Rekordår för SÄKER produktion

NR 1 2012 20 JANUARI EN TIDNING FÖR MEDARBETARE I LKAB 20 sidor! Rekordår för SÄKER produktion 2011 blev LKAB:s säkraste produktionsår hittills. Olyckstalen minskade dramatiskt. Samtidigt slogs produktionsrekord för förädlade produkter och i gruvorna. I Kirunagruvan passerades en miljon borrmeter vid rasborrningen. På bilden Håkan Nartijärvi och Rikard Rova, rasborrrare. SID 8, 9, 10, 11 bantade bort hel medarbetare sid 18 LKAB:s nya profil sid 4 5 grön energi sid 12

2 LEDNINGSINFORMATION VECKOBLADET NR 1 2012 VECKOBLADET NR 1 2012 VERKSAMHETSPLANERING 3 Det är kul att slå rekord! 2011 är det andra rekordåret i följd i LKAB. Aldrig förr har vi producerat så mycket malm och pellets. Det blev 26,1 miljoner ton förädlade jänmalmsprodukter för 2011. Anders Kitok, direktör Mining Säker produktion som slår kulrekord Vi slog nya produktionsrekord inom både gruvbrytning och pelletsproduktion. Kvalitetsutfallet låg över målet. Det allra bästa är att säkerhetsarbetet i LKAB ger resultat. Olycksfall med sjukskrivning minskade med 38 procent inom Mining jämfört med 2010. Av de olyckor som inträffade berodde de flesta på snubbling, felsteg eller halkolyckor. Allvarliga olyckor inom produktionsenheterna är färre än under 2010. Aldrig förr har antalet olyckor med sjukskrivning varit så få inom LKAB. 85 procent av alla olyckor orsakas av mänskligt beteende. Medvetet och omedvetet risktagande måste arbetas bort. Systematiskt säkerhetsarbete är metoden vi ska använda. Under 2010 satte vi ett klart och tydligt fokus på säkerheten med en mycket hård styrning. Våra arbetsplatser har 2011 arbetat med en definierad lägstanivå för säkerhetsarbetet. Självklara regler Det skall vara en självklarhet att följa säkerhetsregler och rutiner, att använda personlig skyddsutrustning, att inte ta risker i jobbet, att hålla god ordning och reda, att göra en kort riskanalys innan ett arbetsmoment påbörjas. Förändringen 2011 är glädjande, och förbättringen skall fortsätta. Under Säkerhet och stabil produktion samspelar 2012 skall vi minska olyckstalen ytterligare 20 procent. Vårt mål är noll olycksfall. Ingen skall behöva skadas på jobbet i LKAB. Jag ser en tydlig koppling mellan ett systematiskt säkerhetsarbete och säker produktion. Ett systematiskt synsätt förbättrar även arbetet med att eliminera störningarna i produktionsprocessen. LÄGSTA NIVÅ Inom Mining gäller lägstanivån alla anställda. Det är en norm för vårt beteende och vårt ansvar som medarbetare. Till sist måste vi konstatera att rekorden till trots hade vi ännu högre ambitioner för 2011. Budgeten låg högre. Det är som att slå världsrekord men ändå inte vara nöjd. Självklart skall vi nå ännu högre med ett systematiskt förbättringsarbete. Vi vet att vi har hög potential i våra pelletsverk. Med träget förbättringsarbete i våra gruvor och verk samt miljötillstånd för LKAB:s nya gruvor kommer vi närmare målet 37 miljoner ton. Säkerhet, produktionsökningar och kvalitet blir våra fortsatta mål för 2012. God Fortsättning! Anders Kitok direktör Mining Smörjarna Daniel Olsson, sovringsverket, och Elin Tuoremaa, anrikningsverket KA3, är båda mycket nöjda med resultatet av verksamhetsplaneringen. Smörjarna först ut med verksamhetsplanering KIRUNA Smörjarna i hydraulikgruppen inom SAK-verken i Kiruna har som första yrkesgrupp tagit sig an LKAB:s nya planeringsverktyg och brutit ner verksamhetens mål till medarbetarnivå. Det här får oss alla att känna oss mer delaktiga i målarbetet, säger Daniel Olsson, smörjare i sovringsverket. Det är produktionschefen för hydraulikgruppen, Thomas Fors, som är initiativtagare till idén. Det var efter att jag deltog i målnedbrytning för sektionen PKU som jag tänkte att vi borde använda oss av samma metod ute på arbetsplatsen. Det är ju annars sällan som arbetsplatsen får vara med och tycka och tänka i sådana här frågor, säger Thomas Fors. Hydraulikgruppen delades först in i olika arbetsgrupper för att sedan gemensamt arbeta fram en aktivitetslista med prioriterade förbättringsområden. Aktiviteterna ska dels leda till att förbättra arbetsplatsen och få den att bli mer attraktiv och dels öka chansen för LKAB att nå målen, säger Daniel Olsson. Öka förståelsen På smörjarnas aktivitetslista ingår bland annat fungerande rondlistor och bättre kommunikation mellan drift och underhåll. När det gäller rondlistorna så menar vi att vi måste arbeta med att få dem att fungera fullt ut för att vi ska kunna arbeta säkert och effektivt, det vill säga ha en säker och resurssnål produktion, förklarar Daniel Olsson. Med bättre kommunikation syftar vi på att vi måste arbeta för att få en större förståelse för driftens jobb och vice versa för att vi tillsammans ska kunna öka driftsäkerheten i verken. Sammanhållning Nästa steg i arbetet med verksamhetsplaneringen handlar om att utse en ansvarig för respektive aktivitet på listan listan som nu ligger till grund för arbetet under verksamhetsåret. Många i gruppen undrade till en början vad arbetet med verksamhetsplaneringen skulle göra för nytta men det har verkligen fungerat bra, nu ser vi tydligt vilka områden vi måste jobba mer med för att öka möjligheten för hela LKAB att nå verksamhetens mål. På köpet har vi fått en jättebra sammanhållning i gruppen och det känns riktigt bra,säger Elin Tuoremaa, smörjare i anrikningsverket KA3. Ulrika Westerberg

4 VARUMÄRKET VECKOBLADET NR 1 2012 VECKOBLADET NR 1 2012 VARUMÄRKET 5 Snart premiär för LKAB:s nya profil LKAB Nu är det snart slut på hyssjandet. Den 1 februari byter LKAB utseende. Det är viktigt att komma ihåg att 1 februari bara är en startdag. Själva genomförandet tar ett par år, säger Lotta Fogde, kommunikationsdirektör. LKAB behöver bli lättare att känna igen för omvärlden. Det var grundtanken när varumärkesprojektet drog igång hösten 2010. Vi har tittat på företagets vision och affärsidé, och de är fortfarande giltiga. Men de har kompletterats med ett varumärkeslöfte och värderingar, och det som kommer att börja synas om knappt två veckor: en ny grafisk profil, säger Lotta Fogde. Värderingar Tre värdeord har tagits fram för att omsätta företagets värderingar i handling; HALLÅ DÄR LOTTA FOGDE, kommunikationsdirektör Varför byter LKAB profil? LKAB:s långa och framgångsrika historia bygger på att vi varit beredda att förändra och förbättra vår verksamhet i takt med att världen förändrats. Strategin de närmaste åren är att utnyttja det gynnsamma marknadsläget på järnmalmsmarknaden till att göra företaget både större och starkare. Vårt behov av förändring ökar även vårt beroende av externa aktörer och deras uppfattning om oss. Varumärkesuppdateringen ska ge oss bättre verktyg att skapa kännedom om LKAB. Vad händer den 1 februari? Då börjar vi successivt använda vår uppdaterade kostym. Det handlar om vårt engagerad, nytänkande och ansvar. Tillsammans ska vi ENA. Varumärket byggs av alla oss som representerar LKAB varje dag. Det är viktigt att LKAB förknippas med rätt saker. En ny profil utan grund i verkligheten faller platt till marken. Men med en enhetlig bild av LKAB som är sann ökar genomslaget och vi når fram till fler, säger Lotta Fogde. LKAB:s långsiktiga mål är att växa tillsammans med kunderna. Därför har ett varumärkeslöfte tagits fram som lyder Performance in Ironmaking. Vi får aldrig glömma att det är kunderna som är grunden för vår verksamhet. Performance in Ironmaking ska påminna oss om att det är vad som händer när våra produkter verkar i kundernas processer som är viktigare än allt annat. Det är ett mycket framåtsyftande löfte. Fler skall känna igen ett starkare LKAB utseende med ny logotyp, arbetskläder, skyltar och så vidare. Allt väl koordinerat. Vi sänder en signal till omvärlden om att LKAB utvecklas. Dotterbolagen byter namn, vad ska de heta? Deras namn kommer att börja med LKAB, för att tydligare signalera att de är viktiga medspelare i LKAB-koncernen. Dessutom ska namnen i de flesta fall beskriva vad de jobbar med. De dotterbolag som berörs i första fasen är KGS som från den 1 februari kommer att heta LKAB Berg & Betong, LKAB Mekaniska samt LKAB Kimit. FAB byter namn till LKAB Fastigheter, MTAB till LKAB Malmtrafik och MTAS till LKAB Malmtrafikk. Wassara och Minelco kommer att byta namn i en senare fas, under 2012. Profil Moderbolaget kommer att få ett uppdaterat utseende i flera avseenden. Den 1 februari lanseras en ny webbsida. En annan stor förändring är att samtliga växeltelefonnummer kommer att bytas ut. Det gäller även dotterbolagen. Men den största förändringen är nog ändå att flera av dotterbolagen byter namn. LKAB:s dotterbolag spelar olika roller, men inom samma värdekedja. Det vill vi tydliggöra genom att döpa om dem till namn som visar att de tillhör LKAB-koncernen, säger Lotta Fogde. De bolag som byter namn den 1 februari har själva bestämt vad de ska heta, inom vissa ramar. Huvudregeln är att det ska börja på LKAB och vara ett namn som beskriver verksamheten. Varumärkesarbetet är en process som aldrig tar slut. LKAB genomgår en stark utveckling. Det uppdaterade varumärket ska symbolisera det, säger Lotta Fogde. JOHANNA FOGMAN Hur ser den nya hemsidan ut? Supersnygg! Den nya www.lkab.com är en sammanslagning av gamla www.lkab. com och www.lkabframtid.com och har en form som speglar det moderna LKAB. Den ska både locka till läsning och göra det lättare att hitta rätt information om LKAB. Kommer Insidan att ändra utseende? Under 2012 startar ett projekt för att uppdatera även Insidan och då kommer både innehåll och form att analyseras och moderniseras. Insidan är en av våra viktigaste kanaler för intern information och den ska så klart både vara lätt att använda och behaglig att se på. Vad händer i Norge? Samma sak som i Sverige, på lanserings- LKAB:s gamla profil stryker flagg den 1 februari. Då lanseras LKAB:s nya look. Varumärket står för LKAB:s värderingar och löften till kunder och omvärld, säger Lotta Fogde, kommunikationsdirektör. dagen finns varumärkesambassadörer på ett antal stationer ute i verksamheten och sprider information om det uppdaterade varumärket och diskuterar hur våra värderingar bygger det inifrån. Finns det något ställe där jag hittar information om varumärket? Ja, vi har samlat artiklar om projektet på Insidans anslagstavla, rubrik Varumärkesprojektet. Vart ska allt gammalt material (brevpapper, kuvert, klistermärken med mera) med förtryckta loggor ta vägen? Allt material som används för externa kontakter ska bytas ut. Vi vill ge en enhetlig bild av LKAB med vårt uppdaterade varumärkesutseende. Gammalt material sorteras ut och lämnas till återvinning eller slängs. Det kan även bli aktuellt att skänka till exempel gammalt brevpapper som ritpapper till skolor och dagis på våra verksamhetsorter. Eftersom vi har vetat om i nästan ett år att vi ska byta utseende har vi beställt så lite LKAB-märkta prylar som möjligt. Lagren är nästan obefintliga. Kommer alla att få nya kläder lagom till lanseringsdagen? Nej. De som jobbar i dotterbolag som byter namn får nya eller ommärkta kläder. Arbetskläderna i LKAB byts ut allteftersom de slits, under en tvåårsperiod. Vi gör den här uppfräschningen med kostnadsmedvetenhet i bakhuvudet. Får jag lov att använda mina gamla kläder om de fortfarande är hela och fina? Ja, om du jobbar för moderbolaget och inte för ett dotterbolag som har bytt namn. Det ska synas var du jobbar någonstans! En del dyra och nya kläder märks om inom LKAB Berg & Betong och LKAB Malmtrafik. Ska alla bilar inom företaget folieras om? Nej, bara registrerade bilar med en hyfsat lång livslängd. Vilka avgörs i samråd mellan varumärkesprojektet och varje arbetsplats. Här ska det sunda förnuftet råda! Omfolieringen sker inte över en natt, men du kommer att kunna se några bilar med det nya utseendet rulla runt på varje ort från och med den 1 februari. Kommer alla skyltar att bytas ut till den 1 februari? Eftersom det finns väldigt många skyltar kan inte alla bytas på en gång. Ett särskilt skyltprojekt har valt ut ett antal skyltar som byts i den första etappen medan övriga skyltar byts senare. Mot slutet av 2012 bör skillnaden vara påtaglig. Förhoppningsvis blir det både enhetligare och lättare att hitta. Kan jag ta del av den nya grafiska profilen någonstans? Ja, från den 1 februari kommer den att vara tillgänglig via Insidan och en ny varumärkesportal. Vad är varumärkesportalen för något? Det är en digital sida där vi samlar all information som rör varumärket. Där kan man få vägledning i strategi, design, tonalitet och varumärkesjuridik, ta del av riktlinjer och inspireras av olika exempel på hur logotyp eller typsnitt kan användas. Med tiden kommer varumärkesportalen att få ett antal bilagor som beskriver hur man ska gå till väga när man till exempel färgsätter byggnader, trycker en rapport eller gör en presentation i powerpoint. Jag som inte har hunnit beställa nya visitkort till den 1 februari, hur gör jag? Du kommer att få en chans till inom kort. Håll utkik på Insidan för information om hur man beställer. Så småningom ska det upprättas ett permanent beställningssystem i samarbete med leverantören, där man själv kan gå in och fylla i alla uppgifter.

6 FORSKNING & UTVECKLING VECKOBLADET NR 1 2012 VECKOBLADET NR 1 2012 INVESTERINGAR 7 Fyslabbet håller koll på kvaliteten KIRUNA I en lokal intill sovringsverket i Kiruna huserar verksamheten Process- och Mineralservice som hör till organisationen Kvalitetsservice Norra. Vi fungerar som rådgivare och stöd för våra kunder och bidrar till att säkerställa kvalitet och utveckling av LKAB:s produkter, säger Christina Lövgren, produktionschef på Processoch mineralservice. Process- och Mineralservice är en liten avdelning med åtta anställda. De utför speciellt utformade provtagningar och fysikaliska analyser, som är ett sätt att beskriva ett material på. Vi är överallt och arbetar med hela flödet. Vi tar ut prover, utför provberedning och analyser samt rapporterar, säger Lena Wasara-Hammare, kampanjtekniker. Avdelningen får ständigt nys om det senaste inom forskningen på LKAB och är nästan alltid med från början. Vår verksamhet finns inom Kvalitetsservice Norra, TQN och vi jobbar mot både Kiruna och Svappavaara. Det finns även en motsvarande verksamhet i Malmberget, säger Christina Lövgren. När ombyggnad av produktionsenheter eller nya produkter och tillsatsmedel testas ute i verken är det Process- och Mineralservice som utför provtagningen och analyseringen. Vi var med och gjorde provtagningar när de nya verken startade. Likaså gruvorna i Svappavaara. Vi jobbar mycket med att hitta egna lösningar och idéer och måste tänka till inför varje provtagning. Finns det inte verktyg för en speciell sak, då konstruerar vi ett, säger Lena Wasara-Hammare. Process- och mineralservice har arbetat hårt med att sätta upp egna mål och visioner. De har brutit ned LKAB:s övergripande mål till arbetsplatsnivå. Det är viktigt att alla får vara delaktiga. Personalen har fått egna aktiviteter att utföra utöver det dagliga arbetet. På så sätt får var och en mer ansvar, säger Christina Lövgren. Någon flytt till det nya laboratoriet kommer det inte att bli. Istället förblir sovringsverket närmsta granne. Där, i en lokal intill, har personalen nyligen fått sina lokaler renoverade efter en stor vattenskada. Det var en kämpig tid. Vi tvingades arbeta i baracker i väntan på nya lokaler. Nu har vi en mycket bättre arbetsmiljö och trivs bra, säger Karin Isaksson, kampanjtekniker. JOHANNA FOGMAN Lena Wasara-Hammare, kampanjtekniker, trivs på sitt jobb. Kampanjtekniker inom Process- och Mineralservice. Nerifrån och upp: Henrik Stålnacke, Mathias Hagblom, Markus Haverinen, Jonatan Hammar, Christina Lövgren, Lena Wasara-Hammare, Karin Isaksson och Ulrik Kalla. Ett nytt laboratorium växer fram Så här är det tänkt att det nya laboratoriet ska komma att se ut. Foto: skiss LKAB KIRUNA Funktionellt, flödesmässigt, modernt och automatiserat. Det är några av ledorden när ett nytt laboratorium skall växa fram bakom berget Kiirunavaara. Initiativtagare är personalen inom kvalitetsservice som redan 2005 hade planerna klara. Nu blir bygget verklighet. Kvalitetskontrollverksamheten (provberedning och kemiskt laboratorium) i Kiruna har som mål att utföra ett effektivt kvalitetsarbete för att säkerställa produkter och processer inom produktionen. Samtidigt kräver LKAB:s övergripande strategi en stark satsning på forskning och utveckling för att behålla ställningen som ett högteknologiskt mineralbolag. Med detta i åtanke tog personalen inom kvalitetsservice fram en strategiplan för sin verksamhet under 2005. Strategin bygger på att samla provberedningsverksamheten och kemiskt laboratorium i gemensamma lokaler nära produktionsenheterna. Idag finns kvalitetskontrollverksamheten utspridda på sju olika ställen runt om på LKAB:s industriområde. Det blir mycket bilkörning och långa avstånd för att hantera prover, säger Jeanne Krook, produktionschef kvalitetsservice. En etapp står redan klar; ett laboratorium för anrikning och kulsinterverk, Lab SAK. Enheten har utrustats med en robotcirkel för analys av prover samt ett rörpostsystem anslutet till verken KA3/ KK4 och KK2/KK3. Nu har projektgruppen för Lab SAK blivit beviljade medel att genomföra den sista etappen; ett nytt laboratorium med kontorslokaler. Nu får vi en effektivare verksamhet med nya, fräscha lokaler anpassade för oss. Vi kommer närmare varandra och det kommer att bli roligare för all personal att arbeta, säger Linda Dahlström, laboratoriechef på kvalitetsservice. Förutom nya lokaler kommer även de två återstående verken, KA1 och KA2, att anslutas till den nya autoprovenheten. Först ska en del markprojekt genomföras innan bygget kan dra igång. Byggstart sker under hösten 2012, säger Jonas Gisslén, projektledare. Engagerad personal. Från vänster i bild: Mattias Naarttijärvi, Roger Johansson, Mattias Ylipää och Ann-Kristin Nilsson. Laboratoriet ska stå klart till årsskiftet 2013-2014. Totalt omfattas cirka 55 personer av flytten. I de nya lokalerna kommer personal från underhåll, kvalitetskontroll och kemiskt laboratorium att sitta, men även delar av personalen från FoU. Personalen inom Process- och mineralservice behåller sina nygamla lokaler intill sovringsverket. Det här blir en nystart för oss. Personalen har själva fått vara med och planera bygget ända sedan 2005. De har varit mycket engagerade, säger Mattias Ylipää, sektionschef kvalitetsservice norra. JOHANNA FOGMAN

8 rekordåret 2011 VECKOBLADET NR 1 2012 VECKOBLADET NR 1 2012 rekordåret 2011 9 här slogs alla rekorden Magisk gräns passerad: 1000 000 borrmeter Aldrig förr har så mycket förädlade järnsmalmsprodukter producerats. Aldrig förr har så mycket pellets producerats. Det blev även ett nytt gruvrekord i Malmberget. Men viktigast av alla rekord: För säkerheten var 2011 det bästa året hittills. Olyckskurvan pressas nedåt KIRUNA Olycksfallen aldrig har aldrig varit så få som 2011 en sänkning med en tredjedel jämfört med 2010, säger Henrik Magnusson vid LKAB:s företagshälsovård. Olyckstalen och frekvensen av arbetsolyckor har pressats ned konsekvent sedan 2001. Förbättringen är långsiktig, med en extra tydlig minskning 2011. Enligt Henrik beror de låga olyckstalen på ett starkt engagemang på alla nivåer och på alla arbetsplatser i LKAB. Vi har hög kompetens och god förståelse för hur vi gemensamt förebygger olycksfall med en ständigt bättre kommunikation om säkerheten, säger han. Inom Mining startades ett målmedvetet arbete med att skapa en lägstanivå för säkerheten på arbetsplatserna. Vi har lagt ett starkt fokus och en hård styrning på att öka säkerheten. Det har ökat kompetensen inom säkerhet och kommunikationen. Alla skall ha gemensamma värderingar när det gäller säkerhet och riskhantering. Nu går vi vidare. Innan året är slut skall alla arbetsplatser ha en aktivitetsplan för ökad säkerhet. En uppföljning kartlägger hur arbetsplatserna ligger till, säger Mattias Hedlund, programchef för Säkerheten Först inom Mining. Säkerheten Först har målet att nå noll olycksfall på arbetsplatserna. Ett ännu friskare, säkrare och tryggare LKAB börjar med en bättre säkerhet på arbetsplatsen, säger Henrik. Antal 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2001 Inget enda olycksfall är acceptabelt. Genom att fortsätta med att identifiera, förebygga och hantera risker på arbetsplatserna är det vår övertygelse att LKAB kan fortsätta en positiv utveckling för såväl säkerhet som produktivitet, säger Henrik. Olycksfall med frånvaro i LKAB-koncernen Årsvis antal och frekvens MAURITZ MAGNUSSON 2004 2007 2002 2005 2008 2003 2006 2009 2010 2011 Antal Frekvens Målfrekvens Frekvens 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Antal per miljon arbetstimmar Verket som gör det möjligt KIRUNA Det är verket bakom alla verk och något av spindeln i nätet i LKAB:s framgångsrika förädlingsprocess. Likt tidigare år har sovringsverket i Kiruna under år 2011 uppfyllt både produktionsmål och arbetsmiljömål med bravur. Sovringsverket är länken mellan gruvan och de övriga verken och sköter fördelningen av råmalm både i Kiruna och Svappavaara. Trots en sådan betydande plats i processen sker arbetet som oftast i tystnad. Ja, det är väl för att det mest rullar på. Vi har väldigt få konflikter samtidigt som vi nästintill inte har någon personalomsättning alls. Vi trivs bra tillsammans och det vi ska göra får vi gjort, säger Stig Drugge. Ulrika Westerberg Håkan Nartijärvi och Rikard Rova, rasborrare i Kirunagruvan. De är två av dem som lyckats prestera en miljon borrmeter under 2011. Ett drömrekord, säger de. KIRUNA Under förra året passerade rasborrningen i Kirunagruvan den magiska gränsen 1 000 000 borrmeter. Det är närmare 50 000 fler borrmeter än det tidigare årsrekordet. När alla gör sitt och kämpar på så går det, säger Håkan Nartijärvi, rasborrare i Kirunagruvan. År 2011 var året då ytterligare två borrriggar skulle tas i bruk för att öka produktionstakten. Men en hel del problem med smutsvatten gjorde att bland annat pumpar och maskiner gick sönder och trasiga hammare tvingade personal från Wassara att köra extra skift för att få igång tekniken. Vi har haft det riktigt jobbigt, det har till och med känts hopplöst ibland men vi har hela tiden haft motivationen uppe, berättar Håkan Nartijärvi. I stället för att ge vika för problemen har arbetslaget arbetat med att hitta egna lösningar. Vi har framförallt jobbat mycket med underhåll och haft många samtal och diskussioner med reparna. Det har i sin tur fått oss att förstå hur viktigt det är med kommunikation, berättar Håkan Nartijärvi. Samtidigt som 2011 års borrekord nu läggs till handlingarna så är arbetet med att nå 2012 års mål i full fokus. I år ska vi nå 1 065 000 meter, säger Håkan Nartijärvi. Ulrika Westerberg Vi har personalen att tacka, säger Stig Drugge, produktionschef i sovringsverket. Enligt Stig Drugge är hemligheten bakom framgångarna respekt och omtanke. Samtidigt som vi jobbar med produktionen så jobbar vi mycket med arbetsmiljön och trivseln på arbetsplatsen. Allt bygger på att man visar varandra respekt och bryr sig om varandra. Vi har ett bra lagarbete i produktionsledningen och samarbetar på alla fronter. Sen finns det också en positiv och ödmjuk inställning bland alla medarbetare och det gör förstås livet lättare för alla. Linnéa Kuoppala och Stig Drugge: Trivsel och arbetsmiljö är viktigt för en bra produktion.

10 rekordåret 2011 VECKOBLADET NR 1 2012 VECKOBLADET NR 1 2012 rekordåret 2011 11 här slogs alla rekorden Uppfordringsrekord i Malmberget Totalt produktion = 26,1 miljoner ton,varav pellets = 22,9 miljoner ton. Kvaliteten nådde 97,1 procent Kvalitetsmål 96 procent. Pelletsverk KK4 Kiruna: 4,78 miljoner ton. Anrikningsverk KA3 Kiruna: 4,9 miljoner ton. Pelletsverk MK3 Malmberget: 3,33 miljoner ton. Råmalm södra, Malmberget: 16,2 miljoner ton. Säkerhet: 49 olycksfall med frånvaro 36 procent. Skeppningsrekord för pellets men planen låg högre malmberget Det blev årsrekord i volym uppfodrad råmalm för andra året i rad i Malmberget. Totalt producerades närmare 16,2 miljoner ton. Årsrekordet från 2010 passerades med 47 734 ton. Det finns glädjeämnen för 2011. Aldrig tidigare har Vitåforsspelen uppfodrat mer tonnage än 2011, säger Åsa Sundqvist, gruvchef, Malmberget. Ett annat glädjeämne är säkerheten i gruvan: Vi är givetvis glada över att antalet olycksfall med frånvaro i det närmaste halverats jämfört med 2010. Detta är en trend som syns i hela Mining. Våra ansträngningar för att hålla i denna positiva trend måste fortsätta, säger Åsa Sundqvist. Vi gjorde ett otroligt bra år under 2011 som kunde producera så mycket som 16,2 miljoner ton. Vi får inga ton malm gratis, och har kunnat bemästra en del problem under året. Till nästa år planerar vi att öka produktionen med ytterligare en miljon ton. Vi har en handlingsplan med fler lastplatser och fler borriggar för rasborrning som skall bidra till ökad produktionsvolym, säger Patrik Johansson, sektionschef vid Malmbergsgruvan. Håkan Gustafsson, sektionschef uppfodringen gläds över bergspelet i Vitåforsschaktet. Rasladdning i Malmberget gruvproduktion och uppfordring slog rekord under fjolåret. Foto: Mauritz Magnusson MALMBERGET 2011 RÅMALM Antal ton Uppfordrat via bergspel 16 085 244 Varav Vitåforsspelet 14 238 620 Rekord! Utkörning/krossning direkt 108 056 Totalt producerat 16 193 300 Rekord! (+47 734) Pellets MK3 3 326 000 Rekord! (+50 000) Totalt Malmberget 6462000 Spelet går som tåget. Däremot har vi tvingat stå med det mindre Alliansspelet en tid för underhållsarbete. Mauritz Magnusson Bergspelet i Vitåfors imponerar, säger Robert Dyrlind. Foto: Mauritz Magnusson Jan Lillbro, produktionstekniker, och Hans Nordström, processoperatör, vid pelletsverket MK3 i Malmberget som gick som tåget under fjolåret. Foto: Mauritz Magnusson Nytt rekord vid pelletsverket MK3 malmberget Det blev nytt produktionsrekord vid pelletsverket MK3 i Malmberget under 2011. Det nya årsrekordet lyder på 3 326 000 ton, eller cirka 3,33 miljoner ton. Rekordet är en höjning med 50 000 ton sedan fjolåret. Det är den högsta noteringen och vårt bästa produktionsår hittills, säger Anders Henriksson, chef för förädlingsverken i Malmberget och Svappavaara. Anläggningarna har tillsammans producerat drygt 12 miljoner ton färdiga produkter. Det finns flera goda sidor med rekordåret. Det bästa är att vi haft så få olycksfall, bara fyra olycksfall med frånvaro, orsakade av snubblingar och felsteg. Det är Anders Henriksson, nöjd chef för malmförädlingen vid LKAB:s södra produktionsområde. Foto: Mauritz Magnusson resultat av ett arbete som startades förra året och som fokuserar på ett säkert beteende för att komma ned till noll olycksfall, säger Anders Henriksson. Fokuseringen på ordning och reda har del i både produktionsresultat och säkerheten på jobbet. Med allt bättre ordning och reda förebyggs många olyckstillbud samtidigt som slitage och brister i anläggningarna upptäcks på ett tidigare stadium. 2011 har varit ett bra år med få olyckor med frånvaro, mycket hög tillgänglighet i våra anläggningar i Malmberget och Svappavaara och få kvalitetsavvikelser. Det är ett resultat av mycket goda insatser av all vår personal, säger Anders Henriksson. Han ser fortsatta produktionsökningar framför sig. Jan Lillbro, produktionstekniker och Hans Nordström, processoperatör, håller med: Produktionen går som allra bäst när verket går på toppvarv. Då är det minst störningar och det går åt minst energi per producerat ton, säger de. Mauritz Magnusson LKAB:s leveranser av pellets slog också nytt rekord under 2011. Däremot minskade leveranserna av fines och specialprodukter. Sammantaget blev LKAB:s leveranser något lägre än året innan, och LKAB nådde inte sitt leveransmål på 27 miljoner ton totalt sett. Leveransprognosen skrevs ned i mitten av året. Vi hade då brist på pellets till Narvik. I slutet av året försenades flera båtar av kundernas ändrade planer. Därför nådde vi inte det mycket högt ställda målet för 2011. Vi slog ett av rekorden men är ändå inte nöjda, säger Markus Petäjäniemi, direktör för marknad och logistik. De försenade båtarna lastas istället under januari, som ser ut att bli en toppmånad för leveranser om produktionen fungerar störningsfritt. Det första kvartalet 2012 ser ljust ut. Vi har en fortsatt bra efterfrågan och levererar allt vi kan producera, säger Markus Petäjäniemi. Mauritz Magnusson leveranser 2011 I TON 2011 2010 Pellets 20 948 000 20 787 000 Fines: 4 752 000 5 176 000 LKAB 25 701 000 25 963 000 SKEPPNING Narvik 17 108 000 17 204 000 Luleå 5 699 000 5 698 000 Övrigt 2 893 000 3 060 000 Fotnot: Under mars 2011 drabbades Narvik av stillestånd p g a en sprickbildning i skeppslastaren. lastade Båtar Narvik 187 st 215 st Luleå 405 st 434 st

12 säkerheten först VECKOBLADET NR 1 2012 VECKOBLADET NR 1 2012 säkerheten först 13 Om något oväntat händer gäller det alltid att veta vad man ska göra, både på jobbet och på fritiden Operatör/Brandman Sektionschef Att använda rätt skyddsutrustning är lika viktigt på fritiden som i arbetet Fritid eller jobb säkerhet kommer först KIRUNA Du har säkert sett dem affischerna med medarbetare som åker snowboard, jagar älg och kör cross. Tillsammans har de ett viktigt budskap: Säkerheten först gäller både på jobbet och på hemmaplan. Jag vill koppla ihop fritid med arbetsliv. Många av oss gör saker på fritiden där det gäller att vara skärpt och tänka på säkerheten. Det vill jag att vi ska ta med oss till jobbet, säger Alf Karlsson på Hälsan i Kiruna som är mannen bakom affischerna. I dag finns affischer med medarbetare från Malmberget och Kiruna, men samlingen ska kompletteras med anställda i Svappvaara, Luleå och Narvik. Alf Karlsson berättar hur urvalet av modellerna går till. Det gäller att de brinner för säkerhet för det följer med ett ansvar med affischerna. Är man med här så ska man leva upp till det också, säger han och berättar att när samtliga produktionsorter finns representerade ska affischerna hängas upp på lugna platser där man har tid att stanna till, titta och ta till sig budskapet. Alf Karlsson betonar samarbetet med fotografen Fredric Alm som jobbat hårt med modellerna, miljöerna och fotot. Utan Fredric hade det aldrig blivit så bra, säger Alf. Åsa Poromaa Driftserviceman För att kunna satsa på fritiden är säkerheten i backen lika viktig som på jobbet! LKAB:s säkerhetsaffischer påminner om säkerhetstänkande i arbete&fritid. Fotograf för affischserien är Fredric Alm, Kiruna. Att känna till riskerna och veta vad man gör gäller både på jobbet och på banan! Hydrauliktekniker

14 UTVECKLING VECKOBLADET NR 1 2012 VECKOBLADET NR 1 2012 ORDNING & REDA 15 Felsökarna bakom uppfinningen är från vänster Oskar Siggemo, Thomas Lundström och Martin Alavaara. Felet som blev en ny uppfinning KIRUNA Det startade som en spontan felsökning. Idag är Martin Alavaaras, Thomas Lundströms och Oskar Siggemos uppfinning, belastningsprovaren för likström, Jet Burner Delux, ett arbetsredskap i produktionen. Allt började i maj när när fläkt nummer 2 i kulsinterverket KK4 inte fungerade som den skulle. Ett spänningsaggregat larmade om för låg spänning, fläkten stängdes av och aggregatet byttes ut. Normalt sett brukar aggregatet kasseras men de dåvarande arbetskollegorna Martin Alavaara, trainee, Thomas Lundström, automationstekniker och Oskar Siggemo, automationstekniker, bestämde sig av ren nyfikenhet att titta närmare på aggregatet och tog med den till verkstaden. När vi gjorde de första testerna visade sig inget vara fel på själva aggrega- Jet Burner DL, uppfinnarnas egen belastningsprovare. tet. Men vi tyckte att det var konstigt och bestämde oss för att prova belasta det, berättar Martin Alavaara. Belastningsprovare med puls I fordonsverkstaden testade Martin Alavaara, Thomas Lundström och Oskar Siggemo att belasta aggregatet med ett mätinstrument för bilbatteri, men testerna gav inget specifikt svar på deras frågor. Det som behövdes var en funktion där de steglöst kunde belasta aggregatet och därmed hitta belastningsgränsen. Men eftersom det inte fanns någon passande belastningsprovare på marknaden bestämde sig trion helt sonika för att tillverka ett aggregat med pulserande likström (pulsbreddsmodulering). Efter dagar av tester växte så en ritning fram. Med hjälp av ELFA-delar byggdes konstruktionen ihop medan ritningen över chassit skickades till MCV för tillverkning. Vi var alla eniga om att den skulle utformas stilrent och ha en traditionell look, ler Martin Alavaara och får medhåll av sina kollegor. Därför bestämde vi oss för att hitta materialet till höljet bland reservdelar till gamla kylblock och filter, säger Thomas Lundström. Nya arbetsrutiner Efter sommaren stod den klar, belastningsprovaren Jet Burner Delux, där Jet Burner står för hög effekt och Delux står för handgjort. Inte nog med att den fungerar precis så som den var tänkt, så är den nu också föremål för nya arbetsrutiner i verken. Det finns ju mängder av aggregat i verken som går sönder eller som innan de går sönder påverkar ett annat aggregat eller en maskin, säger Oskar Siggemo. Därför håller vi nu på att ta fram rutiner för hur vi ska hitta liknande fel som kan åtgärdas innan det leder så långt som till ett stopp i verken, berättar Martin Alavaara. Mersmak för nytänkande Uppskattningen och bekräftelsen som de har fått från chefer och medarbetare har gett mersmak för felsökning och nytänkande. Samtidigt som vi har haft väldigt roligt tillsammans så har vi fått uppmuntran från alla möjliga håll, säger Thomas Lundström. Numera går man alltid omkring och funderar på saker man skulle kunna utveckla, säger Oskar Siggemo och berättar att nästa projekt nog blir att förbättra kylningen i belastningsprovaren. Ulrika Westerberg Ronder för renlighet minskade olycksfallen Christer Martinsson, reparatör, och Leif Lundström, produktionschef, håller god ordning i truckverkstaden på 1 000 metersnivån i Malmberget. Foto: Maritha Mossberg MALMBERGET Regelbunden uppföljning bidrar till en ännu säkrare arbetsmiljö, säger Leif Lundström, produktionschef på truckverkstaden, 1 000 metersnivån i Malmberget. Sedan kampanjen Ordning & Reda drog i gång igen för ett år sedan är alla delaktiga i att skapa god ordning på arbetsplatsen. Det handlar om vår arbetsmiljö och trivsel på arbetsplatsen. Vi är duktiga på att hålla ordning och har varit bra innan kampanjen också. Skillnaden är att nu följer vi upp genom regelbundna ronder på arbetsplatserna, säger Leif Lundström. Truckverkstadens tre skiftlag plus dagtidarna delar på arbetsuppgifterna. Varje arbetslag har sitt eget område att hålla ordning på, att städa och spola enligt ett schema. Snäppet bättre Vi har noll olyckor orsakade av oordning. Snavar vi över något så plockar vi upp. Spills olja på golvet som är ofrånkomligt i en verkstad, ser vi till att det saneras omgående. Men indelningen av städområden har vi haft långt före Ordning & Reda, det är väl inarbetat, säger Leif Lundström. Regelbundna kontrollrundor genomförs en gång i veckan och protokollförs. Påpekanden följs upp och åtgärdas. Allt ställs samman och när en brist återkommer är det enkelt att se vad som ska åtgärdas. Truckverkstaden servar cirka 70 olika fordon så vi kommer inte att ha ordning och reda varje minut men alla bidrar och försöker, menar Leif Lundström. Christer Martinsson har jobbat som reparatör på LKAB sedan 1986. Vi har alltid haft god ordning men nu har vi blivit snäppet bättre. Arbetet går lättare i och med uppföljningarna, konstaterar han. Var sak på sin plats Verktyg och annat arbetsmaterial som skruvar och muttrar har särskilda skåp och fack. Allt för att underlätta arbetet och att var sak ska finnas på sin plats. Skulle vi inte ha ordning och reda ställer vi till det för andra. Det handlar om trivsel och arbetsmiljö, påpekar Leif Lundström. Han visar också stolt upp fikarummet som nyligen renoverats med nya möbler i trendigt svart och grått. Maritha Mossberg LKAB ANNONSER Skidkul i Kiruna Nu är det dags igen för skidkul i Kiruna. Det är en skidaktivitet för hela familjen. Tävlingen är tre kilometer i klassisk stil och sker under fyra tisdagskvällar med start 31 januari klockan 19.00. Anmälan görs senast klockan 18.40 tävlingsdagarna på Matojärvi. Skidkul ingår i LKAB:s friskvårdssatsning för de anställda med familjer och arrangeras av IFK Kiruna. Mer information finns under fliken Hälsa på Insidan. sömnproblem? KBT-sömnbehandling i Malmberget För anställda med sömnproblem startar den 10 februari en ny session i Malmberget. För mer information, ring Margaretha Matihasson tel 6724 eller Annette Forslund 6432. Anmäl dig via mail till någon av ovanstående senast den 27/1. Utbildning i office Interaktiva utbildningar för Office 2010 är nu tillgängliga. Detta passar dig som behöver uppdatera dig på nyheter och gärna gör detta självständigt vid egen dator. Skicka en beställning via mejl till Kent Sundström på utbildningen så får du inloggningsuppgifter. DAGS FÖR DATORBYTEN Det är dags för ett utbyte av datorer och vi även kommer att byta operativsystemet till Windows 7. Vi kommer även att byta operativsystemet till Windows 7. Utrullningen sker under 6 månader och planen baseras på geografisk placering. Inom kort kommer en pop-up -ruta dyka upp vid inloggning för alla datorer som är placerade i Sverige. Utlandet inklusive Narvik kommer i en senare etapp. I pop-up - formuläret uppmanas du att välja ny datormodell. Valet av dator kommer att attesteras av avdelningschef. Mattias Bergdahl, IT

16 ENERGI VECKOBLADET NR 1 2012 VECKOBLADET NR 1 2012 LKAB PORTRÄTTET 17 LKAB satsar på vindkraften LKAB Visste du att LKAB är delägare i fem vindkraftverk? Rena snurren, tycker du kanske. Men det är bara för att du inte har läst den här artikeln än. Häng med för nu kör vi. LKAB står för 1,7 procent av Sveriges elkonsumtion. Att elen är dyr vet alla som fått ett kuvert från elbolagen. Det är en anledning till att LKAB och nio andra bolag har bildat vindkraftsföretaget VindIn AB. Vindkraftverk är konkurrenskraftiga. Genom VindIn producerar vi el till självkostnadspris. Det är en bra affär, säger Roger Karlsson, projektledare kraftförsörjning och fortsätter: Men det här är också en satsning som går helt i linje med LKAB:s miljöpolicy. Genom satsningar på vindkraft så är vi inte bara en elkonsument vi är med och bidrar med förnybar kraftproduktion i Norden. I dag äger LKAB genom VindIn cirka 17 procent av fem vindkraftverk utanför Gävle. Samtidigt bygger man 25 nya vindkraftverk i Örnsköldsvik. Vindin söker även tillstånd för 55 vindkraftverk utanför Umeå. 2014 kan alltså dagens 5 vindkraftverk vara 85. De projekten plus ett flertal till ska göra att VindIn producerar 1 TWh år 2014. Det ger LKAB cirka 170 GWh per SHANGHAI I mitten av december tecknade LKAB Traiding (Shanghai) Co Ltd sitt första inköpskontrakt med kinesiska REA, på kontoret i Shanghai. Kontraktet gäller leveransen av prefabricerade stålkonstruktioner för bandgångar till LKAB i Svappavaara och är ett samarbete med produktionen och LKAB:s projektverksamhet inom teknik- och affärsutveckling. Stålkonstruktionerna levereras till Sverige i början av maj i år. Därefter ska delarna monteras ihop av lokala företag på plats i Svappavaara. Vi testar en ny leverantör och den totala kostnaden är cirka 15 procent lägre. Leveranser av den här typen av prefabricerade konstruktioner är viktigt inför våra framtida behov i LKAB:s investeringsprogram. Det här kan också ge möjlighet till större affärer för lokala företag på plats då delar ska sättas LKAB ökar satsningen på vindkraft för att få egen tillgång till grön energi. år och motsvarar 6-7 procent av vårt behov då, säger Roger Karlsson och räknar snabbt ut att marknadsvärdet för det är cirka 70 miljoner kronor per år med dagens elpris. En bra affär, sa han ju. Suorvajaure i Gällivare och Jokkmokk är också intressant. Med vindkraftverk på magasinbotten kan Vindin producera 500 GWh per år i en miljö som redan är ett kraftverksområde med kraftverksledningar, vägar och påverkade ytor. LKAB gör även en förstudie om möjligheten att bygga 5-10 vindkraftverk i egen regi på Kiirunavaara. Fördelen är att vi då kan mata in elen direkt i verksamheten, säger Roger Karlsson. VindIn är också delägare i Blekinge offshore, en havsbaserad vindkraftpark med potential att producera 7 TWh per år mer än tre gånger så mycket som LKAB:s årsförbrukning. ÅSA POROMAA FAKTA: Satsningen på vindkraft är betydelsefull för LKAB och övriga världen. Det är ett av de effektivaste sätten att snabbt och konkurrenskraftigt ställa om elproduktionen från att vara fossildominerad till mer förnybar, säger Roger Karlsson. 1 TWh motsvarar hushållsel till 200 000 hem. LKAB:s årsförbrukning av el är 2,1 TWh. Under 2011 producerade svensk vindkraft 6,1 TWh el, en ökning med 74 procent jämfört med 3,5 TWh 2010. Nytt kontrakt klart med Kina samman, säger Anders Lundgren, vd för LKAB:s inköpskontor i Shanghai. Nu pågår kvalitetskontroll av tillverkningen i Kina med stöd av extern expertis för att säkerställa att leverantören lever upp till våra krav och förväntningar på produktionsprocessen och slutprodukten. LKAB följer arbetet dagligen. Det finns en potential för fler och större konstruktioner i framtiden. Totalt handlar det om flera tusen ton stora stålkonstruktioner som kommer att behövas de närmaste tre till fem åren, säger Anders Lundgren. Tillverkaren REA är en stor tillverkare av prefabricerade stålkonstruktioner norr om Shanghai. Företaget exporterar cirka 90 procent av sin produktion och har stor erfarenhet av västerländska beställare. Maritha Mossberg Anneli Vennström trivs med sitt jobb vid styrcentralen på M 815-metersnivån under jord i Malmberget. Anneli trivs i centrum MALMBERGET Anneli Vennström trivs där det händer saker. På jobbet är hon mitt i gruvproduktionen som operatör i styrcentralen 815 meter under jord i Malmbergsgruvan. Här håller hon koll på tappar, krossar, skipar och transportband som håller igång den ständiga floden av malm upp till dagen från gruvans djup. I hemmet är hon mitt i familjen bland barn, make och syskon, föräldrar, kusiner och släktingar som hon gärna umgås med. Så är det i friluftslivet också när hon och familjen gör utflykter på skoter i fjällen eller när hon gör årliga fjällvandringar i Abisko med sina tjejkompisar. Faktiskt är släkten med henne i gruvan också. Maken jobbar här, pappa jobbar här, två bröder och en syster jobbar också i gruvan. Det känns tryggt och hemvant i gruvan och här i styrcentralen har vi kontakt med alla olika yrkesgrupper. Det är ett Namn: Anneli Vennström Ålder: 36 år Yrke: Flödesoperatör Styrcentralen M815 Familj: Make, två barn Bor: Villa, Gällivare roligt jobb och ingen dag är den andra lik, säger Anneli. För Anneli tog det några år innan hon hamnade vid LKAB. Jag provade flera olika jobb, till exempel i butik och som vikarie på olika ställen. Sedan jobbade jag på solcellsfabriken GPV i några år. Men 2004 fick jag chansen som vikarie vid LKAB. Två år senare fick jag fast anställning vid anrikningsverket, och 2008 kom jag hit till styrcentralen. Det var som att komma hem, säger Anneli. Anneli jobbar femskift i styrcentralen. Gruvproduktionen pågår dygnet runt året runt. Jag tycker att jag hinner med så mycket som skiftarbetare med en ledigvecka. Foto: Mauritz Magnusson Anneli säger att hennes största äventyr är barnen, 8 och 12 år gamla. Jag tror det är det största man kan vara med om. Som mamma är det toppen att jobba skift. Jag och min man jobbar olika skift, därför har barnen aldrig behövt vara på dagis. De längtade ofta till ledigveckan innan de började i skolan, säger hon. Anneli gillar inredning. Nu har familjen köpt ett sommarhus i Påläng, Kalix. Där blir det dags för nästa renoveringsprojekt efter villan vid Vassaraälven: Nu blir det en mer konsekvent gammal stil. Vi skall kolla in vad som finns i Kalix, säger hon. Anneli ser LKAB som ett framtidsföretag och kollar hela tiden utvecklingsmöjligheter. Det finns ju så många olika yrken inom företaget. Man kan välja vad man vill satsa på att utvecklas inom, säger hon. Mauritz Magnusson

18 hälsa & friskvård VECKOBLADET NR 1 2012 VECKOBLADET NR 1 2012 SOVRAT 19 Skiftlaget bantade bort en hel medarbetare En stol blev tom när skiftlaget minskade i vikt motsvarande en vuxen karl. Nedre raden: Fredrik Isaksson, Hans Nordström och Bertil Eriksson. Övre raden: Peter Forsberg, Elin Johansson, Krister Häggqvist, Sandra Josefsson och Marcus Emlén. Emil Rapp och Daniel Olofsson saknas på bilden. Foto: Maritha Mossberg MALMBERGET Skiftlag 3 i MK3 tog saken i egna händer och drog ned på maten. Lagets 9 personer har tillsammans minskat 91 kilo i vikt eller 10 kilo per person under 8 veckor. Resultatet har betytt stora hälsovinster. En har fått ordning på blodsockret och blivit av med sina magproblem. En annan sänkte sitt blodtryck, säger Bertil Eriksson. PÅ NYTT JOBB: Kristina Andersson, verksamhetskoordinator hos Communications, Kiruna Sofia Jonsson, sektionschef vid MPS Market Planning South Nils Stenberg, produktionschef för bultningen, PNA Kiruna Mats Töyrä, produktionschef för Byggstaben hos PNA, Kiruna För stora portioner, för mycket godis och stora familjepizzor byggde upp midjemåttet hos deltagarna. I slutet av oktober togs beslutet att starta en vikttävling. Hela skiftlaget satsade 50 kronor var och potten gick till vinnaren när tävlingen avslutades. Det var jättelätt att banta när det var tävling, utbrister vinnaren Krister Häggqvist. Anders Johansson, produktionschef vid PSB, Malmberget Anders Björnström, produktionschef vid PKP, Kiruna Mikael Forslund, produktionschef inom PMU, Malmberget Johan Häggroth, avdelningschef GV Business Controll, Kiruna Metoderna för att minska i vikt har varit många. Mindre portioner, viktväktardiet, mycket fett minimalt med kolhydrater, enbart frukt och grönsaker och att räkna kalorier är olika vägar som givit resultat. Jag har slutat äta som en elitsatsande sumobrottare. Nu slutar jag äta när jag är mätt, konstaterar Hans Nordström. En viktminskning med 91 kilo betyder att varje deltagare har gått ner drygt 10 kilo. Det motsvarar en hel medarbetare. En bragd utan annan hjälp än egen viljestyrka och envishet. Fettsäck Vägning har skett varje vecka i det så kallade fettsäcksrummet i MK3:s bottenvåning. Vi vet inte hur exakt den vågen är men jag har i alla fall minskat en klädstorlek, säger Peter Forsberg. Förutom ändrade kostvanor har alla i skiftlaget ökat sin träning. Jag har räknat kalorier och tränat mer intensivt. Alla har tränat, bland annat genom promenader och cykling, säger Sandra Josefsson. Numera springs det i trapporna i femvåningsbyggnaden och ett generellt hissförbud har införts när tiden tillåter. Det svåraste nu blir att hålla den nya hälsosamma vikten, säger deltagarna i skiftlag 3. Maritha Mossberg Mikael Lahti, produktionsledare KGS AB, Kiruna David Alldén, produktionschef för Process och Mineral, Kiruna David Högnelid, Marketing Communication Manager, Luleå Eva Öberg, sektionschef vid Sovrings- och Anrikningsverket PMA, Malmberget LKAB TACK Tack för all uppmärksamhet och presenter på min 50-årsdag. Anders Boman Hjärtligt Tack för all uppvaktning i samband med min 50-årsdag., det värmer inombords! Eva Björkvall Hjärtligt tack till alla som uppvaktade mig vid min pensionsavgång Peter Helmersson Ett stort tack för all uppvaktning på min födelsedag. Rolf Fransson Hjärtligt tack för all uppvaktning i samband med min födelsedag! Marie Olander Ett stort tack till er alla som kom ihåg mig när jag fyllde år. Jag blev både stum (det händer ju inte så ofta) och rörd. Än en gång ett jättestort tack till er alla arbetskamrater. Ingen nämnd, ingen glömd! Christer Öbom Tack till alla MTAB:are för uppvaktningen vid men 50-årsdag. Kristian Backis Backegren LKAB KALENDARIUM DET HÄNDER I LKAB: 19-20/1 Riksdagens Trafikutskott besöker Kiruna 20/1 Kirunagalan 20/1 Näringsminister Annie Lööf besöker Kiruna 27/1 Vd talar på konferensen Stora Infradagen i Stockholm 27-28/1 Hindersmässan/Bergshandteringens Vänner i Örebro 30/1 Vd talar på konferensen Framtidens Gruv- och mineralindustri i Stockholm 1/2 LKAB:s nya grafiska profil lanseras. 3/2 LKAB Framtid kommer ut 7/2 Processrådet sammanträder 10/2 LKAB-Styrelsen sammanträder i Stockholm 13/2 Bokslutskommuniké för 2011 publiceras 23-24/2 Koncernledningen sammanträder i Kiruna 24/2 Veckobladet kommer ut 24/2 Den första av sex personalfester för LKAB-anställda med partner i Kiruna LKAB lediga jobb Fastighetsförvaltare FAB Malmberget Fatighetsskötare FAB Kiruna Gruvbyggare till PNA Kiruna Processingenjör till Malmberget Underhållsingenjör KGS Mekaniska AB Sektionschef Marknad Logistik Planering i Kiruna Mekaniker till fasta anläggningar under jord i Kiruna LKAB:s dotterbolag MTAB söker JTF- fortbildare och lokinstruktör inom trafiksäkerhet till Kiruna LKAB:s dotterbolag MTAB söker Terminalarbetare Bangårdsunderhåll till Malmberget Underhållstekniker, Malmberget Geokartör till Kiruna Systemtekniker PNB Automation Kiruna Säkerhet- och Miljöansvarig till Samhällsomvandlingen Kiruna Semestervikarier Kiruna 29 feb sista ansökningsdag! Semestervikarier Luleå 29 feb sista ansökningsdag! Semestervikarier Malmberget 29 feb sista ansökningsdag! Semestervikarier Svappavaara 29 feb sista ansökningsdag! Semestervikarier Lok-/Vagnsreparatörer till LKAB:s dotterbolag MTAB 31 jan sista ansökningsdag! Semestervikarier Terminalarbetare till LKAB:s dotterbolag MTAB 31 jan sista ansökningsdag! LKAB FRÅN INSIDAN Månaden som gick: 20/12 Runt 130 personer samlades i Svappavaara när LKAB bjöd in till ett informationsmöte om de gruvsatsningar som görs i området. 1/4 Detaljplan för Gruvstadsparken i Kiruna godkänns. Länsstyrelsen har beslutat att inte häva detaljplanen för Gruvstadsparken del 1. 10/1 Två entreprenörer skadades när ett bergutfall inträffade vid arbete i etageschakt B14 i projekt KUJ 1365. Personerna mår efter omständigheterna bra. Vi4: Hur skall du använda rekordbelöningen från 2011? Ursula Eriksson, kemikalieansvarig, Malmberget: En del blir fickpengar till årets resor till Rumänien och Svalbard. Resten sparar jag till kommande resor. Patrik Johansson, sektionschef lastning och bergtransporter, Malmberget: Pengarna kommer att gå till en semesterresa med familjen. Vi planerar en resa till Turkiet. Ulf Stridfelt, reparatör på MCV, Kiruna: De hamnar på sparkontot. Förra året gick pengarna till en resa, den här gången sparar jag och frun till en ny bil. KG Isaksson, LKAB Malmhamn, Luleå: Kanske en resa i vår. Jag går i pension i sommar så pengarna är välkomna! Jonas Tornéus, LKAB Malmhamn, Luleå: Pengarna kommer att brinna när jag får dem i min hand!

20 LKAB I SIFFROR VECKOBLADET NR 1 2012 LEVERANSER MILJONER TON 2011 2010 30 28 26 24 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 HUVUDPROCESSEN ARBETSMILJÖ Ack 2011 Ack 2010 Antal olycksfall med frånvaro 49 Rekordlågt! 77 färdiga produkter (kton) Pellets 22 873 Rekord! 22 133 Fines (inkl. KMR) 3 238 3 131 förädlingsverk (kton) KK2 3 226 3 119 KK3 4 768 4 423 KK4 4 780 Rekord! 4 691 SK 3 636 3 411 ANR-SOVR (KMR) 996 852 ANR 2 242 2 279 BUV 3 136 3 213 MK3 3 326 Rekord! 3 276 PAR till Upplag 0 21 Summa 26 110 25 285 råmalm (kton) Råmalm Norra 26 523 26 470 Råmalm Södra 16 193 Rekord! 16 155 Summa 42 716 42 625 produktkvalitet (%) K-värde 97,1 100 kommentarer 2 senaste veckorna (Siffrorna avser kton) Norra: Råmalm: +17,7 kton. KK2: +3,0 kton. KK3: -7,7 kton. Verkstopp pga. strömdipp, låg kapacitet på filterplan, höga returer på rullplan. KK4: +5,7 kton. Svp: -1,1 kton. Södra: Råmalm: +4,5 kton. MAF: +14,7 kton. MPBO BUV: +14,6 kton. MPBO MK3: +10,2 kton. BELÖNING TKR. ACK TOM DECEMBER 2011 2010 60 Rekord! 55 50 45 40 35 SAKNAS 30 25 20 15 10 5 0 Information till med arbetare i LKAB. Utges av LKAB Communications, Box 952, 971 28 Luleå. Utkommer en gång i månaden med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Nr 2 2012 kommer 24/2 Manusstopp 16/2 Redaktion: Redaktör Mauritz Magnusson 0970 765 22 076 844 57 92 mauritz.magnusson@lkab.com Maritha Mossberg 0970 766 44 073 074 36 45 maritha.mossberg@lkab.com Johanna Fogman 0980 714 75 070 342 14 75 johanna.fogman@lkab.com Kajsa Lindmark 0970 767 78 070 363 55 70 kajsa.lindmark@lkab.com Åsa Poromaa 0980 712 68 070 342 12 68 asa.poromaa@lkab.com Ulrika Westerberg 0980 713 59 070 342 13 59 ulrika.westerberg@lkab.com E-post: veckobladet.lkab@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: Tryckpoolen AB/Nortrykk