Malmö högskola Lärarutbildningen Natur Miljö - Samhälle Examensarbete 10 poäng Modersmålets betydelse för NO-undervisningen The significance of mother tongue in the science teaching Av: Cosmina Manescu Lärarexamen 60 poäng Handledare: Margareta Ekborg Naturvetenskap och lärande Höstterminen 2005 Examinator: Malin Ideland 1
2
Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka modersmålets betydelse för NO-undervisningen. Jag har tittat närmare på vilken roll modersmålsundervisningen har vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp. Det togs även upp hur lärarna betraktar modersmålsundervisningen samt hur man som pedagog kan underlätta inlärningen för invandrarbarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med lärare och elever på en skola i södra Sverige där 65 procent av eleverna har en annan bakgrund. Denna del redovisade jag i min resultatdel. Genom litteratur kom jag i kontakt med teorier rörande mina frågeställningar och dessa samlades i min litteraturgenomgång. I arbetet framkom de svar som jag eftersökte. Nyckelord: modersmål, invandrarbarn, inlärning, naturvetenskapliga begrepp, modersmålslärare, NO. 3
4
Innehåll 1. Inledning 6 1.1 Bakgrund...6 1.2 Syfte och frågeställningar..7 2. Teoretisk bakgrund.8 2.1 Vilka är invandrarbarn?...8 2.2 Språkets betydelse..9 2.2.1 Invandrarelevens språkliga bakgrund..10 2.2.2 Språkets roll för förståelsen av naturvetenskapliga begrepp 11 2.2.3 Invandrarelever och tvåspråkighet...13 2.3 Modersmålets betydelse 15 3. Metod 17 3.1 Val av metod 17 3.2 Urvalsgrupp intervju 19 3.2.1 Presentation av intervjudeltagarna..19 3.2.2 Genomförande och bearbetning av intervjuer.20 4. Resultat.21 4.1 Redovisning av intervju med rektorn...21 4.2 Redovisning av intervju med utvalda lärare 22 4.3 Redovisning av intervju med elever 28 5. Diskussion.30 5.1 Slutsatser...38 6. Referenser..35 5
1. Inledning På en skola i södra Sverige där 65 procent av eleverna talar ett främmande språk sökte lärare och skolledning för två år sedan efter nya vägar för att barnen inte skulle halka efter i skolan. Eleverna fick möjlighet till modersmålundervisning på följande språk: bosniska, serbiska, kroatiska, albanska och arabiska. Undervisningen sker på svenska, men känns det svårt eller om någon vill ha något förklarat, kan eleverna få stödundervisning på sitt eget språk. Jag blev intresserad av att undersöka hur lärarna på den här skolan ser på modersmålsundervisningen och som blivande NO-lärare ville jag veta om denna kan hjälpa eleverna vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp. Jag tänkte också ta reda på hur eleverna upplever modersmålsundervisningen och vilken roll de tycker att denna har vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer som innefattade 6 lärare och 4 elever. 1.1 Bakgrund Enligt statistisk i Att läsa och skriva (Myndigheten för Skolutveckling 2003) finns i den svenska grundskolan ca 12 procent elever som har ett annat modersmål än svenska. Denna kategori elever är mycket ojämnt fördelad över landet men ett faktum är att alla lärare i sin undervisning möter eller kommer att möta elever som tillhör denna grupp. I samma rapport står det att skolan inte lyckas ge elever med utländsk bakgrund en lika god utbildning som de inhemskt svenska eleverna får. Bristande språkkunskaper nämns ofta som en viktig förklaring till varför elever med ett annat modersmål än svenska har genomsnittligt systematiskt sämre skolresultat än elever med svenska som modersmål. Invandrarbarn kom till skolorna på 60- och 70-talet i samband med arbetarkraftsinvandringen, (Paulin, m.fl., 1993). På den tiden var inte skolan förberedd för att undervisa dessa barn. Skolan placerade barnen i vanliga svenska klasser utan särskild stöd. Man trodde att barnen snabbt kan lära sig svenska. Tanken var att invandrarbarn ska lära sig svenska och bli svenskar. Det fanns en assimilation tanke om invandrarbarn. Sedan upptäcktes det att barnen inte kunde hänga med i svensk 6
undervisning och halkade efter i skolan. Men med tiden fick skolan en annan förståelse för invandrarbarn och inlärningen av språket. Man förstod att modersmålet är viktigt för att lära ett andra språk och år 1977 kom beslutet om hemspråksreformen och barnens rätt till modersmålundervisning. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med mitt arbete är att undersöka vilken betydelse modersmålundervisning har vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp samt ta reda på lärarnas och elevernas syn på modersmålsundervisning. Jag har valt att göra mitt examensarbete inom detta viktiga och spännande område eftersom jag som blivande NO-lärare med stor sannolikhet kommer att möta invandrarbarn i min yrkesroll och då vill jag veta om modersmålundervisning kan hjälpa dessa barn att lättare ta till sig naturvetenskapliga begrepp. Frågeställningar: Hur ser NO-lärarna och andra lärare på modersmålundervisningen och vilken betydelse tycker NO - lärarna att detta har vid inlärningen av naturvetenskapliga begrepp? Hur upplever eleverna modersmålundervisningen och vilken roll tycker de att modersmålundervisning har vid inlärningen av naturvetenskapliga begrepp? 7
2. Teoretisk bakgrund 2.1 Vilka är invandrarbarn? I Skolverkets textsamling (1999) hänvisar författarna till Utlänningslagen då de pratar om asylsökande. En asylsökande är en utländsk medborgare som rest till ett annat land och förhandlat om uppehållstillstånd för att han eller hon är flykting, dvs. förföljd pga. av sin nationalitet, ras, politisk uppfattning, tillhörighet, samhällsgrupp eller religiösa uppfattning och kan därför inte få skydd i sitt hemland. Andra orsaker kan vara fruktan för kroppsstraff, dödstraff, tortyr, krig, miljökatastrof, förföljelse pga. sitt kön eller sexuella läggning. Vi har sedan begreppet invandrare. Källstigen och Setkic (1999) menar att invandrare är människor som är födda utomlands eller i Sverige med åtminstone en av föräldrarna födda i ett annat land. I Magnussons (1986) bok står det att Statistiska Centralbyrån använder följande definition: med invandrarbarn avses barn som har ett annat hemspråk än svenska som dagligt umgängesspråk i hemmet (s.12). I samma bok pekar författarna på att invandrarbarnen är en mycket blandad grupp, med många olika bakgrunder, intressen, förutsättningar och önskemål. Därmed menar de att man inte kan se dem som en likartad samling barn, utan man måste se dem som individer med unika egenskaper och därmed bemöta dem individuellt. Dessa barn som flyttar till Sverige talar olika språk och kommer från olika kulturer och med olika bakgrund. De kommer till skolan vid olika ålder, dessutom har de kommit olika långt i sin språkliga utveckling. Några barn kan läsa på sitt eget språk och andra kan inte läsa allt beroende på ålder. Det finns barn som har gått i sitt hemland några år, de kan redan läsa och skriva på sitt modersmål. Den första tiden i Sverige har stor betydelse för invandrarelevernas utveckling och psykiska hälsa. Därför är det angeläget att lärarna i skolan känner till elevens upplevelser, bakgrund, språk, kultur religion och skolgång (Skolverket, 1999). Magnusson (1986) anser att mänskliga relationer är nyckeln till lärande och att den interaktion som äger rum 8
mellan pedagog och elever är avgörande. Om pedagogen i samspelet inte tar någon hänsyn till elevers språk, kultur, kunskaper och erfarenheter så innebär detta att eleverna missgynnas från början. 2.2 Språkets betydelse Många barn som kommer till Sverige flyttar hit med sina föräldrar eller föds här. Detta gör att de inte har det svenska språket naturligt med sig från början, något som påpekas av Ladberg (2000). Vad har då språket för betydelse? Hur påverkar det vår uppväxt och framtid? I boken Kulturmöten (Lundberg, m.fl., 1990) visar författarna vikten av språkets betydelse. De ser språket som ytterst nödvändigt och menar att Vi är alla beroende av vårt språk för att kunna fungera tillsammans och utvecklas (s.101) Författarna ser språket som ett redskap för att kunna fungera och verka tillsammans i vårt samhälle. De anser att en god språkförståelse är en viktig del av att kunna forma en positiv framtidstro för oss människor. De pekar särskilt på invandrarnas förhållande och nödvändighet till att utveckla det nya språket som de kommer i kontakt med. Dåliga svenskkunskaper är i regel hindret för at nå målen om jämlikhet, valfrihet och samverkan. Om samhället inte klarar av att ge god och effektiv språkundervisning är det stor risk att invandrarna kommer att bli missgynnade i skolan, i arbetslivet (Lundberg, m.fl., 1990). Författarna belyser samhällets roll i strävan efter att kunna förmedla en givande språkutveckling. Ladberg (2000) hävdar att språk och kultur hänger ihop. Alla språk har olika tonfall, gester och blickar. Hon ger ett exempel där hon sett många lärare som blivit arga på invandrarelever för deras oförskämdhet när de i själva verket inte alls menat det på det viset. Det blir lätt att invandrarbarnen går över gränsen utan att ha haft några onda avsikter med varken sina ord eller handlingar. Säljö (2000), menar att det mest centrala i länken mellan barnet och dess omgivning är kommunikationen och hur språkets används. Med hjälp av vårt språk kan vi förmedla till 9
omvärlden de saker vi vill kommunicera om. Vi kan tala om känslor, vi kan värdera våra och andras åsikter, vi kan tala om händelser från det förgångna till nuet och framtiden, om hur saker fungerar och varför vi tror att de fungerar på det viset. En av de viktigaste funktionerna hos språket är att det kan reflektera till en rad signifikanta företeelser som inte har någon direkt fysisk existens men som ändå är centrala i mänsklig samvaro (Säljö, 2000 s.84). Säljö (2000), har som åsikt att människan med hjälp av intellektuella redskap, systematiskt och med slående resultat ökat sin språkliga kontroll över omgivningen. På gott och ont har detta gjort det möjligt att förstå, förklara och ingripa i världen. I skolans värld kommer de nyfikna och ständigt sökande eleverna till en kollektiv inrättning, där lärande sker i olika former. Det är främst genom den språkliga verksamheten och det skrivna ordet som eleverna får möjlighet att stilla sin nyfikenhet och detta med hjälp av den sociala atmosfär som oftast råder inom skolans värld. 2.2.1 Invandrarelevens språkliga bakgrund Forskare som har studerat språk runtom i världen har kommit fram till att de flesta barnen växer upp med mer än ett språk. Resultatet av detta är att det är minst lika naturligt att växa upp enspråkigt som flerspråkigt, enligt Ladberg (2000). Många gånger är det barnets behov av språket som avgör hur många språk han eller hon lär sig. Ett allmänt uttalande kan vara: Hon kan fyra språk, hon måste vara mycket språkbegåvad. Men mängden språk hänger inte ihop med begåvning utan språk är en fråga om behov. En människa som är flerspråkig kan jämföra det nya språket med dem hon redan kan. Desto fler språkliga system eleverna kan, ju lättare är det att lära sig ett nytt. Invandrarbarnen i Sverige har i de flesta fall en språklig grund att stå på innan de kommer i kontakt med det svenska språket. Magnusson (1986) pekar på betydelsen av invandrarbarnens första språk och hon menar att såväl första språket som svenskan behöver användas och utvecklas. Detta eftersom de invandrarelever som har ett väl fungerande och befäst första språk har störst möjlighet at få ett omfattande ordförråd på 10
svenska, (s.37). Genom en god språklig bakgrund kan då eleverna lättare ta till sig nya språkliga erfarenheter. Magnusson (1986) hävdar att man som pedagog också måste ha en inblick och förståelse för barnens första språk för att kunna förstå och möta eleven i fråga. På detta sätt anser hon att man på ett smidigt sätt kan undvika att råka ut för missförstånd med eleven, misstag som oftast kan undvikas. Här har hon precis samma åsikt med Reybekiel (1992) som pekar på just detta. I hennes bok berättar modersmålsläraren Kalchgruber om sina erfarenheter och lärdomar rörande det här ämnet. Hon menar att elevernas språkliga kunskaper inte alltid räcker till för att ge ord åt de känslor som de vill förmedla. Om läraren inte kan nå eleven när detta inträffar, eller om läraren gör sig missförstådd på något sätt, kan detta leda till missuppfattningar dem emellan. Reybekiel (1992) förklarar: Ofta är det missförstånd som har med språket att göra. Det blir mycket lätt missförstånd. Min erfarenhet av att klara upp problem är att det mest handlar om missförstånd. (s.38) Många gånger vet man inte som pedagog vad barnet saknar, kanske är det helt andra saker än det som pedagogen tror, enligt Ladberg (2000). Lämpligt är att pedagogen har kunskaper om flerspråkighet, språkinlärning samt hur undervisningen ska se ut för att utveckla barnets språk. Hon fortsätter med att det är också viktigt att vara medveten om att invandrarbarnen kommer med en egen kultur och ett eget språk. Undervisning rent allmänt är en utvidgning av de kunskaper som eleven faktiskt redan har. 2.2.2 Språkets roll för förståelsen av naturvetenskapliga begrepp Barn är lysande i sitt sätt att tänka och reflekterar inte alltid på det sätt vi vuxna förväntar oss att de ska göra. Det finns dock ett samband mellan barnets egna tankar och erfarenheter samt deras sätt att förstå hur omvärlden i deras närhet fungerar. Dimenäs och Sträng-Haraldsson (1996) menar att läroprocesser sker ständigt i olika former, även om det utåt sett inte alltid uppfattas som lärande. Men barnen kan inte lära allt på egen hand. De måste naturligtvis få undersöka och testa hur saker fungerar, men de måste även få ord och beskrivningar av omgivningen för att kunskapen och inlärningen ska bli hållbar. 11
I samma bok betonar författarna hur viktigt det är att inom undervisning i de naturorienterade ämnena knyta tankeprocessen till naturupplevelser som eleven har kommit i kontakt med tidigare. Detta är för att hjälpa barnen att ta till sig och bearbeta de nya naturvetenskapliga begreppen. Lärarens undervisning syftar till att eleverna primärt skall kunna knyta innehållet till tidigare erfarenheter och bli medvetna om sin kunskap. Därefter skall de kunna vidareutveckla kunskapen (Dimenäs och Sträng-Haraldsson, 1996). I antologin Kommunicera naturvetenskap i skolan (Strömdahl, 2002), talar Säljö och Wyndham om hur viktigt det är att prata med barnen om det de erfar, med ord som de kan associera till deras tidigare erfarenheter, så kallade vardagsbegrepp. För barn i de lägre årskurserna, samt förskolan, handlar den grundläggande undervisningen om att göra barnen nyfikna på vad naturvetenskapen kan erbjuda, att få upptäcka världen, få möjlighet att experimentera och roas av fenomen. I ett samtal tillsammans med eleven kommer man lättare fram till naturvetenskapliga begrepp än när eleven själv försöker läsa sig till dem. Säljö och Wyndham säger: En lärare kan därför ge eleverna ord på vägen som fokuserar på relationer mellan företeelser och som synliggör skillnaden i att resonera mellan en mer vardaglig förståelse och en vetenskaplig (Strömdahl, 2002). Det viktigaste redskapet vi har för att hjälpa människor att bli förtrogna med naturvetenskapen är det pedagogiska samtalet. För att lärandet ska kunna ske är det alltså mycket viktigt att hå ett språk som är gemensamt. Studier om elevers kunskaper inom det naturvetenskapliga området visar ofta på tydliga brister i elevers förståelse av begrepp inom specifika områden. Elever har även svårt att urskilja såväl samband som samverkan mellan företeelser och händelseförlopp inom olika ämnesdiscipliner. Ekborg (1997) berättar i boken Sugestopedi hur svårt det är att undervisa med framgång i de naturvetenskapliga ämnena. Speciellt svårt är det i fysik. Med framgång menar vi 12
dels att eleverna lär sig naturvetenskap så att de förstår övergripande sammanhang, dels att de blir så intresserade att de väljer utbildningar och yrken inriktade mot naturvetenskap och teknik både i gymnasieskolan och efter skolan (Ekborg, 1997). Det tycks råda brist på konkret undervisning som exemplifierar elevers inflytande över sitt eget lärande. Enligt Dimenäs och Sträng-Haraldson (1996) kan dessa svårigheter ha olika orsaker, men ofta resulterar de i at eleven upplever ointresse för innehållet. Det är många som tror att positiv attityd och lust är starkt förknippat med framgång vid inlärning. Vygotsky ansåg att det måste finnas motivation hos barnet för att inlärning ska kunna ske. Samtidigt menade han att lusten är det som sätter igång lärandeprocesser och håller dessa vid liv. Om lusten saknas, så finns inte samma engagemang hos den lärande som det finns när denne känner lust och glädje. Har eleven blivit engagerad, så fungerar detta som egen drivkraft. 2.2.3 Invandrarelever och tvåspråkighet Månson (red.1998) skriver att enligt Habermas är språket det viktigaste verktyget i samhället. Egenskaper i språket hjälper människan att komma till ömsesidigt samförstånd i ett mångkulturellt samhälle. Språket är avgörande för den sociala integrationen och kommunikationen mellan människor. Att människor genom kommunikativt rationella diskussioner strävar efter ömsesidigt samförstånd är därför, enligt Habermas, språkets djupaste innebörd (s.35). Alltså för att kunna bemöta olika kulturer och för att ha kultursamförstånd, skall alla medborgarna kunna tala på ett gemensamt språk i det mångkulturella samhället. Det är uppenbart att språket är en viktig nyckel för att förstå hur människor tänker. Språket är viktigt för att en människa kan tänka, förstå, uttrycka sig och hitta sin identitet. Andraspråksinlärning är den språkinlärning som äger rum efter det att modersmålet etablerats. Inlärningen av två språk kan vara parallellt eller successivt. 13
Fredriksson & Wahlström, (1997) säger att: Parallell inlärning av språket är när en person parallellt har lärt sig två förstaspråk. Detta är vad som händer i en familj där föräldrarna har olika modersmål successiv inlärning av två språk är när barnet först lärt ett språk, men redan i mycket unga år också lärt sig ett andra språk på modersmålet (s.179). Människan lär sig språket på olika sätt: informellt i hemmet och formell i skolan genom undervisning. Man skall skilja mellan första språk, andra språk och främmande språk. Förstaspråkinlärning sker under barndomen. Andraspråkinlärning sker när personen redan kan modersmålet och vill lära ett ytterligare språk. Andraspråksinlärning som äger rum genom formel inlärning, utanför det geografiska området där språket talas, brukar kallas för inlärningen av främmande språk (Fredriksson & Wahlström, 1997). Svenska barn som lär sig engelska i Sverige, det språket kallas främmande. Men invandrarbarn som lär sig svenska i Sverige, det språket är andra språk. Andra språk är alltså inte främmande språk som man lär sig formellt bara i skolan. Faktorer som ålder, miljö, personlighet, kontakt med andra människor, påverkar inlärningen av ett andra språk hos människan. Yngre barn lär sig andra språket snabbare än vuxna. För att lära ett språk måste man höra det. Om inlärning av svenska sker utanför den svenska miljön blir inlärningen svårare. Det finns invandrarbarn som har svårt att lära sig svenskan eftersom de bor inom ett segregerat område. Då kommer de att bli halvspråkiga, vilket betyder att en person inte har riktiga kunskaper på något språk. Barn lär sig språket genom lek och kontakt med andra barn inom olika samanhang och situationer. Interaktionen är viktigt för inlärningen av andraspråket. Att lära andraspråket är lättast för de elever som har en svensk förälder eftersom de kan träna svenska hemma. Men det blir mycket svårt hos eleven som har icke svenska föräldrar (Elmeroth, 1997; Fredriksson & Wahlström, 1997). De invandrarelever som är födda i Sverige blir alltså tvåspråkiga från början av sitt liv. Elever som själva invandrade blir successiv tvåspråkiga. Förstaspråket används hemma 14
och andraspråket används utanför hemmet. Successivt kan barnet lära sig att det finns skillnader mellan språken. Men när invandrarelever börjar skolan har de en mindre utvecklad bas i svenskan än de svenska eleverna, eftersom svenska är första språk hos svenska elever och andraspråk hos invandrarelever (Elmeroth, 1997). 2.3 Modersmålets betydelse Det som ger människans identitet, är bland annat språket. Genom språket kan barnet kontakta omvärlden och uttrycka sig. Språket är ett medel som man kan förstå med och bli förstådd. Första språket, modersmålet som barn lär sig är en bas för att lära andra språk. Det kan hjälpa barn att uppfatta sig själv och sin livssituation i ett mångkulturellt land (Paulin, m.fl., 1993). Enligt Fredrikson och Wahlström (1997), att lära modersmålet är en hjälp för att invandrareleven ska kunna finna sin identitet, genom kunskap om modersmålet kan eleven bygga en bro mellan kulturer. Modersmålet hjälper invandrarelever att behålla kontakterna med sina släktingar och sina rötter i sitt hemland och få kunskap om sin bakgrund och sitt ursprung. Ladberg (2000) pekar på att de vanligaste uppgifterna för en modersmålslärare är att de ska förmedla insikter om samhälle och kultur åt båda hållen och översätta till och från modersmålet. Det är även väsentligt att se elevens eget språk som betydelsefullt och att läraren bygger vidare på barnets erfarenheter i sin undervisning. Läraren måste se detta som en tillgång. Dessutom blir barnens självförtroende stärkt när han/hon har något värdefullt att komma med. Ladberg (2000) ställer sig kritisk till teorier om att modersmålundervisningen skulle kunna resultera i bristande kunskaper i svenska och menar istället på att En ensidig satsning på svenska kan på längre sikt innebära en enkel biljett bort från familjegemenskapen (s.179). Den egna familjens språk kan aldrig ersättas av andra språk. Modersmålet, familjens språk, är en nödvändig del av familjens sociala samspel. 15
Detta gäller inte bara den egna centrala familjebilden, utan även i samspelet med övriga släktingar. Kommunikationen ska vara möjlig genom en människans hela liv. Hon anser att det är angeläget att familjens språk inte upphör att vara användbart för barnet och att detta ska respekteras. Alla barns språkliga förmåga, oavsett antalet språk, ska accepteras av omgivningen och liksom olika kulturer och språk ska få uppmärksamhet och godkännande i skolan. Ladberg knyter samman språket och identiteten och visar på att de delarna hör samman med varandra: Socialt är erkännandet av språken viktigt som ett erkännande av barnets identitet (s.180). Hon vill visa här skolans och pedagogens roll i att uppmärksamma barnens språk, vanor och sociala värderingar. Om inte skolan tar sitt ansvar rörande detta, menar Ladberg att barnet kan få uppfattningen att hans eller hennes identitet och bakgrund till är till lite eller inget intresse i skolans värld. Invandrarelever har laglig rätt att erbjudas undervisning i och på sitt modersmål. Enligt Skolverket (1999) är det mest lämpligt om invandrareleverna kan få tillgång till minst en sådan lektion under skoldagen. De bedyrar vikten av att knyta band mellan det kända och det okända. Kan dessa båda delar förenas på ett tillfredsställande sätt, anser de att tryggheten i det kända, dvs. modersmålet, kan hjälpa till att överbygga hindren i det nya språket. Ladberg (2000) poängterar att modersmålsundervisningen oftast får mycket lite tid inom skolan. Det är vanligt att dessa lektionspass läggs på studietid under eftermiddagen, efter ordinarie skoltid. Detta anser Ladberg kan få den berörda eleven att känna olust, då hans eller hennes andra skolkamraters dag i skolan är slut för dagen. Många studier visar att de elever med invandrarbakgrund, som inte får utveckla sitt modersmål, ofta stöter på problem i sin språkutveckling. Hyltenstam (1996) anser att en avstannad utveckling i modersmålet innebär ett avbrott i begreppsutvecklingen. Under denna tid har ett barn, som plötsligt bryter språk, med andra ord inget effektivt redskap vare sig för kommunikation eller för eget tänkande. 16
Det finns många forskare som anser att det tar lång tid att lära sig ett ämnesadekvat språk. Axellsson (2004) hänvisar till Thomas & Collier som har gjort en omfattande studie i USA. De har bedrivit forskning kring elever med annat modersmål än engelska. Deras studie genomfördes mellan åren 1982 och 1996 och omfattade 42 000 elever i 5 skoldistrikt. Thomas och Collier ville bl.a. försöka hitta gemensamma faktorer för bra skolprestationer. De har kommit fram till att en gemensam faktor för bra skolprestationer var att högpresterande elever hade ett starkt utvecklat modersmål. Deras forskning visar klart att ett starkt modersmål och ett starkt majoritetsspråk är grundförutsättningarna för att barnen ska lyckas i sina studier (Thomas & Collier, 1997). Det ger större lust att lära och mycket bättre förutsättningar att gå vidare till gymnasiet och akademiska studier. Forskarna säger också att allra effektivast är det om språkstudierna integreras med andra ämnen, så att eleverna undervisas på två språk parallellt. Att lära sig ämneskunskaper ställer till problem för elever med dålig ordförståelse. Ett exempel är matteundervisningen som ställer stora krav på elever då undervisningen både bygger på abstrakt tänkande och komplicerade begrepp. Enligt Enström och Holmegaard (1991) måste lärarna därför ge andraspråkseleverna tillfälle att arbeta systematisk med frekventa ord och begrepp Eleverna lär sig fler ord och begrepp om de får riktiga tillfällen att samtala och diskutera (Enström & Holmegaard 1991). Vidare visar forskning att andraspråkselever uppnår bättre språkliga resultat när de ges större utrymma att uttrycka sig muntligt och använda sitt språk (Tuomela 2001). 3. Metod 3.1 Val av metod När jag började planera inför mitt examensarbete bestämde jag mig ganska tidigt för mina arbetsmetoder. Jag ville använda mig av kvalitativa intervjuer, eftersom jag tyckte denna arbetsform var lämpligast. Jag funderade också på att använda mig av kvantitativa metoder, men valde sedan bort denna arbetsform, då jag vägt de två arbetssättens nackdelar mot varandra. 17
Jag insåg naturligtvis även fördelarna med kvantitativa metoder, men jag ville i mitt arbete utgå från både lärarperspektiv och elevperspektiv, och därför tyckte jag att det var mest givande att diskutera med pedagoger och elever. Patel och Davidson (2003) menar att man med intervjuer för det mesta avser sådana som är personliga dvs. att intervjuaren träffar intervjupersonen. På detta sätt hoppades jag kunna få innehållsrikare och öppnare svar än vad jag skulle kunna ha fått från en kvantitativ undersökning. Dessutom ville jag få personliga möten, för att på så sätt kunna få individuella svar. Genom detta hoppades jag kunna uppfatta de olika NO-lärarnas likheter och skillnader i deras förhållningssätt till modersmålundervisning och dess betydelse vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp. Samtidigt försökte jag ta reda på hur elever upplever modersmålundervisningen och vilken roll de tycker att detta har vid inlärningen av naturvetenskapliga begrepp. För att kunna få en inblick i hur den här skolan i södra Sverige är organiserad och på vilket sätt modersmålsundervisningen fungerar gjorde jag en kort intervju med rektorn. Intervjufrågorna utgick utifrån mina frågeställningar i examensarbetet. Först ställde jag några allmänna frågor om invandrarbarn och sedan plockade ut det som jag tyckte var relevant. Genom svaren på frågorna samt den litteratur jag valt hoppas jag få svar på frågeställningarna. Kvalitativa intervjuer förklaras som en låg grad av standardisering vilket betyder att frågorna ger utrymme för den som blir intervjuad att svara med egna ord, enligt Patel och Davidsson (2003). Kvale (1997) resonerar kring kvalitativa metoder. Han anser att det finns många fördelar med att arbeta med kvalitativa arbetsmetoder och menar att: Den kvalitativa intervjun är en unik känslig kraftfull metod för att fånga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas vardagsvärld. Genom intervjun kan de förmedla sin situation till andra ur ett eget perspektiv och med egna ord (s.70). 18
Kavle (1997) pekar också på intervjuernas öppenhet som en annan fördel. Han säger att intervjuerna kan vara väldigt flexibla och anpassas efter situationen. Dock menar han att detta ställer krav om kompetens och förberedelse hos den som utför intervjun i fråga. 3.2 Urvalsgrupp intervju Mitt mål var att genomföra kvalitativa intervjuer. Jag gjorde detta på en skola i södra Sverige som innefattade alla stadier från förskola upp till skolår 9. Då ca 65 procent av eleverna på skolan har invandrarbakgrund, tyckte jag att det var en passande plats för att genomföra mina intervjuer. På skolan arbetade tre NO-lärare som jag intervjuade i första hand och sedan en lärare i svenska språket och en modersmålslärare. Dessutom gjorde jag en intervju med rektorn. Antalet intervjupersoner blev sex stycken varav fyra av dessa var kvinnor. Jag intervjuade sedan 4 ungdomar i skolår åtta. 3.2.1 Presentation av intervjudeltagarna Första intervjugruppen bestod av följande personer (alla deltagare fick fiktiva namn): Katarina är 54 år och har arbetat som NO-lärare i 23 år, varav 12 år på den aktuella skolan. Hon är klasslärare i årskurs åtta och hennes klass består av 28 elever varav 19 stycken har invandrarbakgrund. Stefan är 38 år och har arbetad som matte och NO-lärare i nio år. Han började på den här skolan för tre år sedan. Han är klasslärare i årskurs 7 och hans klass består av 18 elever varav 12 stycken har invandrarbakgrund. Han är också lärare i idrott. Petra är 41 år och har arbetad som lärare i 10 år varav 7 år på den aktuella skolan. Hon är NO-lärare och har utöver sin lärarutbildning en kurs musik. 19
Maria är 56 år och har arbetat som lärare i 25 år varav 11 år på den aktuella skolan. Hon är klasslärare i en förberedelseklass (elever mellan 13 och 15 år) som består av 18 elever med invandrarbakgrund. Hon har utöver sin lärarutbildning tagit högskolepoäng i svenska som andra språk. Ismet är 49 år och arbetar som modersmålslärare i bosniska. I Bosnien arbetade han som lärare i matematik i 8 år. I Sverige har han arbetat som modersmålslärare i bosniska i 5 år varav 2 år på den aktuella skolan. Han är verksam i samtliga årskurser och hans grupper består av fem till tio elever. Han kan också serbiska och kroatiska och undervisar även dessa språk. Rektorn är 47 år gammal och har arbetat på skolan under 9 år. Andra intervjugrupp bestod av följande elever i årskurs åtta: Saida, Mona, Dalibor, Fatima. Dessa elever har bott olika längd i Sverige och har fått modersmålundervisning under olika perioder. 3.2.2 Genomförande och bearbetning av intervjuer Intervjuerna pågick under tre veckors period. I genomsnitt tog intervjuerna cirka en timme per intervju. De utvalda lärarna fick själva välja vilken tid och plats som de ville bli intervjuade på. Detta underlättade för lärarna då de allra flesta av dem har ett pressat schema. Intervjuerna pågick under eftermiddagar och skedde på olika platser i skolan. Eleverna valde att svara på mina frågor skriftligt inom en vecka. Jag valde, för enkelhetens skull, att omformulera en del citat i elevernas intervju. Detaljer utan relevans för arbetet togs bort under bearbetningens gång. Innan intervjuerna påbörjades studerade jag de forskningsetiska principerna som fanns att tillgå via Internet (http://www. vetenskapsradet.se). Då insåg jag vikten av anonymitet av individen. Därför berättade jag för mina intervjudeltagare att all insamlad material 20
kommer att behandlas konfidentiellt och att vid min redovisning av resultatet ska jag använda mig av fingerade namn. I Patels och Davidsons bok (2003) läste jag också att det är viktigt att klargöra syftet med intervjun samt att man ska förtydliga att intervjupersonens bidrag är av stor betydelse. Författarna skriver följande: Likaså är det viktigt att vi klargör på vilket sätt individens bidrag kommer att användas, om det är konfidentiellt eller ej (s.70). Jag informerade de berörda lärarna och elever om att intervjuerna skulle användas till mitt examensarbete. Jag berättade också kortfattat vad arbetets syfte var. Dessutom berättade jag att all insamlad data skulle behandlas konfidentiellt samt att jag vid min redovisning av resultatet kommer att använda mig av figurerade namn. Detta för att inte intervjupersonerna skulle kunna spåras och identifieras. Jag ville redovisa och presentera mitt resultat av intervjuerna på ett så klart och tydlig sätt som möjligt. Jag gick genom alla frågor, en fråga i taget. Sedan samlade jag svaren till varje fråga och såg genom deras likheter och olikheter med varandra. Jag lade till relevanta citat från lärare och elever som stärkte deras olika åsikter. 4. Resultat 4.1 Redovisning av intervju med rektorn För att kunna få en inblick i hur den här skolan i södra Sverige är organiserad och på vilket sätt modersmålundervisningen fungerar gjorde jag en kort intervju med rektorn. Det kom fram att barnen tillsammans med deras föräldrar bestämmer om de vill ha modersmålsundervisning. I början av terminen fyller de i en ansökan om de vill ha detta. Alla erbjuds modersmålsundervisning men det har varit svårt att hitta lärare till alla elever som vill ha denna form av undervisning. Det finns också barn som tycker att det är för jobbigt och tackar nej. Skolan har tre modersmålslärare som erbjuder modersmålsundervisning på arabiska, albanska, bosniska, serbiska och kroatiska. En av 21
lärarna kan undervisa flera språk. Rektorn ansåg att modersmålsundervisningen har stor betydelse och uttryckte: Modersmålundervisningen är mycket viktigt och har stor betydelse för identitetskänsla och självförtroende. Det ger trygghet att kunna sitt modersmål. Samtidigt hjälper modersmålet invandrarelever att behålla kontakterna med sina släktingar i sitt hemland vilket är av stor vikt. Rektorn påpekade också att undervisningsvolymen varierar ofta mellan 60 och 80 minuter varje ett tillfälle i veckan. Undervisningen sker under skoldagen och i huvudsak under tid för eget arbete. De försöker undvika att lägga den efter ordinarie skoltid när eleverna är trötta eller dra eleverna ifrån andra lektioner och tappa därmed denna undervisning. Skolan började med modersmålsundervisning för två år sedan och det finns många elever som har gjort stora framsteg under den här korta tiden. Både modersmålet, ämneskunskaperna och svenska språket förbättrades, sade rektorn. 4.2 Redovisning av intervju med utvalda lärare 4.2.1 Vilka skillnader är det på svenskundervisning och inlärning när det gäller invandrarbarn och svenska barn? Tre av lärarna i min intervjustudie svarade att de märkte skillnader mellan invandrarbarn och svenska barn när det gäller inlärning och svenskundervisning. Invandrarbarn har svårt att hänga med i undervisningen på grund av språket. Katarina uttalade: Jag märker att de svenska barnen har mycket lättare att hänga med i undervisningen. Jag behöver arbeta hårdare med de tvåspråkiga barnen. (Katarina) Petra poängterade: Ibland saknar invandrarbarn vissa ord för att kunna förstå vad jag förklarar. Jag måste hela tiden hitta enkla ord att använda. (Petra) 22
Stefan berättar också att man aldrig kan vara riktig säker på att invandrareleverna förstår. Han påpekar: Ibland kan man som lärare luras att tro att invandrarbarnen kan mer än vad de i själva verket kan. De säger att de förstår även när de inte gör det och detta gör det svårt att lägga inlärningen på rätt nivå. (Stefan) De övriga lärarna menade att invandrarbarnen oftast hade ett bristande ordförråd gällande svenska språket, eftersom de inte har samma språkliga bakgrund som de svenska barnen. Lärarna i naturvetenskapliga ämnen och matematik ansåg också att även olika språkliga begrepp kunde saknas, vilket medförde svårigheter vid genomgångar och genomförande av olika skolämnen som exempelvis matematik, fysik och kemi. De berättade att de fick lägga undervisningen på en enklare nivå när de arbetade med invandrarbarn. Maria tror inte at det finns någon egentlig skillnad mellan eleverna. Hon betonade att man måste behandla alla lika oavsett om det rör sig om svenska eller invandrarbarn. Den enda skillnaden hon märkt ar att alla kulturer inte har samma inställning till skolan. För en del är inte skolan betydelsefull. Maria nämnde att hon inte tycker om begreppet invandrarbarn och lyfte fram: Vad är invandrarbarn? Jag tycker inte om den här benämningen, för jag tycker den är nedlåtande. Detta är en mångkulturell skola med många barn från andra länder. Identitet tycker jag är ett mer intressant begrepp än bakgrund. (Maria) Kommentar De flesta tillfrågade lärarna ansåg att det finns skillnader mellan invandrar- och svenska barn när det gäller svenskundervisning. De pekade på att invandrarbarnen har ett bristande ordförråd vilket gör att de måste lägga undervisningen på en enklare nivå. Lärarna i naturvetenskapliga ämnen och matematik betonar att det uppstår svårigheter vid 23
genomgångar eftersom invandrarbarnen saknar av språkliga begrepp. Bara en av intervjupersonerna ansåg att det inte finns några direkta skillnader och hon tyckte också illa om begreppet invandrarbarn. 4.2.2 Vad bör man tänka på för att underlätta inlärningen för invandrarbarn? Alla lärare som jag intervjuade ansåg att tryggheten är en av de allra viktigaste delarna i underlättandet av inlärningen. Petra och Katarina berättade hur de såg på tryggheten: Tryggheten i klassrummet är mycket viktig. Man måste våga säga och göra fel utan att någon skrattar eller retas, annars kan inlärningen störas. (Katarina) Stefan, Maria och Ismet berättar hur viktigt det är att tänka på invandrarbarns olika bakgrund och erfarenheter. Ismet sade att det är väsentligt att känna sina elever, känna till deras bakgrund, familj och språk. Maria nämnde att det lätt kan uppstå kulturkrockar p.g.a. barnens bakgrund och erfarenheter och detta måste man tänka på. Hon påtalade: Barnens bakgrund är viktig och detta måste man utnyttja i undervisningen för att barnen ska känna sig viktiga. (Maria) Katarina och Stefan talade också om tydlighetens betydelse. De menade att eleverna måste förstå vad man säger och för att detta ska ske måste läraren vara övertydlig. Katarina uttryckte: Jag försöker förklara på så många olika sätt som jag kan och när jag går igenom nya saker försöker jag vara så konkret som möjligt. (Katarina) 24
Kommentar I intervjun nämndes trygghet, tydlighet, elevernas bakgrund och erfarenheter. Dessa saker ansågs ha en stor betydelse för att underlätta inlärningen för invandrarbarn. Lärarna i naturvetenskapliga ämnen lyfter fram att det är av stor vikt att arbeta konkret med eleverna speciellt när man går igenom nya saker med dem. 4.2.3 Ni har modersmålsundervisning på skolan sedan två år tillbaka. Hur ser ni på det? Tycker ni att modersmålsundervisningen kan underlätta inlärningen för invandrarbarn och i så fall på vilket sätt? Samtliga lärare som blev intervjuade tycker att det är bra att barnen har tillgång till modersmålundervisning och att detta underlättar inlärningen för barn med en annan bakgrund. Maria som är klasslärare i en förberedelse klass som består av ungdomar mellan 13 och 15 år mellan ansåg: Det är bra att det finns tvåspråkig personal som kan samarbeta med de svenska lärarna på skolan. Modersmålslärarna ger stort stöd och trygghet då de kan visa eleverna till rätta, kan översätta barnens frågor och berättande samt fungerar som ett slags bro mellan de båda kulturerna. (Maria) Hon betonade också att det är betydelsefullt att skolan kan ge en bra och tydlig information om skolans organisation på familjens modersmål. Detta öppnar dörrar för en fortsatt positiv kontakt. Petra menade att svenska lärare kan vara okunniga om hur man tar emot barn från andra kulturer. De kan vara okunniga om svårigheterna att lära sig svenska. Lärarna har kanske inte sett svenskan ur perspektivet främmande språk, vilket kan leda till att man som lärare har för hög nivå på språket, ledande i sin tur på att eleven inte förstår visa ord vilket försvårar inlärningen. Då kan modersmålsläraren förklara 25
dessa ord för eleverna och uppmärksamma oss att lägga språket på enklare nivå så att barnen kan hänga med i undervisningen. (Petra) Stefan och Petra poängterade också att även elever med förhållandevis goda kunskaper ofta har ett alltför begränsat ordförråd på både svenska och modersmål vilket gör det svårt för dem att läsa läroböcker eller litteratur på egen hand. Katarina ser mycket positivt på modersmålundervisningen och anser att modersmålsläraren kan bli betydelsefull för en invandrarelev. Hon menade att invandrarbarn kommer hit med egen kultur och eget språk och att undervisningen måste bygga på de kunskaper som eleven faktiskt redan har. Modersmålslärarna kan ge otroligt mycket eftersom de har erfarenheterna och kunskaperna som inte de svenska pedagogerna har. De känner till svårigheterna som kan uppstå när man ska lära sig svenska som andra språk och kan därför underlätta inlärningen för invandrarbarn. (Katarina) Kommentar Alla lärare tycker att modersmålundervisningen är betydelsefull och de ser mycket positivt på detta. Det lyftes fram att svenska lärare kan vara okunniga om hur man tar emot barn från andra kulturer och därför är det bra att det finns tvåspråkig personal på skolan som kan samarbeta med de svenska lärarna. Modersmålslärarna har erfarenheter och kunskaper som inte de svenska pedagogerna har och känner till svårigheter som kan uppstå när man ska lära sig svenska som andra språk. Detta kan underlätta inlärningen för invandrarbarn. En lärare i naturvetenskapliga ämnen tar upp att undervisningen måste bygga på de kunskaper som eleverna redan har och hävdar att modersmålsundervisningen är grundläggande för att detta ska kunna ske. 4.2.4 Tycker du som NO-lärare att modersmålundervisningen hjälper eleverna vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp? Alla tre NO-lärare som jag intervjuade ansåg att modersmålundervisningen är oerhört viktig för att barn ska få en fast och gedigen grund för sin ord- och begreppsutveckling. 26
Men för att detta ska ske måste det finnas ett kontinuerligt samarbete mellan modersmålslärarna och NO-lärarna på skolan. Modersmålslärarna ska ses som resurser i undervisningen. Stefan klargjorde: Det räcker inte att modersmålslärarna kommer till eleverna enstaka timmar i veckan utan de ska arbeta tillsammans med matematikläraren, NO-läraren och SO-läraren. (Stefan) Katarina och Petra är övertygade om att modersmålundervisningen kan hjälpa till att klara upp vissa missförstånd som kan göra barnen förvirrade. De menade att modersmålet ofta uttrycker en företeelse på ett annat sätt än svenskan. Ett ord i det ena språket motsvaras av två eller flera ord i det andra språket vilket gör att barnen har svårt att förstå. Modersmålsläraren kan då förklara detta för eleverna och hjälpa dem att binda ihop kunskaper från flera håll. Alla NO-lärare markerar också tydligt hur viktigt det är för barn som inte behärskar modersmålet att utveckla det vidare så att det kan användas för inlärning av nytt stoff, och nya begrepp, åtminstone tills svenskan har uppnått förstaspråksnivå. De lyfter också fram att modersmålet har ett stort värde genom att motivera eleverna och stärka deras identitet. Kommentar NO-lärarna ansåg att modersmålundervisningen kan hjälpa eleverna vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp men de betonar att samarbetet mellan modersmålslärarna och de andra lärarna på skolan är av stor vikt för ett lyckat resultat. Det kom fram att barn som inte behärskar modersmålet måste utveckla det vidare så att det kan användas för inlärning av nytt stoff och nya begrepp, åtminstone tills svenskan åstadkommer första språknivå. 27
4.2.5 Hur samarbetar du som NO-lärare med modersmålslärarna? Lärarna berättar att de samarbetar mycket bra med en av modersmålslärarna som undervisar i tre språk: serbiska, kroatiska och bosniska. Han kommer till skolan tre eller fyra dagar i veckan, är alltid med vid planeringen av lektioner och kommer med egna förslag. Han hinner sedan tillsammans med eleverna gå genom alla nya naturvetenskapliga begrepp och ord som de har svårt att förstå och ta till sig. Stefan uttryckte: Jag planerar lektioner tillsammans med honom och han kommer ofta in i klassrummet när jag har genomgångar och då kan han upptäcka själv vilka svårigheter som kommer upp. (Stefan) Stefan poängterade också att Ismet undervisade matematik i Bosnien under 8 år och att detta underlättade ännu mer samarbetet med honom. Ismet tyckte att samarbetet med alla lärare fungerade mycket bra och var glad att eleverna gjorde stora framsteg. Han sade att eleverna kom in i en god spiral, sökte mer hjälp, lärde sig mer vilket lede till att modersmålet, ämneskunskaperna och svenska språket förbättrades. Det framkom att NO - lärarna samarbetar mindre med de andra två modersmålslärare eftersom de kommer till skolan bara en gång i veckan. Vi lämnade över planeringen men hann inte prata så mycket. Tiden går fort.(petra) 4.3 Redovisning av intervju med elever 4.3.1 Hur länge har du fått modersmålsundervisning och hur upplever du det? Eleverna som blev intervjuade har fått modersmålsundervisning under olika tider som varierar mellan två och sex år. De upplever modersmålsundervisningen som rolig och tycker att modersmålsstödet gör stor nytta och förbättrar självförtroendet. Samtidigt känner de sig mer trygga i skolan. 28
Mona är en tjej som kommer från Bosnien. Hon kom till Sverige när hon var sju år gammal och har läst bosniska utanför timplanen sedan lågstadiet. Mona pratar bra svenska men säger själv att bosniska är det språk som hon är bäst på. Hon uttryckte: Jag går på modersmålsundervisning varje vecka för att jag tycker att det är så kul. Det är roligt att lära sig nya ord. Det gör att jag kan ge mig på svårare romaner. Jag läser många böcker på svenska också men om det är någonting jag är extra intresserad av så gör jag det på bosniska. Då förstår jag bättre och lusten att läsa är större. (Mona) Fatima är en flicka som kommer från Libanon. Hon berättar att hon sällan pratar svenska utanför skolan. Hon är därför dålig på svenska. Hon säger: Mina föräldrar kan inte alls svenska och vi umgås inte med svenskar. Det känns bra att här på skolan finns en lärare som pratar mitt språk och känner till min kultur. Jag känner mig trygg och vågar fråga mer. (Detta citat redigerades med elevens samtycke) 4.3.2 Tycker du att modersmålsundervisningen hjälper dig att få bättre resultat i skolan på de naturvetenskapliga ämnena och matematik? Eleverna tycker att de förstår mer när de får stöd på eget språk vilket gör att ämneskunskaperna har förbättras och proven har gått bättre. Dalibor som kommer från Serbien har bott i Sverige i bara fyra år. Han har fått modersmålsundervisning under två år och berättar: Jag har blivit bättre i matte och fysik. Är det svåra ord som area, radie, magnetfält kan jag få förklaringar på mitt eget språk och då lär jag mig dessutom vad de orden betyder på svenska. Det är bra. (Dalibor) Saida har bott i Sverige i sex år och gick tidigare i en annan skola utan modersmålsstöd. Hon säger: 29
Jag förstår mer. Om jag inte vet vad ett ord betyder kan jag fråga. Proven har gått mycket bättre sedan jag har fått hjälp på albanska. (Saida) 4.3.3 Du berättade för mig att du hade ett experiment som hemuppgift. Fick du hjälp av modersmålsläraren med det och i så fall på vilket sätt? Alla elever berättade att de en gång hade fått ett NO-experiment som hemläxa. Tre av dem fick hjälp av modersmålsläraren och en klarade sig själv. Saida berättade att hon klarade att genomföra experimentet själv men sedan kunde hon inte förklara resultatet på svenska. Jag förstod vad jag skulle göra och klarade det. Men jag kunde inte berätta på svenska vad som hände. Jag gjorde det på albanska istället. Modersmålsläraren hjälpte mig att översätta det på svenska. (Saida) Dalibor och Fatima berättar att modersmålsläraren översatte uppgiften på deras språk och förklarade vad som skulle göras. De fick sedan hjälp att skriva resultaten och slutsatsen på svenska. Jag förstod inte uppgiften. Modersmålsläraren översatte den på arabiska och förklarade vad som skulle göras. Då klarade jag det. Sedan hjälpte han mig att skriva resultatet och slutsatsen på svenska. Det var roligt. (Detta citat redigerades med elevens samtycke) 5. Diskussion Syftet med mitt examensarbete var att studera närmare hur lärarna betraktar modersmålsundervisningen och vilken betydelse detta har vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp. Lundberg, m.fl.(1990) och Säljö (2000) pekar på språkets betydelse. De ser språket som ett redskap för att man ska kunna kommunicera och förstå varandra. Magnusson (1986) 30
pekar på betydelsen av invandrarbarnens första språk och hon menar att såväl första språket som svenskan behöver användas och utvecklas. Alla intervjudeltagare höll med om att barnens första språk var av stor vikt och såg mycket positiv på modersmålsundervisningen. Modersmålet sågs som en resurs för att förbättra resultaten i NO ämnena. Majoriteten av de tillfrågade ansåg att det fanns skillnader mellan invandrarbarn och svenska barn vad det gällde svenskundervisning och inlärning. Intervjudeltagarna berättade att elever med annan bakgrund hade svårt att hänga med i svenskundervisning på grund av språksvårigheter. Lärarna i naturvetenskapliga ämnen och matematik ansåg att de vanligt förekommande hindren som invandrarbarn hade gentemot svenska barn var bristande ordförråd och avsaknaden av språkliga begrepp. Detta orsakade svårigheter vid genomgångar och genomförande av olika naturvetenskapliga ämnen. NO lärarna fick därför lägga undervisningen på en enklare nivå då de arbetade med invandrarbarn. Alla lärare i naturorienterade ämnen och matematik påpekade också att tydligheten blev extra viktig och att de försökte använda sig av konkreta arbetsmetoder då de undervisade. Tryggheten är en grundläggande stöttepelare för inlärning vilket framkommer både i mina intervjuer samt litteraturen i arbetet. Att inte våga göra fel eller misstag försvårar inlärningen markant, något som också framkom under intervjuerna. Magnusson (1986) markerar här lärarens roll och anser att man som lärare måste värna om elevernas tillit och självkänsla. Om eleverna får känna beröm och stolthet i sitt lärande, bidrar detta till att bygga upp ett starkare självförtroende hos dem. Ladberg (2000) hävdar att språk och kultur hänger samman. Därför är det viktigt att se invandrarelevernas eget språk och egen kultur som en betydande del av inlärningen. Man bör ta till vara på barnens erfarenheter och se dessa som en tillgång i undervisningen. Intervjuerna stärkte dessa funderingar. För lärare i naturorienterade ämnen och matematik var det en självklarhet att i undervisningen syfta till att eleverna skall kunna knytta innehållet till tidigare erfarenheter. De betonade hur viktigt det var att i samtalet med eleverna använda ord som de kom i kontakt med tidigare. Detta för att hjälpa barnen att 31