får gehör för sna synpunkter. Här har jag verklgen utvecklats, säger hon. Ett kvtto på det är att vårdcentralen genomgående fck högsta poäng samtlga moment den senaste SPURgransknngen, som utförs av externa studerektorer. Allmänläkaren Lnda Sundelöf, som är Annas handledare, nstämmer. Hon gjorde sn AT på Capo S:t Görans sjukhus Stockholm och fck ett mycket bra ntryck av Capo som vårdgvare. När Lnda senare flyttade tll Helsngborg som färdg specalst fck hon möjlghet att börja på Capo Cty klnken Söder och hon har nu arbetat där fyra år. Hon lyfter fram vårdcentralens utvecklngsteam som ett exempel på arbetsgvarens lyhördhet för nya déer och lyssnande nställnng tll medarbetarna. Utvecklngsteamet är ett tvärprofessonellt forum, där v möts och bollar déer om hur v kan jobba på bästa sätt. V prövar och utvärderar nya arbetsmetoder och det är ett bra exempel på hur man på Capo kan bedrva förändrngsarbete underfrån, säger hon. Fokus på kvaltet Båda lyfter även fram Capos starka fokus på kvaltet det klnska arbetet, där det fnns ett välstrukturerat och systematskt uppföljnngsarbete för att mäta att verksamheten når de högt ställda kvaltetsmålen. Jag upplever att det fnns en stor skllnad jämfört med andra vårdgvare. V ser tydlgt att v lyckas upprätthålla en hög kvaltet och är stolta över vårt arbete, säger Lnda. För Lnda och Anna var en vktg drvkraft för att välja allmänmedcn att få arbeta med hela patenten, genom lvets alla skeden. En annan var möjlgheten tll mer regelbundna arbetstder. På Capo fnns förståelse för vkten av att htta en balans mellan prvatlvet och karrären, menar de. Anna har kunnat kombnera ett utmanande arbete med eltsatsnng på padeltenns och fjol blev hon Svensk Mästare. Här främjar man verklgen medarbetarnas ntressen, nte mnst när det gäller sport och frskvård. Det betyder enormt mycket och gör att det är väldgt lätt att trvas. NextMeda Hållbar dgtal vård växer Doktor24 rekryterar läkare Doktor24:s modell för hållbar dgtal vård bygger på nära samarbete med den fysska vården. Bolaget växer snabbt och rekryterar nu fler erfarna läkare. V arbetar för att förbättra sjukvården Sverge, säger verksamhetschef Tobas Perdahl. Tobas Perdahl, verksamhetschef på Doktor24. Är du ntresserad av att arbeta på Doktor24 som läkare? För mer nformaton och kontakt med Doktor24: Mara Albnsson, rekryterngsansvarg Tel: E-post: mara@doktor24.se Tobas Perdahl, verksamhetschef Tel: E-post: tobas@doktor24.se careers.doktor24.se Allt fler söker vård onlne. Sedan lanserngen 2017 har Doktor24 haft fokus på att ntegrera dgtal och fyssk vård, och är nu en av de ledande aktörerna. På Doktor24 har v alltd patenten centrum och v behöver nte kompromssa, v ger dgtal vård när det går och Sanna Sljeholm, dstrktsläkare som även arbetar på Doktor24. fyssk när det behövs. V samarbetar med vårdcentraler, närlab och närakuter och kan därför hjälpa patenten även då det krävs fyssk undersöknng, säger Doktor24:s verksamhetschef och medgrundare Tobas Perdahl. Doktor24 skljer sg också från andra dgtala vårdaktörer genom den AI-baserade tragerngen som nleder alla vårdbesök. En chattbot bedömer vårdbehovet enlgt etablerade rktlnjer och gudar patenten tll antngen egenvårdsråd, dgtalt vårdmöte eller ett fysskt vårdbesök. Anamnes och förslag på journaltext skapas automatskt vlket underlättar bedömnng och spar admnstratv td. Samtlga Doktor24:s läkare är specalstkompetenta och arbetar deltd på Doktor24, oftast hemfrån eller från kontor. Va en smdg IT-lösnng kan läkaren chatta, få blduppladdnngar och ha telefon- eller vdeosamtal med patenter. Sanna Sljeholm arbetade länge som dstrktsläkare nnan hon började på Doktor24. Doktor24:s plattform är lättanvänd och patentsäker. Upplägget är också flexbelt vlket gör det enkelt att kombnera med ordnare arbete och famlj. För mg är det vktgt att mtt arbete och mn arbetsplats bdrar tll värde. Genom Doktor24:s unka tragerng och ntegrerng med fyssk vård skapar v tllgänglghet tll vård på ett kvaltatvt och hållbart sätt. Rätt vård på rätt nvå sparar td och pengar för patenten, vården och samhället, och det är så jag ser att sjukvården måste utvecklas, säger hon.

31 NextMeda 31 Iula möter sna patenter på Skype psykaterkollega på plats och dstans sökes Patenter som kommer tll vuxenpsykatrns mottagnng Borås kan få träffa läkare som stter Rumänen, Grekland och Sverge va Skype. Det fungerar jättebra, över förväntan, säger Iula Carjan, överläkare vd Vuxenpsykatrska öppenvårdsmottagnngen på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) Borås. Att v har läkare från många olka länder skapar en bra stämnng och mycket energ. Det är lätt att trvas som läkare här, säger läkarchefen på VUP Borås, Gullermo De Freytas (tvåa från vänster). Här med sna kollegor. Foto: Per Stålfors V söker psykaterkollega tll heldygnsvården vd SÄS Borås och öppenvårdsmottagnngen Mark centrala Skene. V söker dg som är nrktad på arbetet som allmänpsykatrker och trvs med konsultatonsarbete tll andra vårdaktörer. V förväntar oss att du deltar bakjourlnjen. Tjänsten är en tllsvdareanställnng. Möjlgheten fnns att arbeta vss td på dstans. Tllträde snarast. Välkommen med dn ntresseanmälan va e-post eller telefon tll sektonschef och tllträdande läkarchef Magnus Skog, tel: , e-post: magnus.skog@vgregon.se Hon har tdgare arbetat fyra år på VUP vd SÄS, men flyttade tllbaka tll Rumänen för att hennes make ska studera klart tll läkare. Sedan tänker de komma tll Sverge och arbeta. Nu har Jula Carjan jobbat som webbläkare ett och ett halvt år, från sn lägenhet Bukarest. Va Skype tar hon emot patenter som kontaktar VUP med eller utan dagnoser. De flesta kommer från prmärvården med msstanke om psykatrska dagnoser, som personlghetsstörnng, depresson och ångest eller bpolär sjukdom. Jag träffar även patenter från någon av våra fyra vårdavdelnngar för uppföljnng. Första bedömnngen Mtt jobb är att göra en läkarbedömnng, sätta n huvuddagnosen och påbörja den medcnska behandlngen. V har möjlghet att skcka våra patenter vdare tll mer subspecalserade mottagnngar om det behövs, berättar Iula Carjan. Hon tycker att dstansjobbet fungerar bra, men så klart fnns det professonella gränser. Jag kan ju nte träffa vssa patenter lksom patenter med allvarlga akuta Iula Carjan träffar patenter Borås va dataskärmen. Foto: Per Stålfors psykotska symtom, men stort sett tror jag att det har fungerat att jobba va skype, säger Iula Carjan. Iula arbetar från Bukarest fem tmmar om dagen, på förmddagarna. Sedan tar en kollega Grekland över på eftermddagarna. Möjlgheten att jobba vss td på dstans erbjuds samtlga psykater vd SÄS, nom och utanför Sverges gränser. Internatonell prägel Den nternatonella prägeln på VUP förstärks av att läkarchefen Gullermo De Freytas kommer från södra Spanen. Han är född Granada och har arbetat USA nnan han kom tll Sverge. Vårt yrke som psykatrker handlar mycket om förståelse. Och ju mer erfarenhet av andra länder, kulturer, männskor desto bättre förstår man andra. Därför vlle jag flytta utomlands och arbeta, säger Gullermo De Freytas. Nu är han rotad Borås sedan 2013 och arbetar halvtd klnskt och halvtd som läkarchef, med ansvar för ett 50- tal läkare. Som nyblven pappa kommer Gullermo att vara föräldraledg ett tag och överlämna stafettpnnen tll nuvarande sektonschef Magnus Skog. Psykatrker tll heldygnsvården vd SÄS Borås och öppenvårdsmottagnngen Mark centrala Skene Vuxenpsykatrska klnken vd SÄS Södra Älvsborgs sjukhus har drygt 400 medarbetare. SÄS är ett lagom stort sjukhus en regon som satsar på psykatrn. Här har du som medarbetare stor möjlghet att påverka utvecklngen på ett sätt där dn kompetens tllvaratas för patenternas bästa. År 2020 står vår nya psykatrbyggnad klar med en helt ny vårdmljö och möjlghet att en läkande mljö erbjuda den bästa vården för våra patenter. Öppenvården är basen klnkens arbete och där arbetar v tvärvetenskaplga team. Utbldnng tll dubbelspecalst Allas vårt fokus är ju patentens bästa. Men jag brukar tänka att om jag som chef tar väl hand om mna medarbetare, kan de sn tur bättre ta hand om sna patenter, säger Gullermo De Freytas. Att SÄS är ett medelstort sjukhus gör det lätt att få kontakt med kollegor och chefer. Och karrärmöjlgheterna är goda. V hjälper våra läkare att utveckla sg genom vdareutbldnng som dubbelspecalst eller psykoterapeut. Andra alternatv nom forsknng kan v arrangera lokalt eller med stöd av våra grannklnker Västra Götaland. Vuxenpsykatrska klnken vd Södra Älvsborgs sjukhus Borås Öppenvården är basen klnkens arbete som sker tvärvetenskaplga team. I Borås fnns sju öppenvårdsmottagnngar, subspecalserade utfrån dagnosgrupp och behandlngsform. Det fnns allmänpsykatrska mottagnngar Alngsås, Lerum och Skene. Nu pågår bygget av Psykatrns kvarter Borås för 755 mljoner kronor, som bland annat nnebär att antalet vårdplatser utökas och alla patentrum blr enkelrum. Storsatsnngen nnebär att den vuxenpsykatrska vården Borås samlas på ett ställe och att öppenvårdsmottagnngarna lämnar sna hyrda lokaler stan. Redan år 2020 är den nya byggnaden klar och psykakuten, BUP och slutenvården kan flytta n. Helt klart är Psykatrns kvarter år Kontaktperson: Magnus Skog Tel magnus.skog@vgregon.se sas.vgregon.se

32 Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, Stockholm. Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta B-porto Porto betalt Dgtal arbetsmljö och vård ständg utvecklng Skrftlg, asynkron kommunkaton är effektvt, underlättar kontnutet och kvaltetsarbete. Vd behov kan även vdeosamtal nyttjas. V genomför kollegal gransknng på var 20:e patent (anonymserad). Inbyggda beslutsstöd, rktlnjer och rådgvnng 150 kollegor emellan fnns tllgänglga för läkaren tjänsten. I samarbete med dg som specalstläkare utvecklar v dgtala vårdmöten tll att göra allt större nytta för patent och samhälle. Grunden tll Mn Doktors teknska plattform lades för fem år sedan när v började handlägga UVI genom skrftlga svar på den emprska dagnostken. Idag tar v emot ett fyrtotal symptomkategorer och nästa steg är att möta patenter med kronska besvär. Som läkare arbetar du en mobl mljö där du får patentens anamnes som strukturerad data, vlket underlättar för överväganden, en mer korrekt dagnos och mnmal admnstraton. Den dgtala anamnesen hanterar också trage som ger patenten vård på rätt nvå. Ett antal ndkatorer anamnesen kan tll exempel automatskt föreslå att patenten bör bl hänvsad tll fyssk vård eller kontakta en sjuksköterska för råd om egenvård. Det sparar n både på läkaren som resurs och på samhällsekonomn. Som läkare på Mn Doktor handlägger du nte bara patenter utan du är med och påverkar hur teknken kan vara tll nytta för vårdprocessen. Hos oss får du daglg fortbldnng tjänsten och regelbundna utbldnngstllfällen. Kanske är du Mn Doktors första dgtala heltdsläkare? Eller vll du arbeta deltd, som bsyssla när det passar dg? V erbjuder olka lösnngar om du vll jobba åtmnstone 20-30h/månad, och nte arbetar för någon annan dgtal vårdgvare. Vårt krav är att man är färdgspecalst eller har gjort mnst halva sn ST-tjänstgörng. Just nu söker v lte extra efter hudläkare och psykatrker. mndoktor.se/jobs Mn Doktor är regstrerad vårdgvare och omfattas av hälso- och sjukvårdslagen, personuppgftslagen, patentdatalagen och patentsäkerhetslagen. Mn Doktor ägs bland annat av EQT Ventures och Apotek Hjärtat. Sedan 1 november 2018 ngår Mnutklnken Mn Doktors ägo och tllsammans planerar v att rulla ut ett större antal klnker landet. Tll dem söker v sjuksköterskor - välkommen!