MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Relevanta dokument
VRE - hygienrekommendationer

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Mässling - hygienrekommendationer

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Hygienkonferens. Hösten 2016

Lokal anvisning

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Multiresistenta bakterier

Lokal anvisning

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

MRSA vårdhygieniska aspekter

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Multiresistenta bakterier

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Innehåll: Inledning sid 1

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Städ, tvätt och avfall 2015 Elisabeth Persson Flodman, Vårdhygien

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Lokal anvisning

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Clostridium Difficile

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Virusorsakad gastroenterit

Influensa A och B samt RS-virus

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar

MRSA. Information till patienter och närstående

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Clostridium difficile diarré (CD)

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Clostridium difficile diarré

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Alla. Smittsamhet Patienten anses smittsam så länge patienten har pågående diarré.

Transkript:

Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer MRSA är en förkortning av methicillinresistent Staphylococcus aureus. Eftersom methicillin är ett penicillin så innebär det att MRSA-bakterier är resistenta mot alla penicilliner och även övriga betalaktamantibiotika (cefalosporiner, karbapenemer). Många av de som blir smittade får inte någon infektion utan blir endast bärare av MRSA under en kortare eller längre tid. Medicinskt och rehabiliterande nödvändiga åtgärder får inte försenas. Smittvägar/smittsamhet Spridning av MRSA-bakterier sker via direkt och indirekt kontaktsmitta, oftast via personalens händer, kläder och föremål som har kontaminerats. Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar risken för smittspridning. Riskfaktorer vid MRSA är: Sår/hudlesion eller eksem KAD, subrapubiskateter Urostomi, nefrostomi Dränage (i sår, galla, pleura) Tracheostomi Tarmstomi Välj länk nedan för att läsa mer: Slutenvård Öppenvård/mottagning Smittspårning vid konstaterat fall Slutenvård Placering av patient Placering och restriktioner av patient med MRSA beror på risken de utgör att sprida smitta. Det innebär, om patienten enbart har ett bärarskap i näsa/svalg bedöms risken låg jämfört med om patienten har riskfaktorer då risken är hög. En individuell bedömning måste göras utifrån varje enskild patient. Misstänkt MRSA Patienter som screeningodlas på grund av utlandsvård ska vårdas i enkelrum med egen toalett och egen dusch i väntan på MRSA provsvar. Vid förekomst av en eller flera riskfaktorer ska patienten vara isolerad på enkelrummet med dörr stängd, det vill säga får inte lämna rummet annat än på medicinsk indikation (till exempel för att genomgå medicinskt indicerade undersökningar). Riktlinjer - medicinska Sida 1/6 3. Allmänheten

Känd MRSA Hög risk för smittspridning MRSA-positiv patient med en eller flera riskfaktorer ska isoleras på eget rum med egen toalett/dusch (det vill säga får inte lämna rummet annat än på medicinsk indikation). Låg risk för smittspridning MRSA-positiv patient som endast har näs- och/eller svalgbärarskap samt är hudfrisk och inte har symtomgivande övre luftvägsinfektion ska vårdas på enkelrum men behöver inte vara isolerad. Ingen risk för smittspridning MRSA-bärare utan riskfaktorer som har haft flera negativa odlingar under längre tid kan vårdas på flerbäddsrum. Patienter med MRSA-bärarskap som har avskrivits De patienter som Infektionskliniken har avskrivit kan i samband med en ny klinisk infektion eller vid förekomst av riskfaktorer återigen bli positiva avseende MRSA och nya prover behöver då tas. Vid insjuknande på flerbäddsrum Om ett positivt MRSA-besked visas på en inneliggande patient på flerbäddsrum omplaceras patienten enligt riskbedömningen ovan. Patient Informera patienten om vikten av god handhygien speciellt före måltider och efter toalettbesök. Tänk på att hjälpa patienter som inte kan utföra den själva. Personal Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all direkt och indirekt patientnära arbete. Personal som utför direkt och indirekt patientnära arbete med sår eller kroniska hudsjukdomar (eksem, psoriasis etc.), oavsett var på kroppen, ska inte vårda patienter med MRSA när risken för smittspridning bedöms vara hög. Vid tveksamma fall bör bedömning göras av medicinskt ansvarig läkare alternativt infektions-/hudläkare. Besökare Besökare bör informeras om att smittsamhet föreligger samt informeras om vikten av god handhygien. Måltider Isolerad patient: mat serveras på rummet. Deras porslin och matbrickor tas ut sist och placeras direkt i diskmaskinen eller in i matvagnen som sedan startas eller stängs för transport. Icke isolerad patient: kan äta i gemensam lokal. Riktlinjer - medicinska Sida 2/6 3. Allmänheten

Flergångsutrustning Flergångsutrustning som exempelvis blodtrycksmanschetter, stetoskop, saturationsmätare, infusionspumpar osv. bör vara patientbunden under vårdtiden. Övrig utrustning måste noggrant rengöras och desinfekteras direkt efter användning. Hjälpmedel Hjälpmedel bör vara patientbundet under vårdtiden. Övrig utrustning måste noggrant rengöras och desinfekteras direkt efter användning. Städning av vårdplats och rum utförs enligt dokument Vårdbädd Spill/stänk Punktdesinfektion ska utföras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Daglig städning Kontaktytor, plana ytor, hjälpmedel: alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Golv: rengöringsmedel och vatten alternativt fuktad microfibermopp. Slutstädning efter smittsam patient Då MRSA är en bakterie som främst finns på huden är risken stor att olika kontaktytor kontamineras. Det är därför av stor vikt att desinfektion av ytor görs noggrant och med mekanisk bearbetning för att förhindra smittspridning. Kontaktytor och plana ytor: torkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid alternativt Virkon 1 %. Golv: rengöringsmedel och vatten alternativt fuktad microfibermopp. Avfall Endast avfall som är kraftigt förorenat med kroppsvätskor som exempelvis urin, avföring, blod och sårsekret läggs i behållare för smittförande avfall. Övrigt avfall läggs direkt i påse som försluts på vårdrummet och hanteras som vanligt avfall. Tvätt Endast tvätt som är kraftigt förorenad med kroppsvätskor som exempelvis urin, avföring, blod och sårsekret går som smittförande tvätt. Med kraftigt förorenad menas tvätt som är rikligt indränkt med kroppsvätskor och där det finns risk för läckage genom tvättsäck. Övrig tvätt; läggs direkt i tvättsäck på vårdrummet och försluts där. Hanteras därefter på vanligt sätt. Överrapportering Patienter med MRSA ska noga överrapporteras vid förflyttning till annan enhet för att förhindra smittspridning. Mottagande enhet ska informeras i god tid om risk för smitta för att säkerställa att inte smittspridning sker. Riktlinjer - medicinska Sida 3/6 3. Allmänheten

Transport Det föreligger inget hinder att förflytta patient med MRSA inom sjukhusområdet men mottagande enhet ska informeras i förväg. Behandling/undersökning på annan enhet Vid behandling/undersökning på annan enhet ska de i god tid informeras om risken för smitta för att säkerställa att inte smittspridning sker. Öppenvård/mottagning En individuell bedömning måste göras utifrån varje enskild MRSA-patient, utifrån risken att de sprider smitta. Vid enbart ett bärarskap i näsa/svalg är risken låg jämfört med om patienten har riskfaktorer, då risken är hög. Riskbedömningen delas in i följande: Hög risk för smittspridning MRSA-positiv patient med en eller flera riskfaktorer. Låg risk för smittspridning Patient som endast har näs- och/eller svalgbärarskap samt är hudfrisk och inte har symtomgivande ÖLI. Ingen risk för smittspridning MRSA-bärare utan riskfaktorer som har haft flera negativa odlingar under längre tid. Patienter med MRSA-bärarskap som har avskrivits De patienter som Infektionskliniken har avskrivit kan i samband med en ny klinisk infektion eller vid förekomst av riskfaktorer återigen bli positiva avseende MRSA och nya prover behöver då tas. Patienter med känd MRSA och som har riskfaktorer bör tas in direkt på behandlings-/undersökningsrummet Övriga kan vistas i gemensamt väntrum. Personal Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all direkt och indirekt patientnära arbete. Personal som utför direkt och indirekt patientnära arbete med sår eller kroniska hudsjukdomar (eksem, psoriasis etc.), oavsett var på kroppen, ska inte vårda patienter med MRSA när risken för smittspridning bedöms vara hög. Vid tveksamma fall bör bedömning göras av medicinskt ansvarig läkare alternativt infektions-/hudläkare. Flergångsutrustning/hjälpmedel Flergångsutrustning som exempelvis blodtrycksmanschetter, stetoskop, undersökningsbrits, hjälpmedel osv. ska noggrant rengöras och desinfekteras direkt efter varje patient. Riktlinjer - medicinska Sida 4/6 3. Allmänheten

Städning Spill/stänk Punktdesinfektion ska utföras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Städning mellan varje patient Då MRSA är en bakterie som främst finns på huden är risken stor att olika kontaktytor kontamineras. Det är därför av stor vikt att desinfektion av ytor görs noggrant och med mekanisk bearbetning för att förhindra smittspridning. Rengör och desinfektera kontaktytor, det vill säga ytor som man ofta berör, exempelvis plana ytor, säng/brits, dörrhandtag, nedhängande armatur osv. med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Avfall Endast avfall som är kraftigt förorenat med kroppsvätskor som exempelvis urin, avföring, blod och sårsekret läggs i behållare för smittförande avfall. Övrigt avfall läggs direkt i påse som försluts på vårdrummet och hanteras som vanligt avfall. Tvätt Endast tvätt som är kraftigt förorenad med kroppsvätskor som exempelvis urin, avföring, blod och sårsekret går som smittförande tvätt. Med kraftigt förorenad menas tvätt som är rikligt indränkt med kroppsvätskor och där det finns risk för läckage genom tvättsäck. Övrig tvätt; läggs direkt i tvättsäck på vårdrummet och försluts där. Hanteras därefter på vanligt sätt. Sjukgymnastik och arbetsterapi i träningslokal Patienten ska desinfektera sina händer innan användning av träningsredskap. Öppenvårdspatienter med riskfaktorer anvisas till ett eget duschutrymme vilket rengörs och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid efter användning. Öppenvårdspatienter utan riskfaktorer kan använda allmänt duschutrymme utan direkt efterföljande städning. Hjälpmedel, träningsutrustning och brits ska direkt efter patientbesöket desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Smittspårning vid konstaterat fall MRSA är enligt Smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom och smittspårningspliktig. Smittspårning initieras alltid av Vårdhygien som kontaktar enheten. Riktlinjer - medicinska Sida 5/6 3. Allmänheten

Vid initierad smittspårning följs MRSA riktlinjer för smittspårning som tillhandahålls av Vårdhygien. Riktlinjer - medicinska Sida 6/6 3. Allmänheten