VÄLKOMNA!

Relevanta dokument
DAGENS INNEHÅLL. Bakgrund Bygga Broar förändringsteorier Några modeller från materialet De första bilderna Kontaktuppgifter

BAKGRUND. Acting for change driver Bygga broar. Har pågått i Västra Hisingen sedan år En samordnare är anställd på 60%.

Bygga Broar. Med barn och unga i centrum

Med ökad kunskap bygger de bort våld

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Rinkebyskolan - mitt i världens by. The Capital of Scandinavia

Varför har inte alla barn samma rättigheter?

Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga! Madeleine Söderberg

Social resursförvaltning. Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0901/16

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Botkyrkas process med jämlikhet i styr och ledning - från perspektivträngsel till medborgarens fokus

Samordning hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad Mötesplats IFO 2018

Program för ett jämställt Stockholm

Erfarenheter och lärdomar från vårt arbete med mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Från perspektivträngsel till medborgarens fokus


Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Välkommen till Lärardagen 10 augusti 2016

Förskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR

Projekt Rätten till sitt eget liv

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En föreläsning med Religionsvetarna

Interkulturalitet i förskolan. Mathilda Eddestål, Skiftingehus förskola Eleonor Klint, Krongatans förskola Ylva Wiklund, Lagrådsgatans förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen. Läsåret 16/17

Mångfaldspolicy. Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion. Kommunfullmäktige. kommunsekreterare POLICY

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

ARBETSPLAN 2017/2018 ARLANDAGYMNASIET

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Processinriktad värdegrundsdialog med barnen i centrum

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Förklaring av olika begrepp

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Westmansgatan 100

ARBETSPLAN 2018/20. FRITIDS: Länna/Riala

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lunnen 2014

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Systematiskt arbete mot könsstympning inom elevhälsans medicinska insats, EMI i Göteborgs stad

Nuläge, bedöma, agera

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

HISTORIA. Ämnets syfte

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Utbildningsförvaltningen Plan mot diskriminering & kränkande behandling Violens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

ENEBYDUNGEN AB. Likabehandlingsplan för Enebydungen AB läsåret

Oskuld är ingen skuld

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Extremism och lägesbilder

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsen Västra Götalands län 15 nov Trollhättan

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Skolavbrott på grund av hedersrelaterat våld och förtryck

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Information till vårdnadshavare. Örebromodellen. för en jämlik förskola. Örebro kommun Förskola & Skola orebro.se

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2017 för Förskolor T1

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

Tro hopp och kärlek är ingredienser i för ett gott liv. Hur använder vi dessa när vi bygger vår demokrati? Hur kan vi alla oavsett tro vara

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

DIARIENUMMER H ANDLINGSPLAN Hedersrelaterat förtryck och våld. Fastställd av kommunstyrelsen

Genuskompetens för konstchefer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan

Lustigkulles plan mot diskriminering och kränkande behandling

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING SKOGSKOJANS FÖRSKOLA

Välkommen till Samverkansträff för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 23 augusti 2018

Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling

I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Transkript:

VÄLKOMNA!

VÄLKOMNA 09.00-09.10 Inledning social resursförvaltning 09.10-10.15 Bygga broar bakgrund och några modeller 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.55 Bygga broar på Västra Hisingen 11.55-12.00 Avslutning

MÅLET Stärka barn och ungas rättigheter Främja integration Förebygga hedersrelaterat våld och förtryck

SYFTET Stärka yrkesverksammas värdegrund i relation till nationella lagar och internationella konventioner. Erbjuda verktyg och modeller för processinriktad värdegrundsdialog Öka yrkesverksammas interkulturella kompetens.

PROCESSDAGAR Kunskapsförmedling genom relevant forskning, litteratur och rapporter. Reflektionsövningar där deltagarna får arbeta med sin egen värdegrund. Bildmaterial till de olika teman som lyfts under processdagarna.

EXEMPEL PÅ TEMAN Barnuppfostran Jämställdhet Demokrati Kön, makt och våld Norm- och värdesystem Makt och motstånd Barn och ungas identitetsutveckling Frihet och kontroll Tvångsäktenskap Barnaga Hedersrelaterat våld Radikalisering Könsstympning HBTQ och funktionsnedsättning

FÖRÄNDRINGSTEORI Thomas Jordan, docent, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Ökad kunskap och kompetens Främja integration Värdegrundsdialog om barnets rättigheter Implementering i verksamheten Förebygga hedersrelaterat våld och förtryck

PERSPEKTIVVANDRING Thomas Jordan, docent, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Struktur Könsmakts -perspektiv Makt och motstånd Kulturperspektiv Individ Mänskliga rättigheter Klass, kön, etnicitet, generation Stärka barn barn och och ungas ungas rättigheter Främja integration Förebygga hedersrelaterat våld våld och och förtryck Konstruktion av identitet Individen HRV-kritiskt perspektiv Familjesystemet

VAD ÄR SOCIALA NORMER? Gerry Mackie, professor of political science, University of California/UNICEF Vad människor i en grupp anser vara typiskt och lämpligt. Man kan tvingas in i en social norm eller den kan den vara frivillig. Det finns positiva och negativa sanktioner för att upprätthålla sociala normer. Det finns bra och dåliga sociala normer i alla samhällen. Sociala normer skapas utifrån sociala förväntningar. Det finns juridiska, sociala och moraliska normer.

VAD ÄR SOCIALA NORMER? Gerry Mackie, professor of political science, University of California/UNICEF Juridiska normer och värderingar Sociala normer och värderingar Moraliska normer och värderingar

BARNAGA- EN SOCIAL NORM

MAKT OCH MOTSTÅND Motstånd kan bidra till samhällsutvecklingen och utmana rådande maktstrukturer men kan också bidra till fundamentalism och terrorism. Fokus på makt och marginalisering behöver kompletteras med studier av motstånd och dess betydelse för sociala förändringsprocesser.

VARDAGSMOTSTÅND Av Mona Lilja & Stellan Vinthagen, Institutionen för Globala studier, Göteborg Vardagsmotstånd är individuella motståndshandlingar riktade mot en överordnad auktoritet eller annan makt. Dolda eller maskerade former av motstånd är speciellt avgörande när de underordnades säkerhet och basala behov är beroende av den regim de gör uppror emot.

VARDAGSMOTSTÅND Av Mona Lilja & Stellan Vinthagen, Institutionen för Globala studier, Göteborg Motstånd kan utvecklas en parallell kultur, utom räckhåll för maktens kontroll, där man odlar lojalitet till den egna gruppen och gruppsanktioner mot dem som är lojala med makten. Här finns mästarna i den dubbla konsten att framstå som lojala inför maktens representanter samtidigt som de gör motstånd.

VARDAGSMOTSTÅND Av Mona Lilja & Stellan Vinthagen, Institutionen för Globala studier, Göteborg Att göra motstånd kan alltså innebära att man skapar en motkultur, ett annat sätt att tänka, leva och agera. Men det krävs en kritisk utvärdering av de egna maktinslagen i motkulturen för att det inte ska ske ett nytt förtryck.

DEN STORA UTMANINGEN FAMILJEN STATEN Barnen?

Västra Hisingens stadsdelsförvaltning består av Biskopsgården och Torslanda. Stadsdelsförvaltningen ger service åt cirka 50 000 invånare.

BAKGRUND 2011 2014 2014 2015 2016 2017 2018 Identitet, kyskhetskultur och rätt till eget liv Processinriktad värdegrundsdialog med barnen i centrum. Insatser med finansiering från VH utvecklingsfonden Budget 2016, SDN Västra Hisingen. Budget 2017, SDN Västra Hisingen. Budget 2018, SDN Västra Hisingen

PÅGÅENDE ARBETE Ca 200 pedagoger gått utbildningen. Två omgångar per år. Implementering på fyra pilotenheter. Utbildning av samtliga pedagoger på Landamäreskolan.

IMPLEMENTERING (Bild hämtad från: https://goo.gl/images/6avau1, 2018-02-12) Bygga Broars modell-ett till verktyg i verktygslådan. Utgår från verksamheternas egna definierade behov. Ett komplement-inte ett till måste. Bygga Broargrupp och handledning.

BILDMATERIALET Ett 40-tal bilder som kan användas vid: Introduktionssamtal Spontana samtal Reflektion i grupp Föräldramöten Föräldrastödsgrupper

SLÄKTTRÄD

LIVSLINJE

BARNENS KÄNSLOR

HUR VILL VI ATT BARNEN SKA KÄNNA?

HUR KAN VI BYGGA BROAR?

SKILLNADER OCH LIKHETER

SKILLNADER OCH LIKHETER

SKILLNADER OCH LIKHETER

ATT ANVÄNDA BILDERNA Ökad förståelse för människorna vi möter. Positiva reaktioner från vårdnadshavare. Roligt, rörande och spännande att få ta del av livsberättelser. Hur fungerar det i praktiken? Erfarenheter från yrkesverksamma. Bättre kontakt och tryggare relationer. Intressant och lärande samtal med elever. Ökad trygghet i samtal om svåra frågor.

KONTAKTUPPGIFTER Eva Ohlsson Tel 0709-545953 eva.media@telia.com Emmelie Rönnblad Tel 070-6599058 emmelie.ronnblad@vastrahisingen. goteborg.se