Linjekoncession för 150 kv ledningarna 714ZU och 714ZV, Gammelstad i Luleå. Miljökonsekvensbeskrivning. Bilaga 3. ansökan om

Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning ansökan om Linjekoncession för 150 kv ledningarna 714ZU och 714ZV, Gammelstad i Luleå Luleå kommun, Norrbottens län 2017-05-24

Administrativa uppgifter Vattenfall Eldistribution AB är ett av de största elnätsföretagen i Sverige. Vi levererar el till 870 000 privat- och företagskunder i Sverige och elnätet är cirka 12 000 mil långt. Uppdraget är att ständigt förbättra kvaliteten, pålitligheten och effektiviteten i elnätet för att kunna ge våra kunder hållbara och tillförlitliga elnätsrelaterade lösningar. Vi bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO 14001 certifierade. Vi är cirka 700 medarbetare som finns på tre orter; Trollhättan, Stockholm och Luleå. Läs mer om vår verksamhet på www.vattenfalleldistribution.se Vattenfall Eldistribution AB Org. Nr: 556417-0800 Tillståndsansvarig: Tfn: E- @vattenfall.com MKB: Sweco Environment Eva Espling, Uppdragsledare, alternativutredning, Samrådssamordning, handläggare, MKB, GIS, Naturmiljö, MKB, Alternativutredning, Kvalitetsansvarig, Fastigheter Foton, kartor, illustrationer och fotomontage har, om inte annat anges, tagits fram av Vattenfall och Sweco. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet MS 2008/08151 Sid 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 2 SAMMANFATTNING... 5 1 INLEDNING... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 2 PRÖVNINGSPROCESS OCH TILLSTÅND... 8 2.1 Tillståndsprocessen... 8 2.2 Gällande tillstånd... 9 2.3 Samråd... 9 2.4 Beslut om betydande miljöpåverkan... 10 2.5 Övrig markanvändning... 10 3 ALTERNATIV... 10 3.1 Alternativutredning och avförda alternativ... 10 3.2 Valt alternativ och alternativa sträckningar... 11 3.3 Motivering till valt alternativ... 18 3.4 Nollalternativ... 18 3.5 Alternativ utformning... 19 4 LEDNINGENS UTFÖRANDE... 21 4.1 Ledningens utformning tekniskt utförande... 21 4.2 Drift och underhåll... 22 5 FRAMTAGANDE AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 23 5.1 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt... 23 5.2 Avgränsning... 23 5.3 Metod k och bedömningsgrunder... 25 5.4 Konsekvensbedömning... 26 6 MILJÖKONSEKVENSER... 28 6.1 Bebyggelse och boendemiljö... 28 6.2 Landskap... 29 6.3 Naturmiljö och fåglar... 29 6.4 Kulturmi jö... 32 6.5 Rekreation och friluftsliv... 33 6.6 Naturresurser... 33 6.7 Infrastruktur... 34 6.8 Rennäring... 35 7 VÄRDERING OCH SAMLAD BEDÖMNING... 36 7.1 Samlad bedömning... 36 7.2 Miljömål och miljökvalitetsmål... 36 7.3 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 38 7.4 Miljökvalitetsnormer... 40 8 FORTSATT ARBETE OCH UPPFÖLJNING... 40 Sid 3

9 LITTERATUR OCH REFERENSER... 41 BILAGEFÖRTECKNING Bilaga A Samrådsredogörelse Bilaga B Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga C Tabeller Rödlistade + Natura 2000 arter Sid 4

Sammanfattning Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) ämnar ansöka om förlängd respektive ny koncession för de två befintliga parallella 150 kv-ledningarna 714ZV och 714 ZU som är en del av ledningarna PL5 S7 och PL27 i Gammelstad i Luleå, se Figur 1-1. Längden på ledningarna är cirka 1 kilometer. Beskrivning av befintliga ledningar De befintliga ledningarna är en del av regionnätet och har som ändamål att tillhandahålla Luleå centralort med el. Åtgärderna är en förutsättning för den framtida elförsörjningen. Två alternativa sträckningar har studerats. Vattenfall förordar de befintliga ledningssträckningarna. Koncessionen för ledning PL27 med anläggningsnummer 714 ZU har upphört att gälla från 25 september 2011. För denna ledning krävs ansökan om ny linjekoncession. Ledning PL5 S7 med anläggningsnummer 714 ZV har en gällande koncession som löper ut den 2 mars 2018. För denna linje ska en ansökan om förlängd koncession lämnas in. Alternativutredning För att minimera den alternativa sträckningens påverkan på bebyggelse, landskapsbild, natur- och kulturmiljö samt pågående markanvändning har en alternativutredning genomförts. De alternativa korridorerna som studerats har identifierats genom en sammanvägning av faktorer såsom t.ex. avstånd till bebyggelse, påverkan på miljöintressen och byggbarhet. Fördelar med att behålla befintliga 150 kv ledningar är att nya intrång undviks och förutsättningarna för de värden som finns i området bibehålls. Nya ledningar skulle även innebära orimliga kostnader i samband med rasering av befintliga ledningar samt byggnation av nya. Miljöaspekter, befintliga ledningar Bebyggelse och boendemiljö Närmast bostadsbebyggelse från befintliga ledningar finns utmed Kockvägen i Gammelstad, cirka 400 meter nordväst om ledningarna. Närmast belägna industribyggnad finns cirka 100 meter från befintliga ledningar. En magnetfältsberäkning har tagits fram som visar att magnetfältsnivån för den närmsta belägna bostadsbebyggelsen respektive industribebyggelsen inte har några förhöjda magnetfältsvärden. Konsekvenserna för bostadsbebyggelsen avseende elektromagnetiska fält blir likvärdiga med dagens situation och bedöms som obetydliga. Landskap Befintliga kraftledningar följer järnvägen, ledningarna och järnvägen har funnits under lång tid i landskapet och är en del av kulturmiljön. Ledningarna är tydligt exponerade mot Malmbanan och industriområdet. Norr om ledningarna döljer skogen till stor del kraftledningarna. Verksamheten innebär att befintlig sträckning kommer att fortsätta att användas som idag. Konsekvenserna blir likvärdiga med dagens situation. Naturmiljö och fåglar Inga områden av skyddad kultur eller natur berörs av befintliga ledningar. Närmast belägna skyddade område är världsarvet Gammelstads kyrkstad, cirka 300 m nordväst Sid 5

om befintliga ledningar. Cirka 700 m österut ligger Gammelstadsvikens naturreservat som Länsstyrelsen beslutade om 2016-04-13. Reservatet har ett rikt fågelliv vilket förklaras av den grunda näringsrika sjön och dess strategiska läge, vidsträckta våtmarker i området och omgivande naturskogar. Verksamhetens påverkan på fåglar och naturmiljö bedöms vara obetydlig och konsekvenserna bedöms som likvärdiga med dagens situation. Det är låg risk att några hotade fåglar ska kollidera med ledningen. Vattenfall bedömer inte att fågelavvisare behövs längs förordat alternativ. Kulturmiljö Befintlig sträckning berör inga skyddade kulturområden eller andra värden. Längs befintlig sträckning förekommer inga registrerade fornlämningar eller övriga historiska lämningar och registrerade forn- och kulturhistoriska lämningar ligger längre bort än 300 m från sökta befintliga ledningar. Kyrkstaden som är av riksintresse för kulturmiljövård ligger cirka 300 m från befintliga ledningar. Verksamheten innebär att befintlig ledningssträckning kommer att fortsätta att användas som idag. Påverkan på kulturmiljövärdena längs stråket bedöms som obetydlig. Ingen påtaglig skada på riksintresseområdet Kyrkstaden bedöms uppstå. Konsekvenserna blir likvärdiga med dagens situation. Rekreation och friluftsliv Området norr om befintliga ledningar är tillgängligt för skoteråkning, bär- och svampplockning och som strövområden. Generellt påverkar en luftledning friluftslivet främst visuellt men även genom man att ett svagt ljud uppstår, särskilt vid fuktig väderlek. Ledningen kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området och känslan av orördhet kan minska. Tillgängligheten till natur- och rekreationsområden förändras inte av befintliga ledningar och utgör inget hinder för friluftslivet. Verksamheten innebär att befintlig sträckning kommer att fortsätta att användas som idag. Konsekvenserna blir likvärdiga med dagens situation. Naturresurser Norr om befintliga ledningar finns produktionsskog. Bebyggd mark och tillhörande mark samt skogsbruk är den huvudsakliga markanvändningen i området. Befintlig sträckning kräver inte att någon ny skogsmark tas i anspråk. Den befintliga ledningsgatan kräver underhåll och röjs återkommande, vilket medför att skogsbruk i den befintliga ledningsgatan upphör under den tid som ledningen är i drift. Ledningsgatan för den befintliga ledningen omfattar omkring 200 ha. Konsekvenserna bedöms likvärdiga med dagens situation. Infrastruktur Det berörda området utgörs till stor del av infrastruktur med låga värden för naturmiljön. Eftersom de befintliga ledningarna funnits under lång tid har stadsutvecklingen anpassats till ledningsgatan och de underhållsåtgärder som genomförs. Verksamhetens påverkan på naturen därför vara obetydlig och konsekvenserna bedöms som likvärdiga med dagens situation. Den samlade bedömningen är att konsekvenserna av de befintliga ledningarna på omgivande intressen är obetydliga-små. Sid 6

1 Inledning 1.1 Bakgrund Vattenfall ämnar ansöka om ny respektive förlängd koncession för del av de två befintliga parallella 150 kv-luftledningarna PL27 och PL5 S7 i Gammelstad i Luleå, se Figur 1-1. Koncessionen för ledning PL27 med anläggningsnummer 714 ZU har upphört att gälla från 25 september 2011. För denna ledning krävs ansökan om ny linjekoncession. Ledning PL5 S7 med anläggningsnummer 714 ZV har en gällande koncession som löper ut den 2 mars 2018. För denna linje ska en ansökan om förlängd koncession lämnas in. Utredningsområdet för de berörda 150 kv ledningarna berör Luleå kommun i Norrbottens län. Längden på de två ledningarna uppgår till cirka en kilometer vardera. I ansökan om tillstånd ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå som ett av beslutsunderlagen. MKBn ska upprättas efter miljöbalkens regler vilket bland annat innefattar genomförande av samråd med länsstyrelsen, övriga berörda myndigheter och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av den befintliga ledningen eller dess alternativ. Denna MKB och dess bilagor gäller för ansökan om ny respektive förlängd linjekoncession för befintliga ledningar, se Figur 1-1. 1.2 Syfte Motivet med ärendet är att ansöka om ny respektive förlänga linjekoncessionen för befintliga 150 kv ledningar i Gammelstad, Luleå. Ledningarna är en del av regionnätet som har som ändamål att tillhandahålla Luleå centralort med el. Åtgärderna är en förutsättning för den framtida elförsörjningen. Syftet med MKB:n är att i enlighet med gällande bestämmelser i 6 kap. miljöbalken identifiera, bedöma och beskriva de direkta och indirekta, positiva och negativa konsekvenser en förlängning av nätkoncession kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. Sid 7

Processen för tillståndsprövning redovisas Figur 2-1. Figur 2-1 Processen för tillstånd och samråd vid tillståndsprövning. 2.2 Gällande tillstånd Koncessionen för ledning PL27 har upphört att gälla från 25 september 2011. För denna ledning krävs en ny linjekoncession. Ledning PL5 S7 har en gällande koncession som löper ut den 2 mars 2018. För denna ledning ska en ansökan om förlängd koncession lämnas in. 2.3 Samråd Samrådet har skett skriftligt genom utskick av samrådsunderlag till länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå kommun, berörda samebyar, myndigheter och organisationer samt berörda fastighetsägare och ägare av särskild rätt (rättighetsinnehavare), se Bilaga A. Vattenfall har valt att från början inkludera den bredare samrådskrets som krävs efter beslut om betydande miljöpåverkan. Den 13 februari 2017 skickades ett samrådsunderlag till berörda med information om Vattenfalls planer och inbjudan till samråd. Uttaget av berörda fastighetsägare och ägare av särskild rätt har avgränsats till utredningskorridorer på 300 meter för sökta befintliga ledningar samt de alternativa ledningssträckningarna. Sista dag för yttranden var den 10 mars 2017. Annonsering för information om planerad verksamhet till allmänheten gjordes den 11 februari 2017 i Kuriren och Norrländska Socialdemokraten (NSD). Under samrådstiden har det funnits möjlighet att ta del av samrådsunderlaget genom att gå in på Vattenfalls hemsida eller kontakta sökanden samt att lämna synpunkter på planerad verksamhet. Inkomna synpunkter har sammanställts i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen med Vattenfalls kommentarer till inkomna yttranden redovisas i Bilaga A. Framförda synpunkter har beaktats och undersökts under framtagande av tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Samrådsredogörelsen har legat till grund för länsstyrelsernas beslut om betydande miljöpåverkan, Bilaga B. Sid 9

2.4 Beslut om betydande miljöpåverkan Den 8 maj 2017 fattade Länsstyrelsen i Norrbottens län beslut om att rubricerad verksamhet kan innebära betydande miljöpåverkan, se Bilaga B. 2.5 Övrig markanvändning 2.5.1 Gällande planer och program Befintliga ledningar berör Luleå kommuns översiktsplan och detaljplaner, se avsnitt 3.2 Kommunala planer för redovisning av hur befintliga ledningar och alternativa ledningssträckningar påverkar dessa. 3 Alternativ Enligt miljöbalken 6 kap 7 ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar. Ledningens sträckning styrs av olika faktorer såsom byggbarhet, terrängförhållanden, förbindelsens längd, avstånd till bebyggelse och påverkan på miljöintressen. 3.1 Alternativutredning och avförda alternativ Utpekandet av den alternativa sträckningen har föranletts av en alternativutredning. För att minimera den alternativa sträckningens påverkan på bebyggelse, landskapsbild, natur- och kulturmiljö samt pågående markanvändning genomfördes alternativutredningen enligt följande kriterier: Anpassning till befintlig bebyggelse: Som ett första kriterium studerades enskilda bostadshus och samlad bebyggelse inom utredningsområdet. Denna inledande studie genomfördes med hjälp av lantmäteriets digitala fastighetskarta i vektorformat samt ortofoto. Anpassning till allmänna intressen: Som ett andra kriterium studerades förekomst av allmänna intressen genom studier av länsstyrelsernas geodata (riksintressen, kultur- och naturmiljö, rennäring, våtmarksinventering), Skogsstyrelsens GIS-data i Skogsdataportalen (Biotopskyddsområden, nyckelbiotoper etc.), data om skyddade vatten från Vatteninformation Sverige (VISS), Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial i FMIS (fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar). Anpassning till befintlig infrastruktur: Den mest lämpliga lokaliseringen av en ny luftledning är ofta att bygga denna i direkt anslutning till befintlig infrastruktur för att därigenom minimera tillkommande påverkan på omgivande intressen. På så sätt kan befintliga avverkade gator delvis nyttjas och det totala intrånget blir mindre än om ny ledning anläggs i obruten mark. De föreslagna alternativa sträckningar som presenterades i samrådet togs fram och anpassades efter ovanstående kriterier för att i möjligaste mån undvika kända intresseobjekt/områden och ledningsstråket samlokaliserades så långt som möjligt med befintliga kraftledningar och vägar. Ledningens sträckning styrs av olika faktorer såsom tex. Sid 10

avstånd till bebyggelse, påverkan på miljöintressen, byggbarhet och terrängförhållanden. De sträckningsalternativ som studerats har identifierats genom en sammanvägning av de faktorer som redovisas i avsnittet nedan. 3.2 Valt alternativ och alternativa sträckningar 3.2.1 Befintlig sträckning Valt alternativ Längden på de två 150 kv-ledningarna 714 ZU och 714 ZV, som Vattenfall avser söka ny respektive förlängd koncession för, är cirka en kilometer långa och de ligger i Gammelstad, Luleå kommun i Norrbottens län. Söder om ledningarna går Malmbanan (Luleå-Narvik) och i området utgörs markanvändningen huvudsakligen av industri och infrastruktur. Rakt söder om aktuell ledningssträcka finns en terminal för distribuering och omlastning av gods. Norr om ledningarna utgörs markanvändningen av skogsbruk. Cirka 0,5 kilometer söderut passerar Lulevägen (väg 97). Bebyggelse (Gammelstad) ligger cirka 400 meter nordväst om ledningarna. Områden med forn- och kulturhistoriska lämningar ligger längre bort än 300 meter från befintliga ledningar. Kyrkstaden i Gammelstad ligger cirka 300 m nordväst om ledningarna. Inom kyrkstaden finns en medeltida stenkyrka från 1400-talet, bostadsbebyggelse, boningshus, uthus, trädgårdar och gräsbevuxen åkermark. Luleå Gammelstad grundades 1621 men flyttades 1649 på grund av landhöjningen till sin nuvarande plats. 150 kv ledningarna PL5 S7 och PL27 har stått på samma plats i cirka 85 år respektive 35 år och är med i de kommunala planerna. Ledningarna innebär ingen ny påverkan på omgivande intressen. Miljöpåverkan och konsekvenser av den befintliga ledningssträckningen beskrivs i kapitel 0. 3.2.2 Alternativa sträckningar Alternativa sträckningar redovisas i Figur 3-1. Det utredda Alternativ 2 skulle bestå av två stycken cirka 1 kilometer långa ledningar som placeras i parallellgående stolpar. Ledningarna i Alternativ 2 skulle gå i riktning nord-nord-väst norr om befintlig ledningsgata med början vid de befintliga ledningarnas södra ände. Därefter skulle alternativet gå i ett v och ansluta till befintlig ledning vid Lindbomsbacken. Alternativ 2 går genom flack låglänt terräng med inslag av blandskog och i några delar finns ett större inslag av gran. Alternativet korsar vid ett tillfälle Lulevägen för vilken Luleå kommun är väghållare. Markbeskaffenheten längs sträckningen består både av morän med inslag av större sten och inslag av lera. Kyrkstaden i Gammelstad ligger cirka 300 m från den alternativa sträckningen. Bebyggelse ligger cirka 400 m nordväst om alternativet (bostadsområdet Gammelstad). Det utredda Alternativ 3 skulle bestå av två ca 2,6 kilometer långa luftledningar placerade i fackverksstolpe av typen julgransmodell. Alternativet går genom flack låglänt terräng där naturtypen till största del består av blandskog med inslag av gran. Alternativet passerar även en mindre areal äldre åkermark. I området finns i huvudsak bebyggelse av industrikaraktär. Ledningarna i Alternativ 3 skulle gå från ställverket PT32 i riktning nord-nord-väst söder om väg 97 och ansluta till befintlig ledning vid Lindbomsbacken, se Figur 3-1. Ett utförande i Alternativ 3 kräver att även en ca 2 kilometer lång sträcka av de befintliga ledningarna PL27 och PL5 S7 mellan ställverk PT32 och den södra punkten för befintliga ledningar rivs för att ersättas av Alternativ 3 söder om väg 97. Sid 11

3.2.3 Motivering till valt alternativ Utifrån genomfört samråd och med beaktande av inkomna synpunkter och remissvar, samt utifrån en konsekvensbedömning av påverkan på bl.a. naturmiljöintressen, landskap och rennäring i kapitel 0, samt tekniska och ekonomiska förutsättningar, förordar Vattenfall befintlig sträckning. I tabellen och texten nedan ges en jämförande bedömning av de olika sträckningarnas påverkan på de alternativskiljande miljöaspekterna jämfört med dagens förhållanden (befintlig ledning). Sid 13

3.2.4 Landskap, bebyggelse och hälsa Där alternativa ledningar går genom marker som inte tidigare är påverkade av kraftledning eller annan infrastruktur innebär alternativet ett nytt intrång i landskapet. Alternativ 1, huvudalternativet, har stått på samma plats i cirka 80 år och innebär ingen ny påverkan på landskapsbilden. Alternativ 1 medför ingen ny påverkan på bebyggelse eller hälsa. Befintliga ledningar ligger även anpassade efter järnvägsspåret och medför därför ingen ytterligare exploatering i området. Påverkan på världsarvet Gammelstads kyrkstad till följd av befintliga ledningar bedöms obetydlig. Alternativ 2, den nordliga sträckningen, innebär att störst yta skulle ianspråktas för avverkning (längd 850 m). Ledningen i alternativ 2 skulle dock inte bli så synlig eller kontrastera mot omgivningen då ledningen till största delen passerar genom skog och ej öppet landskap. Vid tre ställen skulle ledningen korsa infrastruktur (Malmbanan, Lulevägen och en mindre avtagsväg) och blir då visuellt framträdande för trafikanter. Ledningen bedöms inte medföra någon störning för boende utmed Kockvägen i Gammelstad, dels på grund av avståndet på cirka 400 meter, dels att den alternativa ledningen skulle passera bakom Lindbomsbacken som skymmer sikten till största delen. Världsarvet Gammelstads kyrkstad cirka 300 meter nordväst om alternativ 2 kan komma att påverkas i liten omfattning på grund av den nya sträckningen. Alternativ 3 innebär att största delen av ledningen skulle följa befintlig ledningsgata. Cirka 600 meter av alternativet passerar genom ett område med infrastruktur, väg 97 och tillhörande cirkulationsplats, och skulle bli visuellt mest framträdande för trafikanter utmed vägen där ledningen går förbi. För boende i bostadsområdena Öhemmanet och Ektjärn skulle ledningen bitvis kunna bli synlig vid de platser där den befintliga trädridån inte skymmer ledningen. Avståndet mellan ledningen och bostäder varierar mellan 150 och 300 meter och skulle därför kunna skapa en visuell störning hos berörda invånare. Påverkan på världsarvet Gammelstads kyrkstad till följd av alternativ 3 bedöms obetydlig. 3.2.5 Natur- och kulturmiljö Områden med forn- och kulturhistoriska lämningar ligger längre bort än 300 m från huvudalternativet. Områden med forn- och kulturhistoriska lämningar ligger längre bort än 300 m i alternativ 2 och 100 meter i alternativ 3. Inga kända kulturvärden i området påverkas av befintliga ledningar (alternativ 1) eller skulle kunna påverkas av alternativa lösningar (alternativ 2 och 3). Inga registrerade naturvärden berörs av de alternativa ledningarna. Samtliga alternativa ledningar skulle dock innebära en negativ påverkan på natur- och kulturmiljö både i samband med byggnation av ny ledning i alternativ sträckning såväl som rivning av befintliga ledningar. En ny sträckning innebär att det uppkommer nya intrång i form av en ny ledningsgata som tar mark i anspråk och påverkar naturmiljön, samt utgör ett nytt visuellt inslag för berörda invånare. Befintlig ledning, alternativ 1, utgör ingen ny påverkan på natur- och kulturmiljö. 3.2.6 Rekreation och friluftsliv Rekreation och friluftsliv bedöms utövas i begränsad omfattning i berörda områden. Alternativ 2 och 3 passerar skoterspår i området. Alternativ 2 berör till störst del icke exploaterad mark (skogslandskap) av de två alternativa förslagen. Den befintliga ledningen utgör inte ett nytt inslag i omgivningarna och innebär därmed en mindre visuell påverkan än de två utredda alternativen. Sid 15

3.2.7 Kommunala planer Sökta befintliga ledningar omfattas till största delen av detaljplan Detaljplan för delar av Gammelstad, planskild korsning, laga kraft 2011-12-02, där markanvändning anges som kraftledning/naturmark för befintlig ledningsgata. Resterande del av sträckningen är utanför detaljplanerat område. Befintliga ledningar står inte i konflikt med den markanvändning som detaljplanen har prövat och beslutat. Ett kortare avsnitt av alternativ 2, norra sträckningen, berör samma detaljplanelagda område vid passagen av Lulevägen; Detaljplan för delar av Gammelstad, planskild korsning, laga kraft 2011-12-12. I planbeskrivningen anges markområdet som naturområde samt att aktsamhet för skogen ska visas. Detaljplanen medger inte användning av skogsområdet för energiändamål då ledningsgatan skulle ta betydande skogsområden i anspråk. Om alternativ 2 väljs krävs samråd med kommunen för att utreda hur ledningsdragningen kan genomföras med tanke på gällande detaljplan. Alternativ 3, sydlig sträckning, passerar totalt fyra detaljplaner varav två av dessa, detaljplan Öhemmanet, och Detaljplan för delar av Gammelstad, planskild korsning, laga kraft 2011-12-02 står i konflikt med utbyggnad av kraftledningen. Detaljplan Öhemmanet, fastställd av länsstyrelsen den 15 juni 1972 anger berörda delar i plankartan som småindustriandamål samt mark som ej får bebyggas. Detaljplan för delar av Gammelstad, planskild korsning, laga kraft 2011-12-02 anges markanvändningen som småindustri, trafikplats och naturområde. Övriga planer, detaljplan Storhedsvägen, delen Kontorsgatan - Storhedens industriområde, laga kraft 13 mars 1978 samt detaljplan Storheden 1:101 mm vann laga kraft 1996-11-09 anger markanvändningen som högspänningsledning respektive högspänningsledning/naturmark. Om alternativ 3 väljs krävs samråd med kommunen för att utreda hur ledningsdragningen kan genomföras med tanke på gällande detaljplaner. Delar av respektive sträckning omfattas inte av detaljplanerat område. Åtgärder utanför ett område med detaljplan får utföras under förutsättning att åtgärden inte strider mot områdesbestämmelser, inte fordrar planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3, samt uppfyller de krav som plan- och bygglagen ställer i 2 kapitlet Allmänna och enskilda intressen och 4 kapitlet Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser. Under samrådet har det framkommit att alternativ 2 riskerar att påverka den deponianläggning som just nu prövas av Mark- och Miljödomstolen och där beslut väntas i slutet av mars 2017. Alternativ 2 påverkar även obebyggd och ej planlagd fastighet på Lindblomsbacken. Alternativ 3, sydlig sträckning, korsar nyligt planlagd industrimark i området där ledningen byter riktning i nordväst. Tomten är såld till privat ägare. Korsningen av en nyligen anlagd trafikplats med restriktioner och regler om skyltmängder, begriplighet och stora krav på fri sikt påverkar både placeringar och utformning av stolpar. Luleå kommuns översiktsplan som består av riktningar och sex övergripande program antogs av kommunfullmäktige i maj 2013 och anger nuvarande markanvändning för befintliga ledningar som reserverad mark för järnväg. Översiktsplanen för alternativa sträckningar anger markanvändningen som odlingsbar jord (alternativ 2) och som förtätningsområde för arbetsplatser, område för störande verksamhet samt reservat för järnväg (alternativ 3). Med hänsyn till antagna detaljplaner i området samt Luleå kommuns översiktsplan innebär sökta befintliga ledningar minst (ingen) påverkan på den kommunala planeringen och står inte i konflikt med någon av de aktuella planerna. Sid 16

3.2.8 Infrastruktur Alternativ 1, befintliga ledningar, utgör ingen ny påverkan på riksintresse väg och järnväg och övrig infrastruktur. Alternativ 2, norra sträckningen, passerar Malmbanan, Lulevägen och mindre avtagsvägar. Alternativ 3, södra sträckningen, passerar väg 97 och väg E4 och ett sidospår till Malmbanan vilket innebär en passage över riksintresse för väg. Alternativ 3 utgör en påverkan, men ingen skada, på riksintresset. Passering över befintlig infrastruktur skapar direkt påverkan i form av störning av verksamheten i samband med byggnation. Alternativ 3 passerar även genom utredningskorridoren för Norrbotniabanan som är av riksintresse för järnväg. Riksintressenas markanspråk ska säkerställas i planer som upprättas och beslut som tas enligt bland annat, plan- och bygglagen och miljöbalken. Anläggande av kraftledningar i detta område bedöms därför som olämpligt. 3.2.9 Naturresurser Befintliga ledningar (Alternativ 1) innebär ingen påverkan på odlingsmark eller skogsbruk då ingen ytterligare mark tas i anspråk. Alternativ 2 och 3 skulle innebära att tidigare opåverkad mark behöver användas. Alternativ 2 skulle innebära att skogsmark avverkas då en ca 40 meter bred skogsgata behöver iordningsställas för att möjliggöra byggnation och drift av ledningen. Skogsavverkad yta motsvarar cirka 34 ha. Även om det är möjligt att odla under kraftledningen skulle ändå viss odlingsmark tas i anspråk av stolpplatserna. Motsvarande yta för Alternativ 3 uppgår till cirka 4,5 ha då skogsridåer mellan befintlig infrastruktur skulle påverkas. Alternativ 3 berör även Gäddvik (Storheden) vattenskyddsområde. Ingen påverkan på grundvattentäkten bedöms uppstå förutsatt att ledningsstolpar inte är behandlade med kreosot. Befintlig ledning innebär sammanfattningsvis minst påverkan på naturresurser. 3.2.10 Ekonomi Enligt 1 kap 1 punkt 4 i miljöbalken som beskriver miljöbalkens mål ska mark, vatten och fysisk miljö i övrigt användas så att en från ekologiskt, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Med tanke på att det redan i dag finns en ledning som fyller sin funktion skulle detta mål inte uppfyllas vid anläggande av nya ledningar. 3 kap miljöbalken, om grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden, överensstämmer också väl med att välja befintliga ledningar. Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för exempelvis energidistribution ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar enligt 3 kap 8 miljöbalken. Befintlig ledningsgata, i ett redan ianspråktaget markområde, bedöms som särskilt lämpligt för energidistribution. Ledningar i alternativa sträckningar skulle påtagligt försvåra utnyttjandet av detta ändamål. 3.2.11 Rennäring Aktuellt område ligger inom Gällivare sameby och utgörs av vinterbetesmarker. Området bedöms ej användas av rennäringen. Befintliga ledningar (Alternativ 1) innebär ingen påverkan på rennäringen. Alternativ 2, nordlig sträckning, skulle innebära att vinterbetesmark för rennäringen tas i anspråk. Alternativ 3, sydlig sträckning, passerar stadsområden och påverkar inte rennäringens intressen. Sid 17

Varken befintliga ledningar eller utredda alternativ innebär någon påverkan på rennäringen. Konsekvenserna för rennäringen bedöms bli obetydliga. 3.3 Motivering till valt alternativ Fördelarna med att behålla befintliga 150 kv luftledningar (alternativ 1) utifrån resonemanget kring jämförelsen mellan befintlig ledning och de utredda alternativen gör att Vattenfall bedömer det vara strategiskt riktigt att använda befintliga luftledningar i nuvarande sträckning. Befintliga ledningar innebär inga nya intrång och förändrar inte förutsättningarna för de värden som finns i området. Inga nya alternativa ledningar har identifierats som ger några miljövinster jämfört med att behålla befintlig sträcka eftersom de innebär nya intrång. När det gäller den tekniska utformningen är luftledningsalternativet det enda lämpliga alternativet för att uppfylla ledningens drivkrafter och för att Vattenfall ska uppfylla sitt uppdrag att utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat elöverföringssystem. 3.4 Nollalternativ Enligt 6 kap. 7 miljöbalken krävs i en MKB en beskrivning av konsekvenserna om verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, ett s.k. nollalternativ. Nollalternativet innebär i det aktuella fallet att en förlängd koncession för ledning PL5 S7 ej beviljas och att en ny koncession för ledning PL27 som har upphört att gälla inte medges. En utebliven koncessionsförlängning respektive ny koncession innebär att ledningarnas ändamål att tillhandahålla Luleå centralort med el uteblir. Ledningarna är en förutsättning för den framtida elförsörjningen i centralorten. Det skulle innebära att befintliga ledningar måste rivas och att elproduktionen inte kan distribueras. Detta skulle innebära att de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet inte kan uppfyllas, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. De investeringar som gjorts i ledningsnätet tas inte heller tillvara, vilket är samhällsekonomiskt oförsvarbart. Vattenfall bedömer därför att ett alternativ utan kraftledningar inte är möjligt att genomföra och att en ny ledning därför måste byggas om förlängd koncession för den befintliga ledningen inte beviljas. I den befintliga ledningsgatan kommer rivningsarbeten att utföras och en ny ledningsgata anläggs på en annan plats. Konsekvenser av rivning av befintlig ledning Utebliven förlängd koncession respektive utebliven ny koncession innebär att befintliga ledningar kommer att rivas. Rivningen ger direkta konsekvenser för miljön längs den ca 1 km långa sträckan genom fysiskt intrång i mark och miljö under rivningsarbetet med bl.a. transportvägar, körväg i ledningsgator och uppställningsplatser för maskiner. Förutom allmänna intrång av tillfälliga vägar och arbetsområden kan störningar uppstå genom trafik med tunga fordon. Rivning av befintlig ledning ger viss påverkan på ledningsgatans nuvarande livsmiljöer för djur och fåglar, som försvinner då ledningsgatan efter en rivning successivt kommer att återgå till skogsmark. Konsekvenser som uppkommer under rivningsarbetena är små till måttliga negativa konsekvenser för flera miljöaspekter främst naturmiljö men även rekreation (en skoterled passerar aktuell sträcka) och infrastruktur där sådana intressen berörs. Sid 18

Efter rivningen återgår marken till tidigare markanvändning, oftast skogsbruk. Aktuell ledningsgata passerar längs Malmbanan vilket gör att en del av ledningsgatan (20 meter utåt från spårets mitt) kommer att övergå till skötselgata i Trafikverkets regi (en trädsäkrad (avverkad) zon) för att motverka fallande träd över spåret. Övrig ledningsgata som övergår till skogsbruket kommer inledningsvis att kräva skötsel för hantering av slyuppslag jämfört med omgivande skogsmark. När skogen, efter flera decennier, vuxit upp försvinner delvis ledningsgatans visuella påverkan på landskapet, Malmbanan kommer emellertid att ianspråkta 20 meter av skötselgata. De livsmiljöer för djur och växter som beror av den öppna ledningsgatan försvinner också och i dessa delar kommer störningar av återkommande underhåll av ledningen att upphöra. På lång sikt kommer miljöpåverkan av ledningen att upphöra och konsekvenserna av nollalternativet blir för flera miljöaspekter måttligt positiva längs den befintliga ledningsgatan. För andra miljöaspekter där den befintliga ledningen har liten eller obetydlig påverkan blir konsekvenserna små positiva eller obetydliga. Sammanlagda miljökonsekvenser av nollalternativet/alternativ sträckning På lång sikt blir miljökonsekvenserna positiva i den befintliga ledningsgatan. Negativa tillfälliga konsekvenser uppstår vid rivningen av de befintliga ledningarna och vid anläggningen av den nya. Permanenta negativa konsekvenser uppstår av de nya intrång och störningar i miljön som blir följden av att en helt ny ledning byggs i den nya ledningsgatan. Nollalternativet ger sammantaget en negativ miljöpåverkan och miljökonsekvenserna blir större än fortsatt drift med ny ledning i befintlig ledningsgata. Nollalternativet skulle påtagligt strida mot bestämmelserna i 3 kap 8 miljöbalken, dvs att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för exempelvis energidistribution så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar 3.5 Alternativ utformning Av miljömässiga, tekniska och ekonomiska skäl avfärdade Vattenfall markkabel som ett alternativ till rubricerade luftledningar tidigt i utredningsprocessen. Av driftsäkerhetsskäl anläggs nya regionnätsledningar i normalfallet som luftledningar. En markförläggning försämrar driftsäkerheten genom att felsökning och reparation försvåras. Ett kabelhaveri medför oftast omfattande och långvariga elavbrott pga. omfattande grävarbeten för att lokalisera och reparera den felande delen av ledningen. I gällande fall leder ett avbrott på ledningen ett avbrott av strömförsörjningen i Luleå regionen. Precis som för befintliga luftledningar så skulle en markförläggning av rubricerade ledningar medföra ett intrång med krav på vissa restriktioner/begränsningar längs med kabelsträckningen om än påverkan på landskapsbilden kan minskas genom markförläggning. Kraven kan vara i form av fria ytor (inga buskar, träd, stängsel m.m.) motsvarande ca 15 meter under anläggningsfasen och ca 10 m bredd längs hela ledningsgatan under drift. Ett markkabelalternativ kan vara fördelaktigt ur landskapsbildssynpunkt och när det gäller hushållning med naturresurser i samband med skogsbruk då det tar en smalare gata i anspråk. Dock är en luftledning miljömässigt bättre då det blir begränsad påverkan på naturmiljön jämfört med kabel då kabel kräver urgrävning och delvis borttransport av markens naturliga massor, bl.a. stenblock, för kabelschakt samt återfyllning av ledningsgraven med finkross. Det kommer alltså att bli fråga om ett omfattande transportarbete och omgivningspåverkan under anläggningsarbetet. Sid 19

Vid markkabelförläggning behöver en väg med god bärighet anläggas längs schaktet då massor från schaktet kommer att behöva forslas bort liksom att nya massor behöver tillföras. En sådan vägs behövs normalt sett inte vid byggnation av luftledning med trästolpar. Påverkan på naturmiljön blir större om man behöver gräva breda schakt, istället för enstaka stolpplatser. De befintliga ledningarna går längs Malmbanan och tillgänglig yta för anläggningsväg och nedläggning av ledningarna som markkablar är mycket begränsad. Ett markkabelutförande innebär även betydligt högre materialkostnader. Både den omfattande arbetskostnaden, samt materialkostnaden gör så att det är betydligt mer kostsamt att förlägga en markkabel istället för luftledning. Det är i storleksordningen ca 4-6 gånger dyrare. Fördelarna med luftledning vad gäller naturmiljö, funktion och drift samt leveranssäkerhet gör att Vattenfall bedömer det vara strategiskt riktigt att använda luftledning. Sid 20

flera substanser med hälsofarliga egenskaper. Användningen av kreosot regleras i EU:s kemikalieförordning (EG) nr 1907/2006, den så kallade Reach-förordningen. Denna EU-förordning ingår i den svenska lagstiftningen sedan juni 2009. Kemikalieinspektionen (KemI) har bedömt att viss användning av kreosot är acceptabel, bl.a. eftersom det finns betydande socioekonomiska fördelar med kreosot i vissa tillämpningar. KemI konstaterar även att det i vissa fall inte finns några lämpliga alternativ till kreosot som är mindre skadliga för miljön. I Reach-förordningen anges kraftledningar som ett specifikt område där användning av kreosot är tillåtet. Vattenfalls användning av kreosotbehandlade stolpar är således en tillåten användning enligt gällande svensk lagstiftning. Kreosot är skadligt för jord- och vattenlevande organismer. Ett flertal studier har gjorts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerat trä i kraftledningar. Den samlade bedömningen från studierna är att rörligheten av miljöfarliga ämnen från kreosotimpregneringen är låg i jord, dvs. föroreningarna stannar vid kraftledningsstolpen. 4.2 Drift och underhåll En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas återkommande. Driftbesiktning av ledning görs okulärt från helikopter en gång per år. Vart åttonde år sker en besiktning från mark i form av en underhållsbesiktning. För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med skogligt underhåll menas att skogsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som farliga kantträd utmed luftledningen avverkas. Underhållsåtgärderna görs regelbundet, ungefär vart åttonde år. Mellan tidpunkterna för planerade underhållsåtgärder, efter cirka fyra år, görs en mindre omfattande röjning, en så kallad röjningsbesiktning. Röjningsbesiktning innebär att vegetation som kan äventyra driftsäkerheten fram till nästa röjning åtgärdas. Röjningsarbeten görs normalt motormanuellt med röjsåg. Enstaka lågväxande buskar sparas så länge de inte överstiger ca 3 meter eller hotar driftsäkerheten. Avverkning görs vanligtvis med konventionella skogsbruksmaskiner som skördare och skotare. De tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella styrs av de fel som upptäcks på ledningen bl a i samband med den årliga besiktningen. Tekniska underhållsåtgärder utförs regelbundet på ledningarna. Vid erforderliga reparationer och underhållsåtgärder görs en bedömning från fall till fall vilka åtgärder som behöver vidtas och vilka eventuella försiktighetsmått som krävs. Vattenfall åtar sig att under drift och underhåll utföra försiktighetsåtgärder i känsliga områden, se respektive avsnitt under kapitel 6. Sid 22

5 Framtagande av miljökonsekvensbeskrivning 5.1 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Enligt ellagen (SFS 1997:857) ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå i en ansökan om tillstånd s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om MKB återfinns i miljöbalken (SFS 1998:808) och i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). Arbetet med MKB:n omfattar både att ta fram ett dokument och att få till stånd en process. Processen syftar till att påverka utformningen av kraftledningen och dess sträckning, så att effekterna och miljökonsekvenserna begränsas. Detta sker i samverkan mellan och i samråd med enskilda, allmänhet, myndigheter, kommuner och övriga som kan beröras av projektet. Det dokument som tas fram (MKB:n) ska beskriva förutsättningar, effekter, positiva och negativa konsekvenser samt förslag till åtgärder för att undvika eller minska de negativa miljökonsekvenserna. 5.2 Avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen omfattar konsekvenser av valt alternativ. Miljökonsekvensbeskrivningen, både dokumentet och processen, fokuserar på de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till förlängd respektive ny koncession för ledningarna PL5 S7 och PL27. 5.2.1 Geografiskt Miljökonsekvensbeskrivningen har begränsats till det område som berörs av ny respektive förlängd koncession vilket motsvarar ett område om cirka 150 meter på ömse sidor om kraftledningarna. De flesta konsekvenser uppkommer inom detta område men även områden på större avstånd kan påverkas. 5.2.2 Miljöaspekter De miljöaspekter som behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan samt vad som framkommit vid samråd med länsstyrelserna och berörda kommuner. De miljöaspekter som bedömts vara mest relevanta längs den aktuella sträckan: Landskap - visuell påverkan på landskapet bedöms med utgångspunkt från förändringar i vegetation och markskikt samt förlust av karaktärsskapande element. Bebyggelse och boendemiljö - påverkan på bebyggelse för permanent- eller fritidsboende avseende upplevelsevärde, intrång och visuella störningar för bebyggelse inom 100 m från ledningarna. Påverkan från elektromagnetiska fält. Naturmiljö - påverkan på områden och objekt med värdefull natur/arter. Kulturmiljö - påverkan på kulturmiljöer som helhet men inte enskilda fornlämningar eftersom anpassningar i huvudsak kan göras så att dessa inte påverkas. Rekreation och friluftsliv befintligt skoterspår och påverkan på upplevelsevärdet. Sid 23

Naturresurser - påverkan genom direkt intrång i skogsmark och indirekt genom försvårat brukande. Rennäring påverkan genom försämrade förutsättningar att bedriva rennäring Nedan redovisas de miljöaspekter som inte behandlas ytterligare i denna miljökonsekvensbeskrivning då planerad verksamhet inte bedöms påverka dem i någon större grad. Bullergränsen Från luftledningen uppstår ljudeffekter (koronaurladdningar) kring ledarna i samband med fuktigt väder. Detta innebär att ett sprakande ljud från ledningarna kan upplevas vid fuktig väderlek omedelbart under eller i närheten av ledningarna. Ljudet avtar dock snabbt med avståndet från ledningarna. Ljudnivåerna vid en 150 kv ledning understiger dock Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden 40 45 db(a) (som medianvärde vid nederbörd) för områden med låg bakgrundsnivå. Frågan behandlas inte vidare i denna MKB. Barriäreffekt Ledningen kräver en trädfri ledningsgata. Ledningsgatan bedöms inte utgöra en barriär som begränsar möjligheterna till friluftsliv eftersom sökta befintliga ledningar går utmed Malmbanan som redan har en barriäreffekt. Inte heller bedöms växt- eller djurliv påverkas i sådan omfattning att barriäreffekter behöver behandlas särskilt i denna MKB. 5.2.3 Osäkerheter Miljökonsekvensbeskrivningen ska beskriva vilka effekter och konsekvenser som kan ske i framtiden. Då framtiden inte är känd finns det dock alltid olika grad av osäkerhet i bedömningarna. Sid 24

5.3 Metodik och bedömningsgrunder Bebyggelse och boendemiljö Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Såvitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs. rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μt enligt SSMFS 2008:18. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde eller referensvärde för långvarig exponering. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (Magnetfält och hälsorisker, 2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Sid 25

Vattenfall Eldistribution AB skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade rekommendationer. Landskap Befintliga kraftledningar ger viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria ledningsgator. Bredden på ledningsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan på landskapet. För att beskriva landskapsbildens känslighet i förhållande till kraftledningen används förutom ledningens fysiska ingrepp i terrängen aspekterna dominans, kontrast och exponering. Dominansen anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till landskapets skala och struktur. Kontrast beskriver hur väl ledningen smälter in i landskapet, exempelvis i ett skogslandskap och exponering beskriver hur synlig kraftledningen är för personer som lever och rör sig i landskapet. Konsekvensbedömningen baseras på utförda kartstudier (terrängkartan, ortofoto) och fotografier. Tolkningar av materialet har därefter legat till grund för de analyser och bedömningar som genomförts. Naturmiljö och fåglar Naturmiljö är ett mångtydigt och omfattande begrepp. l denna miljökonsekvensbeskrivning är de naturmiljöer som behandlas i ledningarna närområde och främst behandlas natur- och vattenmiljöer som bedöms ha särskilt höga naturvärden och som är av betydelse för den biologiska mångfalden, inklusive rödlistade arter. Dessa områden utgörs ofta av livsmiljöer som har goda förutsättningar för att hysa hotade och skyddsvärda arter. De berörda områdenas skyddsvärde påverkar bedömningen av konsekvenserna. Områdenas skyddsstatus indikerar deras skyddsvärde. Som underlag för avgränsning av objekt har information från Länsstyrelsen, Artdatabanken, Skogsstyrelsen och ortofoton använts. Naturresurser I avsnittet beskrivs befintliga ledningarnas påverkan på möjligheten att nyttja naturresurser i form av skog. Rennäring I avsnittet beskrivs befintliga ledningarnas påverkan på möjligheten att bedriva renskötsel. 5.4 Konsekvensbedömning Effekterna och konsekvenserna av planerad verksamhet respektive nollalternativet redovisas i text respektive Tabell 7-1. Effekten är den direkta och mätbara påverkan som den planerade verksamheten medför och uttrycks neutralt. Konsekvensen utgörs av en analys av hur värdet påverkas och en bedömning av i vilken grad konsekvensen är negativ eller positiv. Konsekvenserna bedöms utifrån tre graderingar: stora, måttliga eller små. Såväl positiva som negativa konsekvenser värderas. Skalan bygger på relationen mellan befintliga värden och ingreppets eller störningens omfattning, se tabell 5-1. Sid 26

6 Miljökonsekvenser I detta kapitel beskrivs dels påverkan och dels konsekvenser av befintliga ledningar under varje miljöaspekt. 6.1 Bebyggelse och boendemiljö 6.1.1 Förutsättningar Närmast bostadsbebyggelse från befintliga ledningar finns utmed Kockvägen i Gammelstad, cirka 400 meter nordväst om ledningarna. Närmast belägna industribyggnad finns utmed Hantverksgatan i industriområdet, cirka 100 meter från befintliga ledningar. En magnetfältsberäkning har tagits fram för ledningarna. Magnetfältet beräknas från ledningens mitt och magnetfältets utbredning i sidled från centrum av ledningarna illustreras i Figur 6-1. Styrkan av kraftledningarnas magnetfält är som störst direkt under kraftledningarna och liksom figuren illustrerar avtar magnetfältet snabbt med avståndet. Den gröna linjen visar den resulterande (sammanlagda) magnetiska flödestätheten för ledningarna. Magnetfältsnivån ligger på 0,4 μt vid ett avstånd på cirka 40 meter från ledningens mitt på den högra sidan respektive cirka 42 meter på den vänstra. Figur 6-1 Beräknade magnetfältsnivåer för befintliga kraftledningar PL27 (714 ZU) och PL5 S7 (714 ZV) i Gammelstad. 0 = ledningsgatans centrumlinje. Beräkningen visar att magnetfältsnivån för den närmsta belägna bostadsbebyggelsen respektive industribebyggelsen inte har några förhöjda magnetfältsvärden. 6.1.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. Sid 28

6.1.3 Konsekvenser Konsekvenserna för bostadsbebyggelsen avseende elektromagnetiska fält blir likvärdiga med dagens situation och bedöms som obetydliga. 6.2 Landskap 6.2.1 Förutsättningar Luleå kommun tillhör den globala vegetationszon som benämns den mellanboreala zonen. Området tillhör den naturgeografiska region som benämns 29b: Kustslätter och dalar med finsediment kring norra Bottenviken. Området karaktäriseras av att inlandets sammanhängande barrskogar övergår i en uppodlad kulturbygd. Kusten är flikig och har en omfattande skärgård. Terrängen närmast aktuella ledningar består av industribebyggelse, infrastruktur och brukat skogslandskap. Befintliga sökta ledningar går genom flack tätortsmiljö som i området präglas av infrastruktur (bland annat väg 97, väg E4 och Malmbanan) och industriområden. Befintliga kraftledningar följer järnvägen, ledningarna och järnvägen har funnits under lång tid i landskapet och är en del av kulturmiljön. Ledningarna är tydligt exponerade mot Malmbanan och industriområdet. Norr om ledningarna döljer skogen till stor del kraftledningarna. Ledningsstolparna kan ibland sticka upp över trädtopparna, och ibland ser man även ledningen som sveper fram mellan dem, men merparten av stolparna och kraftledningsgatan, är dolda bakom träden. Skogen döljer till stor del kraftledningen så länge den följer landskapets huvudlinjer. Befintliga ledningar, har stått på samma plats i cirka 80 år och innebär ingen ny påverkan på landskapsbilden. Befintliga ledningar medför ingen ny påverkan på bebyggelse eller hälsa. Befintliga ledningar ligger även anpassade efter järnvägsspåret och medför därför ingen ytterligare exploatering i området. Påverkan på världsarvet Gammelstads kyrkstad till följd av befintliga ledningar bedöms som obetydlig. 6.2.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.2.3 Konsekvenser Ledningarnas konsekvenser på landskapet blir likvärdiga med dagens situation och bedöms som obetydliga. 6.3 Naturmiljö och fåglar 6.3.1 Metodik och bedömningsgrunder Som underlag för avgränsning av objekt har information från Länsstyrelsen, Artdatabanken, Skogsstyrelsen och ortofoton använts. 6.3.2 Förutsättningar Naturmiljö Inga områden av skyddad natur berörs av befintliga ledningar, se Figur 6-2. Cirka 700 meter öster om ledningarna ligger Gammelstadsvikens naturreservat som Länsstyrelsen beslutade om 2016-04-13. Reservatet har ett rikt fågelliv vilket förklaras av den grunda näringsrika sjön och dess strategiska läge, vidsträckta våtmarker i området och omgivande naturskogar. Reservatet utgör också Natura 2000-område Gammelstadsviken. Naturreservatet är påverkat av järnvägen och väg 97 vilket påverkar områdets Sid 29

Fåglar En skrivbordsstudie har utförts vad gäller fågellivet i området. Vattenfall har tagit hjälp av en erfaren ornitolog som har gått igenom tidigare observationer av fåglar inrapporterade till Artdatabanken, samt vägt in parametrar såsom omgivande landskapsstruktur, topografi, förekomst av lämpliga miljöer för häckande fåglar samt var ledningen är lokaliserad i landet geografiskt. Eftersom fåglar rör sig över stora områden så har ett område på flera kilometer runt befintliga ledningar utvärderats och bedömts. Rödlistade fågelarter som identifierats i skrivbordsutredningen redovisas i Bilaga C. Alla vilda fåglar är skyddade enligt 4 artskyddsförordningen, men vissa fåglar är utöver detta prioriterade enligt förordningen, dessa är markerade med B i artskyddsförordningens Bilaga 1. Utredningen har fokuserat på förekomst av rödlistade arter, samt fåglar som ingår i Fågeldirektivet och huruvida valt alternativ riskerar att påverka dessa negativt. Det är känt att kraftledningar och andra elanläggningar utgör en dödsorsak för fåglar. Kraftledningar kan medföra vissa risker för fåglar dels genom kollisioner och dels genom överslag. Risken för att fåglar som rör sig i luftrummet kan kollidera med ledningar ökar där ledningarna korsar öppna områden såsom öppna fält, myrar eller vattendrag. Överslag kan orsakas när fåglarna sätter sig på ledningen. För att ett överslag ska uppstå måste en fågel nå två faser samtidigt med sina vingar, alternativt att flera fåglar vidrör varandra och samtidigt två faser, vilket skapar strömgenomgång genom fåglarna. En stor del av ledningen är lokaliserad inom starkt påverkad industrimark där hotade fåglar i allmänhet saknas. Områdets skyddsvärda fåglar är starkt knutna till Gammelstadsviken och närområdet till denna insjö. Det stora flertalet fåglar bedöms nå Gammelstadsviken genom andra flygrutter, men ett mindre antal kan förväntas passera över området för befintlig ledning. Men befintlig ledningsplacering bedöms dock inte vara ett riskområde för fåglar. Vattenmiljö Berört område ligger inom Bottenvikens vattendistrikt. Länsstyrelsen i Norrbottens län har utsetts till vattenmyndighet i distriktet. Inga vattenförekomster berörs av befintlig ledningssträckning. Närmast belägna vattenförekomst är Gammelstadsviken, cirka 700 meter österut. 6.3.3 Inarbetade åtgärder En instruktion för underhåll av befintlig sträckning upprättas där förfarande vid underhåll i känsliga områden beskrivs. Nedan sammanfattas viktiga punkter som kommer att hanteras i instruktionen: - Underhållsåtgärder utförs så att risken för utsläpp av drivmedel och oljor minimeras. Krav på hantering och försiktighetsåtgärder regleras i entreprenadupphandlingen och i entreprenörens egenkontroll. Vattenkrafts entreprenörer lyder under ISO 14001-certifikat och måste uppfylla kraven enligt certifieringen. I övrigt kommer de skyddsåtgärder som anges för drift och underhåll av befintlig sträckning att tillämpas. 6.3.4 Konsekvenser Verksamheten berör ett mindre område som är exploaterat i stor utsträckning. Sammantaget har området låga naturvärden. Eftersom ledningen funnits under lång tid kan Sid 31

naturmiljön förväntats till viss del ha anpassat sig till ledningsgatan och de fortlöpande underhållsåtgärder som genomförs. Med de inarbetade skyddsåtgärder som redovisas ovan bedöms verksamhetens påverkan på naturen därför vara obetydlig och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Kraftledningen består av portalstolpar som inte överstiger den högsta trädhöjden. Risken för att fåglar kolliderar med ledningen bedöms vara liten. På 150 kv-ledningar är fasavståndet över två meter, vilket bedöms vara ett tillräckligt stort avstånd för att fåglar inte ska utsättas för strömgenomgång. I samrådet har Norrbottens ornitologiska förening (NOF) framfört att de stark förordar befintliga ledningar med hänsyn till häckande fåglar i Gammelstadsvikens naturreservat. NOF önskar att Vattenfall vid bedömt behov överväger fågelavvisare på ledningarna då bland annat havsörn passerar rätt frekvent området. Fågelavvisare finns installerade på ledning PL5 S7 cirka 1,6 kilometer österut. Verksamhetens påverkan på fåglar bedöms vara obetydlig och konsekvenserna bedöms som likvärdiga med dagens situation. Ledningarna har funnits på plats långt innan naturreservatet Gammelstadsviken bildades och påverkar inte syftet med naturreservatet. Det är låg risk att några hotade fåglar ska kollidera med ledningen. Vattenfall bedömer inte att fågelavvisare behövs längs förordat alternativ vilket baseras på följande: Ledningens närområde bedöms inte hysa skyddsvärda häckande eller rastande fåglar som riskerar att kollidera med ledningen. Ledningen ligger 700 meter från Gammelstadsviken och de huvudsakliga flygrutterna till och från fjärden bedöms ligga öster om den befintliga ledningen. Ledningen ligger under eller i höjd med trädtoppshöjd. Inga passager finns vid ledningen där fåglar ofta rör sig, t.ex. vattendrag, våtmarker, höjdryggar eller dalgångar. Ledningen bedöms vara bästa möjliga ur fågelsynpunkt med horisontella ledningar med nedåthängande isolatorer. 6.4 Kulturmiljö 6.4.1 Förutsättningar Befintliga ledningar berör inte direkt några skyddade kulturmiljöområden eller andra kulturhistoriska värden. Närmast belägna skyddade kulturhistoriska område är världsarvet Gammelstads kyrkstad, som även är riksintresse för kulturmiljövård och med i Kulturmiljöprogrammet, cirka 300 meter nordväst om befintliga ledningar. Gammelstads kyrkstad blev 1996 upptagen på listan över världsarv omistliga för mänskligheten och är den största bevarade kyrkstaden i norra Norrland. Gammelstads unika miljö består av stenkyrkan från 1400-talet med omgivande kyrkstugor, ett medeltida gatunät och bebyggelse med rötter från 1600-talet. Längs befintliga ledningar förekommer inga registrerade fornlämningar eller övriga historiska lämningar och registrerade forn- och kulturhistoriska lämningar ligger längre bort än 300 m från sökta befintliga ledningar. Sid 32

Malmbanan är en del av Norrbottens teknologiska megasystem som består av malmfälten, malmbanan, malmhamnen, Porjus kraftstation och Bodens fästning. I megasystemet gav den ena anläggningen den andra och de byggdes kring förra sekelskiftet. 6.4.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.4.3 Konsekvenser Verksamheten innebär att befintliga ledningar kommer att fortsätta att användas som idag. Ingen påtaglig skada på riksintresseområdet Kyrkstaden bedöms uppstå. Bebyggelsen och de kulturhistoriska värdena i världsarvet Gammelstads kyrkstad bedöms inte påverkas visuellt av ledningarna på grund av avståndet och mellanliggande skogsområde. Ledningarnas konsekvenser blir likvärdiga med dagens situation och bedöms som obetydliga. 6.5 Rekreation och friluftsliv 6.5.1 Förutsättningar Området norr om befintliga ledningar är tillgängligt för skoteråkning, bär- och svampplockning och som strövområden. Generellt påverkar en luftledning friluftslivet främst visuellt men även genom att ett svagt ljud kan uppstå, särskilt vid fuktig väderlek. Ledningen kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området och känslan av orördhet kan minska. Tillgängligheten till natur- och rekreationsområden förändras inte av befintliga ledningar och utgör inget hinder för friluftslivet. 6.5.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.5.3 Konsekvenser Ledningarnas konsekvenser på rekreation och friluftsliv blir likvärdiga med dagens situation och bedöms som obetydliga. 6.6 Naturresurser 6.6.1 Förutsättningar Norr om befintliga ledningar finns produktionsskog. Bebyggd mark och tillhörande mark samt skogsbruk är den huvudsakliga markanvändningen i området. Befintlig sträckning kräver inte att någon ny skogsmark tas i anspråk. Den befintliga ledningsgatan kräver underhåll och röjs återkommande, vilket medför att skogsbruk i den befintliga ledningsgatan upphör under den tid som ledningen är i drift. Inga grundvattenförekomster som är utpekade i VISS förekommer längs alternativen. 6.6.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. Sid 33

6.7.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.7.3 Konsekvenser Befintliga ledningar bedöms inte påverka möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur. Ledningarnas konsekvenser på infrastruktur blir likvärdiga med dagens situation och bedöms som obetydliga. 6.8 Rennäring 6.8.1 Förutsättningar Området som utgörs av vinterbetesmarker bedöms inte användas av rennäringen. Området används inte för flyttning av renar. Fortsatt drift av ledningarna innebär inga nya barriärer eller ledstrukturer i området. Berörd sameby har inte haft några synpunkter under samrådsskedet. 6.8.1 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.8.1 Konsekvenser Befintliga ledningar bedöms inte påverka förutsättningarna för att bedriva renskötsel i området. Inga konsekvenser bedöms uppstå. Sid 35