Sammanfattning Dysfagiscreening på Bågen och Hovslund

Relevanta dokument
Dysfagiscreening inom omsorg funktionsnedsättning, Växjö kommun

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Sväljningssvårigheter (dysfagi) vid akut stroke

Sväljningsbedömning Kalmar

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

5.7 MÅLOMRÅDE TRYGGHET OCH SÄKERHET. Övergripande mål. 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Sväljningsbedömning LKL Landstinget Kalmar Län

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Dysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [ ]

FUS En portabel instrumentell undersökning av sväljning. Julia Yli-Hukka, logoped Neuro- och rehabiliteringskliniken Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås

Guide för sjuksköterska vid ordination och beställning av kosttillägg

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Kostpolicy. Särskilt boende

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Kostpolicy. Hemtjänst

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Implementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Förslag på flödesschema/organisationskarta

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Riktlinje för god inkontinensvård

Gap-analys F14, F15. F14 Intensiv språklig träning F15 - Kommunikationspartnerträning. Anneli Schwarz

Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Kostpolicy. Dagverksamhet

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

Linneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

Vård- och omsorgspolitiskt program

Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg!

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Bostad med särskild service för barn eller ungdomar LSS 9:8

Erfarenheter från tvärprofessionellt seminarium november 2014

Rutin för att förebygga och behandla undernäring (ersätter Kristianstadsmodellen).

KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008

RIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL

Nutritionsproblem och åtgärder

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Teori - Mat och näring

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Kommunrehab 70 medarbetare

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga vård- och omsorgsboende, Kristallgården och Älvsjö servicehus 2015

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Uppdragsbeskrivning för äldreförvaltningens

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Stroke. Nutrition vid olika sväljproblem. Gerd Faxén Irving Leg dietist, Docent, NVS/KI

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Hälso- och sjukvårdsenheten

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB Antal sidor: 14

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening


Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Undernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år

Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Varmt välkomna till Äldresamordnarträff

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetsberättelse

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2018

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Silver-Russells syndrom. Synonym: Russell-Silvers syndrom.

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument

Hovslund vårdbostad och hemvård

Linneas tandvårdsbesök!

Triangelrevision 2018

Habiliteringsteamet Danderyds sjukhus, Rapporteringsanvisningar

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Transkript:

Sammanfattning Dysfagiscreening på Bågen och Hovslund Pärnilla Söderqvist, logoped Madelene Johansson, dietist

Bakgrund Dysfagi är vanligt förekommande på särskilda boenden för äldre. Prevalensen varierar mellan 40-87 % i olika nationella studier. Med stigande ålder sker vissa naturliga förändringar i kroppen som kan påverka sväljningen, men det är främst vid samtidig sjukdom och medicinering som sväljsvårigheter uppstår. Dysfagi kan vara svårt att uppmärksamma på grund av att symptom inte alltid är tydliga, så kallad tyst aspiration. Det är dessutom ovanligt inom den kommunala hälso- och sjukvården att man screenar för dysfagi. Tillståndet är bland annat därför ofta både underdiagnostiserat och underbehandlat, vilket kan leda allvarliga och livshotande konsekvenser. Vid identifierad problematik kan logopeden göra bedömning av sväljförmågan och ge individuella råd. Syfte Att ta fram en metod för dysfagiscreening anpassad för den kommunala hälso- och sjukvården samt testa metod och tillvägagångssätt på särskilt boende för äldre. Mål Att införa ett arbetssätt som innebär att omsorgstagare med dysfagi identifieras i större utsträckning än tidigare och därmed ges möjlighet till adekvat behandling. Att identifierade omsorgstagare med behov får sin sväljförmåga bedömd av logoped samt rätt konsistens på mat och dryck ordinerad. Metod Logoped i Region Kronoberg har utifrån ett redan befintligt screeninginstrument 1 tagit fram en anpassad metod för dysfagiscreening inom äldreomsorgen. Beskrivning av tillvägagångsätt och rutin togs därefter gemensamt fram av logoped och dietist. Dysfagiscreeningen är indelad i två steg. Steg 1 innebär att sjuksköterska gör ett vattensväljningstest som tar cirka fem minuter att genomföra. Steg 2 är en måltidsobservation, vilket innebär att baspersonal sitter med vid en huvudmåltid för att identifiera eventuella ätsvårigheter genom att besvara ett frågeformulär. Om omsorgstagaren inte klarar steg 1 felfritt, det vill säga om problem identifieras vid sväljning av vanligt eller kolsyrat vatten, kontaktas logoped enligt framtagen rutin. Om steg 1 går felfritt kan ändå logoped kontaktas efter genomförd måltidsobservation, steg 2. Detta om sjuksköterska bedömer att behov finns utifrån ifyllt formulär från måltidsobservationen. I de fall dysfagin är orsakad av stroke kan hembesök med individuell bedömning och rådgivning erbjudas av logoped. Vid sväljsvårigheter som inte är orsakade av stroke har 1 Standarized Swallowing Assessment (SSA), professor Lin Perry, Australien

telefonkonsultation erbjudits under pilotprojektet. Detta är dock ett undantag från befintlig resurs/rutin. Framtagen screeningmetod och tillvägagångssätt testades på två särskilda boenden, Bågen och Hovslund. På respektive boende fick baspersonalen information om projektet och hur måltidsobservationen ska genomföras. Berörda sjuksköterskor fick mer fördjupad information och utbildning i vattensväljningstestet. Målsättningen var att varje enhet skulle genomföra tio kompletta screeningar. Efter avslutat projekt utvärderade medverkande sjuksköterskor på respektive enhet projektet tillsammans med dietist och logoped. Framkomna synpunkter och förslag på förändringar har legat till grund för att förbättra och utveckla metod och formulär. Resultat Bågen: På Bågen genomfördes totalt 18 screeningar på plan 1 och 2, se figur 1. Antal boende på dessa plan är totalt 27 styck. Sjuksköterskorna valde själva ut omsorgstagarna. De som valdes bort, totalt nio styck, var de som åt och drack utan bekymmer och hade god nutritionsstatus, samt de som sjuksköterskorna trodde inte skulle vilja medverka. Av 18 utförda screeningar identifierades fem med dysfagi. Av dessa hade en omsorgstagare tidigare förekomst av stroke och erbjöds därför hembesök av logoped. Hembesöket resulterade i att den specialkost omsorgstagaren ätit under en längre tid sattes ut. Kosten hade satts in på boendet p.g.a. luftvägsstopp, utan att någon bedömning av sväljförmåga gjorts på varken CLV eller boendet. Logopeden kunde efter bedömning ordinera finfördelad normalkost och personal fick muntliga och skriftliga råd. Då omsorgstagaren en längre tid uttryck önskemål om att äta normalkost, men personalen var osäker och vågade inte byta, innebar detta en förbättrad livskvalité. Fortsatt uppföljning av logoped är planerad. Resterande fyra omsorgstagare med identifierad dysfagi har inte haft stroke och erbjöds därför telefonkonsultation av logoped, via sjuksköterska på boendet. Telefonkonsultationerna resulterade i att omsorgstagarna fick generella råd eftersom ingen individuell bedömning genomförts. Totalt 18 screeningar 5 identifierade med dysfagi 13 utan anmärkning 1 hembesök 4 telefonkonsultationer Figur 1. Utfall dysfagiscreening Bågen

Hovslund: På Hovslund genomfördes totalt åtta screeningar på Bergövägen plan 1 och 2, se figur 2. Antal boende på dessa plan är totalt 39 styck. Sjuksköterskorna valde att screena de omsorgstagare de trodde hade risk för dysfagi och de där de var osäkra på om ätandet fungerade adekvat. Av de åtta utförda screeningarna identifierade sjuksköterskorna en omsorgstagare med dysfagi. Denne har haft stroke och erbjöds hembesök med individuell bedömning och rådgivning av logoped. Det gavs individuella råd för att stimulera sväljningen och logopeden identifierade behovet av att anpassa konsistensen på dryck. Då omsorgstagaren önskade känna smak av livsmedel med olämplig konsistens relaterat till sväljförmågan, i detta fallet sill, ombads personalen beställa ett hjälpmedel ( silnapp ) för att åstadkomma detta. För omsorgstagaren innebär denna möjlighet ökad livskvalité. Av de resterande sju omsorgstagare som screenats ansågs ingen ha dysfagi. Efter att logopeden granskat dessa screeningblanketter har dock ytterligare tre omsorgstagare med dysfagi identifierats. Telefonkonsultationerna resulterade i att omsorgstagarna fick generella råd eftersom ingen individuell bedömning genomförts. Totalt 8 screeningar 1 identifierad med dysfagi 7 utan anmärkning 1 hembesök Varav 3 logoped ansåg hade dysfagi Hembesök? Telefonkonsultation Figur 2. Utfall dysfagiscreening Hovslund Av totalt 66 omsorgstagare på Bågen och Hovslund har 26 screenats. Av dessa har nio omsorgstagare (35 %) identifierats med dysfagi. Sjuksköterskornas synpunkter Genom att systematiskt screena för dysfagi identifieras även de som inte har uppenbara och tydliga besvär och som därför lätt kan missas. Regelbunden screening skulle även innebära en naturlig uppföljning av insatta specialkoster.

Det ansågs mer professionellt och patientsäkert att först göra en strukturerad bedömning av sväljförmågan för att sedan ha möjlighet att rådfråga och konsultera logoped, som därefter kan ordinera en lämplig konsistensanpassad kost. Det finns ett behov för de omsorgstagare med dysfagi, men ingen tidigare förekomst av stroke, att också få möjlighet till individuell bedömning av logoped. Vattensväljningstestet var enkelt och gick snabbt att utföra. En sjuksköterska upplevde att vissa undersköterskor, i samband med att man utförde måltidsobservationer, även blivit mer medvetna om andra viktiga delar i måltidssituationen t.ex. sittställning. I och med projektet har sjuksköterskorna fått en närmre kontakt med logopeden och det har därmed blivit enklare att ta kontakt. Våra synpunkter Screeningen har inneburit att flera omsorgstagare med dysfagi har identifierats som annars antagligen hade missats. Eftersom sjuksköterskorna blev instruerade att göra ett medvetet urval av omsorgstagare finns troligtvis ett mörkertal. Detta kan förklara att prevalensen inte når upp till nationella nivåer. Det finns en brist i att enbart omsorgstagare med tidigare förekomst av stroke har möjlighet till att få individuell bedömning med hembesök av logoped. Resultatet av detta pilotprojekt visar att av de som identifierats med dysfagi har majoriteten ingen tidigare förekomst av stroke, men skulle ändå ha behov av individuell bedömning av logoped. Dessa har istället fått en bedömning över telefon via sjuksköterska, vilket inte är optimalt ur patientsäkerhetssynpunkt. Vid eventuell fortsatt implementering bör man tänka på: Rutin för när screening ska genomföras. Ett förslag är att logopeden initierar en årlig screeningvecka på varje boende som alternativ till att det är som löpande rutin som sjuksköterska ansvarar för. Alla bör screenas för att kringgå subjektiva bedömningar och urval. Implementering bör göras på något/några boenden i taget. Berörda sjuksköterskor och baspersonal bör få information och utbildning innan start. Vid implementering bör man se över nuvarande logopedresurs. I nuläget finns 50 % logopedresurs riktad mot primärvård och samtliga kommuner i länet, i syfte att säkerställa vårdkedjan för strokepatienter i behov av logopedkontakt, men som inte kan ta sig till kliniken.