Matteusskolan Sammanfattning måluppfyllelse 2017 Dnr: Sid 1 (7) 2018-01-29 Matteusskolans systematiska kvalitetsarbete På Matteusskolan bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete i syfte att ständigt utveckla och förbättra vår verksamhet. Läroplanens mål samt utbildningsnämndens mål sätter riktning för skolans arbete. En viktig del i arbete är att göra nulägesanalyser. Genom att ta reda på var vi är kan vi sedan bestämma vad och hur vi ska göra för att nå våra mål. I slutet av varje år skrivs en verksamhetsberättelse där skolan redogör för hur det gångna året har gått. Analysen ligger sedan till grund för nästa års arbete. För att göra en bedömning av vår verksamhet jämför vi våra resultat med skolans resultat historiskt samt med stadens och rikets resultat. Faktorer som vi undersöker är betygsresultat, måluppfyllelse samt svaren på de brukarenkäter som alla skolor i Stockholm stad genomför. Ytterligare en faktor som vi undersöker är skolans SALSA-värde. SALSA är en statistisk modell som jämför skolors betygsresultat. Det betyder att skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Det är Skolverket som utvecklat modellen. Syftet med SALSA är att beskriva sambandet mellan skolors och elevers olika sociala förutsättningar och resultat i skolan. SALSA visar skolans bidrag till elevens kunskap genom att synliggöra faktorer som har betydelse för betygsresultat och som skolan själv inte kan påverka. Sammanfattning av verksamhetsberättelsen från år 2017 När det gäller Matteusskolans resultat för år 2017 ser vi en fortsatt positiv utveckling jämfört med tidigare år både när det gäller elevernas kunskapsutveckling och elevers och vårdnadshavares upplevelse av skolans verksamhet. Jämfört med alla skolor i Stockholm så ligger vi bra till och vi når i stort sett alla mål som utbildningsnämnden satt upp. Under 2017 har vi utvecklat skolans systematiska kvalitetsarbete och samtliga medarbetare har varit med och tagit fram skolans egna. Detta resulterade i att vi, inför 2017, höjde kraven på oss själva genom att höja våra mål jämfört med tidigare år samt att vi satte högre mål än stadens. När det gäller skolans SALSA-värde för 2017 ser vi positiva resultat både gällande andelen elever i årskurs 9 som uppnår kunskapskraven men framför att gällande det genomsnittliga meritvärdet. 82% av eleverna når kunskapskraven och det modellberäknade värdet är 81%
Sid 2 (7) (+1%). När det gäller meritvärdet hamnade vi 2017 på 261 poäng medan det modellberäknade värdet var 236 poäng (+25). För en mer detaljerad sammanfattning av resultaten för 2017 läs bifogad fil eller läs skolans Verksamhetsberättelse som finns på stadens hemsida. Nämndmål - Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning utvecklingsarbete ger resultat i form av en fortsatt positiv betygsutveckling och meritvärdet för eleverna i årskurs 9 har aldrig varit så högt som i år. Som en del i utvecklingen av skolans systematiska kvalitetsarbete var samtliga medarbetare i år delaktiga vid framtagandet av en. Detta resulterade i att vi höjde kraven på oss själva och satte sju av målen högre än tidigare år. En konsekvens av detta blev dock att vi inte når alla våra tretton gällande indikatorerna till nämndmålet Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning. Vi når nio av tretton. Nedan följer en redogörelse för utfallet för aktuella indikatorer/målområden. och stadens för 2017 presenteras samt skolans utfall för 2017, 2016 och 2015. och rikets utfall för 2017 presenteras också som jämförelsetal. utfall 2017 Rikets utfall 2017 Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 90 % 91,1 % 85,9 % 80 % 83% 81,5 % 77,7 % 98 % 92,2 % - - 93% 92,3 % 88,7 % 85 % 81,7 % 78,5 % 89,3 % 80 % 78,3 % 74,1 % 95 % 90,2 % 93,7 % 92,2 % 89 % 84,8 % 82,5 % Meritvärde i årskurs 9 255 261,2 247,3 255,4 240 241,5 234,4 nått kravnivån på det matematik i åk 3 nått kravnivån på det svenska/svenska som andraspråk i åk 3 95 % 97 % 97 % 91 % 95 % 94 % 95 % 94 % 96 % 96 % 95 % 92 %
Sid 3 (7) matematik i åk 6 matematik i åk 9 svenska i åk 9 svenska/svenska som andraspråk i åk 6 vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 95 % 96 % 95 % 94 % 96 % 93 % 95 % 91 % 92 % 89 % 95% 89 % 95 % 97 % 91 % 98 % 96 % 94 % 95 % 96 % 95 % 96 % 97 % 94 % 95 % 100 % - - - - 95 % 98 % 100 % - - - Andelen elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen har ökat från 78,5% 2016 till 81,7% i år. Exklusive nyanlända elever är andelen elever som når målen i alla ämnen 87% och då når vi vårt som var 85%. Vidare ser vi att andelen behöriga elever till nationella program har sjunkit några procentenheter i år jämfört med förra året och det är främst pojkar som tappar i måluppfyllelse. Detta speglar sig också i meritvärdet, där pojkarna har markant lägre poäng än flickorna (p = 244,1 poäng, f = 280 poäng och totalt på skolan = 261 poäng). Orsaken till skillnader i resultat mellan pojkar och flickor är något som vi ska fortsätta analysera och jobba vidare med under 2018. När det gäller antalet elever som är behöriga till nationella program så var det 9 elever (jämfört med 4 elever 2016) som ej var behöriga att söka till ett nationellt program vid skolavslutningen 2017. En av dessa elever lyckades bli behörig under sommarskolan. Av de 8 elever som ej blev behöriga efter sommarskolan är 3 elever nyanlända. Dessa elever började under läsåret 16/17 i årskurs 9 och hade en varierande tidigare skolbakgrund innan de kom till Sverige. Resultaten på de nationella proven i samtliga ämnen och årskurser ligger högt och stämmer i årskurs 6 och 9 väl överens med lärarnas bedömning och elevernas betyg. Vi ser att resultatet på det matematik i årskurs 9 är lite lägre än resultateten på övriga nationella prov och årskurser (91% jämfört med övriga prov där resultaten ligger mellan 96-97%).
Sid 4 (7) Analys grundsärskolan: Samtliga elever som läser enligt grundsärskolans ämnesområden bedöms uppnå respektive kunskapsnivå och samma gäller för eleverna som läser ämnen. Uppföljningsenhetens granskning under vårterminen visar att skolan behöver arbeta med att tydliggöra syfte och mål med undervisningen för eleverna för att lärandet ska bli mer synligt för eleverna. Därav påbörjades ett utvecklingsarbete under höstterminen 2017 som kommer att fortsätta under 2018. En åtgärd var bland annat att vi började jobba efter MIRA-modellen. Nämndmål - Alla elever har en god lärmiljö Vid en jämförelse mellan resultaten på indikatorerna kopplat till nämndmålet "Alla elever har en god lärmiljö" 2016 och 2017 ser vi en positiv utveckling. Inför 2017 höjde vi våra kopplat till sju indikatorer och behöll en inom två områden. Trots högre kan vi se att vi når våra inom fyra områden. Totalt ökar vi resultaten inom fem områden jämfört med 2016. Inom tre områden har vi en negativ utveckling jämfört med 2016 och det rör främst årskurs 2 under vårterminen 2017. Vi ser en positiv utveckling framför allt inom förskoleklassverksamheten och högstadieverksamheten. Vår bedömning är att de insatser som vi genomfört utifrån förra årets analys har gett resultat. 2017 Andel elever F-klass nöjda Andel elever F-klass nöjda lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda Andel elever åk 5 nöjda lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda Andel elever åk 8 nöjda lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 8 nöjda Total frånvaro i grundskolan 95 % 98 % 89 % 90 % 90 % 86 % 85 % 79 % 65 % 53 % - - 90 % 50 % 91 % 34 % 75 % 72 % 95 % 83 % 93 % 93 % 90 % 87 % 90 % 71 % 88 % 83 % 85 % 65 % 90 % 92 % 86 % 98 % 90 % 84 % 60 % 67 % 49 % 42 % 55 % 55 % 85 % 85 % 82 % 73 % 87% 84 % 1,5 % 8,3 % - - 5 % 8,3 % Det är roligt att se hur resultatet kopplat till arbetsron på lektionerna i årskurs 8 har ökat från 49% 2016 till 67% 2017. Detta trots att vi haft utmaningar med arbetsron i aktuella klasser
Sid 5 (7) under vårterminen 2017. En framgångsfaktor har varit att flytta fokus från traditionellt värdegrundsarbete till tydligare kunskapsfokus i mötet med eleverna. Genom individuella samtal och gruppsamtal kring varför man är i skolan (klasserna gick bland annat på gymnasiemässan redan i årskurs 8), höga positiva förväntningar på eleverna både gällande kunskapsutveckling och uppförande samt genom tydliga lektionsupplägg som ej gett utrymme för oordning har arbetsron i klasserna förbättrats. När det gäller årskurs 2 ser vi en negativ utveckling både gällande resultatet kopplat till möjligheten att arbeta i lugn och ro på lektionerna (minskning från 91% 2016 till 50% 2017) samt kopplat till den upplevda tryggheten i skolan (minskning från 88% 2016 till 71% 2017). Under vårterminen hade vi en lärare inom praktiskestetiska ämnen som behövde stöttning gällande ledarskapet i klassrummet men generellt stämmer inte resultatet överens med den bild som skolledning, undervisande lärare och vårdnadshavare har av situationen i årskursen. De pedagoger som arbetar i arbetslaget är kompetenta och uppskattade. Brukarenkäten som vårdnadshavarna till eleverna i årskurs 2 besvarar visar också att resultatet när det gäller trygghet har ökat jämfört med resultatet från 2016 samt att det är oförändrat gällande frågan om arbetsro under lektionerna. Som en åtgärd av resultatet i elevenkäten har lärarna under höstterminen haft samtal med eleverna och tillsammans med dem gjort en analys. Det som framkommit är att eleverna uppfattar arbetsro som att det ska vara helt tyst i klassen medan lärarna jobbar mycket med samtal som ett verktyg för lärande. Därav har arbetslaget under höstterminen jobbat med att få en samsyn kring vad god arbetsro är. När det gäller frånvaron på skolan så ligger vi under medelvärdet i Stockholm stad som är 8,1% (vi har 8,3%). Medianvärdet i staden är 7,8%. Under höstterminen påbörjades ett arbete med att se över och utveckla skolans rutiner för uppföljning av frånvaron. Detta arbete leds av skolans psykolog och kommer att fortsätta under 2018. Årsmålet för 2017 på 1,5% avser den ogiltiga frånvaron medan 8,3% är den totala frånvaron. Det är roligt att se att elevernas upplevelse av trygghet har ökat både i årskurs 5 och 8. En förklaring till det kan vara att vi organiserade om våra lokaler inför höstterminen 2017 vilket resulterade i att eleverna i mellanstadiet och högstadiet inte längre var i samma korridor. Till skillnad från förra läsåret har vi också kunnat ordna så att högstadieeleverna inte har någon undervisning i klassrummen där årskurs 6 har sina hemklassrum. Genom att göra det har vi förebyggt att konflikter uppstår mellan eleverna i mellan- och högstadiet. Analys grundsärskolan: Uppföljningsenhetens granskning av grundsärskoleverksamheten under vårterminen 2017 visade att personalen i verksamheten var bra på att skapa ett tillåtande klimat där eleverna känner sig trygga. Analys förskoleklass: Förskoleklassernas satsningar på tydliga rutiner och ledarskapet i klassrummet har gjort att resultatet kopplat till lugn och ro under lektionerna har ökat från 65% till 79% samt att elevernas upplevelse av att vara trygga i skolan har ökat från 89% till 98%.
Sid 6 (7) Nämndmål - Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar år smål 2017 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F- klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 80 % 89 % 76 % 86 % 85 % 74 % 80 % 73 % 68 % 48 % 70 % 55 % 80 % 79 % 71 % 61 % 80 % 77 % 80 % 71 % 64 % 43 % 80 % 72 % 80 % 68 % 67 % 57 % 83 % 70 % Inför 2017 höjde vi skolans gällande frågan om eleverna vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena (från 75% 2016 till 80%). Det är glädjande att se att vi under detta år har haft en positiv utveckling inom alla aktuella årskurser och att resultaten i år är högre än förra året. Vi bedömer att vårt arbete i ämneslagen med att konkretisera målen och kunskapskraven för eleverna har bidragit till det ökade resultatet. Högst resultat når vi inom årskurs 5 där 89% av elever anser att de vet vad de behöver kunna för att nå målen. Lärarnas arbete med kunskapsmatriser och tydliga pedagogiska planeringar ger positiva resultat. En viktig del i detta arbete är också själva genomgångarna av mål och kunskapskrav där eleverna uppmuntras komma med förslag på vad och hur man kan göra för att nå måluppfyllelse. Analys av fritidshemmet: När det gäller frågan om elevernas inflytande över fritidsaktiviteterna så har resultatet ökat från 64% 2016 till 71% 2017. Kommunikationen mellan fritidshemmet och vårdnadshavarna har förbättrats under året genom att vi blivit tydligare med att berätta om vad eleverna gör under sin fritidsverksamhet. Under förra läsåret infördes också en stående punkt gällande fritids på klassråden. Där har eleverna en möjlighet att önska aktiviteter för fritids. Medarbetarna har i stor utsträckning kunnat erbjuda eleverna deras önskemål vilket leder till en högre känsla av inflytande. Varje dag presenteras de olika aktiviteterna som eleverna sedan får välja mellan. fritidshemsutvecklare har även arbetat med personalgruppen kring fritidshemmets uppdrag utifrån styrdokumenten. Detta har resulterat i att pedagogerna har fått en fördjupad kunskap om uppdraget som har genererat resultat i verksamheten.
Sid 7 (7) Nämndmål - Eleverna upplever och deltar i kulturlivet 2017 Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 90 % 78 % 88 % - 76 % 74 % 80 % 64 % 63 % - 54 % 50 % Skolan har en utvecklad kulturplan där vi synliggör vilken typ av kulturupplevelse som lärarna ska ha extra fokus på i respektive årskurs. I årskurs 4 och 7 gör vi prioriterade insatser. Vi ser en liten positiv utveckling när det gäller elevernas upplevelse och delaktighet i kulturlivet i årskurs 8 medan vi backar på samma fråga i årskurs 5 (från 88% av eleverna som är nöjda med de kulturupplevelser som de får ta del av i skolan 2016 till 78% 2017). Vi ligger fortfarande högre än snittet i stadens skolor. Under höstterminen fick en av skolans förstelärare ansvar för att se över och utveckla skolans arbete med kulturplanen i syfte att stärka elevinflytandet ytterligare. Detta arbete kommer att fortsätta under 2018. Under höstterminen har vi också förändrat upplägget för dramaundervisning vilket innebär att alla elever från förskoleklass till och med årskurs 6 kommer att ha undervisning i drama. Analys grundsärskolan: Eleverna i grundsärskolan har tilldelats extra ekonomiska medel inom ramen för Skapande skola och under 2017 har en särskild plan arbetats fram för hur dessa medel ska användas för att öka grundsärskoleelevernas möjligheter att delta i kulturlivet.