MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Planerad ombyggnation av kraftledning mellan Sala och Finnslätten (Västerås), Västmanlands län Vattenfall Eldistribution AB 2016-11-16

Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB 169 92 STOCKHOLM Besöksadress: Evenemangsgatan 13, Solna Projektledare: Mark och tillståndsfrågor: SWECO Energuide AB Box 34044 100 26 STOCKHOLM Uppdragsledare: Tillstånd, samråd och MKB: Ansvarig projektering: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Författare MKB: Granskare MKB:, Sweco och Svante Skeppström, Vattenfall Foton, kartor och illustrationer har tagits fram av SWECO Energuide AB, Rejlers Sverige AB och Vattenfall Eldistribution AB om inte annat anges. Figur 4.6 foto Pixabay, public domain. Omslagsbild: Större hackspett, Dendrocopos major, i befintlig ledningsstolpe vid Ängshöjden i Sala. För kartor i rapporten innehas rättighet: Lantmäteriet MS2013/04895 För intressen hämtade från Länsstyrelsen gäller: Länsstyrelsen

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund och syfte...4 1.2 Projektets omfattning...5 1.3 Gällande lagstiftning...5 1.4 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler...6 1.5 Företagets miljöarbete...7 2 Utredning av möjliga alternativ... 8 2.1 Arbetsmetodik...8 2.2 Nollalternativ...8 2.3 Teknisk utformning...8 2.4 Studerade stråkalternativ... 12 2.5 Stråkutvärdering och förordad sträckning... 15 3 Genomfört samråd... 19 4 Konsekvensbedömning... 20 4.1 Mark- och vattenanvändning... 21 4.2 Planförhållanden... 23 4.3 Landskapsbild... 25 4.4 Kulturmiljö... 27 4.5 Naturmiljö, flora och fauna... 31 4.6 Friluftsliv... 37 4.7 Infrastruktur... 38 4.8 Boendemiljö... 39 5 Elektriska och magnetiska fält... 42 5.1 Magnetfält från aktuell ledning... 42 6 Byggnation, drift och underhåll... 46 6.1 Buller och vibrationer... 46 6.2 Utsläpp till luft... 46 6.3 Utsläpp till mark och vatten... 46 6.4 Rasering av befintlig ledning... 47 6.5 Skogligt underhåll... 47 7 Samlad bedömning... 49 7.1 Val av huvudalternativ... 49 Referenser... 50

Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta, skala 1:80 000 Bilaga 2 Intressekartor, skala 1:40 000 (två blad) Bilaga 3 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 4 Samrådsredogörelse Bilaga 5 Magnetfältsberäkningar 1 OBS! Materialet i bilaga 6 kan innehålla skyddsklassade uppgifter som omfattas av sekretess. Får endast spridas till de som behöver tillgång till materialet för handläggning av koncessionsärendet och projektering av ledningen. 2 (51)

Sammanfattning Inledning och bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att bygga om befintlig kraftledning mellan Sala och Finnslätten (Västerås), en sträcka om ca 35 km. Ledningen är en viktig del av elnätet i regionen. För att kunna säkerställa en fortsatt god elförsörjning i regionen behöver den nuvarande ledningen ersättas med en ny. Den nuvarande ledningen kommer att avvecklas och raseras när den nya ledningen byggs. För att bygga den nya ledningen behövs ett tillstånd (koncession) från Energimarknadsinspektionen (Ei), som är en statlig myndighet. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) utgör beslutsunderlag för Ei:s prövning av ärendet och beskriver de miljökonsekvenser som den planerade ledningen bedöms medföra vid byggnation och användning. Alternativ Flera alternativ för ombyggnation av ledningen har studerats. Som underlag för val av alternativ har Vattenfall studerat konsekvenser för intressen i området, t ex markanvändning, boende, naturmiljö och kulturmiljö. Andra aspekter som vägts in vid val av alternativ är bl.a. driftsäkerhet och kostnader. Alternativ för utförandet är luftledning i olika typer av stolpar samt markkabel. Markkabel innebär sämre driftsäkerhet och är avsevärt dyrare än luftledning. Vattenfall har därför valt att utföra ledningen som luftledning. Att bygga ledningen i befintlig sträckning har studerats och jämförts med att bygga den i en ny sträckning. På största delen av befintlig sträckning (från Tullsta till Finnslätten) går ledningen mellan två större ledningar. Att bygga den nya ledningen i samma sträckning som den nuvarande medför betydligt mindre miljökonsekvenser än att ta en ny ledningsgata i anspråk. Vattenfall har därför valt att söka tillstånd för en ny ledning i befintlig sträckning. Samråd Inför upprättandet av MKB har samråd med berörda genomförts i två steg. Samråd avseende studerade alternativa stråk genomfördes våren 2015. Samråd avseende förordad sträckning genomfördes hösten 2015. Information och synpunkter som framkommit under samrådet redovisas i en samrådsredogörelse som återfinns i bilaga 4 till MKB. Konsekvensbedömning och val av huvudalternativ I MKB avsnitt 4 beskrivs de miljö- och markanvändningsintressen som berörs av förordad och alternativ ledningssträckning (alternativ 1 respektive 2) samt påverkan på dessa till följd av planerad ombyggnation av ledningen. Intresseområden som beskrivs är mark- och vattenanvändning, kommunala planer, landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö, friluftsliv, boendemiljö och infrastruktur. Båda de alternativ som jämförs i konsekvensbedömningen medför miljökonsekvenser i någon utsträckning. Det är dock tydligt att i alternativ 1 innebär nyttjandet av befintlig ledningsgata och parallellgång mellan två befintliga större ledningar att omgivningspåverkan och konsekvenser begränsas avsevärt. Alternativ 2 skulle innebära en ny ledningsgata med stora nya intrång och påverkan på främst markanvändning och landskapsbild. Motsvarande befintlig sträckning skulle avvecklas, men huvuddelen av marken utmed befintlig sträckning skulle kvarstå som ledningsgata för andra ledningar. Det totala markintrånget skulle därmed öka avsevärt. Baserat på genomförda samråd samt bedömd påverkan på berörda intressen bedöms en luftledning byggd huvudsakligen i enbenta stålstolpar i befintlig sträckning enligt alternativ 1 vara mest lämplig. Det är därför för detta alternativ som Vattenfall ansöker om koncession. 3 (51)

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att bygga om befintlig kraftledning ÄL76 S4 mellan Sala och Finnslätten (Västerås) (se figur 1.1). Ledningen utgör en viktig del i regionens överliggande elnät (regionnätet). Överföringskapaciteten på ledningen är för liten för att kunna hantera förväntade ökningar av strömlaster. Den befintliga ledningen närmar sig också sin tekniska livslängd. För att kunna säkerställa en fortsatt god elförsörjning i regionen behöver denna förbindelse förstärkas, vilket innebär att Vattenfall behöver anlägga en helt ny ledning mellan de båda transformatorstationerna ÄT39 (Sala) och RT25 (Finnslätten). Den gamla ledningen kommer således att raseras och ersättas av en nybyggd ledning. Figur 1.1: Befintlig ledning mellan Sala och Finnslätten (Västerås). 4 (51)

Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör beslutsunderlag för Energimarknadsinspektionens prövning av ärendet och beskriver de miljökonsekvenser som den planerade ledningen bedöms medföra under anläggnings- och driftskedet. I dokumentet beskrivs den MKB-process med undersökning av olika alternativ och genomförda samråd som utgjort underlag för Vattenfalls val av ledningssträckning och utförande. 1.2 Projektets omfattning Den planerade ledningen omfattar en sträcka om ca 35 km. På huvuddelen av sträckningen berör ledningen landsbygd, men närmast transformatorstationerna i Sala och Västerås berörs områden med mer samlad bebyggelse. Ledningen utförs som luftledning, huvudsakligen i enbenta stålstolpar. Ledningen utförs med konstruktionsspänningen 145 kv. Driftspänningen kommer tills vidare att behållas på samma nivå som befintlig ledning, d v s 77 kv. Driftspänningen förväntas dock höjas till 138 kv inom överskådlig framtid. Koncessionsansökan avser därför en högsta driftspänning om 138 kv. 1.3 Gällande lagstiftning För att bygga och driva elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Energimarknadsinspektionen (Ei) är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Till ansökan ska bland annat en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas. Innan Ei fattar sitt beslut remitteras ansökan till länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs. Den lagstiftning som koncessionsansökan berör är främst: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) - Reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) - Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). Kulturmiljölagen (1988:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 5 (51)

1.4 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Som verksamhetsutövare är Vattenfall skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas för projektet. 1.4.1 Tillämpning och bevisbörda Föreliggande MKB är det dokument där Vattenfall presenterar hur projektet kommer att genomföras och på vilket sätt företaget kommer att iaktta hänsynsreglerna. 1.4.2 Kunskapskravet Vattenfall är ett etablerat nätbolag med gedigen erfarenhet av att bygga och driva kraftledningar. Företaget har i genomförda samråd och i arbetet med föreliggande MKB inhämtat information om det aktuella området och de konsekvenser som projektet kan komma att medföra. Vattenfall anser sig således ha den kunskap som krävs för att bedriva verksamheten på ett sätt som skyddar människors hälsa och miljön mot skada och olägenheter. 1.4.3 Försiktighetsprincipen Inom Vattenfall arbetar man aktivt med att förebygga, hindra och motverka att företagets verksamheter medför skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön. Vattenfall följer gängse normer och regler för skyddsåtgärder, skyddsavstånd och liknande. Avseende exponering för magnetiska fält medför planerad ombyggnation av ledningen inte någon ökning av nuvarande nivåer vid närliggande bebyggelse. 1.4.4 Produktvalsprincipen Inom Vattenfall strävar man efter att minska mängden kemikalier och tillämpar produktvalsprincipen vid val av kemiska produkter och varor. Vattenfall för också en dialog med entreprenörer och underhållsleverantörer för att säkerställa att produktvalsprincipen tillämpas på och/eller intill bolagets befintliga anläggningar samt i projekt. 1.4.5 Hushållnings- och kretsloppsprincipen Hushållning med råvaror och energi samt hantering av avfall för återanvändning och återvinning ingår som ett fokusområde i Vattenfalls miljöarbete. Vattenfalls rutiner inom området kommer att gälla även för det aktuella projektet. 1.4.6 Lokaliseringsprincipen I arbetet med att ta fram föreliggande MKB och den ansökta sträckningen har studier genomförts för att hitta den mest lämpliga placeringen av ledningen. Vattenfall anser att ansökt sträckning är lokaliserad så att de allmänna hänsynsreglerna uppfylls. 1.4.7 Skälighetsprincipen Byggnation av den nya ledningen är en förutsättning för att Vattenfall även framdeles ska kunna upprätthålla en fullgod leveranssäkerhet i regionen. De konsekvenser som projektet förorsakar på människors hälsa och miljön bedöms som skäliga i förhållande till den nytta för allmänheten som byggnation av ledningen medför. Vattenfall anser att man har föreslagit tillräckliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna. 1.4.8 Skadeansvar I MKB:n och koncessionsansökan redovisas förslag för att avhjälpa och förebygga att skada och olägenhet uppkommer. I det fall oförutsedd skada skulle uppkomma i samband med projektets 6 (51)

genomförande kommer Vattenfall att vidta de åtgärder som erfordras i enlighet med gällande lagstiftning. 1.5 Företagets miljöarbete Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall är att arbeta för ständiga förbättringar så att riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från bolagets anläggningar minskar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 7 (51)

2 Utredning av möjliga alternativ Miljöbalken ställer krav på att alternativa sträckningar och utföranden ska utredas om sådana är möjliga (6 kap. 7 MB). Vid val av alternativ ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som ska vägas in är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, markanvändning, bebyggelse och planförhållanden samt infrastruktur. Därutöver ska även samhällets krav på leveranssäkerhet vägas in, liksom ekonomiska överväganden. 2.1 Arbetsmetodik För att studera och ta fram alternativa stråk och sträckningar för den planerade ledningen har Vattenfall studerat det aktuella området utifrån pågående och planerad markanvändning, motstående intressen i form av natur- och kulturmiljövärden samt befintlig infrastruktur. Som underlag för dessa studier har Vattenfall använt sig av Lantmäteriets fastighetskarta och terrängkarta, kommunala översikts- och detaljplaner samt digitalt underlagsmaterial från länsstyrelsen (RUM), Skogsstyrelsen (Skogsdataportalen) och Riksantikvarieämbetet (FMIS). Vidare har Vattenfall gjort fältbesök på plats vid ett flertal tillfällen för att ytterligare studera förhållanden och framkomlighet i området. I ett första steg har alternativa ledningsstråk upprättats och studerats. Två skilda stråk mellan Sala och en punkt ca 3,5 km norr om station Finnslätten i Västerås har studerats. För ett av de båda stråken har även två delalternativ studerats på en sträcka om ca 6,5 km närmast Sala. Utifrån förutsättningarna i området och baserat på vad som framkommit i samråd gällande de olika stråkalternativen har Vattenfall utvärderat dessa och förordat en sträckning som man bedömt som mest lämplig. I ett andra steg har Vattenfall genomfört ett nytt samråd, nu avseende den förordade sträckningen som det föregående steget resulterat i. Efter avslutat samråd har en ny sammanvägning av inkomna synpunkter och övrig tillgänglig information gjorts, som grund för Vattenfalls slutliga val av ledningssträckning. 2.2 Nollalternativ Nollalternativet innebär att planerad ombyggnation av ledningen inte genomförs och att den befintliga ledningen ÄL76 S4 mellan Sala och Finnslätten behålls. Detta innebär att ledningen kommer att utgöra en trång sektion i regionnätet med försämrad leveranskapacitet och -kvalitet som följd. Nollalternativet innebär vidare att planerad avveckling av 70 kv ledningen ÄL3 S9 mellan Sala och Krylbo inte kan genomföras. De båda befintliga ledningarna Sala-Finnslätten och Sala-Krylbo kommer att kräva mycket omfattande underhållsåtgärder inom en nära framtid för att möjliggöra fortsatt drift vilket skulle medföra höga kostnader utan att någon förbättring av leveranskapaciteten uppnås. 2.3 Teknisk utformning 2.3.1 Luftledning Den ursprungliga inriktningen har varit att utföra ledningen som luftledning. Stolpkonstruktioner som har studerats framgår av figur 2.1. Portalstolpar utförs med stolpben av trä eller kompositmaterial. Normalt utförs dessa med två ben men vid vinklar kan ett utförande med tre ben krävas. Portalstolparna är något lägre än de enbenta stolptyperna. Grundläggning utförs vanligen utan fundament stolpbenen ställs i gropar som sedan återfylls. Vinkelstolpar utförs med staglinor ut från stolpbenen. Staglinorna fästs i stagförankringar nedgrävda i marken. Där berggrunden går i dagen förankras stolpar och staglinor med ståldubb och bergöglor. 8 (51)

De enbenta stålstolparna som studerats utförs antingen som gitterstolpar (en fackverkskonstruktion) eller som stålrörsstolpar. I båda fallen placeras faslinorna i tre höjdnivåer, vilket innebär en något smalare ledningsgata. Faslinornas placering i triangelform innebär att magnetfältsnivån utmed ledningen blir lägre än vid portalstolpsutförande. En stor fördel med det enbenta utförandet är minskat intrång i åkermark. Stolparna grundläggs med prefabricerade alternativt platsgjutna betongfundament eller en lösning där stålbalkar eller betongslipers fogas samman till ett fundament som grävs ned i marken. A B C Portalstolpe med enkel topplina Enbent gitterstolpe med faserna i triangelplacering Enbent stålrörsstolpe med faserna i triangelplacering 15-20 m hög 25-35 m hög 25-35 m hög Figur 2.1: Studerade alternativa konstruktioner för luftledning. Ledningen ska utföras trädsäker vilket innebär att inga träd får växa sig så höga att de riskerar att falla på ledningen eller att grenar och toppar riskerar att växa in i ledningen. För att säkerställa detta krävs en ca 40 meter bred skogsgata utmed ledningen vid utförande med portalstolpar (se figur 2.2). Vid utförande med enbenta stolpar (figur 2.3) kan bredden på skogsgatan minskas till omkring 35 meter. Utöver avverkning och återkommande röjning inom den inlösta skogsgatan måste också så kallade kantträd regelbundet avverkas i sidoområdena utmed skogsgatan. Kantträd är farliga träd som riskerar att falla på ledningens faslinor, stolpar eller staganordningar så att ledningen skadas. Figur 2.2: Skogsgata utmed 145 kv portalstolpsledning. 9 (51)

Figur 2.3: Skogsgata utmed 145 kv enkelstolpsledning. Vid ombyggnation enligt alternativ 1 (se avsnitt 2.4.1 nedan), i befintlig sträckning mellan befintliga stamnätsledningar på huvuddelen av sträckningen, kan endast de enbenta stolptyperna användas. Detta p.g.a. att det horisontella avståndet mellan ytterfaserna på portalstolpar vid konstruktionsspänning 145 kv blir för stort för att ledningen ska rymmas mellan befintliga ledningar. Om ledningen byggs enligt alternativ 1 kommer ledningen att rymmas inom befintlig skogsgata. Vid ombyggnation enligt alternativ 2 (se avsnitt 2.4.3) kan ledningen antingen utföras med portalstolpar eller enbenta stolpar. Alternativ 2 medför att en ny skogsgata om ca 35-40 meter måste tas upp där ledningen sträcker sig genom skogsmark. På sträckan mellan Sala och Tullsta kan ledningen antingen utföras med portalstolpar eller enbenta stolpar. Om ledningen byggs om i samma sträckning som befintliga 130 kv ledningar mellan Sala och Tullsta kommer den att rymmas inom befintlig skogsgata, oavsett vilken konstruktion som väljs. Om sträckningsalternativ B istället väljs mellan Sala och Tullsta kommer en ny skogsgata om 35-40 meter att krävas vid passage genom skogsmark. I det första samrådssteget diskuterades även ett utförande med dubbla ledningar i enbenta stålstolpar (fackverks- eller stålrörsstolpar), då en sambyggnation med ledningen ÄL3 S9 på sträckan mellan Sala och Tullsta kunde bli aktuell i samband med ombyggnation av de båda ledningarna. Ombyggnation av ÄL3 S9 är dock inte längre aktuell. Ledningen kommer istället avvecklas och raseras efter att aktuell ombyggnation av ÄL76 S4 mellan Sala och Finnslätten är genomförd. Något utförande med dubbla ledningar är således inte längre aktuellt. 2.3.2 Markförlagd kabel Ett utförande av den aktuella ledningen med markförlagd kabel skulle kräva ett ca 1,2 meter djupt schakt med ungefär samma bottenbredd och en dagöppning om ca 2 meter (se figur 2.4). I schaktet förläggs två parallellgående kabelförband samt längsgående kopparlina (jordlina) och eventuell fiberkabel. Varje förband består av tre plastisolerade enfaskablar. Kablarna förläggs på en bädd av stenmjöl och kringfyllning närmast kablarna sker också med stenmjöl upp till 0,1-0,2 meter ovanför den översta kabeln för att skydda kablarna från skador. Vid återfyllning av kabelschaktet ställs även krav på de massor som används för resterande fyllning, t ex vad avser innehåll av skarpa stenar. 10 (51)

Detta innebär att det kan bli aktuellt med relativt stora volymer av schaktmassor som behöver skiftas längs med en kabelsträckning. Figur 2.4: Tvärsektion för utförande med markförlagd kabel. I områden med berg i dagen eller nära markytan krävs sprängning för kabelschaktet. Vid korsning av järnvägar, större vägar och vattendrag utförs kabelförläggning ofta med schaktfria metoder som tryckning eller styrd borrning för att undvika trafikstörningar eller påverkan på vattenmiljö. Vid kabelförläggning krävs ett arbetsområde om ca 20 m utmed schaktet för arbetsmaskiner samt för uppställning av kabeltrummor och upplag av schaktmassor. Den kvarvarande ledningsgatan som hålls öppen i driftskedet är dock inte bredare än ca 9 meter. I Sverige utförs idag många ledningar med lägre spänningar i de lokala näten som markförlagd kabel. I överliggande nät, exempelvis regionnätet där den aktuella ledningen ingår, är förutsättningarna annorlunda. Regionledningar utformas vanligtvis som luftledning och markkablar används endast om det, t ex genom närhet till bebyggelse, inte finns genomförbara alternativ med luftledning. Driftsäkerheten är ett tungt vägande motiv till varför markförlagda kablar undviks i regionnätet. Det är svårt och tidskrävande att lokalisera och avhjälpa fel på markkablar. Det kan ta flera veckor att åtgärda felen och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket minskar avbrottstiden vid eventuella fel. Att använda kabel i regionnätet är ett avsevärt dyrare alternativ än luftledning. En kostnadsjämförelse mellan utförande med luftledning och markförlagd kabel i det aktuella projektet visar att ett utförande med markkabel på hela sträckan skulle kosta omkring 330 till 360 miljoner kronor, att jämföra med 90 till 100 miljoner kronor för luftledning i befintlig ledningssträckning.333 2.3.3 Vald teknisk utformning Markförlagd kabel innebär både för- och nackdelar sett ur ett miljöperspektiv. Den kanske tydligaste fördelen är att den öppna ledningsgata som krävs kring både markförlagda kablar och luftledningar är avsevärt smalare kring kablarna. Därigenom blir den bestående påverkan på landskapsbild, skoglig naturmiljö och skogsbruk mindre för markkablar. Kabelförläggning kräver dock schaktning utmed hela ledningens längd, ofta med behov av sprängning på delar av sträckningen, medan luftledningen endast medför schaktning lokalt vid stolpplatserna. Detta medför en större risk för negativ påverkan på växtlighet och hydrologi i samband med kabelförläggning. Inte minst medför kabelförläggning en avsevärt större risk för skador på fornlämningar. I jordbruksmark innebär markförlagd kabel en mindre påverkan på markanvändning jämfört med luftledning, då brukningshinder i form av ledningsstolpar och stag undviks. Dock medför kabelförläggning med omfattande schaktarbeten i åkermark en betydande risk för skador på täckdikessystem. 11 (51)

Sammantaget bedöms den påverkan på miljö och markanvändning som studerade luftledningsalternativ medför, inte vara av en sådan omfattning att den motiverar den försämrade leveranssäkerhet samt den avsevärda merkostnad som ett kabelalternativ skulle innebära. Således förordas luftledning för planerad ombyggnation. Kabel på en kortare sträckning in till transformatorstationen i Sala har bedömts vara acceptabel ur ett tekniskt perspektiv. Diskussioner har förts med Sala kommun angående finansiering av merkostnaden för markförläggning av ledningen på en sträcka om ca 1,5 km närmast stationen. Kommunen har dock meddelat att man inte har för avsikt att medverka till finansieringen av detta. Vattenfall väljer därför att gå vidare med ett utförande som luftledning för hela sträckningen mellan Sala och Finnslätten efter den sammanvägda bedömning som gjorts i enlighet med bestämmelserna i miljöbalken. Se även samrådsredogörelse i bilaga 4. 2.4 Studerade stråkalternativ På huvuddelen av sträckningen mellan Sala och Finnslätten har två skilda stråk för luftledning studerats (se figur 2.5). Dels ett stråk som följer befintlig ledningssträckning (stråkalternativ 1). Dels ett på huvuddelen av sträckningen nytt stråk, öster om befintlig ledningssträckning (stråkalternativ 2). Figur 2.5: Studerade stråkalternativ. 12 (51)

För delsträckan mellan Sala och Tullsta har ett ytterligare stråkalternativ studerats (stråkalternativ B). Detta utgör ett underalternativ som kan ersätta motsvarande del av alternativ 1. I ett inledande skede av projektet studerades även ett stråk för markförlagd kabel mellan Sala och Finnslätten. En sådan lösning förkastades dock i ett tidigt skede, av skäl som framgår i föregående avsnitt. 2.4.1 Stråkalternativ 1, Sala-Finnslätten Stråkalternativ 1 följer befintlig ledningssträckning mellan Sala och Finnslätten. På sträckan mellan Sala och Tullsta, där den befintliga ledningen viker av rakt söderut, är den idag uppförd parallellt med Vattenfalls regionnätsledning ÄL3 S9 Sala-Krylbo. Den första delen, ca 1,5 km ut från transformatorstationen i Sala, är de båda regionnätsledningarna dessutom uppförda parallellt med två lokalnätsledningar (se figur 2.6 nedan). Efter aktuell ombyggnation av ÄL76 S4 planerar Vattenfall att avveckla ÄL3 S9. ÄL76 S4 ÄL3 S9 2 x lokalnät Figur 2.6: Befintligt ledningsstråk nära stationen i Sala betraktat västerut. På sträckan mellan Tullsta och Finnslätten är den befintliga ledningen som stråkalternativet följer huvudsakligen uppförd mellan två av Svenska Kraftnäts 220 kv stamnätsledningar (se figur 2.7 nedan). 220 kv ÄL76 S4 220 kv Figur 2.7: Vattenfalls befintliga ledning ÄL76 S4 uppförd mellan två av Svenska Kraftnäts stamnätsledningar. Ca 1 km norr om anslutningspunkten till transformatorstationen i Finnslätten korsar den befintliga ledningen under en av Svenska Kraftnäts ledningar, samtidigt som ytterligare två ledningar ansluter i parallellgång västerifrån. På sträckan in mot stationen är det således fem ledningar i parallellgång i befintligt stråk (se figur 2.8 nedan). 13 (51)

stråk som följs söderut genom blandskog. (Alternativ 2 sammanfaller härifrån och på återstående del till Finnslätten med alternativ 1.) Närmast norr om Finnslätten passerar ledningsstråket genom ett område med dels jordbruksmark, dels verksamhetsområden med storskalig bebyggelse och tillhörande infrastruktur. Ledningen korsar här väg 56 och når därefter fram till transformatorstationen Finnslätten där den ansluter. Med undantag för delarna närmast Sala och Västerås är området som berörs av stråket mycket glest bebyggt. Ledningsstråkets totala längd för alternativ 2 är ca 32 km mellan Sala och Finnslätten. 2.5 Stråkutvärdering och förordad sträckning Efter genomfört stråksamråd har Vattenfall utvärderat de olika stråkalternativen för huvudsakligt utförande med luftledning mot varandra. I utvärderingen har alternativ 1 och alternativ 2 Sala- Finnslätten ställts mot varandra. Därefter har alternativ 1 och alternativ B för delen mellan Sala och Tullsta ställts mot varandra. Utvärderingarna har baserats på samrådet och övriga studerade aspekter, se sammanställning och utvärdering i matrisformat i avsnitt 2.5.1 och 2.5.2 nedan. Bedömningen i tabellerna i avsnitt 2.5.1 och 2.5.2 har gjorts utifrån skalan: obetydlig (0) liten (1) måttlig (2) betydande (3). Obetydlig påverkan innebär att värdefulla områden inte störs och att områdenas samlade värden kvarstår, alternativt att pågående verksamhet kan fortgå som tidigare. Liten påverkan innebär att enstaka värdefulla områden endast störs i liten utsträckning och att områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, alternativt att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sett kan pågå som tidigare. Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att enstaka värdefulla områden störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, alternativt att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Betydande påverkan uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor, alternativt omöjliggör pågående verksamhet. 15 (51)

2.5.1 Sala-Finnslätten Tabell 2.1: Utvärdering av studerade stråkalternativ 1 och 2 på hela sträckan mellan Sala och Finnslätten. Markanvändning Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö Tekniska aspekter Alternativ 1 Alternativ 2 Stråket sammanfaller med befintligt ledningsstråk. En sträckning inom detta stråk skulle sammanfalla med befintlig sträckning för ÄL76 S4 där marken redan är ianspråktagen med ledningsrätt. Ledningen skulle på huvuddelen av sträckan byggas mellan två befintliga stamnätsledningar. 0 2 Ny ledning i befintlig ledningsgata, intill/mellan två stamnätsledningar. Den nya ledningen skulle bli något högre än befintlig ledning men totalt sett förändras den visuella påverkan på landskapsbilden mycket lite. 1 2 Ny ledning i befintligt ledningsstråk. Berör inga utpekade intressen för friluftsliv och påverkar inte möjligheterna att utöva aktiviteter kopplade till friluftsliv. 0 1 Korsar genom tre områden utpekade för kulturminnesvård, dock inom befintligt ledningsstråk. Passerar i närheten av ett antal fornoch kulturlämningar. Stolpplaceringar och körvägar kan anpassas för att undvika närhet till lämningar. 1 0 Ny ledning i redan påverkad terräng där flora och fauna anpassat sig till befintlig ledningsgata. Tillfällig påverkan vid byggnationsarbeten då schaktning förekommer. Passerar intill ett antal ängs- och betesmarker och berör två områden kopplade till Åbylundsbäcken som utpekats för dess naturvärden. Genom anpassning av stolpplaceringar och körvägar kan närhet till vattendraget i möjligaste mån undvikas. 0 2 Ny ledning korsar och uppförs intill stamnätsledningar. Korsar ett antal statliga vägar samt mindre enskilda vägar. Tillfällig påverkan vid byggnation med ökad trafik, schaktarbeten och upplag. 1 1 Passerar i närhet till bebyggelse och bostadshus, ersätter dock befintlig ledning som finns på platsen idag. 1 1 Vid projektering och byggnation krävs särskild hänsyn till parallellgående högspänningsledningar som är i drift. Byggbarhet och framkomlighet bedöms i övrigt som god. 1 0 Totalt 5 9 Stråket går genom skogs- och jordbruksmark i obruten terräng. En sträckning inom stråket skulle innebära omfattande avverkning då en ny skogsgata tas i anspråk samt intrång i åkermark vid stolpplatser. Skogsgatan skulle innebära fragmentering av brukningsenheter. Ny ledning i tidigare obruten skogs- och jordbruksmark. Berör inga områden med utpekade värden kopplade till landskapsbild. Nytt visuellt inslag i den omgivande miljön. Ny ledning i tidigare obruten terräng och nytt visuellt inslag i den omgivande miljön. Berör inga utpekade intressen för friluftsliv och påverkar inte möjligheterna att utöva aktiviteter kopplade till friluftsliv. Ett antal kända forn- och kulturlämningar finns inom stråket. Sträckning inom stråket samt stolpplaceringar och körvägar kan anpassas för att undvika skador på lämningar. Ny ledning i tidigare obruten terräng, ny skogsgata innebär förändrade förhållanden för flora och fauna. Korsar våtmarksområde vid Lillån som utpekats med naturvärden. Genom anpassning av stolpplaceringar och körvägar kan påverkan delvis undv kas. Korsar järnvägen samt ett antal statliga vägar och mindre enskilda vägar. I södra delen skulle ledningen korsa och uppföras intill stamnätsledningar och andra regionnätsledningar. Tillfällig påverkan vid byggnation med ökad trafik, schaktarbeten och upplag. Undviker i hög grad närhet till bebyggelse och bostäder men innebär ett helt nytt intrång i miljön som kommer att utgöra en visuell påverkan på närområdet. Byggbarhet och framkomlighet bedöms som god. 16 (51)

2.5.2 Sala-Tullsta Tabell 2.2: Utvärdering av studerade stråkalternativ 1 och B på delsträckan mellan Sala och Tullsta. Markanvändning Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Infrastruktur Boendemiljö Tekniska aspekter Alternativ 1 Sala-Tullsta Stråket sammanfaller med befintligt ledningsstråk. En sträckning inom detta stråk skulle sammanfalla med befintlig sträckning för ÄL76 S4 där marken redan är ianspråktagen med ledningsrätt. 0 2 Ny ledning ersätter befintlig, i befintlig skogsgata. Den nya ledningen byggs med enbenta stolpar och blir därmed något högre, men totalt sett förändras påverkan på landskapsbilden mycket lite jämfört med dagens situation. 1 2 Ny ledning i befintligt ledningsstråk. Berör inga utpekade intressen för friluftsliv och påverkar inte möjligheterna att utöva aktiviteter kopplade till friluftsliv. 0 1 Ett fåtal kända forn- och kulturlämningar finns inom stråket. Stolpplaceringar och körvägar kan anpassas för att undvika skador på lämningar. 0 0 Ny ledning i redan påverkad terräng där flora och fauna anpassat sig till befintlig ledningsgata. Tillfällig påverkan vid byggnationsarbeten då schaktning och terrängkörning förekommer. Passerar intill ett antal ängs- och betesmarker. Genom anpassning av stolpplaceringar och körvägar kan påverkan undv kas. 0 1 Ny ledning korsar och uppförs intill stamnätsledningar samt region- och lokalnätsledningar. Korsar ett antal statliga vägar samt mindre enskilda vägar. Tillfällig påverkan vid byggnation med ökad trafik, schaktarbeten och upplag. 1 1 Passerar i närhet till bebyggelse och bostadshus, ersätter dock befintlig ledning som finns på platsen idag. 1 1 Vid projektering och byggnation krävs särskild hänsyn till parallellgående högspänningsledningar som är i drift. Byggbarhet och framkomlighet bedöms i övrigt som god. 1 0 Totalt 4 8 Alternativ B Sala-Tullsta Stråket går genom skogs- och jordbruksmark i obruten terräng. En sträckning inom stråket skulle innebära omfattande avverkning då en ny skogsgata tas i anspråk samt intrång i åkermark vid stolpplatser. Skogsgatan skulle innebära fragmentering av brukningsenheter. Ny ledning i tidigare obruten skogs- och jordbruksmark. Berör inga områden med utpekade värden kopplade till landskapsbild. Nytt visuellt inslag i den omgivande miljön. Ny ledning i tidigare obruten terräng och nytt visuellt inslag i den omgivande miljön. Berör inga utpekade intressen för friluftsliv och påverkar inte möjligheterna att utöva aktiviteter kopplade till friluftsliv. Ett fåtal kända forn- och kulturlämningar finns inom stråket. Stolpplaceringar och körvägar kan anpassas för att undvika skador på lämningar. Ny ledning i tidigare obruten terräng, ny skogsgata innebär förändrade förhållanden för flora och fauna. Berör inga utpekade naturvärden. Korsar järnväg samt ett antal statliga vägar och mindre enskilda vägar. Korsning med stamnätsledning. Tillfällig påverkan vid byggnation med ökad traf k, schaktarbeten och upplag. Undviker i hög grad närhet till bebyggelse och bostäder men innebär ett helt nytt intrång i miljön som kommer att utgöra en visuell påverkan för boende i närområdet. Byggbarhet och framkomlighet bedöms som god. 17 (51)

2.5.3 Slutsats; förordad ledningssträckning Utgående från utvärderingen under avsnitt 2.5.1 ovan bedöms sammantaget att en ledning i befintlig sträckning enligt alternativ 1 mellan Sala och Finnslätten utgör minst påverkan på bedömda aspekter. Vattenfall har därför valt att förorda alternativ 1 framför att ansöka om tillstånd för en ny ledningssträckning inom stråkalternativ 2. Beträffande delsträckan mellan Sala och Tullsta bedöms utifrån utvärderingen i avsnitt 2.5.2 sammantaget att befintlig sträckning enligt alternativ 1 utgör minst påverkan på bedömda aspekter. Vattenfall har därför valt att förorda alternativ 1 framför att söka en ny ledningssträckning inom stråkalternativ B. Sammantaget förordas således att den nya ledningen uppförs i samma sträckning mellan Sala och Finnslätten som befintlig 70 kv ledning ÄL76 S4 som raseras. Figur 2.9: Förordad sträckning för planerad ombyggnation av ledningen mellan Sala och Finnslätten. 18 (51)

3 Genomfört samråd Inför upprättande av aktuell miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som utgör del av tillståndsansökan för planerad ombyggnation av ledningen ÄL76 S4 mellan Sala och Finnslätten, har samråd genomförts i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 4 miljöbalken. Syftet med samrådet är att ge berörda parter information om projektet samt möjlighet att inkomma med synpunkter och upplysningar av betydelse för projektets genomförande. Samrådet har genomförts i två steg, där det första stråksamrådet genomförts under maj och juni 2015. Inför stråksamrådet hölls tidiga möten med Länsstyrelsen i Västmanland och Västerås stad i december 2014 samt med Sala kommun i januari 2015. Stråksamrådet har genomförts som ett skriftligt samråd där information skickats ut till berörda parter den 13 maj 2015. Stråksamrådet har omfattat helheten för planerad ny ledning mellan Sala och Finnslätten samt en anslutningsledning till den planerade vindkraftparken Norrberget, som inte längre är aktuell. Annonsering har skett i Sala Allehanda och VLT den 20 maj 2015 och i Västmanlands Nyheter den 21 maj 2015. Samrådsunderlaget har funnits tillgängligt på Vattenfalls webbsida och har även varit möjligt att beställa i pappersform. Den information som framkommit i stråksamrådet har tillsammans med övriga aspekter använts för att utvärdera de olika stråken mot varandra. Nästa steg i samrådsprocessen har utgjorts av ett samråd avseende förordad sträckning. Skriftlig information skickades ut till berörda parter den 23 september 2015, med en inbjudan till öppna samrådsmöten i Västerås och i Sala. Mötet i Västerås hölls på Kyrkbacksgården, Västra kyrkogatan 10, den 13 oktober klockan 17-20. Mötet i Sala hölls i Direktörsbostaden vid Sala Silvergruva, Drottning Christinas väg, den 14 oktober 2015 klockan 17-20. Vattenfall har även i detta skede valt att samråda brett, för att informera samtliga som varit del i det första samrådet om vad som händer i projektet. Samråd har i detta skede även skett med innehavare av rättigheter på berörda fastigheter. Projektet har återigen annonserats i Sala Allehanda och VLT den 25 september 2015 och i Västmanlands Nyheter den 24 september 2015. Annonsering har även skett i Post och Inrikes tidningar den 24 september 2015. Samrådsunderlaget har funnits tillgängligt på Vattenfalls webbsida och har även varit möjligt att beställa i pappersform. En beskrivning av samrådskretsens avgränsning samt redogörelse för information och synpunkter som framkommit under samrådet samt Vattenfalls kommentarer till dessa redovisas i bifogad samrådsredogörelse (bilaga 4). Länsstyrelsen har i samband med sträckningssamrådet beslutat att projektet inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap miljöbalken (se bilaga 3). 19 (51)

4 Konsekvensbedömning I detta avsnitt beskrivs de miljö- och markanvändningsintressen som berörs av den förordade ledningssträckningen, samt påverkan på dessa till följd av planerad ombyggnation av ledningen. Parallellt presenteras även motsvarande beskrivningar för en jämförande sträckning inom stråkalternativ 2 som valts bort (se avsnitt 2.5 ovan samt karta i figur 4.1 och bilaga 2). Figur 4.1: Förordad sträckning (alternativ 1) samt jämförande sträckning (alternativ 2). Som en generell skadeförebyggande åtgärd kommer krav att ställas på entreprenörer som utför arbeten kopplade till byggnation av ledningen att de tar del av den information och de skadeförebyggande åtgärder som framgår av MKB:n. Nedan följer en konsekvensbedömning för markanvändning och kommunala planer, landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö, friluftsliv, infrastruktur samt boendemiljö. Separata bedömningar har gjorts för de konsekvenser som ledningen medför under driftskedet och för de konsekvenser som erforderliga anläggningsarbeten kommer att medföra. I slutet av varje avsnitt presenteras förslag på skadeförebyggande åtgärder i de fall det anses relevant. 20 (51)

Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån skalan: obetydlig liten måttlig betydande. Obetydlig påverkan innebär att värdefulla områden inte störs och att områdenas samlade värden kvarstår, alternativt att pågående verksamhet kan pågå som tidigare. Liten påverkan innebär att enstaka värdefulla områden endast störs i liten utsträckning och att områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, alternativt att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som tidigare. Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att enstaka värdefulla områden störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, alternativt att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Betydande påverkan uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor, alternativt omöjliggör pågående verksamhet. 4.1 Mark- och vattenanvändning 4.1.1 Alternativ 1 (huvudalternativ) Den förordade ledningssträckningen sammanfaller med befintlig sträckning för befintlig 70 kv ledning som raseras. Parallellt med denna går flera ledningar i samma stråk. På huvuddelen av sträckningen byggs ledningen mellan två befintliga 220 kv stamnätsledningar tillhörande Svenska Kraftnät. Marken är således redan ianspråktagen med ledningsrätt. Markanvändningen utmed huvuddelen av sträckningen domineras av jord- och skogsbruk, främst jordbruk. Närmast Sala tätort passerar ledningssträckningen öppna grönytor och vägar, i närområdet återfinns områden med dels befintlig, dels planerad bebyggelse. Närmast Finnslätten finns befintliga och planerade verksamhetsområden i ledningsstråkets närområde. I skogsmark kommer en trädfri skogsgata med en bredd om ca 35 meter att upprätthållas för att hålla ledningen trädsäker. Utöver avverkning och återkommande röjning inom den inlösta skogsgatan måste också så kallade kantträd regelbundet avverkas i sidoområdena utmed skogsgatan (se avsnitt 6.4). Då ledningen ersätter befintlig ledning i befintlig skogsgata kommer den inte medföra något nytt intrång i skogsmark. Ledningen byggs på huvuddelen av sträckningen (mellan Tullsta och Finnslätten) mellan befintliga 220 kv ledningar, på mark som även efter en eventuell avveckling eller flyttning av Vattenfalls ledning skulle ingå kvarstå som ledningsgata. I jordbruksmark är det huvudsakligen stolpplatserna med stolpar och eventuella staglinor som utgör brukningshinder. Vid projektering av den nya ledningen kommer sannolikt nya stolpplatser i stor utsträckning att skilja sig från befintliga stolpplatser, vilket innebär att intrånget flyttas från en plats till en annan. Den nya ledningen kommer i huvudsak utföras med enbenta stolpar vilket sammantaget innebär ett minskat intrång i åkermark jämfört med befintlig ledning som är utförd med portalstolpar. På sträckan mellan Sala och Tullsta kommer båda de nuvarande 70 kv ledningarna (Sala-Finnslätten och Krylbo-Sala) att avvecklas och raseras. Detta innebär ett minskat intrång i såväl jord- som skogsbruk, då både antalet stolpar och bredden på den kvarvarande skogsgatan minskar. Sammantaget bedöms planerad ombyggnation av ledningen i befintlig sträckning medföra obetydliga konsekvenser för pågående markanvändning. SGU har upplyst om att Badelundaåsen som ledningen passerar vid Lånsta är ett grundvattenmagasin med stora uttagsmöjligheter. Ledningen bedöms inte medföra någon påverkan på grundvattenbildning eller -kvalitet om skadeförebyggande åtgärder vidtas vid byggnation och underhåll. 21 (51)

Under samrådet har ägarna till fastigheten anfört att stolpplacering ska anpassas till planerad utvinning av grus på fastigheten. Detta är en fråga som kommer att studeras vid projektering av ledningen. Hänsyn kommer då att tas till vad som stadgas i eventuellt täkttillstånd (som idag saknas på fastigheten). Påverkan under byggskedet Under byggtiden kan tillfälliga hinder förekomma i ledningsgatan, främst vid anläggning av stolpfundament samt vid stolpresning och lindragning. Uttransport av material till stolpplatser och förflyttning av maskiner kan innebära att åkermark tillfälligt tas i anspråk och kan orsaka skördeskador. Eventuellt kan tillfälliga byggvägar behöva anläggas fram till stolpplatser. Maskinrörelser och buller kan medföra störningar för betande tamdjur. En viss risk finns för förorening av mark och vatten vid transporter och arbete med anläggningsmaskiner samt vid tankning av fordon och maskiner. Skadeförebyggande åtgärder Huvuddelen av den förordade sträckningen följer befintliga ledningar i parallellgång vilket innebär att intrånget minimeras. Ledningen byggs på hela sträckan mellan Sala och Finnslätten i samma sträckning som befintlig ledning som raseras och ersätts. Markanvändningen utmed sträckningen är till stor del anpassad till förekomsten av ledningar. Åtgärder bör vidtas för att undvika markpackning på åkermark under byggskedet, t.ex. användning av maskiner med lågt marktryck. Tillfälliga byggvägar fram till stolpplatser ska efter byggnation avvecklas och marken återställas för tidigare markanvändning, om inte annat överenskoms med berörd fastighetsägare. Inför anläggande av eventuella nya vägar kommer samråd enligt 12 kap 6 i miljöbalken samt samråd avseende kulturmiljö att hållas med Länsstyrelsen. Åtgärder i djurhägnader i samband med byggnation ska planeras i samråd med berörd fastighetsägare/djurhållare. Vid byggnation och underhåll ska materialupplag samt tanknings- och uppställningsplatser för fordon och maskiner väljas och anordnas så att risk för påverkan på vattentag och grundvatten minimeras. Särskild försiktighet ska iakttas vid arbeten i och i anslutning till isälvsavlagringar som utgör grundvattenmagasin (t ex Badelundaåsen vid Lånsta). 4.1.2 Alternativ 2 Markanvändningen utmed huvuddelen av sträckningen domineras av jord- och skogsbruk, till övervägande del skogsbruk. Närmast Sala tätort passerar ledningssträckningen öppna grönytor och vägar, i närområdet återfinns verksamheter och relativt gles bebyggelse. Närmast Finnslätten finns befintliga och planerade verksamhetsområden i ledningsstråkets närområde. I skogsmark kommer en trädfri skogsgata med en bredd om ca 35 meter att upprätthållas för att hålla ledningen trädsäker. Utöver avverkning och återkommande röjning inom den inlösta skogsgatan måste också så kallade kantträd regelbundet avverkas i sidoområdena utmed skogsgatan (se avsnitt 6.4). Då ledningen på huvuddelen av sträckningen dras i en helt ny ledningsgata kommer den medföra ett relativt stort nytt intrång i skogsmark. I jordbruksmark kommer stolpar och eventuella staglinor att utgöra brukningshinder. Då ledningen enligt detta alternativ till största delen flyttas till en ny sträckning kommer ledningsintrånget att upphöra längs befintlig sträckning, när befintlig ledning raseras. På huvuddelen av befintlig ledningssträckning blir dock vinsten av detta begränsad eftersom befintliga 220 kv ledningar på ömse sidor om aktuell ledning kommer att stå kvar. 22 (51)

Sammantaget bedöms nybyggnation av ledning enligt alternativ 2 medföra måttliga konsekvenser för markanvändningen. SGU har upplyst om att Badelundaåsen som ledningen passerar vid Hallsta och vid Ansta är ett grundvattenmagasin med stora uttagsmöjligheter. Vid Vallrum berörs också ett vattenskyddsområde (se bilaga 2, V 1). Ledningen bedöms inte medföra någon påverkan på grundvattenbildning eller - kvalitet om skadeförebyggande åtgärder vidtas vid byggnation och underhåll. Påverkan under byggskedet Under byggtiden kan tillfälliga hinder förekomma i ledningsgatan, främst vid avverkning och vid anläggning av stolpfundament samt vid stolpresning och lindragning. Uttransport av material till stolpplatser och förflyttning av maskiner kan innebära att åkermark tillfälligt tas i anspråk och orsaka skördeskador. Eventuellt kan tillfälliga byggvägar behöva anläggas fram till stolpplatser. Maskinrörelser och buller kan medföra störningar för betande tamdjur. En viss risk finns för förorening av mark och vatten vid transporter och arbete med anläggningsmaskiner samt vid tankning av fordon och maskiner. Skadeförebyggande åtgärder Åtgärder bör vidtas för att undvika markpackning på åkermark under byggskedet, t.ex. användning av maskiner med lågt marktryck. Tillfälliga byggvägar fram till stolpplatser ska efter byggnation avvecklas och marken återställas för tidigare markanvändning, om inte annat överenskoms med berörd fastighetsägare. Inför anläggande av eventuella nya vägar kommer samråd enligt 12 kap 6 i miljöbalken samt samråd avseende kulturmiljö att hållas med Länsstyrelsen. Åtgärder i djurhägnader i samband med byggnation ska planeras i samråd med berörd fastighetsägare/djurhållare. Vid byggnation och underhåll ska materialupplag samt tanknings- och uppställningsplatser för fordon och maskiner väljas och anordnas så att risk för påverkan på vattentag och grundvatten minimeras. Särskild försiktighet ska iakttas vid arbeten i och i anslutning till isälvsavlagringar som utgör grundvattenmagasin (t ex Badelundaåsen vid Lånsta). 4.2 Planförhållanden 4.2.1 Alternativ 1 (huvudalternativ) Följande kommunala översikts- och detaljplaner berörs av ledningen enligt huvudalternativet: Sala kommun Kommuntäckande översiktsplan för Sala, Plan för Sala ekokommun, antagen av kommunfullmäktige 2002. Fördjupad översiktsplan för Sala tätort, Plan för Sala stad, antagen av kommunfullmäktige 2014. Stadsplan för industriområden söder om Gustafsborg, nr 2652, fastställd 1966. Stadsplan för område öster och söder om Gymnasiet, nr 3187, fastställd 1973. Detaljplan för del av kv. Verdandi 20 m fl, nr 4033, antagen 2012. Detaljplan för del av kv. Kristina 4:14, nr 4023, antagen 2010. Stadsplan för Ängshagen, nr 3562, fastställd 1979. 23 (51)

Ändring av detaljplan för kv. Lodjuret, nr 4017a, antagen 2009. Stadsplan för Emmylund mm, nr 3494, fastställd 1978. Ändrad och utvidgad detaljplan för del av Ängshagen, Ängshöjden, nr 3904, antagen 1988. Detaljplan för Bråstaborg, och del av och, nr 3999, antagen 2007. Detaljplan för Silvergruvan ), nr 4026, antagen 2010. Ledningen är förenlig med samtliga ovan förtecknade kommunala planer. Västerås stad Kommuntäckande översiktsplan för Västerås, Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, antagen av kommunfullmäktige 2012. Detaljplan för Lycksta, nr 1452, antagen 2004. Detaljplan för Norra Tunbytorp, etapp 2, nr 1676, antagen 2009. Stadsplan för Norra Tunbytorp, nr 930, fastställd 1987. Ändring och utvidgning av stadsplan för kv. Faslinan mm, nr 874, fastställd 1984. Stadsplan för Kvastbruket mm delplan I, nr 803, fastställd 1981. Ledningen är förenlig med samtliga ovan förtecknade kommunala planer. 4.2.2 Alternativ 2 Följande kommunala översikts- och detaljplaner berörs av ledningen enligt alternativ 2: Sala kommun Kommuntäckande översiktsplan för Sala, Plan för Sala ekokommun, antagen av kommunfullmäktige 2002. Fördjupad översiktsplan för Sala tätort, Plan för Sala stad, antagen av kommunfullmäktige 2014. Stadsplan för industriområden söder om Gustafsborg, nr 2652, fastställd 1966. Ledningen är förenlig med den kommuntäckande översiktsplanen och fördjupningen. I området för den sistnämnda stadsplanen sträcker sig ledningen genom kvartersmark avsedd för industriändamål och kan därmed anses strida mot planens syfte. Västerås stad Kommuntäckande översiktsplan för Västerås, Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, antagen av kommunfullmäktige 2012. Detaljplan för Norra Tunbytorp, etapp 2, nr 1676, antagen 2009. Stadsplan för Norra Tunbytorp, nr 930, fastställd 1987. Ändring och utvidgning av stadsplan för kv. Faslinan mm, nr 874, fastställd 1984. Stadsplan för Kvastbruket mm delplan I, nr 803, fastställd 1981. Ledningen är förenlig med samtliga ovan förtecknade kommunala planer i Västerås stad. 24 (51)

4.3 Landskapsbild Området som berörs av ledningen ingår till största delen i den naturgeografiska regionen Skogslandskapet omedelbart söder om norrlandsgränsen. Delen närmast Västerås hör dock till Svealands sprickdalsterräng med lerslättdalar och sjöbäcken. Området ligger i sin helhet under högsta kustlinjen. Landskapet är relativt flackt med uppodlad mark i de låglänta partierna som sträcker sig i huvudsakligen nord-sydlig riktning, omgivet av skogsbeklädda moränområden och åsformationer. Ett tydligt inslag i landskapet utgör det befintliga ledningsstråket mellan Tullsta och Finnslätten, med två 220 kv stamnätsledningar och en 70 kv regionnätsledning, där den sistnämnda ska ersättas av den nya ledningen. I huvudsakligen samma riktning som ledningsstråket mellan Tullsta och Sala sträcker sig ännu ett linjärt landskapselement i form av väg 56 och längre österut ytterligare ett element bestående av järnvägen. 4.3.1 Alternativ 1 (huvudalternativ) Närmast Sala passerar ledningen öppna grönområden och trafikanläggningar i den södra utkanten av Sala tätort. Från Ängshöjden och vidare västerut mot Tullsta sträcker sig ledningen genom ett småskaligt odlingslandskap med omväxlande skog, åker och betesmark. Figur 4.2: Befintliga 70 kv ledningar i området mellan Sala och Tullsta. Från Tullsta och söderut till Lånsta sträcker sig ledningen omväxlande genom skog och jordbruksmark, huvudsakligen väster om de öppna odlingsmarker som breder ut sig utmed Lillån. Från Lånstaåsen som korsas vid Lånsta och Gubbvad följer ledningen det öppna landskapsrum med odlingsmarker som omger Tomtabäcken/Hovgårdsbäcken/Åbylundsbäcken/Kvarnbrobäcken, fram till Lycksta. Från Lycksta sträcker sig ledningen genom skogsmark fram till en punkt norr om stationen Finnslätten. Den sista delen in till stationen sträcker sig ledningen över öppen mark i och i anslutning till ett större verksamhetsområde vid Finnslätten. Då ledningen i alternativ 1 byggs i befintligt ledningsstråk, där den ersätter befintlig ledning i samma sträckning, bedöms planerade åtgärder medföra små konsekvenser för landskapsbilden. Den nya ledningen byggs något högre än befintlig ledning men totalt sett förändras den visuella påverkan på landskapsbilden mycket lite. 25 (51)

Påverkan under byggskedet Påverkan på landskapsbilden under byggskedet utgörs av eventuella visuella störningar i form av uppställda maskiner och upplag med byggmaterial. Skadeförebyggande åtgärder Sträckningen i befintligt ledningsstråk är vald bl.a. för att påverkan på landskapsbilden ska bli så liten som möjligt. 4.3.2 Alternativ 2 Närmast Sala passerar sträckningen enligt alternativ2 öppna grönområden och trafikanläggningar i den södra utkanten av Sala tätort. Söder om Norr Kivsta sträcker sig ledningen huvudsakligen genom skogsområden som genombryts av dalgångar med bördigare jordbruksmark på några ställen utmed sträckningen. Från Gesala, norr om Tillberga, sträcker sig ledningen mot sydväst över ett större område med öppen odlingsmark. Väster om Hökåsen sträcker sig ledningen genom skogsmark fram till en punkt norr om stationen Finnslätten. Den sista delen in till stationen sträcker sig ledningen över öppen mark i och i anslutning till ett större verksamhetsområde vid Finnslätten. Den planerade ledningen skulle enligt alternativ 2 medföra ytterligare fragmentering av landskapet, då en ny ledningsgata i tidigare obruten mark skulle tas upp i nord-sydlig riktning. Sammantaget bedöms en nybyggnation enligt alternativ 2 medföra måttliga konsekvenser för landskapsbilden. Figur 4.3: Vy norrut från Norr Kivsta. Påverkan under byggskedet Påverkan på landskapsbilden under byggskedet utgörs av eventuella visuella störningar i form av uppställda maskiner och upplag med byggmaterial. Skadeförebyggande åtgärder Ledningen skulle enligt alternativ 2 i största möjliga mån byggas i skogsmark för att minska exponeringen mot omgivande områden. 26 (51)

4.4 Kulturmiljö Området mellan Sala och Finnslätten är kulturbygd, sedan länge påverkad av mänsklig aktivitet. Framför allt i de öppna, uppodlade landskapspartierna är förekomsten av kulturmiljöer och lämningar påtaglig. 4.4.1 Alternativ 1 (huvudalternativ) Vid Ulricelund sydväst om Sala passerar ledningen genom den södra delen av ett område (bilaga 2, BVO 1, ÄoB 1) som tas upp i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Området benämns i programmet Ulricelund 81-28 och beskrivs som kommunens enda beteshage med någon större mängd ädellövträd, relativt välhävdad med örtrika öppna partier. Objektet ingår också i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering, nr 154-380. Norr om Trefoten, i området mellan Västeråsleden och väg 70, passerar ledningen genom ett område med betesmark, objekt nr 952-800 i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering (bilaga 2, ÄoB 2). Väster om väg 70 passerar ledningen strax norr om ytterligare ett objekt (nr C93-100) från denna inventering (bilaga 2, ÄoB 3). Detta objekt är dock registrerat som ej aktuellt på grund av igenväxning. Norr om Lånsta passerar ledningen den västra delen av ett område med betesmark (bilaga 2, BVO 2, ÄoB 4) som tas upp i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Området som benämns Norsberg 81-34 omfattar varierande beteshagar, där de öppna partierna i kraftledningsgatan beskrivs som några av de mest värdefulla inom objektet. Objektet ingår också i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering, nr 047-080D. Figur 4.4: Befintliga ledningar passerar väster om Romfartuna kyrkby. 70 kv ledning ÄL76 S4 mellan Svenska Kraftnäts 220 kv ledningar Ledningen passerar öster om Sösta by med bebyggelse från 1700- och 1800-talen och Åbylund med anor från 1600-talet. Båda ingår i området Åbylund Munga (bilaga 2, KMV 1) som tas upp i Västerås kommuns kulturminnesvårdsprogram. Sösta källa anlades på 1700-talet. Vid Åbylund fanns under 1800-talet en kvarn i anslutning till Åbylundsbäcken. Ett par kilometer längre söderut passerar ledningen väster om Romfartuna kyrkby i området Romfartuna kyrkby Myrby (bilaga 2, KMV 2) som också omnämns i kulturminnesvårdsprogrammet. Romfartuna kyrka som började byggas på 1200-27 (51)

talet beskrivs som en av stiftets största och märkligaste. Ytterligare några kilometer söderut sträcker sig ledningen genom ännu ett område som tas upp i kulturminnesvårdsprogrammet, Lycksta Frösvi (bilaga 2, KMV 3). Ledningen passerar här väster om Lycksta herrgård som uppfördes under 1830- talet. I området utmed ledningssträckningen finns ett flertal kända fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar. I tabell 4.1 redovisas de lämningar inom 100 meter från ledningens centrumlinje som finns registrerade i Riksantikvarieämbetets register FMIS. Tabell 4.1: Lämningar registrerade i FMIS RAÄ nr Typ Antikvarisk bedömning 1) Beskrivning Kila 213:1 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning Kila 39:1 Kalkugn Övrig kulturhistorisk lämning Husgrund Kalkugnsruin, ingrävd i östsluttning med rester av kallmurade väggar av stenar. Kila 60:1 Väghållningssten Fornlämning Väghållningssten, gråsten, 1 m hög. Kila 68:1 Romfartuna 1:1 Romfartuna 208:1 Romfartuna 217:1 Romfartuna 116:1 Romfartuna 145:1 Romfartuna 32:1 Romfartuna 200:1-5 Romfartuna 125:1 Romfartuna 126:1 Romfartuna 124:1 Romfartuna 172:1 Romfartuna 172:2 Område med fossil åkermark Minnessten Bevakningsobjekt Övrig kulturhistorisk lämning Område med fossil åkermark bestående av en välvd bandformig och fem flacka bandformiga åkerytor begränsade av diken. Diffusa antydningar till odlade ytor finns även utanför det markerade området. Minnessten, granit, 1,4 m hög. Boplats Fornlämning Boplats utan synlig anläggning, med okänd utsträckning, dock minst 150x50 m (N-S). Naturföremål/ -bildning med tradition Övrig kulturhistorisk lämning Källa med namn, Käpplinge källa, ca 2 m diam. Järnhaltigt vatten. Igenväxande. Gravfält Fornlämning Gravfält, 80x30 m (N-S), bestående av 6 fornlämningar. 3 högar, 2 runda stensättningar och 1 kvadratisk stensättning. Källa med tradition Fornlämning Hälsokälla. Ett cementrör utgör källans begränsning. Grav uppgift om typ saknas Uppgift om Stensättning eller hög, förstörd och borttagen. Hällristning Fornlämning Fem delobjekt med ett flertal älvkvarnar. Stensättning Fornlämning Orege bundet oval stensättning, storlek 8 x 6 m. Övertorvad, något diffus begränsning. Stensättning Fornlämning Rund stensättning, 5 m diameter. Övertorvad med i ytan enstaka stenar. Fyndplats Husgrund förhistorisk/ medeltida Övrig kulturhistorisk lämning Fornlämning Fyndplats för skafthålsyxa samt sländtrissa. Husgrundsplatå, närmast rektangulär, ca 20x9 m (VNV-ÖSÖ). Terrassering Fornlämning Terrasskant, ca 20 m lång (VNV-ÖSÖ) och intill 1 m hög. Någon yta S om kanten går ej att exakt avgränsa. forts. 28 (51)

Tabell 4.1 forts. Romfartuna 40:1 Romfartuna 46:1 Romfartuna 207:1 Romfartuna 41:1 Romfartuna 322 Romfartuna 229:1 Romfartuna 45:1 Romfartuna 320 Hubbo 59:1 Gravfält Fornlämning Gravfält, ca 50x40 m (Ö-V), bestående av ca 10 fornlämningar vilka utgörs av ca 10 runda stensättningar. Gravfält Fornlämning Gravfält, ca 80x30 m (N-S), bestående av ca 10 fornlämningar vilka utgörs av 3 högar och ca 7 runda stensättningar. Stensträng Fornlämning Stensträng, ca 25 m l (NV-SÖ). Huvudsakligen enradig och enskiktad. Ställvis urplockad. Hög Fornlämning Rest av hög. Delvis fylld med åkersten. Brunn/kallkälla Lägenhetsbebyggelse Fornlämningsl knande lämning Lägenhetsbebyggelse Fornlämningsl knande lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Kallkälla, med cementrör och lock, 0.6 m diam. Torplämning med husgrund, källargrund och källa med trälock. Stensättningsl knande bildning. Torplämning med husgrund, jordkällare och brunn. Stensättningsl knande lämning. Hubbo 168:1 Färdväg Bevakningsobjekt Hålväg? Ej besiktigat i fält. Hubbo 207 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Hubbo 209 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Hubbo 215 Lägenhetsbebyggelse Uppgift om Uppgift om torp. Röjningsröse, 10 x 10 m och 0,8 m h. Röjningsröse, 11 x 5 m och 1,8 m h, delvis övertorvat. 1) Ant kvarisk bedömning enligt vad som anges i FMIS. Denna bedömning kan vara inaktuell p.g.a. den nya kulturmi jölagen. Ledningen passerar enligt det förordade alternativet inom flera områden med utpekade intressen för kulturmiljövården. I området utmed ledningssträckningen finns också ett flertal kända fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar. Trots detta bedöms konsekvenserna för områdets kulturmiljövärden bli små, då ledningen byggs i befintlig ledningsgata, förutsatt att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas. Påverkan under byggskedet Under byggskedet kommer markarbeten att ske vid stolpplatser, dels vid rasering av befintliga stolpar, dels vid byggnation av nya stolpar. I samband med byggnation kommer även terrängkörning förekomma i och i anslutning till ledningsgatan. Erforderliga arbeten kan komma att beröra utpekade kulturmiljöobjekt, men förutsatt att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas bedöms påverkan bli liten. Skadeförebyggande åtgärder En grundläggande skadeförebyggande åtgärd i det förordade alternativet är det faktum att ledningen byggs i befintlig ledningsgata där den ersätter befintlig 70 kv ledning, på huvuddelen av sträckningen mellan två befintliga 220 kv ledningar. För att undvika påverkan och skador på utpekade kulturmiljöobjekt kommer arkeologisk utredning/ inventering att genomföras inför byggnation av ledningen. Vattenfall kommer att samråda med Länsstyrelsen avseende omfattningen av sådan utredning. Vattenfall kommer även att samråda med Länsstyrelsen avseende stolpplaceringar för att säkerställa att kulturmiljöobjekt skyddas. Om det framkommer att ytterligare åtgärder krävs, såsom schaktövervakning eller utgrävning av specifika 29 (51)

lämningar, kommer Vattenfall att vidta erforderliga åtgärder. Kända lämningar i ledningsgatan och dess närhet bör också märkas ut i fält inför byggnation för att minimera risken för att skador uppstår. Om det vid arbetets genomförande påträffas lämning som kan antas vara en fornlämning ska den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till Länsstyrelsen enligt 2 kap 10 kulturmiljölagen. 4.4.2 Alternativ 2 I anslutning till ledningens korsning över Lillån (vid kommungränsen mellan Sala och Västerås) berörs ett område med välhävdad betesmark utmed vattendraget (bilaga 2, ÄoB 5). Området ingår i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering, objekt nr 1BC-B00, Brömsebo. Väster om Tillberga tangerar ledningen norra delen av området Näs Alvesta (bilaga 2, KMV 4) som tas upp i Västerås kommuns kulturminnesvårdsprogram. I området finns fornlämningar från brons- och järnålder, Alvesta by med bebyggelse huvudsakligen från 1800-talet, samt Näs herrgård från 1700- talet. I området utmed ledningssträckningen finns ett flertal kända fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar. I tabell 4.2 nedan redovisas de lämningar inom 100 meter från ledningens centrumlinje som finns registrerade i Riksantikvarieämbetets register FMIS. Tabell 4.2: Lämningar registrerade i FMIS RAÄ nr Typ Antikvarisk bedömning 1) Beskrivning Sala stad 96:1 Torplämning Övrig kulturhistorisk lämning Sala socken 66:2 Sala socken 66:1 Romfartuna 219:1 Romfartuna 386 Fångstanläggning övrig Sammanförda lämningar Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Bebyggelselämning bestående av raserade grundrester övervuxna med kraftig markvegetation och enstaka lövträd. Rävfälla av störar och klenvirke. Förmultnande och delvis raserad. Bebyggelselämningar, en smedjeruin och en husgrund med spisröse av tegel. By-/gårdstomt Fornlämning Bebyggelselämningar bestående av 1 husgrund med spismursröse och stor källare samt 2 brunnar. Kolbotten liggmila Övrig kulturhistorisk lämning Kolbotten, rektangulär, 9x6 m och ca 0.2 m h. Kraftig vall i kanten. Hubbo 25:1 Hög Fornlämning Hög, 10 m diam och 1 m h. Enstaka stenar synliga i ytan. Hubbo 25:2 Kolningsgrop Bevakningsobjekt Hubbo 85:1 Färdväg, hålväg Fornlämning Hålväg, ca 45 m l (NV-SÖ), 1-1.5 m br Hubbo 19:1 Hög Fornlämning Hög? rest av, 10x5 m och 1,7 m h. I ytan talrika rundade stenar. Högen? är belägen i den nuvarande grustagskanten, vilken på flera ställen ser fornlämningsliknande ut. Hubbo 151:1 Färdväg, hålväg Bevakningsobjekt Hålväg? ca 140 m l (Ö-V), 0.5-1 m br Hubbo 168:1 Färdväg Bevakningsobjekt Hålväg? Ej besiktigat i fält. Hubbo 207 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Röjningsröse, 10 x 10 m och 0,8 m h. Hubbo 209 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Hubbo 215 Lägenhetsbebyggelse Uppgift om Uppgift om torp. Röjningsröse, 11 x 5 m och 1,8 m h, delvis övertorvat. 1) Antikvarisk bedömning enligt vad som anges i FMIS. Denna bedömning kan vara inaktuell p.g.a. den nya kulturmiljölagen. 30 (51)

Ett antal kända lämningar finns utmed sträckningen men stolpplacering kan anpassas för att undvika skador på dessa. Sammantaget bedöms konsekvenserna för kulturmiljövärden bli obetydliga, förutsatt att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas. Påverkan under byggskedet Under byggskedet kommer markarbeten att ske vid stolpplatser vid anläggande av fundament. I samband med byggnation kommer även terrängkörning förekomma i och i anslutning till ledningsgatan. Arbeten kan komma att beröra utpekade kulturmiljöobjekt, men förutsatt att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas bedöms påverkan bli obetydlig. Skadeförebyggande åtgärder För att undvika påverkan och skador på utpekade kulturmiljöobjekt kommer arkeologisk utredning/ inventering att genomföras inför byggnation av ledningen. Vattenfall kommer att samråda med Länsstyrelsen avseende omfattningen av sådan utredning. Vattenfall kommer även att samråda med Länsstyrelsen avseende stolpplaceringar för att säkerställa att kulturmiljöobjekt skyddas. Om det framkommer att ytterligare åtgärder krävs, såsom schaktövervakning eller utgrävning av specifika lämningar, kommer Vattenfall att vidta erforderliga åtgärder. Kända lämningar i ledningsgatan och dess närhet bör också märkas ut i fält inför avverkning och byggnation för att minimera risken för att skador uppstår. Om det vid arbetets genomförande påträffas lämning som kan antas vara en fornlämning ska den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till Länsstyrelsen enligt 2 kap 10 kulturmiljölagen. 4.5 Naturmiljö, flora och fauna Området mellan Sala och Finnslätten är sedan länge kulturpåverkat och karaktäriseras av öppna odlings- och betesmarker, genombrutet av skogspartier bestående huvudsakligen av barrskog med visst inslag av lövträd. Området genomkorsas av flera mindre vattendrag. Sträckningen enligt alternativ 1 berör till en större del de öppna markerna medan sträckningen enligt alternativ 2 till en större del berör skogsmark. 4.5.1 Alternativ 1 (huvudalternativ) Vid Ulricelund sydväst om Sala passerar ledningen genom den södra delen av ett område (bilaga 2, BVO 1, ÄoB 1) som tas upp i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Området benämns i programmet Ulricelund 81-28 och beskrivs som kommunens enda beteshage med någon större mängd ädellövträd, relativt välhävdad med örtrika öppna partier. Objektet ingår också i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering, nr 154-380. Norr om Trefoten, i området mellan Västeråsleden och väg 70, passerar ledningen genom ett område med betesmark, objekt nr 952-800 i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering (bilaga 2, ÄoB 2). Väster om väg 70 passerar ledningen strax norr om ytterligare ett objekt (nr C93-100) från denna inventering (bilaga 2, ÄoB 3). Detta objekt är dock registrerat som ej aktuellt på grund av igenväxning. Norr om Lånsta passerar ledningen i den västra delen av ytterligare ett område med betesmark (bilaga 2, BVO 2, ÄoB 4) som tas upp i länsstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Området som benämns Norsberg 81-34 omfattar varierande beteshagar, där de öppna partierna i kraftledningsgatan beskrivs som några av de mest värdefulla inom objektet. Objektet ingår också i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering, nr 047-080D. 31 (51)

Ledningen berör fem objekt som ingår i länsstyrelsens Naturvårdsplan för Västmanlands län från 2015: Vid Tullsta korsar ledningen Lillån (bilaga 2, NV 1), ett meandrande vattendrag som sträcker sig genom odlingslandskapet. Benämning i naturvårdsplanen Sa:53, naturvärdesklass 3 (högt naturvärde). Vid Grällsta korsar ledningen Storängsbäcken (bilaga 2, NV 2), meandrande vattendrag i odlingslandskapet. Benämning i naturvårdsplanen Sa:76, naturvärdesklass 3 (högt naturvärde). Lånstaåsen (bilaga 2, NV 3) korsas av ledningsstråket mellan Lånsta och Gubbvad. På åsen finns sandmiljöer (efter täktverksamhet), lokal för mosippa och sandlevande insekter bl.a. bibagge och vildbin. Benämning i naturvårdsplanen Sa:75, naturvärdesklass 1 (högsta naturvärde). Figur 4.5: Befintliga ledningar passerar tidigare täktmiljö vid Lånstaåsen. 70 kv ledning ÄL76 S4 mellan Svenska Kraftnäts 220 kv ledningar Käpplinge källa (bilaga 2, NV 4) korsas av ledningsstråket vid Käpplinge i norra delen av Västerås kommun. Benämning i naturvårdsplanen Vä:11, naturvärdesklass 2 (mycket högt naturvärde). I området från Hallsta, via Romfartuna, till Kvarnbro sträcker sig ledningsstråket parallellt med den kraftigt meandrande Åbylundsbäcken (bilaga 2, NV 5). I området finns Sösta källa och Romfarskälla. Benämning i naturvårdsplanen Vä:12, naturvärdesklass 3 (högt naturvärde). Uppgifter om artobservationer avseende rödlistade, Natura 2000- och fridlysta arter i området utmed ledningssträckningen har inhämtats från Artportalen och Observationsdatabasen vid SLU. Materialet innehåller uppgifter som kan omfattas av sekretess och redovisas därför i en särskild bilaga (bilaga 6). Observationerna i området avser ett flertal fågelarter (med häckningsförutsättningar i området), ett fåtal arter av kärlväxter och lavar samt en fjärilsart. Då ledningen byggs i befintlig ledningsgata kommer livsbetingelserna för djur och växter endast påverkas lokalt vid nya stolpplatser. Vissa arter, t ex mosippa (Pulsatilla vernalis) gynnas av att ledningsgatan hålls trädfri. Då ledningen enligt det förordade alternativet utnyttjar del av befintlig ledningsgata kommer ingen nyavverkning av skog behöva utföras för ledningsgatan, med undantag för eventuella kantträd. Kantträd är träd i sidoområdena utanför den kalavverkade skogsgatan, som riskerar att falla över 32 (51)

ledningen och skada denna. Naturmiljön i ledningsgatan är således redan anpassad till de förhållanden som råder i ledningsgatan, till följd av återkommande röjning av högväxande vegetation. Någon bestående negativ påverkan förväntas inte på de betesmarker som berörs och som tas upp ovan (BVO 1-2, ÄoB 1-4). En bibehållen ledningsgata kan genom återkommande röjning snarare förväntas bidra till att dessa områden behålls öppna och gynnar den biologiska mångfalden. Ledningen bedöms inte medföra någon negativ påverkan på de vattendrag och källor som berörs (bland annat NV1, 2 och 4 som nämns ovan) om föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas. Berörda vattendrag omfattas av strandskydd. Planerad ledningsbyggnation kan komma att kräva dispens från strandskyddet. Ansökan om dispens från strandskyddet kommer i så fall att göras hos berörda kommuner. Bestående negativ påverkan på naturvärdena vid Lånstaåsen (NV 3) bedöms kunna undvikas om föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas. En luftledning utgör en viss risk för att fåglar förolyckas genom kollision med ledningens fas- eller topplinor. Någon information om särskilt känsliga fågelhabitat i närområdet utmed ledningen har inte framkommit under arbetet med samråd och MKB för ledningen men registrerade artobservationer ger vid handen att ett flertal fågelarter, vissa rödlistade, häckar i området utmed ledningssträckningen. Ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser för bevarandestatus eller lokala populationers livskraft för någon fågelart om föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas. Sammantaget bedöms en ombyggnation av ledningen i befintlig sträckning medföra små eller obetydliga konsekvenser för naturmiljön. Påverkan under byggskedet Passager av vattendrag med arbetsmaskiner och materialtransporter vid byggnation samt vid underhåll av skogsgata och ledning kan lokalt medföra erosionsskador, grumling samt skador på bottenflora och fauna om passager inte sker med försiktighet, se förslag till skadeförebyggande åtgärder nedan. Byggande av överfarter genom nedläggning av trumma kan medföra vandringshinder för vandrande fisk i fiskförande vattendrag. Under byggskedet finns risk för mark- och vegetationsskador till följd av terrängkörning med arbetsmaskiner och vid uttransport av material till stolpplatser. Vägnätet i området är väl utbyggt och transporter bedöms i huvudsak kunna ske på befintliga vägar och i ledningsgatan. Till vissa stolpplatser kan tyngre transporter kräva att tillfälliga byggvägar anläggs. Vid anläggande av stolpfundament och eventuella stagförankringar kommer schaktarbeten krävas vid varje stolpplats. Omfattningen av schakten kommer att variera beroende på markförhållanden på olika platser utmed ledningen. Val av fundamenttyp prefabricerade stål- eller betongfundament alternativt platsgjutna betongfundament, kommer också att vara beroende av markförhållanden vid respektive stolpplats. Stagförankringar utförs med bergöglor där berggrunden går i dagen, annars med nedgrävda betongsyllar. Artobservationer i området utmed ledningen indikerar häckning av flera fågelarter. Risk finns för störning vid byggarbeten under häckningsperioden. Skadeförebyggande åtgärder Vid detaljprojektering (stolpplacering) och planering av transporter ska hänsyn tas till ovan utpekade naturvärdesobjekt och artobservationer i bilaga 6. Vid Lånstaåsen (NV 3) bör ytterligare studier av området genomföras innan stolpplatser och transportvägar väljs, för att undvika påverkan på bestånd av mosippa och livsmiljöer för sandlevande insekter. 33 (51)

Där ledningen passerar över och intill vattendrag bör buskar och annan lågväxande strandnära vegetation behållas i skogsgatan så långt det är möjligt för att bevara den fuktiga miljön utan att äventyra säkerheten för ledningen. I närområdet kring källor ska avverkning, körning och grävning undvikas. Vid stolpplacering ska största möjliga avstånd till vattendrag och källor eftersträvas. Passage över vattendrag med maskiner och materialtransporter kommer att undvikas så långt det är möjligt. I första hand kommer befintliga tillfartsvägar och ledningsgatan att utnyttjas för transporter. Längs med en stor del av sträckningen finns befintliga vägar att tillgå för tillfart till ledningsgatan. I den mån vattendrag behöver passeras utanför befintlig väg kommer passage att ske på sådant sätt att grumling minimeras samt att inga permanenta vandringshinder uppstår i fiskförande vattendrag. Exempel på en metod att på ett skonsamt sätt passera mindre vattendrag med arbetsmaskiner är användande av stockmattor eller tillfällig kavelbro med trumma. Vid platser där häckande fåglar indikerats enligt artobservationer (se bilaga 6) bör särskild hänsyn iakttas i samband med byggnation under fåglarnas häckningsperiod. 4.5.2 Alternativ 2 Ledningssträckningen berör flera mindre områden med sumpskogar. Öster om Kila korsas en kärrskog (bilaga 2, SS 1). Väster om Kumla kyrkby sträcker sig ledningen väster om ett område med lövdominerad fuktskog (SS 2) och vid Kivstabäcken ett skogligt naturvärde (SNV 1) som utgörs av barrsumpskog söder om bäcken. Väster om Lånsta passerar ledningen öster om en lövdominerad fuktskog (SS 3) och genom ett område med grandominerad fuktskog (SS 4). Söder om kommungränsen passerar ledningen genom ett område med kärrskog (SS 5). Något längre söderut berör ledningen en nyckelbiotop (NB 1, SS 6) som består av alsumpskog med stillastående vatten och rikligt med död ved och lågor (Skogsstyrelsens objektnr N 673-1994). Avverkning för den nya skogsgatan innebär en viss habitatsförlust för de djur och växter som är beroende av de betingelser som sumpskogen erbjuder. I anslutning till ledningens korsning över Lillån (vid kommungränsen mellan Sala och Västerås) berörs ett område med välhävdad betesmark utmed vattendraget (bilaga 2, ÄoB 5). Området ingår i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering, objekt nr 1BC-B00, Brömsebo. Ett större område utmed Lillån tas upp i länsstyrelsens naturvårdsplan (NV 6). Värden som beskrivs i naturvårdsplanen är det meandrande vattendraget med välutvecklat meanderlopp samt intressant fuktängsvegetation längs ån. Benämning i naturvårdsplanen Sa:84, naturvärdesklass 3 (högt naturvärde). Området kring Lillån tas även upp i våtmarksinventeringen (VMI 1). Området är känsligt för körskador i samband med ledningsbyggnation, men konsekvenserna bedöms bli små om föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas. Öster om Hallsta sträcker sig ledningen genom ytterligare område som tas upp i länsstyrelsens naturvårdsplan. Härsvedet (NV 7) är växtlokal för den hotade (rödlisteklass VU) och fridlysta svampen bombmurkla. Benämning i naturvårdsplanen Sa:87, naturvärdesklass 2 (mycket högt naturvärde). Bombmurklan är beroende av gran för sin överlevnad och avverkning för ledningens skogsgata skulle decimera den utpekade växtlokalen. Detta skulle kräva dispens från artskyddsförordningens fridlysningsbestämmelser. 34 (51)

Figur 4.6: Bombmurkla, Sarcosoma globosum Något längre söderut tangerar ledningsgatan Brånsta, Tösta och Gunsta grustag (NV 8). Enligt naturvårdsplanen finns i området sandlevande insekter som bibagge och vildbin samt häckande backsvala. Benämning i naturvårdsplanen Vä:15, naturvärdesklass 2 (mycket högt naturvärde). Ledningen bedöms inte påverka områdets värden negativt. Uppgifter om artobservationer avseende rödlistade, Natura 2000- och fridlysta arter i området utmed ledningssträckningen har inhämtats från Artportalen och Observationsdatabasen vid SLU. Materialet innehåller uppgifter som kan omfattas av sekretess och redovisas därför i en särskild bilaga (bilaga 6). Observationerna i området avser ett flertal fågelarter (med häckningsförutsättningar i området), ett fåtal arter av storsvampar samt enstaka arter av kärlväxter och mossor. Av de arter som redovisas i bilaga 6 bedöms en ledningssträckning enligt detta alternativ främst utgöra ett hot mot den rödlistade bombmurklan. En luftledning utgör en viss risk för att fåglar förolyckas genom kollision med ledningens fas- eller topplinor. Någon information om särskilt känsliga fågelhabitat i närområdet utmed ledningen har inte framkommit under arbetet med samråd och MKB för ledningen men registrerade artobservationer ger vid handen att ett flertal fågelarter, vissa rödlistade, häckar i området utmed ledningssträckningen. Ledningen bedöms inte medföra några konsekvenser för bevarandestatus eller lokala populationers livskraft för någon fågelart om föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtas. Ledningsgatan enligt alternativ 2 sträcker sig till stor del genom skogsmark vilket innebär att en relativt stor mängd skog kommer att avverkas inför byggande av ledningen. Skogsgatan kommer att hållas öppen genom återkommande röjningar. När skog avverkas för att ge plats åt nya ledningar förändras livsbetingelserna lokalt för djur och växter. Vissa tidigare etablerade arter försvinner och nya arter tillkommer. I en i övrigt sluten skogsmark kan en ledningsgata utgöra en reträttmöjlighet för ljuskrävande arter som har sin naturliga hemvist i ängs- och hagmarker eller skogsgläntor och -bryn. Även störningståliga, hävdgynnade arter som tidigare var vanliga i odlingslandskapet kan finna en lämplig livsmiljö i skogsgatan till följd av den återkommande röjningen. Ledningen korsar ett antal vattendrag vilka omfattas av strandskydd. Planerad ledningsbyggnation kan komma att kräva dispens från strandskyddet. Ansökan om dispens från strandskyddet kommer i så fall att göras hos berörda kommuner. 35 (51)

Sammantaget bedöms en ledningsbyggnation i sträckning enligt alternativ 2 medföra måttliga konsekvenser för naturmiljön. Påverkan under byggskedet Passager av vattendrag med arbetsmaskiner och materialtransporter vid byggnation samt vid underhåll av skogsgata och ledning kan lokalt medföra erosionsskador, grumling samt skador på bottenflora och fauna om passager inte sker med försiktighet, se förslag till skadeförebyggande åtgärder nedan. Byggande av överfarter genom nedläggning av trumma kan medföra vandringshinder för vandrande fisk i fiskförande vattendrag. Under byggskedet finns risk för mark- och vegetationsskador till följd av terrängkörning med arbetsmaskiner och vid uttransport av material till stolpplatser. Detta gäller i synnerhet fuktiga markområden. Vägnätet i området är väl utbyggt och transporter bedöms i huvudsak kunna ske på befintliga vägar och i ledningsgatan. Till vissa stolpplatser kan tyngre transporter kräva att tillfälliga byggvägar anläggs. Vid anläggande av stolpfundament och eventuella stagförankringar kommer schaktarbeten krävas vid varje stolpplats. Omfattningen av schakten kommer att variera beroende på markförhållanden på olika platser utmed ledningen. Val av fundamenttyp prefabricerade stål- eller betongfundament alternativt platsgjutna betongfundament, kommer också att vara beroende av markförhållanden vid respektive stolpplats. Stagförankringar utförs med bergöglor där berggrunden går i dagen, annars med nedgrävda betongsyllar. Artobservationer i området utmed ledningen indikerar häckning av flera fågelarter. Risk finns för störning vid byggarbeten under häckningsperioden. Skadeförebyggande åtgärder Vid projektering (stolpplacering) och planering av transporter ska hänsyn tas till ovan utpekade naturvärdesobjekt och artobservationer i bilaga 6. Vid den utpekade växtlokalen för bombmurkla (NV 7) bör ytterligare studier av området genomföras innan stolpplatser och transportvägar väljs, för att undersöka möjligheterna att undvika eller minimera påverkan på den fridlysta bombmurklan. Där ledningen passerar över och intill vattendrag bör buskar och annan lågväxande strandnära vegetation behållas i skogsgatan så långt det är möjligt för att bevara den fuktiga miljön utan att äventyra säkerheten för ledningen. Vid stolpplacering ska största möjliga avstånd till vattendrag eftersträvas. Passage över vattendrag med maskiner och materialtransporter kommer att undvikas så långt det är möjligt. I första hand kommer befintliga tillfartsvägar och ledningsgatan att utnyttjas för transporter. Längs med en stor del av sträckningen finns befintliga vägar att tillgå för tillfart till ledningsgatan. I den mån vattendrag behöver passeras utanför befintlig väg kommer passage att ske på sådant sätt att grumling minimeras samt att inga permanenta vandringshinder uppstår i fiskförande vattendrag. Exempel på en metod att på ett skonsamt sätt passera mindre vattendrag med arbetsmaskiner är användande av stockmattor eller tillfällig kavelbro med trumma. Vid platser där häckande fåglar indikerats enligt artobservationer (se bilaga 6) bör särskild hänsyn iakttas i samband med byggnation under fåglarnas häckningsperiod. 36 (51)

4.6 Friluftsliv 4.6.1 Alternativ 1 (huvudalternativ) Vid Ängshöjden-Hammarhagen i Sala sträcker sig ledningen genom ett område (bilaga 2, FoL 1) som i länsstyrelsens Naturvårdsplan för Västmanlands län beskrivs som närströvområde för Sala tätort (benämning i planen Sa:o). Mellan Lycksta och Finnslätten passerar ledningsstråket genom ett område (bilaga 2, FoL 2) som i naturvårdsplanen beskrivs som närströvområde för Västerås tätort (benämning i planen Vä:f). Ledningen passerar ett antal mindre vattendrag utmed sträckningen som omfattas av strandskydd. Strandskyddet syftar bland annat till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv. Planerad ledningsbyggnation bedöms inte inskränka allmänhetens tillgång till strandområden men kan komma att kräva dispens från strandskyddet med avseende på förändring av naturmiljön. Ansökan om dispens från strandskyddet kommer i så fall att göras hos berörda kommuner. Kraftledningens påverkan på friluftslivets intressen består av att den kan upplevas som ett visuellt störande inslag för de som utnyttjar skog och mark för friluftsändamål. Utöver detta bedöms ledningen inte utgöra något hinder för friluftsliv och rekreation. Sammantaget bedöms konsekvenserna för friluftslivet i området bli obetydliga, framför allt mot bakgrund av att ledningen ersätter en befintlig ledning i samma sträckning. Påverkan under byggskedet Under byggskedet kan buller från arbetsmaskiner och transportfordon tillfälligt medföra vissa störningar för det lokala friluftslivet. Lokalt kan också framkomligheten i naturområden vara begränsad. Störningarna är övergående och tidsbegränsade och konsekvenserna bedöms sammantaget som små. Skadeförebyggande åtgärder Stigar och leder ska vara fortsatt framkomliga efter ledningens uppförande och så långt som möjligt hållas framkomliga även under byggskedet. 4.6.2 Alternativ 2 I området mellan Norr Kivsta och Sör Kivsta i Sala sträcker sig ledningen genom ett område (bilaga 2, FoL 1) som i länsstyrelsens Naturvårdsplan för Västmanlands län beskrivs som närströvområde för Sala tätort (benämning i planen Sa:o). Väster om Hökåsen och vidare mot Finnslätten passerar ledningsstråket genom ett område (bilaga 2, FoL 2) som i naturvårdsplanen beskrivs som närströvområde för Västerås tätort (benämning i planen Vä:f). Ledningen passerar ett antal mindre vattendrag utmed sträckningen som omfattas av strandskydd. Strandskyddet syftar bland annat till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv. Planerad ledningsbyggnation bedöms inte inskränka allmänhetens tillgång till strandområden men kan komma att kräva dispens från strandskyddet med avseende på förändring av naturmiljön. Ansökan om dispens från strandskyddet kommer i så fall att göras hos berörda kommuner. Kraftledningens påverkan på friluftslivets intressen består av att den kan upplevas som ett visuellt störande inslag för de som utnyttjar skog och mark för friluftsändamål. Detta kan upplevas mer påtagligt i alternativ 2, då ledningen tar ny mark i anspråk och medför en ny skogsgata. Utöver detta bedöms ledningen inte utgöra något hinder för friluftsliv och rekreation. Sammantaget bedöms konsekvenserna för friluftslivet i området bli små. 37 (51)

Påverkan under byggskedet Under byggskedet kan buller från arbetsmaskiner och transportfordon tillfälligt medföra vissa störningar för det lokala friluftslivet. Lokalt kan också framkomligheten i naturområden vara begränsad. Störningarna är övergående och tidsbegränsade och konsekvenserna bedöms sammantaget som små. Skadeförebyggande åtgärder Stigar och leder ska vara fortsatt framkomliga efter ledningens uppförande och så långt som möjligt hållas framkomliga även under byggskedet. 4.7 Infrastruktur 4.7.1 Alternativ 1 (huvudalternativ) Ledningen korsar ett stort antal allmänna och enskilda vägar, vilket framgår av karta i bilaga 2. Större allmänna vägar (riksvägar och länsvägar) som korsas förtecknas från Sala mot Finnslätten i tabell 4.3 nedan. Tabell 4.3: Riksvägar och länsvägar som korsas av planerad ledningssträckning Vägnr R ksväg 56 Länsväg 800 R ksväg 70 Länsväg 737 Länsväg 735 Länsväg 731 Länsväg 673 Länsväg 678 Länsväg 677 Länsväg 672 Länsväg 674 Länsväg 671 R ksväg 56 Anmärkning Riksintresse Riksintresse Vid Sala korsas järnvägen Sala-Eskilstuna-Oxelösund som är klassad som riksintresse. Ledningen byggs parallellt med två av Svenska Kraftnäts 220 kv stamnätsledningar på sträckan mellan Tullsta och Finnslätten. Mellan Sala och Tullsta byggs ledningen parallellt med Vattenfalls 70 kv regionnätsledning ÄL3 S9, vilken planeras att avvecklas efter att den nya ledningen Sala- Finnslätten tagits i drift. Närmast Finnslätten byggs ledningen parallellt med Vattenfalls 130 kv regionnätsledningar YL21 och YL9. Ytterligare kraftledningar på lägre spänningsnivåer samt teleledningar finns i området utmed sträckningen. Ledningen bedöms i driftskedet inte medföra några negativa konsekvenser för infrastrukturanläggningar i området. Påverkan under byggskedet Under byggskedet kommer något ökad trafik förekomma till följd av transporter som kommer att krävas för att utföra planerade arbeten. 38 (51)

Skadeförebyggande åtgärder Vid korsningar och parallellgång med vägar, järnvägar och ledningar tillämpas gällande säkerhetsföreskrifter. I samband med detaljprojektering av ledningen och i god tid innan byggnation påbörjas kommer ledningsägaren att kontakta berörda väghållare och ledningsägare för anmälan om planerad ledningsbyggnation och eventuellt tecknande av korsningsavtal. 4.7.2 Alternativ 2 Ledningen korsar ett stort antal allmänna och enskilda vägar, vilket framgår av karta i bilaga 2. Större allmänna vägar (riksvägar och länsvägar) som korsas förtecknas från Sala mot Finnslätten i tabell 4.4. Tabell 4.4: Riksvägar och länsvägar som korsas av planerad ledningssträckning Vägnr R ksväg 56 R ksväg 56/70 Länsväg 734 Länsväg 732 Länsväg 726 Länsväg 723 Länsväg 712 Länsväg 707 R ksväg 56 R ksväg 56 Anmärkning Riksintresse Riksintresse Riksintresse Riksintresse Vid Sala följer ledningen inledningsvis järnvägen Sala-Eskilstuna-Oxelösund och riksväg 56, vilka sedan korsas. Båda dessa är klassade som riksintressen. Väster om Hökåsen och in till Finnslätten byggs ledningen parallellt med två av Svenska Kraftnäts 220 kv stamnätsledningar. Närmast Finnslätten byggs ledningen parallellt med Vattenfalls 130 kv regionnätsledningar YL21 och YL9. Ytterligare kraftledningar på lägre spänningsnivåer samt teleledningar finns i området utmed ledningen. Ledningen bedöms i driftskedet inte medföra några negativa konsekvenser för infrastrukturanläggningar i området. Påverkan under byggskedet Under byggskedet kommer något ökad trafik förekomma till följd av transporter som kommer att krävas för att utföra planerade arbeten. Skadeförebyggande åtgärder Vid korsningar och parallellgång med vägar, järnvägar och ledningar tillämpas gällande säkerhetsföreskrifter. I samband med detaljprojektering av ledningen och i god tid innan byggnation påbörjas kommer ledningsägaren att kontakta berörda väghållare och ledningsägare för anmälan om planerad ledningsbyggnation och eventuellt tecknande av korsningsavtal. 4.8 Boendemiljö 4.8.1 Alternativ 1 (huvudalternativ) Ledningen passerar i närheten av samlad bostadsbebyggelse vid Ängshagen och Ängshöjden i södra delen av Sala samt vid Lycksta norr om Västerås. Därutöver passerar ledningen spridd bostadsbebyggelse på flera platser på landsbygden utmed sträckningen. Förekomsten av bebyggelse utmed 39 (51)

ca 100 meter norr om ledningens planerade centrumlinje på fastigheten Bråstaborg 1:1. Kungsängsgymnasiet i Sala är beläget ca 100 m norr om centrumlinjen på fastigheten Verdandi 20. Ledningens påverkan på närboende under driftskedet utgörs av ledningens estetiska påverkan på närmiljön. Ledningen sträcker sig till stor del genom öppna markområden och kommer därigenom vara väl synlig för många boende i närområdet. Då ledningen ersätter en befintlig ledning (på sträckan Sala-Tullsta två befintliga ledningar) som raseras och på huvuddelen av sträckningen (Tullsta- Finnslätten) samordnas med andra ledningar i ett gemensamt stråk bedöms konsekvenserna för boendemiljön ändå bli små. Frågan om elektriska och magnetiska fält behandlas i avsnitt 5 nedan. Påverkan under byggskedet Under byggskedet kan buller från arbetsmaskiner och transportfordon tillfälligt medföra vissa störningar för närboende. Störningarna är övergående och tidsbegränsade och konsekvenserna bedöms sammantaget som små. Skadeförebyggande åtgärder Information till boende i närområdet inför och i samband med byggnation av ledningen är en viktig åtgärd för att undvika konflikter under byggskedet. Bullrande arbeten under anläggningstiden ska endast utföras dagtid. Riktlinjer i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) ska följas. 4.8.2 Alternativ 2 Ledningen passerar spridd bostadsbebyggelse på landsbygden utmed sträckningen men undviker i hög grad närhet till bostäder. Förekomsten av bebyggelse utmed ledningssträckningen har inventerats med hjälp av lantmäteriets digitala fastighetskarta i vektorformat. Fastighetskartan skiljer mellan bostadshus och andra byggnader (ekonomibyggnader etc.). Kompletterande studier har genomförts i fält. Närmaste bostadshus ligger ca 140 meter från ledningens centrumlinje. Förekomst av förskolor och skolor i närområdet utmed ledningssträckningen har undersökts med hjälp av allmänt kartmaterial. Kungsängsskolan och Ängshagenskolan i Sala är belägna ca 270 meter nordväst respektive väster om ledningens planerade centrumlinje. Ledningens påverkan på närboende under driftskedet utgörs av ledningens estetiska påverkan på närmiljön. Ledningen sträcker sig till stor del genom skogsmark och blir då mindre exponerad, men vid passager över öppna markområden kommer den vara väl synlig för boende i närområdet. Ledningen bedöms sammantaget medföra små konsekvenser för boendemiljön i området. Frågan om elektriska och magnetiska fält behandlas i avsnitt 5 nedan. Påverkan under byggskedet Under byggskedet kan buller från arbetsmaskiner och transportfordon tillfälligt medföra vissa störningar för närboende. Störningarna är övergående och tidsbegränsade och konsekvenserna bedöms sammantaget som små. Skadeförebyggande åtgärder Information till boende i närområdet inför och i samband med byggnation av ledningen är en viktig åtgärd för att undvika konflikter under byggskedet. Bullrande arbeten under anläggningstiden ska endast utföras dagtid. Riktlinjer i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) ska följas. 41 (51)

5 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation, d.v.s. belastningen på ledningen. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på fasledarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält, d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter; Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. 5.1 Magnetfält från aktuell ledning För området utmed aktuell ledning har magnetisk fältstyrka beräknats för driftspänningen 77 kv (som ledningen kommer att drivas med tills vidare) samt för driftspänningen 138 kv (som blir fallet efter en eventuell framtida spänningshöjning). Beräkningarna har utförts för förväntad årsmedelströmlast på den planerade ledningen samt årsmedelströmlast för de båda parallellgående 220 kv ledningarna enligt uppgift från Svenska Kraftnät. Resultaten från beräkningarna redovisas i bilaga 5. 42 (51)

5.1.1 Alternativ 1 Närmaste bostadshus på sträckan Sala-Tullsta är belägna ca 30 meter från ledningens planerade centrumlinje. Närmaste förskola/skola på sträckan Sala-Tullsta är belägen ca 60 meter från ledningens planerade centrumlinje. Beräknade magnetfält för delsträckan Sala-Tullsta redovisas i bilaga 5, avsnitt 2.1. Beräkningarna visar att fältstyrkan utmed ledningen på delsträckan Sala-Tullsta kommer att vara i princip lika eller lägre i närområdet efter ombyggnation av ÄL76 S4 och rasering av den parallellgående ÄL3 S9. Efter spänningshöjning till 138 kv blir fältet ytterligare lägre. Detta kan exemplifieras med nedanstående utdrag ur beräkningsresultaten (tabell 5.1) som visar magnetfält 40 och 20 meter norr respektive söder om centrumlinjen för ÄL76 S4 före och efter ombyggnation och spänningshöjning. Tabell 5.1: Utdrag ur magnetfältsberäkningar för sträckan Sala-Tullsta Avstånd från centrumlinje ÄL76 S4 efter ombyggnation [m] Beräknad flödestäthet [µt], befintligt utförande Beräknad flödestäthet [µt] vid 77 kv Beräknad flödestäthet [µt] vid 138 kv -40 (norr) 0,25 0,07 0,03-20 (norr) 1,15 0,20 0,09 0 0,68 0,54 0,24 20 (söder) 0,20 0,22 0,10 40 (söder) 0,07 0,08 0,03 På sträckan Tullsta-Finnslätten är närmaste bostadshus beläget 35 meter från ledningens centrumlinje. Någon närliggande förskola/skola har inte noterats på denna delsträcka. Beräknade magnetfält för delsträckan Tullsta-Finnslätten redovisas i bilaga 5, avsnitt 2.2. Beträffande beräknade magnetfält för delsträckan Tullsta-Finnslätten kan konstateras att 130 kv ledningens bidrag till det sammanlagda fältet är mycket litet i relation till de parallellgående 220 kv ledningarna. Nära ledningens centrumlinje kan en ökning av det sammanlagda fältet noteras, men med ökande avstånd ut i sidled minskar påverkan på det sammanlagda fältet. På de avstånd som närliggande bostadshus återfinns är påverkan nära nog försumbar. På samma sätt kan vi också konstatera att fältstyrkan ett kort stycke ut från ledningens centrumlinje kommer att vara i stort sett oförändrad efter ombyggnation jämfört med nuvarande ledningsutförande. Se utdrag ur beräkningsresultaten i tabell 5.2 nedan. Tabell 5.2: Utdrag ur magnetfältsberäkningar för sträckan Tullsta-Finnslätten Avstånd från centrumlinje ÄL76 S4 [m] Resulterande flödestäthet [µt], befintligt utförande Resulterande flödestäthet [µt] efter ombyggnation, 77 kv Resulterande flödestäthet [µt] efter ombyggnation, 138 kv Resulterande flödestäthet [µt] utan ÄL76 S4 (endast 220 kv ledningarna) -50 (väster) 0,98 0,96 0,96 0,95-30 (väster) 3,71 3,76 3,73 3,72 0 1,42 1,97 1,62 1,63 30 (öster) 3,76 3,72 3,74 3,79 50 (öster) 1,21 1,18 1,20 1,20 Vid Gubbvad intill Lånstaåsen (på sträckan mellan Finnslätten och Tullsta) delar sig ledningsstråket så att den västra av Svenska Kraftnäts 220 kv ledningar och ÄL76 S4 passerar i parallellgång väster om bebyggelsen på fastigheterna Stuntebo 1:2 och 1:3, medan den östra 220 kv ledningen vinklar ut och passerar öster om samma bebyggelse. Det ökade avståndet mellan ledningarna innebär att 43 (51)

magnetfältets utbredning blir annorlunda vid denna passage. En särskild beräkningsserie har därför genomförts för denna passage (bilaga 5, avsnitt 2.4). Även här kan vi konstatera att 130 kv ledningens påverkan på det sammanlagda fältet är mycket liten och att fältstyrkan en kort sträcka ut från centrumlinjen kommer att vara i stort sett oförändrad efter ombyggnation (tabell 5.3). Tabell 5.3: Utdrag ur magnetfältsberäkningar för passagen vid Gubbvad Avstånd från centrumlinje ÄL76 S4 [m] Resulterande flödestäthet [µt], befintligt utförande Resulterande flödestäthet [µt] efter ombyggnation, 77 kv Resulterande flödestäthet [µt] efter ombyggnation, 138 kv Resulterande flödestäthet [µt] utan ÄL76 S4 (endast 220 kv ledningarna) -50 (väster) 1,15 1,14 1,14 1,12-30 (väster) 4,05 4,11 4,09 4,08 0 1,03 1,42 1,16 1,13 30 (öster) 0,38 0,38 0,37 0,32 50 (öster) 0,33 0,32 0,33 0,32 På sträckan närmast Finnslätten går ledningen i parallellgång med Svenska Kraftnäts båda 220 kv ledningar samt två 130 kv ledningar tillhörande Vattenfall. Närmast ledningens centrumlinje sker en viss förskjutning i sidled av magnetfältskurvan. I övrigt är de beräknade fälten i stort sett lika före och efter ombyggnation. Se bilaga 5, avsnitt 2.5 samt nedanstående utdrag ur beräkningsresultaten (tabell 5.4). Tabell 5.4: Utdrag ur magnetfältsberäkningar för sträckan närmast Finnslätten Avstånd från ny centrumlinje ÄL76 S4 efter ombyggnation [m] Resulterande flödestäthet [µt], befintligt utförande Resulterande flödestäthet [µt] efter ombyggnation, 77 kv -50 (väster) 1,07 1,03-30 (väster) 0,61 0,50 0 1,66 1,17 30 (öster) 4,20 4,14 50 (öster) 2,47 2,49 5.1.2 Alternativ 2 Närmaste bostadshus är beläget ca 140 meter från ledningens planerade centrumlinje. Närmaste förskola/skola är belägen ca 270 meter från ledningens planerade centrumlinje. Samtliga dessa är belägna i områden där ledningen byggs utan parallellgående ledningar. Beräknade magnetfält för delsträckan Sala-Hökåsen, utan parallellgående ledningar, redovisas i bilaga 5, avsnitt 2.3. Utdrag ur beräkningsresultaten redovisas nedan (tabell 5.5). Tabell 5.5: Utdrag ur magnetfältsberäkningar för sträckan Sala-Hökåsen Avstånd från centrumlinje ÄL76 S4 efter ombyggnation [m] Beräknad flödestäthet [µt] vid 77 kv Beräknad flödestäthet [µt] vid 138 kv -50 (väster) 0,05 0,02-30 (väster) 0,11 0,05 0 0,54 0,24 30 (öster) 0,12 0,05 50 (öster) 0,05 0,02 44 (51)

På sträckan väster om Hökåsen och in till Finnslätten byggs ledningen om i befintlig sträckning parallellt med två av Svenska Kraftnäts 220 kv stamnätsledningar. För denna delsträcka gäller magnetfältsberäkningarna i bilaga 5, avsnitt 2.2. Här kan konstateras att 130 kv ledningens bidrag till det sammanlagda fältet är mycket litet i relation till de parallellgående 220 kv ledningarna. Nära ledningens centrumlinje kan en ökning av det sammanlagda fältet noteras, men med ökande avstånd ut i sidled minskar påverkan på det sammanlagda fältet. Fältstyrkan ett kort stycke ut från ledningens centrumlinje kommer att vara i stort sett oförändrad efter ombyggnation jämfört med nuvarande ledningsutförande. Se utdrag ur beräkningsresultaten i tabell 5.6 nedan. Tabell 5.6: Utdrag ur magnetfältsberäkningar för sträckan Hökåsen-Finnslätten Avstånd från centrumlinje ÄL76 S4 [m] Resulterande flödestäthet [µt], befintligt utförande Resulterande flödestäthet [µt] efter ombyggnation, 77 kv Resulterande flödestäthet [µt] efter ombyggnation, 138 kv Resulterande flödestäthet [µt] utan ÄL76 S4 (endast 220 kv ledningarna) -50 (väster) 0,97 0,96 0,96 0,95-30 (väster) 3,71 3,76 3,73 3,72 0 1,42 1,97 1,62 1,63 30 (öster) 3,76 3,72 3,74 3,79 50 (öster) 1,21 1,18 1,20 1,20 På sträckan närmast Finnslätten går ledningen i parallellgång med Svenska Kraftnäts båda 220 kv ledningar samt två 130 kv ledningar tillhörande Vattenfall. Närmast ledningens centrumlinje sker en viss förskjutning i sidled av magnetfältskurvan. I övrigt är de beräknade fälten i stort sett lika före och efter ombyggnation. Se bilaga 5, avsnitt 2.5 samt nedanstående utdrag ur beräkningsresultaten (tabell 5.7). Tabell 5.7: Utdrag ur magnetfältsberäkningar för sträckan närmast Finnslätten Avstånd från ny centrumlinje ÄL76 S4 efter ombyggnation [m] Resulterande flödestäthet [µt], befintligt utförande Resulterande flödestäthet [µt] efter ombyggnation, 77 kv -50 (väster) 1,07 1,03-30 (väster) 0,61 0,50 0 1,66 1,17 30 (öster) 4,20 4,14 50 (öster) 2,47 2,49 45 (51)

6 Byggnation, drift och underhåll Vattenfall är certifierade enligt miljöledningssystem ISO 14001. Inom ramen för miljöledningssystemet anges de miljökrav som ska gälla för entreprenader på eller invid Vattenfall Eldistributions anläggningar. 6.1 Buller och vibrationer Vid byggnation av den nya ledningen kommer en viss mängd buller och vibrationer att genereras, främst vid schaktarbeten vid stolpplatser. För att minimera den negativa påverkan på omgivningen under anläggningsskedet kommer bullrande arbeten att begränsas till vardagar mellan klockan 07.00 och 19.00. De störningar som kommer att uppkomma bedöms inte överskrida de rekommenderade nivåer som framgår av Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). Buller och vibrationer är begränsade till byggnationsskedet i det område där ledningen ska uppföras. Arbetena bedöms medföra en mycket liten påverkan på omgivningen. 6.2 Utsläpp till luft Utsläpp av avgaser till luft kommer att förekomma från arbetsmaskiner och fordon som används vid avverkning och ledningsbyggnation. Vid denna typ av arbeten används normalt skogsmaskiner (skördare, skotare), grävmaskiner, borrmaskiner, kompressorer samt transportfordon för material och personal. De avgaser som kommer att bli aktuella är huvudsakligen kolväten, kväveoxider och partiklar. Utsläppen är högst tillfälliga och punkten för utsläpp kommer att förflyttas under arbetets gång. Tillskottet av luftföroreningar från maskinparken kommer att vara av liten omfattning och påverkan bedöms bli försumbar. Inom Vattenfall ställer man krav på sina entreprenörer enligt miljöledningssystemet och i detta dokument anges de miljökrav som ska gälla för entreprenader på eller invid Vattenfalls anläggningar. Under driftskedet kan det bli aktuellt med tillfälliga utsläpp från arbetsmaskiner och fordon kopplat till eventuella reparations- och underhållsarbeten. Dessa arbeten kommer att vara högst tillfälliga och utsläppen kommer att bli obetydliga. 6.3 Utsläpp till mark och vatten Vid byggnationsarbeten föreligger normalt inte någon risk för utsläpp till mark och vatten. Vid eventuellt maskinhaveri, oljespill eller annan olycka kan det dock finnas risk för oförutsedda utsläpp. Vid upphandling av entreprenör ställs krav på att arbetsmaskiner ska använda miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor samt propylenglykol. Lastbilar ska köras på miljöklass 1 diesel. Röjsågar, motorsågar etc. bör köras på alkylatbränsle. Uppställning av bränsletankar och dylikt skall ske på plats som valts med hänsyn till att begränsa de miljöskador som kan uppstå vid läckor/utsläpp. Hänsyn ska också tas till risk för påkörning, närhet till avlopp m.m. Entreprenören ska ha dokumenterade rutiner för hantering av miljöolyckor. Givet de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms påverkan bli obetydlig. Under driftskedet kan det bli aktuellt med reparations- och underhållsarbeten. I samband med dessa arbeten kan det, liksom under anläggningsskedet, finnas en risk för oförutsedda utsläpp vid maskinhaveri, oljespill eller liknande. De skyddsåtgärder som beskrivs under anläggningsskedet kommer att vara aktuella även vid arbeten under driftskedet och påverkan bedöms därför bli obetydlig. 46 (51)

6.4 Rasering av befintlig ledning I samband med byggnation av den nya ledningen kommer befintlig 70 kv ledning raseras. Faslinorna lossas från stolparnas isolatorer, varefter linorna dras in och spolas upp på trummor. Detta görs släpfritt, d.v.s. utan att linorna släpas i marken. Reglarna demonteras från stolparna och lyfts ner med hjälp av grävmaskin eller kran. Därefter dras trästolparna upp ur marken med gripklo monterad på grävmaskin. Stålstolpar demonteras från fundament och lyfts ned med hjälp av grävmaskin eller kran. Nedgrävda stagförankringar av impregnerat trä grävs upp. Bergöglor och förankringsjärn i berg kapas i nivå med bergytan. Eventuella betongfundament bilas ner till under markytan. Marken vid stolpplatser återställs normalt med befintliga massor och omgivande vegetation tillåts växa in över ytan. Allt material som rivs eller tas upp ur mark i samband med raseringen sorteras och skickas antingen som skrot eller för destruktion till behörig mottagare, med undantag för betong som efter krossning kan användas som fyllnadsmassor vid återställning av stolpplatser. Material som hanteras vid raseringen utgörs av metaller (koppar, varmförzinkat stål och aluminium), impregnerat trä, glas, porslin och betong samt små mängder plaster. 6.5 Skogligt underhåll En trädsäker ledning betecknar en kraftledning vars ledningsgata röjs så att träd eller buskar ej kan nå närmare än angivet säkerhetsavstånd fram till nästa röjning (se skiss i figur 6.1). Inom skogsgatan röjs, där inte särskilda överenskommelser träffats med markägare eller annan part, all högväxande vegetation. Bortsett från stolpplatser och patrullstig skall lågväxande träd och buskar sparas. I sidoområdena skall alla farliga kantträd fällas. Ingen kvarstående vegetation får under tiden fram till nästa röjning nå närmare någon fasledare än säkerhetsavståndet vid ledarens läge vid ledartemperatur +50ºC. Figur 6.1. Skiss över ledningsgata innefattande inlöst skogsgata och sidoområden. Under ledningen skall det röjas en tre meter bred patrullstig som är till för att man vid kontroll ska kunna ta sig fram längs ledningen till fots eller med fordon. Ledningsgatan röjs i regel vart åttonde år och besiktigas mellan röjningarna. Röjningen görs motormanuellt med röjsåg. De kantträd som behöver avverkas mäts in och stämplas; det vill säga markeras med färg. Sedan avverkas de vanligtvis med en skördare som förflyttar sig i den röjda skogsgatan. En skotare samlar sedan ihop virket och kör ut det till lämplig plats, förslagsvis närmaste väg som korsas av ledningen. 47 (51)

Innan underhållet påbörjas, samråder Vattenfall med länsstyrelsen och i vissa fall även skogsstyrelsen, när åtgärderna berör biotopskydd eller naturvårdsavtal. I dagsläget finns inga sådana utpekade områden längs ledningssträckningen, men då detta kan ändras över tiden är det viktigt att samråda inför varje ny planerad åtgärd. Då underhåll genomförs regelbundet anpassar sig miljön kring ledningen till de återkommande störningarna. Åtgärderna innebär minskad beskuggning för arter i ledningsgatan vilket kan missgynna de skogsarter som föredrar mörker och fuktiga biotoper. Hävdgynnade arter som trivs i sol och värme kan istället ta över och främjas av de rådande förhållandena. Avverkningen och röjningen skapar ett öppet landskap med skogsbryn i ledningsgatan och gynnar även ängslevande arter. Ledningsgatorna kan fungera som spridningskorridorer för att arter ska kunna röra sig mellan olika habitat som i dagens landskap kan ligga spridda och isolerade. Den negativa påverkan som kan uppstå vid skogligt underhåll är körskador på marken, särskilt där marken är blöt. För att undvika sådana skador kan avverkning göras på vintern då marken är tjälad eller under torrperioder då marken är mer hållbar. Maskiner med band är också att föredra då risken för skador på mark med dålig bärighet minskar. I mindre områden, med höga naturvärden, kan avverkningen genomföras motormanuellt med motorsåg. I dessa fall låter man virket ligga kvar som död ved, då det inte är lämpligt att hämta virket med en skotare, och andra metoder inte är effektiva nog. Enligt skogsvårdslagen är det endast tillåtet att lämna begränsade mängder med färsk ved från barrträd. Virke från stora arealer kan således inte lämnas kvar i skogen, om det inte barkas, vilket är mycket tidskrävande och arbetsintensivt. För passager med maskiner över mindre vattendrag läggs virke i vattendraget, vilket gör det så hållbart att maskiner kan passera över. I regel behöver varje vattendrag endast passeras vid enstaka tillfällen med skördare respektive skotare. När passagerna är gjorda plockas virket åter upp från vattendraget. För passage av känsliga vattendrag med höga naturvärden kan tillfälliga broar byggas, men detta är en tidskrävande metod och kan därför inte användas som standardåtgärd. Större vattendrag passeras inte alls med stora maskiner, istället används vägar och ledningsgatan för att komma till vattendragets motsatta sida. 48 (51)

7 Samlad bedömning Alternativ 1 utnyttjar befintlig ledningsgata på hela sträckningen mellan Sala och Finnslätten. Mellan Sala och Tullsta raseras befintlig ÄL76 S4 och ger plats för den nya (ombyggda) ledningen. Efter färdigställande och drifttagning av den nya ledningen kommer sedan den parallellgående ledningen ÄL3 S9 att raseras. Från Tullsta och vidare söderut mot Finnslätten, d v s på huvuddelen av de ca 35 kilometer som ledningen sträcker sig enligt detta alternativ, kommer ledningen att byggas i parallellgång mellan två befintliga 220 kv ledningar. Nyttjandet av befintlig ledningsgata och parallellgång med befintliga ledningar innebär att omgivningspåverkan begränsas avsevärt. Alternativ B skulle innebära en ny ledningsgata mellan Sala och Tullsta, medan alternativ 2 skulle innebära en ny ledningsgata på huvuddelen av sträckningen mellan Sala och Finnslätten. Detta skulle medföra relativt omfattande nya intrång med påverkan på främst markanvändning och landskapsbild. Förvisso skulle motsvarande befintlig sträckning avvecklas, men huvuddelen av sträckningen skulle kvarstå som ledningsgata för andra ledningar. Således skulle det totala markintrånget öka avsevärt. Frågan om markförlagd kabel som alternativ till luftledning har tagits upp under samrådet och utretts av Vattenfall. Sammantaget bedöms den påverkan på miljö och markanvändning som studerade luftledningsalternativ medför, inte vara av en sådan omfattning att den motiverar den försämrade leveranssäkerhet samt den avsevärda merkostnad som ett kabelalternativ skulle innebära. Således förordas luftledning för den aktuella ombyggnationen. 7.1 Val av huvudalternativ Baserat på genomförda samråd samt bedömd påverkan på berörda intressen bedöms en luftledning byggd i gitterstolpar i befintlig sträckning enligt alternativ 1 vara mest lämplig. Det är således för detta alternativ som Vattenfall ansöker om nätkoncession för linje. 49 (51)

Referenser Länsstyrelser Länsstyrelsen Västmanland Digitalt RUM-material, 2016 Naturvårdsplan för Västmanlands län, 2015 Kommuner Sala kommun Plan för Sala ekokommun, kommuntäckande översiktsplan, 2002 Plan för Sala stad, fördjupad översiktsplan för Sala tätort, 2014 Stadsplan för industriområden söder om Gustafsborg, 1966 Stadsplan för område öster och väster om Gymnasiet, 1973 Detaljplan för del av kv Verdandi 20 m fl, 2012 Detaljplan för del av kv Kristina 4:14, 2010 Stadsplan för Ängshagen, 1979 Ändring av detaljplan för kv Lodjuret, 2009 Stadsplan för Emmylund m m, 1978 Ändrad och utvidgad detaljplan för del av Ängshagen, Ängshöjden, 1988 Detaljplan för Bråstaborg, och del av och 2007 Detaljplan för Silvergruvan 1:88 m fl, 2010 Västerås kommun Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050. Kommuntäckande översiktsplan, 2012 Övriga Detaljplan för Lycksta, 2004 Detaljplan för Norra Tunbytorp, etapp 2, 2009 Stadsplan för Norra Tunbytorp, 1987 Ändring och utvidgning av stadsplan för kv faslinan m m, 1984 Stadsplan för Kvastbruket m m, delplan I, 1981 Västeråsbygden - ett program för kulturminnesvård, 1987 Jordbruksverket Ängs- och betesmarksinventeringen 2002-2004 Lantmäteriet GSD-Fastighetskartan GSD-Terrängkartan GSD-Översiktskartan Riksantikvarieämbetet FMIS, digitalt underlagsmaterial, 2016 Skogsstyrelsen Skogsdataportalen, 2016 Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Utdrag ur Artportalen, 2016 Utdrag ur Observationsdatabasen, 2016 Svenska Kraftnät och Svensk Energi Elnät i fysisk planering, 2014 Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten Magnetfält och hälsorisker. Informationsbroschyr, 2009 50 (51)

Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Statens Strålskyddsinstitut Socialstyrelsen, Enheten för hälsoskydd Strålsäkerhetsmyndigheten Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare. Informationsskrift, 1996 Meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från kraftledningar, juni 2005 SSMFS 2008:18. Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, 2008. Augustsson, Torsten och Jimmy Estenberg. SSM rapport 2012:69. Magnetfält i bostäder. Trafikverket Riksintressen för trafikslagens anläggningar, 2016 51 (51)