Skolreseplan för Bosgårdsskolan

Skolreseplan för Bosgårdsskolan

Innehåll Bakgrund 1 Barns och ungas resor 1 Genomförande av skolreseplanen 1 Om skolan 2 Varför görs en skolresplan på Bosgårdsskolan? 2 Problembild för Bosgårdsskolan 2 Skolans upptagningsområde 2 Inventering och nulägesbeskrivning 3 Hastighetsmätning och trafikflöde 3 Parkering 4 Kollektivtrafik 5 Leveranser 5 Undersökt beteende 5 Elevernas resvanor 6 Enkät till vårdnadshavare 8 Analys 11 Målformulering 13 Åtgärder 13 Handlingsplan 13 Fysiska åtgärder 14 Beteendepåverkande åtgärder 15 Rekommendationer till framtida skolreseplaner 15 Uppföljning och utvärdering 16 Kontaktuppgifter 16

Bakgrund Barns och ungas resor Trafikmiljön runt skolor skulle bli säkrare samtidigt som buller och avgaser skulle minska om färre föräldrar valde att skjutsa sina barn. Att jobba med barns aktiva mobilitet är viktigt på flera nivåer vilket samhället i stort tjänar på. Fysisk aktivitet har stor betydelse för barns kroppsuppfattning, psykosociala och motoriska utveckling samt kognitiva förmåga. Barn och unga behöver minst 60 minuter av måttlig fysisk aktivitet per dag men antalet barn och unga som regelbundet motionerar minskar. Barn har idag generellt ett mer stillasittande liv än tidigare. En stor del av barns fysiska aktivitet får de i vardagen som att t.ex. ta sig mellan hem, skola och fritidsaktiviteter. Att aktivt ta sig till och från skolan är välgörande på flera sätt: 1. Barn tycker det är roligare att gå eller cykla till skolan, särskilt cykla. 2. Barn som går eller cyklar till skolan med sina kompisar upplever ofta skolvägen som kortare. 3. Väl framme i skolan har barnen redan pratat av sig och är mer fokuserade på skolarbetet från start. 4. För att kunna bedöma trafiken krävs erfarenhet och omdöme. Erfarenhet kan barnen bara få genom att röra sig i trafiken, tillsammans med föräldrar och på egen hand. En skolreseplan tar ett samlat grepp om problem och hinder gällande barns väg till och från skolan och inrymmer även sådant som redan fungerar bra. Skolreseplanen är en överenskommelse mellan skolan och tekniska förvaltningen om att genomföra förbättringsåtgärder. På så sätt kan kommunen öka andelen som går, cyklar och åker kollektivt till skolan, vilket leder till bättre hälsa och en bättre miljö. Vision Mölndal 2022 lyfter fram Mölndal som den hållbara staden där alla får chansen och där vi växer och mår bra. En viktig del i att nå visionen är att fler än hälften av Mölndalsbornas resor ska göras med hållbara färdsätt det vill säga genom gång, cykel och kollektivtrafik. Ovanstående mål går hand i hand med tekniska nämndens mål om att: tekniska nämndens verksamhetsområden ska bidra till ökad trygghet på gator, torg och parker samt i den miljön ge förutsättningar för en bättre hälsa (nämndmål 2) tekniska nämnden skapar förutsättningar för ökat hållbart resande (nämndmål 8). Mölndals stad håller på att ta fram riktlinjer om minskat stillasittande och mer rörelse i vardagen där gång och cykel ska främjas som färdsätt till och från arbete och skola vid kortare resor. Att ta fram skolreseplaner för Mölndals kommunala skolor och aktivt arbeta med barns aktiva mobilitet bidrar till att uppnå de olika målen och riktlinjerna. Genomförande av skolreseplanen Följande funktioner ingår i projektgruppen som ansvarar för att ta fram och arbeta med fullföljande av skolreseplanen: Tekniska förvaltningen: Bosgårdsskolan: Skolförvaltningen: Projektledare, Emma Sjögren Trafikingenjör, Li Hagström Ansvarig chef, trafikenheten, Magnus Johansson Biträdande rektor, Ulrika Björk Rektor Bosgårdsskolan, Ingela Borén Planeringsledare, Gunnel Pålsson 1

Om skolan Varför en skolresplan på Bosgårdsskolan? Skolförvaltningen föreslog Bosgårdsskolan till att medverka i skolreseplansprojektet eftersom haft mycket problem med trafiken runt skolan. Kontakten med skolan togs initialt via skolförvaltningen som var drivande i frågan. Det som ansågs vara de största trafikproblemen innan inventeringen påbörjades var enligt biträdande rektor: Parkeringen vid huvudentrén nås endast genom att köra över trottoaren. Det är svårt att se barn som går bakom bilarna när de backar ut från parkeringen. Det upplevs vara för få cykelställ. Bättre belysning önskas. Avlämningsyta för föräldrar som lämnar med bil finns inte. Nuläge och problembild För att nå befintlig bilparkering vid skolans huvudentré måste trottoaren köras över då de flesta kör in med nosen och backar ut. Detta är mycket riskfyllt då det är svårt att se barn som går på trottoaren bakom. Det finns ingen avlämningsyta vilket enligt föräldrar och personal bidrar till lätt kaos på gatan. Frälsegårdsgatan är huvudavlämningsställe till skolan och är en genomfartsgata där man kommer ut igen på Toltorpsgatan. För att komma dit korsas ett av huvudstråken för gång och cykel till skolan. Denna korsning har utpekats flera gånger av både föräldrar och personal som farlig då bilar inte alltid saktar ned. Allmänt om skolan: Frälsegårdsgatan 9, Bosgården Ca 249 elever (antal elever förändras något under året) F-3, 12 klasser + 6 fritidsavdelningar 34 anställda + vikarier Öppettider: Skolstart kl 08.00 Fritidsverksamhet öppnar kl 06.30 och stänger kl 18.30 Skolans upptagningsområde Bosgårdsskolan ligger centralt i Mölndal med upptagningsområde från hela Bosgården och Solängen (Figur 1) vilket innebär att den som teoretiskt bor längst bort har ett avstånd på 1,4 km till skolan. På grund av det fria skolvalet kan elever också komma utifrån, i februari 2018 kom 48 stycken elever utifrån. Upptagningsområdet avgränsas av stora vägar och Toltorpsgatan bildar en barriär rakt igenom Bosgården. Figur 1: Upptagningsområde för Bosgårdsskolan, som är markerad i mitten. 2

Inventering och nulägesbeskrivning Inventeringen har bestått av beteendeobservationer som genomförts utanför skolan vid två tillfällen samt fotografering, hastighetsmätning, en resvaneundersökning klassvis och en enkät till vårdnadshavare. Nedan redovisas denna inventering som en del av nulägesbeskrivningen. Bosgårdsskolan ligger i ett bostadsområde och skolgården angränsar till lokalgator åt tre håll. I öster gränsar skolan mot ett grönområde samt gångvägar mot nästa bostadsområde. Skolan har tre entréer som ligger mot de tre kringliggande gatorna: Torallastigen, Frälsegårdsgatan och Lekskolegatan (Figur 2). Det finns trottoar hela vägen fram till skolans entréer men ingen cykelbana. Aktiviteter som skolan ansvarar för, t.ex. slöjd och idrott, ligger på skolans område vilket innebär att elever inte behöver ta sig utanför skolans geografiska område annat än när de ska till eller från skolan. Väster om Frälsegårdsgatan går Toltorpsgatan som räknas som en huvudgata med drygt 5000 fordon/dygn. Barn som kommer från västra delen av upptagningsområdet måste korsa Toltorpsgatan och väljer antingen övergångsstället 260 meter söderut eller gång/cykeltunneln 110 meter norr om skolans huvudentré (Figur 2). Barn som kommer från östra delen av upptagningsområdet kan röra sig huvudsakligen på lokalgator med trottoarer eller gång- och cykelbanor. Hastighetsmätning och trafikflöde Runt skolan gäller en hastighetsbegränsning på 30 km/h vilket endast skyltas vid Terrakottagatan, innan man kör in på Frälsegårdsgatan. Norrifrån skyltas det vid Frälsegårdsgatans början. Många cyklar passerar också skolan då ett av kommunens huvudcykelstråk går på Frälsegårdsgatan. Cyklingen på Frälsegårdsgatan sker i blandtrafik då det saknas separerad cykelbana. En hastighetsmätning gjordes på Frälsegårdsgatan mellan den 26 april klockan 9.45 och 28 april klockan 9.00. Mätningen gjordes i direkt anslutning till korsningen med tunneln för gångoch cykeltrafik (Figur 3). Under dessa två dygn körde totalt 1294 fordon över platsen. De allra flesta fordon passerar under tider för lämning och hämtning på skolan (Tabell 1). Medelhastigheten för bilarna mättes till 18,6 km/h och 85 procent av bilarna höll hastigheter under 24,5 km/h. Figur 2: Skolans tre entréer i grönt och passager i blått. Figur 3: Hastighetsmätning gjordes i anslutning till korsningen. Tabell 1: flest bilar passerar under morgon och eftermiddag. 3

Parkering Cykelparkering Varje entré har en cykelparkering som varierar i storlek. Huvudentréns cykelparkering har endast tio platser och har varit fullbelagd vid de tre tillfällen som tekniska förvaltningen varit på plats och inventerat (Figur 4). Cyklar står ofta utanför ställen och ibland fastlåsta i staketet in till skolgården. Torallastigens parkering är störst och har tvärtom många tomma parkeringar (Figur 5) och Lekskolegatans parkering har plats för 35 cyklar (Figur 6). Alla tre parkeringar är framhjulsparkeringar och under inventeringarna har det kommit fram flera vuxna och klagat då många föräldrar parkerar sina, ofta dyrare, cyklar och följer sina barn in. Figur 4: Huvudentréns cykelparkering är minst. Figur 5: Torallastigens cykelparkering. Figur 6: Cykelparkering vid Lekskolegatans entré. Bilparkering För personal finns det 18 tvärställda bilparkeringar på skolans område på Frälsegårdsgatan samt två korttidsparkeringar för föräldrar (Figur 7). De sistnämnda använder dock alla tomma parkeringar vid lämning och hämtning om så krävs. Dagtid (7-18) krävs det p-tillstånd och övrig tid är de avgiftsparkeringar. I skolområdets norra ände finns ytterligare 6 p-platser där särskilt p-tillstånd erfordras dygnet runt. För avlämning och hämtning finns två stycken tvärställda och fem längsgående platser med parkering i 15 minuter utanför huvudentrén på Frälsegårdsgatan. Parkeringsförbud gäller på Frälsegårdsgatans östra sida utanför norra delen av skolan mellan kl. 8 och 18. Skolan har en yta på 5179 kvm BTA vilket enligt Mölndals Stads parkeringsnorm skulle ge ett behov av 36 personalplatser och 15 besöksplatser för bland annat avlämning. Idag utnyttjas inte all BTA varför skolan idag klarar sig med färre platser. Figur 7: Bilparkeringen på Frälsegårdsgatan. 4

Kollektivtrafik Det finns en busshållplats, Jungfruplatsen, på var sida av Toltorpsgatan med upp och nedgång från tunneln vid Frälsegårdsgatan/Torallastigen med trappa och trottoar för rullstolar och barnvagnar. Förutom busshållplatsen som ligger nära skolan är det gångavstånd till spårvagnshållplatsen Mölndals sjukhus med cirka 0,7 kilometer och till Mölndals centrum är det 1,2 kilometer. Leveranser Leveranser till skolan och förskolan på Torallastigen medför också en del trafik. Cirka sju transporter i veckan kommer till Bosgårdsskolan med större fordon. Sophämtning och övriga leveranser tillkommer med liten lastbil ungefär varannan vecka. Dessa fordon backar in vid varumottagningen vid personalparkeringen precis norr om huvudentrén (Figur 8). Figur 8: Skolans leveranser kommer hit. Undersökt beteende Tekniska förvaltningen genomförde två observationer för att ta reda på färdmedelsfördelning bland eleverna och undersöka trafikbeteendet. Antal elever som kom till varje entré med respektive färdmedel (gång, cykel/sparkcykel eller skjutsades i bil) samt huruvida de följdes in av vuxen antecknades. Även beteende som hjälmanvändning, otillåten skjutsning på cykel, otillåten parkering eller annat riskfyllt beteende antecknades. Mars Första observationen pågick en halvtimma den 2 mars mellan klockan 7.45 och 8.15. Totalt nio observatörer räknade elever och vuxna vid tre olika entréer till skolan. Vid tidpunkten var vädret mulet och ca +5º C. Totalt observerades 219 personer, 129 barn och 90 vuxna. Under observationen kunde vi se att det redan var många barn som var i matsalen. De flesta barn kom till fots (Figur 9). Vi kunde under observationen se att de flesta som blev skjutsade i bil kom mellan 07.50 och 8.00 vilket bidrar till en något stressigare trafiksituation precis innan skolstart. Ungefär hälften av alla som kom i bil släpptes av utanför skolan och hälften blev följda in (Figur 10). Fem bilar parkerade otillåtet för att följa barn in och två förare bedömdes framföra bilen riskfyllt. Sex barn och två vuxna cyklade utan hjälm. Figur 9: Färdmelsfördelning den 2 mars. Figur 10: Antal föräldrar som följer barnet in. 5

Maj En ny observation genomfördes med samma tillvägagångssätt som tidigare men mellan klockan 07.00 och 08.15. Detta för att få med de barn som har barnomsorg innan skolan börjar. Totalt åtta stycken observatörer räknade elever på samma sätt som i föregående stycke. Vid tidpunkten var vädret klart och +9º C. Totalt observerades 382 personer, 229 barn och 153 vuxna varav19 stycken kom ensamma utan barn och troligtvis arbetar på skolan. Det var jämt mellan de barn som kom till fots och via bil (Figur 11). Av de föräldrar som skjutsade valde cirka två tredjedelar att släppa av barnet vid bilen medan en tredjedel parkerade och följde med in (Figur 12). Fem bilar parkerade otillåtet för att följa barn in och sju förare bedömdes framföra bilen riskfyllt. Tio barn och fyra vuxna cyklade utan hjälm. Figur 11: Färdmedelsfördelning den 4 maj. Figur 12: Antal föräldrar som väljer att följa barnet in. Den andra mätdagen låg två månader senare och vädret var mildare och klarare vilket troligtvis har påverkat ökningen av cykelresor. Det skulle kunna förklaras av att fler föräldrar också har börjat cykla till jobbet. När det gäller bilskjutsandet var det inga större skillnader mellan observationerna. Det är vanligare att föräldrar följer barnen hela vägen in till skolan om de gått eller cyklat tillsammans med barnet (Figur 13). Figur 13: De allra flesta cyklande föräldrar parkerar och följer barnet in. Elevernas resvanor En enklare form av resvaneundersökning gjordes klassvis på Bosgårdsskolan genom handuppräckning. Alla elever på Bosgårdskolan, från förskoleklass upp till årskurs 3, har varje dag under en vecka fått svara på hur de tagit sig till och från skolan. Undersökningen gjordes i månadsskiftet april-maj 2017. Totalt redovisades 2007 stycken resor till och från skolan. Som flest redovisades att 225 elever (av totalt 249 elever) varit närvarande under veckan vilket kan bero på olika anledningar, t.ex. frånvaro. Det är fler elever som redovisat hur de tagit sig till skolan än som redovisat hur de tagit sig från skolan. Alla elever har inte redovisat en hel vecka. 6

Totalt redovisade barnen att 43 % av deras resor gjordes till fots till skolan (Figur 14). Antingen gick eleverna ensamma, tillsammans med vuxen, syskon eller kompis. Cykelresorna står för 15 %, antingen på egen hand eller tillsammans med vuxen, syskon eller kompis. Figur 14: Totalt sett går och cyklar 58 % av eleverna till skolan. Det är ungefär samma fördelning vi såg under observationerna (cirka 40 % bilresor, 40 % gångresor och 20 % cykelresor) men generellt något fler som går samt något lägre andel som cyklar och en liten del som tagit sig till skolan på annat sätt. Nedan följer resultatet från enkäterna om hur eleverna tagit sig till skolan under en vecka: 7

Nedanstående två diagram visar skillnaderna mellan årskurserna i andel bilresor och andel gångoch cykelresor (Figur 15). De som skjutsas mest går i årskurs tre men skillnaden till årskurs två och ett är marginell. Inom årskurs tre finns en stor skillnad där andelen som skjutsas till skolan är högst bland alla årskurser men andelen som åker från skolan med bil är lägst. Figur 15: Bilskjutsandet verkar öka med ålder och tvärtom sjunker andelen resor till fots och med cykel. Vad som också är tydligt men inte förvånande är att de barn som tar sig till skolan på egen hand ökar med ålder (Figur 16). Figur 16: Ju äldre barnen blir desto mer tar de sig till skolan utan vuxen och där gapet mellan förskoleklass och åk 1 är störst. Enkät till vårdnadshavare Efter tips från skolans brukarråd om att genomföra en enkät till föräldrar togs en enkät fram och spreds via skolportalen Unikum. Enkäten låg ute i två veckor och endast 22 svar från vårdnadshavare kom in. Det innebär att inga slutsatser kan dras av materialet (förutom lågt deltagande) utan endast ge en inblick. Enkäten hade tre bakgrundsfrågor till vårdnadshavarna (var de bor, hur de oftast tar sig själva till jobbet samt vilken årskurs barnet tillhör), resterande frågor rörde barnets resvanor. De flesta respondenter, 17 st, hade barn i årskurs ett. De allra flesta har angett att de oftast går eller cyklar till arbetet. Av de som åker bil svarar de flesta att anledningen är tidsskäl eller att bilen behövs i arbetet. Av 22 vårdnadshavare bor 13 stycken inom en kilometers avstånd till skolan och endast 4 av 22 bor mer än två kilometer från skolan. På frågan om vårdnadshavare bedömer om barnet själv kan ta sig till skolan svarade 7 stycken ja, 7 stycken kanske och 8 stycken nej. Av alla 22 respondenterna är det 10 stycken som skjutsar sina barn (Figur 17). Tre av dem bor inom 0,5-1 kilometers avstånd från skolan, sex stycken inom 1-2 kilometer och en bor mer än 4 kilometer från skolan. Resultatet tyder på att vissa föräldrar skjutsar sina barn till skolan men själva går eller cyklar till jobbet. Av de tio som svarat att de skjutsar sina 8

barn anger fyra stycken att de skulle kunna tänka sig att sluta skjutsa om det fanns en vandrande skolbuss (Figur 18). Nio stycken har svarat att skälet till att de skjutsar är jag/vi åker ändå bil till arbetet. Det är således viktigt att barnet har sällskap till skolan antingen av andra barn eller en vuxen. Figur 17: Det vanligaste är att skjutsa sitt barn eller att tillsammans gå eller cykla. Figur 18: Fyra föräldrar tycker vandrande skolbuss är ett alternativ till att skjutsa sitt barn Fem stycken upplever att vägen mellan hem och skolan är otrygg. Det ska understrykas att sexton stycken upplever barnets skolväg som trygg (Figur 19) och sjutton föräldrar upplever att trafiksäkerheten utanför skolan är mycket eller ganska säker (Figur 20). De flesta föräldrar anser att de själva är ansvariga för att lära barnen hur man vistas på ett säkert sätt i trafiken (Figur 21). Figur 19: De flesta anser skolvägen vara trygg. Figur 20: De flesta anser att det är trafiksäkert utanför skolan. Figur 21: Föräldrarna anser att de är ansvariga för att lära sina barn trafikvett. 9

Som svar på frågan hur föräldrarna tror att trafiksäkerheten och/eller tryggheten utanför skolan eller längs skolvägen skulle kunna öka svarar de: Det parkerar bilar på båda sidor gatan utanför Kristallen (Frälsegårdsgatan) samt de parkeringsplatser som finns, mynnar ut mot trottoaren där elever går. De flesta som parkerar här backar ut på gatan vilket som förare, ger en dålig överblick av situationen. Att backa in på parkeringen är något säkrare. Gångvägen kanske kan utökas/dras om så att eleverna går framför parkeringsplatsen istället. Att korsa Bifrostgatan som ensamt barn är mycket farligt. Bättre cykelväg och färre inkörningsmöjligheter i gatan. Bredare gång/cykelbanor och ett lägre plank vid Lackarebäck bakom macken. Stäng av möjligheten att korsa Torallastigen med bil. Det behövs bättre och säkrare passager för att korsa Bifrostgatan, övergångar mellan Bifrost och Bosgården/Jungfruplatsen, exempelvis gång- och cykeltunnlar eller broar. Ett fartgupp vid övergångställen så att bilar ändå måste sakta ner. Svårt att få till bättre som det är byggt, annars hade en vändslinga varit bättre. Den person som ibland lämnar bilen parkerad mitt i gatan eller med tomgång på borde dock sluta med det. Gör situationen sämre/osäkrare när andra behöver förbi! Stoppa eller begränsa möjligheten att korsa Torallastigen, då det får många bilskjutsare att göra just det. Skulle vilja att man markerade för att förtydliga korsande trafik vid Jungfruplatsen på varje sida av gångtunneln under stora vägen för att minska risken att bli överraskad av cyklister, bilar och gångtrafikanter. Markering i vägen (cykelväg, gångväg, övergångställe) skyltar i tunneln som varnar för korsande trafik. Tack! Annars känner jag mig trygg med den väg som mina barn går var dag till skolan! Begränsa möjligheten för eller hänvisa de som skjutsar sina barn till endast ena sidan av skolan där det finns skolparkering. Utöver föräldraenkäten har vi fått en del mejl och samtal från föräldrar där synpunkterna rört: Korsningen Frälsegårdsgatan/Torallastigen upplevs som osäker och otydlig och varken gående, cyklister eller bilister förstår vilka regler som gäller här eller var gående ska korsa vägen. Det upplevs osäkert att cykla ut i blandtrafik när man kommer söderifrån längs Toltorpsgatan. Här saknas passage och det är mycket bilar parkerade längs Frälsegårdsgatan vilket gör att man måste cykla långt ut i gatan. 10

Analys Analysen har delats upp i underrubrikerna skjutsningsgrad, föräldrar, att ta sig till skolan på egen hand och vandrande skolbuss. Skjutsningsgrad Skjutsningsgraden är att betrakta som medel till hög med tanke på förutsättningarna att ta sig till skolan. Å andra sidan är det en lågstadieskola med små barn som i större utsträckning har behov att lämnas och hämtas av sina föräldrar. Resultatet visar att det är rimligt att bryta ut tredjeklassarna från målet om ökat hållbart resande till och från skolan för att de tar sig hem från skolan på egen hand i större utsträckning än till skolan. Att de är äldre innebär att det är större chans att föräldrarna vågar släppa dem till skolan antingen på egen hand eller tillsammans med kompisar. Det innebär att skillnaden mellan de som lämnas och hämtas i tredjeklass kan jämnas ut. Informationsinsatser kommer att riktas till föräldrar eftersom det är viktigt att fortsätta med kommunikation under hela skolgången om varför det är viktigt att barn rör på sig och att trafiksituationen och miljön förbättras runt skolan om det är färre bilar runt skolan och hur det i sin tur påverkar barnen. Skjutsningen till skolan i det här fallet verkar öka ju äldre barnen är, vad det beror på har vi inte undersökt vidare. Det är relativt stor skillnad hur barnen kommer till skolan i förskolan och i trean. Det är också förhållandevis stor skillnad inom förskoleklasserna där många fler blir hämtade med bil än som blir skjutsade till förskolan. Vad det beror på har heller inte undersökts men en anledning skulle kunna vara att en förälder lämnar barnet och en annan hämtar med bil. Av de som skjutsades i bil lämnades de flesta vid huvudentrén mellan 07.50 och 8.00 vilket gör att trycket ökar just innan skolstart. Eftersom många synpunkter gäller bilparkering, gång- och cykelbana utanför huvudentrén är det viktigt att den görs säkrare för barnen. Resultaten visar att de flesta cyklande föräldrar parkerar och följer barnet in till skolan. Det är också en anledning till varför det är viktigt att få till en större och säkrare cykelparkering vid huvudentrén där behovet är störst. Idag är det lätt att köra sitt barn till Bosgårdsskolan eftersom Frälsegårdsgatan är en genomfartsgata. Bilar kör smidigt förbi och kommer ut igen längre norrut på Toltorpsgatan. För att göra det tryggare och säkrare för barn som går och cyklar behöver korsningen Frälsegårdsgatan/Torallastigen byggas om och möjligen skulle Frälsegårdsgatan kunna stängas för genomfart. En avstängning av genomfart av Frälsegårdsgatan skulle leda till en lugnare trafikmiljö i skolans närhet och skulle även göra plats för att istället bygga en separerad gång- och cykelväg till och förbi skolan. Huvudentréns bilparkering och avlämningsyta kommer byggas om så att bilar inte längre backar över gång- eller cykelnätet. (Förslagsvis blir det en vändslinga med angöring söderifrån samtidigt som personalparkeringen flyttas till skolans norra sida vid Torallastigen. En ny gångbana från angöringsplatsen kommer leda fram till skolans huvudentré och en större cykelparkering byggas precis utanför entrén, se vidare i fysisk utformning). Föräldrar Det är viktigt att nå vårdnadshavare dels för att de har stor makt i hur barnen tar sig till skolan och dels för att ta reda på varför barnen skjutsas. Det är inte barnen som bestämmer om de åker bil till skolan, det är föräldrarna/vårdnadshavarna. Svarsfrekvensen på enkäten till föräldrar och vårdnadshavare var väldigt låg och de flesta respondenter angav att de går eller cyklar till jobbet. Ofta är det lättare att nå de som redan går eller cyklar med sina barn när syftet är att få fler att gå 11

och cykla. Dock är det i större utsträckning bilkörande föräldrar som haft synpunkter när tekniska förvaltningen varit på plats. Argumentet till att de bilkörande föräldrarna skjutsar är oftast jag åker ändå bil till skolan och tar därför med mig mitt barn i bilen men också att de anser att skolvägen är otrygg. Det stödjer argumentet att öka bra och givande informationsinsatser om vikten av barns aktiva mobilitet till och från skolan samt andra mjuka åtgärder som skolan driver. Många skjutsande föräldrar bidrar till många bilar utanför skolan under samma tid. Det skapar en otrygg trafiksituation och en försämrad utomhusmiljön för elever och personal. Många föräldrar vågar dock inte låta sitt barn gå själv till skolan. Barnet kanske är för ungt eller av annan anledning inte klarar sig själv. Trygghet är subjektivt och skillnaderna kan vara stora i upplevd trygghet beroende på var man bor och hur skolvägen ser ut. Det kan också finnas andra aspekter till varför man har svårt att släppa sina barn, bland annat att man inte litar på om barnet tittar sig för när hen korsar vägar. Dessa aspekter har dock inte undersökts i denna skolreseplan. De flesta i föräldraenkäten har dock svarat att de upplever barnets skolväg som trygg. I enkäten framkom också att föräldrarna anser att de bär på huvudansvaret för att lära barnen hur man beter sig i trafiken. Det ska tilläggas att barnen inte är tillfrågade i denna skolreseplan om vad de själva tycker om skolvägen. Det kan vara stor skillnad i upplevd trygghet och säkerhet för barn och vuxna. Trygghetsvandringar bör genomföras i framtida skolreseplaner för att fånga in barnens perspektiv och synpunkter. En lösning som framkommit i föräldraenkäten är att om det hade funnits tillgång till en vandrande skolbuss hade flera kunnat tänka sig att låta bli att skjutsa sitt barn till skolan. Det stödjer också argumentet att skolan bör testa vandrande skolbuss där barn går tillsammans med en vuxen till skolan och samtidigt lär sig hur man på ett trafiksäkert sätt går till skolan. Eftersom att det finns en gång- och cykelväg under Toltorpsgatan, nära skolan är det angeläget att informera föräldrar och skolan om att det är den främsta och säkraste passagen, särskilt efter ombyggnad då den görs tydligare för alla trafikslag. Baserat på beteendeobservationer och synpunkter från föräldrar och pedagoger är korsningen otydlig i sin utformning för alla trafikslag. Att ta sig till skolan på egen hand Barn, pedagoger, föräldrar och staden tjänar på om barn aktivt tar sig till och från skolan i större utsträckning. Forskning visar också på att det är lättare att hålla kvar goda vanor som vuxen om det funnits goda vanor som barn. Därför är det viktigt att jobba bland annat med beteendepåverkande insatser, det kan vara allt från övningar i klassrummet till information riktat till föräldrar om fördelarna av att barn tar sig till skolan på egen hand. Barnen behöver också lära sig om vikten av att aktivt röra sig till och från skolan och att man kan göra det på olika sätt. Under mätdagarna var det en relativt stor andel av barnen som tog sig till skolan utan vuxet sällskap genom att gå och cykla, de såg ut att vara de äldre av barnen i skolan. Vandrande skolbuss Vandrande skolbuss är passande i de fall då avståndet mellan hem och skola inte är långa, i detta fall för många av skolbarnen på Bosgårdsskolan. Därför finns stor potential och möjlighet att starta vandrande skolbuss som en åtgärd för att få ned skjutsningsgraden till och från Bosgårdsskolan. Risken med vandrande skolbuss är att det är krävande i starten och svårt att få kontinuitet från år till år om en eldsjäl till förälder plötsligt försvinner. Tekniska förvaltningen förespråkar dock vandrande skolbuss och ska se till att informera skolan, som ser till att föräldrar nås av informationen vid terminsstart, och ansvarar för att informationen finns på Unikum. 12

Målformulering Det övergripande målet med skolreseplanen är att: Andelen elever som tar sig till Bosgårdsskolan till fots eller med cykel ska öka från 58% till 70%. Följande delmål ska säkra att det övergripande målet nås: Andelen elever i årskurs 3 som tar sig till skolan till fots eller med cykel ska vara lika stor som de som tar sig hem Minst en vandrande skolbuss ska vara igång per termin Åtgärder För att uppnå de uppsatta målen har Tekniska förvaltningen tillsammans med skolan tagit fram ett antal mjuka och fysiska åtgärder. Tekniska förvaltningen har fått in många synpunkter från rektor, personal och föräldrar om korsningen och tunneln Frälsegårdsgatan/Torallastigen. Att bygga om korsningen är prioriterat för tekniska förvaltningen för att öka tydlighet och upplevd säkerhet. Många synpunkter kom även in om parkeringen längs med Frälsegårdsgatan med bilar som backar över gångbanan. Bilisterna menar att det är svårt att se om det går barn bakom bilarna när de backar ut. Tekniska förvaltningen anser att det är hög prioritet att bygga om trottoaren och göra någon bättre typ av avlämningsplats för bilar. Det har funnits olika fysiska åtgärdsförslag för Frälsegårdsgatan och trots att avlämningsyta inte förespråkas i termer av skolreseplaner så tror tekniska förvaltningen efter samråd med Sweco att det i detta fall är det bättre alternativet. I samband med ombyggnation ses även parkeringsregleringen på omkringliggande gator över. Cykelparkeringen vid skolans huvudentré behöver också byggas om och byggas ut och detta görs i samma plan som för avlämningsytan. Marken är dock inte tekniska förvaltningens utan stadsledningsförvaltningens (SLF), därför överlämnas trafikförslaget till SLF. För att göra Frälsegårdsgatan säkrare och tryggare för gående och cyklister samt förbättra miljön runt skolan finns ett förslag på att bygga... (fysiskt åtgärdsförslag ej klart) Tekniska förvaltningen skissar på förslag att samtidigt bygga om resterande del av Frälsegårdsgatan fram till Terrakottagatan med gång- och cykelbana bredvid bostadsgatan. Handlingsplan Här beskrivs de åtgärder som ska leda till att målen uppfylls, vem som äger frågan samt när en eventuell uppföljning ska ske. Det kan vara bra att fundera över i vilken ordning åtgärderna kommer. En taktisk prioritering handlar om att t.ex. vänta med en åtgärd innan någon annan är gjord. Som exempel kan man testa att införa en vandrande skolbuss under tiden som korsningen byggs om, då människor troligtvis i högre utsträckning är mer påverkbara att ändra en vana. 13

Fysiska åtgärder Korsningen Frälsegårdsgatan/Torallastigen anses prioriterad för ombyggnation. Den ingår i ett större projekt som eventuellt innefattar nybyggnation av cykelbana längs med Frälsegårdsgatan. Det behövs politiskt beslut och äskande av budget vilket fördröjer ombyggnationen något. Under tiden kommer korsningen göras om tillfälligt med enklare arbeten såsom ny beläggning, skyltning, linjemålning/målning i asfalt mm. Se åtgärdsförslag från Sweco (bilaga x). Förslaget gör det tydligare för barn var man går och cyklar och var man korsar väg samt förtydligar för bilister och cyklister var de korsar GC-väg mot skola. 14

Beteendepåverkande åtgärder Vandrande skolbuss startas upp i samband med att korsningen byggs om då det samtidigt kommer bli svårare att ta sig fram med bil. Testbuss - exempel 4 veckor. Skolan har tagit fram folder om vandrande skolbuss. Tekniska förvaltningen skulle kunna komma ut till exempelvis föräldramöte. Vid föräldramöte, sitt med klasslistor och kartor och märk ut var barnen bor på kartan, en färg per årskurs. En kort animerad film om vandrande skolbuss är beställd av kommunikationsbyrå, färdig augusti 2018. Rekommendationer till framtida skolreseplaner Det viktigaste att ha med sig till nästa skolreseplan är att skolförvaltningen och skolan behöver vara mer inblandade och hjälpa till att driva projektet framåt. Vi tänker också att man bör blanda in barnen mer och fråga dem om hur de upplever sin skolväg och hur de vill ta sig till skolan och varför. Även personal och föräldrar bör vara mer involverade. Projektet bör även förankras hos stadsledningsförvaltningen och politiken. Skjutsningen till skolan i det här fallet verkar öka ju äldre barnen är, vad det beror på har vi inte undersökt men är något som kan tas med till nästa skolreseplan. 15

Uppföljning och utvärdering Efter att ha undersökt problemen som finns idag och kommit med lösningar på dem är det viktigt att skolreseplanen inte faller i glömska utan att den hela tiden finns tillgänglig. Här beskrivs vem som ansvarar för uppföljningen av målen och hur de mäts, samt när. Här beskrivs hur projektet utvärderas som helhet och av vem och när. Då vi planerar att utföra vissa åtgärder under 2018 är det lämpligt med en första uppföljning under 2019. Innan korsningen Frälsegårdsgatan/Torallastigen byggs om gör tekniska förvaltningen en observation av trafikanter på platsen förslagsvis under morgon eller eftermiddag. Observationen görs ett år efter ombyggnationerna är klara. Gör om enkäten klassvis genom handuppräckning, ett år efter att någon eller flera åtgärder gjorts (kanske ombyggnation av korsningen + vandrande skolbuss). I denna uppföljning av enkäten ställs även frågor om vandrande skolbuss för att få med det. Skolreseplanen har arbetats fram och ska följas upp av: För Bosgårdsskolan För tekniska förvaltningen Kontaktuppgifter Ansvarig för skolreseplanen på Bosgårdsskolan: Biträdande rektor, Ulrika Björk ulrika.bjork@molndal.se Ansvarig för skolreseplanen på Tekniska förvaltningen: Projektledare hållbart resande, Emma Sjögren emma.sjogren@molndal.se 16