Brister i patientsäkerhet allvarligt problem

Transkript

1 Framtdens Karrär Sjuksköterska Sjuksköterskornas råd tll landstng och regoner Brster patentsäkerhet allvarlgt problem Det behövs fler möjlgheter tll klnsk karrär Om sjuksköterskorna skulle vara ansvarga för hälso- och sjukvården stt landstng eller sn regon skulle de fatta beslut om högre löner för sjuksköterskor, högre personaltäthet hälso- och sjukvården samt mer td tll patenterna. 77 procent av sjuksköterskorna anser att brster patentsäkerhet är ett mycket allvarlgt eller allvarlgt problem nom hälsooch sjukvården. Eva Estlng, SKL och Ol Dahl, Karolnska Unverstetssjukhuset ger förslag på hur patentsäkerheten kan förbättras procent av sjuksköterskorna anser att det nte fnns tllräcklga möjlgheter att göra klnsk karrär. Sjuksköterskorna efterfrågar främst vdareutbldnng med fnansellt stöd, möjlgheter tll forsknng och tydlg löneutvecklng. Hur ska sjukvården fungera bättre? Ny tematsk organsaton Involvera patenten Bemannngs- och konsultföretag AST kommuner Framtdens Karrär Sjuksköterska oktober 2016

2 VI MÅR BRA NÄR VI UTVECKLAS. Vården är ett kunskapsntensvt område under ständg utvecklng, och v ska självklart utvecklas med den. Därför drver Vårdförbundet en modell för akademsk specalsttjänstgörng (AST) där specalstutbldnngen sker nom ramen för en anställnng och studerna ntegreras med jobbet. Tack vare vårt kraftfulla påverkansarbete har de flesta rksdagsparter frågan på sn agenda och flera arbetsgvare har redan nfört modellen. Ju fler v är desto mer kan v påverka. När v mår bra mår alla bättre. Bl medlem Vårdförbundet! vardforbundet.se/medlem SMS:A MEDLEM TILL SÅ RINGER VI UPP DIG

3 Framtdens Karrär Sjuksköterska Oktober Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Sjuksköterska 4 Regonpoltkernas prorterngar för bättre sjukvård 4 Sjuksköterskornas råd tll landstngen 6 Brster patentsäkerhet allvarlgt problem 7 Gröna korset ökar patentsäkerhet 8 Hälso- och sjukvården fungerar sämre dag 8 Detta har försämrats sjukvården enlgt sjuksköterskorna 10 Tematsk organsaton utgår från patenten 11 Gott ledarskap attraherar personal 12 Manfestaton som vll förändra vården blev framgångsrk 12 Bra lön och schemaläggnng vktgast vd anställnng 13 Patenternas ord väger tungt förbättrngsarbetet 14 Ej tllräcklg td för vla och återhämtnng 16 Det behövs fler möjlgheter tll klnsk karrär 17 Vdareutbldnng vktgast för klnska karrärmöjlgheter 18 Därför vll sjuksköterskor arbeta för bemannngsföretag 18 Specalstutbldnng gör jobbet rolgare och öppnar fler dörrar procent av sjuksköterskorna kan tänka sg att bl konsult Högre löner, personaltäthet och mer td för patenterna 19 Sjuksköterskornas råd tll arbetsgvarna 20 Arbetsmljö och brst på specalstsjuksköterskor allvarlga problem 21 Patenter och personal vnnare vd organsatonsutvecklng 22 Fler kommuner satsar på akademsk specalsttjänstgörng 22 Stockholm och Gotland populäraste landstngen Det svarar sjuksköterskorna på frågan om vlka beslut de skulle fatta om de var ansvarga för hälso- och sjukvården stt landstng/sn regon. V skckade frågan vdare tll två ansvarga poltker Regon Skåne och Västra Götalandsregonen. De höll tll stor del med sjuksköterskorna och gav sna egna förslag tll hur hälso- och sjukvården ska förbättras. En angelägen fråga är vla och återhämtnng vd nattarbete. Hela 89% av sjuksköterskorna anser att de nte har tllräcklg med td för vla och återhämtnng samband med nattarbete. En mycket vktg fråga eftersom för lte vla leder tll trötthet som kan öka rsken för msstag och sjukskrvnngar samt mnskad trvsel. Trots att 72% av sjuksköterskorna anser att hälso- och sjukvården fungerar sämre dag än för to år sedan fnns det många förbättrngsarbeten både landstng och kommuner. Förbättrngsarbeten nom patentsäkerhet, organsatonsutvecklng där man utgår från patenten, betalda utbldnngstjänster och förbättrngar nom arbetsmljö, för att nämna några. Hör gärna av er tll oss med förslag på sjuksköterskor som har bdragt tll att utveckla hälso- och sjukvården, som v kan skrva om eller andra angelägna ämnen som v bör skrva om. Välkommen tll höstens nummer av Framtdens Karrär Sjuksköterska! Presenterade företag och organsatoner 23 Karolnska Unverstetssjukhuset 24 Regon Gävleborg 25 Hallands sjukhus 26 Dedcare Nurse 27 Stockholms läns sjukvårdsområde 28 Östra Göteborg, Göteborgs stad 29 Akademska sjukhuset 29 Rent a Nurse 30 Lycksele lasarett 30 Bemannngscentrum, Karolnska Unverstetssjukhuset 31 Attendo 31 Agla 32 Sahlgrenska unverstetssjukhuset 33 Stockholms Sjukhem 33 Zest Care 34 Regon Kronoberg 35 Ortopedavdelnngen Sundsvall, Landstnget Västernorrland 35 Te Crea Care 36 Regon Örebro län 37 Medcnklnken Västerås MIMA 38 Anycare 39 Thorax-Kärl, Unverstetssjukhuset Lnköpng Framtdens Karrär Sjuksköterska är producerad av NextMeda. Tdnngen fnns även på: Projektledare Nklas Engman Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, Anette Bodnger, Håkan Edvardsson, Perre Eklund, Hanna Engström, Paola Langdal, Crstna Lefland, Eva Nordn, Sofe Nylén, Annka Whlborg Fotografer Lasse Ahln, Patrk Bergenstav, Gonzalo Irgoyen, Rcke Johansson, Ian Johnsson, Ellen Kndstrand, Jonas Ljungdal, Joakm Lloyd Raboff, Jonas Nmmersjö, Pa Nordlander, Pär Olert, Lasse Persson, Tobas Rygert, Pernlla Wahlman Grafsk form Stellan Stål Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Omslagsblder Rcke Johansson, Jonas Ljungdal, Jonas Nmmersjö Annonsförsäljnng NextMeda Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se För mer nformaton om Framtdens Karrär Sjuksköterska, var vänlg kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: nklas.engman@nextmeda.se

4 4 Framtdens Karrär Sjuksköterska Oktober 2016 Regonpoltkernas prorterngar Löneutvecklng, betald specalstutb Framtdens Karrär Sjuksköterska har ntervjuat två ansvarga för hälso- och sjukvården två av Sverges största landstng/ regoner för att ta reda på vlka beslut de prorterar förhållande tll vlka beslut sjuksköterskorna prorterar. REGIONERNAS VIKTIGASTE BESLUT TEXT ANNIKA WIHLBORG De beslut som fnns med på sjuksköterskornas topp fem-lsta motsvarar ungefär de önskemål jag förväntade De beslut som fnns med på sjuksköterskornas topp fem-lsta motsvarar ungefär de önskemål jag förväntade mg mg. Jag anser att högre lön och en förbättrad löneutvecklng är vktg, men vll även betona vkten av att sjuksköterskor ska kunna göra lönekarrär den patentnära verksamheten. I dagsläget krävs ofta ett chefsuppdrag utanför den patentnära verksamheten för att sjuksköterskor ska kunna gå upp rejält lön, men det är vktgt att samma möjlgheter fnns även den patentnära verksamheten. Den generella lönesprdnngen bör öka bland sjuksköterskor, säger Jonas Andersson (L), ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregonen samt ledamot SKL:s sjukvårdsdelegaton. AST och patentnära arbete Möjlghet tll betald specalstutbldnng är ytterlgare en prorterad fråga för Jonas Andersson. I Västra Götalandsregonen erbjuder man exempelvs AST. Det är vktgt att sjuksköterskor får använda sn arbetstd på ett optmalt sätt, vlket nnebär att de får lägga så mycket td som möjlgt på patentnära arbete, säger Jonas Andersson. Han anser även att en ökad del av den svenska vården bör flyttas från Jonas Andersson (L), ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsregonen. sjukhusen tll prmärvården. I Västra Götalandsregonen satsar man därför på att stärka den patentnära prmärvården och hemsjukvården. Öka medbestämmande De beslut som sjuksköterskorna föreslår Foto: Wahlström Image & Desgn AB Sjuksköterskornas råd tll landstngen: Högre löner och personaltäthet Om du skulle vara ansvarg för hälso- och sjukvården dtt landstng eller dn regon, vlka beslut skulle du fatta då? Den frågan fck sjuksköterskorna av Framtdens Karrär Sjuksköterska. Många sjuksköterskor skulle välja att fatta beslut som påverkar deras lön, arbetstd, arbetsbelastnng, arbetsmljö och utvecklngsmöjlgheter. RÅD TILL LANDSTINGEN TEXT ANNIKA WIHLBORG Många sjuksköterskor som deltog undersöknngen skulle fatta beslut om bättre arbetsmljö, med mer td för patenter och återhämtnng om de var ansvarga för hälso- och sjukvården stt landstng. Bättre lön Betald specalstutbldnng, generella löneförhöjnngar för samtlga sjuksköterskor, stopp för hyrpersonal och en ökad lönesprdnng mellan grundutbldade och specalstutbldade sjuksköterskor var andra beslut som framkom undersöknngen. Mer td för patenterna Andra sjuksköterskor skulle välja att besluta om satsnngar som nnebär att de får fokusera på det de är utbldade för, vlket nnebär mer td för patenterna och mndre td tll admnstraton och övrga arbetsuppgfter. Många anser också att landstngen bör vara mer rädda om de sjuksköterskor som väljer att stanna kvar på arbetsplatsen, exempelvs form av kontnuerlg kompetensutvecklng och tydlga karrärvägar. Bättre arbetstder Att ge personalen vårdverksamheten ett ökat nflytande över de beslut som fattas är också ett genomgående önskemål, lksom att mer pengar tllförs vården. Relatvt många sjuksköterskor anser att det behövs beslut om förändrade arbetstder och förbättrade arbetsvllkor, möjlgheten att välja bort treskft, att själv få påverka stt schema samt sex tmmars arbetsdag. Ökad personaltäthet Andra anser att en ökad personaltäthet som nnebär att varje sjuksköterska ansvarar för färre patenter kan leda tll en ökad patentsäkerhet. Somlga sjuksköterskor skulle välja att slå hop flera landstng eller regoner, andra anser att staten bör ta över landstngens ansvar för sjukvården, medan andra anser att samarbetet mellan kommun och landstng behöver förbättras. DE VIKTIGASTE BESLUTEN: Högre lön och bättre löneutvecklng för sjuksköterskor. Högre personaltäthet hälso- och sjukvården. Mer td för patenterna, mndre td för admnstraton och övrga arbetsuppgfter. Möjlghet tll betald specalstutbldnng, tydlga karrärvägar. Ökat nflytande, påverka schemaläggnng och td tll återhämtnng.

5 Framtdens Karrär Sjuksköterska Oktober för bättre hälso- och sjukvård: ldnng och ökad tllgänglghet Anna-Lena Hogerud (S), ordförande för hälsooch sjukvårdsnämnden Regon Skåne. Foto: Per Wlkens går mångt och mycket lnje med de frågor v fokuserar på och arbetar med Regon Skåne. Att öka sjuksköterskornas medbestämmande och att ntroducera ett mer lyssnande ledarskap är vktga frågor som v arbetar aktvt med. V vll även mnska sjukvårdspersonalens admnstratva arbete så att mer td kan ägnas åt patentnära arbete, säger Anna-Lena Hogerud (S), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden Regon Skåne samt ledamot SKL:s sjukvårdsdelegaton. Fler specalstutbldade Att arbeta aktvt med att mnska brsten på vssa kategorer av specalstutbldade sjuksköterskor är ytterlgare en prorterad fråga. Det handlar dels om att öka lönerna, men även om många V vll mnska sjukvårdspersonalens admnstratva arbete så att mer td kan ägnas åt patentnära arbete andra frågor som gör regonen mer attraktv, säger Anna-Lena Hogerud. De vktgaste besluten att fatta för att förbättra hälso- och sjukvården är, enlgt Anna-Lena Hogerud, att öka tllgänglgheten vården samt att få hop ekonomn. I Regon Skåne har crka 150 sjuksköterskor rekryterats år. En skattehöjnng lgger budgetförslaget för 2017 där pengarna ska gå tll att satsa mer resurser på sjukvården, men det är oklart om höjnngen går genom då Socaldemokraterna JONAS VIKTIGASTE BESLUT Jonas Anderssons vktgaste beslut för att förbättra hälso- och sjukvården: 1. Löneutvecklng och karrärvägar för sjuksköterskor. 2. Möjlghet tll betald specalstutbldnng. 3. Mer td för patentnära arbete, mndre td tll admnstraton. 4. Ökad frhetsgrad för varje vårdverksamhet att själv organsera och styra sn egen verksamhet. 5. Ökade möjlgheter tll kontnuerlg fortbldnng för all vårdpersonal. och Mljöpartet styr mnortet Skåne. De frågor som första hand bör samordnas natonellt är utbldnngsoch kompetensförsörjnngsfrågor, menar Anna-Lena Hogerud. Utökade medel tll valderng av nyanlända med vårdkompetens är exempel på en betydelsefull statlg satsnng, säger hon. ANNA-LENAS VIKTIGASTE BESLUT Anna-Lena Hogeruds vktgaste beslut för att förbättra hälso- och sjukvården: 1. Att öka tllgänglgheten och mnska köer nom vården. 2. Utökade resurser tll sjukvården. 3. Mndre td tll admnstraton och mer td åt det patentnära arbetet. 4. Personcentrerad vård. 5. Möjlghet för specalstutbldnngar med lön och bra ntroduktoner för nyanställda. Sjuksköterska? Då är det kanske dg v söker. Välkommen tll en arbetsplats där du är mtt lvet och samhället. Och gör skllnad varje dag. På rktgt. Se våra ledga tjänster på

6 6 Framtdens Karrär Sjuksköterska Oktober % av sjuksköterskorna: Brster patentsäkerhet allvarlgt problem 77 procent av sjuksköterskorna anser att brster patentsäkerhet är ett mycket allvarlgt eller allvarlgt problem nom hälso- och sjukvården. PATIENTSÄKERHET TEXT ANNIKA WIHLBORG Från SKL:s sda har v satsat mycket på patentsäkerhetsarbete, det har de senaste åren vart ett natonellt fokusområde. Att 77 procent av sjuksköterskorna anser att brsterna patentsäkerhetsarbetet är allvarlgt eller mycket allvarlgt kan bero på att allt rskmedvetenheten generellt sett har ökat på senare år, vlket bdrar tll att fler sjuksköterskor dentferar brster, säger Eva Estlng, patentsäkerhetssamordnare på SKL. Ramverk för säker vård SKL har tagt fram ett natonellt ramverk för patentsäkerhet som tydlggör vad som behöver göras för att stärka patentsäkerheten på olka nvåer vården. För att stärka patentsäkerheten den svenska hälso- och sjukvården krävs att patenten nvolveras mer samt SKL:S RIKTLINJER SKL:s natonella ramverk för patentsäker vård Involvera patenten mer som en aktv part Teambaserat arbete krng varje patent Kunskapsbaserat arbete Organsera vården rätt Läs mer: skl.se/halsasjukvard/patentsakerhet att man arbetar mer teambaserat krng varje enskld patent. Att arbeta mer kunskapsbaserat, patentfokuserat och att vården ska vara rätt organserad på alla nvåer är andra vktga framgångsfaktorer, säger Eva Estlng. Belägg för sjuksköterskornas oro Undersöknngsresultatet är en sgnal som tydlgt ndkerar att sjukvården har stora problem med patentsäkerheten. SKL:s senaste rapport tyder på att bland annat antalet vårdrelaterade nfektoner och tryckskador ökar. Det fnns därmed belägg för sjuksköterskornas oro, säger Ol Dahl, sjuksköterska, styrelseledamot Svensk sjuksköterskeförenng, och bträdande verksamhetschef på Gastrocentrum vd Karolnska Unverstetssjukhuset. OILI DAHLS FÖRSLAG Ol Dahls förslag för att stärka patentsäkerheten: Hög kompetens hos personalen Fler specalstutbldade sjuksköterskor Tllämpa magnetmodellen Analys av brster patentsäkerheten och vad som bör åtgärdas Sjuksköterskor på alla lednngsnvåer Kartläggnng av kompetensen närmast patenten Involvera patenterna Eva Estlng, patentsäkerhetssamordnare på SKL. Foto: Thomas Carlgren Fler specalstsjuksköterskor Hon anser att det behövs nya ntatv för att förbättra patentsäkerheten, betonar sambandet mellan en genomgående hög kompetens och hög patentsäkerhet och efterlyser därför fler specalstutbldade sjuksköterskor hälso- och sjukvården. Hon anser också att fler vårdenheter bör tllämpa magnetmodellen, som praktseras på sjukhus USA. Magnetmodellen karaktärseras bland annat av att sjuksköterskornas kompetens tas tllvara, att personaltätheten är relevant och att teamarbetet fungerar. Analys av brster Det behövs en omsorgsfull analys av var och hur patentsäkerheten brster och vad som bör göras. I dagsläget ÄR BRISTER I PATIENTSÄKERHETEN ETT PROBLEM? saknas sjuksköterskor på de flesta lednngsnvåer sjukvården. När omvårdnadsperspektvet nte fnns representerat lednngen ökar patentsäkerhetsrskerna. Fler sjuksköterskor på olka lednngsnvåer, en kartläggnng av vlken kompetens som fnns närmast patenten och att ökad utsträcknng nvolvera patenterna är några av de vktgaste åtgärderna, säger Ol Dahl. Anser du att brster patentsäkerheten är ett problem nom hälso- och sjukvården? Svara på en skala 1 5 där 1 = Inget problem alls och 5 = Mycket allvarlgt problem Mycket allvarlgt problem Inget problem alls 1 1% 4% 18% Ol Dahl, sjuksköterska och styrelseledamot Svensk sjuksköterskeförenng. 32% 45% Dubbla dn lön maxmera dn frhet! Sjuksköterskor och specalstsköterskor sökes för uppdrag hela Sverge. V har kollektvavtal och erbjuder höga löner, snabba utbetalnngar och full frhet nfo@nurse24.se

7 Framtdens Karrär Sjuksköterska Oktober Gröna korset ökar patentsäkerhet Sedan den vsuella metoden Gröna korset nfördes har Södra Älvsborgs sjukhus kunnat skapa ett underlag för rktat systematskt förbättrngsarbete som ökar patentsäkerheten och stärker patentsäkerhetskulturen. PATIENTSÄKERHETSARBETE Katherna Hansson, utvecklngsledare nom patentsäkerhet vd sjukhusets utvecklngsstab. TEXT SANDRA AHLQVIST Lksom alla andra förvaltnngar arbetar Södra Älvsborgs sjukhus aktvt med en mängd olka metoder krng patentsäkerhetsarbete, avvkelsehanterng, rsk- och händelseanalys, patentsäkerhetskultur och mycket mer. Det som utmärker sjukhuset är ett vsuellt lednngssystem som tydlgt vsar en vlja att drva patentsäkerhetsarbetet från lednngshåll. Det är utfrån ett av sjukhusets fokusområden, mnmera vårdskador, som v etablerade Gröna korset. Metoden har sn grund ndustrn, där den används för att belysa arbetsskador och brster arbetsmljön, och en av våra tdgare verksamhetschefer, Lars Rex, tog med sg dén ht efter ett studebesök Jag fck möjlgheten att utveckla och anpassa metoden för hälso- och sjukvård och v har använt Gröna korset sedan dess, berättar Består av sju steg Sedan dess nförande har metoden sprdt sg såväl nom regonens vårdenheter och natonellt hela Sverge som nternatonellt. Enheter såväl Braslen och Det är utfrån ett av sjukhusets fokusområden, mnmera vårdskador, som v etablerade Gröna korset Fnland som Norge, Australen och Duba har sökt kontakt för att lära sg mer. Metoden består av sju steg, som syftar tll att daglgen dentfera rsker och vårdskador realtd. Hela processen tar stt avstamp daglga, tvärprofessonella avstämnngsmöten, som Katherna Hansson, utvecklngsledare nom patentsäkerhet. sedan lägger grunden för ett ntegrerat förbättrngsarbete vad gäller rutner, kompetensutvecklng och patentsäkerhetskultur, säger Sopha Nordström, utvecklngsledare nom patentsäkerhet vd sjukhusets utvecklngsstab. Omedelbar skllnad Både Sopha och Katherna understryker att det nte handlar om att htta syndabockar utan om att våga prata om vad som sker för att öka sn rskmedvetenhet och nföra en förbättrngskultur det daglga arbetet. Sopha Nordström, utvecklngsledare nom patentsäkerhet. Skllnaden för patenterna är omedelbar och nyttan det vardaglga arbetet har blvt tydlgare för varje år som går. V kan nte nog poängtera hur vktgt det är att ta hänsyn tll metodens alla steg och att etablera åtgärder krng det man upptäcker. Gröna korset är wn-wn för alla patent, medarbetare och organsaton. De verklga hjältarna det här arbetet är dock SÄS alla medarbetare, då patentsäkerhetsarbete utförs av oss alla tllsammans! Patenten först tllsammans skapar v den bästa vården VÄLKOMMEN SOM SJUKSKÖTERSKA TILL FUNKTION AKUT HUDDINGE Är du sjuksköterska och vll vara med att utveckla akutsjukvård och akut patentomhändertagande? V söker dg som har ett genunt ntresse av akutsjukvård som tllsammans med oss nom Funkton Akut vll utveckla den akuta vården för och med patenten. Inom vår funkton fnns möjlghet att arbeta på akutmottagnng och nom slutenvård: KAVA (krurgsk akut vård), MAVA (Medcnsk akutvård) och AVA (akutvård blandad enhet). Inom vårt uppdrag ngår även MIMA (Medcnsk ntermedärvård) och AKVA (akut kortvårdsavdelnng). För att få en nblck patenternas resa genom vården, öka vårt samarbete och dn kompetens så arbetar v över enhetsgränser. Tycker du det låter ntressant då kan detta vara en arbetsplats för dg! För närmare nformaton kontakta: Akutmottagnngen: Omvårdnadschef Tna Norlng, tel: , chrstna.norlng@karolnska.se V har öppet hus på akutmottagnngen den 26/ , föranmälan tll Chrstna Norlng. AVA: Omvårdnadschef Sophe Lallét, tel: , sophe.lallet@karolnska.se KAVA: Omvårdnadschef Johanna Helge, tel: , johanna.helge@karolnska.se MAVA: Chrsta Olovsson, tel: , chrsta.olovsson@karolnska.se Annonserna fnns på: Välkommen med dn ansökan! Läs mer och ansök på

8 8 Framtdens Karrär Sjuksköterska Oktober procent av sjuksköterskorna: Sjuk 72 procent av sjuksköterskorna anser att hälso- och sjukvården fungerar sämre dag än för to år sedan. V ntervjuar Sneva Rbero, ordförande Vårdförbundet och Anna Starbrnk, hälso- och sjukvårdslandstngsråd Stockholms läns landstng, om hur hälso- och sjukvården ska bl bätte. Foto: Ulf Huett Foto: Anna Molander HUR SKA VÅRDEN FÖRBÄTTRAS? TEXT ANNIKA WIHLBORG Jag håller defntvt med sjuksköterskorna angående de faktorer som gjort vården sämre det senaste decennet. En sak som sjuksköterskorna nte Sverge lgger långt efter övrga Norden vad gäller andelen specalstutbldade sjuksköterskor lyft fram är att det dagsläget hörs fler patent- och anhörgberättelser än någonsn tdgare, nte mnst meda. Genom att dela med sg av sna egna hstorer larmar patenter och anhörga krng vad som nte står rätt tll vården. Det stärker sjuksköterskornas egna farhågor vad gäller patentsäkerhet, säger Vårdförbundets ordförande Sneva Rbero. Förbättra arbetsvllkoren En ofrånkomlg fråga arbetet med att komma tllrätta med problemen vården är att se över sjuksköterskornas arbetsvllkor. Arbetstder, td för återhämtnng och att mnska andelen arbetstdsavtal som kombnerar dag, kväll och nattarbete är exempel på faktorer som behöver ses över för att arbetsvllkoren ska bl mer attraktva. Sjuksköterskornas lönesprdnng och lvslöneutvecklng behöver också förbättras avsevärt, säger Sneva Rbero. Sneva Rbero, ordförande Vårdförbundet. Öka andelen specalstutbldade Ytterlgare en prorterad fråga är, enlgt Sneva Rbero, att öka andelen specalstutbldade sjuksköterskor. Andelen specalstutbldade sjuksköterskor har aldrg vart färre än dag. Sverge lgger långt efter övrga Norden vad gäller andelen specalstutbldade sjuksköterskor. Konsekventa satsnngar som ökar andelen specalstutbldade är helt nödvändga Anna Starbrnk (L), hälso- och sjukvårdslandstngsråd Stockholms läns landstng. för framtdens vård, säger Sneva Rbero. Använda hela sn kompetens Sjuksköterskornas upplevelse av hur hälso- och sjukvården fungerar måste v alltd ta på allvar. Lars Sternstedts utrednng om effektvare vård vsar att åtta av to sjuksköterskor delvs ägnar sg åt enk- Detta har försämrats sjukvården: Lägre bemannng och fler arbetsuppgfter 72 procent av sjuksköterskorna anser att hälso- och sjukvården fungerar sämre dag än för to år sedan. På frågan vad som fungerar sämre sjukvården dag svarade många att brsten på vårdplatser har ökat, att bemannngen är lägre och att sjuksköterskor förväntas utföra fler arbetsuppgfter. En ökad admnstratv börda, mndre td för patenter och sämre kontnutet hör också tll de vanlgaste svaren. VÅRDENS UTVECKLING TEXT ANNIKA WIHLBORG Många sjuksköterskor som deltog undersöknngen anser att fler multsjuka äldre patenter samt att patenterna som vårdas överlag är sjukare än tdgare nnebär en ökad vårdtyngd samt mer ansvar och fler patenter per sjuksköterska. Många tycker också att arbetsmljön för sjuksköterskor försämrats det senaste decennet med mer stress. Försämrad kontnutet Många nämner också en försämrad kontnutet verksamheten, tll följd av att många erfarna sjuksköterskor säger upp sg eller byter jobb oftare, samt mer nhyrd personal, vlket leder tll försämrad kvaltet. Försämrade arbetstder, obefntlg lönestege och mndre td tll raster; Många tycker att arbetsmljön för sjuksköterskor försämrats det senaste decennet med mer stress för lte td och därmed sämre förutsättnngar att ge professonell vård är återkommande svar undersöknngen, lksom sämre kontnutet för patenterna, vlket bland annat nnebär mndre möjlghet för patenten att få träffa samma läkare vd varje ensklt besök. Somlga anser att prvatserngen och ett ökat antal vårdaktörer har bdragt tll att tllgänglgheten och kontnuteten har försämrats. Färre specalstsjuksköterskor Färre specalstsjuksköterskor, fler nyutbldade sjuksköterskor som blr utbrända efter ett par år och fler nyanställda sjuksköterskor eftersom många erfarna säger upp sg är några av de försämrngar som många sjuksköterskor undersöknngen ger uttryck för. FUNGERAR SÄMRE I SJUKVÅRDEN IDAG: Mer admnstraton Mer dokumentatonskrav med tsystem som nte är byggda för att underlätta det daglga arbetet samt att admnstratonen tar för mycket td från patentkontakterna är också något många kan skrva under på. Somlga upplever även att förutsättnngarna för att bedrva en patentsäker vård har mnskat tll följd av ökad arbetsbelastnng, och små margnaler bemannngen ställer tll problem om en sjuksköterska är borta från jobbet. Andra anser att sjukvården blvt mer specalserad, vlket nnebär att det holstska perspektvet på patentens hälsa försvunnt. 1. Mer ansvar, fler arbetsuppgfter och fler patenter per sjuksköterska. 2. Försämrad kontnutet. Fler nyanställda sjuksköterskor och mndre samlad erfarenhet. 3. Färre vårdplatser och ökad arbetsbelastnng. 4. Försämrad arbetsmljö och mer stress. 5. Lägre bemannng och sämre förutsättnngar för att drva en patentsäker vård.

9 Framtdens Karrär Sjuksköterska Oktober vården fungerar sämre än för to år sedan lare arbetsuppgfter som vårdbträden eller undersköterskor skulle kunna utföra. Det nnebär att många sjuksköterskor nte får använda hela sn kompetens. En En nyckelfråga framtdens sjukvård är just att fler sjuksköterskor får utlopp för hela sn kompetens nyckelfråga framtdens sjukvård är just att fler sjuksköterskor får utlopp för hela sn kompetens, säger Anna Starbrnk (L), hälso- och sjukvårdslandstngsråd Stockholms läns landstng. Hon anser att hälso- och sjukvården överlag behöver se över arbetsfördelnngen mellan olka yrkesgrupper, så att sjuksköterskor får det stöd de behöver från undersköterskor och vårdbträden och därmed kan ägna sg fullt ut åt omvårdnad. Ökade löneskllnader behövs I grund och botten så är det postvt att sjuksköterskor har fler arbetsgvare att välja mellan dag jämfört med för to år sedan. Det skapar en sund konkurrens mellan arbetsgvarna som kan bdra tll sjuksköterskornas professonella utvecklng. För att förbättra vården krävs även att löneskllnaderna blr större. Specalstutbldnng ska verklgen löna sg och v planerar en lönesatsnng lknande förstelärarreformen skolan, säger Anna Starbrnk. Hon betonar vkten av effektva och moderna t-system vården. Stockholms läns landstng genomför därför, tllsammans med Västra Götalandsregonen och Regon Skåne, en gemensam satsnng på ett nytt t-system. Anna Starbrnk anser att fler landstng och regoner bör göra detsamma. ANNAS VIKTIGASTE FÖRSLAG Anna Starbrnks vktgaste förslag tll förbättrad hälso- och sjukvård: 1. Frgör sjuksköterskeresurser genom att avlasta sjuksköterskor och fullt ut låta dem fokusera på omvårdnad. 2. Dgtalserng av sjukvården, bland annat form av effektvare t-system. 3. En schysst löneutvecklng. Det ska löna sg att utveckla och utblda sg själv, men även att bdra tll verksamhetens utvecklng. FUNGERAR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN BÄTTRE ELLER SÄMRE IDAG? SINEVAS VIKTIGASTE FÖRSLAG Anser du att hälso- och sjukvården fungerar bättre eller sämre dag än för to år sedan? Bättre 7% Lka bra 7% Sämre 72% Vet ej 14% Sneva Rberos vktgaste förslag tll förbättrad hälso- och sjukvård: 1. Öka andelen specalstutbldade sjuksköterskor. Det bdrar tll att försörja vården med rätt kompetens, att specalstutbldade får fler kompetenta kollegor samt att vården klarar av framtdens utmanngar. Här är AST ett avgörande ntatv. 2. Förbättra sjuksköterskornas arbetsvllkor. Ordentlgt med td för återhämtnng, en förbättrad löneutvecklng som får fler att vlja stanna kvar yrket, attraktva arbetstdsavtal och lagom mycket ansvar per sjuksköterska är några avgörande faktorer. 3. Omställnng tll en personcentrerad vård. En personcentrerad vård som utgår från patenten och baseras på patentens behov och resa genom vårdkedjan är helt nödvändg för att v ska klara av att möta utmanngarna framtdens vård på ett effektvt sätt. Du som vll jobba som skolsköterska, hör av dg tll oss! nfo@skolpool.se eller rng Sverges Bästa Arbetsgvare 2014 Plats 4 Skolpool Medelstora arbetsgvare SkolPool söker dg som är utbldad Barnsjuksköterska, Dstrktssköterska eller utbldad Skolsköterska, eller du som genomgår dn specalstutbldnng. Du har gedget kunnande och en trygg personlghet. Våra skolsköterskor arbetar allt från små frskolor tll kommuner och stora utbldnngsorgansatoner. SkolPools vårdgvarorgansaton är mycket omtyckt och erbjuder ett stort kunnande, välutvecklat metodstöd med tydlga rutner. Du erbjuds ett omväxlande och socalt arbete med stor frhet. Du får en marknadsmässgt bra lön, trygga förmåner såsom frskvårdsbdrag och pensonssparande. SkolPool är kollektvanslutet. Läs mer om SkolPool och våra ledga tjänster på SkolPool är den största prvata arbetsgvaren nom medcnsk elevhälsa! SKOLPOOL FINNS BLAND ANNAT PÅ FÖLJANDE ORTER STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ BANDHAGEN BORLÄNGE BORÅS BOTKYRKA BROMMA ESKILSTUNA ESLÖV FALUN GÄVLE JÖNKÖPING KÄVLINGE HELSINGBORG JÄRNA KALMAR KARLSHAMN KATRINEHOLM KISTA KRISTIANSTAD LANDSKRONA LIDINGÖ LINKÖPING LUND LOMMA NACKA NYKÖPING NYNÄSHAMN RONNEBY RÖNNINGE SIGTUNA SOLNA SKARPNÄCK SKÖVDE SOLLENTUNA SPÅNGA SUNDSVALL SVALÖV SÖDERTÄLJE TRELLEBORG TYRESÖ TÄBY UMEÅ UPPLANDS VÄSBY UPPSALA VÄRMDÖ VÄSTERÅS VÄXJÖ YSTAD ÅKERSBERGA ÄLMHULT ÄNGELHOLM ÖREBRO ÖRKELLJUNGA

10 10 Framtdens Karrär Sjuksköterska Oktober 2016 Tematsk organsaton utgår från patentens väg genom vården Under 2016 och 2017 mplementerar Karolnska Unverstetssjukhuset en ny verksamhetsmodell som ndelas teman och vårdövergrpande funktoner. Den nya verksamhetsmodellen, som utgår från patentens väg genom vården, mplementeras på hela Karolnska Unverstetssjukhuset Solna och Huddnge. TEMATISK ORGANISATION TEXT ANNIKA WIHLBORG När vår nya sjukhusdrektör tllträdde dentferades tre övergrpande utmanngar, därbland en ökad fragmentserng, vlket nnebär att stuprör skapas mellan olka specalteter och vårdgvare. Det leder tll brst på helhetssyn vården. V ser även stora skllnader behandlngsmetoder och En målsättnng är att de tematska vårdteamen ska bdra tll smdgare patentflöden vårdresultat. För att kunna möta dessa utmanngar och ge den bästa vården genomför v den tematska organsatonsförändrngen, säger Anna Göjeryd Ulander, chef för strategsk styrnng och stöd på Karolnska Unverstetssjukhuset. All verksamhet på Karolnska Unverstetssjukhuset kommer att organseras utfrån teman samt ett antal vårdövergrpande funktoner. Ett av temavårdens främsta syfte är att placera patentens samlade behov centrum samt att nkludera och skapa mervärde för patenten. Smdgare patentflöden En målsättnng är att de tematska vårdteamen ska bdra tll smdgare patentflöden där det tydlgt framgår vem som har övergrpande ansvar för respektve patent. Varje tema ndelas ett antal patentområden med tydlg gemensam vård-, forsknngs- och utbldnngslogk. Ett patentområde är sn tur ndelat patentflöden, där patenterna med lknande dagnoser samlas, säger Ellen Gustavsson Segerhag, omvårdnadschef nom tema Hjärta och Kärl på Karolnska Unverstetssjukhuset. Karolnska Unverstetssjukhuset kommer alltså framtden att delas n sju teman: Barn och kvnnosjukvård, Hjärta och kärl, Neuro, Cancer, Trauma och reparatv medcn, Inflammaton och nfekton samt Åldrande. De temaöverskrdande funktonerna kommer att fungera som en gemensam resurs för samtlga teman. Bland de funktoner som planeras återfnns Hälsoprofessoner, Bld och funkton samt Karolnska Unverstetslaboratoret. Ellen Gustavsson Segerhag, omvårdnadschef nom tema Hjärta och kärl och Anna Göjeryd Ulander, chef för strategsk styrnng och stöd på Karolnska Unverstetssjukhuset. Samverkan mellan olka yrken V bygger upp den nya verksamhetsmodellen samverkan med Karolnska Insttutet, vlket nnebär att kopplngen mellan vården och forsknngen blr starkare än tdgare. Modellen ska även gynna samverkan eftersom olka yrkesgrupper och specalster samlas krng en patentgrupp. Det ska också bl lättare att följa upp resultatet av en behandlng eller av patentens upplevelse av sn vård, säger Ellen Gustavsson Segerhag. Den fysska utformnngen av Nya Karolnska Solna, med sn rumslga placerng och närhet tll vktga funktoner som exempelvs ntensvvård och operaton, underlättar ntroduktonen av den temabaserade verksamhetsmodellen. Nya möjlgheter Vår nya verksamhetsmodell öppnar nya möjlgheter för sjuksköterskor. V blr en stor vårdenhet för hela temat som delas på Solna och Huddnge. Då blr det bland annat lättare att fokusera på en specfk patentgrupp om man så önskar. Sjuksköterskor som vll lära sg hela bredden ett vsst tema har stället möjlghet att arbeta med samtlga patentkategorer nom temat. V har även ntroducerat en ny tjänst, omvårdnadsansvarg, som kommer att vara knuten tll varje tema. Varje patentflöde har dessutom en lednngsgrupp bestående av ett nterdscplnärt team knutet tll sg, där sjuksköterskerepresentanter alltd ngår, säger Ellen Gustavsson Segerhag. V hyr ut sjuksköterskor tll kommun, landstng och prvat vårdverksamhet sedan år 2000 Hej det är jag som är Ann-Charlotte på AnnSam! Är du sjuksköterska och vll arbeta för ett rktgt personlgt bemannngsföretag? Då är v företaget för dg! V söker konsulter för uppdrag över hela Sverge. Mala dtt CV redan dag, v tar hand om dg! Glla oss på facebook! Hos oss får du: Ann-Charlotte Devard, VD. Personlg servce och omtanke Konkurrenskraftg lön 14 dagarslön Försäkrng och tjänstepensonslösnng Garantanställnng Rekryterngsbonus Frskvårdsbdrag Arbetar du på annan ort står v för boendet rktgt personlg vårdbemannng nfo@annsam.se

11 Framtdens Karrär Sjuksköterska Oktober Gott ledarskap attraherar personal En svensk avhandlng har vsat sg samstämmg med nternatonell forsknng krng vlka faktorer som är vktga för att sjuksköterskor ska stanna sna arbeten och lyfter dessutom ytterlgare faktorer av vkt för att hälso- och sjukvården ska kunna behålla sn personal. ATTRAKTIVT ARBETE TEXT SANDRA AHLQVIST Forskaren bakom avhandlngen Attraktvt arbete specalstsjuksköterskors och undersköterskors arbete på operatonsavdelnngar, samt faktorer som gör arbetet attraktvt har över 30 års erfarenhet av rollen som sjuksköterska, men arbetar dag som studerektor för sjuksköterskornas verksamhetsförlagda utbldnng Regon Gävleborg. För Catrne Björn väcktes ntresset för arbetsmljöfrågor och vetenskapsteor då hon studerade tll operatonssjuksköterska och det låg senare tll grund för valet av ämne för sn doktorsavhandlng. Under mn specalstutbldnng och då jag skrev mna C- och D-uppsatser arbetade jag extra som hyrsjuksköterska och det som stod smärtsamt tydlgt var den stora brst som fnns på sjuksköterskor, både här Sverge och nternatonellt. Samtdgt var det svårt att få grepp om vlka faktorer som gjorde att personalen stannade eller valde att sluta, något jag tyckte var både spännande och ntressant och dessutom nte särsklt utforskat ännu. Ledarskap en kärnfråga Under tden Catrne Björn arbetade med sn forsknng publcerades flera nternatonella studer som var sam- Catrne Björn, studerektor för sjuksköterskornas verksamhetsförlagda utbldnng Regon Gävleborg. stämmga med hennes egna resultat och kombnerat pekade de alla på en handfull centrala faktorer för att skapa ett attraktvt arbete. Den vktgaste komponenten för att få personalen att stanna kvar är ett gott ledarskap. Ett gott ledarskap Det som stod smärtsamt tydlgt var den stora brst som fnns på sjuksköterskor nnebär att ha en god kommunkaton, ställa lämplga och relevanta krav, ge uppmuntran och ha förtroende för sna anställda. Att ha goda relatoner med sna arbetskamrater är också mycket vktgt för att man ska stanna stt arbete. Att känna att arbetet har status, det vll säga att kunna vara stolt över stt arbete och känna att man gör ett bra jobb, vlket nkluderar att ha rätt kompetens, att vara efterfrågad, få utvecklas och ha nflytande spelar också oerhört stor roll. Dskrepans upplevelser Catrne Björn undersökte också vlka aspekter som på ett konkret sätt gjorde arbetet mer attraktvt och synnerhet hur det stämde överens med sjuksköterskornas upplevelse av stt dåvarande arbete. Störst skllnad fann hon föga överraskande nom lönevllkoren. Lönen skattades vktg för arbetets attraktvtet, lksom hur organsatonen och den fysska arbetsmljön såg ut, däremot skattade man lägre hur dessa faktorer stämde med det nuvarande arbetet. Uppmanar tll handlng Catrne Björn betonar att det nte fnns några snabba lösnngar på problemet med personalbrst. Det består av många faktorer och det är vktgt att låta nsatserna ta td så att man kan gå tll grunden med problemet. Hon har dock ett mycket konkret råd att ge: Sluta prata och börja agera. Den första reaktonen är alltd att granska och utvärdera, men det kan man faktskt hoppa över. Idag fnns det så mycket kunskap om ledarskap, relatoner och status att det bästa man kan göra är att gå drekt på att skapa en långsktg plan. Förbättra och fokusera på ledarskapsfrågan som ett första steg så kommer förutsättnngarna för flera av de andra faktorerna att förändras på köpet, avslutar hon. Specalstsjuksköterskeprogram, 60 hp akutsjukvård demensvård hjärtsjukvård ambulanssjukvård gastrontestnal endoskop pallatv vård Läs mer på l nfo@shh.se

12 12 Framtdens Karrär Sjuksköterska Oktober 2016 Manfestaton som vll förändra vården blev framgångsrk Den 4 september arrangerades manfestatonen Slut på rean en annan vård är möjlg! Drygt vårdpersonal, patenter och anhörga deltog manfestatonen, som arrangerades på 26 orter från Luleå norr tll Trelleborg söder. Manfestatonen var en framgång, nte mnst med tanke på att den uppmärksammades fltgt meda och av poltker. VÅRDMANIFESTATION TEXT ANNIKA WIHLBORG Bakgrunden tll manfestatonen är att v är tre sjuksköterskor som arbetat länge har tröttnat på att hälso- och sjukvården utvecklas åt fel håll. V sammankallade därför tll en manfestaton där v framförde våra önskemål på hur hälso- och sjukvården bör förändras. Uppslutnngen på 26 orter var verklgen över förväntan. Helt fantastskt! Att närmare deltagare kom var också bra, men samtdgt fnns många tusentals fler sjuksköterskor som är mssnöjda över vårdstuatonen, och framtden behövs deras medverkan också för att få ännu större V är jättenöjda med den uppslutnng v fck runtom landet tyngd bakom våra krav. Sjuksköterskor måste våga ta ställnng när det kommer tll konkreta handlngar för att v ska få Lotta Dckman, ntensvvårdssjuksköterska. en förändrng tll det bättre, säger Lotta Dckman, som arbetat som sjuksköterska tjugofem år, varav de senaste åren som ntensvvårdssjuksköterska på Karolnska unverstetssjukhuset och Södersjukhuset Stockholm. Vll få bort tystnadskulturen Manfestatonen genererade mycket uppmärksamhet meda, ntatvtagarna medverkade bland annat morgonprogrammen TV4 och SVT, där de debatterade sjukvården med Anders Henrksson, styrelseledamot SKL. Manfestatonen drver bland annat frågor som en adekvat löneutvecklng under hela karrären, färre patenter per sjuksköterska akutsjukvården, tllräcklg td för återhämtnng vd natt- och skftarbete samt att tystnadskulturen hälso- och sjukvården ska brytas. En särskld arbetsgrupp nätverket fokuserar på att uppmärksamma poltker på att medarbetare som uppmärksammar mssförhållanden hälso- och sjukvården ofta utsätts för repressaler. Planerar hearng rksdagen En av våra vktgaste målsättnngar var just att få dskutera dessa frågor med hälso- och sjukvårdens beslutsfattare på högsta nvå. V är därför mycket nöjda med debatterna tv och fortsätter dalogen med dem under hösten. V planerar bland annat att arrangera en hearng rksdagen, säger Lotta Dckman. Hon har ännu nte märkt av några drekta effekter av manfestatonen, men tllägger att det bara har gått fyra veckor sedan den ägde rum och att det rör sg om ett förändrngsarbete som tar td. Dock får det nte ta för lång td MANIFESTATIONENS PRIORITERINGAR: Att placera sjukvårdsfrågan högst upp på poltkernas agendor Lka och jämlk vård för alla Att stängda vårdplatser ska öppnas En hållbar arbetsmljö för alla vårdprofessoner Adekvat löneutvecklng under hela yrkeslvet Tllräcklg med td för återhämtnng vd natt- och skftarbete Bryta tystnadskulturen hälso- och sjukvården eftersom sjukvården befnner sg en allvarlg utförsbacke. Läkarförbundet och Vårdförbundet är också med och drver våra frågor, men v fyller en vktg kompletterande funkton eftersom v är ett oberoende nätverk som även bjuder n patenter och anhörga. V är jättenöjda med den uppslutnng v fck runtom landet, manfestatonerna hela Sverge möjlggjordes av vårt ovärderlga nätverk av eldsjälar som är en mycket vktg resurs vårt fortsatta arbete, säger Lotta Dckman. Bra lön och schemaläggnng vktgast Bra lön, schemaläggnng/ arbetstder, rmlg arbetsbelastnng och bra arbetsmljö. Det är de faktorerna som sjuksköterskor tycker är vktgast för att tacka ja tll ett jobberbjudande från en arbetsgvare. Sedan följer en bra chef, stmulerande arbetsuppgfter, möjlgheter tll kompetensutvecklng och vdareutbldnng samt möjlgheter att påverka sn arbetsstuaton. VILKA AV FAKTORER ÄR VIKTIGAST FÖR ATT DU SKALL TACKA JA? Vlka av följande faktorer är vktgast för att du skall tacka ja tll ett jobberbjudande från en arbetsgvare? % 61% 51% 48% 41% 40% 39% 36% 27% 24% 19% 13% Bra lön Bra schemaläggnng/arbetstder Rmlg arbetsbelastnng Bra arbetsmljö Bra chef Stmulerande arbetsuppgfter Möjlgheter tll kompetensutvecklng/ vdareutbldnng Möjlgheter att påverka dn arbetsstuaton Trevlga arbetskamrater Bra team Karrär- och utvecklngsmöjlgheter Kort restd tll arbetsplatsen

13 Framtdens Karrär Sjuksköterska Oktober Patenternas ord väger tungt förbättrngsarbetet Vad händer om vårdpersonal och patenter med närstående tllsammans förbättrar vården? Den frågan ställer sg Susanne Gustavsson sn avhandlng Patent nvolvement n qualty mprovement som lades fram tdgare år. INVOLVERA PATIENTEN TEXT PAOLA LANGDAL Jag hoppas att mn forsknng ska kunna bdra tll en utvecklad syn på patentens roll vården Hälso- och sjukvården har allt att vnna på att nvolvera patenterna förbättrngsarbetet, säger Susanne Gustavsson som sedan 2011 är chefsjuksköterska på Skaraborgs sjukhus där hon också genomförde aktonsstuden två förbättrngsprojekt, dels på neonatalvården och dels barn med dabetes. Genom att nvolvera patenter och anhörga förbättrngsarbetet upplevde vårdpersonalen att samarbetet mellan vårdavdelnngarna stärktes. Vdare att man fck en bättre kontakt med patenterna, vlket är jättevktgt för att skapa en säker och effektv vård, säger hon. Andra postva effekter var att maktfördelnngen mellan vårdtagare och vårdgvare jämnades ut och att känslg nformaton kunde nås. Det kunde gälla allt från enklare saker som att skaffa bättre sängar tll föräldrarna på avdelnngarna, tll mer komplexa problem som önskemål om ett samarbete mellan vårdavdelnngarna. Metod från Storbrtannen Frågan om hur vården kan bl bättre för patenterna har engagerat Susanne Gustavsson länge. När hon arbetade som barnmorska var hon även kvaltetsutvecklare och sedan 2009 har hon kombnerat sn ordnare tjänst som chefsjuksköterska med doktorsstuder på avdelnngen för ndustrell kvaltetsutvecklng vd Chalmers teknska högskola. Det var under ett studebesök på ett sjukhus England som hon fck upp ögonen för modellen Experence-based co-desgn (4-stegsmodellen) som hon nsprerades av. Sjukhuset hade provat att bjuda n patenter och anhörga för att lyssna tll deras erfarenheter, och framgångsrkt genomfört förbättrngsarbeten. Jag kände genast att det var något som jag vlle prova här hemma, säger hon. Stora utmanngar för framtden I framtden hoppas Susanne Gustavsson att hennes forsknng ska kunna ge kunskap och nspraton tll fortsatta förbättrngsarbeten nom hälso- och sjukvård. Specellt som vården står nför nya utmanngar när den äldre befolknngen ökar. Susanne Gustavsson, chefsjuksköterska på Skaraborgs sjukhus. Foto: Anna-Lena Lundqvst Jag hoppas att mn forsknng ska kunna bdra tll en utvecklad syn på patentens roll vården, och som är utformad att kunna förbättra hälsan tllsammans, avslutar hon. Utblda dg tll specalstsjuksköterska! Uppsala unverstet erbjuder flera olka nrktnngar med start varje höst! Specalstsjuksköterskeprogrammet är för dg som vll fördjupa dna kunskaper och självständgt ansvara för patentens omvårdnad vd olka tllstånd nom såväl sluten som öppen vård. Programmets no nrktnngar, där några ges på halvfart, har delvs ett gemensamt nnehåll. Tllsammans med andra nrktnngar läser du bland annat vårdvetenskaplg teor och metod. I kombnaton med detta nnehåll läser du kurser nom dtt valda specalstområde. Inrktnngar vd Uppsala unverstet Ambulanssjukvård Anestessjukvård Dabetesvård Dstrktssköterska Hälso- och sjukvård för barn och ungdom Intensvvård Krurgsk vård Operatonssjukvård Psykatrsk vård

14 14 Framtdens Karrär Sjuksköterska Oktober procent av sjuksköterskorna: Ej tllräcklg td för vla och återhämtnng 89 procent av sjuksköterskorna som arbetar blandad dag/kväll/natt har nte tllräcklgt med td för vla och återhämtnng vd nattarbete. Det är resultatet av Framtdens Karrär Sjuksköterskas undersöknng som genomfördes september VILA VID NATTARBETE TEXT ANNIKA WIHLBORG Barbara El Hakm, som vart sjuksköterska åtta år och de senaste fyra åren på krurgavdelnngen på Skaraborgs sjukhus Skövde, är en av många sjuksköterskor som arbetar treskft, dag/kväll/natt, som är oblgatorskt för samtlga sjuksköterskor på krurgen. Trötthet ökar rsken för fel Jag är defntvt nte förvånad över att 89 procent av de treskftsarbetande sjuksköterskorna nte har tllräcklg td Att ständgt varva dag-, kvälls och nattarbete är sltsamt på många sätt för återhämtnng. Att ständgt varva dag-, kvälls- och nattarbete är sltsamt på många sätt, säger Barbara El Hakm. Hon upplever ofta att hon ofta är väldgt trött efter ett arbetspass och därför nte orkar med några frtdsaktvteter. Sjuksköterskor har ett ansvarsfullt arbete som kräver att v tar många avgörande beslut. Med treskftsscheman är många av oss tyvärr nte lka skärpta på jobbet som v skulle vlja vara. Det gör att jag ofta är rädd att ha Annele Söderberg, förhandlngschef på Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett gjort msstag eller att jag glömt något under mtt arbetspass, säger Barbara El Hakm. Bör synas lönekuvertet Hon tycker att sjukvården borde testa den arbetsmodell som många skftarbetare ndustrn tllämpar, nämlgen att man arbetar natt en vecka, dag en vecka och därefter kväll en vecka. Sex tmmars arbetspass och möjlgheten att själv få välja om man vll jobba dag, kväll eller natt är andra förändrngar som Barbara El Hakm gärna ser. Jag anser också att sjuksköterskor som arbetar treskft ska få mer betalt när de har obekväma arbetstder. Det Ett centralt avtal fungerar som en trygghet för de sjuksköterskor som arbetar natt Nclas Lndahl, förhandlngschef på SKL. Foto: Ulf Huett Hon anser att tllräcklg dygnsvla är vktgt ur flera perspektv. Treskftsarbetande sjuksköterskor som ständgt tvngas lägga om sn dygnsrytm mnskar ofta sn koncentratonsförmåga och förmågan att hålla sg alert på jobbet. Det kan sn tur påverka patentsäkerheten. Forsknng vsar också att en skftande dygnsrytm kan ha negatva effekter på hälsan. Ett centralt avtal fungerar som en grundplåt och en trygghet för de sjuksköterskor som arbetar natt, säger Annele Söderberg. Inte överraskande Det är nte överraskande att det fnns sjuksköterskor som arbetar natt och som nte anser sg ha tllräcklg td för återhämtnng mellan arbetspassen, säger Nclas Lndahl, förhandlngschef på SKL. Ett vktgt skäl tll att sjuksköterskor som arbetar natt bör få tllräcklg td för återhämtnng är, enlgt Nclas Lndahl, att rsken för msstag arbetet ökar när man är trött och när arbetspassen är långa. En faktor som kan ge fler sjuksköterskor den återhämtnng de behöver är att arbetsgvaren blr mer uppmärksam Arbetsgvaren kan bl mer uppmärksam på att man får tllräcklg td för dygnsvla på att man får tllräcklg td för dygnsvla samband med schemaläggnngen samt att man, om möjlgt, kortar ner långa arbetspass. Schemaläggare bör också undvka komprmerad arbetstd, alltså alltför många arbetsdagar följd utan ledghet, säger Nclas Lndahl. Barbara El Hakm, sjuksköterska på krurgavdelnngen på Skaraborgs sjukhus Skövde. ska synas lönekuvertet när man ständgt tvngas anpassa sn dygnsrytm utfrån schemaläggnngen, annars rskerar många sjuksköterskor som tvngas arbeta treskft att byta jobb, säger hon. Centralt avtal saknas Att många nattarbetande sjuksköterskor nte får tllräcklgt med td tll återhämtnng är tyvärr ett välkänt problem som tll stor del beror på att det dagsläget saknas ett centralt avtal krng vla vd nattarbete mellan Vårdförbundet och SKL. I stället tllämpas lokala avtal, vlket gör att vllkoren för vla och återhämtnng mellan arbetspassen varerar mycket, även mellan olka vårdavdelnngar på samma sjukhus, säger Annele Söderberg, förhandlngschef på Vårdförbundet. HÄNDER DET ATT DU ARBETAR BLANDAD DAG/KVÄLL/NATT? Ja Nej 41% 59% De som svarat att de arbetar blandad dag/kväll/ natt har fått nedanstående följdfråga. TILLRÄCKLIG MED TID FÖR VILA OCH ÅTERHÄMTNING VID NATTARBETE? Anser du att sjuksköterskor som arbetar blandad dag/kväll/natt har tllräcklg med td för vla och återhämtnng vd nattarbete? Ja Nej Vet ej 6% 5% 89%

15 Har du brst på sjuksköterskor så har v lösnngen. Skcka oss ett mejl med dna önskemål tll nfo@zestcare.se. V matchar dna behov mot våra kvaltetssäkrade sjuksköterskor. Du får svar med offert samma dag och kan oftast ha en sjuksköterska på plats nom 24 tmmar. 97% av våra uppdragsgvare vll att samma sjuksköterska ska komma tllbaka. 99% rekommenderar oss tll kollegor som är behov av sjuksköterskor. V har fått utmärkelsen Sverges bästa arbetsgvare två år rad Unversums natonella gransknng där våra sjuksköterskor röstat fram oss. Bemannng