Risk, behov och mottaglighet. Martin Lardén Central Coordination of Treatment Research & Development Swedish Prison & Probation Service



Relevanta dokument
Brotts- och missbruksprogram inom Kriminalvården Mikael Lundgren Skyddsvärnet

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

RBM. RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial

Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård

Canada (4) United States (9) United Kingdom (12) Reconvictions (25) Community settings (11) Institutional settings (15)

RVP ett nytt relationsvåldsprogram inom Kriminalvården David Ivarsson Leg. Psykolog Enheten för behandling Kriminalvården

ACKREDITERING. Av Brotts- och Missbruksrelaterade program i svensk kriminalvård

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Strukturerad risk- och behovsbedömning SAVRY. Varför göra en strukturerad risk/behovsbedömning?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Unga med antisocial problematik

Att förändra personlighetsmässiga riskfaktorer

Kvalitetsindex. Rapport Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Riskbedömningar - en grund för Kriminalvårdens arbete med att minska återfall i brott. Emma Ekstrand

Kvalitetsindex. Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB. Delrapport

Standard, handläggare

En rimlig teori räcker inte

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Förändringskonceptens bakgrund

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin


Antisociala ungdomar

På uppdrag av Behandlingshemmet Fristad. Intervjuer av uppdragsgivarna kring hur samarbetet har fungerat och hur insatserna har utförts

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)

Kärlek till döds. Om droger och beroende. Gunnar Bergström

FFT Funktionell familjeterapi

Standard, handläggare

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Samhällsekonomiska aspekter av missbruk. Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Programverksamhet i Kriminalvården

Forskning och utvärdering inom Kriminalvården UTVÄRDERING AV KRIMSTICS FÖRSÖKSVERKSAMHET

UTVÄRDERING AV DEN PREDIKTIVA VALIDITETEN FÖR RBM-B i en grupp klienter med kriminalvårdspåföljd

Standard, handläggare

Standard, handläggare

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Protokoll från CPAI utvärdering vid Hagens skol och behandlingshem i Kungsbacka 18 och 19 oktober 2006

Standard, handlggare

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP)

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Vilken målgrupp pratar vi om?

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Standard, handläggare

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Protecting YOU Protecting ME

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

Kvalitetsindex. Stubben. Rapport Resultat och jämförelser

HALVVÄGSHUS SOM ÅTERFALLSPREVENTION

BEHANDLING AV DROGBEROENDE

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

Att utvecklas i vardagen En kvalitativ studie om pro-sociala aktiviteters betydelse för institutionsplacerade ungdomar

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

Våldsförebyggande arbete med män

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

MST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem

Hälso- & sjukvårdsenheten november 2007

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Risk för framtida kriminalitet

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Standard, handläggare

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Swedish Transition Effect Project Supporting Teenagers with ChrONic MEdical conditions

Strategiska förändringsprocesser förnuft eller känsla?

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29

Det går lika bra med rapsfett

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Utvärdering av Schyssta Relationer

Psykosociala metoder och stöd

MÄTNING AV STÖDJANDE MILJÖ MED MQPL

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

AMN Leadership We know things about people

PROGRAM FÖR LICENSIERING I MIYAGI METODENTM

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

Vandringsmannen G =144. d d l l l. l l. k t. ks ks k k t. ks ks ks. s k s ks k. k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k. ks k. ks k s k s ks k.

Hinder och framgångsfaktorer vid spridning av integrerade psykiatriska arbetsformer. Annika Lexén, CEPI; Lunds universitet, 2014

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet


3. När kommer det att vara möjligt? Till sommaren? Vi måste gemensamt se över vad som vill göras, därefter kan vi göra en tidsplan.

Användarinställningar på laget.se

Utbildningar och aktiviteter riktade till Gävles förskolor och skolor våren 2014

hantering samt behandlingsmetoder Emma Cato Örebro universitet

Motiverande behandling Motivational Enhancement Therapy; MET

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Ge ungdomarna en chans. Ett samverkansprojekt mellan SiS och FSS

Transkript:

Risk, behov och mottaglighet Martin Lardén Central Coordination of Treatment Research & Development Swedish Prison & Probation Service

Missbruks & beroendeprogram

ART 12steggrund PFL 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Jag tycker att programledaren/na har varit bra CS ETS OTO ÅP IDAP BSF PRISM VV 12stegintro Håller inte med Håller delvis med Instämmer Instämmer helt BB Andel (%)

Resultat fullföljda program 0.50 1.00 1.50 PRISM IDAP OTO 12-STEG ROS VV ETS BB ART

Selected effect sizes (Cohens's d ) from meta-analytic reviews ; [From McGuire, 2002.] Appropriate CBT Intervention category Multimodal/CBT 'grand mean' Incarceration -40-20 0 20 40 60 Percentage change relative control Inappropriate Sanction/deterrence

RBM

Riskprincipen Behandlingsprinciper Behovsprincipen Mottaglighetsprincipen Intensiva insatser till högrisk individer Fokusera på kriminogena behov, t.ex. ilska, missbruk Anpassa pedagogiken till målgruppen. Mer konkret pedagogik till den som tänker konkret.

Riskprincipen Hög-risk A B C D E Åtgärdsbehov Medium-Risk A B C Låg-Risk A

The Central Eight Riskfaktorer The Big Four Riskfaktorer Historia av antisocialt beteende Antisocialt personlighetsmönster Antisocialt tankemönster Antisociala bekanta Familj och/eller nära relationer Skola och/eller arbete Fritid och/eller avkoppling Missbruk Behovsprincipen DAA 9

Mottaglighetsprincipen Mottaglighetsprincipen Generell mottaglighet strukturerade interventioner Specifik mottaglighet ta hänsyn till sådant som bristande motivation, intellektuella svårigheter, ångestkänslor eller nedstämdhet

Ackreditering i svensk Kriminalvård 1. En tydlig förändringsmodell baserad på forskningsrön 2. Deltagarurval 3. Inriktning mot dynamiska riskfaktorer 4. Effektiva metoder 5. Färdighetsinriktade 6. Ordningsföljd, intensitet och varaktighet 7. Engagemang och motivation 8. Kontinuitet i program och andra insatser 9. Upprätthållande av programintegritet 10. Fortlöpande utvärdering

Correctional Setting: Mean ES by Adherence to Principles 0.40 0.35 Custody.35 0.30 Community 0.25.22 0.20.17 0.15.12 0.10 0.05.03 -.10 0.01 0.00-0.05 0 1 2 3-0.10-0.15

CPAI-2000 CSB

CPAI Correlation with ES 0.60 0.50 0.40 0.30 0.20.44.39.33.20.50.41 Nesovic Lowenkamp 0.10 - Risk Asmt Gen Resp Total CPAI

CPAI- Skattningsmall Kategori möjliga poäng antal poäng n/a % ks A. Programbeskrivning B. Organisationskultur C. Programimplementering D. Ledarskap/personal E. Hantering av klienters riskfaktorer och behov F. Programkaraktäristika G. Programmet i praktiken H. Samarbete med andra parter I. Utvärdering skattas ej 10 10 17 12 22 45 07 08 Behandling, delsumma (E och F) Summa 34 131

C P A I V ä s t e r v ik 2 0 1 1 V å g a V ä lja Å te rf a lls p r e ve n tio n 1 0 0 9 0 9 0 8 0 7 0 6 0 7 0 70 7 0 5 3 5 3 5 8 5 6 74 6 5 6 1 56 5 0 4 0 3 0 33 3 3 43 4 3 3 8 3 8 4 8 4 7 2 0 1 0 0 Organis ations kultur Programi mpl ementering Ledarsk ap- / personalk arakteristika Hantering av klienter s riskfak torer oc h behov Programk arakt eri stika Programm et i prak tiken Samarbete med andra parter U tvärdering Behandling* Summa Diagram 1: A ntalet procent av item som skattats positivt per utvärderingsområde i CPA I samt gränsvärden för instrum entets bedömningskategorier. Gränsvärdena är: Under 50 % = Otillfredsställande; 50-69 % = Tillfredsställande; 70 % o ch över = M y cket tillfredsställande. * Behandling: Uttryck er det sam m antagn a v ärdet gällande om rådena "Hantering av klienters risker och behov " och

C P A I Ö s t e r å k e r 2 0 1 1 V å g a V ä lja Å t e rf a lls p re v e n t io n 1 0 0 9 0 8 0 8 0 80 8 0 8 0 7 0 6 0 5 0 6 3 5 9 5 9 66 6 1 5 6 5 7 5 2 4 7 4 0 3 0 37 3 8 3 8 33 3 3 2 0 1 0 Organis ations kultur Programi mpl ementering Ledarsk ap- / personalk arakteristika Hantering av klienter s riskfak torer oc h behov Programk arakteri stika Programm et i prak tiken Samarbet e med andra parter U tvärdering Behandling* Summa 0 Diagram 1: A nta let procent av item som skattats posit ivt per utvärdering sområde i CPA I samt gränsvä rden för instrum entets bedömningska tegorier. I diag ra mm et sa knas v ärden för Prog ram m et i pra ktiken va d gäller program m et Å terfallsprev ention.

Slutsats Kriminalvårdens missbruksbehandling visar lovande resultat CPAI-mätningar visar generellt goda behandlingsmiljöer i internationell jämförelse Brister avseende hantering av klienters risk och behov Kriminalvården behöver utveckla verkställighetsplanering med utgångspunkt i RBM Pilotprojekt startar nov/dec 2012

Tack för ert intresse! martin.larden@kriminalvarden.se