VTI notat 24-24 Dödade och skadade på övergångsställe före och efter regeln om väjningsplikt Foto: VTI VTI notat 24 24 Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 5363 Projektnamn Säkerhet på övergångsställe Uppdragsgivare Vägverket
Innehållsförteckning Sid 1 Bakgrund och sammanfattning 3 2 Dödade och skadade i fotgängarolyckor 5 2.1 Skadade och dödade vid passage över gata 7 3 Vad hände med antalet skadade och dödade vid regelns införande? 1 3.1 Passage på obevakat övergångsställe 1 3.2 Passage över gata på plats utan övergångsställe 14 3.3 Passage på signalreglerat övergångsställe 14 3.4 fotgängarolyckor relaterat till olika förhållanden 15 3.4.1 Väghållare 15 3.4.2 Ljusförhållande 16 3.4.3 Korsning respektive sträcka 18 3.4.4 Början respektive slutet av passagen 18 3.4.5 Fler än två parter inblandade i olyckan 19 3.4.6 Fotgängarens och motorfordonsförarens ålder 2 Bilaga VTI notat 24-24
VTI notat 24-24
1 Bakgrund och sammanfattning Statens väg- och transportforskningsinstitut har fått i uppdrag av Vägverket att undersöka hur trafiksäkerhetssituationen har påverkats av införandet av regeln om motorfordonsförares väjningsplikt mot gående på obevakat övergångsställe. Regeln infördes 1 maj år 2. I en tidigare undersökning har VTI undersökt regelns effekt på framkomligheten se VTI rapport nr 468 från 21. Resultatet av den undersökningen visade bland annat att fotgängarnas väntetider minskade med två tredjedelar i och med regelns införande. Resultat visade också att den minskade väntetiden för fotgängarna svarade mot en lika stor tidsmässig fördröjning för motorfordonen sett i absoluta termer. I det uppdrag som VTI nu fått av Vägverket ingår förutom att studera säkerhetssituationen också att studera de förändringar som skett i den fysiska trafikmiljön. Särskilt gäller detta platser där gående korsar gatan. En mängd övergångsställen har tagits bort, en del har signalreglerats. Nya obevakade övergångsställen har tillkommit. Skyltad hastighet 5 km/h har i många fall ändrats till 3 km/h. Hastighetsreducerande åtgärder har vidtagits för att få ned bilarnas hastigheter. Denna undersökning är enbart inriktad på olycksförhållandet som det beskrivs baserat på polisrapporterade personskadeolyckor. Ett känt förhållande är att denna olycksstatistik är behäftad med ett icke obetydligt mörkertal. Alla rapporteringskvalificerade olyckor kommer inte till polisens kännedom. Alla olyckor som polisen har kännedom om rapporteras inte heller vidare till statistikansvarig. Mörkertalet är större för olyckor med lindrigare skadekonsekvens. Men det finns också andra faktorer som kan påverka mörkertalet och rapporteringsgraden. Det är exempelvis inte osannolikt att olyckor i större utsträckning än innan regelns införande anmäls till polisen eller att polisen är mer stringent nu än innan regelns införande då det gäller att rapportera olyckor och att tillhandahålla uppgifter om olyckor som inträffat vid passage på obevakat övergångsställe. En sådan administrativ förändring och effekt av denna kan i första hand förväntas ge sig till känna bland olyckor med lindrigare konsekvens. Det ingår i det syfte som gäller VTI:s övergripande undersökning av trafiksäkerheten att belysa ifall administrativa förändringar ligger bakom ett förändrat skadeutfall. Detta kommer att göras längre fram i projektet. Syftet är vidare att söka utnyttja sjukvårdsbaserad skadestatistik, som ju är behäftad med mindre mörkertal relativt den polisrapporterade. Åren 1994 1999 har använts som jämförelseperiod. Mot denna har år 2 och åren 21 22 jämförts. Jämförelse har gjorts på årsbasis och på tertialbasis. et skadade i olyckor som inträffade mellan gående och motorfordon på obevakat övergångsställe ökade efter införandet av regeln om väjningsplikt för fordonsförare mot gående på obevakat övergångsställe. et skadade var större andra och tredje tertialet år 2 jämfört med motsvarande genomsnittstertial perioden 1994 1999. Ökningen kvarstod under perioden 21 22. Den kvarstående ökningen gäller antalet lindrigt skadade trafikanter i första hand men också antalet svårt skadade. Ökning skedde av olyckor som inträffade då bil stannat för gående på obevakat övergångsställe och då blivit påkörd bakifrån av annan bil. Möjligen ökade också antalet olyckor med väjande bilist något. Ökningen av olyckorna resulterade i huvudsak i ökning av de lindriga skadefallen. VTI notat 24-24 3
Ökningen av antalet skadade fotgängare återfanns inom åldersgruppen yngre än 65 år. Det gällde såväl svåra som lindriga skadefall. Ingen förändring kunde konstateras inom gruppen fotgängare 65 år eller äldre. En tillfällig ökning av i första hand lindrigt skadade inträffade dock under år 2, efter regelns införande, för denna grupp. Såväl motorfordonsförare i åldern 65 år eller äldre som under 65 år var inblandade i ökat antal fotgängarolyckor med personskada på obevakat övergångsställe. Då det gällde de äldre förarna var ökningen begränsad till olyckor med lindriga skadefall, medan gruppen förare yngre än 65 år också var involverad i ett ökat antal olyckor med svåra skadefall. Den ökning av antalet olyckor som äldre motorfordonsförare var involverade i kunde hänföras till sådana som inträffat på obevakat övergångsställe i korsning och under dagtid. Den ökning av antalet olyckor som yngre motorfordonsförare, under 65 år, var involverade i gällde såväl sådana som inträffade på sträcka som i korsning och gällde också både dagsljus- och mörkerförhållande. 4 VTI notat 24-24
2 Dödade och skadade i fotgängarolyckor et gående som dödats i trafiken har minskat trendmässigt sedan lång tid tillbaka se bilaga 1. Under 199-talets andra hälft och framåt har nivån dock varit tämligen oförändrad. Undantaget är som framgår av figur 1 år 22 då antalet dödade fotgängare var 58 stycken, vilket är signifikant mindre än året innan. Som framgår av figuren var utvecklingen tämligen lika i tättbebyggt och i ej tättbebyggt område. 7 6 Dödade Fotgängare: fil analys_allm utv gående.xls Tättbebyggt område Ej tättbebyggt område 5 4 3 2 1 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 Figur 1 gående som dödats i tättbebyggt respektive ej tättbebyggt område. Källa: VITS. et svårt skadade gående har i likhet med antalet dödade minskat trendmässigt sedan en längre tid tillbaka. Nivån har dock varit tämligen oförändrad under 199-talets andra hälft och framåt. Det gäller som framgår av figur 2 i såväl tättbebyggt som ej tättbebyggt område. VTI notat 24-24 5
45 4 35 3 25 2 15 1 5 Svårt skadade fotgängare Tättbebyggt område Ej tättbebyggt område 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 Figur 2 gående som skadats svårt i tättbebyggt respektive ej tättbebyggt område. Källa: VITS. et gående som skadats lindrigt har inte förändrats trendmässigt under de sista 2 25 åren. Någon sådan förändring har inte heller som framgår av figur 3 skett i vare sig tättbebyggt eller ej tättbebyggt område under perioden 1994 22. 12 1 Lindrigt skadade fotgängare Tättbebyggt område Ej tättbebyggt område 8 6 4 2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 Figur 3 gående som skadats lindrigt i tättbebyggt respektive ej tättbebyggt område. Källa: VITS. 6 VTI notat 24-24
2.1 Skadade och dödade vid passage över gata Följande figurer 4 7 visar antal dödade och skadade i olyckor mellan gående och motorfordon då den gående korsat gatan eller vägen. Som underlag används olyckstypen Fotgängare i konflikt med motorfordon i VITS. Begränsning görs till undertyperna F1, F2 och F5 F8 dvs. de undertyper, som anger att den primärt inblandade fotgängaren korsat vägen/gatan (i korsning eller på sträcka). Indelning görs på: Obevakat övergångsställe Signalreglerat övergångsställe Oreglerad passage i tätort. Platsen angavs som signalreglerad i de fall koderna I funktion eller Ja hade angivits i VITS. I övriga fall angavs platsen som ej signalreglerad. För att förbättra data och minska antalet Okänt tillfrågade VTI berörda kommuner och bad dem att i efterhanda söka komplettera med uppgift om signalreglering förelåg eller inte vid den tidpunkt då olyckan inträffade. Genom detta förbättrades datakvalitén betydligt. Den uppfattningen bekräftades också av att de aktuella platser där Okänt angivits som regel var platser utan signalreglering. et fall där det var okänt om passagen skett på övergångsställe inskränkte sig till två stycken med svårt skadade gående. I resultatredovisningen beaktas olyckor där gående tillsammans med motorfordonet varit primärt delaktiga till olyckans uppkomst enligt den definition som brukas i Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS). Dels redovisas antal skadade och dödade primärt inblandade fotgängare dels antal skadade i de olyckor där den primärt inblandade fotgängaren inte skadats. Som framgår av figur 4 toppade antalet gående som dödats vid passage på obevakat övergångsställe till år 2, det år som väjningspliktsregeln infördes. Skillnaden relativt de två närmast föregående två åren är dock inte större än vad som kan tillskrivas tillfälligheten. Under perioden 21 22 minskade antalet dödade gående på obevakat övergångsställe. Av figurerna 5 och 6 framgår att antalet gående som skadats svårt eller lindrigt ökade till en högre nivå perioden 2 22 än vad förhållandet var åren innan. Man ser också av de tre figurerna att antalet gående som årligen skadats eller dödats vid passage på signalreglerat övergångsställe eller på oreglerad passageplats inte följer samma utveckling som antalet skadade och dödade på obevakat övergångsställe. Vare sig antalet dödade, svårt skadade eller lindrigt skadade ökade under perioderna 2 och 21 22. Av figur 7 framgår att det under år 2 och den efterföljande perioden 21 22 inträffade betydligt fler gåendeolyckor på obevakat övergångsställe än under perioderna innan där den primärt inblandade fotgängaren klarat sig utan skada men där annan trafikant, oftast bilisten, kommit till skada. En viss ökning kan också konstateras på signalreglerat övergångsställe. VTI notat 24-24 7
14 Dödad 12 Obevakat övergångsställe Oreglerad passage i tätort Signalreglerat övergångsställe 1 8 6 4 2 1994-1995 1996-1997 1998-1999 2 21-22 Figur 4 Årligt antal dödade gående som varit primärt inblandade i kollisionsolycka med motorfordon vid passage över väg/gata. Källa: VITS. Svårt 8 7 Obevakat övergångsställe Oreglerad passage i tätort Signalreglerat övergångsställe 6 5 4 3 2 1 1994-1995 1996-1997 1998-1999 2 21-22 Figur 5 Årligt antal svårt skadade gående som varit primärt inblandade i kollisionsolycka med motorfordon vid passage över väg/gata. Källa: VITS. 8 VTI notat 24-24
16 14 Lindrigt skadade Obevakat övergångsställe Oreglerad passage i tätort Signalreglerat övergångsställe 12 1 8 6 4 2 1994-1995 1996-1997 1998-1999 2 21-22 Figur 6 Årligt antal lindrigt skadade gående som varit primärt inblandade i kollisionsolycka med motorfordon vid passage över väg/gata. Källa: VITS. 6 Fotgängarolyckor där annan än fotgängaren skadats. Fil: ej öställe.xls Obevakat övergångsställe Oreglerad passage i tätort Signalreglerat övergångsställe 5 4 3 2 1 1994-1995 1996-1997 1998-1999 2 21-22 Figur 7 Årligt antal skadade trafikanter i kollisionsolycka mellan gående och motorfordon vid passage över väg/gata men där den primärt inblandade gående inte skadats. Källa: VITS. VTI notat 24-24 9
3 Vad hände med antalet skadade och dödade vid regelns införande? I följande avsnitt redovisas antal skadade och dödade tertialbasis. Dessa resultat redovisas i figurerna 8 15. Åren 1994 1999 utgör jämförelsegrupp. År 2, det år då regeln infördes, redovisas separat och åren 21 22 sammanslagna. Regeln om väjningsplikt infördes den 1 maj dvs. vid början av det andra tertialet. I avsnittet görs också jämförelser i tabellform mellan perioderna 1994 1999 och 21 22. Resultaten signifikanstestas (på 95 % signifikansnivå). 3.1 Passage på obevakat övergångsställe Av figur 8 framgår att antalet trafikanter som skadats vid kollisionsolycka mellan gående och motorfordon då den gående passerat på obevakat övergångsställe ökade då regeln om väjningsplikten infördes. Det framgår av figurerna 8 12 där tertialen efter regelns införande jämförs med motsvarande tertial före regelns införande. I tabell 2 jämförs perioden 21 22 med perioden 1994 1999. Resultatet visar att det skett en ökning av både antalet skadade gående som varit primärt inblandade i olyckorna och av övriga trafikanter som skadats i olyckan. Ser man till skadans svårhetsgrad kan följande sägas. Någon förändring som kan ses som säkerställd kan inte konstateras då det gäller antalet dödade i fotgängarolyckor som inträffat på obevakat övergångsställe. Detta konstaterande grundas på resultaten i figur 9 och tabell 2. et svårt skadade ökade under det sista tertialet år 2, se figur 1 och var som framgår av tabell 2 högre under perioden 21 22 jämfört med perioden 1994 1999. Det resultatet gäller i första hand svårt skadade primärt inblandade gående. Vad gäller övriga trafikanter som skadades svårt i fotgängarolyckan skedde också där en ökning. Den är dock inte är större än att den kan tillskrivas tillfälligheten. et lindrigt skadade ökade under det sista tertialet år 2, se figur 11 och var som framgår av tabell 2 högre under perioden 21 22 jämfört med perioden 1994 1999. Det resultatet gäller såväl gående som var primärt inblandade i olyckan som övriga trafikanter inblandade i olyckan. Resultatet antyder ökning av antalet lindrigt skadade även under tertial 1 år 2 dvs. innan regeln formellt trätt i kraft. et fotgängarolyckor med annan skadad trafikant än den primärt inblandad fotgängaren ökade tertial 2 och 3 år 2 jämfört med motsvarande tertial jämförelseperioden 1994 1999, se figur 12. Resultatet antyder viss ökning även tertial 1 relativt motsvarande tertial under jämförelseperioden. Det förhöjda antalet olyckor med oskadad primärt inblandad fotgängare gällde även under efterperioden 21 22, se även tabell 2. Av den tabellen framgår att ökningen av antalet skadade i dessa olyckor främst gällde de lindriga skadefallen. Ökning skedde också av de svåra skadefallen, men den var inte större än att den skulle kunna tillskrivas tillfälligheten. I tabell 1 redovisas antal skadefall per tertial uppdelat med hänsyn till svårhetsgrad med hänsyn till om den primärt inblandade fotgängaren skadats (inkl dödats) eller inte. Av tabell 2 framgår att det totala antalet skadade ökade med 23 stycken under perioden 21 22 relativt den nivå som gällde under perioden 1994 1999. Lägger man till den förändring som skedde under de två sista tertialen år 2, se 1 VTI notat 24-24
tabell 1, relativt nivån för motsvarande tertial under perioden 1994 1999 blir den totala ökningen 271 skadade. et lindrigt skadade ökade med 232 stycken, antalet svårt skadade med 46 stycken och antalet dödade minskade med 7 stycken. 2 18 Övriga skadade i olyckan Skadade gående som var primärt inblandade i olyckan 16 14 12 1 8 6 4 2 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren 1994-1999 År 2 Åren 21-22 Figur 8 dödade och skadade per tertial i olyckor som inträffat mellan gående och motorfordon då den gående passerat på obevakat övergångsställe. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS. 14 12 Övriga dödade Dödade gående som var primärt inblandade i olyckan 1 8 6 4 2 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren 1994-1999 År 2 Åren 21-22 Figur 9 dödade per tertial i olyckor som inträffat mellan gående och motorfordon då den gående passerat på obevakat övergångsställe. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS. VTI notat 24-24 11
6 5 Övriga svårt skadade Svårt skadade gående som var primärt inblandade i olyckan 4 3 2 1 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren 1994-1999 År 2 Åren 21-22 Figur 1 svårt skadade per tertial som inträffat i olyckor mellan gående och motorfordon då den gående passerat på obevakat övergångsställe. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS. 16 14 Övriga svårt skadade Svårt skadade gående som var primärt inblandade i olyckan 12 1 8 6 4 2 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren 1994-1999 År 2 Åren 21-22 Figur 11 lindrigt skadade per tertial i olyckor som inträffat mellan gående och motorfordon då den gående passerat på obevakat övergångsställe. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS. 12 VTI notat 24-24
6 5 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 4 3 2 1 1994-1999 2 21-22 Tidsperiod Figur 12 olyckor per tertial som inträffat mellan gående och motorfordon på obevakat övergångsställe och som resulterat i att annan trafikant än den gående skadats. Redovisning med 95%-iga konfidensintervall. Källa: VITS. Tabell 1 dödade och skadade trafikanter i olyckor mellan gående och motorfordon på obevakat övergånsställe exklusive de primärt inblandade fotgängarna. Källa: VITS. på tertialbasis 1994 1999 2 21 22 Skadade och dödade i olyckor där primärt inblandade fotgängare varit oskadade Skadade och dödade i olyckor där primärt inblandade fotgängare skadats eller dödats Olyckor Döda Sv sk Li sk S:a Olyckor Döda Sv sk Li sk S:a Tertial 1 3 1 3 4 48 1 4 5 Tertial 2 3 1 5 6 39 3 3 Tertial 3 4 5 5 78 1 1 7 9 Tertial 1 6 11 11 51 5 5 Tertial 2 24 5 35 4 46 1 1 Tertial 3 24 4 31 35 119 4 11 15 Tertial 1 12 1 16 17 73 1 7 8 Tertial 2 14 1 21 22 53 1 4 5 Tertial 3 15 2 22 24 88 2 1 12 Tabell 2 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående, som inträffat på obevakat övergångsställe. Källa: VITS. på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade gående Övriga dödade och skadade trafikanter Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 16 1 215 331 2 8 52 61 18 18 267 393 21 22 12 13 284 426 13 157 17 12 143 441 596 Differens -4 3* 69* 95* -2 5 15* 19* -6 35* 174* 23* *Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. VTI notat 24-24 13
3.2 Passage över gata på plats utan övergångsställe Resultaten i figur 13 och tabell 3 indikerar ingen förändring av antalet skadade och dödade i olyckor som inträffat då den gående passerat över gatan utan att nyttja övergångsställe. Perioderna 2 samt 21 22 jämförs med perioden 1994 1999. 14 12 Övriga skadade i olyckan Skadade gående som var primärt inblandade i olyckan 1 8 6 4 2 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren 1994-1999 År 2 Åren 21-22 Figur 13 skadade och dödade per tertial i olyckor som inträffat mellan fotgängare och motorfordon i tätort då fotgängaren passerat över gatan på plats utan övergångsställe. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS. Tabell 3 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående, som inträffat då fotgängaren passerat över gatan på plats utan övergångsställe. Källa: VITS. på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade gående Övriga dödade och skadade trafikanter Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 18 17 23 356 5 27 31 18 112 257 387 21 22 18 91 23 312 2 3 32 18 93 233 344 Differens -16-27 -44-3 3 1-19 -24-43 *Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. 3.3 Passage på signalreglerat övergångsställe Resultaten i figur 14 och tabell 4 indikerar att ökning skett av antalet olyckor där annan trafikant än den primärt inblandade gående skadats dvs. olyckor som i huvudsak varit sådana där motorfordonsföraren väjt undan för den gående som stod i begrepp att gå ut på övergångsstället eller som befann sig på detta. Ökningen gäller lindriga skadefall och gäller tredje tertialet. 14 VTI notat 24-24
7 6 Övriga skadade i olyckan Skadade gående som var primärt inblandade i olyckan 5 4 3 2 1 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren 1994-1999 År 2 Åren 21-22 Figur 14 skadade och dödade per tertial i olyckor som inträffat mellan fotgängare och motorfordon då fotgängaren passerat på signalreglerat övergångsställe. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS. Tabell 4 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående, som inträffat då fotgängaren passerat över gatan på signalreglerat övergångsställe. Källa: VITS. på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 1 5 12 162 2 16 18 1 52 118 18 21 22 26 39 1 165 3 36 39 26 42 136 24 Differens 16-11 -2 3 1 2* 21* 16-1 18 24 *Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. 3.4 fotgängarolyckor relaterat till olika förhållanden 3.4.1 Väghållare Som framgår av tabell 5 ökade antalet skadade i olyckor på obevakat övergångsställe på såväl statligt som kommunalt vägnät. I tabellen jämförs perioderna 1994 1999 och 21 22 och jämförelsen gäller skadade och dödade i olyckor som skett vid passage på obevakat övergångsställe. Den ökning som skedde på statligt vägnät är begränsad till lindriga skadefall och till annan trafikant, än den primärt iblandade gående. Då det gäller det kommunala vägnätet visar resultaten att det skett ökning av såväl lindriga som svåra skadefall och att ökningen gäller både primärt inblandade gående och övriga inblandade trafikanter. Man kan som jämförelse också säga att det inte skedde någon ökning på statligt eller kommunalt vägnät av skadade eller dödade i olyckor som inträffade då gående passerat över gata utan övergångsställe se tabell 6. VTI notat 24-24 15
Tabell 5 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe på statligt respektive kommunalt (inkl. enskilt) vägnät. på 2-årsbasis. Källa: VITS. Statligt vägnät på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 1 14 2 36 1 7 9 1 16 27 44 21 22 3 13 18 34 1 35 36 3 14 53 7 Differens 2-1 -2-2 28* 27* 2-2 26* 26* Kommunalt (inklusive enskilt) vägnät på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 15 86 195 296 2 6 45 53 16 92 24 348 21 22 9 117 266 392 12 122 134 9 129 388 526 Differens -6 31* 71* 96* -2 6 77* 81* -7 37* 148* 178* * är lika med signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Tabell 6 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående vid passage över gatan på plats utan övergångsställe. Indelning på statligt respektive kommunalt (inkl. enskilt) vägnät i tätort. Källa: VITS. Statligt vägnät i tätort på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 4 17 27 49 1 6 7 4 19 33 56 21 22 5 15 23 43 1 1 5 15 24 44 Differens 1-2 -4-6 -1-5 -6 1-4 -9-12 Kommunalt (inklusive enskilt) vägnät i tätort på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 14 9 23 37 3 21 24 14 93 224 331 21 22 13 76 18 269 2 29 31 13 78 29 3 Differens -1-14 -23-38 -1 8 7-1 -15-15 -31 * är lika med signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. 3.4.2 Ljusförhållande Som framgår av tabell 7 ökade det totala antalet trafikanter som skadats (inklusive dödats) i olycka mellan gående och motorfordon på obevakat övergångsställe mellan perioderna 1994 1999 och 21 22 såväl under dagsljus som under mörker. Under dagsljus kan man säga att den egentliga ökningen gäller lindrigt skadade och då både de primärt inblandade fotgängarna och de övriga inblandade trafikanterna. Under mörker gäller ökningen också svårt skadade trafikanter och också de primärt inblandade fotgängarna och de övriga trafikanterna. Då det gäller passage över gata på passageplats som saknar övergångsställe har ingen egentlig förändring av döds- och skadetalen skett vare sig under dagsljus eller mörker se tabell 8. Samma förhållande, ingen egentlig förändring, gäller även för passage som företogs på signalreglerat övergångsställe se tabell 9. Man kan vidare konstatera att det under år 2 inträffade ett betydande antal skade- och dödsfall under mörker vid passage på obevakat övergångsställe sex 16 VTI notat 24-24
dödades, 42 skadades svårt och 57 skadades lindrigt. Merparten av dessa olyckor skedde under tertial tre. För att bli jämförbara med värdena i tabell 7 skall 2 års värden multipliceras med två Tabell 7 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe. Indelning efter ljusförhållande. på 2-årsbasis. Källa: VITS. Obevakat övergångsställe: Dagsljus på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 1 62 138 21 1 5 38 44 11 68 176 254 21 22 9 71 17 25 3 126 129 9 74 296 379 Differens -1 9 32* 4* -1-2 88* 85* -2 6 12* 125* Obevakat övergångsställe: Mörker (inklusive gryning/skymning) på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 5 38 77 12 1 2 14 17 7 4 9 137 21 22 3 59 111 173 1 31 41 3 69 142 214 Differens -2 21* 34* 53* -1 8* 17* 24* -4 29* 52* 77* * är lika med signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Tabell 8 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående vid passage över gatan på plats utan övergångsställe. Indelning efter ljusförhållande. på 2-årsbasis. Källa: VITS. Plats utan övergångsställe (tätort): Dagsljus på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 1 56 128 194 2 18 21 1 58 146 214 21 22 8 5 121 179 1 16 17 8 51 137 196 Differens -2-6 -7-15 -1-2 -4-2 -7-9 -18 Plats utan övergångsställe (tätort): Mörker (inklusive gryning/skymning) Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 8 51 11 16 2 8 11 8 53 11 171 21 22 1 41 8 131 1 14 15 1 42 94 146 Differens 2-1 -21-29 -1 6 4 2-11 -16-25 * är lika med signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. VTI notat 24-24 17
Tabell 9 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på signalreglerat övergångsställe. Indelning efter ljusförhållande. på 2-årsbasis. Källa: VITS. Signalreglerat övergångsställe: Dagsljus på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 4 33 63 1 1 11 12 4 34 74 113 21 22 2 21 63 86 2 21 23 2 23 84 19 Differens -2-12 -14 1 1 11-2 -11 1-4 Signalreglerat övergångsställe: Mörker (inklusive gryning/skymning) Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 2 17 39 58 1 5 5 2 18 44 63 21 22 1 18 37 56 1 12 13 1 19 49 69 Differens -1 1-2 -2 7 8-1 1 5 6 * är lika med signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. 3.4.3 Korsning respektive sträcka Resultaten i tabell 1 visar att det skett ökning på såväl sträcka som i korsning av antalet trafikanter som skadats i kollisionsolycka på obevakat övergångsställe. Tabell 1 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe. Indelning på sträcka/korsning. på 2-årsbasis. Källa: VITS. Sträcka på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 3 19 5 71 1 2 19 22 3 21 68 93 21 22 3 26 68 97 3 5 53 3 29 118 15 Differens 7 18 26* -1 1 31* 31* 8 5* 57* Korsning Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 13 81 166 26 1 5 33 4 14 87 199 3 21 22 9 14 216 329 1 17 117 9 114 323 446 Differens -4 23 5* 69* -1 5 74* 77* -5 27 124* 146* * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. 3.4.4 Början respektive slutet av passagen Ökning har skett av de olyckor som skett i början av passagen på det obevakade övergångsstället och de som skett i slutet av denna, se tabell 11. Men resultatet indikerar att det skett en mer markant i passagens början än i dess slut av olyckor som resulterat i svår personskada. Till detta kommer också att det skett en ökning av det antal övriga trafikanter dvs. exklusive de primärt inblandade gående, som skadats i olycka som inträffat i början av passagen. Dessa olyckor är med få 18 VTI notat 24-24
undantag sådana där den primärt inblandade fotgängaren inte skadats. Olyckorna är som regel sådana där motorfordonsföraren stannat för att släppa fram fotgängaren eller väjt för denne och då blivit påkörd bakifrån, se vidare figur 15. Någon ökning av samma typ av olyckor som inträffat i passagens slutfas kunde inte konstateras. Tabell 11 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe. Indelning efter var på passagen olyckan inträffat. på 2-årsbasis. Källa: VITS. Början av passagen på Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt 2-årsbasis Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt 1994 1999 1 55 121 186 1 5 34 4 11 61 154 226 21 22 7 74 163 244 1 116 126 7 84 279 37 Differens -3 19 42* 58* -1 5 82* 86* -4 23* 125* 144* Slutet av passagen Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt 1994 1999 1 43 89 142 7 2 1 19 16 46 99 161 21 22 7 52 119 178 5 3 14 22 12 55 133 2 Differens -3 9 3* 36* -2 1 4 3-4 9 34* 39* * är lika med signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. 3.4.5 Fler än två parter inblandade i olyckan Figur 15 visar antal olyckor mellan gående och motorfordon som inträffat på obevakat övergångsställe och där åtminstone ett ytterligare trafikelement utöver de två primära elementen, fotgängaren och motorfordonet, varit delaktigt. Den typ som är vanligast då det gäller dessa olyckor är påkörning bakifrån av det motorfordon som är primärt delaktigt i olyckan. Man ser att det skedde en klar ökning av olyckorna under tertial 2 och 3 år 2 dvs. efter det att regeln trädde i kraft. Ett större antal olyckor inträffade också under perioden 21 22 jämfört med perioden 1994 1999. VTI notat 24-24 19
4 35 Övrigt Påkörning bakifrån 3 25 2 15 1 5 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 Åren 1994-2 År 2 Åren 21-22 Figur 15 olyckor per tertial som inträffat mellan gående och motorfordon på obevakat övergångsställe då ytterligare trafikelement utöver de primära, fotgängaren och motorfordonet, varit inblandade. Redovisning med 95 %-iga konfidensintervall. Källa: VITS. 3.4.6 Fotgängarens och motorfordonsförarens ålder Primärt inblandade gående Av tabell 12 framgår att gruppen äldre (här 65 år och äldre) svarar för merparten av de dödsfall som inträffar då gående passerat över gatan och blivit påkört av motorfordon. Även då det gäller svåra och lindriga skadefall är äldreandelen hög och högst på obevakat övergångsställe. Tabell 12 visar att det inte skett någon egentlig nivåförändring av antalet dödade och skadade äldre mellan perioderna 1994 1999 och 21 22 vare sig det gäller passage på obevakat övergångsställe, signalreglerat dito eller passageplats utan övergångsställe. Den ökning som konstaterades i tabell 2 av svårt och lindrigt skadade gående på obevakat övergångsställe kan tillskrivas gående i medelåldern och i de yngre åldersgrupperna, här sammanfattat med gruppen yngre än 65 år se tabell 12. Då det gäller år 2, det år som regeln infördes, kan man konstatera att av de tolv gående som dödades under år detta år, se figur 9, var samtliga 65 år eller äldre, åtta av dessa förolyckades i olyckor som skedde efter regelns ikraftträdande. Vidare skadades 25 personer i åldern 65 år och äldre svårt och 42 lindrigt under år 2 vid passage på obevakat övergångsställe. För att jämföra med resultaten i tabell 12 måste döds- och skadetalen för år 2 multipliceras med 2. Resultaten indikerar då att det skedde en uppgång av i första hand antalet lindrigt skadade äldre och möjligen också antalet dödade som skulle kunna tillskrivas eller sättas i samband med regelinförandet. Ökningen tycks dock ha varit av tillfälligt slag. Någon kvarstående ökning kunde inte konstateras under perioden 21 22. 2 VTI notat 24-24
Tabell 12 skadade och dödade gående som varit primärt inblandade i kollisionsolycka med motorfordon vid passage över gatan. Indelning efter den gåendes ålder och efter typ av passageplats. Källa: VITS. på Obevakat övergångsställe <65 år 65+ 2-årsbasis Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 3 48 154 26 13 52 6 124 21 22 3 9 227 32 9 4 57 16 Differens 42* 73* 114* -4-12 -3-18 Passage över gata på plats utan övergångsställe <65 år 65+ Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 6 81 189 276 13 26 38 77 21 22 7 7 166 243 11 21 32 64 Differens 1-11 -23-33 -2-5 -6-13 Signalreglerat övergångsställe <65 år 65+ Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 1 36 78 115 5 14 25 43 21 22 1 28 81 11 2 11 18 31 Differens -8 3-5 -3-3 -7-12 * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Tabell 13 visar att det inte skett någon reell förändring av antalet äldre fotgängare (65+), som passerade som dödats på obevakat övergångsställe vare sig detta var beläget på sträcka eller i korsning. För gruppen fotgängare yngre än 65 år visar resultatet ökning på såväl sträcka som i korsning av skadetalen. Tabell 13 skadade och dödade gående som varit primärt inblandade i kollisionsolycka med motorfordon vid passage på obevakat övergångsställe. Indelning efter den gåendes ålder och m.h.t. olycksplats. Källa: VITS på Olycksplats på sträcka Yngre än 65 år 65 eller äldre 2-årsbasis Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 12 38 5 2 7 12 22 21 22 15 56 71 3 11 12 26 Differens 3 18* 21* 1 4 4 Yngre än 65 år Olycksplats i korsning 65 eller äldre Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 3 37 117 156 1 45 48 13 21 22 75 171 246 6 29 45 8 Differens -3 38* 54* 9* -4-16 -3-23 * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Tabell 14 visar att det inte skett någon reell förändring av antalet dödade äldre fotgängare (65+), som passerade på obevakat övergångsställe vare sig detta skedde under mörkertid eller under dagsljus. För gruppen fotgängare yngre än 65 VTI notat 24-24 21
år visade motsvarande resultat ökning såväl under mörker som under dagsljus. Det gällde både lindriga och svåra skadefall. Tabell 14 skadade och dödade gående som varit primärt inblandade i kollisionsolycka med motorfordon vid passage på obevakat övergångsställe. Indelning efter den gåendes ålder och m.h.t. ljusförhållande. Källa: VITS. på Obevakat övergångsställe dagsljus Yngre än 65 år 65 eller äldre 2årsbasis Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 2 28 97 126 9 34 4 83 21 22 2 45 132 179 7 26 38 71 Differens 17* 35* 53* -2-8 -2-12 Obevakat övergångsställe mörker Yngre än 65 år 65 eller äldre Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 1 2 57 79 4 18 19 41 21 22 1 45 92 138 2 14 19 35 Differens 25* 35* 59* -2-4 -6 * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Primärt inblandade motorfordonsförare Tabell 15 visar att båda ålderskategorierna motorfordonsförare, de som var 65 år eller äldre och de som var yngre än 65 år, var delaktiga i det ökade antalet trafikanter som skadades i fotgängarolyckor på obevakat övergångsställe i efterperioden 21 22. De äldre förarna var i huvudsak involverade i ökningen av olyckor med lindrig personskada medan förarna yngre än 65 år också var involverade i ökningen av antalet svåra skadefall. Tabell 15 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående, som inträffat då den gående passerat på obevakat övergångsställe. Indelning m.a.p. den primärt inblandade motorfordonsförarens ålder. Källa: VITS. Motorfordonsföraren yngre än 65 år på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 15 77 142 234 2 6 42 5 17 83 184 284 21 22 12 95 163 27 12 136 148 12 17 299 418 Differens -3 18 21 36-2 6 94* 98* -5 24* 115* 134* Motorfordonsföraren 65 år eller äldre Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 1 18 19 38 1 5 6 1 18 25 44 21 22 19 38 57 1 17 18 2 55 75 Differens -1 1 19* 19* 12* 12* -1 2 3* 31* * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. 22 VTI notat 24-24
Sträcka/korsning Av tabell 16 framgår att motorfordonsförare i den yngre förarkategorin dvs. under 65 år var inblandade i ett ökat antal olyckor på obevakat övergångsställe på såväl sträcka som i korsning. et svåra skadefall var signifikant större under efterperioden 21 22 jämfört med föreperioden 1994 1999. Då det gällde de äldre förarna, de som var 65 år eller äldre, var ökningen begränsad till övergångsställe i korsning se tabell 17. Tabell 16 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe då motorfordonsföraren varit yngre än 65 år. Indelning m.a.p. olycksplats. Källa: VITS. Olycksplats på sträcka Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 2 15 18 35 1 1 31 33 3 16 49 68 21 22 3 21 21 45 3 65 68 3 24 86 113 Differens 1 6 3 1-1 2 34* 35* 8 37* 45* Olycksplats i korsning Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 13 62 19 183 1 5 26 32 14 67 135 216 21 22 9 74 124 27 9 89 98 9 83 213 35 Differens -4 12 15 24-1 4 63* 66* -5 16 78* 89* * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Tabell 17 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe då motorfordonsföraren varit 65 år eller äldre. Indelning m.a.p. olycksplats. Källa: VITS. Olycksplats på sträcka Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 3 5 8 1 2 3 4 7 11 21 22 3 5 8 3 3 3 8 11 Differens -1 1-1 1 Olycksplats i korsning Primärt inblandade gående Övriga inblandade trafikelement Totalt Döda Sv sk Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 14 15 29 3 4 1 14 18 33 21 22 16 33 49 1 14 15 17 47 64 Differens 2 18* 2* 1 11* 11* -1 3 29* 31* * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. VTI notat 24-24 23
Ljusförhållande Av tabell 18 framgår att motorfordonsförare i den yngre förarkategorin dvs. under 65 år var inblandade i ett ökat antal mörkerlyckor på obevakat övergångsställe. Såväl antalet svåra som lindriga skadefall var signifikant större under efterperioden 21 22 jämfört med föreperioden 1994 1999. Under dagsljus var ökningen begränsad till olyckor där annan än den primärt inblandade gående skadats och dessutom begränsad till lindrigare skador. Då det gällde kategorin äldre förare dvs. 65 år eller äldre gällde ökningen dagsljus och de lindrigare skadefallen, men gällde alla inblandade trafikanter se tabell 19. Tabell 18 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe då motorfordonsföraren varit yngre än 65 år. Indelning m.a.p. ljusförhållande. Källa: VITS. Olyckan inträffat under dagsljus på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 1 48 9 148 1 5 32 38 1 53 122 186 21 22 9 51 92 152 3 18 111 9 54 2 263 Differens -1 3 2 4-1 -2 76* 73* -1 1 78* 77* Olyckan inträffat under mörker (inkl. gryning/skymning) på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 5 28 52 85 1 1 1 12 6 3 61 97 21 22 3 44 7 117 9 28 37 3 53 98 154 Differens -2 16* 18 32* -1 8* 18* 25* -3 23* 37* 57* * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. Tabell 19 skadade och dödade i olyckor mellan motorfordon och gående på obevakat övergångsställe då motorfordonsföraren varit 65 år eller äldre. Indelning m.a.p. ljusförhållande. Källa: VITS. Olyckan inträffat under dagsljus på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 1 11 15 27 4 4 1 11 19 31 21 22 12 31 43 16 16 12 47 59 Differens -1 1 16* 16* 12* 12* -1 1 28* 28* Olyckan inträffat under mörker (inkl. gryning/skymning) på 2-årsbasis Dödade och skadade gående, primärt inblandade i olyckan Övriga dödade och skadade i olyckan Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt Döda Sv sk. Li sk Totalt 1994 1999 6 4 11 1 1 2 7 6 13 21 22 7 7 14 1 1 2 8 8 16 Differens 1 3 3 1 2 3 * Signifikant skilt från noll på 95 % signifikansnivå. 24 VTI notat 24-24
Bilaga 1 Sid 1 (1) Årligt antal dödade och skadade gående. Källa: SIKA. År Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade 196 272 631 2 352 1961 281 631 2 386 1962 281 651 2 59 1963 336 667 2 525 1964 325 68 2 57 1965 327 65 2 428 1966 297 825 1 943 1967 195 755 1 588 1968 26 854 1 536 1969 255 936 1 65 197 38 1 51 1 464 1971 243 1 87 1 32 1972 226 957 1 189 1973 231 976 1 9 1974 247 1 1 1 193 1975 24 989 1 134 1976 247 926 1 142 1977 181 91 1 18 1978 189 871 1 85 1979 178 844 1 73 198 133 817 1 75 1981 135 846 1 14 1982 142 722 998 1983 157 749 944 1984 152 821 1 52 1985 113 717 1 56 1986 148 716 1 34 1987 144 71 1 111 1988 136 72 1 69 1989 155 746 1 217 199 134 647 1 77 1991 125 545 1 37 1992 138 562 945 1993 94 486 888 1994 86 459 1 2 1995 71 434 969 1996 74 433 1 28 1997 72 364 948 1998 69 43 931 1999 86 368 1 27 2 73 42 1 13 21 87 347 1 29 22 58 381 1 71 VTI notat 24-24