Framtidens Karriär Sjuksköterska

Transkript

1 Framtdens Karrär Sjuksköterska Så behöver akutsjukvården förbättras Brst på vårdplatser allvarlgt för patentsäkerheten Stärker patentsäkerhet och sjuksköterskors yrkesroll 78 procent av sjuksköterskorna anser att akutsjukvården fungerar dålgt. Monca Djurner, Sahlgrenska Unverstetssjukhuset och Mare Ljungberg Schött, sjukvårdslandstngsråd Stockholm föreslår hur den ska förbättras. Huvudorsaken tll vårdplatsbrsten 6 är framförallt brst på specalstsjuksköterskor, säger Sneva Rbero, Vårdförbundet. 98 procent av sjuksköterskorna anser att brsten på vårdplatser är allvarlgt för patentsäkerheten På medcnklnken vd Danderyds sjukhus startades januar ett omfattande förändrngsarbete, med nspraton från läkarorgansatonen och magnetmodellen, med syfte att stärka sjuksköterskornas yrkesroll och patentsäkerheten. Avgörande för att stanna Övertdsarbete Innovaton Vårdkvaltet Vård av äldre Förlossnngsvården Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2017

2 JOBBA MED OSS TILLSAMMANS MED PATIENTEN För oss nom Landstnget Värmland är det vktgt att tllsammans med patenten skapa hälsa, vård och lvskvaltet världsklass. Därför har du som medarbetare hos oss goda möjlgheter att utvecklas dn yrkesroll. KLINISKT UTVECKLINGSPROGRAM är landstngets yrkesntroduktonsprogram för dg som ny sjuksköterska. Programmet ger dg möjlghet att utvecklas dn professon och nnehåller bland annat klnsk tränng och handlednng och pågår under ett år. UTBILDNINGSFÖRMÅNER TILL SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA för dg som är tllsvdareanställd sjuksköterska. Du kan ansöka om studelön för att gå en specalstutbldnng. UTBILDNINGSTJÄNST är en tjänst på avdelnng där specalstutbldnngsstuder och klnskt arbete varvas 50/50 under två år. Du får bbehållen lön under tden och en ndvduell utvecklngsplan. HOS OSS använder du dna kunskaper som specalstsjuksköterska en stmulerande och utvecklande mljö. FRAMTIDENS ARBETSGIVARE Hos oss trvs man att arbeta!

3 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Sjuksköterska Kunskap, personcentrerng, td och personaltäthet Det är de vktgaste krtererna för kvaltet nom hälso- och sjukvården enlgt sjuksköterskorna. 6 av 10 sjuksköterskor har nte förutsättnngar att bedrva vård med den kvaltet som de anser nödvändg. För att öka kvalteten behöver sjukvården bl bättre på att bemanna utfrån patenternas behov och lära sg att arbeta fungerande team, anser Anna Lena Brantberg, kvaltetsutvecklare på Södersjukhuset Stockholm. Att akutsjukvården fungerar på ett tllfredsställande sätt är oerhört vktgt för hela sjukvården och för samhället stort. Enlgt sjuksköterskorna anser 78 procent att akutsjukvården fungerar dålgt. Hur ska akutsjukvården då förbättras? Mare Ljungberg Schött, sjukvårdslandstngsråd Stockholm och Monca Djurner, sjuksköterska på en medcnsk akutvårdsavdelnng ger sna förslag tll åtgärder. En annan omdebatterad fråga är vårdplatsbrsten. Vårdplatsbrsten är kopplad tll problemen nom akutsjukvården eftersom det råder brst på platser på vårdavdelnngarna, dt akutvårdspatenterna ska slussas vdare efter en nledande medcnsk bedömnng på akutmottagnngarna. Nästan alla sjuksköterskor anser att brsten på vårdplatser är allvarlgt för patentsäkerheten. Trots att det fnns många problem nom hälsooch sjukvården sker även många postva förändrngar och förbättrngsarbeten, både landstng och kommuner. Förbättrngsarbeten för att stärka sjuksköterskornas yrkesroll och arbetsmljö, för att höja patentsäkerheten, nom organsatonsutvecklng och teamarbete, e-hälsa, nnovaton och utbldnngstjänster. Hör gärna av er tll oss med förslag på frågor att skrva om, förslag på sjuksköterskor som bdragt tll att utveckla hälso- och sjukvården, och andra angelägna frågor som berör hälso- och sjukvårdens framtd eller ert yrke. Trevlg läsnng! Framtdens Karrär Sjuksköterska 4 Så behöver akutsjukvården förbättras 5 Sjuksköterskornas beslut för akutsjukvården 6 Brst på vårdplatser allvarlgt för patentsäkerheten 7 Avgörande faktorer för att stanna hos sn arbetsgvare 7 Sahlgrenska ntroducerar översjukskötersketjänster 8 77 procent av sjuksköterskorna förväntas arbeta övertd 10 Sjuksköterskornas stuaton oroar Gabrel Wkström 11 Specalster på omvårdnad en högteknologsk mljö 12 Sjuksköterskor kan bdra tll sjukvårdens nnovatonsarbete 13 Medcnklnken stärker sjuksköterskors yrkesroll 14 Vktgast för kvaltet nom hälso- och sjukvården 15 Bemannng utfrån patenternas behov 16 Avlastar och säkrar tllgång tll vård 17 Rättspsykatr Det rolgaste jobbet jag har haft 18 Vården av äldre behöver prorteras och omorganseras 20 Hälften av sjuksköterskorna nöjda med vdareutbldnng 20 Lönelyft starkaste drvkraften för specalstutbldnng 22 Ökad bemannng och fler förlossnngsplatser 23 Sjuksköterskor avgörande för e-hälsoutvecklng 24 Välfärdssjukdomar gör oss sjuka Presenterade företag och organsatoner 25 NU-sjukvården 26 Rättspsykatrn Regon Skåne 27 Hallands sjukhus 28 Nyköpngs lasarett Sörmland 29 Anestes och operaton Lnköpng 29 Falck Ambulans 30 Dedcare Nurse 31 Karolnska Huddnge 32 Operatonklnken Västerås sjukhus 33 Attendo 33 Tema Cancer Karolnska 34 Ano Health 34 MAVA och GAVA Lnköpng 35 Ortopedn Sahlgrenska 36 Drottnng Slvas barn- och ungdomssjukhus 37 Medcnklnken Danderyd 37 Medcura 38 Skaraborgs sjukhus 38 Mx Medcare 39 Regon Gävleborg 40 Ortopedklnken Lnköpng 41 Helsebemannng 41 Stockholms Sjukhem 42 Prmärvården Västernorrland 43 Mora kommun 43 Funkton Akut Solna Karolnska 44 Capo Mara 44 Svensk Vårdsupport 45 Medcnklnken Västerås 46 Anycare 46 Skandnavsk Hälsovård 47 Daverum 47 Värnamo kommun Framtdens Karrär Sjuksköterska är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på: SKRIBENTER Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Hanna Engström, Mats Fahlgren, Paola Langdal, Crstna Lefland, Eva Nordn, Annka Whlborg FOTOGRAFER Ramona Bach, Patrk Bergenstav, Lars Berglund, Anders Forngren, Per Groth, Lasse Hejdenberg, Thomas Henrksson, Gonzalo Irgoyen, Carolne Jacobsen, Danel Larsson, Mare Lnderholm, Kmmo Lundahl, Jan Nordén, Joachm Nywall, Dan Pettersson, Tobas Rygert, Fredrk Schlyter, Sander Taats, Pernlla Wahlman GRAFISK FORM Stellan Stål OMSLAGSFOTO Lasse Hejdenberg, Patrk Bergenstav TRYCK BOLD Prntng/DNEX Tryckeret ANNONSFÖRSÄLJNING NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se FÖR MER INFORMATION OM FRAMTIDENS KARRIÄR SJUKSKÖTERSKA, VAR VÄNLIG KONTAKTA: Nklas Engman, E-post: nklas.engman@nextmeda.se, Telefon , Mobl LÄS MER PÅ Kom och jobba hos oss V söker sjuksköterskor. Börja dn karrär hos oss! V söker dg som har erfarenhet, specalstutbldnng eller är nyutexamnerad tll våra sjukhus och vårdcentraler. V satsar på att vara Sverges frskaste län. Kontakta Anna Fagerlund, Sektonschef, , anna.fagerlund@dll.se Sofa Andersson, HR-chef Karsudden, , sofa.a.andersson@dll.se Följ oss gärna på Facebook: Läs mer på Välkommen att utveckla och utvecklas hos en av Sörmlands största arbetsgvare. Tllsammans skapar v Sverges frskaste län! V gör aktva val vd exponerng och rekryterngsstöd och undanber oss därför drektkontakt av bemannngs- och rekryterngsföretag.

4 4 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2017 Så behöver akutsjukvården förbättras 78 procent av sjuksköterskorna anser att akutsjukvården Sverge fungerar dålgt eller mycket dålgt. Både Monca Djurner, sjuksköterska på en akutvårdsavdelnng och Mare Ljungberg Schött, sjukvårdslandstngsråd Stockholm är enga om att förhållandena måste förbättras. AKUTSJUKVÅRDEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Att 78 procent anser att akutsjukvården fungerar dålgt eller mycket dålgt förvånar mg nte. Det stora problemet fnns egentlgen nte på akutmottagnngarna utan snarare på de vårdavdeld E N B R ISTFÄ L L I GA AR- nnebär att många sjuksköterskor säger upp sg B E TSMILJÖ N nngar dt akutvårdspatenterna slussas efter en nledande medcnsk bedömnng. Brsten på vårdplatser på dessa avdelnngar nnebär att patenter ofta får vänta länge på att bl nlagda, säger Monca Djurner, sjuksköterska på en medcnsk akutvårdsavdelnng samt huvudskyddsombud på Sahlgrenska Unverstetssjukhuset Göteborg. Brstfällg arbetsmljö Ytterlgare en utmanng, åtmnstone storstadsområdena, är enlgt Monca Djurner att nflödet av patenter tll akuten ökar takt med att befolknngen växer. Samtdgt tllförs nte alltd mer resurser tll akutsjukvården, vlket förstås ökar trycket på verksamheten. Den brstfällga arbetsmljön med en hög arbetsbelastnng och alltför små möjlgheter tll återhämtnng nnebär att många sjuksköterskor säger upp sg från akutsjukvården. Det leder sn tur tll stängda vårdplatser. En av de vk- Mare Ljungberg Schött, sjukvårdslandstngsråd Stockholms läns landstng. Foto: Peter Knutson tgaste åtgärderna är att erbjuda sjuksköterskor tllräcklgt bra arbetsvllkor och rmlga lönenvåer för att de ska vlja och orka stanna kvar verksamheten, säger Monca Djurner. Akutsjukvården behöver avlastas Det är självklart alarmerande att så många som 78 procent av sjuksköterskorna anser att akutsjukvården fungerar dålgt eller mycket dålgt. Många sjuksköterskor som jag möter bekräftar den här blden, säger Mare Ljungberg Schött, sjukvårdslandstngsråd Stockholms läns landstng. Hon anser att stuatonen nom akutsjukvården behöver åtgärdas med en kombnaton av många olka åtgärder som tllsammans bdrar tll att avlasta akutsjukvården och därmed även förbättra arbetsmljön för de sjuksköterskor som arbetar där. I Stockholms läns landstng har v bestämt oss för att ntroducera en ny vårdnvå, närakut, som befnner sg mel- VA D A N S E R D U O M S I T U ATIO NEN INO M A K U T S JU K V Å RDEN? Vad anser du om stuatonen nom akutsjukvården Sverge? Den fungerar... Mycket bra 1% Bra 21% Dålgt 54% Mycket dålgt 24% Undersöknngen har genomförts av Framtdens Karrär Sjuksköterska mot ett slumpmässgt urval av sjuksköterskor Sverge 3 13 februar N ÄRAK UTER AVLA STA R och kan göra stor nytta även andra län med hårt tryck på akutsjukvården AKUTSJ UK VÅ R DEN lan akutsjukvården och prmärvården. Närakuterna ska kunna ta emot ambulanser, vara utrustade med lab, röntgen och kunna vårda såväl barn som vuxna. Närakuter avlastar akutsjukvården och kan göra stor nytta även andra län med hårt tryck på akutsjukvården, säger Mare Ljungberg Schött. Monca Djurner, sjuksköterska på en medcnsk akutvårdsavdelnng samt huvudskyddsombud på Sahlgrenska Unverstetssjukhuset Göteborg. M O N I C A D J U R N E R S VI KT I GA S T E Å T GÄ RDER Monca Djurners vktgaste åtgärder för att förbättra akutsjukvården Att sjukvårdspoltkerna oftare besöker akutsjukvården och därmed får en mer realstsk och uppdaterad bld av verksamheten. Det ger ett bättre beslutsunderlag och bättre möjlgheter att dmensonera resurserna utfrån behoven. Att hela vårdkedjan fungerar så akutvårdspatenter nte lgger kvar även efter att de är medcnskt färdgbehandlade. I dagsläget förekommer det ofta att äldre akutvårdspatenter lgger kvar på avdelnngen uppemot en vecka eftersom den kommunala hemsjukvården eller omsorgsboenden nte har möjlghet att ta emot dem. De använder då en vårdplats som stället kunde frgöras tll en patent med medcnska behov. Utökat helhetsperspektv från poltker och chefer. Akutsjukvårdens utmanngar hänger hög grad hop med hur väl den övrga vårdkedjan fungerar. När man åtgärdar akutsjukvårdens problem måste man därför lyfta blcken och betrakta hur verksamheten fungerar på samtlga akutsjukvårdsavdelnngar och även andra delar av sjukvården. M A R I E L J U N G BE R G S C H Ö T T S V IK T IGA S T E Å T GÄ RDER Mare Ljungberg Schötts vktgaste åtgärder för att förbättra akutsjukvården Se över hela vårdkedjan för att se hur den behöver förstärkas och därgenom avlasta akutsjukvården. Det kan exempelvs handla om att patenters övergång från akutsjukvården tll öppenvård, ASIH, geratrk eller andra vårdformer underlättas. Kompetens- och karrärsatsnngar som motverar fler sjuksköterskor att söka sg tll och stanna kvar nom akutsjukvården. Tydlgare karrärutvecklngsvägar och avlastnng från andra yrkesgrupper, bland annat apotekare, fysoterapeuter, undersköterskor och admnstratva assstenter. Utbyggnad av den prehosptala vården. Genom att flytta ut delar av vården från akutsjukhusen kan akutsjukvården avlastas och hela vårdkedjan fungera smdgare.

5 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Sjuksköterskornas beslut för akutsjukvården: Högre personaltäthet, lön och bättre arbetsvllkor Sjuksköterskorna har svarat på vlka beslut de skulle fatta om de var ansvarga för akutsjukvården. Högre personaltäthet, högre lön och bättre arbetsvllkor skulle sjuksköterskorna prortera om de fck bestämma nom akutsjukvården. BESLUT FÖR AKUTSJUKVÅRDEN TEXT HANNA ENGSTRÖM Ett slumpmässgt urval av sjuksköterskor har deltagt en undersöknng där de svarat på vlka beslut de skulle fatta om de var ansvarga för akutsjukvården. Behovet av bättre bemannng domnerade och bedömdes vktgt för såväl mnskad arbetsbelastnng som patentsäkerhet. Rekrytera och bbehålla personal Efterfrågan gällde både sjuksköterskor och läkare. Flera tar upp behovet av ökad grundbemannng och kontnuerlg nyrekryterng. Man framhåller vkten av att kunna behålla personal, bland annat genom högre lön och bra arbetsvllkor. Många menar att det krävs bemannng nom flera kategorer och med olka kompetenser. Lön och löneutvecklng Näst största kategorn är behovet av högre löner. Man vll se en löneöknng och möjlghet att kunna påverka sn lön. Man nämner behovet av karrärsstege och en bra löneutvecklng för att locka nya sjuksköterskor och stoppa kompetensflykten. Bättre arbetsvllkor Arbetsvllkor engagerar och många poängterar vkten av bättre arbetsmljö och arbetstder. En återkommande synpunkt är schemat och att nföra arbetstdsförkortnng, exempelvs 6 tmmars arbetsdag. Flera betonar rmlg arbetsbelastnng och behovet av återhämtnng mellan passen. Man vll se långsktga lösnngar för bättre arbetsförhållanden. Utbyggd prmärvård På fjärde plats kommer akutmottagnngar kontra prmärvården. Man tycker att prmärvården behöver förbättras och byggas ut för att avlasta akuten, några föreslår remsskrav tll akutmottagnngen. Det är främst nfrastrukturen runt om akutsjukvården som behöver förbättras. Vdare behöver man lära patenterna egenvård och att söka på rätt nstans vd olka åkommor. Värdesätta kompetens Slutlgen är det ett flertal som fokuserar på kompetens och utbldnng. Man vll se goda möjlgheter tll vdareutbldnng och att personal med erfarenhet värdesätts. Det krävs ett aktvt arbete där man vnnlägger sg om att bevara och behålla kompetens, bland annat genom fördelaktg löneutvecklng och bra arbetsförhållanden. SJUKSKÖTERSKORNAS BESLUT Sjuksköterskornas beslut för akutsjukvården 1. Rekrytera och bbehålla personal 2. Lön och löneutvecklng 3. Bättre arbetsvllkor 4. Utbyggd prmärvård 5. Kompetens och erfarenhet Patenten först tllsammans skapar v den bästa vården VÄLKOMMEN SOM SJUKSKÖTERSKA TILL FUNKTION AKUT SOLNA Funkton Akut Solna söker sjuksköterskor som vll vara med och vdareutveckla vår verksamhet när v under 2018 flyttar n tll Nya Karolnska Unverstetssjukhuset Solna. Öppenvården (akutmottagnngen) tar emot patenter nom olka specalteter såsom trauma, medcn, krurg, ÖNH, onkolog, nfekton, neurolog och ortoped. V bedrver klnsk undervsnngsmottagnng (KUM) för sjuksköterske- och läkarstudenter team. Slutenvården (AVA och IMA) tar emot patenter från akutmottagnngen eller från avdelnng där patenterna är behov av högre vårdnvå eller av kort vårdtd. Arbetet nnefattar bland annat behandlng av akut sjuka patenter med svktande organfunkton, övervaknng och arbete med avancerad medcn teknsk utrustnng. V erbjuder mentorprogram, omfattande utbldnngspaket, rotatonsmöjlghet mellan enheterna och möjlgheten att läsa specalstprogram nom akutsjukvård. Ref.nr: K För närmare nformaton får du gärna kontakta: Ann-Charlotte Jansson, omvårdnadschef, Akutmottagnngen: Andreas Dahlqvst, omvårdnadschef AVA 2: Välkommen med dn ansökan! Läs mer och ansök på

6 6 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2017 Brst på vårdplatser allvarlgt för patentsäkerheten TEXT ANNIKA WIHLBORG Att en övervägande majortet av sjuksköterskorna betraktar vårdplatsbrsten som en rsk för patentsäkerheten är nte förvånande. Sambandet mellan brst på vårdplatser och en ökad patentsäkerhetsrsk är stark. Konsekvenserna av vårdplatsbrsten blr ofta att patenter läggs n på fel S AMBA NDET M ELLA N på vårdplatser och en ökad patentsäkerhetsrsk är stark BRI S T H AN S KA R L S S O N S Å T G Ä R D E R Sneva Rberos vktgaste åtgärder för att mnska vårdplatsbrsten Hans Karlssons vktgaste åtgärder för att mnska vårdplatsbrsten Fler specalstsjuksköterskor den kommunala vården och omsorgen. Genom att öka antalet specalstsjuksköterskor kommunerna kan sjukhusvården avlastas. Kommunerna bör vara den prmära vårdgvaren för multsjuka äldre. Att konsekvenserna av vårdplatsbrsten tas på allvar. Det är hög td att poltker och andra beslutsfattare hälso- och sjukvården tar problemet och dess konsekvenser för patentsäkerheten på allvar och fattar beslut som förändrar stuatonen. Sneva Rbero, ordförande Vårdförbundet. Hans Karlsson, avdelnngschef för vård och omsorg på SKL. td, säger Vårdförbundets ordförande Sneva Rbero. Den huvudsaklga orsaken tll vårdplatsbrsten är egentlgen nte brst på fysskt utrymme på sjukhusen utan framförallt brst på specalstsjuksköterskor. Förbättrade arbetsvllkor är därför nyckeln tll att få fler att söka sg tll och stanna kvar sjukhusvården, säger Sneva Rbero. vånande, men faktum är att det nte fnns något vetenskaplgt bevsat samband mellan vårdplatsbrst och patentsäkerhet. SKL genomför tllsammans med landstng och regoner världens största patentsäkerhetsmätnng, som däremot tyder på att patentsäkerhetsrskerna kan öka för patenter som flyttas från den avdelnng där de hör hemma tll en annan avdelnng som nte är specalserad på deras dagnos, säger Hans Karlsson, avdelnngschef för vård och omsorg på SKL. avdelnng, nte vårdas av personal med rätt kompetens och skckas hem för- SIN EVA RIBEIR OS ÅTG ÄRD ER Bättre arbetsvllkor och högre lön för sjuksköterskor. Högre löner är en mycket vktg faktor för att sjukhusvården ska bl ntressant för fler, men även tllräcklg bemannng, rmlga arbetstder och möjlghet att påverka sn arbetsstuaton väger tungt. Foto: Thomas Carlgren VÅRDPLATSBRIST Foto: Ulf Huett 98 procent av sjuksköterskorna anser att brsten på vårdplatser är mycket allvarlgt eller allvarlgt för patentsäkerheten nom hälso- och sjukvården enlgt en undersöknng som Framtdens Karrär Sjuksköterska genomfört bland ett slumpmässgt urval av sjuksköterskor Sverge under 3 13 februar Mnska slutenvården genom att förstärka nsatserna prmärvården och hemsjukvården. Patenter som lgger kvar på sjukhus trots att de skulle kunna vårdas öppenvården tar upp vårdplatser för de som verklgen behöver dem. Genom att stärka öppenvårdens nsatser kan dessa patenter få en bra vård utanför sjukhuset. Att färre patenter som skulle kunna vårdas öppenvården läggs n på sjukhus. Det är vktgt att vårdplatserna används av rätt patentkategor. Genom att erbjuda rätt nsatser öppenvården slpper patenter som egentlgen är för frska för att bl nlagda hamnar på sjukhus. Mnska behovet av slutenvårdsplatser genom att mnska antalet vårdskador. Många vårdplatser används dag av de som onödan fått skador under sn vårdtd. Inget vetenskaplgt samband Undersöknngsresultaten är nte för- HUR ALLVARLIG ÄR BRISTEN PÅ VÅRDPLATSER ÄR FÖR PATIENTSÄKERHETEN? Hur allvarlg anser du att brsten på vårdplatser är för patentsäkerheten nom hälso- och sjukvården? Mycket allvarlg 66% Allvarlg 32% Inte så allvarlg 2% Inte allvarlg alls 0% Södra Älvsborgs Sjukhus - med vårdens utvecklng fokus Utvecklngsarbetet utgår från medarbetarnas kunskap och engagemang och vår metod för daglgt förbättrngsarbete. Välkommen tll en arbetsplats där du kan göra skllnad. Varje dag. Vll du veta mer om oss? Läs på

7 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Avgörande för att stanna: Lön, schemaläggnng och arbetsbelastnng 90 procent av sjuksköterskorna anser att lön och löneutvecklng är en av de vktgaste faktorerna för att stanna hos sna arbetsgvare nom hälso- och sjukvården. 78 procent anser detsamma om bra schemaläggnng/arbetstder och rmlg arbetsbelastnng, följt av bra arbetsmljö och bra ledarskap. STANNA HOS SIN ARBETSGIVARE TEXT ANNIKA WIHLBORG Marna Olsson, HR-drektör Västra Götalandsregonen. Foto: Catharna Fyrberg Undersöknngsresultatet överensstämmer med en lknande undersöknng som v gjort, med undantag för att arbetsmljö rankades högst vår undersöknng. De faktorer som får sjuksköterskor att vlja stanna känns gen, de har vart ungefär desamma flera år, säger Stephane Wchmann, sjuksköterska och Vårdförbundets huvudskyddsombud på Skånes unverstetssjukhus. Bra ledarskap Hon betraktar ett bra ledarskap som den ensklt vktgaste faktorn för att få sjuksköterskor att stanna hos sna arbetsgvare. En kompetent enhetschef som är tllgänglg för sjuksköterskor den daglga verksamheten är en nyckelfaktor för en god arbetsmljö. Många enhetschefer upplever att de nte har tllräcklga resurser för att göra ett bra jobb och verklgen fnnas där för sna medarbetare. Utan bra enhetschefer genereras ofta nformella ledare, osäkerhet och en sämre arbetsmljö, säger Stephane Wchmann. Ytterlgare en vktg faktor för att få sjuksköterskor att stanna är, enlgt Stephane Wchmann, att chefer är lyhörda för sna medarbetares déer och förbättrngsförslag, även när vardagen är stressg. Att betrakta varje sjuksköterska som en ndvduell resurs med olka förutsättnngar och erfarenheter är också vktgt. Mnskad admnstratonstden Undersöknngsresultatet överensstämmer med dem undersöknngar v genomfört, men de brukar att slppa arbeta övertd rankas högre. De faktorer som rankas högst undersöknngen hänger hög grad hop. Att kunna ägna mer td åt patenter handlar om att ha bra förutsättnngar att kunna göra stt jobb. En angelägen fråga för att åstadkomma en VILKA FAKTORER ÄR VIKTIGAST FÖR ATT SJUKSKÖTERSKOR SKA STANNA? Vlka anser du är de vktgaste faktorerna för att sjuksköterskor ska stanna hos sn arbetsgvare nom hälso- och sjukvården? % Bra lön/löneutvecklng 2 Rmlg arbetsbelastnng 3 Bra schemaläggnng/arbetstder 4 Bra arbetsmljö 78% 78% 77% 76% 74% 5 Bra ledarskap/arbetslednng 6 Rmlg bemannng 7 Mer td för patenterna 8 Möjlgheter tll kompetensutvecklng/ vdareutbldnng bra arbetsmljö är att mnska admnstratonstden för sjuksköterskor med hjälp av moderna och synkronserade t-system, säger Marna Olsson, HRdrektör Västra Götalandsregonen. Jag vll betona ledarskapets betydelse för att få sjuksköterskor att stanna. V arbetar exempelvs med att begränsa 65% 64% 64% 64% 51% 46% 45% 29% 9 Bra team/arbetskamrater 10 Möjlghet att påverka dn arbetsstuaton 11 Bra utvecklngsmöjlgheter 12 Betald specalstutbldnng 13 Stmulerande arbetsuppgfter 14 Inte behöva arbeta övertd 15 Annat 5% antalet underställda medarbetare per chef, vlket ska ge dem mer td för att verklgen leda och stötta sna medarbetare deras daglga arbete och drva utvecklngen av verksamheten tllsammans med sna medarbetare. Lönen är vktg, lksom möjlghet tll löneutvecklng över td, säger Marna Olsson. Sahlgrenska ntroducerar översjukskötersketjänster I februar 2017 ntroducerade Sahlgrenska Unverstetssjukhuset en ny karrärväg för sjuksköterskor med doktorsexamen. De har nu möjlghet att bl översjuksköterskor och exempelvs kombnera forsknng med klnsk verksamhet. Syftet är att underlätta för medarbetare med doktorsexamen att göra karrär på sjukhuset. ÖVERSJUKSKÖTERSKA TEXT ANNIKA WIHLBORG Många sjuksköterskor som väljer att forska har tdgare sökt jobb utanför sjukhuset när de tagt sn doktorsexamen. V hoppas att den här nya tteln, som förstås även nnebär en löneförhöjnng, ska motvera fler sjuksköterskor som doktorerat att vlja stanna kvar hos oss, säger Ann-Mare Wennberg, sjukhusdrektör på Sahlgrenska Unverstetssjukhuset. DEN HÄR SATSNINGEN kan förhoppnngsvs också nsprera fler sjuksköterskor att doktorera Ann-Mare Wennberg, sjukhusdrektör på Sahlgrenska Unverstetssjukhuset. Den nya tteln översjuksköterska har httlls fått ett mycket postvt mottagande. Många sjuksköterskor som doktorerat betraktar tteln som en möjlghet att äntlgen få en ttel och lön för Foto: Catharna Fyrberg mödan som matchar det arbete de lagt ner på sn forsknng. Enlgt Ann-Mare Wennberg har ntresset för att bl översjuksköterska httlls vart stort. Ta tllvara deras kompetens Vår verksamhet kan utvecklas mer om fler dsputerade sjuksköterskor stannar hos oss, då kan deras kompetens krng exempelvs nya behandlngsmetoder komma sjukvården tllgodo. Tanken är att översjukskötersketjänsten ska påmnna om sådana som dsputerade läkare erbjuds. Det kan exempelvs bl aktuellt med tjänster som kombnerar klnsk verksamhet med forsknng. Den här satsnngen kan förhoppnngsvs också nsprera fler sjuksköterskor att doktorera, säger Ann-Mare Wennberg.

8 8 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars procent av sjuksköterskorna förväntas arbeta övertd Förväntnngarna på att arbeta övertd leder tll att många sjuksköterskor nte får den vla och återhämtnng de behöver mellan arbetspassen, vlket kan leda tll ökad sjukfrånvaro. ÖVERTIDSARBETE TEXT ANNIKA WIHLBORG Det är alarmerande att så många som 77 procent av sjuksköterskorna förväntas arbeta övertd. Andelen har ökat på senare år, övertdsproblematken är verklgen ett gssel för många sjuksköterskor. Den orsakas bland annat av brsten på specalstutbldade sjuksköterskor och kompetensflykten från verksamheter med större vårdtyngd, säger Annele Söderberg, förhandlngschef på Vårdförbundet. För att komma tllrätta med övertdsproblematken krävs utökade möjlgheter för fler sjuksköterskor att specalstutblda sg med lön, nom ramen för sn anställnng. Ytterlgare en vktg åtgärd är att erbjuda sjuksköterskor en rmlg löneutvecklng, säger Annele Söderberg. Endast vd exceptonella stuatoner Det är nte förvånande att 77 procent av sjuksköterskorna förväntas arbeta Annele Söderberg, förhandlngschef på Vårdförbundet. övertd, det lgger kollektvavtalets natur att arbetsgvaren ska kunna beordra sn personal att arbeta övertd vd exceptonella omständgheter. Om somlga arbetsplatser eller ensklda medarbetare däremot har ett för högt övertdsuttag så är det förstås alarmerande, men utfrån antalet tvsteanmälnngar som v får n så ser v nte någon drekt öknng av övertdsarbete sjukvården, säger Jeanette Hedberg, bträdande förhandlngschef på Sverges Kommuner & Landstng. Hon anser att arbetsgvare bör fördela övertdsuttaget så jämnt som möjlgt mellan medarbetarna genom att exempelvs beordra medarbetare att arbeta övertd samband med exceptonella omständgheter. Det är vktgt att arbetsgvare enbart beordrar sna medarbetare tll HÄN DER DET ATT D U FÖRV ÄN TAS ARB ETA Ö VE RT I D? Ja Nej 77% 23% Jeanette Hedberg, bträdande förhandlngschef på Sverges Kommuner & Landstng. övertd vd omständgheter utöver det vanlga. Om arbetsgvare kontnuerlgt förväntar sg att deras medarbetare ska A R B ETSG IVA R E B Ö R INT E förlta sg tll att deras befntlga personal ska jobba övertd Sofa Magnusson, lednngssjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagnng. Hon anser att arbetsgvare bör ta ett större ansvar för att skapa en sund arbetsplats där medarbetarna nte känner sg tvungna att arbeta mer än de egentlgen orkar med. Sofa Magnusson har tdgare arbetat övertd, men bestämde sg för en td sedan att sluta tacka ja tll erbjudanden om övertdsarbete. Ökar sjukskrvnngar på skt arbeta övertd så behöver man se över hur resurserna används på arbetsplatsen, säger Jeanette Hedberg. Svårt att tacka nej Undersöknngsresultatet förvånar mg nte, andelen sjuksköterskor som känner att det fnns krav på att jobba övertd upplever jag har ökat de senaste fem åren. Många sjuksköterskor har ett starkt engagemang för sna kollegor och patenter och har en utpräglad lojaltet gentemot sn arbetsgvare. Det gör att många har svårt att tacka nej när de erbjuds arbeta övertd, säger Sofa Magnusson, lednngssjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagnng och förtroendevald Vårdförbundet. Jag prorterar mn egen hälsa framför att tjäna extra pengar, men många sjuksköterskor väljer att jobba övertd och de försakar sn egen hälsa för möjlgheten att bättra på sn lön. Tyvärr leder regelbundna övertdspass ofta tll att man blr trött och utslten, vlket även kan öka andelen sjukskrvnngar på skt. Arbetsgvare bör nte förlta sg tll att deras befntlga personal ska jobba övertd, säger Sofa Magnusson. Den vktgaste åtgärden för att mnska andelen övertd är, enlgt Sofa Magnusson, att arbetsgvare erbjuder bra arbets- och lönevllkor för sjuksköterskor, vlket gör det lättare att rekrytera och behålla kompetens. Det förebygger sn tur behovet av övertdsarbete. Dubbla dn lön maxmera dn frhet! Sjuksköterskor och specalstsköterskor sökes för uppdrag hela Sverge. V har kollektvavtal och erbjuder höga löner, snabba utbetalnngar och full frhet nfo@nurse24.se

9 VI MÅR BRA NÄR VI UTVECKLAS. Vården är ett kunskapsntensvt område under ständg utvecklng, och v ska självklart utvecklas med den. Därför drver Vårdförbundet en modell för akademsk specalsttjänstgörng (AST) där specalstutbldnngen sker nom ramen för en anställnng och studerna ntegreras med jobbet. Tack vare vårt kraftfulla påverkansarbete har de flesta rksdagsparter frågan på sn agenda och flera arbetsgvare har redan nfört modellen. Ju fler v är desto mer kan v påverka. När v mår bra mår alla bättre. Bl medlem Vårdförbundet! vardforbundet.se SMS:A MEDLEM TILL SÅ RINGER VI UPP DIG

10 10 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2017 Sjuksköterskornas stuaton oroar Gabrel Wkström Brst på personal och vårdplatser. Stressg arbetsmljö som går ut över kvaltén. Mssnöjet bland sjuksköterskor växer vsar en ny undersöknng. Sjukvårdsmnstern Gabrel Wkström (S) vll se fler dskussoner mellan berörda parter för att lösa problemen. SJUKVÅRDENS SITUATION TEXT PAOLA LANGDAL I december förra året rapporterade Vårdfokus om hur sjuksköterskor på Danderyds sjukhus tog dubbelpass och hoppade över matraster för att få vården gå hop. Att akutmottagnngarna har det ansträngt vsar också Framtdens Karrär Sjuksköterskas nylgen genomförda undersöknng där sjuksköterskor slumpmässgt Sverge valts ut för att svara på frågor om vårdstuatonen. Här svarade 8 av 10 sjuksköterskor att just akutsjukvården fungerar mycket dålgt eller dålgt. Det är djupt beklaglgt och oroväckande. Akutsjukvården är en värdemätare på hur det ser ut på andra vårdavdelnngar och resultatet vsar på behovet av en omställnng av svensk sjukvård, säger Gabrel Wkström. Prmärvården som första nstans För att lösa problemet har regerngen bland annat lagt fram förslag som ska sätta hårdare press på landstngen att få hem patenterna snabbare tll sna hemkommuner. Många patenter känner sg dag hänvsade tll akuten, men så ska det nte behöva vara. Prmärvården ska fungera som första nstans för mndre akuta åkommor, säger han. Just brsten på vårdplatser har försämrat arbetsmljön på vårdavdelnng- arna. I samma undersöknng uppger 98 procent av sjuksköterskorna att brsten på vårdplatser är mycket allvarlg eller allvarlg för patentsäkerheten. Vdare anser 6 av 10 sjuksköterskor att de nte har förutsättnngar att bedrva vård med den kvaltet de anser är nödvändg. Oacceptabelt Jämfört med många andra länder har v fna medcnska resultat Sverge. Men det är gvetvs oacceptabelt att så många går tll jobbet varje dag och känner att man nte är nöjd med kval- AKUTSJ UK VÅ R DEN Ä R EN värdemätare på hur det ser ut på andra vårdavdelnngar och resultatet vsar på behovet av en omställnng av svensk sjukvård teten och det man presterar, säger Gabrel Wkström. V måste därför se tll att utblda fler sjuksköterskor och att de som redan jobbar nom vården får utlopp för sn kompetens och en bättre arbetsmljö, fortsätter han. En vktg åtgärd för att förbättra sjuksköterskornas stuaton har vart att förnya överenskommelsen med SKL om statlgt stöd genom den så kallade Professonsmljarden. Nytt för år är att regerngen öronmärkt 300 mljoner Gabrel Wkström (S), hälsooch sjukvårdsmnster. Foto: Krstan Pohl/Regerngskanslet tll specalstutbldnng av sjuksköterskor. Kompetensförsörjnngen nyckeln Kompetensförsörjnngen är nyckeln tll att förbättra vården. Specalstsjuksköterskor är en vktg grupp som v har en reell brst på och det är extra vktgt att satsa på, säger Gabrel Wkström. Vem som bär huvudansvaret för hur vårdens behov av personal ska lösas råder det delade menngar om. Gabrel Wkström skulle gärna se ett närmare samarbete mellan SKL, fackförbunden, Socalstyrelsen och regerngen för att lösa problemet. Landstnget har ansvar för att vårdpersonalen fnns där och kan utföra sna arbetsuppgfter. Men sjuksköterskebrsten är en gemensam utmanng och v behöver tllsammans se över hur man kan göra för att rekrytera och behålla sjuksköterskor, avslutar Gabrel Wkström. Vårdplatskoordnator/ ALMA-sjuksköterska P å A k u tk lnk en, U nv erstetssju k h u set L nk ö p ng f nns ett team bestå ende av f y ra v å rdp latsk oordnatorer som h ar ett ö v ergrp ande u p p drag som strä c k er sg ö v er u nv erstetssju k h u set. D et ä r ett team av sju k sk ö tersk or m ed lå ng erf arenh et som nu sö k er y tterlgare en k ollega som v ll ngå deras gru p p m tt regonostergotland.se/jobb c entru m av u nv erstetssju k h u set. L oc k as du av u tm anngar oc h att k u nna p å v erk a h elh eten p å u nv erstetssju k h u set k an det h ä r v ara u p p draget f ö r dg! V ä lk om m en m ed dn ansö k an senast den 3 1 m ars.

11 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Intensvvårdssjuksköterskor specalster på omvårdnad en högteknologsk mljö Att arbeta som specalstsjuksköterska med nrktnng mot ntensvvård är utvecklande, varatonsrkt och mångsdgt. Helen Conte, som är ntensvvårdssjuksköterska på Karolnska unverstetssjukhuset Huddnge, valde sn specalstnrktnng eftersom hon vlle skaffa sg en både bred och djup specalstutbldnng. INTENSIVVÅRD TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag tog sjuksköterskeexamen 1997 och utbldade mg tll ntensvvårdssjuksköterska Sedan dess har jag arbetat på IVA på Karolnska unverstetssjukhuset Huddnge samt vart anställd som unverstetsadjunkt på specalstsjuksköterskeutbldnngen på Karolnska Insttutet, säger Helen Conte. Helen Conte, ntensvvårdssjuksköterska på Karolnska unverstetssjukhuset Huddnge. Team högteknologsk mljö En drvkraft att fördjupa sna kunskaper om vlka faktorer som gör att patenter försämras sna sjukdomstllstånd fck henne att utblda sg tll ntensvvårdssjuksköterska, en specalstutbldnng som ger en både bred och djup kunskapsbas. Kunskapsutvecklngen går snabbt nom ntensvvård och man utvecklas ständgt som ntensvvårdssjuksköterska, oavsett om man stannar länge en verksamhet eller väljer att prova på olka IVA-verksamheter. Som IVA-sjuksköterska arbetar du team tllsammans med specalstläkare, sjukgymnaster och erfarna undersköterskor. För den som trvs med att arbeta team ger det goda möjlgheter tll att lära av varandras erfarenheter. Som ntensvvårdssjuksköterska arbetar du en högteknologsk mljö där du måste ntegrera omvårdnad med behandlngsmetoder som är avgörande för patentens hälsa och välbefnnande. Du kan även välja att fördjupa dg exempelvs omvårdnad av patenter som vårdas nom thorax eller neurontensvvård eller nom ntensvvård för barn, säger Helen Conte. Lön och arbetstder vktgt Hon betraktar ntensvvårdsavdelnngar som attraktva arbetsplatser, men en nyckelfråga är hur verksamheterna får IVA-sjuksköterskorna att vlja stanna kvar. En attraktv löneutvecklng, arbetstder som anpassats tll att ntensvvård bland är utmanande och tungt är vktgt. Vdareutvecklngsmöjlgheter och möjlghet tll medbestämmande på arbetsplatsen är några av de faktorer som avgör om ntensvvårdssjuksköterskor stannar eller söker sg tll en annan verksamhet. Det är också vktgt att skapa förutsättnngar för att IVA-sjuksköterskor verklgen får ägna sg åt det de är utbldade för, nämlgen omvårdnad en högteknologsk mljö och att de får möjlgheter att vara med och utveckla vården, gärna team tllsammans med läkare, undersköterskor och sjukgymnaster. Det är även vktgt att sjuksköterskor får specalstutblda sg med full lön under utbldnngen, avslutar Helen Conte. Foto: Karolnska Unverstetssjukhuset Carn Tellström Patenten först tllsammans skapar v den bästa vården VÄLKOMMEN SOM SJUKSKÖTERSKA TILL FUNKTION AKUT HUDDINGE Varför är v en attraktv arbetsgvare? Får att kunna ge våra patenter en vård med hög kvaltet så behöver du som sjuksköterska ha rätt förutsättnngar. Därför erbjuder v: en möjlghet att arbeta reducerad arbetstd (32:20) med heltdslön. tydlga karrärvägar för sjuksköterskor bla genom nrättande av tjänster som bträdande unverstets sjuksköterska, vlket är en del av Magnetmodellen. en specell satsnng med ett 2 årgt utbldnngsprogram nom akutsjukvård för dg som är nyutexamnerad sjuksköterska. V söker dg som har ett genunt ntresse av akutsjukvård som tllsammans med oss nom Funkton Akut vll utveckla den akuta vården för och med patenten. Inom vår funkton fnns möjlghet att arbeta på akutmottagnng och nom slutenvård: KAVA, MAVA, MIMA, AVA och AKVA. För att du som sjuksköterska ska få en nblck patenternas resa genom vården, för att öka vårt samarbete och dn kompetens så arbetar v över enhetsgränser. Tycker du det låter ntressant då kan detta vara en arbetsplats för dg! För närmare nformaton kontakta: Akutmottagnngen & AKVA: Omvårdnadschef Eml Andersson, tel: , eml.j.andersson@karolnska.se AVA: Omvårdnadschef Sophe Lallét, tel: , sophe.lallet@karolnska.se KAVA: Omvårdnadschef Johanna Helge, tel: , johanna.helge@karolnska.se MAVA & MIMA: Omvårdnadschef Chrsta Olovsson, tel: , chrsta.olovsson@karolnska.se Annonserna fnns på: Välkommen med dn ansökan! Läs mer och ansök på

12 12 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2017 Sjuksköterskor kan bdra tll sjukvårdens nnovatonsarbete Sjukvårdens medarbetare är en vktg resurs verksamheternas ständgt pågående utvecklngs- och nnovatonsarbete. Sjuksköterskor fungerar ofta som spndeln nätet och har därmed god överblck över såväl patentflöden som vårdkedjor. Många sjuksköterskor har dessutom déer om hur sjukvården kan förbättras. INNOVATIONSARBETE TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag vll uppmana fler sjuksköterskor att ta aktv del sjukvårdens nnovatons- och förbättrngsarbete. Sjuksköterskor har ofta en stark drvkraft att förbättra vården, deras kompetens är värdefull och vktg vårdutvecklngsarbetet, säger Therese Sjöberg, som är nnovatonsstödjare på Innovatonsplatsen vd Karolnska unverstetssjukhuset, ett forum för nnovatoner och déer som ska bdra tll att förbättra och utveckla hälso- och sjukvården. Therese Sjöberg har tdgare arbetat som sjuksköterska vd Skånes unverstetssjukhus Lund och som barnsjuksköterska på Astrd Lndgrens Barnsjukhus Solna. Hon har länge vart ntresserad av nnovatoner sjukvården och arbetar sedan två år tllbaka på Innovatonsplatsen. Hon har bland annat utsetts tll fnalst utmärkelsen Årets Möjlggörare av Vnnova och har av td- nngen Veckans Affärer rankats som en av Sverges 101 främsta supertalanger. Idéer och förbättrngsförslag Innovatonsplatsen vd Karolnska unverstetssjukhuset arbetar strategskt med nnovaton för att möta hälso- och sjukvårdens utmanngar och skapa bästa möjlga nytta för dess patenter och medarbetare. Innovatonsplatsens medarbetare fångar upp déer och behov från sjukvårdsmedarbetarna och arbetar med dem hela vägen, från kartläggnng av problemet tll mplementerng av de färdga nnovatonerna sjukvårdsverksamheten på Karolnska. Innovatonerna kan sedan sprdas övrga Sverge och även nternatonellt. Therese Sjöberg, nnovatonsstödjare på Innovatonsplatsen vd Karolnska unverstetssjukhuset. Foto: Ola Lundström Jag tycker att fler arbetsgvare borde tllvarata sjuksköterskors kompetens och förmåga att utveckla verksamheten med hjälp av nnovatoner av olka slag, säger Therese Sjöberg. BarncancerAppen Ett exempel på en nnovaton som Therese Sjöberg vart med och utvecklat är BarncancerAppen, en app som samlar stora delar av den nformaton som famljer tll barn som vårdas för cancer behöver. Appen har utvecklats vd barnonkologen vd Astrd Lndgrens barnsjukhus. Dagvårdsavdelnng för barn med cancer S JUKSK Ö TER SKO R H A R Ytterlgare en nnovaton som hon vart delaktg är etablerngen av en akut dagvårdsavdelnng för barn med cancer på Astrd Lndgrens barnsjukhus. Avdelnngen nnebär att barn med cancer nte behöver vänta på den ordnare akutmottagnngen och där träffa läkare som de tdgare nte träffat. Den nya avdelnngen avlastar både barnakuten och barnonkologen. en stark drvkraft att förbättra vården, deras kompetens är värdefull och vktg vårdutvecklngsarbetet OF TA Jag arbetar bland annat med att fånga upp déer och förbättrngsförslag ute vårdverksamheterna, att lotsa medarbetare med nnovatoner rätt systemet och att koppla hop ndvder från olka verksamheter som tllsammans kan förverklga nnovatonerna. TH ERE S E S J Ö BE R G S R Å D KR I N G I N N O VAT I O N S - O C H F Ö R BÄ T T RINGS A RB ET E Lyft blcken dtt daglga arbete och fundera krng hur verksamheten kan förbättras. Våga tänka stort och skapa en vson av hur det deala arbetssättet och nnovatonsklmatet skulle kunna se ut på just dn arbetsplats. Börja därefter att förverklga dna förbättrngsförslag lten skala. Samla dna och kollegornas förbättrngsförslag och undersök vlket externt stöd n kan få arbetet med att förverklga era déer. För att förverklga nnovatoner krävs ofta lagarbete, både mellan medarbetare vården och externt. VILL DU VARA FRI SOM EN FÅGEL? V har uppdrag hela landet! Centrc Care fnns på fyra kontor och v har bemannat vården sedan En nnovaton behöver nte nnebära att man uppfnner något klass med hjulet. En nnovaton kan vara en dé om ett nytt arbetssätt, en dé som effektvserar patentflödet eller en teknsk dé som underlättar det klnska arbetet. Dn dé behöver nte vara revolutonerande, ofta räcker det att den är ny för den verksamhet du arbetar. ÅRSB ON US! Följ m uppl ed oss p evel sehe å lg! Läs me r på trcc are.n u STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ ÖREBRO Framtdens karra r x 75 mm - ORIGINAL.ndd :18

13 Framtdens Karrär Sjuksköterska 13 mars 2017 Medcnklnken stärker sjuksköterskors yrkesroll På medcnklnken vd Danderyds sjukhus startades januar 2017 ett omfattande förändrngsarbete med syfte att stärka sjuksköterskornas yrkesroll och patentsäkerheten. Förändrngsarbetet har hämtat nspraton från bland annat läkarorgansatonen och magnetmodellen. FÖRÄNDRINGSARBETE TEXT ANNIKA WIHLBORG Medcnklnken på Danderyds sjukhus har lksom många andra lknande verksamheter haft hög omsättnng på sjuksköterskor och sjuksköterskebrst. Sjuksköterskornas arbetsbelastnng har vart för hög och det har funnts en brst på senora och erfarna sjuksköterskor. I januar 2017 tog v ett helhetsgrepp om problemet för att skapa goda förutsättnngar för att ge omvårdnad med hög kvaltet och möjlghet tll professonell utvecklng för sjuksköterskor. V vlle med helhetsgreppet skapa en attraktv arbetsmljö för sjuksköterskor, där kompetens tas tllvara och där man jobbar team under handlednng och ständgt lärande, säger Brgtta Mlton, specalstsjuksköterska ntensvvård och sedan 2011 vårdchef på medcnklnken på Danderyds Sjukhus. Helhetsgreppet har fyra hörnstenar: kompetens- och karrärvägar för sjuksköterskor, nytt arbetssätt, ledarskap med fokus på omvårdnad och en hållbar kvaltetsorgansaton. Kompetens- och karrärvägar Kompetens- och karrärvägar kommer att ha tydlg kopplng mot vårdverksamhet, verksamhetsbehoven och klnsk experts där varje steg är väldefnerat och bygger på reella och formella kompetenser. Löneutvecklng och karrärvägar ska utgå från kunskap och verksamhetsbehov. Nytt arbetssätt Oavsett hur länge en sjuksköterska har vart färdg har han eller hon tdgare förväntats utföra samma arbete vårdlaget en vanlg arbetsdag. V nför en helt ny tjänst för erfarna sjuksköterskor på våra vårdavdelnngar: klnsk lednngssjuksköterska. Den nya tjänsten med omvårdnad fokus nnebär att den erfarna kollegan ansvarar för patenten tllsammans med en yngre kollega, med ungefär samma ansvarsfördelnng som överläkaren och avdelnngsläkaren har, säger Brgtta Mlton. reell kompetens. Det är en unk satsnng som, så vtt jag vet, nte fnns någon annanstans, säger Brgtta Mlton. Ledarskap Ledarskapet utgår från och genomsyras av omvårdnad och präglas av närvaro och tydlghet. Det nnebär att alla omvårdnadschefer behöver ha gedgen kunskap och ntresse för omvårdnad. V gör chefssjuksköterskorna delaktga omvårdnaden genom att de ska delta dalogen krng det klnska arbetet, säger Brgtta Mlton. Kvaltetsorgansaton Tll sst förstärker v vår kvaltetsorgansaton genom att skapa tydlga kommunkatonsvägar från patent tll sjukhusets olka kvaltetsråd och tll- Brgtta Mlton, vårdchef på medcnklnken på Danderyds sjukhus. Foto: Thomas Henrkson ett helhetsgrepp skapa en attraktv arbetsmljö för sjuksköterskor där kompetens tas tllvara VI VI L L MED Den nyutexamnerade sjuksköterskan får möjlghet tll ett strukturerat lärande av mer erfarna kollegor en drekt vårdstuaton, med ett successvt ökat ansvar och de erfarna kollegorna ges utrymme för att utveckla en kvaltetsdrven verksamhet. Genom den nya rollen ökar tryggheten på passet och kunskapen organsatonen. Dessutom ökar patentsäkerheten. Våra klnska lednngssjuksköterskor har hög både formell och Skandnavens nordlgaste teknska unverstet Forsknng & utbldnng världsklass Studera på dstans vd Luleå teknska unverstet Specalstsjuksköterska dstrktssköterska Specalstsjuksköterska ambulanssjukvård n Specalstsjuksköterska ntensvvård n Specalstsjuksköterska anestessjukvård n Specalstsjuksköterska psykatrsk vård, nätbaserad utbldnng n n Informaton: ltu.se/specalstsjukskoterska Kontakt: Carna Nlsson, carna..nlsson@ltu.se baka och v tydlggör alla roller och beslutsvägar den organsatonen, säger Brgtta Mlton. Det skapar förutsättnngar för att arbeta med kvaltetsfrågor som logskt hakar sjukhusets olka fora samt ser tll att rätt kompetens kommer tll nytta vd rätt tllfälle. Brgtta Mltons råd tll andra klnker som vll genomföra den här typen av förändrngsarbete är att följa upp och mäta resultatet kontnuerlgt för att säkerställa att de är på rätt väg. V har valt att mäta ur fyra perspektv: medarbetaren, kvaltet- och patentsäkerhet, patentnöjdhet samt ekonom. Våga ntera en sådan här satsnng, även om n nte är säkra på vlka resultat den kan generera, avslutar Brgtta Mlton.

14 14 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2017 Vktgast för kvaltet kompetens, personcentrerng och personaltäthet också återkopplas tll patentsäker vård. I Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng den 3 13 februar 2017 fck sjuksköterskorna frågan: Vlka är de vktgaste krtererna för kvaltet nom hälso- och sjukvården? De domnerande svaren var kunskap, kompetens och erfarenhet. KVALITET I SJUKVÅRDEN TEXT HANNA ENGSTRÖM Crka hälften av sjuksköterskorna framhöll att sjukvårdspersonal behöver ha relevant utbldnng och kunskap. Det är också vktgt att ta tllvara erfarenhet. Man måste värna om den välutbldade och mer erfarna personalen så att de vll arbeta kvar. Rätt kompetens Inom samma kategor framhöll man att det måste fnnas td för fortbldnng. Mer td Kompetens ska främjas och personalen bör få kontnuerlg utbldnng för att hålla sg uppdaterad. Rätt kompetens skapar trygghet och förtroende och kan ge god kvaltet vården. Personcentrerad vård Det näst vanlgaste svaret handlade om bemötandet av patenterna. En tredjedel av sjuksköterskorna poängterade vkten av god patentkontakt. Snabbt omhändertagande, respekt, empat och tllgänglghet var ord som återkom ofta. Flera betonade ndvdanpassnng och man vlle se en personcentrerad vård där patenterna kan känna sg trygga. Att patenten blr sedd och tagen på allvar SVÅRT ATT KOMMA IN. LÄTT ATT KOMMA UT. Sophahemmet har en lång tradton av sjuksköterskeutbldnng och utöver grundutbldnngen fnns dag även specalstsjuksköterske- samt barmorskeprogram. Kombnatonen av vår klnska relevans, moderna pedagogk och patentnära forsknng ger dg som student en gedgen trygghet dtt val av den bästa utbldnngen. 9 av 10 får jobb drekt efter avslutad utbldnng på Sophahemmet Högskola, det är mnst sagt ett gott betyg. Läs mer om oss på shh.se av personal som tar sg td och nte är stressad var en önskan som många hade. Slutlgen nämns ordet td frekvent undersöknngen. Det handlar om td för patenten, td för reflekton och eftertanke samt td för återhämtnng. Flera önskade sg td för ndvdanpassad omvårdnad och att hnna lyssna n patenterna och göra kvaltatva bedömnngar. Eller helt enkelt som en person säger: td att kunna göra ett bra jobb. Högre personaltäthet Tllräcklgt med personal, det vll säga högre personaltäthet, ansågs vara en vktg punkt för att skapa kvaltet sjukvården. Man vll ha mer personal för att skapa rätt förutsättnngar för de anställda och kunna leverera bra vård. Patentsäkerhet Vdare var säkerheten vården högt prorterad och många menar att patentsäkerheten måste komma första rummet, framför exempelvs ekonom. God bemannng och kompetens kan K RIT ERIER F Ö R K VA LIT ET Vktgaste krtererna för kvaltet nom hälso- och sjukvården 1. Kompetens och erfarenhet 2. Personcentrerad vård 3. Högre personaltäthet 4. Patentsäkerhet 5. Mer td för patenten, för reflekton och för återhämtnng Stpendum avseende vla och rekreaton Stpendet kan sökas av Sverge legtmerade sjuksköterskor samt studerande som genomgår sjuksköterskeutbldnng och som på grund av hälsoskäl är behov av vla och rekreaton för att bbehålla eller återvnna hälsa och arbetsförmåga. Stpendet är avsett för vla och rekreaton och kan nte utgå tll studer eller tll personlga levnadsomkostnader. Det kan nte heller användas tll annan person än den sökande. Sjuksköterskor som är 67 år och äldre kan nte erhålla stpendet. Ssta ansöknngsdagar är årlgen 1 februar, 1 maj och 15 oktober. Skcka ansökan tll: Stftelsen Dagmar och Axel Bldts donaton, Svenska Röda Korset, Ekonomenheten, Box 17563, Stockholm Ansökan görs på särskld blankett som hämtas på Röda Korsets hemsda eller Där fnns även mer nformaton om krterer för ansökan. För mer nformaton, kontakta Maln Bessner på eller maln.bessner@redcross.se Välkommen med dn ansökan!

15 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Bemannng utfrån patenternas behov 6 av 10 sjuksköterskor har nte förutsättnngar att bedrva vård med den kvaltet som de anser nödvändg. Det vsar Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng februar VÅRDKVALITET TEXT ANNIKA WIHLBORG Undersöknngsresultatet förvånar mg nte, kraven som ställs på sjuksköterskor blr allt högre. De ska nte bara ansvara för patentens omvårdnad, de ska även vara logstker för patentens väg genom vårdkedjan. Samtdgt har arbetstempot ökat, många känner att de nte hnner hantera alla de arbetsuppgfter som hamnar på deras bord, Anna Lena Brantberg, kvaltetsutvecklare på ortopedklnken på Södersjukhuset Stockholm. säger Anna Lena Brantberg, specalstsjuksköterska anestes och kvaltetsutvecklare på ortopedklnken på Södersjukhuset Stockholm. Utgå från patenternas behov Hon anser att hälso- och sjukvården behöver bl bättre på att bemanna utfrån patenternas behov, vlket ställer krav på graderngar av patenternas behov form av vårdbehovsmätnngar. Det skapar förutsättnngar för en dynamsk bemannng där förstärknng kan göras av arbetspasset med undersköterska eller sjuksköterska utefter vlken omvårdnad patenten är behov av. Merparten av arbetstden på ett dygn är jourtd och då drar v av tradton ned bemannngen tll ett mnmum. Men patenter läggs n på avdelnngarna från akuten alla tder på dygnet, operatoner görs stort sett dygnet runt och patenter blr försämrade och behöver akuta åtgärder även på jourtd. Även patenternas behov av omvårdnad är stort sett lka stort på jourtd samtdgt som stödet från medcnsk personal och hälsoprofessonerna är som mnst. Det blr en stor belastnng på vårdpersonalen under jourtd, säger Anna Lena Brantberg. Arbeta fungerande team Ytterlgare en åtgärd som kan stärka kvalteten sjukvården är, enlgt Anna Lena Brantberg, att förstärka det nterprofessonella samarbetet. VÅRDEN SKULLE VINNA mycket på att lära sg mer om vad det nnebär att på rktgt arbeta fungerande team Vården arbetar fortfarande mycket stuprör, v skulle vnna mycket på att lära oss mer om vad det nnebär att på rktgt arbeta fungerande team. Det ställer krav på tydlga strukturer för vårt arbete så alla teamet nklusve patenten vet vad som förväntas av dem under vårdtd. Kompetensutvecklng bör vara en naturlg del det daglga arbetet. Interprofessonellt samarbete främjar kompetensutvecklng, det borde vara en naturlg del det daglga arbetet, säger hon. Hon anser även att sjukvården behöver satsa mer på specalstsjuksköterskor och tydlg karrärsutvecklng med dfferenterade tjänstenvåer för sjuksköterskor. Då måste det också fnnas tjänster på olka klnska nvåer för sjuksköterskor. Det ska löna sg att kompetensutveckla sg och göra karrär. Då kommer det också att märkas lönekuvertet för medarbetaren och nte mnst för patenten att kvalteten vården blr bättre, säger Anna Lena Brantberg. HAR DU FÖRUTSÄTTNINGAR ATT BEDRIVA VÅRD MED KVALITET? Har du förutsättnngar att bedrva vård med den kvaltet som du anser nödvändg? Ja Nej 38% 62% Utblda dg tll specalstsjuksköterska! Varje höst erbjuder Uppsala unverstet flera specalserade nrktnngar. Specalstsjuksköterskeprogrammet är för dg som vll fördjupa dna kunskaper. Du får undervsnng att självständgt ansvara för patentens omvårdnad nom sluten och öppen vård, delta utvecklng av hälso- och sjukvård samverkan med andra professoner och leda utvecklngen av evdensbaserad vård. Programmet ges på både hel- och halvfart och delvs webbaserat. Inrktnngar vd Uppsala unverstet Ambulanssjukvård Anestessjukvård Dabetesvård Dstrktssköterska Hälso- och sjukvård för barn och ungdom Intensvvård Krurgsk vård Operatonssjukvård Psykatrsk vård Ansök tll specalstsjuksköterskeutbldnngen 15 mars 18 aprl.

16 16 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2017 Bemannngssjuksköterskor avlastar och säkrar tllgång tll vård 49 procent av sjuksköterskorna anser att bemannngsföretagen för sjuksköterskor bdrar tll hälso- och sjukvården. Ann-Kar Edenus, förbundsdrektör på Bemannngsföretagen, anser att bemannngsföretagen för sjuksköterskor kan bdra på många sätt. Foto: Erk Cronberg BEMANNINGSFÖRETAGEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Undersöknngsresultatet tyder på att många sjuksköterskor, även de som själva nte har erfarenhet av att arbeta SJUKSKÖTERSKOR FRÅN BEMANNINGSFÖRETAG kan tllföra värdefull erfarenhet och sjukvården. Resultatet bekräftar även de undersöknngar v själva gjort om bemannngsföretags betydelse hälso- och sjukvården, säger Ann-Kar Edenus, förbundsdrektör på branschorgansatonen Bemannngsföretagen. Vårdbemannngspersonal står för närvarande för 3,6 procent av landstngens samlade kostnader för kompetensförsörjnng. Även om de står för en förhållandevs lten andel av den samlade kompetensförsörjnngen så anser många att de på olka sätt kan bdra tll hälso- och sjukvårdens utvecklng. Ann-Kar Edenus, förbundsdrektör på branschorgansatonen Bemannngsföretagen. för bemannngsföretag, nser vlken nytta bemannngssköterskorna kan tllföra många olka delar av hälso- ANSER DU ATT BEMANNINGSFÖRETAGEN BIDRAR? Strategsk kompetensförsörjnng Sjuksköterskor från bemannngsföretag avlastar den anställda personalen Anser du att bemannngsföretagen för sjuksköterskor bdrar tll hälso- och sjukvården? Ja Nej 49% 51% när de kommer ut tll en arbetsplats på uppdrag. De bdrar även tll att säkra patentens tllgång tll vård när operatoner och andra vårdbesök som annars skulle ha behövt ställas n på grund av personalbrst ändå kan genomföras. Sjuksköterskor från bemannngsföretag kan även tllföra värdefull erfarenhet som kan bdra tll att utveckla vårdverksamheten, säger Ann- Kar Edenus. Hon anser att bemannngssjuksköterskor på många håll kan fylla en mer strategsk roll hälso- och sjukvården, men då krävs att de betraktas som en del av den långsktgt strategska kompetensförsörjnngen snarare än en akut lösnng samband med vakanser och sjukfrånvaro. I många andra branscher betraktas bemannngsföretag som en samarbetspartner vad gäller såväl kort- som långsktg kompetensförsörjnng. Jag tror att hälso- och sjukvården skulle ha mycket att vnna på att anamma det synsättet, säger Ann-Kar Edenus. Bemannngsföretagen bdrar med arbetskraft och rmlga löner På vlket sätt bdrar bemannngsföretagen för sjuksköterskor tll hälso- och sjukvården? Den frågan fck sjuksköterskorna av Framtdens Karrär Sjuksköterska och enlgt sjuksköterskorna bdrar de med arbetskraft, rmlga löner, bättre arbetsvllkor samt erfarenhet och kompetens. BEMANNINGSFÖRETAGENS BIDRAG TEXT HANNA ENGSTRÖM Bemannngsföretagen bdrar med arbetskraft och fyller ut personalluckor. BEMANNINGSFÖRETAGEN BIDRAR MED arbetskraft och fyller ut personalluckor De bstår med akuta och långsktga lösnngar vd personalbrst och hjälper tll att avlasta ordnare personal. Många menar att bemannngsföretagen är en förutsättnng för att klara vårdgarantn och säger utan dem hade v nte klarat oss. Företagen täcker upp ett behov där landstngen brster. Rmlga löner Postvt, menar många, är att bemannngsföretagen betalar en högre lön och att de drver på löneutvecklngen. Ofta uttrycker man sg modesta termer krng att man önskar rmlg eller skälg lön och mer rättvs lön förhållande tll arbetet. Tack vare bemannngsföretagen sätts lönen perspektv, en person skrver bemannngsföretagen betalar sjuksköterskan den lön den är värd. Bättre arbetsvllkor De sjuksköterskor som har valt bemannngsbranschen framhåller bättre arbetsvllkor såsom mer varaton arbetet, flexbla arbetstder och större valmöjlgheter. Man är postv tll den konkurrensstuaton som uppstår och att det fnns ett alternatv tll offentlga arbetsgvare. En person säger: På tden att sjuksköterskor är konkurrenskraftga! Erfarenhet och kompetens Den fjärde största kategorn handlar om erfarenhet och kompetens. Många uttrycker att sjuksköterskorna från bemannngsföretag har stor erfarenhet från många olka vårdområden och bdrar med bred kunskap. Bemannngsföretagen erbjuder sna anställda fortbldnng vlket uppskattas och kan gynna alla. En del tycker att bemannngsföretagen nte borde behövas och att kontnutet, rutner och kvaltet fråga om personkännedom kan bl försämrad vd kortare uppdrag. Om landstngen erbjöd bättre vllkor och lön skulle personalen stanna och behovet av extern bemannng nte vara lka stort. BEMANNINGSFÖRETAGENS BIDRAG Bemannngsföretagens bdrag tll hälso- och sjukvården 1. Arbetskraft och avlastnng 2. Rmlga löner och drva på löneutvecklngen 3. Bättre arbetsvllkor och alternatv tll offentlga arbetsgvare 4. Vktg erfarenhet och kompetens

17 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars Rättspsykatr Det rolgaste jobbet jag har haft Marett Svensson hade arbetat 25 år nom somatken när hon började på rättspsykatrsk slutenavdelnng Hässleholm. No år senare stormtrvs hon fortfarande med sna arbetsuppgfter där ngen dag är den andra lk. RÄTTSPSYKIATRI TEXT PAOLA LANGDAL Jag sökte mg ht för att få mer td med patenterna, säger Marett Svensson som sett hur kontakten blvt mndre sedan hon började som sjukvårdsbträde och sedan sjuksköterska nom somatken. Inom psykatrn ägnar v mycket td åt att samtala och bygga allanser, vlket ger en djupare förståelse för patentens problematk, fortsätter hon. Stor delaktghet Marett Svensson berättar vdare att arbetet som specalstsjuksköterska på en rättspsykatrsk slutenvårdsavdelnng nnebär stor delaktghet hela vårdprocessen allt från utflykter och patentbesök tll nhandlng och planerng. Här på avdelnngen har personalen mycket att säga tll om och ett nära samarbete med läkare och chefer, vlket gör jobbet extra rolgt, säger Marett Svensson som gärna vll slå hål på myten om att arbetsmljön skulle vara farlg. INOM PSYKIATRIN ÄGNAR v mycket td åt att samtala och bygga allanser, vlket ger en djupare förståelse för patentens problematk När jag är ute och föreläser på skolor för vårdare och sjuksköterskor brukar jag fråga vad de tänker när de hör ordet rättspsykatr. Många brukar då referera tll gransknngar meder. När jag ställer samma fråga efter föreläsnngen brukar de säga: Det hade v ngen anng om, säger hon och berättar att praktkanter på avdelnngen brukar förvånas över hur lugnt det är. Vktgt med tålamod Men den som funderar på ett arbeta nom rättspsykatr bör vara utrustad med mycket tålamod. Det fnns patenter som vart här flera år utan att göra några större framsteg vlket kan vara frustrerande. Men man får aldrg fördumma patenten utan måste ha förståelse för problematken som lgger bakom. Ju mer kunskap man har desto lättare är det, säger Marett. Att rekrytera personal tll psykatrn har länge vart en utmanng för vården och personalomsättnngen är ofta stor. Men på rättspsykatrska avdelnngen Marett arbetar på har personalstyrkan jobbat många år tllsammans. Marett Svensson, sjuksköterska på rättspsykatrsk slutenavdelnng Hässleholm Flera som praktserat här vll stanna eller söker sg tll andra delar av psykatrn vlket är postvt. Men är man ute efter fart och fläkt bör man söka sg tll akutmottagnngen. Här är det väldgt lugn, avslutar hon.

18 18 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2017 Vården av äldre behöver prorteras och omorganseras 99 procent av sjuksköterskorna anser att frågan om vården av äldre är vktg eller mycket vktg för hälso- och sjukvården. Hur ska vården av det kraftgt ökande antalet äldre hanteras och organseras? VÅRDEN AV ÄLDRE TEXT ANNIKA WIHLBORG Foto: Mattas Pettersson En av hälso- och sjukvårdens absolut största utmanngar är vården av den växande gruppen sköra och multsjuka äldre, så det är absolut nte överraskande att 99 procent anser att frågan är vktg, säger Yngve Gustafson, professor geratrk vd Umeå unverstet. Han har arbetat med äldre patenter drygt trettofem års td. Han har även forskat krng vård av äldre, bland annat med fokus på optmal behandlng av patenter med höftfrakturer och hur man på bästa sätt kan samverka multdscplnära team med specalstkompetens krng äldre patenters behov. En anlednng att vården av det kraftgt ökande antalet äldre är en så vktg fråga för hälso- och sjukvården är, enlgt Yngve Gustafson, att många äldre drabbas av lungnflammatoner, trycksår, fallolyckor och andra onödga komplkatoner som kostar samhället mycket och orsakar omfattande ldande för patenten. Samverka multdscplnära team För att kunna ge den växande gruppen äldre patenter kompetent vård krävs fler specalstsjuksköterskor med nrktnng mot geratrk. Yngve Gustafson betonar också vkten av att samverka Yngve Gustafson, professor geratrk vd Umeå unverstet. DEN KOMPETENTA geratrksjuksköterskan fyller en nyckelfunkton arbetet med att agera proaktvt multdscplnära team med specalstkompetens som tar ett samlat grepp om patentgruppens vårdbehov. Det kan mnska vårdkostnaderna, mnska komplkatonerna, öka överlevnadsgraden och reducera vårdtderna. Han anser att de kronskt multsjuka äldre behöver prorteras sjukvården och att man bör ntroducera en samlad huvudman för vården av denna patentgrupp. På så sätt förebyggs försöken att flytta ansvar och kostnader för multsjuka äldre mellan olka huvudmän. Den kompetenta geratrksjuksköterskan fyller en nyckelfunkton arbetet med att agera proaktvt, bland annat genom att förebygga undernärng, trycksår, läkemedelsbverknngar och fallolyckor, nte mnst hemsjukvården och på äldreboenden. Geratrksjuksköterskor har mycket stora möjlgheter att höja kvalteten på vården för multsjuka äldre, säger Yngve Gustafson. Geratrska vårdmottagnngar Det är postvt att det råder en samsyn krng den här frågan bland sjuksköterskor, säger Åsa-Mara Brgersson, sjuksköterska och är sedan drygt två år tllbaks ansvarg för planerngen av den framtda vården av äldre på Stockholms läns sjukvårdsområde. Hon tog sjuksköterskeexamen 2007 och har sedan dess arbetat klnskt och som enhetschef på Jakobsbergsgeratrken Stockholm. Hon tror att såväl patenterna som sjukvården har mycket att vnna på att en så stor del som möjlgt av patentgruppens vård kan ske prmär- och hemsjukvården, tll exempel på geratrska vårdmottagnngar. Det skulle nnebära att färre äldre patenter behövde söka sg tll akutsjukvården och därgenom mnska väntetderna, som annars utsatt dessa patenter för onödga påfrestnngar. ÄLDRE HAR OFTA komplexa vårdbehov och är behov av vårdgvare som kan betrakta deras hälsostuaton ur ett helhetsperspektv HUR VIKTIG ÄR FRÅGAN OM VÅRDEN AV ÄLDRE? Ambulerande vårdteam En utökad samverkan mellan geratrska klnker och sjukhusvården skulle möjlggöra drekta nläggnngar vd behov. Att arbeta kompetensöverskrdande nätverk och med ambulerande vårdteam kan bdra tll att optmera vården av äldre som ofta har komplexa vårdbehov och är behov av vårdgvare som kan betrakta deras hälsostuaton ur ett helhetsperspektv, säger Åsa-Mara Brgersson. För att kunna tllgodose äldres framtda vårdbehov krävs, enlgt Åsa- Mara Brgerson, betydlgt fler specalstsjuksköterskor med nrktnng mot geratrk, nte mnst hemsjukvården. Hon anser att poltkerna bör skjuta tll extra nsatser för att satsnngen ska bl verklghet, men betraktar det även som varje enskld arbetsgvares ansvar att öka sn attraktonskraft. Andelen äldre Sverge ökar kraftgt framöver. Hur vktg är frågan om vården av äldre för hälso- och sjukvården? Mycket vktg Vktg Inte så vktg Inte alls vktg 1% 0% 20% Åsa-Mara Brgersson, sjuksköterska och ansvarg för planerngen av den framtda vården av äldre på Stockholms läns sjukvårdsområde %

19 Framtdens Karrär Sjuksköterska 19 mars 2017 Största utmanngarna nom äldrevården Vlka är de största utmanngarna med vården av äldre? Den frågan har sjuksköterskorna svarat på vår undersöknng. VÅRD AV ÄLDRE TEXT HANNA ENGSTRÖM Det råder brst på boende och många vll se fler äldreboenden, nte mnst för den socala aspekten. Vd sjukdom fnns behov av fler geratrska avdelnngar med kompetent personal parallellt med möjlghet tll god vård hemmet. Ofta slussas de äldre mellan olka boende- och vårdnstanser och ngen tar ett övergrpande ansvar. Man efterlyser bättre samordnng mellan kommun och landstng för att bespara äldre från påfrestande akutbesök samt avlasta sjukhusen. I de fall det är möjlgt skulle vården kunna ske hemma eller på äldreboendet. Vdare fnns brster eftervården då många äldre blr kvar på sjukhusen. Akutplatser ockuperas och de gamla blr lggande stället för att slussas vdare tll korrekt eftervård. aspekter gentemot en patentgrupp som efter ett långt lv förtjänar god vård på äldre dagar och lvets slutskede. Personal med rätt kompetens Vården av äldre kräver specfk kunskap om åldrande och demens varför det är vktgt att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Utbldnng, erfarenhet och kontnutet blr nyckelfaktorer. I dagens samhälle lever v allt längre och de äldre blr allt fler. Sjukdomar ökar och många blr multsjuka vlket kräver specalstvård, längre vårdtd samt större resurser. Vården brster såväl praktska som själslga S T Ö RS TA U T MA NINGA RNA Största utmanngarna med vården av äldre Vårdplatser och boenden Samordnng Rätt kompetens hos personalen Allt fler äldre Multsjuka ökar V söker Sjuksköterskor tll vård och omsorg Läs mer på enkopng.se/ledgajobb Enköpngs kommun är arbetsplatsen för dg som vll vara med och skapa det långsktgt goda samhället. Inom vård- och omsorgsförvaltnngen arbetar v enlgt det salutogena förhållnngssättet och för att ta tllvara de resurser personer fortfarande har och stärka dem. S C V förutsätter att du är kompetent, vetgrg och vll medverka tll att de du möter får en så hög lvskvaltet som möjlgt. Vlka goda déer vll du vara med och förverklga? VÄ L K O M M E N T I L L SENIOR I CENTRUM M A L M Ö A R E N A 8 10 M A J 2017 Nordens största kongress med Geratrk och Pallatv Medcn fokus Professonell utställnng Läs mer och anmäl dtt deltagande på Den vktgaste mötesplatsen Nordens största kongress nom området. Sölve Elmståhl, vetenskaplg ordförande och professor geratrk SENIORGALA OCH SENIORMÄSSA I samband med kongressen arrangeras även en Senorgala och en publk Senormässa. En bra välfärd och servce åt alla Vård och omsorg, Malmö stad Kurser Läkemedel och Pallatv Medcn för ST-läkare och specalster. V erbjuder grund- och fortbldnng världsklass under tre dagar tll alla yrkesgrupper hälso- och sjukvården samt nom vård och omsorg. Ola Björgell, kongresspresdent och regonöverläkare

20 20 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2017 Hälften av sjuksköterskorna nöjda med vdareutbldnng 54 procent av sjuksköterskorna anser att vdareutbldnngen och fortbldnngen fungerar bra. För att förbättra vdareutbldnngsoch fortbldnngsmöjlgheter behövs bland annat bättre tllgänglghet, tydlga karrärstegar och utbldnngstjänster. FORT- OCH VIDAREUTBILDNING TEXT ANNIKA WIHLBORG För att fler sjuksköterskor ska vara motverade att gå en specalstutbldnng krävs rätt förutsättnngar. Utbudet av utbldnngsplatser måste motsvara behovet lksom att tllgången på handledare som själva är specalstutbldade behöver bl bättre. En vktg förutsättnng för att kompetensutveckla sg är att få möjlghet tll betald specalstutbldnng, oavsett om man arbetar nom sluten vård, prmärvård eller kommunen, säger Helle Wjk, vceprefekt för samverkan och docent omvårdnad vd Insttutonen för vårdvetenskap och hälsa vd Göteborgs unverstet med HUR FUNGERAR VIDAREUTBILDNINGEN FÖR SJUKSKÖTERSKOR? Mycket bra Bra Inte bra Inte alls bra 4% 10% 36% % kombnatonstjänst på Sahlgrenska Unverstetssjukhuset, samt styrelseledamot Svensk Sjuksköterskeförenng. Tydlg karrärstege Eftersom specalstutbldnngar ges av unverstet och högskolor nnebär det att sjuksköterskor som nte bor närheten av ett lärosäte har begränsade möjlgheter tll vdare yrkesutvecklng. En faktor som kan bdra tll att specalstutbldnngar och kompetensutvecklng blr mer attraktvt är därför att öka tllgänglgheten genom att fler specalstutbldnngar även erbjuds på dstans. Avgörande är gvetvs att arbetsgvarna efterfrågar specalstutbldnng, och att de synlggör behovet och vkten av specalstutbldade sjuksköterskor sn verksamhet genom en tydlg karrärstege där ökad formell och reell kompetens medför utökat mandat, ansvar och högre lön. Detta bör vara en självklarhet för samtlga specalstutbldade sjuksköterskor, säger Helle Wjk. Erbjudas utbldnngstjänster Hon efterlyser fler utbldnngstjänster som ger sjuksköterskor möjlghet att Helle Wjk, vceprefekt för samverkan och docent omvårdnad vd Insttutonen för vårdvetenskap och hälsa vd Göteborgs unverstet. arbeta halvtd och studera på halvtd. Numera fnns även en möjlghet för lärosätena att utveckla och erbjuda specalstutbldnngar som möter hälsooch sjukvårdens utvecklng och lokala, regonala och natonella behov. Kurser på avancerad nvå nom pallatv vård och personcentrerad vård är exempel på fördjupnng utöver specalstkompetens. Om vårdens verksamheter tydlgt formulerar vlken kompetens de behöver bdrar det tll en ökad samverkan med lärosätena. Om arbetsgvarna dessutom tydlgt klargör hur den utökade kompetensen ska komma tll användnng kommer det att leda tll att fler sjuksköterskor specalstutbldar sg. Det ska nte vara den ensklda sjuksköterskans ansvar att tllgodose vårdens behov av kompetensutvecklng, det är slutänden arbetsgvarens ansvar, säger Helle Wjk. Lönelyft starkaste drvkraften för specalstutbldnng Vlka är de vktgaste faktorerna för att fler sjuksköterskor ska specalstutblda sg? Bättre lön och betald utbldnng är de faktorer som väger tyngst enlgt sjuksköterskorna. SPECIALISTUTBILDNING TEXT HANNA ENGSTRÖM Ett slumpmässgt urval av sjuksköterskor har deltagt en undersöknng för att kartlägga de vktgaste faktorerna för att specalstutblda sg. Gemensam nämnare var uppfattnngen att det ska löna sg med vdareutbldnng. Högre lön och betald utbldnng Lönen vsade sg vara det vktgaste nctamentet, man vll se en betydande löneförhöjnng och en postv löneutvecklng efter genomförd vdareutbldnng. På andra plats kom behovet av att utbldnngen är betald, helt eller delvs av arbetsgvaren. Därefter är tden en relevant aspekt, många vll kunna utblda sg på arbetstd. Flertalet sjuksköterskor framhåller också att en förutsättng för att kunna studera är bbehållen lön, ofta då man har studelån och en lvsstuaton som kräver nkomst under studetden. Stmulerande arbetsuppgfter Slutlgen vll man kunna använda de nya kunskaperna praktken och få nya och mer stmulerande arbetsuppgfter. Utvecklngsmöjlgheter och större ansvar relaton tll ökad kompetens är andra faktorer man söker samt att specalstutbldnngen kan ge en skjuts karrären. VIKTIGASTE FAKTORERNA Vktgaste faktorerna för specalstutbldnng 1. Högre lön 2. Betald vdareutbldnng 3. Studer på arbetstd 4. Bbehållen lön under utbldnngen 5. Utvecklngsmöjlgheter och bättre arbetsuppgfter Kompetensutvecklng på högskolenvå Med uppdragsutbldnng kan du som arbetsgvare ge dna medarbetare verktyg att vara rustade för dagens och morgondagens yrkesroll. Kurserna ger fördjupade teoretska och praktska kunskaper nom aktuella ämnesområden och ger en tydlg kopplng tll de daglga arbetsuppgfterna. För mer nformaton kontakta: Monca Rönnng Frck monca.ronnng-frck@esh.se

21 BLI LIVSVIKTIG STUDERA TILL SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA ELLER BARNMORSKA PROGRAM PÅ AVANCERAD NIVÅ MED START HÖSTTERMINEN 2017 Studer på heltd Barnmorskeprogrammet, 90 hp Masterprogrammet reproduktv och pernatal hälsa, 120 hp (leder också tll yrkesexamen som barnmorska) Specalstsjuksköterskeprogrammet med nrktnng mot: Anestes, 60 hp Intensvvård, 60 hp Operatonssjukvård, 60 hp Dstrktssköterska, 75 hp Studer på halvtd Specalstsjuksköterskeprogrammet med nrktnng mot: Medcn, 60 hp Vård av äldre, 60 hp Hälso- och sjukvård för barn- och ungdomar, 60 hp Dabetesvård, 60 hp ( samverkan med Högskolan Väst och Högskolan Skövde) PROGRAM PÅ AVANCERAD NIVÅ MED START VÅRTERMINEN 2018 Barnmorskeprogrammet, 90 hp, studer på heltd Vård av äldre, 60 hp, studer på halvtd (dstansstuder samverkan med Lunds unverstet, Högskolan Väst, Högskolan Jönköpng, Högskolan Krstanstad och Lnnéunverstetet) Vd nsttutonen för vårdvetenskap och hälsa fnns ett världsledande forsknngscentrum för personcentrerad vård, GPCC, och våra utbldnngar utgår från ett personcentrerat förhållnngssätt. Välkommen att söka på antagnng.se senast 18 aprl. Läs mer om vårt utbldnngsutbud på SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

22 22 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2017 Förlossnngsvården behöver ökad bemannng och fler förlossnngsplatser 96 procent av barnmorskorna anser att brst på förlossnngsplatser är allvarlgt eller mycket allvarlgt för patentsäkerheten nom förlossnngsvården. 79 procent anser dessutom att barnmorskor dag nte kan bedrva förlossnngsvård med den kvaltet som de anser vara nödvändg. FÖRLOSSNINGSVÅRDEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Det är alarmerande och allvarlgt att hela 96 procent av barnmorskorna betraktar brsten på förlossnngsplatser som ett hot mot patentsäkerheten. Undersöknngsresultatet speglar läget förlossnngsvården och barnmorskors vardag, säger Ma Ahlberg, ordförande Barnmorskeförbundet. Att 79 procent av barnmorskorna nte kan bedrva förlossnngsvård med Ma Ahlberg, ordförande Barnmorskeförbundet. den kvaltet som de anser vara nödvändg beror, enlgt Ma Ahlberg, bland annat på att förlossnngsvården nte har byggts ut samma takt som behovet av förlossnngsplatser har ökat. I de större regonerna är brsten på förlossnngsplatser en verklghet som barnmorskorna och patenterna får leva med daglgen. För patenter ger det ofta upphov tll mycket oro att nte veta om de får föda på den förlossnngsklnk som lgger närmast dem. Många barnmorskor tvngas lägga mycket td på att rnga runt tll andra förlossnngsklnker för att försöka htta ledga förlossnngsplatser, säger Ma Ahlberg. Rmlg arbetsbörda Hon menar att många barnmorskor förlossnngsvården drabbas av samvetsstress eftersom de nte hnner arbeta på det sätt och ge den vård som de vet är bäst för patenterna. Det leder ofta tll känslor av otllräcklghet och frustraton och förlängnngen tll att en ökande andel barnmorskor väljer att lämna förlossnngsvården. För att stärka patentsäkerheten och ge fler barnmorskor möjlghet att KAN BARNMORSKOR BEDRIVA FÖRLOSSNINGSVÅRD MED KVALITET? I DE STÖRRE regonerna är brsten på förlossnngsplatser en verklghet som barnmorskorna och patenterna får leva med daglgen bedrva högkvaltatv förlossnngsvård krävs dels ett utökat antal förlossnngsplatser, dels tllräcklga personalresurser på klnkerna så varje födande kvnna kan känna sg trygg att en barnmorska fnns där för henne hela tden. En rmlg arbetsbörda så fler barnmorskor orkar arbeta heltd och stanna kvar förlossnngsvården en hel karrär är också nödvändg, säger Ma Ahlberg. Td för reflekton och utvecklng Var tonde utbldad barnmorska Sverge utövar dag nte stt yrke. Somlga har av olka skäl stället valt att arbeta som sjuksköterska, vlket förstås är ett slöser med kompetens. Det är vktgt att barnmorskorna ges möjlghet och td att vara med och utveckla förlossnngsvården. Då krävs ett sänkt arbetstempo som ger td för reflekton och verksamhetsutvecklng. V efterlyser även td tll mer kompetensöverförng mellan förlossnngsklnker och mellan ensklda barnmorskor. Hela förlossnngsvården baseras på barnmorskornas kompetens, då krävs att poltker och sjukhuslednng också är lyhörda för barnmorskornas synpunkter, säger Ma Ahlberg. ÄR BRIST PÅ FÖRLOSSNINGSPLATSER ALLVARLIGT FÖR PATIENTSÄKERHETEN? Är brst på förlossnngsplatser Sverge allvarlgt för patentsäkerheten nom förlossnngsvården? Ja, mycket allvarlgt Ja, allvarlgt 47% 49% Kan barnmorskor dag bedrva förlossnngsvård med den kvaltet som du anser nödvändg? Nej, nte så allvarlgt Nej, nte allvarlgt alls 4% Ja 21% 0% Nej 79% Undersöknngen har genomförts av Framtdens Karrär Sjuksköterska mot ett slumpmässgt urval av barnmorskor Sverge 6 13 februar Ta höjd för en ökad befolknng Ella Bohln (KD), barn- och äldrelandstngsråd Stockholms läns landstng, kommenterar Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng om förlossnngsvården och hur den måste förbättras. FÖRLOSSNINGSVÅRDEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Undersöknngsresultaten är förstås oroande, men eftersom förutsättnngarna för förlossnngsvården varerar mellan olka landstng bör egentlgen ansvarga från respektve landstng ställas tll svars. Även regerngen har ett stort ansvar för en patentsäker förlossnngsvård. De statlga medel som somlga landstng fått för att förstärka förlossnngsvården kan bland annat användas tll kompetensutvecklng för barnmorskor samt en utöknng av antalet förlossnngsplatser där det behövs, säger Ella Bohln (KD), barn- och äldrelandstngsråd Stockholms läns landstng. Ella Bohln (KD), barn- och äldrelandstngsråd. Avlasta barnmorskorna För att öka antalet förlossnngsplatser krävs, enlgt Ella Bohln, att varje landstng tar höjd för den förväntade befolknngsöknngen deras landstng och bygger ut antalet förlossnngsplatser god td. Det är även oroande att åtta av to barnmorskor nte kan bedrva förlossnngsvård med den kvaltet som de anser vara nödvändg. I Stockholms läns landstng vdareutbldar v samtlga barnmorskor hur de kan förebygga förlossnngsskador. V satsar även på att avlasta med personal som utför enklare arbetsuppgfter så barnmorskorna kan fokusera på att vara med den födande kvnnan. Om dessa satsnngar genomförs även andra delar av landet så kan det bdra tll att höja vårdkvalteten även där, säger Ella Bohln. Foto: Anna Molander

23 Framtdens Karrär Sjuksköterska 23 mars 2017 Sjuksköterskor avgörande för framtdens e-hälsoutvecklng En växande åldrande befolknng och patenters krav på en mer tllgänglg vård där de själva högre utsträcknng är delaktga, är några faktorer som drver utvecklngen nom e-hälsa. Sjuksköterskors generalstkompetens och goda nblck vårdsystemet gör att de fyller en nyckelroll framtdens e-hälsoarbete. E-HÄLSOUTVECKLING TEXT ANNIKA WIHLBORG En vktg framgångsfaktor nom e-hälsa är att formulera de konkreta nyttoeffekter man vll uppnå för patenten och för sjukvården. Landstngen behöver tydlga målsättnngar och strateger för stt samlade e-hälsoarbete, och de kommer att behöva lägga mycket resurser på e-hälsoutvecklng under de kommande åren, för att sen kunna hämta hem effekterna under åren därpå, VÅ RD GIVAR NA B E H ÖVER mer resurser på att utblda och motvera sn personal att använda den teknk och de system som utvecklas LÄGGA säger Cecla Karlsson, e-hälsostrateg på Landstnget Värmland. Hon är specalstsjuksköterska nom ntensvvård och arbetade klnskt to år nnan hon år 2000 blev chef nom hjärtsjukvården Skövde och därefter från 2012 bträdande dvsonschef för medcndvsonen på Landstnget Värmland. Sedan 2016 arbetar hon som e-hälsostrateg Landstnget Värmland. Landstnget Värmland arbetar bland annat med tdsboknngar va nätet, journaler som tllgänglggjorts för patenter va nätet och att vårdpersonalen utrustats med läsplattor som de har med sg det patentnära arbetet. Det underlättar planerngen av dagens arbete och gör det möjlgt att dela med sg av mer nformaton tll patenten. Ökar patentens delaktghet Ett område som förmodlgen kommer att växa framöver är, enlgt Cecla Karlsson, hemmontorerng, alltså att patenter själva mäter blodtryck eller andra vtala värden hemmet som förs över dgtalt tll journalsystem och sjukvården där patenter som har behov kan få rådgvnng av en sjuksköterska. E-hälsotjänster som ökar patentens delaktghet och möjlghet att påverka sn egen vård kommer sannolkt att öka framöver, lksom stödprogram va nätet, exempelvs fyssk aktvtet på recept, sluta röka-program och lknande. Jag tror också att v kommer att få se fler beslutsstödsystem för både patenter och vårdpersonal, säger Cecla Karlsson. Hennes råd tll vårdgvare som vll utveckla stt e-hälsoarbete är att satsa på nära samverkan mellan huvudmän. Patenten ska kunna följas och följa sn egen vård, oavsett om den sker kommunal, prvat eller landstngsreg. Att verklgen se patenten som en resurs vård och behandlng, ge möjlgheter med hjälp av dgtala verktyg att sköta mer av vården från hemmet. Cecla Karlsson, e-hälsostrateg på Landstnget Värmland. Foto: Landstnget Värmland Sjuksköterskor fyller nyckelroll Den teknska utvecklngen har kommt långt, och många av de system som behövs framtdens e-hälsoutvecklng är redan här. Samtdgt behöver vårdgvarna lägga mer resurser på att utblda och motvera sn personal att använda den teknk och de system som utvecklas. Ett annat råd är att våga testa olka lösnngar, se tll att ha tllräcklgt mod för att våga prova, säger Cecla Karlsson. Hon anser att sjuksköterskor fyller en nyckelroll arbetet med att utveckla framtdens e-hälsolösnngar. Sjukskö- terskors generalstkompetens och goda överblck över vårdkedjan är värdefulla tllgångar när e-hälsotjänster ska utvecklas. Sjuksköterskor har även en vktg funkton att lotsa patenten rätt sjukvården och att fungera som vårdcoach, nte mnst för kronskt sjuka och multsjuka patenter. Jag är övertygad om att fler sjuksköterskor kan nvolveras e-hälsoutvecklngen. En bra början är att vara lka dgtal stt tänkande och agerande när man befnner sg på jobbet som prvat, säger Cecla Karlsson. Sjuksköterska på Gotland Du får arbeta en bred verksamhet med många möjlgheter. V har en kreatv och nsprerande mljö med världsarvet som granne. Välkommen! Du kan också rnga eller skcka ett mal tll telefon , e-post hsfbemannng@gotland.se Läs mer på Hälso- och sjukvårdsförvaltnngen

24 24 Framtdens Karrär Sjuksköterska mars 2017 Välfärdssjukdomar gör oss sjuka Det är framför allt stllasttandet och dålga matvanor som ökar rsken för välfärdssjukdomar. Svenskarna stter stlla sntt 8-9 tmmar per dag, vlket tllsammans med Danmark och Luxemburg är mest hela Europa. BÄTTRE LEVNADSVANOR TEXT PAOLA LANGDAL Matthas Ldn arbetat no år som sjuksköterska på Lvsstlsmottagnngen vd Karolnska Unverstetssjukhuset Stockholm. Sedan två år bedrver han en forsknngsstude vd Sophahemmet Stockholm. Under mna 23 år som sjuksköterska har jag sett hur vktgt det är att Matthas Ldn, forskare och sjuksköterska. motvera den stora patentgruppen som lder av hjärt- och kärlsjukdomar att röra på sg och äta nyttgt, säger Matthas Ldn och berättar att forsknngsprojektet handlar om att utvärdera en strukturerad lvsstlsmottagnng dt ndvder kommer för att få hjälp med att lägga om lvsstlen. Här undersöker jag hur mottagnngen kan mnska den kardovaskulära rsken och även andra rskfaktorer som övervkt, högt blodtryck och höga blodfetter. Stllasttande ökar rsken Förutom att forska föreläser Matthas Ldn för studenter och personal nom sjukvården. Han berättar att det framför allt är stllasttandet som gör att många befnner sg rskzonen att drabbas av metabola syndromet. Svenskarna stter stlla sntt 8-9 tmmar per dag, vlket tllsammans med Danmark och Luxemburg är mest hela Europa. V är alldeles för dålga på vardagsmoton. Rekommendatonen är att promenera mnst en halvtmme varje dag, fortsätter han. Det är nte bara vuxna som stter stlla för mycket. Många barn dag löper rsk att drabbas av sjukdomar tll följd av för mycket stllasttande. Det är vktgt att tdgt ntroducera barnen tll att röra på sg, mnst 60 mnuter varje dag. Förutom att det mnskar rsken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar löper de mndre rsk att framtden få dabetes typ 2, olka former av cancer och depresson. Vktgt med motverade samtal Dålga matvaror är en annan stor rskfaktor som bdrar tll välfärdssjukdomarna dag. Anmalska fetter, för mycket rött SJUKDOMAR SOM KAN MINSKA Exempel på sjukdomar som kan mnska med bättre levnadsvanor Hjärt- och kärlsjukdomar Dabetes typ 2 Vssa cancertyper som tjocktarmscancer, bröstcancer och prostatacancer Reumatska sjukdomar Depresson kött och för stort ntag av salt samt tllsatt socker är ofta boven dramat. Frågan är hur man ska få patenter att ändra en lvsstl de kanske haft decenner? De vktgaste faktorerna för att förbättra hälsan är att patenten själv är motverad och ser en förändrng relatvt snabbt. För vårdpersonalen handlar det om att kunna föra motverande samtal och våga fråga. Man kan också vsa broschyrer om fördelarna med att exempelvs sluta röka och på så sätt så ett frö, avslutar Matthas Ldn. VIKTIGASTE FAKTORERNA Vktgaste faktorerna för bättre hälsa Öka dn vardagsmoton, mnska stllasttandet Ät mnst två nävar grönsaker per dag och två frukter Ät mer fsk och skaldjur Mnska konsumtonen av rött kött Byt ut anmalska fetter mot vegetablska oljor Sluta röka Stressa mndre Drck måttlgt med alkohol God sömn Ohälsosamma matvanor orsakar flest sjukdomar Sverge dag. Världshälsoorgansatonen WHO rankar nu matvanor som det största hotet mot folkhälsan. Det är en utvecklng som behöver vändas. Du som jobbar hälso- och sjukvården kan ge patenterna möjlghet att äta bättre, öka sn hälsa och få fler frska år lvet. Se det som en självklarhet att prata mat. Det är värt det, för också små förändrngar gör stor skllnad, både för ndvden och för folkhälsan. Hälsosamma matvanor räddar lv. Enlgt WHO:s rapport Global burden of dsease är matvanor och högt blodtryck de främsta rskfaktorerna för ohälsa och tdg död Sverge. 1/4 av svenskarna rskerar att nsjukna eller dö förtd sjukdomar som hjärt- kärlsjukdom, dabetes eller cancer på grund av vad de äter. Övervkt och fetma är ett av våra allvarlgaste folkhälsoproblem. Hälften av alla vuxna män, mer än en tredjedel av alla kvnnor och vart femte barn är övervktga eller feta. Fortsätter utvecklngen så här kan var fjärde svensk lda av fetma år Samtdgt vsar forsknng att hälsosammare matvanor kan förebygga sjukdomar. Hälsosamma matvanor kan bdra tll att mnska rsken för hjärtoch kärlsjukdom med 30 tll 50 procent, och förebygga upp tll 1/3 av alla cancerfall. Att förbättra matvanorna kan få stor effekt både för ndvden och för folkhälsan. Prata mat, rädda lv Också små förändrngar gör stor skllnad. lvsmedelsverket.se/pratamatraddalv Bra matvanor är vktga för folkhälsoarbetet och mnskar hälsoklyftorna. Tll hälso- och sjukvården kommer männskor ur hela befolknngen och du har möjlghet att fånga upp de med behov av råd och stöd. Dna patenter vll att du ska prata mat. Undersöknngar vsar att 84 procent av befolknngen vll prata med sjukvården om sna levnadsvanor, och att var 4:e person vll få hjälp att förändra sna matvanor. I mötet med patenten är det är vtgt att ställa frågan vad just hen kan göra för att äta och må bättre. Att prata mat är nga konstgheter. Lvsmedelsverkets kostråd är utformade så att alla kan htta stt sätt att äta hälsosammare. Och det ska vara enkelt för dg som möter patenter att prata mat. På Lvsmedelsverkets webbplats fnns vetenskaplgt grundad kunskap och praktska verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal; Lvsmedelsverkets kostråd, faktaskrfter om närngsämnen, tallrksmodellen, Nyckelhålet och mycket mer. Hälsosam mat räddar lv, prata mat. Också små förändrngar gör stor skllnad. lvsmedelsverket.se/pratamatraddalv Sjuksköterskor se ht! V söker sjuksköterskor och specalstsjuksköterskor för anställnng nu och nför sommaren I Landstnget Västernorrland får du möjlghet att utveckla och utmana dg själv. Här får du ett bra stöd, men även möjlghet att ta stort eget ansvar och utvecklas som sjuksköterska. På frtden har du tllgång tll skog, hav och berg. Här fnns möjlghet att både få upp pulsen och htta avkopplande mljöer. Hör gärna av dg tll oss! Glla oss på Facebook! landstngetvasternorrland Läs mer och ansök på

25 25 NextMeda Tvärdscplnär mljö breddar kompetens Sammanslagnngen av krurgklnken och ÖNH-avdelnngen tll avdelnng 45 NU-sjukvården har skapat en tvärdscplnär mljö som präglas av utvecklng och samverkan. Många sjuksköterskor söker sg nu tll avdelnngen för att kunna bredda sn kompetens. Avdelnng 45 är en avdelnng med vårdplatser för planerade samt akut nlagda patenter nom ÖNH/käkkrurgska klnken samt krurgklnken, med spe- NU-sjukvården är en del av Västra Götalandsregonen och ett av Sverges större länssjukhus. Här fnns NÄL, Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan och Uddevalla Sjukhus med tllsammans medarbetare som varje dag arbetar för att ge god och säker specalstsjukvård. NU-sjukvården Tel: rekryterngsenheten.nu@vgregon.se calnrktnng mot kärlkrurg, övre mag-tarmkanalen samt obestaskrurg. Tll avdelnngen hör också en kärlkrurgsk mottagnng med fotterapeutsk mottagnng samt obestas-/övervktsmottagnng, vlket borgar för en lärork och nsprerande arbetsmljö. Inlednngsvs fanns en vss oro för att verksamheten skulle bl alltför bred, men det har stället vsat sg vara en rejäl fördel och våra medarbetare är ett otrolgt gäng. Att arbeta här är ett strålande tllfälle att bredda sna kunskaper och få nsyn andra professoners och specalteters förutsättnngar. V brukar säga att man kan lära sg krurg från topp tll tå, berättar Marlene Bjärkstrand, tllförordnad avdelnngschef på avdelnng 45. Närvarande ledarskap Sjuksköterskorna Amanda Källsbäck och Camlla Edell delar Marlenes postva uppfattnng och betonar framförallt det gvande samarbetet och lyhördheten nom verksamheten. Marlene Bjärkstrand (mtten), tllförordnad avdelnngschef på avdelnng 45. Här tllsammans med sjuksköterskorna Camlla Edell och Amanda Källsbäck. Foto: Joachm Nywall Stämnngen är öppen och har man tankar och déer tas man på allvar, så för den som vll fnns mycket goda möjlgheter att vara med och påverka. Ledarskapet är dessutom väldgt närvarande såväl verksamhetschefen som områdeschefen har deltagt det vardaglga arbetet olka omgångar och det vsar på en vlja och en kämparanda alla led, säger Amanda. Vll bl bäst Naturlgtvs fnns det aspekter som fortfarande kan förbättras, men arbetet fortgår kontnuerlgt för att vdareutveckla enheten och medarbetarna. V har ett gemensamt mål och det är att göra avdelnng 45 tll den bästa avdelnngen nom hela regonen. Förutom att v uppmuntras tll att utblda oss är det kollegala samarbetet både stmulerande och berkande. Man är aldrg ensam utan det fnns alltd någon att fråga det skapar en trygg och konstruktv mljö som gör det rolgt att gå tll jobbet, framhåller Camlla. Sahlgrenska Unverstetssjukhuset God stämnng, högt tempo och framåtanda Vårt verksamhetsområde - Medcn, Geratrk och Akutmottagnng Östra - är en verksamhet med god stämnng, framåtanda och v är kända för att ovanlgt snabbt ta tll oss och utveckla nya arbetssätt. V har utvecklat ett personcentrerat arbetssätt där patentens delaktghet och teamarbete är centrala delar. Vårt arbetsklmat präglas av hjälpsamhet, tydlghet och tllgänglghet. V drver ett flertal förbättrngsprojekt och ser detta som en vktg del det daglga arbetet. Verksamhetsområdet omfattar no subspecalteter, slutenvård, öppenvård och forsknngsenhet, så det fnns goda möjlgheter tll kompetensutvecklng nom verksamheten. Sedan flera år har v också en nternutbldnng tre nvåer för våra sjuksköterskor. Vdareutbldnng tll specalstsjuksköterska fnns det också möjlghet tll. V söker nu fler nyfkna och engagerade sjuksköterskor tll några av våra vårdavdelnngar. MAVA (356B) Vårdenhetschef Lnnea Björklund, , lnnea.bjorklund@vgregon.se Strokeavdelnng (354) Vårdenhetschef: Alexander Rawsthorne, , alexander.rawsthorne@vgregon.se Gastroavdelnng (352) Vårdenhetschef: Ann Lolohea, , ann.lolohea@vgregon.se

26 26 NextMeda Td för vård rättspsykatrn Skåne Vll du arbeta nom psykatrn, med tydlgt helhetsperspektv, långa vårdtder och goda resurser, ett sammansvetsat team? Välkommen tll Rättspsykatrn Regon Skåne, som erbjuder spännande karrärmöjlgheter för dg som är sjuksköterska! Inom rättspsykatrn Regon Skåne arbetar man med hela männskan en förtroendefull och trygg mljö. Kvaltetsarbetet är ständgt fokus och man arbetar tätt sammansvetsade, kompetenta team, med korta beslutsvägar och närhet tll chefer och lednng. Att modellen är framgångsrk vsar sg bland annat att rättspsykatrn Regon Skåne har kort medelvårdtd och väldgt få återfall allvarlg brottslghet. Det är en enormt gvande och utvecklande att arbeta här. V har ju några av psykatrns sjukaste patenter, som har problem på flera plan och som ofta har flera komplexa dagnoser. Det nnebär att v får vara lte av detektver, för att htta ngångar tll patenterna. Det är en utmanng och samtdgt otrolgt spännande, berättar Marcus Andersson, kvaltetssjuksköterska på rättspsykatrn Hässleholm. Marcus, som är utbldad psykatrsjuksköterska, har arbetat nom rättspsykatrn sedan Han får medhåll av sn enhetschef, psykatrsjuksköterskan Camlla Andersson. Hon hade först nte en tanke på att arbeta nom psykatrn när hon började läsa tll sjuksköterska, men 2001 kom hon tll Camlla Andersson, enhetschef och Marcus Andersson, kvaltetssjuksköterska på rättspsykatrn Hässleholm. Foto: Danel Larsson Hässleholm på praktk och ändrade helt uppfattnng. Ett par år senare, när Camlla var färdg sjuksköterska, sökte hon sg tllbaka och har arbetat här sedan dess. V är måna om att skapa långsktga, förtroendefulla allanser med våra patenter. Rättspsykatrn Regon Skåne erbjuder en trygg och lugn mljö och långvarg uppföljnng när patenterna övergår tll öppenvården, berättar hon. Goda resurser En stor fördel med att arbeta nom rättspsykatrn är att vården generellt Mara Lavesson, sjuksköterska på Rättspsykatrskt centrum, RPC, Trelleborg. har goda resurser. Mara Lavesson är legtmerad sjuksköterska sedan 23 år och med lång erfarenhet av olka vårdformer. Hon sökte sg tll rättspsykatrn för 2,5 år sedan och arbetar dag på Rättspsykatrskt centrum, RPC, Trelleborg, som är ett helt nytt sjukhus för rättspsykatrsk heldygnsvård samt forsknng och utbldnng. Jag vlle ha en större stabltet och kontnutet mtt arbete. Här har jag väldgt rmlga arbetsvllkor och känner mg tllfredsställd med mn arbetsnsats. Patenter slussas nte fram och tllbaka mellan olka nstanser, utan stannar tlls de är färdgbehandlade. Det är också rolgt att arbeta en så fn och läkande mljö och ändamålsenlga lokaler. Jag har td och utrymme att göra ett bra jobb. Det har vart ett fantastskt lyft för mg, både professonellt och prvat, säger hon. Foto: Ramona Bach Intresseområden För den som är ntresserad av att utvecklas professonellt fnns möjlghet tll fördjupnng nom olka ntresseområden. Mara, exempelvs, är etkombud och har utbldat sg tll MI-coach, det vll säga coach nom motverande samtal. Detta är en teknk som är en grundpelare stödsamtalen och omvårdnadsarbetet och något som all personal utbldas nom. Fortfarande fnns en del fördomar och mssuppfattnngar om rättspsykatrn, menar Mara, Camlla och Marcus. Många tror att det är farlgt eller hotfullt, men faktum är att det mycket sällan förekommer någon form av våld eller hot, tvärtom är arbetsmljön väldgt god. Här trggas ngen persona- len av eventuella provokatoner. V har nget strafftänkande, utan vår roll är att vårda svårt sjuka personer utan att döma och att se deras möjlgheter. Personalen är enormt kompetent och ser alltd männskan bakom brottet. Rättspsykatrn Regon Skåne erbjuder utvecklng och karrärmöjlgheter för såväl grundutbldade sjuksköterskor som psykatrsjuksköterskor. För den som vll arbeta nom rättspsykatrn är personlga egenskaper är det vktgaste, framhåller alla tre. Empat, påhttghet och ett genunt männskontresse kommer man långt med. Sedan fnns det mycket ntroduktonsutbldnng och kompetensutvecklng för att man ska komma n jobbet och trvas och utvecklas hos oss. V arbetar med både specalserad rättspsykatrsk slutenvård och öppen rättspsykatrsk vård. Efter att ha vårdats hos oss ska man kunna komma ut tll ett normalt, fungerande lv samhället. I Skåne döms crka 40 personer per år tll rättspsykatrsk vård. V har avdelnngar Helsngborg, Hässleholm och Trelleborg. V har dessutom öppenvårdsmottagnngar Helsngborg, Hässleholm och Malmö.

27 27 NextMeda Basår ger nyutexamnerade sjuksköterskor trygg start V vll ge våra nya sjuksköterskor en bred ntrodukton och goda förutsättnngar tll en trygg start yrkeslvet. Det säger Ulrka Adamsson, PA-konsult vd Hallands sjukhus, där alla nyutexamnerade sjuksköterskor börjar sn anställnng med ett basår. Hallands sjukhus, som omfattar sjukhusen Halmstad, Varberg och Kungsbacka, erbjuder sedan drygt ett år tllbaka alla nyutexamnerade sjuksköterskor ett basår. V har nära dalog med sjuksköterskestudenter, våra egna sjuksköterskor och chefer samt Vårdförbundet arbetat fram ett basår som omfattar alla sjuksköterskor som är nya yrket, berättar Ulrka Adamsson. Nyutbldade sjuksköterskor som anställs nom sjukhuset får sn grundplacerng på en avdelnng, ngår ordnare bemannng och får därutöver extra förmåner form av bland annat schemalagd reflekton, utbldnng, studebesök och en ny--yrket-coach som bstår med personlg och praktsk handlednng och följer sn adept under hela det första året. Ulrka Adamsson poängterar att basåret nte är något frstående program utan Hallands sjukhus sätt att ntroducera nya sjuksköterskor på. Alla nya sjuksköterskor, oavsett vlken avdelnng de börjar jobba på, får samma ntrodukton och utbldnng. V är övertygade om att basåret leder tll tryggare sjuksköterskor och därmed också säkrare och bättre vård för patenterna. Hon påpekar att basåret även ger de nya sjuksköterskorna en bättre helhetssyn på vården, under året fnns det tll exempel möjlghet att byta tll annan placerng om så önskas. Oavsett om man väljer att byta eller nte ger basåret en bred nblck verksamheten där de nyanställda möter medarbetare från olka enheter och med olka medcnska nrktnngar. Vår tanke är att dessa möten ska bdra tll en framtda arbetsrotaton. Det fnns många sätt att utvecklas på, ett kan ju vara att byta nrktnng eller avdelnng nom sjukhuset. Lärorkt år Lsa Roos blev färdg sjuksköterska december 2015 och sökte sg därefter tll Hallands sjukhus. Hon har nylgen avslutat stt basår på akutmottagnngen. Ulrka Adamsson, PA-konsult, Cathrne Klppedahl, avdelnngschef, Lsa Roos, sjuksköterska och Kerstn Skoglund Fredrksson, avdelnngschef. Foto: Tobas Rygert Det har vart ett lärorkt och väldgt rolgt år. Vsst, det har vart stresssgt bland men jag har alltd haft stort stöd av mna kollegor vlket gjort att jag känt en stor trygghet även när det vart lte hektskt. Det gångna årets återkommande reflektonstllfällen är något hon rankar mycket högt. Jag uppskattade verklgen samtalen med andra sjuksköterskor som lksom jag var helt nya yrket. Utbldnngsdagarna då v bland annat fck fördjupade kunskaper vanlga sjukdomar var också värdefulla. Totalt sett var basåret jättebra, det gav en mg en trygg och säker start yrket. Gynnar alla Cathrne Klppedahl, avdelnngschef på akuten, konstaterar att vården dras med stora utmanngar, nte mnst när det gäller att rekrytera nya sjuksköterskor och få dem att stanna kvar. V vll ge våra nya sjuksköterskor bästa möjlga förutsättnngar för att ta sg n och fnna sg tll rätta stt nya yrke. Basåret är en vktg del det arbetet. Kerstn Skoglund Fredrksson som också är avdelnngschef på akuten, nckar nstämmande. Inte mnst de organserade reflektonstllfällena där de nya sjuksköterskorna kan mötas för att utbyta erfarenheter är av stort värde, det är vktgt att få se hur andra har det och hur det fungerar på andra avdelnngar. Erfarenhetsutbyte mellan kollegor har alla nytta av, även vården stort. Hon konstaterar att det är stor skllnad på att vara nybakad sjuksköterska dag jämfört med hur det var för 20, 30 år sedan. Idag måste du kunna mycket mer redan från början. Att studera tre år för att sedan komma ut en verklghet som nte alltd stämmer med vad skolan säger, är en utmanng sg. Basåret ger de nya en grupptllhörghet och ytterlgare tllfällen tll lärande och reflekton vlket jag tror är oerhört vktgt för att v ska kunna attrahera och behålla nya sjuksköterskor. Basåret är tll för dg som är nyutbldad sjuksköterska eller har högst sex månaders erfarenhet. Under ett basår på Hallands sjukhus får du: Schemalagda utbldnngs-, reflektons- och studebesöksdagar Schemalagda träffar med en egen ny--yrket-coach Möjlghet att välja tjänstgörng på en eller två placerngar Vll du jobba hos oss på Hallands sjukhus? Kontakta gärna Ulrka Adamsson, ulrka.adamsson@regonhalland.se på HR-avdelnngen för nformaton.

28 28 NextMeda Framtdens Vårdavdelnng smart vård utförd av rätt kompetens Framtdens vårdavdelnng ska erbjuda smart vård där rätt kompetens utför rätt arbetsuppgft, säger Jesper Karlsson, vårdenhetschef för Akutvårdsavdelnngen vd Nyköpngs lasarett, där man genom att utmana gamla arbetsstrukturer vll skapa nya arbetssätt och hållbar arbetsmljö. Jesper Karlsson, vårdenhetschef för Akutvårdsavdelnngen vd Nyköpngs lasarett och Cecla von Alten Brandt, projektledare för Framtdens vårdavdelnng. Foto: Mare Lnderholm På AVA, akutavdelnngen vd Nyköpngs lasarett, pågår ett projekt där nya arbetssätt och teamsammansättnngar ska testas syfte att skapa Framtdens vårdavdelnng. V har en utmanng att hålla vårdplatser öppna och möta det vårdbehov som fnns. Samtdgt dras v med en arbetsstruktur som nte rktgt svarar upp mot dagens stuaton. Lösnngen måste vara att jobba smartare och annorlunda, säger Cecla von Alten Brandt, projektledare för Framtdens vårdavdelnng. Under de kommande två åren ska gamla sannngar om bemannng och arbetsformer granskas och frågasättas syfte att htta nya moderna arbetssätt och sammansättnngar av arbetslag. Alla medarbetare på avdelnngen kommer att nvolveras och aktvt delta förändrngs- och förbättrngsarbetet som bland annat handlar om att utveckla vårdnära servce, förenklad läkemedelshanterng och vårdnära IT-stöd. V kommer också att pröva nya arbetstdsmodeller med arbetstdsförkortnng. Tanken är att AVA Nyköpng ska fungera som en testavdelnng där det som utvecklas sedan ska föras vdare ut organsatonen, förklarar Cecla von Alten Brandt. Kompetensförskjutnng Utvecklng av nya arbetsstrukturer kräver en omfördelnng av de olka yrkesrollernas arbetsuppgfter. Idag är det sjuksköterskor som tar hand om det mesta vad gäller tll exempel medcnerng, rapporterng och dokumentaton. Tanken är att v ska flytta över en del av dessa arbetsuppgfter tll undersköterskorna som sn tur måste släppa vssa tradtonella uppgf- ter tll Vårdnära Servce. Här ngår alla krnguppgfter som fnns vården men som nte kräver en sjukvårdsomhändertagande utbldnng, förklarar Jesper Karlsson. För att lyckas med en sådan förändrng krävs ändrng av dagens atttyder och uppfattnngar om vad som är en sjuksköterskas uppgft och nte. Faktum är att v nom vården stter ganska fast gamla konventoner. Det är verklgheten väldgt få arbetsuppgfter som rent legalt lgger på sjuksköterskans bord. V vll skapa en vård där rätt kompetens utför rätt arbetsuppgft, säger Jesper Karlsson. Start höst Projektet kommer att starta stor skala tll hösten. Men redan nu har en del nya tankar börjat föras n verksamheten. Det handlar om små förändrngar men som ändå gett stor genomslagskraft. Ett exempel på det är pulsmöten, det vll säga daglga avstämnngsmöten, där alla yrkeskategorer teamet samlas en kort stund för att stämma av utfrån sn professon, för att effektvsera arbetet under arbetspasset. En annan nyhet är tavelmöten som handlar om avrapporterng mellan arbetspassen, förklarar Cecla von Alten Brandt. Avdelnngen kommer också att vara delaktg utprovnng av nya, vårdnära teknska lösnngar. Ett delprojekt handlar om förenklad läkemedelsservce med bland annat förfyllda sprutor, läkemedelsautomater och farmaceutskt stöd och dgtalserng av läkemedelsförråd. Välkomnas Catarna Hansson, undersköterska, som arbetat på AVA sedan höstas, gl- lar tanken med Framtdens vårdavdelnng. Mycket görs för att man tror att det ska vara på ett vsst sätt. Ta tll exempel kontakterna med kommunen, den kommunkatonen tar enormt mycket td för våra sjuksköterskor. Här skulle v undersköterskor kunna avlasta enormt. En kompetensförskjutnng av arbetsuppgfter ser hon som en möjlghet för undersköterskor att framtden få utföra mer kvalfcerade arbetsuppgfter. Det kanske nte är så att det är sjuksköterskor som ska sköta all admnstra- ton och dokumentaton? Om v tar över en del av arbetet kan de stället ägna mer td tll medcnska arbetsuppgfter vlket alla tjänar på, framförallt patenterna. Projektet ska löpa över två år och utvärderas kontnuerlgt. Vår förhoppnng är att Framtdens Vårdavdelnng för med sg att alla medarbetare arbetar på sn högsta kompetensnvå, erbjuder en bättre arbetsmljö och även leder tll kortare vårdtder där patenterna får personcentrerad vård under den td de är nlagda, fastslår Jesper Karlsson. Kom och jobba hos oss Vll du arbeta på en avdelnng där nya arbetssätt och teamsammansättnngar ska testas syfte att skapa framtdens vårdavdelnng? Kontakta: Jesper Karlsson, vårdenhetschef för AVA, Nyköpngs lasarett Tel: eller e-post: jesper.karlsson@dll.se Vll du vara med och delta arbetet då gamla sannngar fråga om bemannng och arbetsformer ska granskas och frågasättas syfte att htta nya moderna arbetssätt och sammansättnngar av arbetslag? Cecla von Alten, projektledare för projektet Framtdens vårdavdelnng Tel: eller e-post: cecla.vonaltenbrandt@dll.se Akutavdelnngen vd Nyköpngs lasarett ska utveckla nya arbetssätt och fungera som testavdelnng för utvecklandet av vårdnära servce, förenklad läkemedelshanterng och utvecklandet av vårdnära IT-stöd för den övrga organsatonen. Var med den spännande utvecklngen. Kom och jobba hos oss. Alla Landstnget Sörmlands ledga tjänster httar du här:

29 29 NextMeda Utbldnngstjänst gjorde valet lätt Utbldnngstjänsten nnebär att jag behåller mn grundlön under studetden, en bdragande faktor tll att jag nu specalserar mg nom yrket. Det säger Therese Lndén, sjuksköterska på Unverstetssjukhuset Lnköpng som studerar tll anestessjuksköterska. Therese Lndén vsste tdgt vad hon vlle arbeta med som vuxen. Ett par år efter gymnaset började hon på sjuksköterskeutbldnngen och fck efter sn examen jobb nom nfektonsvården på Unverstetssjukhuset Lnköpng (US). Efter sex år kände jag att det var dags för vdareutvecklng men tvekade lte krng vlken nrktnng jag skulle välja, det stod mellan anestes och IVA. För att lättare kunna fatta ett beslut sökte Therese en tjänst på US operatonsavdelnng. Jag vsste att de hade allmänsjuksköterskor som tog hand om patenter på pre- och post-operatva avdelnngen och bemannade mottagnngen för dagkrurgska patenter. I dessa tjänster ngck även schemalagd hospterng med operatons-, narkos- och ntensvvårdssjuksköterska. För mg var det en utmärkt möjlghet att få testa olka n- Regon Östergötlands mest omfattande uppdrag är att erbjuda nvånarna Östergötland en bra hälso- och sjukvård, där även tandvård ngår. Inom den högspecalserade vården har Regon Östergötland också ett regonoch rksansvar. Therese Lndén, sjuksköterska på Unverstetssjukhuset Lnköpng. Foto: Lasse Hejdenberg rktnngar och htta mn fortsatta väg nom yrket. Eftersom det är brst på specalstsjuksköterskor fnns det nom Regon Östergötland möjlghet att söka utbldnngstjänster som nnebär att allmänsjuksköterskor kan få gå en specalstutbldnng med bbehållen grundlön. Therese sökte en tjänst och läser sedan höstas vdare tll anestessjuksköterska. Snart färdg Utbldnngstjänsten nnebär även att Therese, efter avslutade studer, är garanterad en anställnng på US operatonsavdelnng. Stödet från Regon Östergötland är en bdragande faktor tll att jag valde att gå utbldnngen just nu. Jag har två små barn hemma, att bara leva på studebdrag hade vart tufft. Att kunna ha en bbehållen grundlön under studetden gjorde att beslutet om specalserng var betydlgt lättare att ta. Idag är hon halvvägs genom utbldnngen, tll sommaren är det dags för examen. Jag ser fram emot att bl färdg, börja jobba som anestessjuksköterska och skaffa mg den erfarenhet som krävs för att kunna bl lka bra yrket Regon Östergötland Lnköpng Tel: E-post: regon@regonostergotland.se som alla kollegor jag haft förmånen att få gå bredvd på avdelnngen. Anestes är ett brett och spännande område och jag kommer helt klart att vlja fortsätta utvecklas, på Unverstetssjukhuset Lnköpng fnns alla möjlgheter. Årets utbldnngstjänster Regon Östergötland söker du från och med den 1 mars tll och med den 18 aprl. Sök här: NextMeda V kan göra skllnad männskors lv Ett frtt yrke med varatonsrka patentmöten samt goda utbldnngs- och utvecklngsmöjlgheter. Det är några av skälen tll varför Marcus Waller och Carolne Hagström valt att arbeta som ambulanssjuksköterskor hos Falck, en av landets ledande ambulansaktörer. Marcus Waller vsste tdgt att han vlle vdareutblda sg tll ambulanssjuksköterska. Jag älskar mtt jobb. Man får verklgen använda sna förmågor tll problemlösnng och att hantera komplexa händelser, säger Marcus Waller. Han uppskattar också det teambaserade arbetssättet och möten med patenter lvets alla åldrar, från nyfödda tll männskor mtt karrären och äldre. Jag gllar tempoväxlngen arbetet, ena stunden stter du hos en äldre männska, nästa stund kallas du tll en akut stuaton som kräver fokus och skärpa. Du känner verklgen att du kan göra en skllnad. Teambaserade lösnngar Carolne Hagström har arbetat som ambulanssjuksköterska sedan Falck Ambulans bedrver ambulanssjukvård på uppdrag av landstngen och regonerna Stockholm, Skåne, Östergötland, Västerbotten, Västernorrland samt på Gotland. Verksamheten kännetecknas av att alltd sätta patentens bästa centrum, högsta kvaltet, en väl utvecklad arbetsmljö och fokus på utvecklng av ambulanssjukvården. V är stolta över att ha ansvar för en verksamhet som är så nära männskors vardag och som representerar en grundläggande trygghet för alla vårt samhälle. Det är ett ansvar som v har lång erfarenhet av att axla. Vll du bl en del av oss? V söker dg som vll jobba vår ambulansverksamhet, både för sommarvkarat men också för tllsvdareanställnng. Läs mer på Carolne Hagström och Marcus Waller, ambulanssjuksköterskor hos Falck Ambulans. Foto: Jan Nordén Jag stortrvs med mtt jobb. V får en bred kunskap nom många områden. Jag gllar också frheten och omväxlngen och att v tllsammans försöker htta de bästa lösnngarna varje stuaton. Den teknska och medcnska utvecklngen gör det möjlgt att bedrva högkvalfcerad vård redan hemmet hos patenterna. Tdgare var ambulansen en transportorgansaton, dag är den ett högteknologskt moblt akutntag. Det har skett en fantastsk utvecklng. V kan utföra väldgt mycket redan ambulansen och det känns oerhört menngsfullt att tdgt kunna sätta n lvräddande nsatser. Korta beslutsvägar Både Carolne och Marcus värdesätter Falcks satsnngar på fortbldnng och kompetensutvecklng. Varje år får varje anställd to utbldnngsdagar. Utöver det fnns många kurser och utbldnngar att välja på, menar Marcus. V får verklgen ägna oss åt det v brnner för. V arbetar aktvt med att utveckla strateger för eventuella terrordåd och v får även tränng hur v effektvt hanterar hotfulla stuatoner, vlket skapar en trygghet. Falck har en god organsaton, menar Marcus, med tllgång tll psykologsk kompetens och kamratstödjare som kan stötta och hålla avlastnngssamtal. Jag uppskattar även att beslutsvägarna är korta och att det går att påverka sn lön och karrärutvecklng. V jobbar ganska ntensvt när v är tjänst. Men v är också ledga mycket. Det ser jag som en stor fördel.

30 30 NextMeda Flexbltet, frhet och god lön mtt val föll då på Dedcare! Efter no år yrket som sjuksköterska kände Stefan Harde att han vlle göra något nytt och prova på lvet som konsult. Jag vlle ha allt, bra kontaktperson, spännande uppdrag, flexbltet, frhet och en god lön. Efter att ha gjort en grundlg research bland bemannngsföretagen, föll valet på Dedcare eftersom de även har kollektvavtal med allt vad det nnebär. Anna Wolmhag konsultchef, understryker vkten av att ha kollektvavtal. Det är vktgt att man som konsult känner en trygghet vlket v kan erbjuda form av pensonsparande, försäkrng tll och från arbetsplatsen samt under arbetstden. Stefan Harde arbetar nu som konsult på Dedcare och varerar stt arbete mellan flera olka uppdragsgvare tll Dedcare. Mn konsultchef vet att jag blr uttråkad om jag är mer än ett halvår på samma ställe. Dedcare ger mg chansen att varera mellan olka uppdrag vlket ger mg omväxlng och ständgt nya utmanngar. Utvecklande Tone Undvall sökte sg efter drygt ett år nom landstnget tll Dedcare. Jag hade bestämt mg för att göra en långresa och valde Dedcare eftersom jag nte vlle bnda upp mg och för att det var bättre betalt, det skulle helt enkelt gå snabbare att spara hop tll resan. När v möts har Tone precs kommt hem från en halvårslång resa tll Kna. För mg är det perfekt att jobba mycket peroder för att sedan kunna resa väg och ändå ha ett jobb som väntar när jag kommer hem. Stefan flkar n att jobbet som konsultsjuksköterska också är väldgt utvecklande. Jag har tll exempel vart nom området neurolog både Ystad, Trelleborg, Malmö, Lund och Helsngborg. Det är extremt lärorkt att se skllnaderna och där jag både kan lära nytt och föra kunskap vdare. Anna Wolmhag bekräftar att Dedcare har avtal med ett stort antal sjukhus, regoner och kommuner. Mn uppgft är att se tll våra sjuksköterskors önskemål och behov och uppmuntra dem tll att prova ett nytt område. Uppdrag fnns nom alla olka nrktnngar och specalteter. Anahta Rezvan, konsult och Carolne Lngstedt, konsultchef hos Dedcare Göteborg. Foto: Patrk Bergenstav Alla förutsättnngar För Anahta Rezvan var det en flytt som fck henne att söka sg tll Dedcare. När famljen flyttade tll Göteborg sökte jag mg tll Dedcare för att få tllfälle att prova på lte olka verksamheter. Efter ett drygt halvår som konsult konstaterar Anahta att det var ett rktgt beslut. Idag arbetar Anahta på en hjärtavdelnng som hon har största erfarenhet av. Tone Undvall, konsult, Stefan Harde, konsult och Anna Wolmhag, konsultchef hos Dedcare Malmö. Foto: Carolne Jacobsen De har ansträngt sg för att htta ett uppdrag som passar just mg och jag uppskattar verklgen att Dedcare lyckats få fram precs ett sådant jobb som jag önskade. Carolne Lngstedt, som är Anahtas konsultchef Göteborg understryker vkten av att htta rätt uppdrag som både uppfyller konsultens önskemål och som matchar kundernas krav på erfarenhet och kompetens. V arbetar hårt för att våra sjuksköterskor ska ha en tät och nära kontakt med oss konsultchefer. Det är vktgt att v följer upp deras placerng och att de nte känner sg bortglömda när de är ute och jobbar. För att trvas som bemannngssjuksköterska är det, enlgt både Carolne och Anahta, vktgt att vara flexbel och kunna ta seden dt man kommer. Som konsult hoppar du n med kort varsel, kastas n verksamheten och förväntas jobba från dag ett. Därför är det vktgt att man känner sg trygg sn sjuksköterskeroll och nte är rädd för att prova nya saker. Att arbeta som konsult på Dedcare Nurse är utvecklande och du lär dg ständgt nya saker. Du får möjlghet att prova på nya arbetsplatser och varera dg mellan olka nrktnngar vlket nnebär att du ständgt utvecklas dn professon som sjuksköterska säger Carolne, sjuksköterska och konsultchef. Dedcare AB är ett framgångsrkt bemannngsföretag vårdbranschen som startade sn verksamhet redan Företaget hyr ut och rekryterar läkare, sjuksköterskor och annan personal nom vården. Tjänsterna nkluderar allt från att förse prvata och offentlga vårdgvare med enstaka vkarer över dagen tll att bemanna hela avdelnngar, enheter eller operatonsteam. Idag bemannas vården både Sverge och Norge av Dedcare. Dedcare ska förse marknaden med den kompetens som, tllfällgt eller permanent, tllgodoser behovet av kvalfcerad personal nom vård, socalt arbete och pedagogk tll bästa prs. Dedcare ska på ett ansvarsfullt och hållbarhet sätt bdra tll männskors hälsa, utvecklng och lvskvaltet. Dedcare Nurse Sankt Erksgatan 44, 5 tr Stockholm Tel: E-post: nurse@dedcare.se

31 31 NextMeda Arbeta med de senaste teknkerna och metoderna på Karolnska Huddnge Under 2019 kommer Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge att flytta delar av sn verksamhet tll en ny byggnad för operaton, nterventon och radolog. Syftet är att skapa en hållbar och attraktv vårdmljö som medför bästa möjlga förutsättnngar att utforma framtdens hälso- och sjukvård. Stockholm är en av de europeska regoner som växer snabbast. Det ställer stora krav på att ha en vårdsektor som lgger utvecklngens absoluta framkant. Som en del av sn toårga nvesterngsplan för hälso- och sjukvården bygger Stockholms läns landstng samverkan med Karolnska Unverstetssjukhuset och Locum en ny en ny behandlngsbyggnad nnehållande operatonsavdelnng, röntgenavdelnng, nterventonsavdelnng och sterlteknsk avdelnng. Flytten kommer att erbjuda många spännande förändrngar, såväl för patenterna som för oss sjuksköterskor. V på ango- och nterventonsavdelnngen kommer att få arbeta hybrdsalar samverkan med personal från operaton en tvärdscplnär mljö. I anslutnng kommer det att fnnas en MR- och en DT-scanner, så det kommer att bl väldgt utvecklande och mycket nytt, säger röntgensjuksköterskan Tove Törner. Komplcerade och nsprerande fall Kollegan Mkael Dahlström, MR-placerad röntgensjuksköterska, betonar även han att det utökade samarbete mellan avdelnngar kommer att medföra en välkommen kompetensutvecklng. V kommer att få patenter drekt från hybrdsalarna och utvärdera dem under arbetets gång och det ska bl väldgt spännande att få den nskten andra specalteter. V har prvleget att redan nu arbeta med den allra nyaste utrustnngen, men efter flytten kommer v att ha sju MR-kameror tll skllnad mot dagens fyra och det nnebär att det fnns rum för fler sjuksköterskor med rätt kompetens. Unverstetssjukhusen är ledande teknkutvecklng och därför läggs det ett annat fokus på spjutspetsforsknng här än på mndre sjukhus. Det är verklgen en lärande och utmanande mljö. Både Mkael och Tove framhåller att det är just utmanngen och varatonen som är de bästa aspekterna med att arbeta på Karolnska Unverstetssjukhuset. V handskas med de mest komplcerade fallen och patenter som verklgen är behov av högspecalserad vård. Det är stmulerande och nsprerande och man får ständgt ta del av nya metoder och rön, säger de. Modern vård moderna lokaler Då Huddnge sjukhus byggdes var det den största vårdbyggnad som dttlls uppförts Sverge, och sjukhuset har utvecklats takt med nya behandlngsmetoder och teknker. Specalstsjuksköterska operaton, Johanna Fahlen, ser också hon fram emot de nya lokalerna och säger att hon är övertygad om att modern vård mår bra av moderna lokaler. Arbetet här omfattar en avancerad masknpark och nydanande arbetsme- Ny avdelnng för pre/postoperaton. toder och det ställer höra krav på lokalerna, nte mnst vad gäller utrymme. Jag ser fram emot en ny, fräsch byggnad som bas för en engagerande arbetsmljö och som passar progressv sjukvård. Oändlga utvecklngsmöjlgheter Hon konstaterar att den nya byggnaden kommer att nnebära spännande Vll du bl vår nya kollega? Att jobba som sjuksköterska på ett unverstetssjukhus ger möjlgheter att utvecklas dtt yrke då v har ett högspecalserat uppdrag och arbetar med att ntegrera vård, forsknng och utbldnng. Alla våra ledga tjänster httar du på: karolnska.se/jobba-hos-oss utvecklngsmöjlgheter, men understryker att alternatven för att kompetensutvecklas och lära sg nytt är extensva redan dag. V har oändlgt med möjlgheter. Hela Karolnska är en spännande utmanng och det hänger på en själv hur man vll ta sn karrär vdare, men när v flyttar n de nya lokalerna kommer v att ha chansen att få vara med och bygga upp forsknng och utvecklng av metoder för morgondagen ända från början. Arbetet kommer att vara otrolgt spännande och kommer att kräva mycket kreatvtet och flexbltet. Det är något jag verklgen ser fram emot, avslutar hon. Illustraton: Whte arktekter Karolnska Unverstetssjukhuset är dag ett av Europas främsta unverstetssjukhus med crka medarbetare. I Stockholmsregonen har v ett särsklt ansvar för den högspecalserade vården och tllsammans med Karolnska Insttutet bedrver v utbldnng och världsledande forsknng. V har just påbörjat en förändrngsresa och ambtonen är hög där v utvecklar ett unverstetssjukhus som skapar värde för patenterna. V ska mäta oss med de bästa världen nom allt från medcnska resultat tll patenternas upplevelse av vården. V nför nu en ny organsaton, där v bygger verksamheten utfrån våra patenter och arbetar nterprofessonella och nterdscplnära team runt varje patentgrupp. Johanna Fahlen, specalstsjuksköterska operaton. Foto: Gonzalo Irgoyen Karolnska Unverstetssjukhuset Stockholm Karolnska Huddnge ny byggnad för operaton, nterventon och radolog. Illustraton: Whte arktekter Tove Törner, röntgensjuksköterska och Mkael Dahlström, MR-placerad röntgensjuksköterska. Foto: Gonzalo Irgoyen Huddnge: Solna: karolnska.se

32 32 NextMeda Utvecklande och varerad mljö på operatonsklnken Operatonsklnken regon Västmanland präglas av lyhördhet och en mycket varerad arbetsmljö som skapar utmärkta förutsättnngar för fördjupnng och utvecklng. Samtdgt fnns ett tydlgt fokus på forsknng och kvaltetsarbete. Den senaste tden har lednngen på operatonsklnken regon Västmanland tagt krafttag för att åtgärda den brst på utbldad personal som genomsyrar den svenska vården. För klnkens medarbetare har satsnngarna gett konkreta och glädjande resultat det daglga arbetet. Regon Västmanland satsar starkt på rekryterng och utbldnng nom ntensvvård, anestes och operaton. Klnken rekryterar även sjuksköterskor som nte har en specalserng och erbjuder dem möjlgheten att skaffa sg en sådan utbldnng. De som studerat tll operatonssjuksköterskor får studera med bbehållen grundlön. Därutöver erbjuds också kortare kurser och fortbldnngar för att v ska bl stärkta vår yrkesroll. Flera sjuksköterskor studerar magsterutbldnngar nom relevanta områden, berättar Ulrka Synnerborn, operatonssjuksköterska vd operatonsklnken. Klnken erbjuder möjlgheten för anestessjuksköterskorna att ngå en rotaton med regonens ambulansverksamhet. Syftet är att upprätthålla och Mare Magnusson, arbetsledare och ntensvvårdssjuksköterska och Sara Ryve, anestessjuksköterska. Foto: Anders Forngren förstärka kompetensen nom båda yrkesgrupperna. Hög kompetens och bred kunskap Ulrka får medhåll av Mare Cederborg, sjuksköterska vd uppvaknngsavdelnngen, som framhåller att klnken har en oerhört varerad och tllåtande mljö där vetgrghet, utvecklng och engagemang premeras och faclteras. V tar hand om allt från små spädbarn tll männskor som är över ett sekel gamla och det är väldgt spännande och utmanande. Arbetet på uppvaknngsavdelnngen är mycket varerande då v roterar på tre olka enheter, där en bara har hand om dagkrurgska paten- Ulrka Synnerborn, operatonssjuksköterska och Mare Cederborg, sjuksköterska. Foto: Anders Forngren ter. Det ställer höga krav på oss sjuksköterskor att ha en hög kompetens och bred kunskap, för att kunna vårda patenter från alla klnker på sjukhuset. Högspecalserad mljö Satsnngarna har också resulterat en postv och nsprerande arbetsmljö, vlket märks nte mnst på att medarbetarna trvs. V har världens rolgaste jobb och det är verklgen en fröjd att gå tll jobbet. Vår arbetsmljö är högspecalserad de flesta som arbetar här har specalstutbldnng så ngen dag är den andra lk, säger Sara Ryve, anestessjuksköterska. V har många medarbetare som arbetat här länge vlket jag tänker tyder på att man trvs med stt jobb och med sna kollegor. Som anestessjuksköterska får man möjlghet att bl rktgt duktg på att ta hand om just sna specfka patentkategorer, och därmed känna trygghet och tllfredsställelse med jobbet. Klnken uppmuntrar också engagemang nom olka ansvarsområden, där personalen dels får utrymme för fördjupnng, dels ges stor möjlghet att påverka såväl rutner som arbetsmljö. Omfattande ntroduktonsprogram Arbetsledaren och ntensvvårdssjuksköterskan Mare Magnusson nstämmer och berättar att det fnns ett stablt skyddsnät för nyanställda sjuksköterskor form av ett ntroduktons- och mentorsprogram. Här fnns alla möjlgheter att tryggt gå från nyutexamnerad IVA-sjuksköterska tll specalstsjuksköterska nom olka ansvarsområden som donaton, dalys, IVA-transporter och barn. Dessutom fnns möjlgheter att gå vdare tll en arbetsledande roll som jag har gjort. Oavsett vlken karrärväg man väljer nom klnken får man ett entusastskt bemötande från sna medarbetare. För många lockar tll exempel möjlgheten tll forsknng och den avancerade medcnska teknken, men det allra vktgaste är mötet med patenten som v vårdar. Det är ett fantastskt yrke där man kompletterar varandra teamet och får använda sna specfka kunskaper, avslutar hon. Regonen ansvarar för att du som bor Västmanland får den hälso- och sjukvård och tandvård du behöver. Regonen arbetar också för att förebygga sjukdom och stärka ndvdens självupplevda hälsa, vlket nkluderar allt från vård och hälsofrämjande arbete tll forsknng och utvecklng. V vll att all vård regonen ska vara jämlk, tllgänglg och säker. Vården ska möta nvånarnas behov, vara allmän och skattefnanserad. Våra utförare ska drvas av att vården håller god kvaltet. Regon Västmanland Regonhuset Västerås Kontaktcenter: E-post: regon@regonvastmanland.se

33 33 NextMeda Frhet och trygghet Attendos bemannngsenhet Vll du arbeta för ett av Sverges ledande omsorgsföretag och samtdgt ha maxmal frhet och flexbltet? Attendo startar nu en ntern bemannngsenhet, där du som sjuksköterska själv bestämmer när och var du vll jobba. Den nterna bemannngsenheten kommer tll en början att omfatta Attendos verksamheter Stockholmsområdet och södra Sverge. Den erbjuder såväl tmanställnng som fast anställnng tll legtmerade sjuksköterskor som vll kombnera tryggheten att arbeta för ett av de största och mest väletablerade företagen nom omsorg med den frhet som det nnebär att kunna välja uppdrag och när man vll arbeta. V vll skapa ett system där sjuksköterskor själva kan styra över sn arbetstd samtdgt som v säkerställer att v har kompetenta vkarer som snabbt kan hoppa n och täcka upp för den ordnare personalen vd frånvaro. V tror att det är många som gärna vll arbeta på det här sättet. Det kan passa exempelvs personer som studerar, arbetar deltd eller kanske har gått penson men ändå vll behålla kontakten med arbetslvet, säger Sofa Heljeld, ansvarg för rekry- Sofa Heljeld, ansvarg för rekryterng och HRutvecklng på Attendo. Attendo är en ledande prvat utförare av vård- och omsorgstjänster Norden och tllhandahåller tjänster nom äldreomsorg, omsorg tll funktonsnedsatta och ndvd- och famljeomsorg. Attendo har lång erfarenhet av att bygga egna boenden och erbjuda omsorgsplatser tll kommuner efter de lokala behoven. Den nyetablerade bemannngsenheten erbjuder legtmerade sjuksköterskor flexbla vllkor och möjlghet att arbeta nom ett brett spektrum av verksamheter. Foto: Gonzalo Irgoyen terng och HR-utvecklng på Attendo. Du har även möjlget att arbeta heltd nom bemannngsenheten. Kvaltet och lvsstl Att arbeta nom bemannngsenheten ger nte bara flexbltet och frhet. Det är också en möjlghet för sjuksköterskor att skaffa sg bred erfarenhet och kompetens på ett av Nordens ledande prvata omsorgsföretag. Attendo drver 350 äldreboenden Sverge och ledorden är kompetens, engagemang och omtanke. Detta yttrar sg bland annat att man skapat ett av branschens bästa kvaltetssystem, med en kvaltetsavdelnng som arbetar fokuserat med att skapa rktlnjer för kvaltetsarbetet. Det ger trygghet, nte mnst när man kommer n som vkare, eftersom det fnns väldgt tydlga rutner och strukturer att falla tllbaka på, framhåller Sofa. Ett annat område där Attendo utmärker sg är de lvsstlsboenden som man skapat nom äldreomsorgen. Det är boenden som är utformade så att de äldre får möjlghet att fortsätta att leva aktvt och utöva sna ntressen. Idag fnns tre nrktnngar Sport & Spa, Utevstelse & Trädgård och Kultur & Nöje, berättar Sofa. Dessa är enormt populära, både att bo på och som arbetsplats. Kvaltetsarbetet och dessa boenden gör att Attendo verklgen stcker ut. För sjuksköterskor fnns många spännande möjlgheter hos oss. NextMeda Tematskt arbetssätt högspecalserad vård formad krng patenten Sara Berg de Canese arbetar som sjuksköterska på Gastrocentrum Huddnge där Karolnska Unverstetssjukhuset är ett av Europas största unverstetssjukhus. Tllsammans med Karolnska Insttutet utgör sjukhuset ett medcnskt centrum med högt nternatonellt anseende. Gastrocentrum Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge Stockholm Tel: man nu nför ett helt nytt tematskt arbetssätt med högspecalserad vård som formas krng patenten och nnebär ett nära samarbete mellan alla de olka professoner som patenten möter under sn behandlng. Grundtanken är att patentflödet ska styra verksamheten. Vår avdelnng är numer helt nrktad på esofagus- och ventrkelcancerpatenter och v tar hand om allt som rör patenterna från nskrvnng, operaton och utskrvnng tll återbesök. Målet är att även kemoterap fnns här framtden. Sara berättar att den nya organsatonen även för med sg ett större fokus på teamet runt patenten. Det handlar om multprofessonella och multdscplnära team där v tllsammans strävar efter resultat som gör skllnad för patenten. För mg som sjuksköterska nnebär nyordnngen bland annat att jag Foto: Gonzalo Irgoyen Ett tematsk arbetssätt nnebär att sjukvården följer patenten stället för tvärtom, säger Sara Berg de Canese, sjuksköterska nom patentflödet matstrups/magsäckscancer på Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge, där man nu organserar sg med fokus på multdscplnärt teamarbete och värdebaserad vård. Gastrocentrum Huddnge har nylgen nfört ett helt nytt tematskt arbetssätt: Tema Cancer. enbart kommer att ha en läkargrupp och enbart en patentgrupp att ronda vlket kommer att skapa större kontnutet och trygghet, både för mg och patenterna. Helhetsbld Även Louse Lndh, sjuksköterska som arbetat på Gastrocentrum två år, välkomnar det nya arbetssättet. Att vården nu samlas krng patenten kommer att föra med sg både bättre samarbete och mer struktur arbetet eftersom alla medarbetare på avdelnngen, oavsett professon, får en bättre helhetsbld av patentens vård. På skt hoppas hon att den nya organsatonen även kommer att underlätta rekryterngen av nya sjuksköterskor. I takt med att v får fler ordnare sjuksköterskor verksamheten kommer v att kunna bedrva fler och större utvecklngsarbeten och på så vs bl ännu bättre på alla områden, tll nytta för både medarbetare och patenter.

34 34 NextMeda Skapa en bättre företagshälsa Ano Health strävar efter att hjälpa företag att bygga en frskare arbetsmljö där ndvden står centrum. Nu etablerar bolaget sn andra europeska HealthDesk Kalx Norrbotten och söker engagerade sjuksköterskor som vll utvecklas på ett menngsfullt sätt. Ano Health är den ledande leverantören av lösnngar nom Corporate Health Management och är för prvata och offentlga organsatoner vad läkare är för männskor. Företagets kompletta system av IT-baserade tjänster mnskar sjukfrånvaro, sänker relaterade kostnader och förbättrar affärsresultat genom ökad produktvtet och engagemang hos organsatonens anställda då hälsa, välbefnnande och säkerhet blr en ntegrerad del av det vardaglga arbetet. I över 20 år har Ano Health utvecklat och kartlagt hälsofrämjande åtgärder åt över 150 olka kunder med syftet att stötta såväl sna kunder som deras anställda och ge dem snabb väglednng nom olka frågor krng akut sjukdom, sjukfrånvaro, rådgvnng och mycket mer. Det fnns ett stort behov av att dentfera och adressera orsakerna bakom den alltjämt ökande sjukfrånvaron. Under de senaste decennerna har v sett att det allt oftare handlar om mentala och stressrelaterade problem, vlka sn tur skapar en grogrund även för fyssk ohälsa. Det handlar tll syvende och sst om välmående och säkerhet för personalen och v tllhandahåller våra kunder med ett konkret statstskt underlag för att bedrva ett effektvt kvaltetsarbete. Vktgt är dock att poängtera att alla data v samlar n hålls anonyma, Ano Health Sweden AB Klostergatan 3 E Lund Tel: E-post: nfo@anohealth.com betonar Anne-Mar Juntt, Team Leader vd företagets HealthDesk Fnland. Bredda dna kunskaper Ano Health är dag ledande Europa om att leverera en Corporate Health Management servce. En grundpelare nom arbetet är tjänsten HealthDesk, dt kundernas medarbetare kan höra av sg för att få råd och stöd vad gäller ohälsa. Alla som är verksamma här är utbldade sjuksköterskor för att medarbetarna ska få uppdaterad och relevant nformaton. Arbetet är ett utmärkt sätt att bredda sna kunskaper och få nya, nte mnst för att v satsar aktvt på fortbldnng. Det är ett ntressant och mycket omväxlande yrke, säger Anne- Mar. Öppen och postv atttyd Hon framhåller att det är vktgt för ntresserade sjuksköterskor att ha en öppen och postv atttyd samt en tydlg vlja att lära sg nya saker snabbt. V är under ständg utvecklng och även om v ofta arbetar team måste man bland våga stå på egna ben. Att ha erfarenhet nom akutsjukvård och kundservce är ett plus men nget krav, så länge man håller tankarna att ge de Anne-Mar Juntt, Team Leader vd Ano Healths HealthDesk Fnland. som rnger oss ett trevlgt och engagerat bemötande. I nuläget har v ett fantastskt arbetslag som hela tden hjälps åt och det hoppas v nu på att utöka med ytterlgare sjuksköterskor på den svenska marknaden, avslutar Anne-Mar. NextMeda Stora möjlgheter att utvecklas som sjuksköterska Charlotta Roosvall och Amanda Lundqvst är sjuksköterskor vd Medcnska och geratrska akutklnken vd Unverstetssjukhuset Lnköpng. Goda karrärmöjlgheter, generösa vllkor för kompetensutvecklng och stora möjlgheter att påverka arbetsschema och lön är några vktga skäl tll varför de stortrvs på jobbet. Det råder en het debatt Sverge om sjuksköterskor som lämnar sna arbetsplatser på grund av hög arbetsbelastnng och dålga löner. Men det fnns också goda exempel; arbetsplatser där sjuksköterskor trvs och känner sg bekräftade av sn arbetsgvare. Sjuksköterskorna Amanda Lundqvst och Charlotta Roosvall. Charlotta Roosvall är en av dem. I tolv år har hon arbetat som sjuksköterska på geratrska akutvårdsavdelnngen, GAVA. Sedan to år arbetar hon även som handledare för studentavdelnngen KUA, klnsk undervsnngsavdelnng. Jag verklgen brnner för mtt uppdrag. Jag får möta studenter och olka yrkeskategorer som blvande läkare, bomedcnska analytker och fysoterapeuter. Det är oerhört stmulerande. I samband med termnsuppehållen arbetar Charlotta som sjuksköterska på GAVA. Här vårdas patenter med exempelvs nfektoner, akuta förvrrngstllstånd och/eller demenssjukdomar. Jag får det bästa av två världar, både att arbeta med utbldnng och handlednng och att kunna fortsätta utvecklas mtt yrke som sjuksköterska. Utbldnng med full lön Amanda Lundqvst tog sn sjuksköterskeexamen Hon började egentlgen att arbeta nom psykatrn, men efter att ha jobbat en sommar på MAVA, den medcnska akutvårdsavdelnngen, bestämde hon sg för att stanna. Det är en avdelnng med en stor bredd av patenter med exempelvs nfektons-, lung- och hjärt-kärlsjukdomar. Avdelnngen har en övervaknngsenhet, MOA, för mer avancerad vård och övervaknng. Man lär sg hela tden något nytt och är ständg utvecklng. Amanda läser sedan drygt två år tll specalstsjuksköterska nom medcnsk vård och jun tar hon sn examen. Jag har kunnat kombnera studer med arbetet som sjuksköterska och haft full lön under tden. Det är en fantastsk möjlghet som fler arbetsgvare borde ta efter. Det fnns flera skäl tll varför Charlotta och Amanda har valt att stanna kvar som sjuksköterskor vd klnken. Med en ndvduell lönesättnng utfrån en specfk kompetensstege har de möjlgheter att påverka sn lön. Handlednngsuppdrag och en specalstsjuksköterskeutbldnng ger flera tusen extra påslag på lönen. Särsklda satsnngar på fort- och vdareutbldnng, mentorskap och ett teambaserat arbetssätt samt möjlghet tll rotaton nom klnken är ytterlgare några skäl, menar Amanda. V har även en schemamodell vd vår klnk som heter växla och som nnebär att v har större påverkansmöjlghet på schemaläggnngen. Det ger en stor frhet som nnebär bättre kontnutet och säkerhet då v är varandras vkarer. Och väljer v att ta pass på kort varsel eller helger kan arbetstden mnska. Det är tllfredsställande på många sätt. Vd ntresse kontakta vårdenhetschef: Sgbrtt Wllers Sgbrtt.Wllers@regonostergotland.se Tel: Lnda Harrysson Lnda.Harrysson@regonostergotland.se Tel: Unverstetssjukhuset Lnköpng Lnköpng Tel:

35 35 NextMeda Rena frskvården på Mölndals ortoped här hjälper sjuksköterskorna varandra Ortoped är så mycket mer än frakturer. På SU Mölndals ortoped arbetar sjuksköterskorna med lte av allt; smärtlndrng, magar, nfektoner. Ett bra ställe att börja karrären och kanske stanna kvar. Jag trvs så hmla bra, jag kan bara nte släppa ett så rolgt jobb, säger Ragnhld Bergström, specalstsjuksköterska som arbetat ortopedn sedan år Patenterna kommer n sjuka, v lagar dem och de kan gå hem, det är så tllfredsställande! Det är så postvt, rena frskvården! Och man får vara nära patenten, hjälpa tll med moblserng, smärtlndrng och mycket annat, säger Ragnhld Bergström. Hon arbetar på avd. 233, en av fem avdelnngar nom Sahlgrenska Unverstetssjukhusets (SU) område ortoped. Fyra av dem fnns på Mölndal, den femte på Sahlgrenska; avd 16, som behandlar skolos, dskbråck, spnal stenos och även har rksuppdrag för ortopedsk tumörkrurg. Stannade kvar Ragnhlds kollega på avd. 231, Margareta Nlsson, har arbetat här två år. Hon gjorde sn ssta praktk på avdelnngen, gck på en del andra jobbntervjuer men valde att stanna kvar på 231. Jag jobbade ett tag på medcn, men trvdes mycket bättre här. Jag kommer säkert vara kvar ett bra tag framöver, det är så ntressant! Och jag vll specalsera mg för att kunna tllföra något här. För Margaretas del var det nte bara yrkesntresset som avgjorde. Jag trvdes så bra med kollegorna, hela arbetsgruppen. Kände mg stöttad och välkommen. Här hjälps v åt mellan grupperna och mellan undersköterskor och sjuksköterskor. V curlar för varandra! Curlngen går bland annat ut på att lämna över så lte jobb som möjlgt tll nästa arbetsgrupp. 231 är en akutavdelnng och man vet aldrg vad som kan hända på nästa pass. Bra stämnng Tobas Andréasson, sjuksköterska på 232, nstämmer att stämnngen är mycket kollegal och hjälpsam, vare sg det handlar om att byta ett arbetspass eller att ställa dumma frågor. Ingen säger nej tll nåntng. Här är ett väldgt öppet klmat, nte mnst för Ragnhld Bergström, Margareta Nlsson och Tobas Andréasson är överens: Det är väldgt spännande att starta vårdkarrären som sjuksköterska nom ortoped. Mycket egenansvar gör att man snabbt blr självständg. Foto: Patrk Bergenstav lärandet. Man kan alltd fråga om man är osäker på något och alla ställer upp och hjälper varandra. På Tobas avdelnng fnns både traumasjukvård och planerade operatoner, främst proteser: höfter, knän och axlar. V har patenter som levt länge med artroser som de haft jätteont av. Och helt plötslgt: smärtan är borta! De kan stå på benet gen, det är så tacksamt och ger så mycket tllbaka, säger Tobas Andréasson. En del patenter får nfektoner av sna nya proteser och behöver antbotka. Nu har v planer på ett moblt team, som ska kunna ge antbotka ntravenöst hemmet. Det vore perfekt med tanke på hur många nfektonspatenter v har, säger Tobas Andréasson. Men alla patenter med nfekton kan nte vårdas hemma, så planer fnns att öppna en postoperatv modul med 8-10 vårdplatser och en modul med crka 14 vårdplatser för patenter som fått nfektoner déer som är ortopedens verson av framtdens vårdavdelnng. V ska öppna en avdelnng som vart stängd ett tag och då gäller det att nte falla n gamla rutner utan tänka framåt och utveckla vården, säger Margareta Nlsson. Utbldnng på arbetstd Alla nyanställda sjuksköterskor SU:s ortoped får fyra veckors bredvdgång vare sg man är erfaren eller helt ny. Och här försöker man planera n patentfr td schemat, något som ger sjuksköterskorna td att ägna sg åt olka ansvarsområden, som dokumentaton, hygenfrågor eller fallrsker. Sjuksköterskorna kan också fortblda sg genom att gå på läkarföreläsnngar på arbetstd. Även handledarutbldnng på unverstetet och specalstutbldnng tll krurg-/ortopedsköterska får göras på arbetstd. SU Mölndal är det llla storsjukhuset nom SU. Både Östra sjukhuset och Sahlgrenska sjukhuset är betydlgt större. V är ett ganska kompakt sjukhus som domneras av ortopedn, jag tror att det ger en bättre sammanhållnng än på de stora sjukhusen, säger Tobas Andréasson. Ja, man lär känna varandra bra när det nte är så stort. Man hör ju av kollegor från andra ställen att det nte alltd är så, säger Ragnhld Bergström. Ortopedn nom Sahlgrenska Unverstetssjukhuset (SU) omfattar fem vårdavdelnngar och tre mottagnngar på sjukhusen Mölndal, Sahlgrenska och Östra. På Sahlgrenska fnns också yrkesortopedn. Inom ortopedn behandlas, vårdas och rehablteras patenter med skador och sjukdomar rörelseapparaten. Här utförs akuta och planerade operatoner och behandlngar, tll exempel ledproteser höft, knä, axel, fotled och armbåge, ryggkrurg, fotkrurg och frakturer. Operatoner utförs både på dagkrurgen med hemgång samma dag och på operaton med efterföljande behandlng på vårdavdelnngarna. Ortopedn tar emot patenter från hela Sverge nom specalområden som fot-, rygg-, protes- och artroskopsk krurg. Tel: omrade-3/ortoped/

36 36 NextMeda Sjuksköterskor drver eget på akuten kortare arbetstd med full lön på natten På Drottnng Slvas barn- och ungdomssjukhus vårdar man hela famljen, nte bara barnet. På några enheter gäller 30-tmmarsvecka med full lön för sjuksköterskor som jobbar natt. Och på akuten drver sjuksköterskor egen mottagnng sedan ett år tllbaka. Jag är väldgt stolt över mn arbetsplats, säger Emma Gyllander, IVA-sköterska på Drottnng Slvas barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) Göteborg. Jag vet ju att v på BIVA bedrver en avancerad vård som kräver oerhört mycket av personalen. Men v hjälps åt och det är ett fantastskt arbete! Och BIVA får hjälp från många olka håll på sjukhuset. V kan engagera lekterapn eller andra resurser för att det ska bl så bra som möjlgt för syskon och föräldrar. Det är nte bara det sjuka barnet v vårdar här, utan hela famljen, säger Emma Gyllander. Hon får medhåll av barnsjuksköterskan Ewelna Wadman på avdelnng 323. Där vårdas hjärtsjuka barn som är bara några tmmar gamla och upp tll tonårngar som är nästan vuxna. Drottnngs Slvas barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) Göteborg fck stt nuvarande namn Det är Sverges största barnsjukhus med crka anställda. DSBUS lgger på Östra sjukhuset och är en del av Sahlgrenska Unverstetssjukhuset (SU). Barnsjukhusets slutenvårdsverksamheter består bland annat av: Avd. 321, barncancercentrum, dagvård Avd. 322, barncancercentrum Avd. 323, barnkardolog, nklusve hjärtkrurgsk vård Avd. 324/325, barnmedcn Avd. 326/327, barnkrurg Avd. 328, barn-iva Avd. 330, akut korttdsavdelnng Avd. 334, barnmedcn Regonhablterng Drottnng Slvas barn- och ungdomssjukhus Rondvägen Göteborg Tel: V har högt tak och ett gott stöd varandra, det är väldgt skönt, säger barnsjuksköterskan Anette Karlsson (sttande) med kollegorna (stående från vänster) Ewelna Wadman, Emma Astonson och Emma Gyllander. Foto: Patrk Bergenstav Det är en utmanng och rolgt att nte veta om jag på dagens arbetspass ska möta nyfödda eller 17-årga patenter. Jag måste kunna bemöta och ta hand om båda två. Och deras orolga föräldrar, säger Ewelna Wadman. Hon arbetar nu enbart natt, vlket på barnkardologen och barnmedcn är extra förmånlgt och har gjort det mer attraktvt att arbeta natt, nte bara för nattllägget på kr månaden. V som jobbar natt har en arbetstdsförkortnng från 38,5 tll 30 tmmar veckan. Jag gör tre nätter veckan men får betalt för en heltdstjänst, berättar Ewelna Wadman. Mndre belastnng med nattarbete Emma Astonson, sjuksköterska på allmänmedcnska avdelnngen 324/325, växlar mellan att arbeta natt och dag, längre peroder. Hon märker tydlgt att nattperoderna slter mndre på henne. Jag känner en klart mndre belastnng på mg när jag arbetar mna 30-tmmarsveckor på natten. I stället för kanske fem pass veckan blr det tre pass veckan och det gör väldgt stor skllnad. Även om jag måste sova på dagen, så fnns det en annan td för återhämtnng, säger Emma Astonson. V enas om att det är något specellt med barnsjukvård; känsloladdat och utmanande för det stora ansvarets skull, samtdgt det kanske fnaste och mest belönande en sjuksköterska kan ägna sg åt. Självklart har v våra tuffa stunder, men det har all sjukvård, säger Emma Astonson. Och barn ger så otrolgt mycket glädje tllbaka, det stärker mg så mycket. Mtt det svarta kan det vara så ljust och postvt, det är häftgt! Ewelna Wadman vttnar om kollegor som tycker det är svårt att plötslgt ta ansvar för sjuka barn eftersom sjuksköterskutbldnngen nte nnehåller så mycket barnkunskap. Men hos oss är man aldrg ensam, även om alla har mycket att göra. Vll man ha hjälp, så får man hjälp! Td för reflekton Mentorssjuksköterskor och lång bredvdgång (4 12 veckor) är uppskattade nslag på DSBUS lksom unverstetskurser och föreläsnngar på betald arbetstd. Här fnns också td för reflekton eller sluta dagen-samtal när arbetspasset är slut. En enorm byggkrater utanför sjukhuset vttnar om att DSBUS nu byggs ut rejält, för två mljarder kronor. I prncp blr det ett nytt barnsjukhus som står klart år Hela huset ska då tllämpa patentnärmre vård, där barnsköterska, sjuksköterska och läkare arbetar team runt patenten. Arbetssättet är redan nfört på många håll nom DSBUS bland annat för att förbättra nformaton och kontakter och frgöra td för att vara med patenterna. Anette Karlsson, barnsjuksköterska på akuten, är med en utvecklngsgrupp som bland annat startat en sjuksköterskemottagnng för patenter som nte behöver akutsjukvård. V bedömer, hänvsar, behandlar och ger egenvårdsråd utan att patenten träffar läkare. Man kan säga att v drver vår egen mottagnng, med stöd av specalster som v kan fråga när det behövs, säger Anette Karlsson. Hon lovordar ett arbetsklmat där det aldrg är stopp och nej för den som vll engagera sg utvecklngsarbete. De som är ntresserade av att utveckla och förändra, får jättebra support av våra chefer. Man får komma med déer och genomföra dem. Alla fyra är överens om att de lär sg och utvecklas på sna arbetsplatser. Jo, det fnns en anlednng tll att jag är kvar på samma avdelnng efter sju år; det händer fortfarande saker med mg, jag utvecklas, säger Ewelna Wadman. Man tröttnar nte, känner sg nte mätt. Och fullärd blr man aldrg, säger Anette Karlsson.

37 37 NextMeda Medcnklnken på Danderyds sjukhus går bräschen för ett helt nytt arbetssätt för sjuksköterskor. Målet är att stärka såväl professonen som patentsäkerheten. Här kan du som sjuksköterska utvecklas dn klnska karrär en lärande, stöttande och hållbar mljö. En hörnsten det nya arbetssättet är den nynrättade tjänsten klnsk lednngssjuksköterska, KLS. Tjänsten är både en karrärväg sg och ett sätt att underlätta för sjuksköterskorna omvårdnadsprocessen. Rollen har nsprerats av hur läkare arbetar, där överläkaren alltd har ett ansvar att handleda och stötta mer junora kolleger. V vll genom ett coachande ledarskap skapa förutsättnngar för nya sjuksköterskor att landa yrket. Men lka vktgt är att ge stöd även tll mer erfarna sjuksköterskor. Man lär sg och utvecklas genom hela karrären, säger Ulrka Lndh, som är en av de nytllträdda klnska lednngssjuksköterskorna. Eftersom den klnska lednngssjuksköterskan ansvarar för den avancerade delen av omvårdnad säkerställs kvalteten för patenter. Det gäller framför allt omvårdnadsprocessen men kan även gälla allt från medcnerng tll etska dlemman och reflekton av bedömnngar. Detta är en modell för att skapa en hållbar arbetsmljö och stärka både sjuksköterskor och patentsäkerhet. Det är ett fantastskt spännande sätt att arbeta, säger Ulrka, som arbetat mycket med utbldnng och sett att det fnns stora behov av denna typ av stöd. Utvecklng och kompetens En vktg del satsnngen på sjuksköterskor är också den nya karrär- och kompetensstegen, som tydlgt pekar ut löneutvecklng och karrärvägar utfrån kunskap och verksamhetsbehov. Den är detaljerad och konkret med ett starkt medarbetarperspektv. Den ndvduella utvecklngen och kompe- Foto: Thomas Henrkson Tryggare sjuksköterskor banbrytande projekt Brgtta Mlton, vårdchef, Sophe Vrang, chefssjuksköterska, Ulrka Lndh, klnsk lednngssjuksköterska och Gunnar Modn, utbldnngsledare. tensen är centrala delar, berättar utbldnngsledaren Gunnar Modn. Sophe Vrang, som är chefssjuksköterska på gastroenterolog- och hepatolog-avdelnngen, framhåller att också chefskapet förändras och blr mer tydlgt nrktat på omvårdnad. V menar att detta kommer att leda tll en långsktgt hållbar förändrng av sjuksköterskans roll på alla nvåer. Det är nte bara ett sätt att möta vårt rekryterngsbehov, utan ett nydanande och unkt arbetssätt, säger hon. Sophe får med håll av vårdchef Brgtta Mlton. Det handlar om en förstärknng av hela professonen. Här på medcnklnken på Danderyds sjukhus leder v vägen för en tryggare sjuksköterskeroll, högre kvaltet och bättre patentsäkerhet. Medcnklnken på Danderyds sjukhus drver ett unkt plotprojekt för att stärka sjuksköterskeprofessonen. Syftet är att skapa en attraktv, hållbar arbetsmljö, tydlga karrärvägar, fokuserat kvaltetsarbete och högre patentsäkerhet. Projektet pågår på tre avdelnngar på medcnklnken under 2017 och första hälften av NextMeda Medcura satsar på trygghet och kvaltet Sedan Medcura startade sn verksamhet 2009 har företaget satsat på att erbjuda ntressanta och utmanande vårduppdrag med en personlg touch. Än dag lgger värderngar som kvaltet, omtanke och professonaltet centrum för arbetet. Vårdbemannngsföretaget Medcura anltar såväl sjuksköterskor och läkare som annan vårdpersonal för uppdrag Medcura AB hyr ut och rekryterar läkare, sjuksköterskor och annan personal nom vården. Vår företagskultur är stark och präglas av arbetsglädje och öppenhet. V månar om vår personal och vll att alla ska känna delaktghet och stolthet stt arbete. Medcura AB Sturegatan Stockholm Tel: E-post: nfo@medcura.se över hela Sverge. Medcura växer stadgt och söker därför fler sjuksköterskor, men den famljära stämnngen präglar fortfarande hela verksamheten. Jag har arbetat både nom landstnget och som bemannngskonsult nom prvat och offentlg sektor och Medcura är helt klart det bästa företag jag har arbetat för. De är famljära, professonella och satsar på kvaltet. Det märks tydlgt all kontakt med dem de vet vem jag är och vad jag vll och jag känner mg trygg mn anställnng. Dessutom är jag helförsäkrad, omfattas av rådande kollektvavtal och har goda utvecklngsmöjlgheter, säger sjuksköterskan Lovsa Wallberg. Idealsk storlek Även för läkaren Anders Aqulonus är det personlga engagemanget från Medcura en avgörande faktor. Medcura har en dealsk storlek för bemannngspersonal; man lär snabbt känna dem man arbetar mot och får en personlg kontakt, vlket skapar Anders Aqulonus, läkare och bemannngskonsult hos Medcura. Foto: Gonzalo Irgoyen goda förutsättnngar för att skräddarsy arbetet för varje ndvd. Jag hade hört mycket gott om Medcura redan nnan jag sökte mg ht, så förtroendet var högt. Det är det fortfarande. Sedan är det naturlgtvs postvt med en högre ersättnngsnvå än man kan erbjudas nom landstnget. Lovsa Wallberg, sjuksköterska och bemannngskonsult hos Medcura. Breddar kunskaper Deras anlednngar tll att arbeta som bemannngskonsulter kretsar dock huvudsak runt omväxlngen och möjlgheten att bredda sna kunskaper. Man bestämmer själv var och hur man vll arbeta och det är fantastskt rolgt. V rekommenderar verklgen att prova, avslutar de.

38 38 NextMeda Patentnära vårdutvecklng på SkaS På Skaraborgs Sjukhus (SkaS) uppmuntras sjuksköterskorna att anta nya utmanngar, att utblda sg och att göra karrär. Oavsett om de vll specalsera sg eller ta sg an ansvarsområden fnns det en mängd alternatv att utforska. Inom anestes, operaton och IVA bedrvs ett ständgt förbättrngsarbete för att bredda personalens kompetens och skapa en engagerande och nsprerande arbetsmljö. IVA-sjuksköterskan Karolna Stråln har tll exempel sedan sn specalstutbldnng kommt att bl drvande det patentnära arbetet. Förutom att arbeta med sedvanlga IVA-sjuksköterskeuppgfter är jag tllsammans med en kollega ansvarg för vår Post-IVA-mottagnng. Att stämma av med tdgare IVA-patenter och hjälpa dem att få en helhetsbld av vårdtden är oerhört vktgt för patenten och gvande för mg som sjuksköterska. Dessutom ger det oss ett utmärkt underlag för kvaltetskontroll och utvecklngsarbete. Forsknng om bättre vårdmöte Lksom Karolna har anestessjuksköterskan Susan Lndberg förbättrngar av Skaraborgs Sjukhus (SkaS) bedrver verksamhet på fyra orter Skaraborg: Falköpng, Ldköpng, Marestad och Skövde. V har över medarbetare som tllsammans med patenter och samarbetspartners arbetar för att ge nvånare närområdet en god vård och hälsa. V arbetar långsktgt och systematskt för att ge patenterna en säker vård och våra medarbetare en utvecklande och trvsam arbetsplats. Karolna Stråln, IVA-sjuksköterska, Susan Lndberg, anestessjuksköterska och Åsa Johansson, operatonssjuksköterska vd Skaraborgs Sjukhus. Epost: daret.skas@vgregon.se Foto: Kmmo Lundahl rutner och metoder fokus dsputerade hon med avhandlngen I hälsans spelrum lek på vårdandets scen, där hon granskar hur man kan förbättra vårdmötet för barn med specella behov. Jag har den stora förmånen att arbeta som narkossköterska tre dagar veckan och med utbldnng och utvecklng av klnken de andra två. Jag trvs med att studera vd sdan av och jag har alltd fått ett oerhört postvt bemötande från lednngshåll här på sjukhuset, så jag Skaraborgs Sjukhus Skövde Tel. vxl: ser det som att jag har ett ansvar att föra vdare de kunskaper jag tllskansat mg. Lärande som en röd tråd Just lärandet löper som en röd tråd genom verksamheten vd Skaraborgs Sjukhus. För operatonssjuksköterskan Åsa Johansson är det chansen att få kunskap om andra specalteter tllsammans med stt eget team som skapar arbetsglädje. På centraloperaton har man alla typer av ngrepp och därmed behöver hela teamet ha förståelse för alla opererande specalteters förutsättnngar och behov. Det känns postvt att få vara delaktg så varerande mljöer. Tll syvende och sst är det alltd patenten man har centrum och det är först en fungerande helhet som v kan skapa trygga vårdmöten, avslutar hon. NextMeda Mare och Charlotta utvecklas som konsulter hos Mx Medcare Efter att länge ha jobbat hos samma arbetsgvare bytte Mare Fundell jobb flera gånger på två års td. Hon upptäckte då att hon trvdes väldgt bra med att komma tll nya arbetsplatser, nte mnst eftersom det ger henne möjlghet att verklgen få använda sg av den kompetens hon byggt upp under sna många år sjuksköterskeyrket. Eftersom jag tdgare har jobbat många år nom hemsjukvården så kunde jag välja att fortsätta nom samma område, även som konsult på Mx Medcare. Jag har utvecklats mycket sedan jag började jobba på Mx Medcare och Foto: Dan Pettersson Mare Fundell jobbar som konsult va Mx Medcare. har bland annat fått möjlghet att prova på delar av hemsjukvården som jag nte hade arbetat med tdgare, säger Mare Fundell, som har arbetat som sjuksköterska flera decenner. Sedan arton månader tllbaka jobbar hon som konsult va Mx Medcare nom olka områden. Som konsult kan hon själv påverka när och var hon vll jobba, en frhet Mare Fundell uppskattar mycket. Jag trvs jättebra på Mx Medcare och kan defntvt rekommendera andra sjuksköterskor att söka sg tll Mx Medcare. Jag känner mg trygg mn kompetens och är ofta förväntansfull när jag åker ut på nya uppdrag va Mx Medcare, säger hon. Trygghet kombnerat med frhet Jag har jobbat nom många olka områden, alltfrån geratrk tll palla- tv vård, krurg och urolog. Jag har alltd trvts med att prova på och skaffa mg erfarenheter från många olka arbetsplatser, säger Charlotta Jonsson, som har drygt tjugo års erfarenhet av sjuksköterskeyrket. Hon valde att säga upp sn tjänst och började jobba på Mx Medcare som bemannngssköterska sedan 2010 och har aldrg ångrat sg. Hon uppskattar tryggheten med anställnngen hos Mx Medcare och att samtdgt kunna påverka stt eget schema samt få nblck många verksamheter. Charlotta Jonsson läser en masterutbldnng pallatv vård parallellt med sjuksköterskearbetet och tycker att studerna är lätta att kombnera med arbete som sjuksköterska på Mx Medcare, som skräddarsyr hennes schema efter studerna. Som konsultsjuksköterska kan jag lägga mn td på patentnära arbete och behöver nte ta ansvar för organsatorska faktorer, vlket gör det lättare att koppla bort jobbet när jag är ledg, säger Charlotta Jonsson. Charlotta Jonsson jobbar som bemannngssköterska på Mx Medcare sedan Mx Medcare är ett auktorserat/isocertferat bemannngsföretag nom hälso- och sjukvård samt vård & omsorg hela Sverge med tyngdpunkt Stockholm och Uppsala län. V värdesätter det personlga, det småskalga och kan erbjuda en prestgelös mljö famljär anda. Mx Medcare erbjuder: Konkurrenskraftg lön med sommarbonus Kollektvavtal Försäkrngar och penson Frskvårdsbdrag

39 39 NextMeda Många karrärvägar för sjuksköterskor Gävleborg I Regon Gävleborg uppmuntras sjuksköterskorna att göra karrär och ta sg an nya roller och ansvar med nyfkenhet och engagemang. Egna ntatv tll förändrngsåtgärder omsätts ofta praktken och det fnns stora möjlgheten att göra karrär. Sjuksköterskan Susanne Högberg har vart Gävle trogen sedan hon började sn karrär som undersköterska. Efter att hon vdareutbldat sg arbetade hon på nfektonsklnk nästan 25 år och än dag har hon en tydlg passon för yrket. Det är en otrolgt bred del av sjukvården som nkluderar allt från små barn tll gamla patenter. Jag kände dock att jag vlle ta mg vdare ett sådant här yrke blr man aldrg fullärd och jag har alltd vart en nyfken ndvd som velat lära mg nya saker. Dessutom har handlednng och utbldnng alltd vart ett stort ntresse, så när det dök upp en utbldnngsledartjänst tog jag chansen. Idag arbetar Susanne som utbldnngsledare på Regon Gävleborgs Klnska tränngscentrum (KTC), som nuläget står nför en kraftg expansonsperod. V utbldar personal, patenter och anhörga som behöver lära sg om allt från klnska metoddelar tll patent- eller personalsäkerhet. Jag har förmånen att ha hela regonens vårdsektor som arbetsfält och det är väldgt rolgt. Här fnns en otrolg varaton, nklusve en mängd specalserngar, och rent ut sagt fantastsk personal, säger hon. Httlls har tränngscentrumet bestått av sju stycken utbldnngsledare regonen men just nu står man begrepp att rekrytera fem tll. En stor del av utbldnngsnsatserna kretsar krng smulerng av patentfall för att personal ska få möjlghet att testa sna kunskaper och utveckla nya en så autentsk stuaton som möjlgt. Strukturerat förbättrngsarbete Utöver stt arbete som utbldnngsledare har Susanne också en roll som förbättrngscoach, en utbldnng hon fck va ett samarbete med Regon Jönköpng. I Jönköpng följer man en standardserad modell oavsett vlken slags förbättrngsarbete man utför. Utfrån denna modell arbetar v med flera kvaltetsåtgärder för att förbättra vårt arbete när det gäller omhändertagande av sepsspatenter Regon Gävleborg. Bland annat har v utformat ett verktygskt för patenter med sepss, vlket har lett tll att v ökat antalet sepsspatenter som får rätt vård rätt td. Under ständg utvecklng En annan sjuksköterska som gjort karrär nom regonen är Peter Sund. Sedan han blev färdg sjuksköterska 1999 har hunnt med att både specalstutblda sg tll anestessjuksköterska, arbeta på akutavdelnngen, ambulansen och narkosen samt arbeta som ordnngspols. Idag är han verksamhetschef för ambulansen. Jag sökte mg tllbaka tll vården 2012 och fokuserade på säkerhet och beredskap, men kände ganska snart att jag saknade det klnska och själva sjukvården. Jag tror starkt på akutsjukvården det är en fantastskt ntressant verksamhet under ständg utvecklng, med engagerade medarbetare och spännande fall men jag är övertygad om att framtdens vård kräver ett mer tvärdscplnärt synsätt än v httlls har haft. De kunskaper krng utvecklng och ledarskap som Peter hunnt samla på sg när han arbetat ute samhället är något han förde med sg då han förra året accepterade rollen som verksamhetschef för ambulansen. V arbetar aktvt med att utveckla vården framåt. Nylgen har v haft en samverkan mellan ambulanssjukvården, prmärvården och kommunen, med patenten centrum. Därutöver har v flera förbättrngsprojekt, bland annat ett plotprojekt med bedömnngsblar, som utvärderats med oerhört gott resultat. Bedömnngsblarna hjälper tll att skapa en heltäckande vård, och hanterar såväl akuta uppdrag och lvräddande nsatser som hembesök åt prmärvården och smärtlndrng vd pallatv vård. Står nför ett paradgmskfte Han betonar att vården står nför ett paradgmskfte och att framtden för ambulansverksamheten kommer att utvecklas mer åt bedömnngar och andra former av hjälp än bara transporter tll akuten. V blr allt äldre och v behöver kunna hjälpa männskor mljöer där de känner sg trygga. Samtdgt utvecklas vår teknk ständgt labbutrustnngen blr alltmer portabel och alternatven för att kommuncera dgtalt utvecklas kontnuerlgt, vlket möjlggör daloger med patenter hemmet eller med personal på plats. Det skapar en bättre och tryggare stuaton för både patenter och medarbetare, avslutar Peter. Regon Gävleborg erbjuder högkvalfcerad kompetens nom hälso- och sjukvård, regontrafk, kulturutvecklng, folkbldnng och regonal utvecklng som tllsammans ökar attraktonskraften för vår regon. Med crka medarbetare är v regonens största arbetsgvare som drver samhällsutvecklngen framåt för ett lvskraftgt Gävleborg. Regon Gävleborg Tel: Susanne Högberg, utbldnngsledare på Regon Gävleborgs Klnska tränngscentrum (KTC) och Peter Sund, verksamhetschef för ambulansen. Foto: Pernlla Wahlman E-post: rg@regongavleborg.se

40 40 NextMeda Multprofessonella team ger bra arbetsklmat på ortopeden Lnköpng Verksamheten präglas av ett bra arbetsklmat, proffsga kollegor och ett smdgt teamarbete. Jag kan verklgen rekommendera andra sjuksköterskor att börja här, säger Eln Slverstg, sjuksköterska på ortopedens vårdavdelnng vd unverstetssjukhuset Lnköpng. Ortopedklnken vd unverstetssjukhuset Lnköpng har en tydlg nrktnng mot den högspecalserade vården och drver många olka forsknngs- och utvecklngsprojekt. En vktg grundsten arbetet är att nvolvera medarbetarna verksamhetsutvecklngen. Eln Slverstg var nyutexamnerad sjuksköterska när hon började på avdelnngen jun förra året. Jag hade flera olka jobb att välja mellan, att det blev just ortopeden Lnköpng beror dels på att jag tycker det är ett ntressant område, dels på att jag fck ett mycket gott ntryck av verksamhet och mljö under ntervjun. Den känslan håller sg än, jag blr glad av att vara här och ser fram emot att gå tll jobbet varje dag. Sara Edwardsson har en lknande hstora. Jag blev färdg sjuksköterska jun 2008, mn första anställnng var på en ortopedavdelnng Lund. Efter det alternerade jag mellan lte olka specalteteter men längtade tllbaka tll ortopeden så när jag för snart fyra år sedan flyttade tll Lnköpng sökte jag, och fck, en tjänst här ortopedklnken. Sedan dess har det hänt en hel del. Sara har under sna år Lnköpng vdareutbldat sg tll specalstsköterska nom krurgsk vård. Eftersom det är brst på specalstsjuksköterskor kan man genom Regon Östergötland söka utbldnngstjänster och specalsera sg med bbehållen lön, vlket jag hade förmånen att få göra. Sedan jag blev färdg jun förra året delar jag mn td mellan en tjänst som SPIK, Sara Edwardsson, specalstsköterska nom krurgsk vård, Eln Slverstg, sjuksköterska, Lnda Gynne, sektonsansvarg sjuksköterska för Ryggklnkens patenter som vårdas på Ortopeden och Lna Gustafsson, sjuksköterska på Ortopedklnken vd unverstetssjukhuset Lnköpng. Foto: Lasse Hejdenberg specalstsjuksköterska klnsk tjänst, och omvårdnadsarbete på avdelnngen. Som SPIK är mna huvudsaklga uppgfter att drva olka förbättrngsprojekt, utveckla rktlnjer för verksamheten och stötta nya sköterskor deras arbete. Stödfunktoner En stor fördel med arbetet på ortopeden, menar både Eln och Sara, är alla stödfunktoner som fnns på avdelnngen. Verksamheten präglas av en tanke om att rätt sak ska utföras av rätt kompetens. Det nnebär praktken att v sjuksköterskor har tllgång tll olka stödfunktoner som avlastar och underlättar vårt arbete, säger Sara. Ett exempel på det är att arbetsterapeuterna ansvarar för vårdplanerng och att avdelnngen har apotekare som hjälper tll med läkemedelshanterng. Tdgare gck mycket av vår td tll att fylla på läkemedelsvagnarna, dag har v stället ett nära samarbete med apotekarna som tar en stor del av det ansvaret, berättar Eln, som tllsammans med en kollega är läkemedelsansvarg sjuksköterska på avdelnngen. En bemannad recepton samt ISS som tar hand om bland annat transporter, förrådshanterng och matutdelnng är andra exempel på vårdnära servcetjänster som avlastar sjuksköterskorna. I slutänden nnebär det att v får mer td över tll patenterna och kan erbjuda en mer patentnära vård, vlket alla tjänar på, konstaterar Sara. God teamkänsla Lnda Gynne, som började på ortopedklnken höstas och då var ganska nyutexamnerad som sjuksköterska, nckar nstämmande. Här ges möjlghet att jobba sammansvetsat med olka professoner som gör Unverstetssjukhuset Lnköpng med ca 600 vårdplatser och över medarbetare är ett unverstetssjukhus där sjukvård, forsknng och utbldnng möts moderna mljöer. Sjukhusets medarbetare erbjuder en trygg och säker vård med spetskompetens nom flera områden. Bland annat är v ledande nom akutsjuk- vård, blddagnostk, ögonoperatoner, patentsäkerhet och barndabetes. Ortopeden Lnköpng har nybyggda lokaler med bara enkelsalar. Man har Bedsde rond och rapport för en mer personcentrerad vård och möjlggör ökad patentmedverkan. Ortopeden har högspecalserad vård med ett brett patentklentel. KUA Lnköpng var den första organserade undervsnngsavdelnng som startade Sverge. Regon Östergötland Lnköpng Tel: att man får en helhetsbld av vårdkedjan, vlket är gvande, nte mnst när man som jag är ganska ny sjuksköterskeyrket. Även sjuksköterskan Lna Gustafsson, som arbetat på avdelnngen fyra år, lyfter fram fördelen med att jobba multprofessonella team. Att arbeta tätt tllsammans med andra professoner mot ett och samma mål; att ge patenterna bästa möjlga vård, skapar god sammanhållnng, bra teamkänsla och nte mnst ett mycket trevlgt arbetsklmat. Lna har under sna år på avdelnngen axlat rollen som handledare på KUA, Klnsk Undervsnngsavdelnng. Utvecklng uppmuntras på alla plan; vll man specalsera sg nom ett område så fnns det alla möjlgheter tll det. Om man dessutom trvs med teamarbete och att jobba med olka professoner en stmulerande mljö så är ortopedklnken helt rätt plats!

41 41 NextMeda Helsebemannng frhet som bemannngssjuksköterska Helsebemannng är ett personlgt och mångsdgt bemannngsföretag med ett attraktvt erbjudande tll dg som är sjuksköterska. Du som väljer att arbeta som sjuksköterskekonsult va Helsebemannng har stora möjlgheter att påverka var, när och med vlken nrktnng du ska arbeta. Att arbeta som konsult va oss nnebär en stor frhet. Hos oss har du möjlghet att forma dn karrär utfrån hur du vll leva dtt lv. Om du exempelvs vll jobba mycket en begränsad td, för att därefter vara ledg ett par veckor, så går det att ordna. Om du vll åka tll en annan del av Sverge eller tll Norge för att jobba ett par veckor eller månader så kan v erbjuda även den typen av uppdrag. Eftersom v har avtal med många Pernlla Butler började arbeta för Helsebemannng olka typer av uppdragsgvare såväl Norge som Sverge så lyckas v oftast matcha sjuksköterskors önskemål med ett lämplgt uppdrag, säger Elsabeth Möller, vd på Helsebemannng Sverge. Max Österman, Elsabeth Möller, Emma Bresell och Carolne Pettersson hos Helsebemannng. Bredda dn klnska erfarenhet Som konsult hos Helsebemannng får du möjlghet att stärka dtt CV med värdefulla erfarenheter från olka typer av uppdrag. Du breddar dn klnska erfarenhet och lär dg att hantera många olka patentgrupper, oavsett om du väljer att arbeta nom slutenvård, prmärvård, hos en prvat vårdgvare eller landstngsreg. För oss är det vktgt att konsulterna känner sg sedda och uppskattade när de är ute på uppdrag. V fnns tllgänglga dygnet runt på telefon dt våra konsulter kan rnga med frågor och funderngar, säger Carolne Pettersson, affärsområdeschef för sjuksköterskor på Helsebemannng Sverge. Jag arbetar 75 procent som operatonssjuksköterska på Lnköpngs unverstetssjukhus och kompletterar genom att arbeta som bemannngssjuksköterska va Helsebemannng. Jag började arbeta för Helsebemannng 2011, säger Pernlla Butler. Sedan 2011 har hon bland annat haft uppdrag Hudksvall, nom hemsjukvården Ödeshög och de senaste åren på ortopedklnken på Vsby Lasarett. De senaste två åren har jag valt att återvända tll Vsby ungefär åtta gånger per år, då jag reser dt och jobbar ungefär en vecka taget. Jag känner mg som en gänget och älskar verklgen Vsby som stad. Helsebemannng är bra på att matcha mna önskemål med ntressanta uppdragsgvare. Jag utvecklas dessutom mycket genom mtt extrajobb som bemannngssköterska, säger Pernlla Butler. Helsebemannng startades 2010 och är ett bemannngsföretag med fokus på sjukvårdspersonal Sverge, Norge och Danmark. Vårt huvudkontor lgger Lllehammer och v har kontor Uppsala och Karlskrona. Vår bemannngsverksamhet spänner över hela vårdkedjan och många av våra admnstratva medarbetare har själva en bakgrund nom sjukvården. NextMeda Det är okej att vara ny på jobbet Sedan ungefär ett år tllbaka har Stockholms Sjukhem satsat aktvt på att skapa ett omfattande ntroduktons- och mentorsprogram för nyanställda sjuksköterskor. Syftet är att skapa en trygg mljö att utvecklas och att främja erfarenhetsutbyte. Den nya mentorsmodellen testades nlednngsvs på Pallatvt Centrum vd Stockholms Sjukhem. Det stod snart klart att ntatvet var en framgång och programmet rullades ut som en möjlghet för alla avdelnngar. Det är vktgt att ha ett klmat på arbetsplatsen där v tar hand om och stöttar varandra. Mentorsprogrammet är ett utmärkt sätt både att uppmärksamma och uppskatta erfarna sjukskö- terskor och deras kunskap, och att ge en trygg plattform att stå på för nyanställda sjuksköterskor. Det är okej att vara ny på jobbet, även efter nskolnng, och man blr aldrg fullärd, säger Agneta Björkman, enhetschef för avdelnng 3. En bra trygghet Anna Tedelund är en av de sjuksköterskor som fått en mentor genom pro- Stockholms Sjukhem är en prvat vårdgvare som ägs och drvs av en stftelse grundad V bedrver vård och omsorg utan vnstsyfte. Stockholms Sjukhem erbjuder ett brett vårdutbud av hög kvaltet nom ASIH, pallatv vård, rehablterng, geratrsk vård, husläkarmottagnng samt äldreomsorg. V har även en egen forsknngsenhet. Stockholms Sjukhem har dag närmare 900 medarbetare. Stockholms Sjukhem Box Stockholm Tel: E-post: nfo@stockholmssjukhem.se grammet. Lksom Agneta betonar hon att det är en trygghet att ha en mentor att vända sg tll. Alla som arbetar här är hjälpsamma och stöttande, men det är ändå skönt att ha en mentor som jag får avsatt td tllsammans med. Det är värdefullt för mg som nyutexamnerad att få ventlera tankar och frågor med en erfaren kollega. Det är också ett sätt att lära känna en arbetskamrat. Vll ge tllbaka På avdelnng 3 fnns nuläget fem mentorer. En av dem som blev tllfrågad och sedermera genomgck mentorsutbldnngen är Bodl Samuelsson. Hon har nylgen träffat sn första adept och ser fram emot att vara en stöttepelare för nya sjuksköterskor. När jag började som sjuksköterska hade jag också en mentor och det är något jag uppskattar än dag. Det är en bra erfarenhet och ett bra koncept. Därför vll jag nu ge tllbaka och förmedla såväl erfarenheter som kunskap och stöd. Det är dessutom ntressant att få handleda och ha ett sådant utbyte med nya sjuksköterskor. Som mentor anpassar jag mg efter adeptens behov. Kort sagt är det postvt och utvecklande för alla parter, avslutar hon. Anna Tedelund, en av de sjuksköterskor som fått en mentor, Agneta Björkman, enhetschef för avdelnng 3 och Bodl Samuelsson, en av fem mentorer på avdelnng 3.

42 42 NextMeda Nya grepp nom prmärvården Västernorrland Prmärvården Västernorrland har framgångsrkt prövat ett nytt arbetssätt, där sjuksköterskor får ta ett större ansvar. På sjuksköterskeledda nfektonsmottagnngen SIM Örnsköldsvk har dstrktssköterskor uppgfter som tradtonellt utförs av läkare första bedömnngen av okomplcerade nfektoner hals, urnvägar, hosta, öronvärk samt förkylnngar med bhålebesvär. Prmärvården brottas ofta med läkarbrst samt brstande tllgänglghet och kontnutet för patenterna. Samtdgt har dstrktssköterskor en bred kompetens, som bland nte utnyttjas fullt ut. Prmärvården Västernorrland har prövat ett nytt grepp för att råda bot på det, med mycket goda resultat. På hälsocentralen Ankaret Örnsköldsvk öppnade man 2007 SIM-mottagnngen. Läkarnas ursprunglga skepss har lagt sg och den natonella patentenkäten vsar att Ankaret dag har en tllgänglghet långt över rkssnttet. Dessutom har förskrvnngen av antbotka mnskat markant. Det har fallt väl ut och v får postv feedback från våra patenter. V får ofta höra att de är nöjda med SIM-mottagnngen och det bemötande de får här, berättar dstrktssköterskan Mona Nlsson, som tllsammans med de två andra dstrktssköterskorna Annel Jonsson och Lena Hörnström arbetar på mottagnngen. Halva arbetsdagen ägnar de åt att bedöma och ge råd tll patenter på SIM och resten av tden åt andra uppgfter på hälsocentralen. När patenter rnger tll tdsboknngen bedöms patentens symtom. De bokas n tll SIM och en av dstrktssköterskorna gör en första bedömnng. Om dstrktssköterskan bedömer att det krävs antbotka eller läkarutlåtande konsulteras en läkare på hälsocentralen. En stor del av jobbet utgörs av egenvårdsnformaton och förebyggande arbete. För oss dstrktssköterskor är det väldgt utvecklande och postvt att arbeta på det här sättet. Lednng och chefer ser oss dstrktssköterskor som en resurs och tar vara på den breda kompetens som v har, menar Annel. Mnska byråkratn De skulle gärna se att det nytänkande som präglar arbetssättet på Ankaret skulle utvecklas mer runtom Sverge och menar att dstrktssköterskor ofta är en underutnyttjad resurs. Ett sätt att bättre tllvarata sjuksköterskors kunskap och kompetens vore att mnska byråkratn regelverket krng antbotkaförskrvnng. Det skulle kunna förenklas och göras mer konsekvent. Idag får exempelvs barnmorskor skrva ut antbotka vd könssjukdom, men det får nte dstrktssköterskor. Däremot får v förskrva antbotka tll barn med streptokockverferad scharlakansfeber men nte tll vuxna med halsnfekton, med bedömnng utfrån Strama (Samverkan mot antbotkaresstens). Vår förskrvnngsrätt har nte revderats på 20 år och det är något som Socalstyrelsen borde kunna utveckla. Man skulle också kunna ge dstrktssköterskor delegerng tll att göra begränsade sjukskrvnngar nom de 14 första dagarna. Allt detta skulle kunna mnska trycket på prmärvården och vara tll gagn för patenterna, framhåller Lena. Självständgt och stmulerande Lena, Annel och Mona började alla tre sna karrärer som undersköterskor, för att sedan läsa vdare tll sjuksköterska och specalsera sg som dstrktssköterska. Alla har lång erfarenhet nom Landstnget Västernorrland har 21 hälsocentraler runtom länet och totalt närmare 500 medarbetare. Här fnns bland annat famljeläkarmottagnng, dstrktssköterskemottagnng, barnavårdscentral, kuratorer, psykologer, mödrahälsovård och rehablterng. Prmärvården erbjuder en rad karrärmöjlgheter för sjuksköterskor och dstrktssköterskor och vnnlägger sg om att skapa en god arbetsmljö för sna anställda. Västernorrland erbjuder ett rkt kulturlv och närmast obegränsade möjlgheter tll sport och frluftslv. Annel Jonsson, Mona Nlsson och Lena Hörnström, dstrktssköterskor på SIM-mottagnngen hos Prmärvården Västernorrland. Foto: Sander Taats prmärvården Västernorrland och framhåller att arbetet är självständgt och stmulerande, med stark fokus på rådgvnng och förebyggande hälsoarbete. Prmärvården Västernorrland erbjuder också så långt möjlgt td för kompetensutvecklng och att nscha sg nom specella områden. Mona, exempelvs, utbldar sg för närvarande tll astma-, allerg och KOL-sjuksköterska. Närheten tll unverstetssjukhuset Umeå är också en fördel när det gäller kompetensutvecklng. Det är väldgt lätt att trvas och utvecklas nom prmärvården här. Arbetet är enormt självständgt och varerat, med ett brett spektrum av patenter och sjukdomar. V jobbar med stark helhetssyn och med alla skeden patenternas lv. Det gör att arbetet alltd känns utmanande och omväxlande, avslutar Mona, Annel och Lena.

43 43 NextMeda V ser hela männskan, nte bara en dagnos Efter tre år som sjuksköterska nom landstnget sökte sg Anna Ström tll socalförvaltnngen Mora för att arbeta som omvårdnadsansvarg sjuksköterska (OAS) på ett särsklt boende. Arbetet ger en bred nblck den medcnska vardagen och har ett tydlgt fokus på omvårdnad där v ser hela männskan och nte bara en dagnos. Anna Ström arbetar sedan somras som OAS för 26 boende, fördelade på två demensavdelnngar och en ger-psykratsk avdelnng på ett särsklda boende. Det som lockade var de attraktva arbetstderna och ett mer självständgt arbete med tydlg nrktnng på omvårdnadsprocessen, samt att mötet med patenten ofta sker en lugn mljö. Åsa Olsson har en lknande hstora. Efter sjuksköterskeexamen för to år sedan arbetade hon ett antal år på lasarettet Mora för att 2010 söka sg tll socalförvaltnngen Mora. I dag har jag omvårdnadsansvar för 27 personer mellan 70 och 102 år. Många är multsjuka och har olka dagnoser vlket ger en ökad kunskap om många olka sjukdomstllstånd. Alla sjuksköterskor nom särsklda boenden arbetar team med undersköterska, enhetschef, arbetsterapeut och sjukgymnast. Arbetet som OAS är vsserlgen självständgt, men du är aldrg ensam. Hälso- och sjukvårdsenheten på socalförvaltnngen Mora består av ca 40 sjuksköterskor. Verksamheten är fördelad nom särsklt boende, hemsjukvård och LSS/socalpsykatr samt kväll/nattjänstgörande sjuksköterskor och en demenssköterska. HS-enheten samverkar även med hemgångsteam och vd ntrodukton av baspersonal. Sverges vktgaste jobb fnns Mora kommun. V söker dg som vll ha ett menngsfullt arbete där dn nsats gör skllnad. Socalförvaltnngen Mora kommun Björn Hansson, enhetschef Mora Tel: V är sex sjuksköterskor nom samma byggnad, har gott stöd av varandra och drar nytta av varandras kompetens, säger Anna. Utvecklande Som OAS ngår bland annat arbete med olka kvaltetsregster samt att undervsa och handleda undersköterskor omvårdnadsarbetet, läkemedelshanterng och hanterng av medcnskteknsk utrustnng. V planerar också nnehållet ronderna med läkaren, som är här en gång veckan. En vktg uppgft är också att försöka skapa en bra kontakt med anhörga så att de känner sg trygga med den vård v ger, säger Anna. För att trvas som sjuksköterska nom särsklt boende menar Åsa och Anna att det är vktgt att vara trygg sn yrkesroll. Ingen talar om för mg vad jag ska göra, planerngen och utförandet av arbetsuppgfter är mtt eget ansvar. Gllar man det och omvårdnad av äldre männskor är detta världens bästa jobb, säger Åsa. Anna nckar nstämmande. Även om v nte är med den drekta omvårdnaden utan mer planerar och styr vården så följer v våra patenter daglgen. På detta sätt får v förutsättnngar att se resultat av vårt arbete. Anna Ström och Åsa Olsson, omvårdnadsansvarga sjuksköterskor på särsklt boende. Foto: Lars Berglund Jag känner att jag hamnat helt rätt och vll fortsätta utvecklas mtt arbete och nom demensvården. Åsa har redan tagt nästa steg; nom kort börjar hon en tjänst som samordnare på HS-enheten. Detta nnebär bland annat att nskola nya sjuksköterskor syfte att ge alla samma grund för arbete som OAS nom socalförvaltnngen. En spännande utmanng jag verklgen ser fram emot! NextMeda Utvecklas och trvs på Svensk Vårdsupport Här känner jag mg betydlgt mer uppskattad mn yrkesroll jämfört med tdgare arbetsplatser. När jag kommer ut på uppdrag är jag verklgen efterlängtad. Både personalen och mn chef på Svensk Vårdsupport värdesätter mg och jag kan göra en vktg nsats, säger Nettan Khl, legtmerad sjuksköterska sedan 1996 Svensk Vårdsupport arbetar med tydlg fokus på kvaltet, såväl gentemot sna konsulter som uppdragsgvare. Vsonen är att bl Skandnavens ledande vårdbemannngsföretag genom bland annat nnovatva metoder för rekryterng, förbättrngsarbete, vårdkvaltet samt tllgänglghet gentemot såväl medarbetare som kunder. och dessutom dstrktssköterska och specalstutbldad nom IVA och anestes. Nettan kom tll Svensk Vårdsupport för 4,5 år sedan, efter många år nom bland annat den landstngsdrvna sjukvården. Hon menar att det är stor skllnad att arbeta på Svensk Vårdsupport. Det är verklgen gvande att jobba här. Jag har bättre lönevllkor, jag styr mtt arbete mer själv och Svensk Vårdsupport är verklgen lyhörda för mna önskemål om vlken typ av uppdrag jag är ntresserad av, framhåller hon. Kontnutet och arbetsglädje På Svensk Vårdsupport fnns alltd en kontaktperson tllgänglg, dygnet runt, som hjälper tll att lösa eventuella problem och som man kan bolla tankar med. Det ger trygghet och gör det enklare att fokusera på själva arbetsuppgfterna. Det fnns en stor flexbltet och vlja att underlätta för konsultsjuksköterskorna. Exempelvs tllämpar man rktgt snabb löneutbetalnng ofta redan efter en vecka. Eftersom företaget har hela Sverge som arbetsfält och ett omfattan- Foto: Fredrk Schlyter Trygghet, lyhördhet och flexbltet, samt ett brnnande engagemang för kvaltet. Det är ledstjärnorna för Svensk Vårdsupport. Målet är att bl Skandnavens ledande vårdbemannngsföretag. Lnda Engström, specalstsjuksköterska med nrktnng mot barn och unga. de nätverk av uppdragsgvare fnns alla möjlgheter att tllmötesgå medarbetarnas önskemål och matcha rätt person tll rätt uppdrag. Ett tydlgt fokus på hög kvaltet ger kontnutet uppdragen och arbetsglädje hos personalen. Td för famljen För Lnda Engström, som tog sn sjuksköterskeexamen 2007 och är specalstsjuksköterska med nrktnng mot barn och unga, var möjlgheten att få mer td med famljen en vktg faktor när hon började på Svensk Vårdsupport. Idag arbetar Lnda på en vårdcentral Norrköpng, men hon har även kunnat ta uppdrag ursprunglga hemstaden Öst- Nettan Khl, dstrktssköterska och specalstutbldad nom IVA och anestes. ersund och på så sätt kombnerat jobb med längre vstelser uppväxtstaden på sommaren och krng jul, tllsammans med famljen, berättar hon. Jag trvs väldgt bra mtt yrke och med att arbeta för Svensk Vårdsupport. Nu kan jag jobba kortare dagar och ändå ha en bättre lön än tdgare. Jag kan även vara ledg på skolloven och få mer td med mna barn. Här har jag utvecklats och breddat mn kompetens tack vare möjlgheten att ta olka uppdrag.

44 44 NextMeda Utvecklas nom beroendevård på Capo Mara Capo Mara på Södermalm Stockholm erbjuder frvllg, specalserad beroendevård för personer över arton år. Här arbetar sjuksköterskor med beroendepatenter och rskbrukare kompetensöverskrdande team. Att arbeta med beroendevård är spännande, utvecklande och gvande. Jag sökte mg tll Capo Mara eftersom jag vlle lära mg mer om beroendevård. Jag gör en första bedömnng av patenternas vårdbehov och tar hand om patenterna som läggs n på vår n- Capo Mara arbetar med frvllg, specalserad beroendevård för personer över arton år. V vänder oss även tll anhörga tll männskor som är beroende av alkohol, läkemedel eller narkotka. V arbetar på uppdrag av Stockholms läns landstng. Målet för vårt arbete är att uppnå bästa möjlga lvskvaltet för varje enskld patent. Våra främsta drvkrafter är kvaltet, medkänsla och ansvar. Capo Mara Wollmar Yxkullsgatan Stockholm tagnngsavdelnng, säger Sofa Andersson, som tog sjuksköterskeexamen år 2000 och sedan fyra år tllbaka arbetar på Capo Maras akutmottagnng. Sofa Andersson har utvecklats och lärt sg mycket om beroendevård sedan hon började på Capo Mara. Det som gör att jag verklgen trvs med mtt jobb är att sammanhållnngen mellan oss kollegor är mycket god, det känns att de som jobbar här verklgen tycker att det är rolgt att gå tll jobbet. Det är också en fördel att Capo Mara lgger centralt Stockholm, säger Sofa Andersson. Året efter sjuksköterskeexamen arbetade jag på nfektonsavdelnngen på Huddnge sjukhus, där jag mötte många mssbrukare med nfektonssjukdomar. Jag bestämde mg för att satsa på beroendevård och sökte mg därför tll Capo Mara, säger Lnus Norberg, som började arbeta på Capo Maras akutmottagnng året därpå. Sedan 2012 arbetar han på öppenvårdsmottagnngen och ägnar sg mycket åt samtal och möten med patenter med olka typer av beroendeproblematk. Sofa Andersson, sjuksköterska på Capo Maras akutmottagnng. Foto: Thomas Henrkson Motverande samtal När han började arbeta på Capo Maras öppenvårdsmottagnng gck han psykoterapeututbldnngen Steg 1 och började arbeta mer med att möta beroendepatenter va samtal. En av de faktorer som bdrar tll att Lnus Norberg trvs med stt jobb är varatonen och möjlgheten att arbeta självständgt. Två dagar veckan arbetar jag med rskbrukare och beroendepatenter Farsta och Sckla. Jag gllar att möta olka typer av patenter med varerande bakgrund och grad av beroendeproblematk. När jag möter patenter gör jag självstän- Lnus Norberg, sjuksköterska på Capo Maras öppenvårdsmottagnng. dga bedömnngar av deras vårdbehov. Jag arbetar också mycket med motverande samtal. Att arbeta med beroendevård är utvecklande, ntressant och gvande, särsklt när jag kan motvera patenter tll ett förändrat beteende. Capo Mara är en bra arbetsgvare, de har verklgen tlltro tll mn kompetens som sjuksköterska och satsar även mycket på kompetensutvecklng, säger Lnus Norberg. NextMeda Var beredd på det oförutsedda Solna På Karolnska unverstetssjukhuset Funkton Akut Solna är tempot högt och dagarna varerade och stmulerande. Det är en enormt lärork mljö, med stora möjlgheter tll vdareutvecklng och kompetenta och stöttande kollegor. Funkton Akut består av både slutenvård och öppenvård. Före detta sjuksköterskorna Ann-Charlotte Jansson och Andreas Dahlqvst arbetar dag som Omvårdnadschefer på Funkton Akut Solna. De betonar båda att akutsjukvården är ett av de bredaste arbetsområden som vården har att erbjuda och att varje dag är en ny upplevelse och nya utmanngar. Akutvård är extremt utvecklande och det gäller att ta sg an sna uppgfter helt förutsättnngslöst. Det är hos oss man får vårda de rktgt sjuka patenterna och hantera de akuta stuatonerna det är både lärorkt, nsprerande och utmanande, säger Ann-Charlotte, som ansvarar för akutmottagnngen. Möter alltjämt nya stuatoner Hon får medhåll från Andreas, som sn tur ansvarar för AVA 2 på Funktonen. Funkton Akut Solna nrktar sg främst på akutsjukvård och nternmedcn och målsättnngen är att utöka andelen specalster akutsjukvård nom alla yrkeskategorer. Funktonen kommer successvt att anpassas efter ett högspecalserat uppdrag som omfattar avancerad sjukvård som kräver särsklda resurser och kompetenser. Ann-Charlotte Jansson och Andreas Dahlqvst arbetar som omvårdnadschefer på Funkton Akut Solna. Karolnska Unverstetssjukhuset Stockholm Foto: Gonzalo Irgoyen Tel: Ingen dag är den andra lk och det är vktgt att ha ett öppet snne och vara flexbel. Allt är nte alltd som det ser ut och man behöver vara redo att byta rktnng mtt ett steg. Jag har arbetat nom både akutsjukvård och ntensvvård och jag tror att v båda kan skrva under på att än dag möter v helt nya stuatoner. Utpräglat utvecklngskoncept Funkton Akut Solna har ett utmärkt utvecklngskoncept som nkluderar en mängd mycket olka utbldnngar, såväl nköpta som nterna, och man förankrar de nya kunskaperna genom ett tätt nterprofessonellt samarbete. På Funk- ton Akut fnns ett rotatonsprogram mellan slutenvården och öppenvården som är väldgt uppskattat och bdrar starkt tll medarbetarnas utvecklng. Detta är rätt plats både för den som vll utvecklas och den som vll handleda. På akutmottagnngen har v exempelvs en klnsk undervsnngsmottagnng nom både krurg, medcn och ortoped, som välkomnar läkarstudenter och sjuksköterskestudenter under två veckor av deras termn. Det är extremt populärt och något även v på mottagnngen drar stor nytta av, säger Ann-Charlotte. Man lär sg mycket även som handledare och det utbyte v har nom läkarkolleget och omvårdnadskolleget skapar en stmulerande och levande arbetsplats. Det märks nte mnst på att medarbetarna allt som oftast drar gång olka aktvteter och arrangemang. Den postva stämnngen lägger grunden för en enormt bred kunskapsdatabas, så det fnns alltd något att upptäcka! V är bra men tänker bl ännu bättre på nterprofessonellt samarbete avslutar Andreas.

45 45 NextMeda Västmanland har Sverges bästa hjärtnfarktsvård Sjukhusen Västmanland är bäst landet på att vårda hjärtnfarkter, vsar ny statstk från kvaltetsndexet Swedeheart. V ser rapporten som ett kvtto på att det v gör är rätt, säger Sara Rosenqvst, sjuksköterska på hjärtavdelnngen vd Västmanlands sjukhus Västerås. På hjärtavdelnngen Västerås bedrvs högspecalserad hjärtsjukvård som rankas bland de främsta landet; sjukhuset toppar Swedehearts rapport för andra året rad. Bakom framgången lgger en målmedveten strävan efter ständg förbättrng. På avdelnngen Västerås har man tll exempel nfört Akademsalar där de mest vårdkrävande hjärtsjuka patenter tas om hand. Akademsalarna kom tll för att v vlle kunna ta hand om patenterna på bästa sätt och med rätt kompetens. I salarna som är belägna precs utanför expedtonen fnns specfk ntensvvårdsutrustnng. Här arbetar specalstläkare och sköterskor som är vdareutbldade Frda Karlsson, sjuksköterska och ansvarg huvudhandledare för studentsalarna och Sara Rosenqvst, sjuksköterska och sektonsledare för Akademsalarna. Foto: Per Groth nom hjärtntensvvård, berättar Sara Rosenqvst, sektonsledare för Akademsalarna på Hjärtavdelnngen. Akademsalarna fungerar även som del medarbetarnas vdareutvecklng. Eftersom arbetet som bedrvs på dessa salar är högspecalserat fnns goda möjlgheter att utvecklas nom avdelnngen. V ger nternutbldnngar främst för sjuksköterskor men har även satsat på vdareutbldnng av de undersköterskor som arbetar på Akademsalarna. Vktga pusselbtar På hjärtavdelnngen fnns även student- Utbldnngssjuksköterskor skapar trygghet på lungklnken Västerås Trygga sjuksköterskor är grunden tll en säker vård. Det säger Danel Koverberg, sjuksköterska med utbldnngsansvar vd lungavdelnngen Västmanlands sjukhus Västerås, som delar sn td mellan omvårdnadsarbete och att fnnas tll hands som stöd för sna kollegor. På lungavdelnngen vd Västmanlands sjukhus Västerås arbetar sedan ett år tllbaka två sjuksköterskor med utbldnngsansvar där Danel Koverberg och Per Engelmark delar på en heltdstjänst verksamheten. Det övergrpande syftet är att stötta framförallt mndre erfarna kollegor så att de ska känna sg trygga arbetet. V har under senare år haft brst på sjuksköterskor och försökt htta olka sätt att locka nya och få befntlga att stanna kvar. En tanke som kom upp var att utforma ntroduktonen på ett annorlunda sätt eftersom ngen är fulllärd efter ntroduktonen. Avancerad andnngsvård handlar mycket om teknk och apparatur, och därför behövs ett bollplank för att känna sg trygg säger Annca Svensson, enhetschef. Dskussonerna ledde tll att utbldnngssjuksköterskor anställdes ett tvåårgt projekt med start aprl Per Engelmark och Danel Koverberg, sjuksköterskor med utbldnngsansvar och Annca Svensson, enhetschef på lungavdelnngen på Västmanlands sjukhus Västerås. salar där mndre ntensvt sjuka patenter tas om hand. V har två salar där arbetet utgår från så kallad patentfokuserad handlednng, där studenterna följer de patenterna som lgger på de salarna stället för att följa en specfk handledare. De blvande sjuksköterskorna arbetar team om två och handleds av en erfaren kollega som har hand om de aktuella patenterna just för den dagen. Modellen som ger utrymme för både reflekton och dskusson är mycket uppskattad, både av studenter och handledare, berättar Frda Karlsson, sjuksköterska och ansvarg huvudhandledare för studentsalarna. En annan nyhet på avdelnngen är den patentkommunkatör som nylgen anställts på avdelnngen. Patentkommunkatören är en sjuksköterska som har tll uppgft att sköta kontakterna med kommunen när det är dags får våra patenter att avsluta sn vårdtd här. På så vs frgör v td från de andra sjuksköterskorna som stället kan lägga mer td på vården, en vktg pusselbt den trygga och säkra vård v vll ge våra patenter, fastslår Sara Rosenqvst. Foto: Per Groth Målet när v började var att få alla medarbetare att känna sg trygga med de arbetsuppgfter som görs på en lungklnk daglgen, säger Per Engelmark. På rätt väg Som sjuksköterskor med utbldnngsansvar är Per och Danel frkopplade från vården. Vår arbetsplats är centralt placerad på avdelnngen där v fnns tll hands för frågor och kan följa med n tll patenterna och undervsa på plats vd utförande av olka moment. I våra arbetsuppgfter ngår förutom olka utbldnngsnsatser även att se över arbetsrutner och säkerställa att tllhörande nformatonsmateral är uppdaterat och tllgänglgt, säger Danel. Efter ett år med sjuksköterskor som utbldnngsstöd på avdelnngen kan Annca konstatera att det kompetenstapp som verksamheten dragts med är på väg att hämtas n. Tdgare hände det att v på grund av kompetensbrst nte kunde ta hand om vssa patenter som stället fck vårdas på IVA. Våra sjuksköterskor har blvt tryggare och det fnns ett ntresse från andra avdelnngar för projektet, så det känns verklgen att v är på rätt väg. Regon Västmanland är en av länets största arbetsgvare med crka anställda. Regonens huvuduppgft är att bdra tll ett gott lv för västmanlännngarna. Det gör v genom att arbeta med hälso- och sjukvård, tandvård, utbldnng, kultur, närngslvsfrågor, kollektvtrafk och mljö. Välkommen tll en arbetsplats där du är mtt lvet och samhället. Och gör skllnad varje dag. På rktgt. Regon Västmanland Västerås Tel:

46 46 NextMeda På Anycare får jag det bästa av det mesta På Anycare får jag ut det bästa av det mesta, säger Towe Englund som stortrvs med att dela sn td mellan att vara bemannngssjuksköterska ute vården och arbetet som konsultchef på huvudkontoret Västerås. Towe Englund har lång erfarenhet av sjuksköterskeyrket och hade redan arbetat ett par år som bemannngssjuksköterska när hon sommaren 2015 kom kontakt med Anycare. Jag bor Västerås och tyckte det var rolgt att htta ett bemannngsföretag på hemmaplan. Anycare är en förhållandevs lten aktör nom bemannngsbranschen och jag förstod ganska snart att det har sna fördelar. Här fnns nga tungrodda herarker utan snabba beslutsvägar och enkla, väl fungerande samarbeten. Sedan det första mötet har det hänt en hel del. Idag delar Towe sn td mellan sjuksköterskeuppdrag nom vården och arbetet som konsultchef på Anycare. För mg passar det perfekt att kunna kombnera dessa båda världar. Jag trvs med att ha en chef som är närvarande, mån om sn personal och verklgen vnnlägger sg om att skapa Towe Englund, bemannngssjuksköterska och konsultchef på Anycare. Foto: Per Groth Anycare AB är ett personlgt och påltlgt bemannngsföretag nom vården med nrktnng på uthyrnng av legtmerade sjuksköterskor och specalstsjuksköterskor. Företaget värdesätter att det ska kännas tryggt att vara uthyrd som sjuksköterska och erbjuder förutom yrkes- och ansvarsförsäkrngar även frskvårdsbdrag, tjänstepenson och lojaltetsbonus. Basen för verksamheten fnns Mälardalen men åtar sg uppdrag hela Sverge. Anycare Kopparbergsvägen Västerås Tel: E-post: sammanhållnng mellan oss sjuksköterskor. V bjuds ofta n tll olka sammankomster, ena gången kan det handla om rent nöje, andra gånger om yrkesmässg fortbldnng. Det fna är att man får träffa alla andra Anycaresköterskor och att v blr en sammansvetsad grupp även om v nte arbetar tllsammans. Personlg verksamhet Anycares verksamhet bygger på en flosof som är lka enkel som självklar: att sjuksköterskor som mår bra, blr sedda och uppskattade gör ett bättre jobb. Det återspeglas även mycket generösa vllkor som tll exempel tjänstepenson, förmånlgt frskvårdsbdrag, lojaltetsbonus och mycket hög lön. Kenneth Hopp, är själv sjuksköterska och har byggt sn verksamhet utfrån egna erfarenheter av arbete ute på fältet. Många söker sg tll Anycare just för att det är så personlgt, säger Towe, som efter mer än 20 år yrket kan konstatera att hon hamnat helt rätt. Här jag frhet att styra över mtt eget arbetsschema och god ersättnng samtdgt som jag kan prova nya vägar och fortsätta att utvecklas nom mtt yrke. Att arbeta på olka avdelnngar olka regoner och landstng är enormt berkande. NextMeda Stor framgång för vårdbemannngsföretaget Ofela Vård Ofela Vård som ngår Skandnavsk Hälsovård Group har under 2016 haft en rekordtllväxt. Skandnavsk Hälsovård är det naturlga förstahandsalternatvet för läkare och nu sktar v på att genom Ofela nå samma poston nom sjuksköterskebemannng, säger Mare Öhrstedt, VD för Skandnavsk Hälsovård Group. Skandnavsk Hälsovård Group är en av de större aktörerna nom läkarbemannng Skandnaven och när Mare Öhrstedt tog över som VD blev sktet nställt v på även bl nummer ett nom sjuksköterskebemannng. Ofela har under 2016 breddat verksamheten och erbjuder nu uppdrag nom alla sjuksköterskespecalteter över hela landet. V har framgångsrkt tecknat ett flertal nya avtal med såväl kommuner som landstng och kan förutom uppdrag Sverge nu även erbjuda uppdrag Norge. Ofelas verksamhet fortsätter att växa snabbt och för att möta de nya förutsättnngarna förstärks personalstyrkan på kontoren Göteborg, Stockholm och Borlänge, Ofela Vård startade 1999 med att hyra ut sjuksköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare tll kommuner, landstng och den prvata sjukvården Göteborgsområdet. Våra kunder fnns både offentlg och prvat sektor, allt från den llla prvata mottagnngen tll de större klnkerna. Nu breddar v verksamheten och erbjuder uppdrag nom alla sjuksköterskespecalteter över hela landet, Ofela ngår SHVgruppen och har kontor Borlänge, Stockholm och Göteborg. Mathas Johansson, operatv chef på Skandnavsk Hälsovård Group och VD för Ofela Vård och Mare Öhrstedt, VD för Skandnavsk Hälsovård Group. Ofela Vård Vasagatan Göteborg säger Mathas Johansson, operatv chef på SHV och VD för Ofela Vård. Trygg och serös arbetsgvare V är en trygg och serös arbetsgvare och då både Mare Öhrstedt och jag har en bakgrund som sjuksköterskor vet v vad som krävs för att vara en attraktv arbetsgvare och ser tll att våra medarbetare har de förutsättnngar de måste för att kunna göra ett bra jobb. Förutom att vara en trygg och serös arbetsgvare arbetar v kontnuerlgt med fortbldnngar och andra aktvteter för våra sjuksköterskor, bland annat så har v satt hop ett skdteam med läkare och sjuksköterskor som tränas av eltåkare och åker långlopp tllsammans med vår VD, säger Mathas Johansson. Allt fler upptäcker fördelarna med vårt sätt att ta hand om våra medarbetare och nom fem år räknar Mare Tel: Öhrstedt med att Ofela är en av Sverges största arbetsgvare för sjuksköterskor.

47 47 NextMeda Som dalyssjuksköterska gör du skllnad varje dag Som dalyssjuksköterska gör du skllnad varje dag, säger Johanna Rahm, Nursng Manager vd Daverum Sverge, världens ledande leverantör nom njursjukvård. Verksamheten präglas av starkt patentfokus och en strävan efter att bevara och utveckla patenternas frska sdor. Mchaela Blomstrand, dag Communcaton Specalst verksamheten, började arbeta som sjuksköterska på Daverum för sju år sedan. Den stora skllnaden jämfört med att arbeta nom offentlg vård är atmosfären, den trevlga mljön samt td och möjlghet att hela tden kunna erbjuda patenterna det llla extra. Att hon dag lämnat den drekta vården och numera återfnns på huvudkontoret är ngen slump. Utvecklngsmöjlgheterna nom företaget är mycket goda. V arbetar med en modell där sjuksköterskor som vll specalsera sg erbjuds olka ansvarsområden efter ntresse. Daverum har även en stor utbldnngsportal och ett globalt nätverk som ger möjlghet att ta del av det senaste nom dalysvården. Tll det kommer årlga utbldnngskonferenser och löpande fortbldnngar, berättar Johanna Rahm. En annan unk möjlghet är Daverums egen bemannngsservce, d.experts. Som anställd hos oss kan man tll exempel välja att arbeta 50 procent på Daverum är en av världens ledande leverantörer av njursjukvård. Vår erfarenhet nom njursjukvård sträcker sg över 25 år bakåt tden, då den första dalysklnken etablerades. Verksamheten bedrvs för närvarande 20 länder och betjänar en patentbas på fler än personer. Daverum har fem klnker Sverge, huvudkontoret fnns Lund. Daverum Sverge, Trollebergsvägen 5, Lund Tel: Mchaela Blomstrand och Johanna Rahm, Daverum. en fast klnk och resten av tden som konsult på andra klnker och platser nom verksamheten. Den som önskar kan även söka sg utanför Sverges gränser. V har svenska sjuksköterskor som åkt tll England för att hjälpa tll med att starta upp klnker. Vårt globala nätverk av klnker kan bdra med många spännande utmanngar och utvecklngsmöjlgheter, säger Johanna Rahm. Slussas n För att börja arbeta som sjuksköterska på Daverum krävs ngen tdgare dalyserfarenhet, även om det förstås alltd är en fördel. Alla som börjar hos oss får en gedgen ntrodukton. Under nästan ett års td är våra nya sjuksköterskor en upplärnngsfas för att sedan slussas n yrket allt eftersom, lte beroende på tdgare erfarenhet, berättar Mchaela Blomstrand. Ett utmärkande drag för Daverums klnker är att de präglas av en stor omsorg om mljön. V är övertygade om att nvesterng kunskap och god mljö också är en nvesterng högsta möjlga vårdkvaltet. Medarbetare som får stmulans och trvs på jobbet ger oftast det llla extra som har så stor betydelse för patenterna, och god vård är slutänden vad det hela handlar om, fastslår Johanna Rahm. NextMeda Omväxlande jobb där du är med och påverkar Arbetet nom hemsjukvården nnebär en chans att få möta patenter alla åldrar, från barn tll hundraårngar, vtt sklda stuatoner. Ena dagen kan det handla om sårvård eller att ta prover och ge vaccnatoner, medan nästa kräver avancerad vård tll patenter lvets slutskede. Sarah Patel-Ercsson och Johanna Dahl är samordnngssjuksköterskor Värnamo kommun. De är helt överens om Värnamo lgger mtt smeten, där E4 och rksväg 27 korsar varandra. Här möts också järnvägslnjerna mellan Kalmar och Göteborg och mellan Halmstad och Nässjö/Jönköpng. Värnamo är den näst största kommunen Jönköpngs län. Här bor drygt nvånare och folkmängden ökar stadgt. Just nu händer det mycket här: v rustar för höghastghetsjärnväg med staton Värnamo, nästa år nvger v Gummfabrken, en plats där kultur, utbldnng och närngslv möts och konst- och desgncentret Vandalorum bygger ut. fördelarna med att jobba som sjuksköterska kommunen: Det är ett oerhört omväxlande yrke som ger dg möjlgheten att få hantera hela männskan. Det ger dessutom väldgt mycket tllbaka du får göra skllnad för såväl patenter som anhörga och det betyder mycket. Dessutom får v vara med och påverka och allt arbete sker team bestående av engagerade och kompetenta kollegor, säger de. Söker nya medarbetare Sjuksköterska är ett av de yrken där kommunen kontnuerlgt söker nya medarbetare. Totalt fnns det crka 45 sjukskötersketjänster nom hemsjukvården, eller Vård och Rehab som det egentlgen heter. Det är vktgt att kunna lte av allt, men skulle man behöva stöd fnns det alltd kollegor med specalkunskaper om tll exempel pallatv vård eller sårvård att rådfråga. Stämnngen är öppen och det gör att man lär sg mycket av varandra, säger Sarah. Johanna Dahl och Sarah Patel-Ercsson, samordnngssjuksköterskor Värnamo kommun. Vård och rehablterng arbetar team där personal på boenden och hemtjänsten, arbetsterapeuter och fysoterapeuter ngår. Varje patent har en patentansvarg sjuksköterska, det vll säga en sjuksköterska med övergrpande ansvar för just den patenten. Det ger trygghet för både patenter, anhörga och övrg personal eftersom det säkerställer en kontnuerlg nvå på vården och mnmerar rsken för att något ska råka hamna mellan stolarna. Är ett tacksamt yrke Johanna och Sarah tycker att de har ett tacksamt yrke: Men vsst möter v också männskor svåra stuatoner. Det kan bland kräva lte extra energ, men det är väldgt gvande att få vara den som ger stöd och hjälp, säger Johanna. Varför blev du sjuksköterska? Jag låg på sjukhus som barn och tyckte att hela stuatonen var väldgt spännande. Det var då bestämde jag mg: Det här vll jag jobba med, säger Johanna. Jag vlle också bl sjuksköterska redan när jag var lten. Det verkade så ntressant och jag kunde nte förstå att det fanns de som nte vsste vad de vlle bl, säger Sarah.

48 B-porto Porto betalt V söker sjuksköterskor som vll göra skllnad! Just nu är hälso- och sjukvården Regon Örebro län nne en spännande utvecklng där v tar stegen mot framtdens sjukvård. Här är du som sjuksköterska vktg för att utveckla vården utfrån patentens fokus. För oss betyder det att v vll göra vården ännu bättre. Varje dag. I stort och smått. I varje möte. Och att alla som vll vara med utvecklngen får goda förutsättnngar för det. V satsar på våra sjuksköterskor I Regon Örebro län erbjuder v dg som sjuksköterska en tllsvdareanställnng drekt. I början av dn anställnng får du som ny sjuksköterska också möjlghet att delta ett omfattande ntroduktonsprogram under ett år, som ger dg bra förutsättnngar att komma n dtt arbete och träffa nya sjuksköterskekollegor. Den dag du känner dg redo för vdareutbldnng kan v också erbjuda generösa förmåner. Adresskälla: NextMeda. Avs: Brng Ctymal, Box 90108, Stockholm Returadress: BOLD Prntng, Esbogatan 11, Ksta Du väljer bland alla möjlgheter I vår regon fnns en arbetsplats för alla önskemål. Välj stora unverstetssjukhuset för specalstkompetens och en nära kopplng tll unverstetet, välj något av våra mndre akutsjukhus länet för närheten mellan verksamheterna. Eller kanske du föredrar att arbeta med varaton och bredd nom prmärvård eller psykatr. Hos oss fnns alla möjlgheter! Steget n är bara en början på dn karrär, här kan du som sjuksköterska stanna och utvecklas. Hör av dg tll oss! V är alltd ntresserade av att komma kontakt med dg som vll arbeta hos oss. Hör gärna av dg tll våra rekryterare. Monca Johansson Unverstetssjukhuset Örebro Tel monca.johansson@regonorebrolan.se Karn Stenström Karlskoga lasarett Tel karn.stenstrom@regonorebrolan.se Carna Ekholm Psykatr Tel Carna.ekholm@regonorebrolan.se Anna Charler Lndesbergs lasarett Tel anna.charler@regonorebrolan.se Carna Karlsson-Andersson Prmärvård Tel carna.karlsson-andersson2@regonorebrolan.se