Svåra närståendemöten i palliativ vård



Relevanta dokument
God palliativ vård state of the art

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Att möta den döendes existentiella behov

Palliativ vård ett förhållningssätt

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Palliativ vård vid olika diagnoser

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Palliativ vård Professor Peter Strang

När mamma eller pappa dör

Smärta och obehag. pkc.sll.se

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

När döden utmanar livet. Peter Strang, professor i palliativ medicin, Karolinska Institutet Cancerspecialist och överläkare, Stockholms Sjukhem

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

Att vara närstående vid livets slut

Du ska få cytostatika

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Palliativt förhållningssätt

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Enheten för Cancerrehabilitering bjuder in till föreläsningar

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Att leva med schizofreni - möt Marcus

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg.

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun

Palliativt förhållningssätt

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Cristina Josefsson sida

Den östgötska vårdkrisen. Så kapar vi vårdens köer.

Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Peter Strang, professor, överläkare

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Välkommen till kurator

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Säkert och effektivt teamarbete - CRM

Vägledning för en god palliativ vård

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Trygg om natten En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete

EN LITEN BOK OM LUNGCANCER

Jämställd och jämlik vård och behandling

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Vården vid palliativ smärta

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

TÖI ROLLSPEL F (6) Försäkringstolkning. Ordlista

VÅR FAMILJ HAR HUNTINGTONS SJUKDOM. av Joy Slatford

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Att ta avsked - handledning

TÖI ROLLSPEL B Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

Omvårdnad vid förestående och inträffad död. Annette Holst-Hansson 2017

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Patientinformation. Min vårdplan. Information till dig som fått diagnos prostatacancer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Åldrandets villkor; i dödens närhet

Det där ska du nog inte gå omkring med.

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Transkript:

Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt.

Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning osäkerhet rädsla för döendet ändrade roller ändrad livsstil försämrad ekonomi krav att kunna hjälpa patienten problem med sjukvården existentiella frågor sexualitet olika behov hos olika familjemedlemmar

närstående måste fatta beslut Är det nya symptomet farligt? Borde jag ringa? Får jag ge extra medicin? Kan en värmekudde på magen skada? Besluten är svårare på kvällen, natten och helger

Hur rapporterar närstående symptom? Alt. 1: Förnekan - vill inte acceptera försämring Nej, han var lite bättre i morse. Satt uppe. Åt faktiskt en halv kopp välling Alt. 2: Skattar problemet som värre än patienten: - studie av smärtskattning (Ferrell et al.) patientens skattning: 4,5 (på VAS) närståendes skattning: 7,0 (på VAS) närståendes skattning av sin egen stress: 7,8! närstående blir krävande

Andra viktiga beslut Larma? Jag är orolig, patienten vill inte Mat/dryck: Borde jag försöka ännu mer? Ta upp ekonomi, testamente, begravning? Personliga beslut: - sluta arbeta? - vila/vårda?

Vanliga behov hos närstående 1. Att vara hos den sjuke 2. Att kunna hjälpa 3. Att känna/övertygas att patienten har det bra 4. Att vara informerad om tillståndet. Dagligen! 5. Att vara informerad om döendet 6. Att få ventilera känslor: ångest, maktlöshet, ilska 7. Att bli sedd av vänner/släkt 8. Att bli bekräftad/stöttad av sjukvården

Konfliktorsaker anhörig-sjukvården Olika uppfattningar om patientens behov Om lämpliga/rimliga målsättningar Anhörigfaktorer Stress Copingförmåga Sjukdomens art och förlopp varför blev det så? Personalfaktorer Bristande team anda motstridiga åtgärder och beslut För auktoritär /för otydlig / för oflexibel stil Enskilda team medlemmars problem Miljön Man har inte fått välja

Problematiska närstående Dålig/ otillräcklig information Den närståendes egen (döds)ångest Bristande acceptans Bristande kommunikation. Leder till: Anklagande anhöriga Oförberedda anhöriga Skyddande anhöriga Krävande anhöriga

Den anklagande närstående Modern, 75 år, spridd cancer i buken, döende, medvetandesänkt. Kraftigt avmagrad, tunna armar och ben. Oregelbunden andning. Hon har vårdats av äldste sonen och svärdottern i hemmet, allt har fungerat bra. Dottern har kommit akut eftersom modern är döende. Hon har inte sett modern på tre månader och blir helt förskräckt. Hon är helt oförstående över att modern inte har skickats till sjukhuset, varför inte prover tagits. Dålig vård.!!! Hon anklagar personalen över att mamman inte har dropp och kräver att doktorn kommer omedelbart. Varför blev det fel?

Den oförberedde närstående Maken som är 82 har en cancer i bukspottskörteln med spridning till levern. Blev akut gul och utreddes. Man satte in en stent (splint) men avstod från kirurgi och andra åtgärder och skickar hem honom. Han har magrat kraftigt på några veckor och är orkeslös. Frun som är jämnårig med maken frågar när han blir frisk igen. Han är ju inte gul längre. När blir han starkare igen? Vad skall jag laga för mat? Vad står frågorna för? Hur informerar man henne bäst?

Den skyddande närstående Kvinnan som är 60 år har hjärntumör som inte går att operera. Tumören är godartad, dvs cellerna ser snälla ut, men den växer i en känslig del av hjärnan och på ett sätt som sannolikt kommer att döda patienten. Strålbehandlingen ges för att minska symptomen och bromsa tillväxten. Läkaren vill informera patienten om det allvarliga läget, men maken kräver att doktorn bara skall säga att det är godartat. Hon skall skonas från dåliga besked. När doktorn föreslår att de pratar alla tre om det hela blir maken hotfull och kräver att få en annan doktor Vilka motiv kan ligga bakom makens agerande?

Den krävande närstående Patienten har en dödlig hjärntumör. Alla rimliga insatser har gjorts, men tumören har kommit tillbaka. Maken som är inflytelserik (men sysslar inte med sjukvård) har datasökt på internet och hittat data om hur man botar alla hjärntumörer i USA. Han kräver att doktorn ringer till ett visst universitet i USA eftersom man inte verkar kunna dethär i Sverige. Hur gör man??

Inför närståendesamtal Separat eller med den sjuke närvarande? Är den närstående nedstämd? Kan vi underlätta familjens kommunikation? Vilka plikter/ roller har den närstående? Behöver den närstående mer hjälp? Upplever den närstående skuld/ otillräcklighet?