Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Karolinska Institutet
Arbets- och miljömedicin Patientutredningar Arbetsplatsanalyser Kunskapsspridning Forskning via samverkan Anknuten forskare vid enheten för interventions- och implementeringsforskning, Karolinska Institutet Avhandling om rehabiliteringsprocessen och återgång i arbete Medverkat i flera rehabiliteringsprojekt
Att utveckla samverkan Arbetsplats Arbetsgivare, Arbetskamrater Facklig företrädare Arbetsförmedling Socialtjänst Försäkringskassa Hälso- & sjukvård Individ Företagshälsovård Arbets- och miljömedicin
Arbetsskador År 2016 anmäldes cirka 122 500 arbetsskador 34 600 arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro (14 400 kvinnor, 20 300 män) 64 700 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro (35 300 kvinnor, 29 500 män) 10 200 olyckor på väg till eller från arbetet (6 800 kvinnor, 3 400 män) Ca 11 800 arbetssjukdomar (7 500 kvinnor, 4 300 män) 45 arbetsolyckor med dödlig utgång Källa: Region Arbetsmiljöverket. Östergötland Arbetsmiljöstatistik Rapport 2017:1 Arbetsskador 2016
Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetssjukdomar, besvär 2016 5
Arbetssjukdomar 2016 Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn 6
Tips Se film från Arbetsmiljöverket https://www.youtube.com/watch?v=fk8lwdo-aee
Ensidig och repetitiva arbetsställningar
Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd Statiskt muskelarbete Manuell hantering (lyft, skjuta och dra) Repetitivt arbete
Yrken som har påfrestande arbetsställningar för nacke, axlar/skuldra och arm/hand Tandläkare, takmålare, betongarbetare, truckförare, svetsare,
Forskningsstudie Hälften av alla truckförare rapporterar nackbesvär under senaste året. Anger behov av arbetsanpassningar: organisatoriska åtgärder, hjälpmedel,
Ländryggsbesvär riskfaktorer Tunga lyft med böjd och vriden rygg Att arbeta knästående eller på huk En pressad arbestssituation med små påverkansmöjligheter och för höga upplevda krav Dålig arbetstillfredställelse Arbete som sker utanför ordinarie arbetstid, t.ex. som vid skiftarbete inom industri Helkroppsvibrationer, kan förekomma om du kör buss eller lastbil SBU-rapport Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem
Arbetsmiljön har betydelse för artrosbesvär SBU 253/2016 Vanligare med artrosbesvär i knä för personer som arbetar i knästående och stående arbetsställning Artrosbesvär i höft är vanligare hos personer som arbetar i böjd eller vriden position. Att lyfta och bära i arbete visar också samband med högre förekomst av artrosbesvär i såväl knä som höft
Att mäta exponeringar i arbetsmiljön Kartlägga befintliga eller potentiella risker som kan orsaka besvär Fysisk belastning, organisatoriska och Psykosociala faktorer, buller, vibrationer, kemiska etc Riskbedömningsmetod värderar exponeringsdosens eventuella skadlighet När, var, omgivningen, hur länge, hur ofta, tidspress? Av vem? Arbetstagares styrka och kroppsmedvetenhet?
Forskning: Arbetsskador inom hälso-och sjukvården Patient and Workers Safety Study Avvikelsehanteringssystem Synergi år 2011-2014 1702 medarbetare rapporterade incidenter
När sker arbetsskadorna? Förflyttning av patienter, vid säng, I samband med toalettbesök Hanterar tunga varor, material Fallolyckor, ramlar på grund av vått golv, snubblar Klämmer sig på vagn med matbrickor Transport med patientsäng, klämskada på fot Hot och våld, arg patient ger sig på medarbetaren Situationer med beskriven hög arbetsbelastning, stress Hanterar vassa föremål (kanyl, skalpell) Region Inomhusmiljö Östergötland som orsakar hälsoproblem, allergier
Rehabiliteringsprocessen Kliniskt resonerande Arbetsförmåga Bedömning Screening MÅL Privatliv Individens resurser och förmågor Hälsa Fysisk Mental Social Kompetens Motivation Arbetsplatsens förutsättningar Arbetsorganisation Ledarskap Arbetsmiljö Fysiska krav Mentala krav Anpassnings möjligheter Åtgärder God eller dålig prognos
Bedömningsmetoder Samtal/Intervjuer Kliniska undersökningar Själv-rapporterade mått Tester (fysiska/psykologiska) Observationer på mottagningen/i testmiljö Observationer på arbetsplatsen Fadyl 2010, Williams 2007, Wasiak 2007, Innes 2002, Serra 2007, Westerholm 2008, Tuomi 1998,
Faktorer associerade med lägre arbetsförmåga, sjukskrivning och eller senare återgång i arbete Litteraturöversikt samverkansprojekt SKL och Försäkringskassan. Stöd för rätt sjukskrivning, förstudierapport 2015 Rörelseorganens sjukdomar (28 artiklar) Psykisk ohälsa (13 artiklar) Cancer (12 artiklar)
Faktorer som ger sämre prognos/återgång i arbete vid psykisk ohälsa Längre sjukdomsduration, samsjuklighet, mer svårartade symptom, fler tidigare episoder och mindre klinisk förbättring var också kopplat till ökad arbetsoförmåga och längre tid till återgång i arbete liksom hög psykosocial belastning, arbetsrelaterad stress och lågt beslutsutrymme. Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn 20
Faktorer som ger sämre prognos/återgång i arbete vid besvär i rörelseorganen Funktionsnedsättning Utbredd/svårsmärta Nedsatt arbetsförmåga På arbetsplatsen kunde obekväma arbetsställningar, manuellt arbete samt anställningsförhållanden påverka möjligheten att arbeta Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn 21
Åtgärder Forskningen visar att Arbetsplatsnära utredning och insatser är avgörande för att förebygga och åtgärda arbetsoförmåga. Samtal om förmåga i relation till nuvarande arbete ska påbörjas tidigt i processen. Viktigt att inkludera den anställdes egen uppfattning om sina besvär och sina möjligheter att klara av arbetet. Upplevelse av relation till arbetskamrater och av arbetsmiljön har betydelse
Kliniska riktlinjer
www.fhvforskning.se
Anpassningar och förutsättningar på arbetet? Finns anpassningsmöjligheter (schema, arbetsuppgifter, arbetsställningar etc). Vilka arbetsuppgifter kan anpassas? Finns Arbetshjälpmedel? Vilka används? Vilka förutsättningar finns på din arbetsplats? Påverkansmöjligheter? Vilka bekymmer har du på arbetsplatsen? Kan förväntningarna på arbetet ändras? Finns stöd från chef, arbetskamrater? Bilaga 2 i riktlinjen, s.29. Källa: Shaw et al 2011
www.fhvforskning.se Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp
Åtgärder - att stärka funktion och hälsa Medicinsk behandling vid depression, ångest, utmattning (socialstyrelsen) Stöd för att återfå basala funktioner: råd för hantering av vardagen och relationer i arbetet Symtomlindring, inklusive åtgärder vid sömnstörning Terapeutiskt stöd för att återta balans i vardagen KBT med arbetsfokus, vid återgång i arbete Stresshantering, motverka återfall Levnadsvanor Fysisk aktivitet; vardagsmotion och ledarledd gruppträning
Välkommen att ta kontakt: charlotte.wahlin@regionostergotland.se www.arbetsochmiljomedicin.se Arbets- och miljömedicinsk vårmöte 25-27 april 2018