Åtgärdsprogram för Öregrundsgrepens åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(38)
Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(38)
Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Innehållet baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Öregrundsgrepens åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar. www.viss.lansstyrelsen.se 2 5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(38)
Sammanfattning De grunda havsområdena i Kallrigafjärden och längs den västra kusten av Öregrundsgrepen har höga naturvärden och är till stora delar skyddade som Natura 2000-områden för bevarande av arter och habitat. Hela havsområdet är dock påverkat av övergödning och når därför inte god ekologisk status. Fysisk påverkan är ett problem i vattendragen och den kemiska statusen är inte god på grund av förorening av kvicksilver och tributyltenn. Avrinningsområdet domineras av skogsmark, men jordbruk, enskilda avlopp och avloppsreningsverk bidrar mest till den antropogena näringsbelastningen från åtgärdsområdet, vilket orsakar problem med övergödning i kustvattnet. Merparten av tillrinningen från land sker från Olandsån och Forsmarksån, som dock utgör egna åtgärdsområden (se Bilaga SE3_129 Åtgärdsprogram för Olandsåns åtgärdsområde och Bilaga SE3_118 Åtgärdsprogram för Forsmarksåns åtgärdsområde). Dessa vattendrag mynnar i Kallrigafjärden där övergödningen är tydligare än i Öregrundsgrepen, som har lägre näringshalter tack vare mindre belastning direkt från land och snabbare vattenomsättning. För att minska näringsbelastningen på Kallrigafjärden och Öregrundsgrepen behövs mycket omfattande åtgärder i hela avrinningsområdet, främst inom jordbruket och för de enskilda avloppen. Det gäller framför allt Olandsån, men de åtgärderna beskrivs närmare i Bilaga SE3_129_ Åtgärdsprogram för Olandsåns åtgärdsområde. De åtgärder som bedöms ge störst effekt i det kustnära åtgärdsområdet är anläggande av våtmarker och förbättrade enskilda avlopp så att de blir lagliga och uppnår minst normal skyddsnivå. Åtgärdsområdet omfattar även två mindre vattendragsförekomster som har måttlig ekologisk status på grund av fysisk påverkan i och kring vattendragen i form av markavvattning och grävning. De åtgärder som föreslås är biotopvård och anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner. Samtliga ytvattenförekomster har klassificerats att inte uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver, precis som i resten av Sverige. Om kvicksilver undantas i bedömningen av de prioriterade ämnena så är det en ytvattenförekomst, Öregrundsgrepen, som även har sänkt kemisk status på grund av höga halter av tributyltenn (TBT) i sediment. Samma vattenförekomst uppnår inte god status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömning av ekologisk status på grund av höga halter av zink. För att åtgärda problem med TBT föreslås anläggande av en båttvätt för att minska risken för ytterligare spridning från båtbottenfärger och en sådan har redan installerats i området. Med denna åtgärd kommer man dock inte åt problemet med redan förorenade sediment. För zink föreslås åtgärden utsläppsreduktion av miljögifter via t.ex. tillsyn eller omprövning av tillstånd. Grundvattenförekomsten Edvalla har god kemisk och kvantitativ status men löper risk att inte uppnå god kemisk status 2021. Grundvattenförekomsten Sandören-Ågalma delas med Östhammarsfjärdens avrinningsområde och beskrivs i Åtgärdsprogram för Hargsvikens m fl. åtgärdsområden. 4(38)
Åtgärdsprogram för Öregrundsgrepens åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av åtgärdsområdet... 6 1.1 Status och miljöproblem... 8 1.2 Miljökvalitetsnormer... 14 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 17 2.1 Övergödning... 17 2.2 Försurning... 22 2.3 Miljögifter... 22 2.4 Främmande arter... 24 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan... 24 2.6 Övriga miljöproblem... 29 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 30 3.1 Näringsämnen... 30 3.2 Miljögifter... 30 3.3 Klorid... 30 3.4 Förändrade grundvattennivåer... 30 3.5 Övriga miljöproblem... 30 4 Otillräckligt dricksvattenskydd... 32 4.1 Nulägesbeskrivning... 32 4.2 Åtgärder... 32 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 33 5.1 Natura 2000-områden... 33 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet... 33 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 34 5(38)
1 Beskrivning av åtgärdsområdet Åtgärdsområdet omfattar Öregrundsgrepens och Kallrigafjärdens avrinningområden som delas mellan Tierps och Östhammars kommuner och omfattar delar av Hållnäshalvön och kustområdet vid Forsmark, Öregrund och nordvästra Gräsö (Figur 1). Den enda egentliga tätorten är Öregrund med ca 1500 invånare, medan resten av området är glesare befolkat. Forsmarks kärnkraftverk med över 1000 anställda kan dock räknas som ett mindre samhälle. Åtgärdsområdets areal är 820 km 2 varav landarealen utgör hälften. Tillrinningsområdet domineras av skogsmark (80 %) av ytan medan knappt en tiondel utgörs av jordbruksmark. Merparten av tillrinningen från land sker via Olandsån och Forsmarksån, som utgör egna åtgärdsområden och i Åtgärdsprogram för Olandsåns åtgärdsområde och Åtgärdsprogram för Forsmarksåns åtgärdsområde. Olandsåns avrinningsområde är 880 km 2 stort och är mer jordbrukspräglat, medan Forsmarksåns 380 km 2 stora avrinningsområde domineras av skog. Båda vattendragen mynnar inne i Kallrigafjärden och bidrar med mer än hälften av tillrinningen till hela havsområdet, varav Olandsån står för huvudparten. De mindre vattendragen Sladaån och Böleån är de enda sötvattenförekomsterna i åtgärdsområdet (Figur 2). Öregrundsgrepen gränsar norrut till Gävlebuktens utsjövatten, Lövstabukten samt Öregrunds kustvatten och i söder till Ängsfjärden. I Kallrigafjärden och norrut längs kusten finns grunda skärgårdsområden med skyddade vikar och fjärdar med viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, lokaler med den rödlistade gölgrodan och värdefulla fågellokaler. I åtgärdsområdet finns inga större grundvattenmagasin. Grundvattenförekomsten Edvalla återfinns i norra delen åtgärdsområdet och förekomsten har avgränsats av SGU i urberg med kristallin berggrund. Förekomsten Sandören-Ågalma delas med Östhammarsfjärdens åtgärdsområde och beskrivs i Bilaga SE3_133_Åtgärdsprogram för Hargsvikens m fl åtgärdsområden. 6(38)
Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 7(38)
Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Alla de fyra ytvattenförekomsterna i åtgärdsområdet har måttlig ekologisk status (se figur 3). I Öregrundsgrepens och Kallrigafjärden är statusen måttlig på grund av övergödning. Kallrigafjärdens har dock betydligt högre halter av växtnäringsämnen och växtplankton än Öregrundsgrepen till följd av hög näringsbelastning från land och långsammare vattenomsättning. 8(38)
Sladaån och Böleån har båda måttlig ekologisk status på grund av fysisk påverkan i och kring vattendragen i form av markavvattning och grävning. Övergödning bedöms inte vara ett problem i dessa vattendrag. Den ekologiska statusen i ett vatten påverkas även av så kallade särskilda förorenade ämnen (SFÄ). De utgörs av ämnen som släpps ut i betydande mängd i en vattenförekomst och där halten överskrider gränsen för vad som bedöms påverka den ekologiska statusen i vattnet. Zink har uppmätts i halter över denna gräns i vatten i Öregrundsgrepen, som därför får måttlig ekologisk status med avseende på zink. Mätdata saknas eller ger inte tillräckligt underlag för bedömning av övriga SFÄ. Figur 3. Ekologisk status i ytvatten 9(38)
Kemisk status och miljöproblem Den kemiska statusen bedöms utifrån halter av så kallade prioriterade ämnen i vatten, samt i specifika fall även i sediment och biota (exempelvis fisk). Statusen sänks om gränsvärdet för ett ämne överskrids. Påverkan från miljögifter bedöms även utifrån halter av så kallade särskilda förorenande ämnen (SFÄ). De utgörs av ämnen som släpps ut i betydande mängd och halten i vattenförekomsten får inte överskrida gränsen för vad som bedöms påverka den ekologiska statusen. Om mätdata saknas eller underlaget inte är tillräckligt har ingen bedömning gjorts för enskilda prioriterade ämnen och SFÄ. Öregrundsgrepen har även sänkt kemisk status med avseende på den tennorganiska föreningen tributyltenn (TBT) i sediment, se figur 4. De uppmätta halterna överskrider Havs- och vattenmyndighetens rekommenderade gräns för sänkning av kemisk status på 10 µg/kg (nationellt gränsvärde gånger 500). Tidigare studier har även visat på förhöjda halter av kvicksilver, kadmium, koppar, zink och bly i sediment. Halterna var dock under gällande gränsvärden och nya undersökningar krävs för att kunna bedöma statusen för dessa ämnen. 10(38)
Figur 4. Kemisk status i ytvatten exklusive kvicksilver. 1.1.2 Grundvatten Kemisk status Grundvattenförekomsten Edvalla har god kemisk status men löper risk att inte uppnå god kemisk status år 2021 (Figur 5). Bedömningarna baseras på mätningar av klorid, konduktivitet och sulfat samt en påverkansanalys. Grundvattenförekomsten Sandören-Ågalma delas med Östhammarsfjärdens åtgärdsområde och beskrivs i Bilaga SE3_133 Åtgärdsprogram för Hargsvikens m fl åtgärdsområden. 11(38)
Kvantitativ status Grundvattenförekomsten i Öregrundsgrepens åtgärdsområde uppnår god kvantitativ status. Figur 5. En grundvattenförekomst riskerar att inte uppnå god kemisk status 2021. 12(38)
1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten. Enligt vattendirektivets artikel 7 ska vattenförekomster som används för uttag, eller reserverats för framtida uttag, av mer än 10 m 3 per dag i snitt eller som förser fler än 50 personer med dricksvatten skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet. Grundvattenförekomsten Sandören-Ågalma omfattas av denna lagstiftning. Vattenförekomsten delas med Östhammarsfjärdens åtgärdsområde och beskrivs i Bilaga SE3_133 Åtgärdsprogram för Hargsvikens m fl åtgärdsområden. Avloppskänsligt område. EU:s medlemsstater ska enligt rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (det så kallade avloppsdirektivet) ange områden som är känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I Sverige bedöms hela landet vara avloppskänsligt vad gäller fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Enligt direktivets artikel 2.4 framgår att tätort är ett område där befolkningen är så koncentrerad att spillvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt avloppsställe. Begreppet motsvaras av uttrycket större sammanhang i paragraf 6 i lagen om allmänna vattentjänster. Natura 2000 är ett nätverk inom EU som ska skydda och bevara den biologiska mångfalden. Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. Ett område kan antingen vara utpekat enligt habitatdirektivet eller enligt fågeldirektivet. I Öregrundsgrepens åtgärdsområde finns åtta Natura 2000-områden som berör vattenförekomster. Björns skärgård består av öar, skär och grunda undervattenshabitat och berör Öregrundsgrepen i detta åtgärdsområde, men delas med tre andra vattenförekomster och åtgärdsområden. Området omfattar bland annat naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1620 Skär och små öar i Östersjön. Området är viktigt för flyttande fågel. Ingående arter är åtta fågelarter samt större vattensalamander. Hållnäskusten är ett fint exempel på flack landhöjningskust med omvandling av grunda havsvikar till flador, glosjöar och så småningom kalkrika våtmarker med fina habitat för fåglar, amfibier och insekter. Området omfattar bland annat naturtyperna 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1170 Rev och 1620 Skär och små öar i Östersjön samt arten större vattensalamander. Det skyddade området berör vattenförekomsten Öregrundsgrepen. Slada är ett fint exempel på flack landhöjningskust med omvandling av grunda havsvikar till flador, glosjöar och så småningom kalkrika våtmarker. Det omfattar bland annat naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1620 Skär och små öar i Östersjön och 3140 Kransalgsjöar. Ingående arter är bred gulbrämad dykare och större vattensalamander. Det skyddade området berör vattenförekomsterna Öregrundsgrepen och Sladaån. Ängskäret-Bondskäret utgörs av två långsträckta halvöar med kringliggande grunda havsområden. Området omfattar bland annat naturtyperna 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund och 1620 Skär och små öar i Östersjön samt arten större vattensalamander. Berör vattenförekomsten Öregrundsgrepen. Skaten-Rångsen omfattar ett brett skärgårdsområde med variationsrik miljö. Stora arealer grunda mjukbottnar har stor betydelse för bland annat fisk och fågel. Området omfattar bland annat naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1620 Skär och små öar i Östersjön. Berör vattenförekomsten Öregrundsgrepen. I Kallriga är kustlinjen starkt sönderskuren med en mängd fjärdar, laguner och kärr i olika avsnörningsstadier. Moränen är rik på kalk vilket bidrar till den rika floran och till förekomsten av kalkpräglade vattensamlingar och kärr. Området omfattar bland annat naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund och 1620 Skär och små öar i Östersjön samt arten större vattensalamander. Berör vattenförekomsterna Öregrundsgrepen och Kallrigafjärden. 13(38)
De båda områdena Forsmarksbruk och Bleckan, Söderören omfattar skär och öar som är viktiga häckningsplatser för olika sjöfågelarter, varav två tärnor finns på artlistan. Båda ligger i vattenförekomsten Öregrundsgrepen. Flera av områdena bedöms inte uppnå gynnsam bevarandestatus. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormer för vatten formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 1.2.1 Ytvatten Kustvattenförekomsterna och Sladaån har miljökvalitetsnorm god ekologisk status 2021 (dvs tidsundantag), medan Böleån har normen god ekologisk status 2015. För kustvattnet är skälet till tidsundantaget naturliga orsaker. Det syftar på de storskaliga övergödningsproblemen i Östersjön vilket gör att mycket omfattande och tidsödande åtgärder krävs på både lokalt och internationellt och dessutom saknas tillräcklig offentlig finansiering och administrativ kapacitet. På grund av fördröjning i biogeokemiska system kommer inte heller åtgärder att få omedelbar, full effekt på näringsstatusen. För vattendraget är det orimliga kostnader som är skälet till tidsundantaget. De orimliga kostnaderna syftar dels på bristande lagstiftning, dels på behov av så omfattande utredning/omprövning att den administrativa kapaciteten inte räcker till samt att den offentliga finansieringen är otillräcklig för att genomföra alla åtgärder som behövs. Samtliga vattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Typen av undantag är mindre strängt krav utan specificering av gränsvärde med skälet att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga kvicksilverhalter. Öregrundsgrepen har även tidsundantag till 2021 för det prioriterade ämnet TBT (tributyltenn). Skälet till detta är att det anses tekniskt omöjligt att åtgärda problemet tidigare. 14(38)
Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Kallriga Fjärden SE602120-181610 God ekologisk status 2027 Öregrundsgrepen SE603000-181500 God ekologisk status 2027 Böleån SE670871-161492 God ekologisk status 2015 Sladaån SE671330-161627 God ekologisk status 2021 Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) 1.2.2 Grundvatten Miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomster som uppnår god kvantitativ och kemisk status är satt till god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus 2015. För grundvattenförekomster med otillfredsställande kemisk status är normen satt till god kemisk grundvattenstatus 2015, med undantag för den parameter som orsakar statusförsämringen. Miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomsten Edvalla är god kemisk och kvantitativ status 2015. 1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden I bevarandeplanerna för Natura 2000-områdena Björns skärgård, Hållnäskusten, Slada, Ängskär- Bondskäret, Skaten-Rångsen och Kallriga föreslås nedanstående bevarandemål med koppling till vattenkvalitet. Listan omfattar mål för de akvatiska naturtyperna och arterna i samtliga tre områden. Dessa mål samverkar för att uppnå vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer för ekologisk status. Kraven gäller vattenförekomsterna Kallrigafjärden och Öregrundsgrepen. Arealen 1140 Ler och sandbottnar som blottas vid lågvatten bibehålls eller ökar. Arealen 1150 Laguner bibehålls eller ökar. Arealen 1160 Stora vikar och sund bibehålls eller ökar, alternativt övergår till laguner. Arealen 1170 Rev bibehålls eller ökar. Arealen 1620 Skär och små öar i Östersjön bibehålls eller ökar. Arealen 3140 Kransalgsjöar bibehålls eller ökar. En naturlig succession från juvenila flador till glon ska upprätthållas. All muddring och fördjupning av trösklar hindras. Ingen ökning av näringstillförseln av något slag får ske. Den genomsnittliga täckningsgraden av bottenvegetation på bottnar grundare än 1,5 m ska vara minst 25 %. De arter som är typiska för flada-gloserien ska finnas kvar i livskraftiga populationer. Exempel på sådana arter är: kransalger, havsnajas, slingor, natar, möjor. Särskilt kransalgerna reagerar negativt på ökad näringstillförsel och muddringsföretag. Gölgrodan skall föryngra sig i området. Bred gulbrämad dykare skall förekomma i området 15(38)
Den större vattensalamandern skall föryngra sig i området och det skall finnas solexponerade rovfiskfria småvatten. Vattnen med omgivande marker ska ha en ostörd hydrologi. Täckningsgraden av vass och flytblad ska vara högst 5 % respektive 10 %. Total fosforhalt ska vara mindre än 25 μg/l och ph-värdet ska vara över 7 och absorbansen och siktdjupet ska uppfylla minst tillståndsklass 2 (NV99). Minst 2 av de typiska algerna och kärlväxtarterna (sträfs-arter, kransalger, sjärnslinke, havsnajas, trådnate, borstnate eller styvnate) ska förekomma i transekter och samtliga arter ska växa ned till minst X meters djup. 16(38)
2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning 2.1.1 Tillstånd Övergödning är ett miljöproblem i åtgärdsområdets kustvatten, men inte i vattendragen Sladaån och Böleån (Figur 6). Kallrigafjärden har betydligt högre halter av växtnäringsämnen och växtplankton än Öregrundsgrepen, vilket beror på hög belastning från land (främst via Olandsån) i kombination med lägre vattenomsättning. Problemen med övergödning är storskaliga och i stort sett hela kustvattnet från södra Bottenhavet och söderut har måttlig ekologisk status eller ännu sämre tillstånd i många inre fjärdar. Ett stort vattenutbyte med utsjön räcker därför inte för att nå god status med avseende på övergödningsindikatorer i detta kustområde. 17(38)
Figur 6. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 2.1.2 Förbättringsbehov I åtgärdsområdets vattendrag krävs inga förbättringar med avseende på näringstillförsel (Figur 7). För att nå god status med avseende på näringsämnen i Kallrigafjärden behöver den årliga landtillförseln av fosfor minska från 14,0 till 5,4 ton (dvs med ca 8,5 ton motsvarande 57 procent) och av kväve från 343 ton till 287 ton (dvs med 56 ton motsvarande 16 procent). Huvudparten av näringstillförseln kommer från Olandsån, men för att nå god ekologisk status i Olandsåns nedre del krävs endast en reduktion av fosfor med 1,3 ton. Forsmarksån har inte problem med övergödning och har därför inget förbättringsbehov för näringsämnen. Ingen reduktion av kväve krävs i sötvatten. 18(38)
Figur 7. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 19(38)
2.1.3 Källor till påverkan Näringsbelastningen på hela avrinningsområdet inklusive Olandsån och Forsmarksån är 18,5 ton fosfor och 680 ton kväve 3. Huvudparten av denna näring når först Kallrigafjärden via Olandsån, där ca 70 procent av fosforn kommer från jordbruket, 25 procent från skogsmark och resten huvudsakligen från enskilda avlopp. Källfördelningen i Olandsån beskrivs närmare Åtgärdsprogram för Olandsåns åtgärdsområde. Belastningen från de landområden som ingår i själva åtgärdsområdet är 1,5 ton fosfor och 59 ton kväve per år. Som framgår av Figur 8 och 9 så är jordbruk, skogsmark och enskilda avlopp de dominerande källorna till fosfor och kväve i området. Andra betydande källor är dagvatten och avloppsreningsverk för fosfor samt Svensk kärnbränslehantering AB:s avfallsanläggning för kväve. Öregrundsgrepen får merparten av växtnäringen genom vattenutbyte med Kallrigafjärden, medan den direkta landpåverkan är förhållandevis liten. Utöver de landbaserade utsläppen kommer ca 190 ton kväve och 2,5 ton fosfor via atmosfärisk deposition på havsytan, vilket inte kan åtgärdas lokalt. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri Övrigt Figur 8. Källfördelning av de 1,5 ton fosfor som kommer från landområdena inom Öregrundsgrepens åtgärdsområde. 3 3 Ejhed m.fl. 2011. Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr 56. http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/10/smed-56-20111.pdf 20(38)
Enskilda avlopp Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri Övrigt Figur 9. Källfördelning av de 59 ton kväve som kommer från landområdena inom Öregrundsgrepens åtgärdsområde. 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Genomförda och planerade åtgärder finns inlagda i VISS och presenteras inte närmare här. Vid Forsmarks kärnkraftverk har ett nytt reningsverk tagits i drift, men utsläppsmängderna har ännu inte jämförts med det tidigare reningsverket. Föreslagna åtgärder De åtgärder som prioriterats i Öregrundsgrepens åtgärdsområde är kostnadseffektiva åtgärder och åtgärder som enligt gällande lagstiftning ska genomföras. Åtgärder i Olandsån är mycket viktiga för att nå miljökvalitetsnormen också i havet. I Olandsån föreslås åtgärder som minskar belastningen av fosfor med 3200 kilo per år, vilket är hälften av förbättringsbehovet i Kallrigafjärden. Övriga åtgärder i Öregrundsgrepens närområde kan minska belastningen med drygt 100 kilo per år (Tabell 3). De åtgärder som bedöms ge störst effekt är anläggande av våtmarker och förbättrade enskilda avlopp så de blir lagliga och uppnår minst normal skyddsnivå. Teoretiskt uppnår man därmed en minskning av fosforbelastningen på 3,3 ton till. Hela den effekten kan dock inte uppnås, eftersom åtgärder som genomförs långt upp i Olandsåns åtgärdsområde får lägre effekt än de åtgärder som genomförs nära kusten. För att uppnå hela behovet för fosfor- och kvävereduktion till kustvattnet krävs därför fler åtgärder, som kräver ytterligare utredning. 21(38)
Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnet fosfor rangordnade efter kostnadseffektivitet 1 Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning 30 Hektar 1 0 0 Anpassade skyddszoner på åkermark Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Våtmark - fosfordamm Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå Våtmark för näringsretention Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) 21 Antal 7,4 6 300 840 2 2 800 1 400 0,31 Hektar 5,3 15 000 2 900 120 Antal 32 660 000 21 000 20 Hektar 12 320 000 27 000 0 Antal 3 220 000 72 000 SUMMA 62 1 200 000 [1] För information om enskilda vattenförekomster, se beskrivning i texten eller VISS. http://www.viss.lansstyrelsen.se/ Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 2.2 Försurning Uppsala län sträcker sig över ett flackt landskap, med tydliga spår av inlandsisen. Berggrunden består till största delen av urgraniter och den vanligaste jordarten är kalkhaltig morän. I slättområdena är den vanligaste jordarten lera och lerskikten kan vara mycket mäktiga. Sammantaget ger den kalkhaltiga moränen och leran länets sjöar, vattendrag och grundvatten ett effektivt och långsiktigt skydd mot försurning. I Öregrundsgrepens åtgärdsområde finns inga vattenförekomster med försurningsproblem. 2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Den kemiska statusen bedöms utifrån halter av så kallade prioriterade ämnen i vatten, samt i specifika fall även i sediment och biota (exempelvis fisk). Statusen sänks om gränsvärdet för ett ämne överskrids. Påverkan från miljögifter bedöms även utifrån halter av så kallade särskilda förorenande ämnen (SFÄ). De utgörs av ämnen som släpps ut i betydande mängd och halten i vattenförekomsten får inte överskrida gränsen för vad som bedöms påverka den ekologiska statusen. Om kvicksilver undantas så uppnås inte god kemisk status vattenförekomsten Öregrundsgrepen där den tennorganiska föreningen TBT (tributyltenn) har uppmätts i sediment i (tabell 3). TBT har 22(38)
hormonstörande egenskaper som påverkar djurlivet i havsmiljön redan vid mycket låga halter. Medelvärdet på 42 μg/kg torrsubstans från tre provpunkter i Öregrundsgrepen överskrider Havsoch vattenmyndighetens rekommenderade gräns för sänkning av kemisk status på 10 µg/kg (nationellt gränsvärde gånger 500). Då det rör sig om ett enskilda mätvärden ett år och gränsvärdet bedöms som osäkert har klassificeringen låg tillförlitlighet. Bland SFÄ har zink uppmätts i halter över denna gräns i vatten i Öregrundsgrepen (tabell 3). Zink är ett av de mindre giftiga ämnena bland tungmetallerna, men också ett av de vanligast förekommande. Höga halter av zink är giftigt för vattenlevande organismer. Klassningen har måttlig tillförlitlighet då den baseras på få mätvärden i vatten, men där flera kraftigt överskrider gränsvärdet för årsmedelvärdet. Zink bidrar därmed till bedömningen måttlig ekologisk status i vattenförekomsten. Tidigare studier har även visat på förhöjda halter av kadmium, koppar och bly i ytsediment. Tillräckliga mätningar av de prioriterade ämnena saknas och den kemiska statusen har därför inte sänkts med avseende på övriga ämnen. Det saknas även tillräckliga mätningar för att kunna bedöma SFÄ och deras påverkan på den ekologiska statusen. Detaljerad information om status, risk och påverkan för alla ingående vattenförekomster finns publicerade i databasen VISS. 2.3.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad i uppmätt halt och dess differens till fastslagit gränsvärde/föreslaget gränsvärde för expertbedömning/klassgräns (tabell 3). Tabell 3. Uppmätta halter och förbättringsbehov för prioriterade och särskilda förorenande ämnen 4. Uppmätt halt Gränsvärde Förbättringsbehov 42 µg/kg ts 10 µg/kg ts 32 µg/kg ts 4,76 µg/l 3,4 µg/l 1,36 µg/l Vattenförekomst ID Parameter/ kvalitetsfaktor Öregrundsgrepen SE603000- TBT 181500 Zink Matris Sediment Vatten 2.3.3 Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning till följd av mänsklig aktivitet. Inom åtgärdsområdet återfinns sammanlagt nio förorenade områden i riskklass 1 och 2 (enligt MIFO-metodiken), varav ett i riskklass 1. Det finns fem tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter (A- och B-verksamheter). Atmosfärisk deposition och dagvatten är relevanta påverkanskällor för miljögifter inom åtgärdsområdet. TBT-föroreningarna i sediment kommer från användning av båtbottenfärger på fartyg och fritidsbåtar då ämnet tidigare ingick i färg som används för att förhindra påväxt på skrov. Ämnet är nu förbjudet att använda i Sverige men ämnet kan fortfarande spridas från gamla färglager och vid rengöring av båtar. TBT har även använts som konserveringsmedel inom skogs- och pappersindustri och som stabiliseringsmedel i mjukplast. Ämnet är svårnedbrytbart och de mängder som redan finns i sedimenten kommer därför finnas kvar under lång tid framöver. Zinkutsläpp kommer från förbränning av olja, järn- och stålproduktion samt slitage av bildäck men även naturliga utsläpp förekommer. Zink används som råvara i metallindustrin och som ytbeläggningsmedel i metallvaru- och elektronikindustrin. Ämnet används som korrosionsskydd till galvanisering och ingår olika zinklegeringar, till exempel mässing. 4 Gränsvärdet för zink utgörs av klassgränsen för ämnet i vatten, vilken vid överskridande ger måttlig ekologisk status. Observera att bakgrundahalten inte beaktats. 23(38)
2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 De genomförda och planerade åtgärder som anges ska vara kopplade till påverkan och status. En båtbottentvätt har anlagts i Öregrund, vilken på sikt får effekt på halter av TBT i sediment i Öregrundsgrepen. Då resterande vattenförekomster endast har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver från atmosfärisk deposition anges inga övriga åtgärder. Föreslagna åtgärder För att åtgärda problem med TBT i kustvattensediment föreslås generellt anläggande av båtbottentvättar för att färgrester från båtar ska tas omhand och för att minska behovet av att måla fritidsbåtar med miljöskadlig färg. Den redan anlagda båtbottentvätten i Öregrund har ännu inte fått effekt i miljön annat än att halterna av TBT i sediment förhoppningsvis inte kommer att öka ytterligare. Eventuellt kan övervakning för att bedöma problemets omfattning samt påvisa minskande halter behövas på sikt. För zink har utsläppsreduktion av miljögifter angetts som åtgärd. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. I Uppsala län finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräftan är vanligt förekommande i sötvatten. Den har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. Ingen känd förekomst av signalkräfta finns dock i Öregrundsgrepens åtgärdsområde. Flera främmande invasiva arter är dock etablerade i kustvattnet, bland annat nyzeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum) och havsborstmasken Marenzelleria. Dessa arter kan konkurrera med inhemska arter och kan därigenom påverka den naturliga artsammansättningen. Ingen av de förekommande främmande arterna har bedömts påverka ekosystemen till den grad att den ekologiska statusen sänkts i åtgärdsområdet. Kunskaperna om de främmande arternas effekter är dock bristfälliga och bedömningen är därför osäker. Inga åtgärder föreslås därför inom området. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. För kustvattenförekomsterna har ingen kartläggning gjorts av fysisk påverkan på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. Det morfologiska tillståndet är påverkat av t.ex. muddringar av trösklar till havsvikar och vandringshinder i kustmynnande vattendrag. Vid Forsmarks kärnkraftverk har vägbankar och en konstgjord havsbassäng, biotestsjön, som tar emot kylvatten anlagts. Även själva kylvattenströmmen med ca 140 m 3 vatten per sekund påverkar bottnarnas substrat i både intags- och utsläppsområdet. I vilken omfattning dessa fysiska förändringar påverkar den ekologiska statusen har dock inte bedömts. Två större vattendrag, Forsmarksån och Olandsån, mynnar i åtgärdsområdet. Dessa åar beskrivs i separata dokument för respektive åtgärdsområde (Bilaga SE3_129_ Åtgärdsprogram för Olandsåns 24(38)
åtgärdsområde och Bilaga SE3_118_Åtgärdsprogram för Forsmarksåns åtgärdsområde). Nedan redovisas endast påverkan på Böleån och Sladaån. Åtgärdsområdets båda vattendragsförekomster, Sladaån och Böleån, är påverkade av fysiska förändringar (Figur 10). Båda vattenförekomsterna har morfologiska förändringar, men inga problem avseende konnektivitet eller flöde. Figur 10. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 25(38)
2.5.1 Tillstånd Konnektivitet I åtgärdsområdet finns inga artificiella vandringshinder för fisk och konnektivitet och statusklassificeringen visar att ingen av vattenförekomsterna är påverkade av konnektvitetsförändringar. Hydrologisk regim Statusklassificeringen i Öregrundsgrepens åtgärdsområde visar att ingen av vattendragsförekomsterna är påverkad av flödesförändringar. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning inkluderat närområdet och svämplanet. Närområdet omfattar marken 30 meter från vattenförekomstens strandlinje och svämplanet är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar. För vattenförekomsterna i Öregrundsgrepens åtgärdsområde har parametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag, Vattendragsfårans form, och Vattendragsfårans kanter bedömts där underlag har funnits tillgängligt. Kartläggningen avseende dessa parametrar bygger på GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i analyserna men graden av påverkan är mer osäker och behöver verifieras av fält- eller mätdata. Om parametrarna inte har kunnat verifieras har de fått ett begränsat inflytande vid bedömningen av ekologisk status och inte ensamma påverkat utfallet. Dessa parametrar har sedan sammanvägts till kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Analyserna visar att både Sladaån och Böleån har otillfredsställande status med avseende på morfologiskt tillstånd. För bägge vattendragen gjordes bedömningen att den morfologiska påverkan ensamt, eller tillsammans med annan påverkan, sänkte den ekologiska statusen (Figur 11). Påverkan utgörs framförallt av markavvattningar och markanvändning i närområdet. Markanvändning i närområdet är omfattande inom Sladaåns avrinningsområde. Det beror framförallt på att marken odlas upp hela vägen fram till vattendraget. Detta är inget problem i Böleåns avrinningsområde. 26(38)
Figur 11. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 2.5.2 Förbättringsbehov Sladaån och Böleån har båda förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar. Behovet har angetts till antal hektar som behöver restaureras till följd av rensningar m.m. Totalt är 14 hektar vattendrag i behov av restaureringsåtgärder i form av biotopförbättrande åtgärder och 17 hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas längs Sladaån. 2.5.3 Miljöproblem och källor till påverkan Morfologiska förändringar utgör det största miljöproblemet i arbetsområdet (Figur 11). Påverkan utgörs framförallt av markavvattningar. Både Sladån och Böleån är grundligt utdikade. Påverkan 27(38)
från markavvattningar är dock inte lika stor överallt. Vissa vattendragssträckor har grävts återkommande med några års mellanrum under ett sekel medan andra bara grävts en gång under samma tidsperiod. Sådana skillnader har inte tagits med i påverkansanalysen. De ekologiska effekterna beror också på grävningens omfattning, exempelvis om man flyttat vattendraget eller bara breddat det längs några sträckor. I Sladaåns närområde är även intensiv markanvändning omfattande. Orsaken är framförallt att marken odlas upp hela vägen fram till vattendraget och i många fall även ner på flodplanet. 2.5.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Inga åtgärder är genomförda eller planerade i åtgärdsområdet. Föreslagna åtgärder För att miljökvalitetsnormerna ska följas behöver åtgärder riktas mot morfologiska förändringar. Åtgärder behöver genomföras i åtgärdsområdets båda vattendrag (Tabell 4). För att förbättra vattendragens morfologiska tillstånd föreslås 14 hektar biotopvård i rensade vattendrag och anläggande av 17 hektar ekologiskt funktionella kantzoner utmed vattendragens sidor. Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 1 17 Hektar 36 000 2 14 Hektar 230 000 SUMMA 3 270 000 Åtgärderna riktas mot att minska påverkan från framförallt markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. I vissa förekomster är åtgärdsbehovet stort och kommer att kräva både biotopvård och anläggande av skyddande kantzoner. För att avgöra omfattningen av åtgärderna behöver mer specifika utredningar genomföras för varje vattenförekomst. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av den närmaste omgivningen. Generellt gäller att en varierad strandzon ger förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv genom skuggande träd, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter och vatten. I Öregrundsgrepens åtgärdsområde behöver 17 hektar kantzoner anläggas längs Sladaån. Åtgärden innebär att man skapar en zon med naturligare förhållanden närmast vattendraget. Med kantzoner avses strandzonen samt det fastmarkområde som direkt påverkar vattendraget, normalt 15-30 m från stranden. Bredden på kantzonen kan variera, i små vattendrag ska den minst vara 15 m och i stora vattendrag åtminstone 20 m bred. Som schablon för kantzonens bredd har hela närområdet (30 m) används för samtliga vattenförekomster. Omfattningen av åtgärden inom avrinningsområdet är därför överskattad för många mindre vattenförekomster. Det viktiga vid anläggande av kantzonen är att man skapar rätt typ av kantzon på rätt plats. Ibland kan kantzonen vara öppen mark med betesmark och ibland passar det bättre med tät skog. 28(38)
Markavvattningarna inom Öregrundsgrepens åtgärdsområde har påverkat vattendragen negativt. Kunskapen om var markavvattningarna har genomförts är god men storleken på restaureringsbehovet är inte känd i sin helhet. Vissa förekomster är rätade och grävda i hela sin längd och är därigenom mycket starkt påverkade. Andra förekomster har flottledsrensats och eller bara rensats försiktigt. Behovet av åtgärder sträcker sig därför från enbart anläggande av funktionella kantzoner till genomgripande åtgärder som återmenadring. Åtgärdsbehovet är stort, men vilken typ av åtgärd som behövs var behöver utredas ytterligare. En försiktig analys pekar mot att ca 14 hektar vattendrag är i behov av biotopvård. 2.6 Övriga miljöproblem Vid Forsmark påverkas kustområdet av kärnkraftverkets kylvattenanvändning, som innebär att ca 140 m 3 vatten per sekund passerar genom anläggningen och släpps ut ca 10 grader varmare i Öregrundsgrepen, delvis via biotestsjön som är en konstgjord havsbassäng. I vilken grad detta påverkar hydromorfologi och därmed den ekologiska statusen i kustvattenförekomsten har dock inte kunnat bedömas. Inga övriga miljöproblem bedöms påverka statusen hos åtgärdsområdets vattenförekomster. 29(38)
3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Grundvattenförekomsten i Öregrundsgrepens åtgärdsområde har inga kända problem med näringsämnen. 3.2 Miljögifter Grundvattenförekomsten i åtgärdsområdet har inga kända problem med miljögifter. 3.3 Klorid 3.3.1 Tillstånd Grundvattenförekomsten Edvallas kemiska status är god men riskerar att inte uppnå god status 2021 med avseende på klorid. SGU:s riktvärden överskrids inte, men i tre av sex provtagningar från 2008-2013 överstigs gränsvärdet utgångspunkt för att vända trend (50 mg/l) enligt den aktuella föreskriften (FS-SGU, 2013:2). Medelvärdet ligger på 96,16 mg/l och maxvärdet på 130 mg/l. 3.3.2 Förbättringsbehov Inga beräkningar av förbättringsbehov med avseende på klorid har genomförts för åtgärdsområdet. 3.3.3 Källor till påverkan Vägsaltning är troligen orsaken till de förhöjda kloridhalterna. 3.3.4 Åtgärder Innan fysiska åtgärder vidtas i Edvalla förekomst behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Grundvattenförekomsten i åtgärdsområdet har inte kända problem med förändrade grundvattennivåer. 3.5 Övriga miljöproblem 3.5.1 Tillstånd Vattenförekomsten Edvalla har förhöjda konduktivetsvärden och sulfathalter. För sulfat var medelvärdet 61,25 mg/l för perioden 2008-2013, vilket överstiger utgångspunkt för att vända trend (50 mg/l). Samtliga fyra analyser av konduktivitet under samma tidsperiod överstiger gränsvärdet för att vända trend (75 ms/m). Medelvärdet var t105 ms/m och maxvärde var 110 ms/m. 3.5.2 Förbättringsbehov Inga beräkningar av förbättringsbehov med avseende på sulfat har gjorts för åtgärdsområdet. 30(38)
3.5.3 Källor till påverkan Läckage från handelsgödsel eller avlopp är möjliga sulfatkällor. 3.5.4 Åtgärder Innan fysiska åtgärder föreslås, men den potentiella föroreningsbelastningen behöver utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning. 31(38)
4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Öregrundsgrepens åtgärdsområde finns en allmän vattentäkt (Edvalla) som omfattas av ett vattenskyddsområde beslutat år 2000 enligt Vattenlagen (Tabell 5). Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden i Öregrundsgrepens åtgärdsområde. Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Saknar skydd Tierp 1 0 1 0 0 Östhammar 0 0 0 0 0 4.2 Åtgärder Vattenskyddsområdet i Öregrundsgrepens åtgärdsområde är fastställt enligt den gamla vattenlagen. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av detta vattenskyddsområde, med skyddsföreskrifter enligt Miljöbalken, som en möjlig åtgärd för att säkerställa att vattentäkten i Edvalla har tillräckligt skydd. 32(38)
5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Natura 2000-områdena Björns skärgård, Hållnäskusten, Slada, Ängskär-Bondskäret, Skaten- Rångsen, Kallriga omfattar de akvatiska naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1620 Skär och små öar i Östersjön och 3140 Kransalgsjöar. Större vattensalamander, gulbrämad dykare samt ett antal häckande eller rastande sjöfågelarter ingår enligt artdirektivet. För att uppnå de uppsatta bevarandemål som listas i kapitel 1.2.3, krävs enligt bevarandeplanerna nedanstående åtgärder med effekt på vattenmiljön. Listan sammanfattar i förkortad form alla åtgärder för de akvatiska naturtyperna och arterna i samtliga sex områden. Utförligare beskrivning finns i varje områdes bevarandeplan på Länsstyrelsens hemsida. Genomförandet av dessa åtgärder bidrar till att nå vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer för ekologisk status i de berörda vattenförekomsterna Kallrigafjärden och Öregrundsgrepen. All muddring inom området behöver förbjudas alternativt i möjligaste mån undvikas. Påverkade laguner kan behöva restaureras. Båttrafiken kan behöva regleras för att minimera störning. Flera diken som avvattnar skog och myr behöver läggas igen eller dämmas. Småvatten med större vattensalamander och gölgroda behöver en öppen sydsida varför en viss röjning av uppväxande träd och buskar krävs regelbundet för att solen skall kunna nå vattenspegeln. Se också åtgärdsprogram för arterna. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Se kapitel 5.1. 33(38)
6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Öregrundsgrepens åtgärdsområde uppgår till ca 1,5 miljoner kronor (Tabell 5). Merparten av dessa kostnader 1,2 miljoner är kopplade till minskad övergödning. Resterande del av kostnaderna handlar i huvudsak om fysisk påverkan. Tabell 6. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning 1 1 230 000 Fysisk påverkan 2 270 000 Miljögifter Otillräckligt dricksvattenskydd 1 25 000 Försurning 0 - Miljöproblem i grundvatten Övrigt Summa 1 525 000 a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4%. I tabell 7 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december 2018. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen 2021. 34(38)