www.pwc.se Långsiktig ekonomisk analys November 2017
Sammanfattning En växande kommun kräver nya resurser Samtliga verksamheter upplever ett ökat kostnadstryck de närmaste åren på grund av den demografiska utvecklingen. Den starka tillväxten kommer kräva en utbyggd kommunal service. Kommunens kostnader förväntas växa med 21,2 procent i fasta priser fram till 2030. Den förändrade befolkningsstrukturen med en markant ökning av antalet invånare över 80 år skapar stora kostnadsökningar inom äldreomsorgen. Stora investeringar kräver extern finansiering De samlade investeringar fram till 2030 är uppskattade till 4,3 miljarder kronor i fasta priser. Denna volym överstiger det kommunen själv kan generera genom det ekonomiska resultatmålet som ligger. Som en följd av ovan förväntas kommunens låneskuld per invånare öka med mer än 100 procent fram till år 2030. En avgörande faktor i analysen är statens välvilja att värdesäkra statsbidragen. Vi har antagit en viss värdesäkring men det kommer uppstå en urholkning av statsbidragets värde under perioden Sandvikens kostnader förväntas öka med 21,2 procent fram till år 2030 För att klara av samma servicenivå som idag måste kommunen effektivisera 1,17 procent per år eller succesivt höja skatten med 5,72 kr till och med 2030, givet oförändrad efterfrågan 2
Innehåll DEL I INLEDNING OCH UPPDRAGETS FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdrag och tillvägagångssätt Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Kommunens finansiella mål DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Investeringar Framskrivning av verksamheternas kostnader DEL III EKONOMISKT UTFALL Pensionskostnader Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Avskrivningar Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomiskt utjämning Kassaflöde och finansieringsbehov Finansiella nyckeltal DEL IV UTMANINGAR APPENDIX 3
DEL I INLEDNING OCH UPPDRAGETS FÖRUTSÄTTNINGAR 4
Uppdrag och tillvägagångssätt 5
Inledning Bakgrund, uppdrag och tillvägagångssätt Med utgångspunkt i kommunens befolkningsutveckling/-tillväxt står kommunen liksom många andra inför stora utmaningar framöver. önskar genomföra en långsiktig finansiell analys för åren fram till och med 2030. Analysen ska ta sin utgångspunkt i den demografiska utvecklingen och kommunens befolkningsprognos. I denna ligger antagande om dödstal, födelsetal samt in- och utflyttning. Utifrån befolkningsprognosen beräknas det så kallade demografiska trycket, både på drift- och investeringsekonomin. Detta görs i fasta priser: 2016-års kostnadsnivå. Kommunens framtida kostnader räknas om i löpande priser med hjälp av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) senaste bedömning av löne- och prisutvecklingen (dec 2016). Analysen kompletteras med uppgifter om pensioner, avskrivningar på befintliga anläggningstillgångar samt finansiella kostnader och intäkter till och med 2030. Därefter ska en beräkning av det ekonomiska resultatet göras, baserat på den demografiska framskrivningen och SKL:s senaste bedömning av samhällsekonomin. Mot dessa kostnader ställs en beräkning av kommunens framtida intäkter från skatter, statsbidrag, utjämning samt fastighetsavgiften. Här används SKL:s skatteunderlagsprognos samt en beräkning av effekten av kommunens befolkningsprognos på intäkterna från den kommunalekonomiska utjämning (inkl. LSSutjämningen). Utifrån detta erhålles en bedömning av kommunens finansiella förutsättningar för perioden.. Även investeringsbehovet för den skattefinansierade verksamheten fram till och med 2030 belyses. En särskild analys görs av kommunens framtida kassaflöde för att bedöma hur investeringarna ska finansieras. 6
Modell för strategisk ekonomisk planering Bostadsbyggande Flyttning efterfrågar BEFOLKNING genererar * Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid och kultur, miljö- och samhällsskydd etc. REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER påverkar påverkar påverkar FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 7
Samhällsekonomiska förutsättningar 8
Samhällsekonomin fram till 2021 Enligt Sveriges Kommuner och Landsting Efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. Nivån på BNP och arbetade timmar är högre än i en neutral konjunktur. Det finns tydliga tecken på att det är svårare än normalt för arbetsgivarna att besätta lediga platser trots att arbetslösheten är förhållandevis hög i en högkonjunktur (6,5%). Det råder dock stora skillnader i arbetslöshet mellan inrikes födda drygt 4 procent- och utrikes födda knappt 15 procent. SKL gör bedömningen att ekonomin fortsätter att växa under 2018 för att sedan återgå till ett konjunkturellt normalläge under 2019. BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas därför svagare än normalt 2019 och 2020. BNP-ökningarna begränsas till runt 1,5 procent samtidigt som antalet arbetade timmar i de svenska ekonomin stagnerar. Situationen för kommunsektorn blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter växa i snabb takt. 2016 2017 2018 2019 2020 2021 BNP 3,4 3,4 2,8 1,6 1,3 1,6 Sysselsättning, timmar 2,1 1,2 0,9-0,2 0,4 0,4 Relativ arbetslöshet, nivå 7,0 6,6 6,4 6,5 6,5 6,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,5 3,1 3,4 3,4 3,4 Konsumentpris KPIF*) 1,3 1,9 1,8 1,9 2,0 2,0 Skatteunderlag, realt 2,6 1,6 1,0 0,8 0,5 0,9 Skatteunderlag, nominellt 5,0 4,4 3,4 3,5 3,8 3,9 *) KPI med fast ränta för att exkludera effekter på inflationen av ränteförändringar 9
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Samhällsekonomin efter 2021 Att bedöma utvecklingen av samhällsekonomin på längre sikt (5 till 10 år) är svårt. Tillväxten på längre sikt bestäms av tillgången på produktionsfaktorerna arbete och kapital. Med hjälp av uppgifter om tillgängliga produktionsfaktorer idag kan man räkna fram en nivå på BNP som innebär fullt resursutnyttjande. Denna nivå definieras som potentiell BNP. Den viktigaste faktorn är potentiell sysselsättning mätt i antal arbetade timmar. Potentiell sysselsättning är den nivå på sysselsättningen som är förenlig med en stabil löneökningstakt och därmed en inflation i linje med Riksbankens mål på två procent. Vid fullt resursutnyttjande (utan överhettningstendenser) ökar BNP med cirka två procent årligen. Detta möjliggör en löneökningstakt på fyra procent och skatteunderlagsutveckling på motsvarande nivå. Efter 2021 antas faktisk BNP sammanfalla med potentiell och utvecklingen antas därmed vara konjunkturlös. 2022-2030 BNP 2,0 SKL prognostiserar att skatteunderlaget på lång sikt växer med 4 procent årligen. Samtidigt spås löne- och prisutvecklingen för kommunerna bli gynnsam. Timlönerna i den privata sektorn ökar snabbare än vad priset på det kommunerna köper gör. Det senare består av löner till cirka 75 procent men också av annan förbrukning som tack vare produktivitetsutvecklingen i regel ökar långsammare. Denna priseffekt är bestående över tid till skillnad från det positiva bidraget från arbetade timmar. I genomsnitt kan priseffekten beräknas uppgå till ca 0,5 procent årligen (4 procent skatteunderlag minus 3,5 procent löne- och prisutveckling (0,75*4,0 + 0,25*2,0 = 3,5)). Det borde således finnas utrymme för ambitionshöjningar. Utrymmet kommer dock att behövas för att finansiera den framtida demografiska utvecklingen. 5500 5000 4500 4000 3500 Potentiell BNP BNP Timlön 4,0 3000 Konsumentprisindex 2,0 Arbetslöshet 6,5 2500 2000 10
Framtidens utmaning Finansiering av välfärden Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram en rapport om finansieringen av framtidens välfärd, Framtidens utmaning välfärdens långsiktiga finansiering. Rapporten syftar till att ge insikt om den utmaning som kommunerna står inför och på så vis öppna upp för politisk diskussion om den framtida utformningen av vårt välfärdssamhälle. I framtiden kommer den demografiska utvecklingen leda till en ökad andel äldre och därmed en ökad försörjningskvot färre ska försörja fler. SKL har i sin rapport använt två olika scenarier för utvecklingen i riket. Scenario 1: Framtidens befolkning men med dagens prislappar per åldersgrupp. Demografiska förändringar leder till en sammantagen kostnadsökning om 20 procent år 2035. Scenario 2: Kostnadsökningen överstiger vad demografin kräver*. Demografisk utveckling tillsammans med ökade förväntningar på välfärdstjänster ställer hårdare krav på finansieringen framöver, cirka 50 procent högre kostnader år 2035. Kostnadsökningen blir i båda fallen större än befolkningsökningen, på grund av förskjutningar i åldersgrupperna till ökad andel äldre med större behov av kommunens tjänster. SKL menar att ambitionshöjningar i verksamheterna och den demografiska utvecklingen ställer krav på effektiviseringar, omprioriteringar och nya finansieringsalternativ. Detta leder till att kommunerna enskilt och tillsammans måste fundera över möjliga långsiktiga lösningar. Enligt SKL är det viktigt att föra en diskussion om omfattning och innehåll i verksamheterna samt dess finansiering. SKL diskuterar olika förslag för att finansiera välfärden, exempelvis: Höjning av maxtaxa för barnomsorg samt av äldreomsorgstaxan Tidigare inträde och senare utträde på arbetsmarknaden Effektivisering om 3 procent Höjning av momsen (på mat) Höjning av kommunalskatten med en krona Sammantaget konstateras dock att dessa förslag inte klarar att möta den kostnadsökning som förväntas genom demografisk utveckling och ökad ambitionsnivå. Mer kommer att krävas. 11
Skatteintäkter Kommunernas skattebas Utveckling av skatteunderlaget 12
Utveckling av kommunens skatteunderlag Skatteunderlaget varierar med konjunkturerna. Utvecklingen av skatteunderlaget i har i genomsnitt legat ca 0,7 procentenhet under rikets (se nästa sida). Utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av underordnad betydelse för kommunens finansiering då skillnaden till stor del utjämnas via den kommunalekonomiska utjämningen. Skatteunderlaget i relation till antalet bosatta i kommunen ger kommunens skattekraft. s skattekraft uppgick inkomståret 2015 till 189 754 kr. Vanligtvis stiger skattekraften (mätt i kronor) mellan åren eftersom skatteunderlaget ökar över tid. I relation till genomsnittet i riket uppgår skattekraften i Sandvikens till 94 procent. Det är en minskning från år 2007 då skattekraften i Sandvikens uppgick till 101 procent av rikets skattekraft. De senaste åren har utvecklingen av skattekraften något under rikets utveckling. Kommunens skatteintäkter är skatteunderlaget multiplicerat med den av kommunen beslutade skattesatsen. Sandvikens sänkte sin skattesats 2012 till följd av en skatteväxling då landstinget tog över kollektivtrafiken. År 2013 höjde Sandviken skatten igen till följd av en skatteväxling rörande hemsjukvården. 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Skattesats 21.65 21.39 21.61 21.61 21.61 21.61 21.61 Basen för kommunalskatten är invånarnas förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomsterna räknas förutom löner även löneförmåner, sjukpenning, a-kassa, pensioner etc. Dessutom ingår inkomst av näringsverksamhet för de företagare som inte bedriver verksamheten i aktiebolagsformen. Lönerna är den dominerande delen av skattebasen. Därefter kommer pensionerna och de andra skattepliktiga ersättningarna från staten (transfereringarna). På sikt är sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling. Längre arbetsliv (tidigare inträde och senare utträde) bedöms vara av stor vikt för den framtida försörjningskvoten i riket. Även högre förvärvsgrad bland utrikes födda är av vikt. Lönernas dominerande roll i skattebasen gör att utvecklingen av sysselsättning och lönenivåer är av avgörande betydelse för hur skattebasen utvecklas. Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kommunala verksamheten. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. Det är därför sysselsättningen, räknat i antalet arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten.. 13
Kronor per invånare Index (riket = 100) Procentuell förändring Kommunens skattekraft och skattesats Kommunens skattekraft Utveckling av kommunernas skatteunderlag Skattekraft kommun, kr/inv Sandviken Riket 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 101,3% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 110% 100% 94,0% 90% 80% 70% 60% 50% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 14
Kommunalekonomisk utjämning 15
Utjämning mellan kommunerna forts. Varför utjämning? De offentliga utgifterna utgör i Sverige en hög andel av bruttonationalprodukten (BNP) och graden av decentralisering av uppgifter till kommuner och landsting är hög i ett internationellt perspektiv. Eftersom kommuner står för större delen av våra välfärdstjänster genom att de ansvarar för skolan och olika omsorger är de kommunala utgifternas andel av BNP högre än i något annat land. Samtidigt varierar förhållandena mellan kommunerna i olika delar av landet liksom de finansiella förutsättningarna att klara dessa uppgifter. Stora skillnader i invånarnas inkomster I genomsnitt finansieras ungefär 70 procent av kommunernas kostnader för verksamheten av kommunalskatt. Statens bidrag till kommuner motsvarar i genomsnitt 15 procent. Resterande intäkter kommer från avgifter, försäljning av tjänster samt övriga bidrag. Men förutsättningarna för att finansiera utgifterna skiljer sig åt mellan kommunerna eftersom det finns stora skillnader i hur mycket de olika kommuninvånarna tjänar i genomsnitt. Den beskattningsbara inkomsten varierar mellan 358 342 i Danderyd utanför Stockholm och 146 813 kronor per invånare i Årjäng i Värmland. Om kommunerna ska få in lika mycket i skatteintäkter skulle invånarna i Årjäng behöva betala mer än dubbelt så hög kommunalskatt jämfört med de i Danderyd. Ojämn fördelning av personer med behov av LSSinsatser Den 1 mars 1994 trädde lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Lagen ger personer med intellektuell funktionsnedsättning eller andra stora och varaktiga funktionshinder rätt till olika stöd- och serviceinsatser. I enlighet med bestämmelserna i LSS genomfördes en successiv överföring av huvudmannaskapet (inklusive en skatteväxling) för insatserna enligt denna lag från landstingen till kommunerna. I de flesta länen skedde överföringen årsskiftet 1994/1995 eller 1995/1996. Genom att verksamheten tidigare låg inom landstingens ansvar och ofta var koncentrerad till större enheter blev fördelningen mellan kommunerna inom länen mycket ojämn. Ojämnheten har sedan legat kvar och har även förstärkts genom en specialiserad inriktning på olika typer av behov. 16
Utjämning mellan kommunerna forts. Stora skillnader i åldersstrukturen Det finns stora regionala skillnader i ålders-strukturen. Exempelvis är 503 av 1 000 personer i skolåldern i Nykvarns kommun. Motsvarande för Solna kommun är 223 av 1 000 personer. Detta innebär att behovet av kommunal service, i detta fall grundskola, varierar kraftigt mellan kommuner. Givet samma standard kommer kostnaden per invånare att bli betydligt högre i Nykvarns kommun än i Solna kommun. Motsvarande skillnader finns inom både gymnasieskolan och äldreomsorgen. Stora skillnader i den sociala strukturen I vissa delar av samhället är de sociala nätverken bräckligare, vilket för många innebär ett större beroende av den offentliga servicen. Även kostnaden att tillgodose behoven kan vara högre. Sociala problem, som till exempel missbruksproblem, tenderar att förekomma i större utsträckning i städer vilket skapar ett större tryck på socialtjänsten i dessa kommuner. Stora skillnader i geografiska förutsättningar Bebyggelsestrukturen och geografiska förhållanden varierar mycket kraftigt mellan landets kommuner. De kommuner som är stora till ytan i Norrlands inland är glest befolkade, men i till exempel Kiruna kommun som är den största kommunen till ytan, bor över 75 procent av befolkningen i en stor tätort med cirka 20 000 invånare. I andra till ytan mycket stora kommuner som Härjedalen och Pajala bor merparten av befolkningen i glesbygden eller i små tätorter. Långa avstånd och gles bebyggelsestruktur med litet befolkningsunderlag för kommunal service ger kommunerna högre kostnader. Det finns stora skillnader mellan kommuners förutsättningar - därför finns våra utjämningssystem. I kommuner med tät bebyggelse finns det bättre möjligheter att dimensionera de olika verksamheterna och utnyttja stordriftsfördelar, även om det kan uppstå direkta merkostnader även i tätbebyggda områden. 17
Utjämning mellan kommunerna Nationella system för utjämning Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan 1 mars 2005 med vissa ändringar införda från och med 1 januari 2008 och 1 januari 2014. Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/avgift. Systemet för LSSutjämningen gäller sedan 1 mars 2004 med vissa förändringar införda från och med 1 januari 2009. 18
Utjämning mellan kommunerna Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning I inkomstutjämningen utjämnas skatteinkomster mellan kommunerna. Den är i huvudsak statligt finansierad. Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningunderlag som motsvarar 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Inkomstutjämningen är långtgående, det vill säga skillnaderna i skatteintäkter efter utjämning är relativt små, givet en genomsnittlig skattesats. Detta ger att utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av mindre betydelse för kommunens totala intäkter. Om kommunens skattekraft ökar mer än genomsnittet får den enskilda kommunen lämna ifrån sig merparten av skillnaden och vice versa. I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader av två slag: behovet av kommunal verksamhet och kostnaden för att producera en viss service. Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra. Det tillförs inga nya resurser via kostnadsutjämningen. Över tid innebär detta att endast den kommun som möter en demografisk utveckling som är mer utmanande än genomsnittet i riket kommer få ett ökat bidrag alternativt en minskad avgift. En kommun med den omvända situationen kommer få se ett minskat bidrag alternativt ökad avgift. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. Sedan 2004 finns ett nationellt kostnadsutjämningssystem för kommunernas LSS-kostnader. Som motiv för ett utjämningssystem angavs att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommunerna samt att det behövs en utjämning för att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva verksamhet enligt LSS. Systemet är skiljt från det ordinarie kostnadsutjämningssystemet för kommuner. Skälet är att underlagen inte på samma sätt som i det ordinarie systemet kan anses uppfylla kriteriet att vara opåverkbara för den enskilda kommunen. Till skillnad från den ordinarie kostnadsutjämningen används faktiskt antal beslutade insatser. Precis som i det ordinarie kostnadsutjämningssystemet beräknas en standardkostnad för kommun. Via LSSutjämningen omfördelas kommunernas strukturella kostnader för LSSverksamheten. 19
Kommunens utfall i utjämningssystemen Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS-utjämning får ett bidrag i inkomstutjämningen på 9 024 kronor per invånare år 2017. Kommunen har en skattesats som är i paritet med genomsnittet i riket. Sandviken Riket Andel av riket Skattekraft, kr/inv 207 377 220 385 94.1% Genomsnittlig skattesats, % Skatteintäkter, kr/inv Inkomstutjämning, kr/inv Skatteintäkter efter utjämning, kr/inv Skillnad i vald skattesats, % Skillnad i kronor, kr/inv Totalt faktiskt utfall, kr/inv 21.66% 20.75% 43 031 45 730 94.1% 9 024 6 602 52 055 52 332 99.5% 0.86% 1 783 53 838 52 332 102.9% har sammantaget en ogynnsam struktur och får därmed ett bidrag. För 2017 uppgår bidraget till 282 kronor per invånare Verksamhet 2016 Tillägg / avdrag Barnomsorg -1 242 Grundskola -78 Gymnasieskola 633 Individ- och familjeomsorg 348 Äldreomsorg 1 590 Barn med utländsk bakgrund -37 Bebyggelsestruktur -21 Befolkningsförändring -141 Kollektivtrafik -389 Löner -382 Totalsumma 282 har i relationen till befolkningen färre LSS-insatser per invånare. De insatser som finns bedöms som något lättare än genomsnittet (vårdtyngd < 1). Sammantaget bedöms kommunen ha en gynnsam struktur och betalar därför en avgift i LSS-utjämningen. Avgiften år 2017 uppgick till 316 kronor per invånare Kr per invånare 2017 Grundläggande standardkostnad 169 253 Justering vårdtyngd 0.975 Standardkostnad/inv. 4 174 Genomsnitt i riket 4 606 Bidrag (+)/avgift (-) -316 20
Marginaleffekter i systemet för kommunalekonomiskt utjämning 2017 Skatteintäkter Inkomstutjämning Skatteintäkter efter inkomstutjämning Regleringspost Strukturbidrag Kostnadsutjämning Totalt 1-5 år 6 år 7-12 år 13-15 år 16-18 år 19-64 år ink 0 kr 19-64 år ink 200 tkr 19-64 år ink 400 tkr 19-64 år ink 800 tkr 65-79 år, gift, ink 200 tkr 80-89 år, gift, ink 200 tkr 90+ år, gift, ink 200 tkr 0 48 940 48 940-10 0 80 884 129 814 0 48 940 48 940-10 0 33 918 82 848 0 48 940 48 940-10 0 81 042 129 972 0 48 940 48 940-10 0 63 547 112 477 0 48 940 48 940-10 0 83 033 131 963 0 48 940 48 940-10 0-35 593 13 337 43 220 10 320 53 540-10 0-35 593 17 937 86 440-28 300 58 140-10 0-35 593 22 537 172 880-105 540 67 340-10 0-35 593 31 737 43 220 10 320 53 540-10 0-27 014 26 516 43 220 10 320 53 540-10 0 23 617 77 147 43 220 10 320 53 540-10 0 123 749 177 279 Grundtanken med utjämningssystemet är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar, oavsett befolkningens storlek eller sammansättning. Av detta följer att resurser som omfördelas ska motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen genererar. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Detta medför att den inflyttade personen som ger kommunen störst intäkt inte nödvändigtvis är höginkomsttagaren, utan kanske skoleleven eller den äldre kvinnan. Exemplet ovan visar att utfallet varierar kraftigt beroende på vilken ålder personen som flyttar har, och att personens inkomst har en mindre betydelse. För en mer detaljerad beskrivning se SKL:s webbplats (www.skl.se) under rubriken Utjämningssystem. 21
Statens bidrag till kommunsektorn Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2017 uppgår det till 67 miljarder kronor. Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Om staten inte tillför nya resurser sker det genom den allmänna löneoch prisutvecklingen en urholkning av bidraget över tid vilket skapar ett behov av effektiviseringar för kommunerna. Enligt en uppskattning från SKL motsvarar urholkningen cirka 2 miljarder kronor per år för samtliga kommuner. Vidare finns det en praxis att förändringar i skattesystemet som påverkar kommunernas skatteunderlag regleras via det generella statsbidraget. I beräkningarna har vi antagit att staten värdesäkrar statsbidrag efter 2021 med 3 procent årligen. Detta motsvarar ca 30 miljarder för kommunsektorn år 2030. Över tid har staten tillskjutit medel som i genomsnitt motsvarar en värdesäkring. För innebär denna värdesäkring ca 84.9 miljoner i ökade intäkter år 2030. Detta motsvarar 0,65 kronor på skattesatsen. Det finns dock skäl att ifrågasätta en framtida värdesäkring. SKL presenterar i Ekonomi-rapporten (okt. 2013) en sidokalkyl där statsbidragen låts vara nominellt oförändrade. Staten är, enligt den så kallade finansieringsprincipen, skyldig att kompensera kommunerna ekonomiskt vid av staten beslutade verksamhetsförändringar. På motsvarande sätt kan kommunerna få lämna ifrån sig resurser om staten beslutar om ett minskat åtagande. Statsbidraget fördelas efter kommunernas skattekraft. Kommuner med låg skattekraft får ett större tillskott än de med en högre skattekraft. En handfull kommuner har en så pass hög skattekraft att de betalar en avgift till staten. 22
Fördelning av regeringens s.k. välfärdsmiljarder Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2017 ett årligt tillskott till kommuner och landsting med 10 miljarder kronor. Pengarna kommer att fördelas dels efter invånarantal, dels efter en fördelningsnyckel som tar hänsyn till asylsökande och nyanlända. 70 procent av bidraget kommer att fördelas utifrån antalet asylsökande och nyanlända, och 30 procent utifrån antal invånare. Dessa 30 procent finns i det generella statsbidraget 2017. Den del som fördelas utifrån invånarantalet kommer att öka succesivt fram till 2021. Fördelningen för Sandvikens av den del som bygger på asylsökande med mera för 2017 bygger på den slutgiltiga beräkningen som regeringen gjort i december 2016. För åren 2018-2020 antas denna del vara relativt oförändrad. Samtliga medel ligger med i vår kalkyl. Sandviken År Totalt, mnkr Invånare, mnkr Asylsökan de, mnkr 2017 49.8 8.2 41.7 2018 48.2 8.2 40 År Totalt, mnkr Generell fördelning, mnkr Generell fördelning, kronor/invå nare Modellberäknad fördelning, mnkr 2019 43.5 13.6 29.8 2020 37.0 19.1 17.9 2021 27.3 27.1 0.0 2016 8 330 0 0 8 330 2017 7 700 2 100 211 5 600 2018 7 700 2 100 207 5 600 2019 7 500 3 500 342 4 000 2020 7 300 4 900 473 2 400 2021 7 000 7 000 668 0 I budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen att 5 nya välfärdsmiljarder tillförs kommuner och landsting 2019 och ytterligare 5 miljarder 2020. Dessa nya tillskott tillförs det generella statsbidraget och syns som en ökad regleringspost inom den kommunalekonomiska utjämningen från 2019 och framåt.
Kommunens finansiella mål 24
Finansiella mål Kommuner ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Mål och riktlinjer ska uttrycka realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt ska utvärderas och omprövas. I propositionen skrivs att exempel på vad som kan ingå i den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning av framtida kapacitetsbehov. Resultatet bör ligga på en nivå som i reala termer sett konsoliderar ekonomin. Kommunens finansiella mål Sandvikens resultatmål för god ekonomisk hushållning är För 2017 uppgår de budgeterade resultatet till 10 mnkr Investeringsvolymen för år 2017 skall uppgå till maximalt 365 mnkr Kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 320 mnkr Utöver resultatmål nämns några ytterligare områden som kan vägas in när man diskuterar god ekonomisk hushållning: skuldsättningen på kort och lång sikt. strategier för finansiering av olika delar såsom investeringar och pensioner. in- och utbetalningar, d.v.s. betalningsberedskapen. risk och andra osäkerhetsfaktorer. (t.ex. borgen för sina företag.) 25
DEL II KOSTNADSFRAMSKRIVNING I FASTA PRISER 26
Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Teoretiska utgångspunkter Kommunens befolkningprognos fram till 2030 27
Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Att en kommun med stor befolkning har mer kommunal verksamhet än en liten är tämligen självklart. Två lika stora kommuner kan dock har olika utbyggd kommunal verksamhet. Skillnader kan förklaras av: Åldersstrukturen Socioekonomiska strukturen Graden av frivillig verksamhet Ambitionsnivån i obligatorisk verksamhet Inslag av entreprenad (påverkar nivån på den verksamhet där kommunen är huvudman) Den enklaste kommunen att driva är den där befolkningsutvecklingen är stabil och där ålderskullarna är ungefär lika stora mellan åren. Verkligheten är dock en annan! Både minskande och växande kommuner upplever svängningar i ålderskullarnas storlek på grund av historiska variationer av födelsetalen (40-talet, 60-talet, 90- talet). Efterfrågan på kommunens tjänster behöver nödvändigtvis inte öka eller minska i samma takt som antalet invånare förändras. Alla invånare efterfrågar inte alla delar av kommunernas tjänsteutbud. Efterfrågan på verksamhetslokaler beror framför allt av utvecklingen för de specifika åldersgrupper som verksamheterna vänder sig till och av statliga reformer eller samhällsförändringar som påverkar målgruppernas efterfrågan. För de individuella tjänsterna kostar nya lokaler och anläggningar mer än gamla. Finns det ledig kapacitet kan exempelvis en ytterligare elev kosta mindre än genomsnittet (marginalkostnaden). När kommunen slår i kapacitetstaket kan den extra eleven bli väldigt dyr. För de kollektiva tjänsterna bör det finnas stordriftsfördelar för vissa verksamheter där kostnaden kan öka mindre än vad som följer av befolkningstillväxten. Viktiga verktyg för att hantera expansionen är: Bostadsbyggnadsprognos Befolkningsprognos Lokalresursplan En adekvat resursfördelningsmodell i budgetprocessen 28
Befolkningsutveckling Utfall 2002-2016 samt kommunens prognos till 2030 Sandvikens är en kommun med positiv befolkningstillväxt. Befolkningen har från 2002-2016 vuxit med i genomsnitt 0,4 procent. Vilket ger en ökning på 2 184 invånare under denna period. År 2005 var det dock en negativ befolkningstillväxt och det dröjde till 2008 innan antalet invånare var tillbaka i nivå med 2004. År 2016 var invånarantalet 38 949 personer och enligt befolkningsprognosen väntas detta växa till 43 834 invånare till år 2030. Det motsvarar en genomsnittlig befolkningstillväxt på 0,9 procent. Den totala befolkningstillväxten väntas vara 12,5 procent eller 4 885 personer mellan åren 2016-2030. 46 000 44 000 42 000 40 000 38 000 36 000 34 000 32 000 Folkmängd Procentuell utveckling (höger axel) 2030 2028 2026 2024 2022 2020 2018 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% 29
Befolkningsstruktur 2016 och framåt Utfall 2016 och samt prognos 2030 Sandvikens befolkningsstruktur skiljer sig något mot hur det ser ut i riket. Andelen individer mellan 18-45 år är lägre i Sandviken än vad den är i riket, samtidigt som Sandviken har en större andel äldre än riket i genomsnitt. Utvecklingen av befolkningsstrukturen är en förskjutning av dagens struktur samt förväntningar med avseende på framtidens flyttmönster och födelseantal. 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% Sandviken Riket 96 90 84 78 72 66 60 54 48 42 36 30 24 18 12 6 0 Sandviken ligger på grund av en befolkningstillväxt högre i princip i samtliga åldersgrupper. Barn i skolåldern förväntas öka fram till 2030 samt gruppen 30-45 år, även gruppen över 80 år förväntas öka mer än övriga riket. Befolkningsstrukturen påverkar i sin tur försörjningskvoten som beskrivs i nästa bild. 800 600 400 200-0 6 12 18 24 30 2016 2030 36 42 48 54 60 66 72 78 84 90 96 30
Försörjningskvot 32 (ålder) 2016 till 2030 Försörjningskvoten är ett viktigt demografiskt nyckeltal. Den belyser något förenklat relationen mellan utgifter för vård, skola och omsorg i förhållande till skattebasens storlek. Kvoten kan definieras som kvoten mellan den befolkning som inte är ekonomiskt aktiv och den ekonomiskt aktiva befolkningen. Kvot < 1 innebär fler som jobbar än som inte jobbar, och omvänt om kvoten > 1. Idag uppgår kvoten till 0,74 i Sverige. Sverige har de senaste åren haft en mycket gynnsam struktur, eftersom stora åldersgrupper (40-talister, 60-talister) har varit i arbetsför ålder. Demografiska förändringar leder dock till att allt fler ska försörjas av allt färre. Sandvikens försörjningskvot förväntas öka till 0,93 år 2030. Samtidigt beräknas försörjningskvoten i riket öka till 0,82. Det innebär att den absoluta ökningen i Sandviken är marginellt högre än den i riket. 0,95 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 0,84 0,74 Sandviken Riket 0,93 0,82 = = Försörjningskvot Befolkning sysselsatta sysselsatta Försörjningskvot (ålder) Befolkning 0 19, 65 + Befolkning 20 64 Försörjningskvoten i Sandvikens uppgår idag till 0,84. Det kan jämföras med kvoten i riket som uppgår till 0,74. 0,55 0,50 2030 2028 2026 2024 2022 2020 2018 2016 31
Investeringar Lokaler, infrastruktur och övrigt 32
Allmänt om strategisk lokalförsörjning Sandvikens är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och förändras innehållsmässigt de närmaste 10 till 15 åren. De kommunala verksamheternas behov av lokaler förändras över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken för att stå utan nödvändiga lokaler när det behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering. Resultatet av lokalresursplaneringen kan innebära investeringar av skiftande storlek. Utmaningen för den strategiska lokalresursplaneringen är att matcha den framtida demografiska utmaningen med ändamålsenliga lokaler. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler blir således en viktig del i kommunens budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansierings- och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande driftsoch kapitalkostnader. 33
Behovsutveckling 2016 samt antaganden till 2030 Inga antaganden om förändrade servicenivåer eller relationen mellan kommunal och fristående verksamhet har gjorts. Rådande nivå beräknas fortsätta fram till 2030. Det totala förändringstrycket påverkar kommunens kostnadssida genom ökade löner och hyror (egen regi) och genom ökade utgifter för entreprenader (extern utförare). Behovsutvecklingen illustreras både i form av platser i kommunens egen regi samt totalt platsbehov för verksamheten (oavsett regi). Utvecklingen redovisas för: Förskola Grundskola Gymnasieskola Särskilt boende (äldreomsorg) LSS-boende 34
Förskola Mellan år 2002 och 2016 har antalet barn 1-5 år ökat med 468 stycken och antalet barn inskrivna i förskola har ökat med 551 stycken. Inskrivningsgraden har ökat från 79 procent år 2002 till 88 procent år 2016. 3 000 Antal barn 1-5 år Antal inskrivna i kommunal regi Antal inskrivna barn Ökningen av antalet inskrivna barn motsvarar ungefär ökningen i de kommunala förskolorna med lite variation i mitten av perioden. 2 500 2 000 Fram till 2030 beräknas antalet barn mellan 1 och 5 år öka med 357 stycken, med en topp år 2027 då det förväntas finnas 2 560 barn mellan 1 och 5 år. Givet en oförändrad inskrivningsgrad ökar antalet barn i förskolan med 314 barn till 2030. 1 500 1 000 500-2029 2027 2025 2023 2021 2019 2017 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 35
Grundskola Mellan 2002 och 2012 skedde det en minskning av antal grundskoleungdomar i åldern 7 till 15 år. Mellan åren 2011-2016 har antalet elever ökat igen men inte till nivån som 2002. 6 000 Antal barn 6-15 år Antal i kommunens skolor Antal folkbokförda elever Andelen elever i kommunens skolor har minskat över tid. 5 000 Antalet elever i kommunens grundskolor förväntas öka med 1 013 stycken mellan 2016-2030. År 2002 var det 4 593 elever i kommunens skolor och 2030 förväntas det vara 5 073 elever. Placeringen av dessa elever behöver dock inte vara i enlighet med hur det såg ut år 2002. Lokaler kan ha rivits eller gjorts om, alternativt uppförts. 4 000 3 000 2 000 1 000-2029 2027 2025 2023 2021 2019 2017 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 36
Gymnasieskola Antalet ungdomar i åldern 16 till 19 år ökade fram till 2009 för att därefter minska. Denna trend bedöms nu vända. År 2016 var det 1 788 ungdomar i åldern 16-19 dessa förväntas öka till 2 273 år 2030, en ökning med 485 personer. 2 500 2 000 Antal ungdomar 16-19 år Antal folkbokförda elever Antal folkbokförda elever i kommunal regi 1 500 1 000 500-2029 2027 2025 2023 2021 2019 2017 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 37
Särskilt boende Antalet personer i åldern över 65 år har ökat med 1 803 personer (höger skala) 2002-2016. Samtidigt har antalet äldre i särskilda boenden minskat med 114 personer. Antalet boende 65+ Antalet äldre 65+ (höger skala) Antal boende 65+ i kommunal regi Antal äldre 80+ (höger skala) År 2030 förväntas antalet personer 65+ uppgå till 10 194 personer i Sandviken. Av dessa tillhör 3 453 individer kategorin 80 år eller äldre. Det är 1 239 personer fler än 2016. Givet en konstant andel i de olika åldersgrupperna boende på särskilt boende beräknas antalet öka med 140 personer till år 2030. 600 500 400 300 200 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 100 2 000-2029 2027 2025 2023 2021 2019 2017 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 0 38
LSS-boende Under perioden 2002-2016 ökade antalet vuxna i boende med särskild service med 35 personer. Antalet barn i LSS-boende har varit mellan 0-21 stycken. 120 Antal boende vuxna Antal boende barn Givet att antalet LSS-insatser växer i takt med befolkningen förväntas antalet vuxna i boende med särskild service öka med 7 personer fram till 2030. 100 80 Antalet barn i LSS-boende förväntas ligga kvar runt 2 individer. 60 40 20-2029 2027 2025 2023 2021 2019 2017 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 39
Mnkr Investeringar fram till 2030 Utfall, budget och plan i miljoner kronor Kommunen står inför ett utbyggnadsbehov inom den kommunala kärnverksamheten. Utöver de investeringar som har en koppling till demografin planeras det för investeringar i fritid och kultur samt infrastruktur. Perioden 2016-2030 prognostiseras investeringar om sammantaget 4,3 mdkr i fasta priser. De årliga investeringsvolymerna uppgår till mellan 133 mnkr och 395 mnkr. Exploateringsverksamheten är inkluderad i dessa siffror. Intäkter från markförsäljning redovisas inte här utan under verksamhetens intäkter. 450 400 350 300 250 200 150 100 50-2030 2028 2026 2024 2022 2020 2018 2016 40
Framskrivning av verksamheternas kostnader Baserat på utfall 2016 41
0 år 5 år 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 10 kr per person Demografisk framskrivning Den framtida underliggande efterfrågan av kommunal verksamhet kan uppskattas genom en så kallad demografisk framskrivning. En demografisk framskrivning ger en uppskattning av hur efterfrågan av kommunens verksamhet kommer att utvecklas, givet befolkningsutvecklingen och givet ett konstant utnyttjandemönster av kommunens tjänster. Utifrån kommunens redovisade kostnader beräknas de olika åldersgruppernas genomsnittliga nyttjande och kostnad för de olika verksamheterna fram (se bild till höger). De framräknade prislapparna skrivs sedan fram med utvecklingen av de olika åldersgrupperna enligt kommunens befolkningsprognos. Kommunernas kostnader har historisk ökat snabbare än vad har varit motiverat av demografin. Det har handlat om ambitionshöjningar både från kommunernas sida och från staten (genom olika reformer). 600 000 500 000 400 000 Kommunal grundkostnad Barnomsorg och skola Övriga kostnader Äldreomsorg Utnyttjandemönstret antas vara konstant över tid, det vill säga: servicenivå, andelen som nyttjar verksamheten kostnad per person i åldersgruppen, resurstilldelning Antagandet om konstant utnyttjandemönster kan ifrågasättas. Det finns många icke demografiska faktorer som påverkar efterfrågan på kommunala tjänster, till exempel politiska reformer. 300 000 200 000 100 000 0 42
Procentuell utveckling Index (2016 = 100) Kostnadstryck till 2030 Sammantaget och årlig förändring Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer med mera ökar det totala kostnadstrycket med 21,2 procent under perioden. Samtliga verksamheter förutspås öka i volym fram till 2030. Ökningstakten varierar mellan år och mellan olika verksamheter. Det är inom äldreomsorgen och skolan (grundskola och gymnasiet) som trycket är som starkast. 25 Årlig förändring Ackumulerat Den årliga förändringen av det totala kostnadstrycket ligger mellan 0,8 och 1,9 procent. 140 135 130 Grundskola Förskola och pedagogisk omsorg Funktionshindrade Totalt Gymnasieskola Äldreomsorg Övrigt 20 15 10 125 120 115 110 105 100 5 0 1,9 1,7 2019 2018 2017 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 0,8 2030 95 90 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 43
Index (2016 = 100) Index (2016 = 100) Kostnadstryck huvudverksamheterna Befolkningsutvecklingen resulterar i ett ökat kostnadstryck för skolverksamheterna med mellan 22,5 och 27,9 procent. Ökningen är som störst inom grundskolan där trycket uppgår till 27,9 procent. Även om kostnaderna ökar mycket behöver dock inte bidraget till det totala kostnadstrycket vara lika stort. Gymnasieskolan utgör till exempel en klart mindre del av de totala kostnaderna än vad grundskolan gör. 130 125 120 115 110 105 100 95 90 2016 2017 2018 Grundskola Gymnasieskola Förskola och pedagogisk omsorg 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Inom äldreomsorgen uppgår kostnadstrycket till 135,1 procent år 2030. Denna kostnadsökning beror främst på en kraftig ökning av antalet individer i åldrarna 80-90 år. Vilket medför en ökad kostnad för särskilt boende. Kostnaderna för handikappomsorg ökar med 11,1 procent. Några antaganden kring förändrad sjuklighet bland de äldre har inte gjorts. Hur stor del av volymökningen inom LSS Sandviken antas kunna tillgodoräkna sig via ett förändrat utfall i LSS-utjämningen är svårbedömt då det beror på utvecklingen i övriga kommuner. 140 130 120 110 100 90 80 2016 Äldreomsorg 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Funktionshindrade 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 44
Kostnadstryck övrigt och totalt Övriga kostnader antas öka med 10,9 procent under perioden. Några antaganden om förändrade servicenivåer eller andra förändringar har inte gjorts. Totalt ökar dessa kostnader med drygt 93,5 miljoner kronor i fasta priser under perioden. Här kan man diskutera hur mycket av dessa verksamheter som ska tillåtas växa framöver. Merparten av dessa verksamheter kan ha betydande stordriftsfördelar vilket innebär att en ökad befolkning inte nödvändigtvis behöver betyda ökade kostnader. Kommunens kostnader ökar i fasta priser på grund av det så kallade demografiska trycket med 21,2 procent under perioden 2016 till 2030 (jfr ökning av totalbefolkningen på 12.5 procent). Detta resulterar i att den totala kostnaden per invånare ökar, se tabellen nedan. Beräkningen görs i fasta priser. 2016 2025 2030 Skillnad mnkr Politisk verksamhet 101 109.7 112.5 4.6 Infrastruktur och skydd 101 109.7 112.5 18.7 Kultur och fritid 101 110.6 114.4 21.5 Övrig utbildning 101 109.0 112.1 14.9 Kostnad kr/inv. Index 2016 2025 2030 67 044 68 919 70 865 100.0% 102.8% 105.7% Särskilt riktade insatser Individ- och familjeomsorg 100 101.7 102.1 4.4 102 112.1 115.3 29.4 Totalt övrigt 100 108.4 110.9 93.5 45
Kostnadens påverkan på totalen I tabellen till höger visas hur stor påverkan respektive utgiftsslag har på de totala kostnadstrycket. Här syns att kostnadsökningen är liknande inom gymnasieskolan och grundskolan trots detta bidrar grundskolan mer än dubbelt så mycket till totalen på grund av att den utgör en större andel av de totala utgifterna. Störst effekt har äldreomsorgen som både har ett högt kostnadstryck och utgör en stor andel av de totala utgifterna Detta innebär också att det blir en förflyttning av resurser där kommunen kommer lägga en allt större andel av sina utgifter på äldreomsorg, främst genom minskning i andelen utgifter på övrig verksamhet och handikappomsorgen. Andelen som läggs på gymnasieskolan och grundskolan beräknas också öka. Utgiftsslag Andel 2016 Andel 2030 Tryck 2030 Effekt mnkr Grundskolan 17% 18% 27.9% 4.7% 119.3 Gymnasieskola 8% 9% 27.1% 2.3% 58.9 Förskolan 12% 12% 22.5% 2.6% 66.9 Äldreomsorg 20% 22% 35.1% 6.9% 176.9 Handikappomsorg 10% 9% 11.0% 1.1% 27.8 Övrigt 34% 31% 10.9% 3.7% 94.2 politisk verksamhet 1% 1% 12.5% 0.2% 4.6 infrastruktur mm 6% 5% 12.5% 0.7% 18.7 kultur o fritid 6% 5% 14.4% 0.8% 21.5 övrig utb. 5% 4% 12.1% 0.6% 14.9 särskilt riktade insatser 8% 7% 2.1% 0.2% 4.4 individ- och familjeomsorg 8% 7% 15.3% 1.1% 29.4 färdtjänst 0% 0% 12.5% 0.0% 0.7 Summa 100% 100% 21.2% 21.2% 543.8 46
DEL III EKONOMISKT UTFALL Kostnader och intäkter Finansiering av investeringar Löpande priser 47
Pensionskostnad 48
Kommunens pensioner Pensionerna Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar för dagens pensionärer (avseende intjänande före 1998), dels för de nuvarande anställdas intjänande. Pensionskostnaden Kommunens pensionskostnad antas öka i takt med den allmänna löne- och prisutvecklingen. Den totala pensionskostnaden förväntas uppgå till ca 151 miljoner kronor 2030 (jmf. 109 mnkr år 2016). Pensionskostnad som andel av skatteunderlag Pensionskostnaden som andel av skatteunderlaget minskar under perioden och går från att vara 1,7 procent till 1,4 procent 2030. Det totala pensionsåtagandet för kommunen uppgår 2016 till 1 078 miljoner kronor, inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som ansvarsförbindelse, dels som avsättning i balansräkningen. Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av 2015 till 158 miljoner kronor (inklusive löneskatt). Den gamla pensionsskulden uppgår till 920 miljoner kronor (inklusive löneskatt) vid utgången av år 2016. 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% Pensionskostnad som andel av skatteunderlag 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 49
Tkr Tkr Kommunens pensioner Pensionerna vid utgången av 2014. Avsatt till pensioner( inkl löneskatt) Ansvarsförbindelse (inkl löneskatt) Total skuld 1 200 000 Pensionskostnaden Avgiftbestämd ÅP Skuldförändring inkl. ÖK-SAP Finansiell kostnad Nya utbetalningar Gamla utbetalningar 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000-2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 - (20 000) 2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 50
Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning 51
Mnkr Intäkter 32 från skatter och bidrag Årlig förändring miljoner kronor 120 Skatteunderlaget och därmed utvecklingen av kommunens skatteintäkter antas följa utvecklingen i riket som redovisats tidigare. I beräkningen har vi antagit oförändrad skattekraft och skattesats för perioden fram till 2030. Intäkterna ökar mer eller mindre linjärt under perioden men undantag för perioden 2017 2019. 100 80 60 40 Vid beräkning av de totala intäkterna är det utvecklingen i landets skattekraft som styr på grund av inkomstutjämningssystemet. 20-2030 2029 2028 2027 2026 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 52
Mnkr 32att det sker en viss urholkning Kommunalekonomisk utjämning 2016-2030 Inkomstutjämning Kommunens bidrag från inkomstutjämningen kommer att följa ökningen av skatteunderlaget i riket. Vi har antagit en relativt oförändrad skattekraft i kommunen. Regleringsposten kommer att utvecklas negativt under perioden. Orsaken till detta är av statens bidrag till kommunsektorn. Inkomstutjämningen förväntas öka under perioden och följer ökningen av skatteunderlaget i riket. LSS-utjämningen är en relativt liten del av utjämningen, i modellen beräknas detta bestå men det finns en osäkerhet i detta då de beror på utvecklingen i övriga riket På nästa sida redovisas delposterna i kostnadsutjämningen. Fastighetsavgiften Intäkterna från avgiften antas följa inflationen. Ingen effekt av nya bostäder. 700 600 500 400 300 200 100 LSS-utjämning Relativt oförändrat läge gentemot riket. Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift LSS-utjämning -100 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 53
Kommunalekonomisk 32 utjämning 2017-2030 har totalt sett ogynnsamma förutsättningar att bedriva den kommunala verksamheten. Detta består under hela perioden och innebär att Sandviken beräknas få bidrag från kostnadsutjämningssystemet under hela perioden. Det är framför allt äldreomsorgen som har en ogynnsam struktur och denna förväntas bestå över perioden. Gymnasieskolan har förutom år också en ogynnsam struktur tillsammans med individ och familjeomsorgen. Grundskolan går från att ha en gynnsam struktur till en ogynnsam struktur på grund av ökningen i antalet barn i förhållande till riket. Om man ser till i vilket delområde Sandviken har en gynnsam struktur är det framförallt posten övrigt där bland annat bebyggelsestruktur, barn med utländsk bakgrund befolkningsförändring och löner ingår. 54
Avskrivningar 55
Mnkr Kommunens avskrivningar Avskrivningar 2017-2030 Avskrivningarna för de befintliga tillgångarna minskar naturligt under perioden. Sedan tillkommer avskrivningarna på ny- och reinvesteringar under perioden. Vi har antagit en genomsnittlig avskrivningstid på 33 år. Sammantaget ökar avskrivningarna under perioden. Dels på grund av att kommunen har ökade investeringsvolymer de kommande åren, dels på grund av att anskaffningsvärdet på nya investeringar är högre än på de befintliga tillgångar som skrivs av. Det senare är helt naturligt då priserna ökar över tid. 180 160 140 120 100 80 60 40 20-2017 2018 Summa tillkommande Avskrivningar befintliga tillgångar Avskrivningar totalt 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 56