Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Relevanta dokument
Psykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Ny- och uppföljningsregistrering version Psykiatriska diagnos-/er enligt ICD10. Ange patientens aktuella psykosdiagnos*

Områdesbeskrivning Norrköping

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Extramaterial från registerstudien

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård?

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Psykopatologi & Psykiskt status

Psykossjukdomar. Janet Cunningham ST-Läkare

Autism Autism F84.0

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Diagnostiska kriterier för kategorin Genomgripande utvecklingsstörningar (F84) översatta till svenska från

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

Samverkan vid utskrivning Mina planer Samordnad individuell plan (SIP)

RAPPORT. Datum Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

de medicinska kraven i trafiken

Områdesbeskrivning Linköping

De medicinska kraven i trafiken REGLER OCH GODA RÅD

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Personlighetsstörningar

LANDSTINGET I VÄRMLAND

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/ GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

De medicinska kraven i trafiken

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Helårsuppföljning BUP och VUP

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Drogutlösta psykoser - vad är det och vad gör man? Joar Guterstam

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Landstinget Kronoberg.

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Selektiv mutism och dess behandling

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende. Petter Hiort af Ornäs ST-läkare i psykiatri Psykiatriska kliniken Nyköping/Katrineholm

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nya koder, borttagna koder och ändrade/rättade kodtexter

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Psykiska sjukdomar och Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Carl Granfors, leg läk specialist psykiatri PRIMA Barn-och Vuxenpsykiatri

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Cannabis och psykos Google: träffar

Socialstyrelsens patientregister för f

Autonomibegreppets relevans vid tva ngsva rd av barn och ungdomar. Ingemar Engström Örebro universitet

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Handlingsplan för år 2015

Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Gränslandet Psykiatri - Neurologi

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala

Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.

Kvalitetsregister ECT

Trafiksäkerhet och Din hälsa (läs igenom texten innan Du besvarar frågorna i blanketten)

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vårdresultat för patienter 2017

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Information om de vanligaste drogerna

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Personlighetsstörningar

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter 18 år och äldre Nyregistrering version 2.0

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

PsykosR Nyregistrering, version X.X

Transkript:

Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Valda ICD-koder för patientgrupperingar Tabell 1 ICD-koder som definierar huvuddiagnos Diagnos Psykossjukdom ICD-kod F20.0 Paranoid schizofreni F20.1 Hebefren schizofreni F20.2 Kataton schizofreni F20.3 Odifferentierad schizofreni F20.5 Schizofrent resttillstånd F20.6 Schizofreni, simplexform F20.8 Annan specificerad schizofreni F20.9 Schizofreni, ospecificerad F21.9 Schizotyp störning F22.0 Vanföreställningssyndrom F22.8 Andra specificerade kroniska vanföreställnings syndrom F22.9 Kroniskt vanföreställningssyndrom, ospecificerat F23.0 Akut polymorf psykos utan egentlig schizofren sjukdomsbild F23.1 Akut polymorf psykos med schizofren sjukdomsbild F23.2 Akut schizofreniliknande psykos F23.3 Annat akut vanföreställningssyndrom F23.8 Andra specificerade akuta och övergående psykoser F23.9: Akut och övergående psykos, ospecificerad F24.9 Inducerat vanföreställningssyndrom/utvidgad psykos F25.0 Schizoaffektivt syndrom, manisk typ F25.1 Schizoaffektivt syndrom, depressiv typ F25.2 Schizoaffektivt syndrom, blandad typ F25.8 Annat specificerat schizoaffektivt syndrom F25.9 Schizoaffektivt syndrom, ospecificerat F28.9 Andra icke organiska psykotiska störningar

F29.9 Ospecificerad icke organisk psykos Autismspektrumstörning F84.0 Autism i barndomen F84.1 Atypisk autism F84.2 Retts syndrom F84.3 Annan desintegrativ störning i barndomen F84.4 Överaktivitetssyndrom förenat med psykisk utvecklingsstörning och stereotypa rörelser F84.5 Aspergers syndrom F84.8 Andra specificerade genomgripande utvecklingsstörningar F84.9 Genomgripande utvecklingsstörning, ospecificerad Personlighetssyndrom F60.0 Paranoid personlighetsstörning F60.1 Schizoid personlighetsstörning F60.2 Antisocial personlighetsstörning F60.3 Emotionellt instabil personlighetsstörning F60.4 Histrionisk personlighetsstörning F60.5 Anankastisk personlighetsstörning F60.6 Ängslig personlighetsstörning F60.7 Osjälvständig personlighetsstörning F60.8 Andra specificerade personlighetsstörningar F60.9 Personlighetsstörning, ospecificerad F61.9 Personlighetsstörningar av blandtyp och andra personlighetsstörningar Tabell 2 ICD-koder som tillägg till huvuddiagnos Diagnos Substanssyndrom ICD-kod Z71.4 Rådgivning och kontroll vid alkoholmissbruk G31.2 Degeneration i nervsystemet orsakad av alkohol F11 Psykiska störningar och orsakade av opiater F12 Psykiska störningar och orsakade av cannabis F13 Psykiska störningar och orsakade av sedativa och hypnotika F14 Psykiska störningar och orsakade av kokain

F16.0 Psykiska störningar och orsakade av hallucinogener, akut intoxikation F16.1 Psykiska störningar och orsakade av hallucinogener, skadligt bruk F16.2 Psykiska störningar och orsakade av hallucinogener, beroendesyndrom F16.3 Psykiska störningar och orsakade av hallucinogener, abstinens F16.4 Psykiska störningar och orsakade av hallucinogener, abstinens med delirium Sjukskrivning F16.5 Psykiska störningar och orsakade av hallucinogener, psykotisk störning F16.6 Psykiska störningar och orsakade av hallucinogener, amnesisyndrom F16.7 Psykiska störningar och orsakade av hallucinogener, psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F16.8 Psykiska störningar och orsakade av hallucinogener, andra specificerade psykiska störningar och F16.9 Psykiska störningar och orsakade av hallucinogener, psykisk störning och beteendestörning, ospecificeradf18.0 Psykiska störningar och orsakade av flyktiga lösningsmedel, akut intoxikation F18.1 Psykiska störningar och orsakade av flyktiga lösningsmedel, skadligt bruk F18.2 Psykiska störningar och orsakade av flyktiga lösningsmedel, beroendesyndrom F18.3 Psykiska störningar och orsakade av flyktiga lösningsmedel, abstinens F18.4 Psykiska störningar och orsakade av flyktiga lösningsmedel, abstinens med delirium F18.5 Psykiska störningar och orsakade av flyktiga lösningsmedel, psykotisk störning F18.6 Psykiska störningar och orsakade av flyktiga lösningsmedel, amnesisyndrom F18.7 Psykiska störningar och orsakade av flyktiga lösningsmedel, psykotisk störning som resttillstånd eller med sen debut F18.8 Psykiska störningar och orsakade av flyktiga lösningsmedel, andra specificerade psykiska störningar och

F18.9 Psykiska störningar och orsakade av flyktiga lösningsmedel, psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad F19 Psykiska störningar och orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser Aggressivt beteende F91.1 Beteendestörning med aggressivitet och bristande social anpassning F91.8 Andra specificerade av utagerande slag F91.9 Beteendestörning av utagerande slag, ospecificerad Adhd F90.0A DAMP F90.0B ADHD F90.9 Hyperaktivitetsstörning, ospecificerad Hjärnskada/ kognitiv nedsättning F06.7 Lindrig kognitiv störning F06.8 Andra specificerade psykiska syndrom och störningar orsakade av hjärnskada, cerebral dysfunktion eller kroppslig sjukdom F06.9 Psykisk störning, ospecificerad, orsakad av hjärnskada, cerebral dysfunktion eller kroppslig sjukdom F70.0 Lindrig psykisk utvecklingsstörning, med uppgift om ingen eller minimal beteendestörning F70.1 Lindrig psykisk utvecklingsstörning, betydande som kräver vård eller behandling F70.8 Lindrig psykisk utvecklingsstörning, andra F70.9 Lindrig psykisk utvecklingsstörning, utan uppgift om F71.0 Medelsvår psykisk utvecklingsstörning, med uppgift om ingen eller minimal beteendestörning F71.1 Medelsvår psykisk utvecklingsstörning, betydande som kräver vård eller behandling F71.8 Medelsvår psykisk utvecklingsstörning, andra F71.9 Medelsvår psykisk utvecklingsstörning, utan uppgift om F72.0 Svår psykisk utvecklingsstörning, med uppgift om ingen eller minimal beteendestörning F72.1 Svår psykisk utvecklingsstörning, betydande som kräver vård eller behandling F72.8 Svår psykisk utvecklingsstörning, andra F72.9 Svår psykisk utvecklingsstörning, utan uppgift om