INFÖR SKOLFÖRESTÄLLNINGEN en handledning för lärare från Norrbottensmusiken
SCENKONST I SKOLAN - därför är det så viktigt! Alla barn har rätt till kultur. Detta är reglerat i barnkonventionen som Sverige sedan 1990- talet har förbundit sig att följa. En musik-, dans-, eller teaterföreställning är liksom leken, en värld där allt är möjligt. En plats för stimulans, fantasi och inlevelse. Att gå på en musikföreställning med sina elever kan öppna upp dörrar och leda till samtal om värderingar, känslor och erfarenheter som En föreställning är en värld där allt är möjligt! kanske är svåra att komma åt i klassrummet. Barn och unga kan genom möten med och samtal om konst fundera över sin egen verklighet. Impulser från den professionella scenkonsten kan dessutom inspirera eget prövande och utforskande av estetiska uttryck. Vi har tagit fram den här handboken som inspiration för dig när du skall gå på föreställning tillsammans med dina elever. Inte för att det ska vara ännu en tidskrävande sak i din vardag som lärare utan snarare lite tips på hur du på ett enkelt sätt kan tänka och ta tillvara på det som du och dina elever upplever. Med tillåtelse av Riksteatern citeras texter från skrifterna Att öppna nya världar och Vi går på teater av Karin Helander. Norrbottensmusiken, Barn och Ungdom Samtalsmodellen citeras med tillåtelse av Regionteater Väst ur skriften Prata scenkonst av Anna Berg. Läroplanen LGR11 Text och textearbetning: Anna Henricson och Alexandra Nyman Foto: Anna Henricson och Alexandra Nyman Grafisk formgivning: Marie Lundgren Tryck: Lule Grafiska 2014 [2000] 3
TRE PRINCIPER: Börja själva föreställningsanalysen med att göra en överenskommelse med hela gruppen om tre principer: 1. Vänta med värderingar tolka hellre än tycka. 2. Alla val är medvetna val och kan därmed analyseras konstnärligt hitta exempel. 3. Utgå från dig själv och din egen upplevelse. Läs mer om de tre principerna på sid. 10-11 4 5
INNAN FÖRESTÄLLNINGEN Du som lärare har en viktig roll! Tänk på att majoriteten av alla barn ser sin första musik-, dans-, eller teaterföreställning i skolan. Därför kan det vara viktigt att fundera över vad man som medföljande vuxen har för inställning till föreställningen. Genom att vara intresserad och nyfiken förmedlar man uppmärksamhet och lust till barnen. Dina reaktioner styr till viss del barnens och elevernas upplevelser och intryck. Fundera över vad du som medföljande vuxen har för inställning till föreställningen Förbered och efterarbeta upplevelsen efter lust och förmåga! Om det finns ett material från gruppen - utgå gärna ifrån det. Du som lärare kan ju inte vara expert på föreställningens innehåll, tematik eller problemställningar - du är åskådare och har liksom dina elever din egen upplevelse. Förbered barnen/eleverna genom att vara tydlig med de praktiska förutsättningarna (bussresa, tid, plats). Ta gärna reda på vad föreställningen handlar om eller har för tema för att ge en liten försmak om vad som väntar - men inte för detaljerat. Det kan vara bra att som vuxen vara förberedd på de ämnen och frågor som föreställningen behandlar, även om barnen/ eleverna kanske väljer att intressera sig för helt andra saker i föreställningen. Om möjligt - var generös med tiden före och efter föreställningen. Låt upplevelsen sjunka in utan stress. Kanske finns det tid för att dröja sig kvar, titta lite mer på instrument och rekvisita eller tala en stund med artisterna efteråt. Man behöver inte alltid göra musikbesöket till en läxa eller skoluppgift. Det kan vara minst lika stort och berikande utbyte - om inte mer - om besöket är kravlöst. Var förberedd på de ämnen och frågor som föreställningen behandlar 6 7
UNDER FÖRESTÄLLNINGEN Ibland är det lätt att dra förhastade slutsatser av stämningen i salongen. Vi tror till exempel gärna att tysta elever är mer intresserade än de som reagerar mer högljutt. Men skenet kan bedra. Ung publik uttrycker känslor mer fysiskt än vuxenpubliken och på ett sätt som vi vuxna ofta missbedömer Barn och ung publik uttrycker känslor mer fysiskt än vuxenpubliken och på ett sätt som vi vuxna ofta missbedömer. Skratt kan bero på nervositet eller att föreställningen snuddar vid tabun eller pinsamheter, det kan spridas oro i salongen om föreställningen berör starka känslor. Barn och unga har en förmåga att reagera och tolka direkt och intuitivt det som sker på scenen. Ofta har de ett behov av att meddela sig med omvärlden - artister, kompisar och vuxna - för att pröva tankar och lufta känslor. Prat och viskningar i publiken behöver inte betyda bristande koncentration - snarare tvärtom. Artisterna är vana vid detta och ser det ofta som ett uttryck för publikens engagemang. Du är inte ensam om ansvaret för publiken, artisterna har också ansvar för mötet med publiken, och som medföljande vuxen behöver man inte hyscha och tillrättavisa eleverna - såvida det inte stör de övriga i publiken! Då är det självklart att man ska kliva in. Speciellt om det är bråkigt eller stökigt eller till och med en hotfull stämning mot de som är på scen. Artisterna vet och förstår att det också kan finnas barn i den yngsta publiken som kan reagera med oro eller rädsla. Det kan upplevas ovant för ett yngre barn bara att vara i en ny miljö. Där kan man också behöva rycka in som vuxen och kanske ta det försiktigt en stund och låta barnet leda strategin. Det kan räcka med att sätta sig längre bak i salongen, hålla handen lite eller sitta i knät. Eller rentav gå ut och vila en stund från upplevelsen. Små barn behöver bekräftelse på sina reaktioner och en uppmärksam vuxen kan bekräfta barnets upplevelser av det som är skojigt, överraskande, läskigt eller sorgligt. Det ger trygghet och tillit som får barnet att våga ta emot en lustfylld upplevelse. Som medföljande vuxen behöver man inte hyscha och tillrättavisa eleverna - såvida det inte stör de övriga i publiken 8 9
EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Det finns många olika sätt att prata om det man har sett eller upplevt på en scen. Här kommer ett förslag på hur man kan lägga upp samtalet. Börja själva föreställningsanalysen med att göra en överenskommelse med hela gruppen om tre principer: 1. Vänta med värderingar tolka hellre än tycka. 2. Alla val är medvetna val och kan därmed analyseras konstnärligt hitta exempel. FÖRSTA PRINCIPEN Vänta så länge som möjligt med att tycka något. Naturligtvis har var och en rätt till sin egen åsikt, men om samtalet börjar med att någon tycker att föreställningen var bra eller dålig, svår eller barnslig så kan det vara svårt att komma vidare eller att bortse från den åsikten. Om samtalet istället börjar med att gruppen tillsammans gör så sakliga beskrivningar som möjligt, så skapas en bättre grund för fler och djärvare tolkningar senare i samtalet. ANDRA PRINCIPEN Utgå ifrån att allt som syntes, hördes eller på annat sätt fanns med i föreställningen, fanns där av en anledning. Allt i föreställningen är konstnärliga val. Naturligtvis kan en del av valen bero på omständigheter som ekonomi, utrymme, tillfälligheter och slump. Försök gärna hitta exempel på något som ni inte tror var ett medvetet val från de som gjort föreställningen, men som ändå kan påverka er tolkning. TREDJE PRINCIPEN Utgå från det du själv får ut av föreställningen utifrån din egen ålder, bakgrund, vana eller ovana att se föreställningar och konserter, språk, klass och inställning till scenkonst. Gissa inte vad någon annan tycker och tänker. Det betyder att du som lärare inte behöver ta ställning till om föreställningen träffade rätt i relation till målgruppens ålder eller förmåga att ta till sig föreställningen. Det kommer att visa sig under samtalet ändå. 3. Utgå från dig själv och din egen upplevelse. Det kan ta tid att smälta konstupplevelser ibland kan minnen från en föreställning dyka upp månader efteråt. Det är helt ok. 10 11
Bygg sedan upp samtalet efter en viss ordning: 1. BESKRIVA 2. TOLKA 3. REFLEKTERA Denna samtalsmodell är hämtad ur Regionteater Västs handledning Prata scenkonst av Anna Berg och bygger på klassisk bildanalys. 1) BESKRIVA Börja med att så konkret som möjligt beskriva vad ni såg och hörde. Till exempel: Hur såg det ut på scenen? Vad fanns i rummet? Hur många personer var det på scenen? Hur såg de ut? Vad hade de gemensamt och vad skiljde dem åt? Vad var det för musik? Hur användes ljud och ljus i föreställningen? Och så vidare. 2) TOLKA Nästa steg är att ställa frågan varför till alla beskrivningar. Varför såg rummet ut just så? Varför var personerna klädda på just det viset? Vad betydde färgen, formen, uttrycket? Varför rörde de sig med det kroppsspråket, stilen, tempot? Hur var personerna mot varandra och varför? Vad fick det för konsekvenser? Var publiken deltagande i föreställningen? Det finns oändligt många detaljer att ta fasta på försök att hitta de frågor som kan leda samtalet längst, men var inte rädd för att börja i det självklara och till synes uppenbara. Även där kan tolkningarna skilja sig avsevärt från varandra. 3) REFLEKTERA Det tredje steget i samtalet är de fria associationerna och reflektionerna. Med vilken känsla lämnade ni föreställningen? Vad har de olika delarna i föreställningen fått er att tänka på? Om ni hade fått ändra något i föreställningen vad skulle det vara? Vilken av karaktärerna (figurerna) i föreställningen skulle du helst vilja vara och varför? Försök följa de associationer och reflektioner som uppstår i gruppen utan att värdera dem. Lyssna okritiskt och ställ gärna följdfrågor som hur menar du då? och kan du ge ett exempel?. Här finns stora möjligheter till intressanta resonemang! Finns det någon övergripande fråga som kan leda in på ett filosofiskt eller existentiellt resonemang? Hittar du ingen själv, kan ni kanske fundera tillsammans i gruppen. Återkoppla gärna då och då under samtalet till de tre principerna. (sid 10-11). Uppmuntra varje elevs egen smak och egna åsikter. Respektera samtidigt de barn som Uppmuntra varje elevs egen smak och egna åsikter vill ha sin upplevelse ifred. Det kan ta tid att smälta konstupplevelser hos mindre barn kan minnen från en föreställning dyka upp i lek eller samtal veckor eller månader efter att den har ägt rum. Och det är helt ok. Ytterligare ett sätt att starta ett samtal kan vara att börja med en minnesrunda. Alla får fundera en liten stund. Gå sedan laget runt så att alla får nämna något de kommer ihåg, t ex en musiker, ett instrument, musiken, en särskild kostym eller vad som helst från föreställningen. Sedan finns det oftast gott om olika trådar att fortsätta prata och diskutera om. 12 13
MUSIKFÖRESTÄLLNINGEN KAN GÖRA DET MÖJLIGT ATT FÖLJA LÄROPLANEN Använd musikföreställningen som ett avstamp till att följa läroplanens riktlinjer för att eleven ska öka sin förmåga, självständigt formulera ståndpunkter och att lyssna, diskutera och reflektera. UTDRAG UR SKOLANS VÄRDEGRUND (LGR11): Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musice rande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En har monisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. MÅL - skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv. Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. KULTUR FINNS ÄVEN MED I KURSPLANERNA Mycket i kursplanerna för de olika ämnesområdena motiverar också användandet av kultur och estetiska uttrycksformer. Här är några utvalda exempel. Vi har inte tagit med de estetiska ämnena eftersom de självklart omfattar estetiska perspektiv. MATEMATIK: Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. SVENSKA: Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Berättande texter och sakprosatexter: Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter ENGELSKA: Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper. 14 15
Lyssna och läsa reception: Filmer och dramatiserade berättelser för barn. Sånger, ramsor, dikter och sagor. Tala, skriva och samtala produktion och interaktion: Enkla presentationer. Sånger, ramsor och dramatiseringar. SAMHÄLLSKUNSKAP/HISTORIA: Att leva tillsammans: Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. HISTORIA: Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.. VILL DU LÄSA MER? Att öppna nya världar - en handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola av Karin Helander för Riksteatern Finns att ladda ner på: www.skolscenen.riksteatern.se Att prata scenkonst - en enkel metod för klassrummet av Anna Berg för Regionteater Väst www.annaberg.org Finns att ladda ner och även att beställa på: www.regionteatervast.se SAMHÄLLSKUNSKAP: Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Att leva i världen: Aktuella samhällsfrågor i olika medier. 16 17
PLATS FÖR ANTECKNINGAR 18 19
KONTAKT Walter Brolund Enhetschef Barn och Ungdom walter.brolund@nll.se 0920-23 66 71 Johan Englund Producent Barn och Ungdom johan.englund@nll.se 0920-23 66 70 Kristina Enquist Producent Barn och Ungdom kristina.enquist@nll.se 0920-23 66 81 Norrbottensmusiken Barn och Ungdom Magasinsgatan 2, vån 6 Box 972 971 29 Luleå www.norrbottensmusiken.se