SAHLGRENSKA AKADEMIN POST-STROKE CHECKLISTA (PSC)

Relevanta dokument
Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER

REHABILITERINGS MEDICIN

Kognition i aktivitet

Stroke = slaganfall WHO

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

Checklista - förbättringsarbete

Regionalt vårdprogram för uppföljning, rehabilitering och sekundärprevention efter stroke och TIA

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

Hälsolitteracitet tydlig kommunikation och information för en jämlik hälsa

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Arbetslivsinriktad rehabilitering Metoder för återgång i arbete

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Spridnings- konferens. Om inte vi vem? Om inte nu när?

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Nya nationella webbaserade strokekompensutbildningen

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Triangelrevisioner Strokevård

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Uppföljning av utvecklingsuppdrag

Triangelrevision 2018

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Patientsäkerhetsberättelse

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Välkomna! Att mäta för att veta Personcentrerad vård

Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Hälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan

Handledning av. AT-läkare i Region. Kronoberg. Praktisk Manual

Kom igång med Vår arbetsmiljö

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Vem kan man lita på? Riskkommunikation och förorenade områden Fredrik Lundgren,

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Etik och välfärdsteknik - vad säger forskningen och hur kan det användas som stöd för omsorgen?

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Strokevårdkedjan i Stockholm

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Internat 5-6 november. Ullinge

Profession i förändring: Kärnkompetenser i omvårdnad- och vårdvetenskap.

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Utfärdande av intyg inom kommunens hälsosjukvård.

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Att leva med ett dolt funktionshinder

Skriva uppsats på registermaterial

Kommunikationsstöd för människor på flykt

JÄMLIK STROKEVÅRD. Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning

Ledarskap i primärvården. 22 maj 2018

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Innehållsförteckning

Sammanfattning Tema A 3:3

Pensionärsrådet. Plats: Lokal Möckeln, regionhuset, Nygatan 20, Växjö. Barbro Karlsson, SKPF Allan Nilsson, PRO Kronoberg ersätter Britta Croona

Nytt från SKL - på gång just nu

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?

Årsberättelse Programråd Stroke. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2011

Stöd till diskussioner kring värdegrund och bärande principer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

Läkemedelsgenomgångar - hur får vi det att funka i vardagen? Läkemedel i Skåne 2019

INSTRUKTION ARBETSMATERIAL

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Barns och ungas hälsa och livsvillkor

Kvalitet i LSS Version 1.0

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg

Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Beslut på bättre grund.

Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Nationella indikatorer

Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet. Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen

Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Rehabiliteringsutredning. November 2012 April 2013

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Transkript:

POST-STROKE CHECKLISTA (PSC) Emma Kjörk Leg. arbetsterapeut

Idag 1. Är behov tillgodosedda efter stroke idag? 2. Vad är Post-Stroke Checklista (PSC)? 3. Vad tycker de som använt PSC (studie)? 4. Jämlik, personcentrerad vård med god kvalitet kan PSC vara ett stöd?

Känsla inför ett återbesök

Vilka områden är viktigast att följa upp vid ett återbesök efter stroke?

Försämring inom aktiviteter i dagligt liv (ADL) 3-12 månader efter stroke Från oberoende till beroende Ullberg T-, 2014

1/3 har kvarstående funktionshinder Murray 2012 Lidandet vi ser Lidandet ingen pratar om eller frågar efter 29% av rapporterade problem: sociala och känslomässiga Murray J 2003

Kontextens betydelse behov av långtidsuppföljning Varför ommunikationsproblem i ett senare skede?

Kan alla driva sina hälsofrågor själva?

Hälsolitteracitet- vad är det? förvärva, förstå och använda hälsoinformation i syfte att bibehålla, främja eller förbättra hälsa Mårtensson (2011), Berkman (2010)

Ej uppfyllda rehabbehov efter 12 mån (Tistad 2012, Ullberg 2016) Brist på standardiserad långtidsuppföljning leder till att rehabilitering och förbättringsmöjligheter förbises för personer efter stroke.

Vad är Post-Stroke Checklista (PSC)? Standardiserad checklista Hjälp att identifiera behov efter stroke Vägledning för remittering och åtgärder Philip I, Brainin M, Walker et al, 2013

11 Områden Sekundärprevention Aktiviteter i dagligt liv (ADL) Rörlighet Spasticitet Smärta Inkontinens Kommunikation Sinnesstämning Kognition Livet efter stroke Familjeförhållanden

Syftet med studien? Undersöka validitet, användbarhet samt relevans gällande en svensk översättning av Post-Stroke Checklist (PSC)

Studieupplägg 1. Översättning och utforma pilotversion 2. Testa PSC-S vid mottagningsbesök - Fokusgrupp - Enkätfrågor

Vad har patienterna för erfarenheter av uppföljning efter stroke? om jag inte själv berättar min historia så bryr de sig inte om att jag har haft stroke men någon gång om man blir kallad för strokens skull. Det borde man tycker jag (Person med stroke sedan lång tid tillbaka)

Man är här på sjukhuset i en vecka och sen släpps man ut i det tomma. Och det finns ju det finns inga specialistläkare eller strokepersonal då att träffa.då är man ju i ett tomrum tycker jag. (Man med stroke) Ja, det är tomt där, man är orolig och..ja de skickar ju hem en vind för våg liksom. (Kvinna med stroke)

Och det här att man är slöare i starten efter en stroke, det är, ofta att vi behöver hjälp, kom igen nu! Det hjälper nog inte att söka för det, vet inte om det finns nån hjälp mot det, nedstämdhet.

Kvalitet och jämlikhet vid uppföljning genom standardiserad struktur och dialog PSC s innehåll och relevans En systematisk rutin som bas för uppföljning efter stroke Betydelsen av dialog i kombination med användning av PSC

Fångar PSC upp det som är relevant efter stroke? PSC s innehåll och relevans

om man nu skulle vilja ha med mer saker, en checklista kan ju inte vara för lång heller (Personal) Och då kan checklistan vara ett stöd för att komma ihåg allting (Personal)

Jag tycker också att det är bra att den tar upp frågor som jag inte tidigare har frågat (Personal) Fördelen är att det blir ju snabbt och ja bra att få dra ihop, få ståndpunkter istället för en timme med fritt prat. (Person med stroke)

Fungerar PSC uppföljning oavsett var i vårdkedjan? En systematisk rutin som bas för uppföljning efter stroke

Viktigt att patienten vet att man har en lista man går efter, att allting efterfrågas (Person med stroke)...om JA remittera vidare tips och råd hur man skulle göra som jag tyckte var jättebra. (personal)

Utan risken är väl att man möjligen invaggas i någon falsk trygghet. Alltså, nån har efterfrågat det och jag har svarat ja på den här frågan; så förväntar jag mig att nånting händer sen.att det liksom, det är det som avgör kvalitén (PSC), vad som händer med åtgärderna. (person med stroke)

Har det betydelse HUR checklistan används? Betydelsen av dialog i kombination med användning av PSC

Checklista gör kommunikationen tydligare..och jag var nog lite påverkad, alltså min varseblivning och så va. (person med stroke)

.Men man kan ha den som ett stöd, man behöver inte sitta och läsa innantill. (personal) för då kan man formulera sig olika till olika patienter och fånga upp det då. (personal)

inte följa den slaviskt utan uppfatta då signaler ifrån patienten och kunna prata lite bredare, anknyta till andra saker som är beroende av det. (person med stroke) SAHLGRENSKA AKADEMIN

Ja den (PSC) går fort, men sedan kan man ju utveckla den hur mycket man vill. Men det tar ju inte så lång tid att ställa frågorna. (Personal)

Reflektioner SAHLGRENSKA AKADEMIN

Ser vi olika saker beroende på var vi befinner oss i vårdkedjan? SAHLGRENSKA AKADEMIN

Kan PSC bidra till att uppföljningar blir mer jämlika? Novis - expert Strokespecialist - primärvård

Kan PSC bidra till att uppföljning efter stroke blir mer personcentrerad? SAHLGRENSKA AKADEMIN

Är Post-stroke Checklistan (PSC) användbar vid uppföljning? Checklista för att identifiera problem/behov. (säkert och kunskapsbaserat, evidens) En struktur som minnesstöd (effektivare- jämlikt) I kombination med dialog (personcentrerat)

www.worldstrokecampaign.org/learn SAHLGRENSKA AKADEMIN

Tack! Övriga i forskargruppen: Gunnel Carlsson, Åsa Lundgren- Nilsson, Katharina Stibrandt Sunnerhagen Vid ev. frågor kontakta: emma.kjork@vgregion.se

Kvalitet och jämlik uppföljning genom standardiserad struktur och dialog PSC s innehåll och relevans Frågeområdenas relevans PSC s innehåll säkerställer att relevanta områden täcks in, men områden som är viktiga för individen kan fortfarande missas En systematisk rutin som bas för uppföljning efter stroke Ett verktyg som ger struktur och en gemensam kunskapsbas vid regelbunden uppföljning Möjliggör jämlik uppföljning, men individuella aspekter får inte negligeras Vägledning för remittering och kontinuitet, men kan skapa förväntningar hälso/sjukvården inte klarar att möta Betydelsen av dialog i kombination med användning av PSC Personalens strokekompetens och kommunikationsförmåga Möjlighet för personen att förstå, kommunicera och en känsla av att bli sedd