Sociala nämndernas förvaltning 2015-03-19 Dnr: 2015/25-IFN-008 Urban Soneryd - aj744 E-post: urban.soneryd@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-03-19 Dnr: 2015/25-IFN-008 Urban Soneryd - aj744 E-post: urban.soneryd@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Individ- och familjenämndens budgetunderlag år 2016 Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner underlag för budget 2016 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Nämnden beslutar även att säga upp delar av beställningen till KrAmi från 2016, att avsluta sysselsättningsverksamheter enligt LOV samt att förvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag till åtgärder för budget i balans. Ärendebeskrivning Stadsledningskontoret har begärt in budgetunderlag för år 2016. Budgetunderlaget ska behandlas av respektive nämnd och lämnas till kommunstyrelsen senast den 2 april. Förvaltningens förslag till underlag följer den struktur som angetts i stadsledningskontorets anvisningar. Till förslaget bifogas en bilaga om budget 2015 samt investeringsplan 2016-2019. För att vissa åtgärder inom sysselsättningsområdet ska kunna träda i kraft senast från 2016 måste beslut om förändringar av beställningar av KrAmi och sysselsättningsverksamheter enligt LOV fattas redan nu. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse, daterad 20 mars 2015, lagt fram förslag till beslut. Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

Dnr: 2015/25-IFN-041 Sociala nämndernas förvaltning Yvonne Pettersson Patrik Kalander Urban Soneryd Individ- och familjenämnden Budgetunderlag 2016-2018 Mars 2015

VÄSTERÅS STAD 2015-04-15 Innehåll Nämndens ansvarsområde... 1 Sammanfattning... 1 Väsentliga mål och åtaganden... 2 Ekonomisk översikt... 2 Känslighetsanalys av löne- och prisökningar... 19 Jämförelser med andra kommuner... 21 Jämställdhet... 23 Gemensam verksamhet... 24 Väsentliga mål och åtaganden... 24 Planerad verksamhetsutveckling... 24 Ekonomi... 25 Ekonomiskt bistånd... 25 Väsentliga mål och åtaganden... 25 Planerad verksamhetsutveckling... 25 Ekonomi... 26 Barn och ungdom... 26 Väsentliga mål och åtaganden... 26 Planerad verksamhetsutveckling... 26 Ekonomi... 27 Vuxen missbruk/övriga vuxna... 28 Väsentliga mål och åtaganden... 28 Planerad verksamhetsutveckling... 28 Ekonomi... 31 Boende... 31 Väsentliga mål och åtaganden... 31 Planerad verksamhetsutveckling... 31 Ekonomi... 33 Flyktingmottagande... 33 Väsentliga mål och åtaganden... 33 Planerad verksamhetsutveckling... 33 Ekonomi... 34 Mått/nyckeltal... 35

Bilaga 1 Budget 2015 Bilaga 2 Investeringar Ungdomsboende Bilaga 3 Investeringar Bostäder för sociala ändamål Bilaga 4 Investeringar Flyktingbostäder Bilaga 5 Investeringar Adelsö Bilaga 6 Investeringar Skillsta 2

VÄSTERÅS STAD 2015-04-15 Nämndens ansvarsområde Individ- och familjenämnden svarar för de kommunala socialpolitiska frågorna med tillhörande myndighetsutövning. De huvudsakliga uppgifterna är att stödja och företräda enskilda individer, grupper och familjer med särskilda behov av stöd och hjälp, följa och föreslå insatser på strukturell nivå samt svara för handläggning av alkoholtillstånd och stadens mottagande av flyktingar. Sammanfattning Individ- och familjenämnden kommer att arbeta fram nya mål för perioden 2016-2019. Dessa mål är ännu inte fastställda. Individ- och familjenämnden fortsätter under 2016 att arbeta med att stärka och säkra myndighetsutövningen samt att fullfölja och kontinuerligt revidera det ledningssystem som byggts upp. För en rättssäker myndighetsutövning krävs att det finns tillgänglig arbetsledning, att handläggartjänster är tillsatta samt att det finns riktlinjer och rutiner som stöder verksamheten. Särskilda åtgärder pågår för att öka rekryteringen till vakanta tjänster Prioriterat inom försörjningsstöd är arbete för att fler personer ska komma vidare till egen försörjning. Särskilt fokus läggs på unga bidragstagare, barnfamiljer samt hushåll med långa bidragstider. Samarbetet inom Samordningsförbundet samt med Arbetsförmedlingen och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska utvecklas och stärkas. Samordningsförbunden i regionen planerar för en gemensam ansökan om ESFmedel för insatser inom programområdet integration. Prioriterat inom barn och ungdomsvården är förutom arbetet med rättssäker myndighetsutövning att dämpa vårdkostnadsutvecklingen. Detta kan ske genom att utveckla och beställa insatser för att så långt som möjligt tillgodose behov av vård på hemmaplan utan att åsidosätta kraven på stöd och skydd för barn och ungdomar i utsatta situationer. Arbetet med att motverka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar fortsätter inom ramen för det nationella utvecklingsprojektet, Psynk. En överenskommelse och handlingsplan för samverkan kring tidiga insatser och samordnat behandlingsarbete mellan skola, socialtjänst och landstinget har tagits fram. Åtgärder för att minska kostnaden av vården för vuxna missbrukare och övriga vuxna på institution och externa köp av boendeplatser genomförs samt att utveckla och beställa insatser som svarar mot de behov som finns. En fortsatt utveckling av samordnade insatser mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för personer med beroendeproblematik behövs. Fortsatta åtgärder behövs för att få ökad tillgång till boende för olika målgrupper. Nämnden behöver göra prioriteringar inom de boendegrupper som tillhör nämndens område och överlämna till kommunstyrelsen att beslut om insatser gällande boendefrågor för allmänna behov. 1

Utveckling av insatser för att motverka våld i nära relationer har hög angelägenhet utifrån nya föreskrifter och allmänna råd. Det gäller insatser till både kvinnor och män, flickor och pojkar. Två utvecklingsprojekt pågår under 2015 för att utveckla rutiner och samordna insatser för offer, förövare och barn vid våld i nära relationer. Behovet av kommunplatser för flyktingar och ensamkommande barn förväntas fortsätta att öka år 2016. Antalet flyktingar som bosätter sig i Västerås kommer enligt Migrationsverkets prognoser att öka under 2015. De flesta flyktingar som kommer till staden bosätter sig på egen hand, ofta hos släkt eller vänner. Avtalet med Migrationsverket om mottagande av flyktingar från anläggningsboende är en mindre del, pågående avtal gäller 40 personer och nämnden har gett förslag på att utöka detta till 60 personer 2015 under förutsättning av att bostäder kan göras tillgängliga. Förvaltningen har från 2015 utökat antalet platser för mottagande av ensamkommande barn i familjehem och hem för vård eller boende (Hvb) utifrån ny tvingande lagstiftning om mottagande. Ett intensivt arbete pågår för att tillskapa platser i familjehem och Hvb. Mottagandet påverkar behovet av resurser främst inom socialtjänsten men också inom skola och överförmyndarverksamheten. Väsentliga mål och åtaganden Individ- och familjenämnden kommer att arbeta fram nya mål för perioden 2016-2019. Dessa mål är ännu inte fastställda. Ekonomisk översikt Nämndens resursbehov Budgetram 2015 2016 2017 741,2 mkr Demografi Försörjningsstöd demografi Vårdkostnader demografi Övriga behov Resursfördelningsmodell, ekon. bistånd Resursfördelningsmodell Vuxen Stödteamet Samordning Våld i nära relationer Skillsta helårseffekt Boende för ungdomar med sammansatta behov (delas med NF) driftstart 1 jan-07 Budgetram 2016 2,6 mnkr 2,3 mnkr 4,9 mnkr 0,4 mnkr 1,2 mnkr 0,6 mnkr 2,4 mnkr 0,6 mnkr 2,0 mnkr 2

Demografi I redovisning av försörjningsstöd och vårdkostnader barn, ungdom och vuxen anges ökningar och minskningar av kostnaderna främst utifrån beräkningar som gjorts på demografi. Vårdkostnader behöver även bedömas utifrån andra aspekter. Demografin påverkar försörjningsstödet i högre grad än den påverkar vårdkostnaderna. Försörjningsstöd En stor del av befolkningsökningen består av flyktingfamiljer. De får statlig ersättning under etableringsperioden och kommunen får ett schablonbidrag för att bl a täcka kostnader för utbetalat försörjningsstöd som upphör efter tre år plus ankomstår. 2012 var mottagandet av flyktingar endast något högre än året innan och den grupp som då togs emot och som inte är självförsörjande 2016 kommer att övergå till försörjningsstöd som bekostas av kommunalskattemedel. 2013 däremot ökade flyktingmottagandet kraftigt och detta kommer att innebära ett ökat antal flyktingar som är i behov av försörjningsstöd 2017. Om det är 30 procent som har gått vidare till egen försörjning efter etableringen innebär det en succesiv ökning med cirka 193 hushåll inom försörjningsstödet under 2017. Vårdkostnader Det finns en uppenbar risk att vårdkostnader för ungdom och vuxna fortsätter att öka. Detta kan förklaras med faktorer som ligger utanför demografin, såsom ökat blandmissbruk och boendesituationen. Även ökad psykisk ohälsa, ungdomars attityd till droger samt lättillgängligheten till droger påverkar vårdkostnaderna. Vuxengruppen ökar demografiskt men bland unga vuxna minskar däremot antalet i åldersgruppen 20-25 år under några år. Påpekas bör att denna bedömning är svår att göra och därmed osäker. Samhällsutvecklingen som påverkar behoven måste följas kontinuerligt. Individ- och familjenämndens underskott av vårdkostnaderna 2014 på 46,4 mnkr har kompenserats med 38,0 mnkr. Det innebär att 2015 startar med ett underskott för vårdkostnaderna på 8,4 mnkr. Underskottet förs även över till 2016 års budget om inte kostnaderna kan stoppas under 2015. Dessutom har 12,0 mnkr växlats mot bl.a. ett utökat boende, bostad först och projekt LVM m.m. Demografiska förändringar Västerås folkmängd uppgick 2014 till 143 702 personer. Under 2014 ökade befolkningen med 1 571 personer. För 2015-2019 beräknas befolkningen öka med ca 1 750 personer varje år. Västerås folkmängd 2012 2013 2014 2015 2016 140 499 142 131 143 702 145 452 147 202 Källa: Stadens officiella befolkningsprognos 3

Befolkningsutveckling/prognos Grupp 2014 2015 2016 2017 Ålder Barn 21 616 22 096 22 516 22 944 0-12 Ungdom 13 022 12 838 12 933 13 084 13-20 Vuxen 83 095 83 763 84 523 85 380 21-65 Källa: Stadens officiella befolkningsprognos Unga vuxna Ålder 2014 2015 2016 2017 18-20 5 506 5 238 5 127 5 026 20-25 12 808 12 850 12 679 12 496 Källa: Stadens officiella befolkningsprognos Försök har gjorts att beräkna hur demografi kan påverka behovet av försörjningsstöd. En befolkningsökning på 1 750 individer ger en kostnadsökning på ca 2,6 mnkr om året för försörjningsstödet vilket motsvarar en ökning med ca 45,5 bidragshushåll per år eller 2,6 % av befolkningsökningen. (17,3 hushåll kostar ca 1,0 mnkr om året i försörjningsstöd.) Demografi 2016 Försörjningsstöd, demografi Vårdkostnader, demografi SUMMA: 2,6 mnkr 2,3 mnkr 4,9 mnkr Även för vårdkostnader har en bedömning gjorts utifrån demografin. Här är det tydligt att barn upp till 12 år och vuxenkullarna ökar medan ungdomskullen 13-20 år minskade 2015 för att därefter åter öka. Vårdkostnaderna ser ut att öka för alla grupperna under år 2015-2016 om endast den demografiska utvecklingen beaktas. Utifrån befolkningsförändringar i grupperna barn, ungdom och vuxen mellan 2014-2016 kan en kostnadsökning på 2,3 mnkr under 2016 prognostiseras. Befolkningsutvecklingen med ökat antal barn, ungdomar och vuxna kommer att ställa fortsatt höga krav på insatser både i öppenvård, familjehems- och institutionsvård. Det är och blir viktigt att tillhandahålla verkningsfulla öppenvårdsinsatser för att motverka mer kostnadskrävande insatser på institution. 4

Övriga behov 2016 Resursfördelningsmodellen Resursfördelningsmodellen för myndighetskontor ekonomi baseras på prognos på antalet ärenden inom de olika teamen och en viktning av ärendena beroende på inom vilket team ärendet ligger. Prognosen över antalet ärenden inom socialkontor ekonomi 2016 visar på att det saknas 400 tkr för att de ska vara i balans enligt resursfördelningsmodellen. Även för socialkontor vuxen implementeras nu modellen och visar på volymökningar inom samtliga mätområden. Under året tillförs även nya arbetsuppgifter i form av utredningar/myndighetsbeslut för de människor som omfattas av etableringsersättning som tidigare erhållit bostad via Integrationsenheten. Modellen visar att socialkontor vuxen har behov av 2,0 årsanställda till en kostnad av 1,2 mnkr för att möta ökningen. För socialkontor barn och ungdom pågår arbetet med att anpassa modellen varvid inga konkreta förslag ännu kan redovisas. Bedömningen är att kontoret är rätt bemannat utifrån att förstärkningar har gjorts i form av fler konsulenter som kan stötta handläggarna och bidra till en effektivisering samt att nya arbetsmetoder även bidrar till en gynnsam utveckling. Inga utökningar på socialkontor barn och ungdom är i dagsläget nödvändiga. Stödteam Tillsammans med nämnden för personer medfunktionshinder pågår projekt stödteam i syfte att finna metoder för bättre stöd i öppenvården för familjer och barn med sammansatt problematik. Målet är att erbjuda familjerna anpassade insatser för en fungerande vardag och undvika placeringar. Projektet förlängs under 2016 med statliga stimulansmedel. Om verksamheten ska fortsätta efter detta behöver den bekostas av nämnderna. Samordning våld i nära relationer Våld i nära relationer är fortfarande det största jämställdhetsproblemet. Antalet personer som söker hjälp ökar. Nya föreskrifter ställer ökade krav på samordnad handläggning för brottsoffer, förövare och barn. Även kraven på samordning mellan myndigheter och organisationer har ökat. Nämnden har beviljats statliga utvecklingsmedel 2014-2015 för samordning av insatser och samverkan mellan myndigheter. Från 2016 måste denna funktion bekostas av nämnden. Skillsta Under 2015 byggs ytterligare sex lägenheter vid Skillsta gruppbostad för personer med beroende och samsjuklighet. Byggnationen beräknas vara färdigställd senast 2015-11-30. Boende för ungdomar med sammansatta behov Förvaltningen har under 2015 genomfört en inventering av verksamhet för ungdomar med sammansatta behov utifrån funktionsnedsättning och social problematik. Totalt visade inventeringen att det fanns drygt 30 personer i behov av 5

boende i olika former. Många av dem var vid inventeringen placerade i hvb eller ungdomsboende enligt LSS till en årskostnad om drygt 23 mnkr. Ett eget ungdomsboende i Västerås ökar kvaliteten på vården genom närheten till det egna nätverket och att insatserna kan samordnas mellan psykiatri och socialtjänst. Helårskostnaden uppskattas till 4 mnkr varav respektive nämnd står för 2 mnkr. Betalningsansvarslagen Betalningsansvarslagen har varit föremål för översyn. Av det nya förslaget, som presenterades i början av mars 2015, föreslås att kommunen ska bli betalningsansvarig redan efter tre dagar efter att behandlande läkare meddelat berörda enheter att patienten är utskrivningsklar. Regeln ska omfatta såväl den somatiska som den psykiatriska vården. Nu gällande regelverk är fem dagar i den somatiska akutsjukvården och 30 dagar i den psykiatriska vården. En ny lag kan tidigast träda i kraft vid halvårsskiftet 2016. Förslaget ska nu ut på remiss. Om förslaget går igenom utan några förändringar kan det innebära kostnadsökningar för kommunerna, inte minst inom psykiatrins område som i allmänhet kräver längre planeringstid än inom den somatiska vården. Utvecklingen är också mycket beroende av förhållandena inom landstinget. Reduceras antalet vårdplatser ökar trycket på kommunen. Så har situationen varit under första delen av 2015. Åtgärder för budget i balans 2016 Kommunstyrelsen har pekat på fyra områden där nämnder och styrelser ska hitta strukturella åtgärder som minskar kostnaderna. Dessa avser jämförelser med andra kommuner för att hitta goda exempel (best practice), ökad lokaleffektivisering samt undersöka möjligheter att effektivisera de administrativa flödena med särskilt fokus på att minska kostnader i processer som är orsakade av kvalitetsbrister. Administrativa flöden De administrativa flöden som förvaltningen i mer eller mindre utsträckning själv styr över är Hantering av allmänna handlingar Nämndadministration Ekonomiprocesser Verksamhetsstyrning målprocesser Beställning och upphandling av verksamhet Systemadministration Kommunikation SNF:s medarbetare i de administrativa flödena arbetar mot förvaltningens tre nämnder och kostnaderna för administrationen fördelas till de olika nämnderna. Det är därför viktigt att NF, ÄN och IFN fattar samma beslut kring eventuella besparingar i de administrativa flödena. 6

Hantering av allmänna handlingar Enligt Tryckfrihetsförordningen har allmänheten rätt att ta del av allmänna handlingar med undantag av de handlingar som är sekretessbelagda. För att allmänheten ska kunna använda sig av denna rätt måste vi se till att det går att fastställa vilka allmänna handlingar som finns. I offentlighets- och sekretesslagen finns angivet att allmän handling som har kommit in till eller upprättats hos myndighet ska registreras utan dröjsmål. Sekretessbelagda handlingar måste alltid registreras (diarieföras). Undantagna är handlingar som tillhör en enskilds personakt om det gäller socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, samt patientjournaler och handlingar i färdtjänstsystem. Dessa behöver inte registreras, trots att de omfattas av sekretess, men finns istället i verksamhetssystemen. På SNF finns två registratorer som diarieför allmänna handlingar i stadens diarieföringssystem. De lämnar även ut allmänna handlingar, efter sekretessprövning, på begäran från allmänhet, media och andra myndigheter. Allmänna handlingar sparas digitalt och ska med jämna mellanrum gallras och arkiveras. Under 2014 diariefördes i äldrenämndens serie 466 ärenden, i nämnden för personer med funktionshinder 348 ärenden och i individ- och familjenämnden 1 140 ärenden. Utöver det som finns i stadens diarium ska enskilda ärenden som finns som personakter i våra verksamhetssystem läggas in i systemen, gallras och bevaras enligt fastställda dokumenthanteringsplaner. Även dessa handlingar ska lämnas ut, efter sekretessprövning, på begäran från allmänheten. En möjlig effektivisering är att använda verksamhetssystemet för serveringstillstånd som diarium för dessa handlingar, vilket endast berör IFN. Det måste dock undersökas närmare så att systemet klarar kraven som gäller för diarieföring. Nämndadministration Processen för nämndadministration går ut på att nämndens ledamöter ska få underlag för att kunna fatta beslut samt få information från verksamheten. Nämndsekreterarna ger även service till de förtroendevalda i nämnden. Processen innefattar förberedande möten med förvaltning och ordförande, se till att rätt handlingar kommer in i tid för att kunna distribueras till arbetsutskott och nämnd, skriva protokoll vid sammanträdena samt se till att protokoll justeras och publiceras. SNF har tre nämndsekreterare som arbetar mot respektive nämnd. Om antal nämnder minskas kan även antal nämndsekreterare minskas. En möjlig effektivisering är att nämnden för personer med funktionsnedsättning slås samman med individ- och familjenämnden och samtidigt minska med en nämndsekreterare. Det skulle innebära en minskad kostnad med 460 tkr för en tjänst, samt 880 tkr i minskade kostnader för en nämnd, totalt 1 340 tkr. 7

Ekonomiprocesser Inom ekonomiprocessen finns budget, månadsuppföljningar, delårsuppföljningar och bokslut. SNF:s budget- och uppföljningsarbete är beroende av hur stadsledningen styr i processerna. För att effektivare kunna ge bra beslutsunderlag för styrning ser vi att ett beslutstödssystem skulle vara en stor hjälp. I dag går mycket tid åt till att samla in information från ekonomisystem, personalsystem och verksamhetssystem och validera informationen. Med beslutstödssystem skulle vi i stället kunna använda tiden till att analysera informationen och styra verksamheten mer effektivt. Inköpsprocessen ansvarar stadsledningen för och SNF följer de rutinerna. Det vi kan bidra med är att i ännu större utsträckning se till att använda inköpssystemet VIP och vara ännu mer noga med att göra inköp via avtal. Även leverantörsfakturor ligger hos stadsledningen och där skulle det, utifrån SNF:s perspektiv, vara mer effektivt att hantera alla fakturor i ett och samma system för administratörer och chefer och inte som nu i två olika system beroende på om det är interna eller externa fakturor. Alla LOV-leverantörer inom hemtjänst får ersättning för utförd tid. Vi har sett att det är viktigt att den utförda tiden kontrolleras mot biståndsbeslut för att hålla nere kostnader. Under 2015 räknar vi med att kunna göra processen mer effektiv genom att använda systemet Pulsen Combine för kontroller, beräkningar och utbetalningar av ersättningar. Tiden som frigörs tänker vi använda för djupkontroller för att ha full kontroll och få minskade kostnader inom hemtjänsten. Verksamhetsstyrning målprocesser Denna process anger arbetet med att ta fram skriftliga planerings- och utredningsunderlag inom en rad olika områden till nämnderna. Det kan till exempel vara samhälls- och boendeplanering, uppföljning av mål och verksamhet, verksamhetsunderlag till budget och bokslut, utforma riktlinjer och projektdirektiv, samordna frågor inom funktionsnedsättningsområdet, äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen, bevaka förändringar i lagstiftning och forskning samt samordna och följa upp statliga stimulansbidrag. Vi ser att det kan finnas delar som går att förändra för bättre effektvitet, exempelvis förenkla att ta fram information i verksamhetssystemen som för närvarande kräver mycket manuellt arbete. Detta skulle kunna vara möjligt genom att använda ett beslutstödssystem. En annan viktig fråga är att se över antalet mål. Ju flera mål, desto flera uppföljningar måste göras och det är inte säkert att ett stort antal mål är likställt med hög kvalitét. Utmaningen är i stället att ta fram färre antal mål som är väsentliga för att säkerställa en säker och god handläggning, vård och omvårdnad och se till att verksamheterna och förvaltningen har utrymme att fokusera på dessa. Istället för att formulera mål som gör att vi måste skapa egna enkäter och insamlingar av data, skulle det vara mer effektivt att se till att nämndens mål i så stor utsträckning som möjligt fokuserar på det som ändå följs upp nationellt. Totalt 8

köper förvaltningen enkäter för ca 600 tkr per år för de tre nämnderna. Utöver denna kostnad tillkommer all kostnad för administrativ tid som förvaltningen lägger på måluppföljningar och möten med utförarna. Beställning och upphandling av verksamhet Upphandling görs med stöd av lagen om offentlig upphandling, LOU, eller genom lag om valfrihetssystem, LOV. Den mest effektiva upphandlingsformen är LOU genom att det sker upphandlingsarbete vid ett tillfälle där tidsåtgången går att beräkna. Tiden i timmar för en upphandling är beräknad till ca 250-300 timmar. Det skiftar beroende på hur omfattande och komplexa objekten är. I det ingår förarbete, förfrågningsunderlag, utvärdering, avtalsskrivande och kontakterna med nämnden för beslut. Den totala tiden för LOV från att färdigställa ett förfrågningsunderlag till att första ansökan kommer in tar upp till ca 180 timmar. Påföljande ansökningar kan ta mellan 40 80 timmar beroende på hur den sökande kan hantera och få fram uppgifter och hur insatt sökanden är i LOV. Mycket tid ägnas åt att handleda och vägleda nya sökanden. Alla avtal med privata utförare enligt kommunallagen ska följas upp för att säkra att kommunen får det som avtalats. Ju fler upphandlingar som görs desto fler avtal måste följas upp. Upphandlingsarbetet har effektiviserats genom att staden börjat använda ett nytt systemstöd. Avtalsuppföljningarna måste också effektiviseras och även förenklas. Det kan innebära att nämnderna får en lite mindre detaljerad och mindre ingående uppföljning av verksamheten. Andra viktiga områden och faktorer skulle istället kunna tas fram som kan ge en bild av hur verksamheten svarar upp mot kraven i avtalen. Att avveckla upphandlingsverksamheten helt skulle kunna vara ett alternativ, men flera av nämnderna har erfarit både ekonomiska fördelar och verksamhetsutveckling med att genomföra upphandling. Systemadministration De verksamhetssystem som SNF ansvarar för är Pulsen Combine Vård- och omsorgssystem. Används av SNF:s Biståndsenheter ÄN och NF, proaros, Skultuna samt externa utförare. Antal användare är 250 och under 2015 ska 1 700 ytterligare börja använda systemet. Procapita HSL System för patientjournaler. Används av SNF:s Hälso- och sjukvårdsenhet, proaros och Skultuna. Antal användare är 500. 9

Procapita IFO. Används av SNF:s myndighetsutövning inom individ- och familj, proaros och Skultuna. Antal användare är 350. NPÖ nationell patientöversikt. Västerås Stad är både konsument och producent. Antal användare är 250. SITHS-kort utgivare av säker e-legitimation. Alla användare av våra verksamhetssystem måste legitimera sig för att kunna logga in i systemen på ett säkert sätt. SITHS-kortsinloggning är en godkänd sådan och Västerås är en godkänd utgivare av SITHS-kort. SNF, proaros och Skultuna får sina kort utgivna här. Externa utförare kan om de vill använda sig av Västerås Stad för att få kort (mot en kostnad). Antal utgivna kort är 1 200 och under 2015 ska 1 700 ytterligare få ett kort. Alk-T system för serveringstillstånd. Används av handläggare av serveringstillstånd. Antal användare är 3 st. Synergi system för avvikelser Lex Maria. Används av SNF:s Hälso- och sjukvårdsenhet, proaros och Skultuna. Prator system för vårdplanering som ägs av Landstinget Västmanland. Systemadministrationen sköter behörigheter för medarbetare inom Västerås Stad. Antal användare är 500. Kommer eventuellt att öka under 2015-16. UIV system för uppföljning av insatser för personer med missbruksproblem. Används av socialkontor vuxen. Antal användare är 20 och ytterligare 30 kommer att börja använda systemet. KIR kommuninvånarregister. Används av Konsult och service, Teknik och idrott, överförmyndaren, barn- och ungdomsförvaltningen, proaros och fastighetskontoret. Antal användare är 40. Det är oerhört viktigt att säkerheten är hög när det gäller informationen i våra system, både vad gäller riktighet, tillgänglighet, konfidentialitet och spårbarhet. Detta säkerställs bland annat genom att det finns en bra förvaltning av systemen. Parallellt med förvaltning löper arbetet med att hela tiden utveckla systemen i samarbete med verksamheten för att vara till största nytta för verksamheten och därmed medborgarna. Pågående utvecklingsarbete under 2015 som bedrivs av systemadministrationen och som bedöms leda till effektiviseringar är bland annat en medborgarportal i Pulsen Combine där medborgare kan söka hjälp via en e-tjänst, följa sitt eget ärende samt ha kontakt med sin biståndshandläggare. I Procapita IFO ska Mina sidor för försörjningsstödstagare komma igång. I Alk-T kommer e-tjänster för att söka serveringstillstånd att börja användas under 2015. 10

SNF beställer systemadministrationen från Konsult och service och för 2015 är det 5,75 tjänster som ingår i systemförvaltningen. Vi bedömer inte att det går att minska på tjänster inom systemadministrationen. Det är av yttersta vikt att systemen fungerar för att verksamheten ska kunna arbeta effektivt. Kommunikation Ett planerat, professionellt och långsiktigt kommunikationsarbete är strategiskt viktigt för staden och för SNF. SNF arbetar med både extern och intern kommunikation. Den primära målgruppen för den externa kommunikationen är personer som behöver stöd och hjälp från staden. Den primära kanalen för extern kommunikation är stadens externa webbplats. Västerås stad har som mål att stadens webbplats ska upplevas som en av de bästa i Sverige. Det är viktigt att personer som behöver stöd och hjälp lätt kan hitta och förstå informationen på webbplatsen. Om de kan hitta relevant information på webben gör det att våra verksamheter avlastas och blir effektivare. Vi arbetar även med att utveckla e-tjänster för webben som gör att invånarna kan ansöka om stöd och insatser via webbplatsen. Detta avlastar också våra verksamheter. Extern kommunikation handlar också om att vi måste tala om vad vi gör, både när vi gör bra och dåliga saker. Detta för att öka vårt anseende hos våra invånare så att de vågar söka sig till oss för stöd och hjälp i tid, innan det gått så långt att de hamnar hos oss ändå, vilket leder till högre kostnader. Ur ett demokratiskt perspektiv är det också viktigt att offentlig verksamhet har en fungerande kommunikation. Intern kommunikation är en viktig faktor när det gäller framgång och måluppfyllelse. Det är ett kraftfullt verktyg för att visa vår kompassriktning, på såväl kort som lång sikt. Samtidigt fungerar den interna kommunikationen som ett smörjmedel och en motor i vår strävan att åstadkomma ständiga förbättringar. En organisation blir mer effektiv om alla medarbetare drar åt samma håll och det finns en enhetlig bild av verksamhetens syfte och mål. Medarbetare som har tillgång till rätt information har en större kompetens att fatta bättre beslut i det vardagliga arbetet. Detta resulterar i en ökad egen motivation eftersom känslan av att det egna arbetet är viktigt ökar. Dessutom blir det lättare att sätta sin egen roll i ett större sammanhang. SNF har en kommunikationsstrateg som ansvarar för att driva och utveckla kommunikationen för förvaltningen och därmed även för staden. SNF köper ytterligare kommunikationsresurs från konsult och service motsvarande 0,25 tjänst. Vi ser inte att det går att minska på resurserna med de krav som ställs på förvaltningen i kommunikationsprocessen. 11

Lokaleffektivisering Inom förvaltningen pågår ett arbete med att allt eftersom det frigörs lokalytor, flytta ihop enheter inom myndighetsutövningen till ett s.k. Socialtjänstens hus. När detta är genomfört förväntas effektiviseringar inom såväl administration som lokaler. Myndighetsutövning Socialsekreterarna inom myndighetsutövningen har en central roll i förvaltningen. De ska utreda alla anmälningar och ansökningar, göra risk- och skyddsbedömningar samt individuella bedömningar av behoven. Socialsekreterarna verkställer beslut och följer upp insatser på det sätt som lagen föreskriver. De flesta beslut inom nämndens verksamhetsområde kan överklagas till förvaltningsrätt. Det är av stor vikt att det finns tillräckligt med resurser i form av personal och kompetens för att säkerställa snabb och korrekt handläggning. Om inte detta fungerar visar det sig ofta i brister när det gäller rättssäkerhet och bemötande. Det kan också leda till för snabba beslut om till exempel placeringar och att alternativa mindre ingripande insatser inte prövas eller följs upp i tillräcklig omfattning. Rationaliseringskrav 2016 Nämnden ska vidta åtgärder för att rationalisera verksamheten motsvarande en procent av budgetramen. Vid beräkning av beloppet har vi undantagit försörjningsstöd och vårdkostnader och kommer då fram till att nämnden ska hitta åtgärder som motsvarar 3,1 miljoner, se tabell nedan. Beräkning rationalisering mnkr Nettobudgetram 2015 741,2 Försörjningsstöd - 217,3 Vårdkostnader - 209,0 Ram för rationalisering 314,9 1 % rationaliseringskrav 3,1 I tabellen redovisas förslag på verksamhetsförändringar motsvarande 3,1 mnkr. Åtgärder för ekonomi i balans mnkr Utvecklingsmedel 0,3 Sesam, minskade lokalkostnader 0,3 Krami, förändrad beställning 0,5 Nätverksmöten, krissamtal, föräldrautbildning 1,8 Ungdomsmottagning, anpassad beställning 0,2 Total rationalisering 3,1 12

Utvecklingsmedel Neddragningar görs av olika mindre poster. Det rör projektbidrag för Eumedborgare, brukarenkäter eller annan uppföljning. Sesam Sesam bedriver verksamhet för att försörjningsstödstagare med språkhinder ska komma vidare till arbete och egen försörjning. Verksamheten har gjort rationaliseringar under 2015. Från 2016 finns förslag att verksamheten ska organiseras inom teknik- och idrottsförvaltningen. Därmed kan Sesam återgå till befintliga lokaler inom Ama vilket ger en besparing på 0,3 mnkr. Krami Krami är ett samverkansprojekt med frivården och arbetsförmedlingen för att få personer med kriminell bakgrund ut i egen försörjning. Avtal med övriga parter, frivården och arbetsförmedlingen måste sägas upp till 1 april för att upphöra eller förändras från 2016. Det är önskvärt att verksamheten finns kvar då den fyller en viktig funktion, men det är möjligt att förändra nämndens beställning mot en mer tydlig social inriktning. Besparing på 0,5 mnkr. Nätverksmöten, krissamtal och föräldrautbildning Upphandlad verksamhet enlig LOU upphör 2016. Nämnden har beslutat att inte gå ut med förnyad upphandling. Ungdomsmottagning, anpassad beställning Enligt Landstinget används ungdomsmottagningen av ungdomar från andra kommuner till minst 10 %. Kostnaden bör debiteras dessa kommuner alternativt att ungdomarna får hänvisas till hemkommunen. Övriga åtgärder för budget i balans 2015 och 2016 Vid ingången av 2015 har vårdkostnaderna ökat ca 8,0 mnkr mer än den prognos på 38,0 mnkr som gjordes i delårsrapport 2 för 2014. I budgeten för 2015 kompenserades nämnden med 38,0 mnkr för den prognosticerade vårdkostnadsökningen. För att komma i balans i budgeten för 2015 så måste nämnden rationalisera för motsvarande belopp, 8,0 mnkr. Under 2015 används 12 mnkr av vårdkostnaderna för alternativa insatser. Dessa är främst nya omvårdnadsplatser, korttidsplatser och platser i gruppbostad för personer med samsjuklighet. Antalet LVM-placeringar och övrig institutionsvård bedöms kunna minska. Rationaliseringsförslagen 2016 bygger till en del på att nämnden redan 2015 beslutar om åtgärder för att komma till rätta med nämndens budgetunderskott. Beslut om att avveckla LOV sysselsättning, minska beställningen till Krami och att påbörja pilotprojekt socialpsykiatriskt team behöver fattas tillsammans med beslutet om budgetunderlag 2016 för att få effekt under året. Nedan redovisas ett antal tänkbara besparingsområden 2016 och vad de preliminärt kan innebära i besparingseffekt. Det är inte ett direkt förslag utan förvaltningen får återkomma under året med konsekvensbeskrivningar och förslag till beslut om vilka åtgärder som bör vidtas. 13

Övriga rationaliseringsåtgärder 2016 mnkr Administration inkl myndighetskontor 1 % 1,5 Avsluta sysselsättning enl LOV 2,4 Insatser för romer inom AMA 0,6 SiS-plac. reglering mot UAN 2,4 Socialpsykiatriskt team Socialtjänst/BUP 5,0 Akutteam/Kibb 0,5 Minska köp av öppenvård boende 10 åpl, forts från 2015 1,2 Stärkt tidig insats, unga vuxna 0,5 Om vi får tillgång till lägenheter via samverkansavtalet, avveckla Pettersberg övergångsbostäder och Vallby 2 0,3 0,5 Samla boendestödet inkl flytt av träningslägenheter till utförare. Anpassa beställning (Vita Nova). 0,5 Bostad Först (6 mån effekt) 0,6 Förebyggande socionomer, familjecentrum 7,9 Administration Olika effektiviseringar genomförs. Avsluta sysselsättningsverksamhet enligt LOV Nämnden har redan 2015 gjort rationaliseringar inom verksamhet för sysselsättningsåtgärder (både proaros och upphandlad verksamhet enligt LOV) för personer som uppbär försörjningsstöd. Sysselsättningsåtgärder är en för nämnden frivillig verksamhet som kan avslutas när tiden för beställningar går ut. I första hand används resurser inom arbetsförmedling och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och när det gäller rehabilitering mot arbete finns verksamhet som bedrivs genom samordningsförbundet. Om inte bortfallet av platser inom LOV kompenseras med annan kompetenshöjande verksamhet kan det inverka negativt på kostnaderna för försörjningsstöd. Om sysselsättningsverksamheten inom LOV ska avslutas krävs beslut i april för att verksamheten ska upphöra i november 2016. Insatser för romer inom AMA Projekt för romers etablering på arbetsmarknaden avslutades av Samordningsförbundet under 2014. Insatser för att hjälpa fler romer till arbete genomförs därefter inom AMA. Individ- och familjenämnden bekostar en social resurs inom AMA. Uppgiften är att ge socialt stöd, arbeta med värderingar och öka förtroendet mellan romer och tjänstemän i viktiga myndigheter i syfte att fler ska få och behålla ett arbete. Romer är en minoritetsgrupp. Riksdagen har fattat beslut om en långsiktig nationell strategi (20 år) för att fler romer ska uppnå delaktighet i samhället och att barnen ska fullfölja skolgången i samma utsträckning som övriga barn. Insatsen är frivillig och kan avslutas från 2016. Vid ett sådant beslut finns 14

risk att förtroendeklyftan mellan romer och majoritetssamhället åter ökar. En mindre dramatisk förändring är att minska tiden för social resurs i verksamheten. SiS-placeringar reglering mot UAN De ungdomar som placeras på SIS-institutioner har rätt till skolgång under vårdtiden. Det är skolan som godkänner skolundervisningen och ska stå för kostnaden när barnet vistas i annan kommun. Kostnaderna har betalats av vårdpengar vilket behöver regleras med barn- och utbildningsnämnden. Socialpsykiatriskt team Det stora budgetunderskottet beror främst på ökade kostnader för ungdomsvård. Familjehemsvården, både de egna och de konsulentstödda familjehemsplaceringarna, har kontinuerligt från 2011 minskat för ungdomar. Däremot har institutionsvården ökat med 10 årsplaceringar från 2011 (ej ensamkommande barn), från 27 till 37 årsplaceringar. En del placeringar på institution är mycket kostnadskrävande på grund av ungdomarnas problematik. Förutom sedvanlig dygnsavgift tillkommer ofta krav från institutionen på extrapersonal. Det är idag få barn som läggs in för heldygnsvård inom barnpsykiatrin, deras tillstånd bedöms ändå kräva barnpsykiatrisk behandling på grund av kraftigt självskadebeteende eller olika neuropsykiatriska diagnoser. Förvaltningen har tillsammans med barnpsykiatrin tagit del av det arbete som bedrivs i Uppsala i samverkan med socialtjänst och barnpsykiatri. Genom att inrätta ett socialpsykiatriskt team bestående av barnpsykiatrisk individualbehandling och familjeterapeutisk behandling har en stor andel dyra placeringar på institution kunnat undvikas. Barnpsykiatrin bedömer att detta gagnar barnet. Vid allvarligt självskadebeteende finns annars en risk att slutenvård innebär att symtomen istället förvärras. Genom att styra om en del av den kommunala familjeterapeutverksam-heten till ett teamsamarbete med barnpsykiatrin skulle ett pilotprojekt kunna genomföras med början under 2015. Uppsala erbjuder utbildnings- och hand-ledningsinsats. Om insatsen kommer igång från tertial 3 och 1 placering kan und-vikas innebär det en besparing om cirka 1,5 mnkr för ett helår. Insatsen förutsätter att kostnaderna för familjeterapeuter behålls men riktas om under 2015, 300 tkr (tidigare föreslagen besparing 2015). Akutteam/Kibb Det är få barn som placeras på institution. Årsplaceringar av barn på institution har ökat från ett år 2010 till åtta år 2014. Vårdkostnaderna för barn på institution bedöms kunna minskas något genom utveckling som påbörjats för att få till stånd ett akutteam och strukturerad behandling i öppenvård för familjer med barn där det förekommit våld i nära relationer. En skyddsbedömning och familjens inställning till behandlingsinsats avgör vilka familjer som kan få tillgång till insatsen i hemmet. Eftersom flera utredningsplaceringar avslutas med att barnen går tillbaka hem i sina familjer bör ett antal placeringar av barn och föräldrar kunna undvikas under utredningstiden. Om skyddet för barnet är tillgodosett kan en för barnet smärtsam separation undvikas. En försiktig målsättning är att undvika en årsplacering 2015 vilket motsvarar cirka 500 tkr om insatsen är tillgänglig från tertial 3. 2016 förväntas ytterligare besparing med samma belopp. 15

Stärkt tidig insats Satsningen på unga vuxna stärks 2016 genom att i beställning till egen öppenvård omfördela medel. Samverkan stärks och intensifieras mellan myndighetskontor och öppenvård gällande unga vuxna med komplex problematik. Ett mindre team inom öppenvården ska kunna erbjuda ett flexibelt stöd och vid behov uppsökande och mobilt arbete i nära samverkan med myndighetskontoret. Arbetet syftar till att fler får vård och behandling på hemmaplan. Beräknad besparing 0,5 mnkr. Avveckla Pettersberg övergångsbostäder och Vallby 2 Åtgärden förutsätter att nämnden får tillgång till vanliga bostäder så att de boende kan flytta ut till dessa. Samla boendestödet och flytta träningslägenheter till utförare Genom att samla delar av boende och boendestöd inkl att flytta träningslägenheterna till öppenvården ges möjligheter att samordna och effektivisera insatserna och vård- och boendekedjan. Besparing i beställning på 0,5 mnkr. Bostad Först Arbetet med implementering av Bostad Först fortsätter och utvärderas. Bostad Först bidrar till att minska hemlösheten och att minska vårdkostnaderna med minst samma belopp. Helårseffekten blir minst 1,2 mnkr och eftersom 0,6 mnkr redan har sparats in 2015 så sparas resterande 0,6 mnkr in 2016. Förebyggande socionomer, familjecentrum Socialnämnden ska genom uppsökande verksamhet och på andra sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden i kommunen och bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och ungdomar far illa. Genom samverkan i områdesarbetet på familjecentrum har Västerås en modell för detta arbete tillsammans med de pedagogiska nämnderna, fritiden och landstingets mödra- och barnhälsovård. Att minska resurserna innebär att nämnden inte deltar i detta arbete och måste finna andra lösningar för att hålla kontakt med andra institutioner på områdena. 16

Åtgärder för budget i balans 2015 Individ- och familjenämnden har inte fattat beslut om budget och verksamhetsplan 2015. För att få en budget i balans är vissa av besparingarna 2015 en förutsättning för budgetunderlaget 2016. Obalanser i budget 2015 mnkr Obalans i vårdkostnaderna 2015-8,0 Växling vårdkostnader -12,0 Totalt - 20,0 De rationaliseringar som är föreslagna för 2015 redovisas i tabellen nedan. Rationaliseringsåtgärder 2015 mnkr Fortsatt vakanshålla 2,0 tj Fältare och Mumin 1,1 Utvecklingsmedel 0,2 Minskning försörjningsstöd Riktlinjer fritids- och julpeng utöver norm 0,4 PAS 0,5 Socialpsykiatriskt team Socialtjänst/BUP 1,5 KIB/akutteam 0,5 Översyn av arvoden och omkostnader familjehem 0,5 Planering/uppföljnings HVB Vårdkedja vid dygnet-runt-vård Minska inst vård inkl LVM vuxen 6,5 åpl 5,4 Minska externt köpt öppenvård 10 åpl (8mån effekt) 2,4 Tydliggöra vilka grupper vi har boendeansvar för. Avgränsa nämndens ansvar. Bostad Först (6 mån effekt) 0,6 Vakanshålla 2,0 tjänster, Fältare och Mumin Förvaltningen har trots flera annonseringar inte lyckats rekrytera personal till tjänsterna och förslaget är att de vakanshålls tills vidare. Utvecklingsmedel Förslaget innebär att inte köpa externa uppföljningar eller bevilja mindre projektansökningar från organisationer. Minskning försörjningsstöd Socialkontoret bedömer att de genom effektiva metoder och samverkan i arbetet med försörjningsstödstagare kan öka antalet som går vidare till egen försörjning. 17

Riktlinjer fritids- och julpeng utöver norm Individ- och familjenämnden betalar idag i enlighet med beslutad riktlinje för åtgärder som kan underlätta situationen för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Det är försörjningsstöd utöver norm för barns fritidsaktiviteter, julpeng och student. Ny lagstiftning innebär att barn i årskurs 3-9 har rätt till sådan ersättning för övriga grupper kan ersättningen tas bort. Individuella ansökningar måste även efter detta prövas. Kommunen kompenseras genom statsbidrag för kostnader orsakade av lagförändringen. PAS- Praktik Arbete Samverkan Verksamheten byggde på ett samarbete mellan Frälsningsarmén bistånd och proaros. Beställningen till Frälsningsarmén kan inte göras utan upphandling och därför beslutade nämnden 2014 att Frälsningsarmén ges möjlighet att ansöka om att bli LOV-utförare. Däremot måste proaros del i verksamheten avslutas. proaros har fått en kortare avvecklingstid och ingen förnyad beställning har gjorts 2015. Socialpsykiatriskt team Genom ökad samverkan mellan socialtjänsten och bup kan vårdkostnaderna minska. Ett pilotprojekt socialpsykiatriskt team föreslås med uppgift att arbeta i familjer med barn som har kraftigt självskadebeteende för att genomföra parallell intensiv behandling i öppenvård som alternativ till institutionsplaceringar. KIB/Akutteam Arbetet med akutteam för familjearbete när det förekommit våld i nära relationer i barnfamiljer. Arbetet har påbörjats 2014 och för att utveckla insatsen 2015 har ansökan om statsbidrag gjorts. Teamet förväntas kunna förhindra en årsplacering 2015. Översyn av arvoden och omkostnader familjehem Myndighetskontor barn och ungdom enheten samhällsvård har påbörjat en översyn av utbetalningar av arvoden och omkostnader vid familjehemsvård. Översynen har tillkommit på grund av behov att öka följsamheten och revidera riktlinjer och rutiner. Översynen ska ge större likhet i beslut och medför en besparing av vårdkostnader. Planering och uppföljning HVB På socialkontor barn och ungdom finns en HVB-samordnare anställd. Verksamheten planerar att öka planering och uppföljning av institutionsplaceringar. Genom en tydlig vårdplan kan institutionsplaceringar i vissa fall undvikas eller förkortas. Vårdkedja vid dygnet runt vård Besparingarna kräver en stärkt vårdkedja, att omstruktureringar sker i beställningar till öppenvård, att samordning av insatser mellan myndighetskontor och öppenvård stärks och effektiviseras samt att öppenvårdsinsatser utvecklas. Samråd mellan myndighet och öppenvård föregår placeringar så långt det är möjligt, eftervård, växelvård och andra samordnade insatser planeras. En öppenvårdskontakt finns med under hela vårdtiden. 18

Projekt - minskade kostnader institutionsvård inkl LVM Projekt för att minska kostnader och antal LVM-placeringar sept 2014 aug 2016 (Seniorhandläggare) för att utveckla kvaliteten i arbetet och stärka kompetensen på myndighetskontoret. Fler personer ska motiveras att söka behandling i ett tidigare skede. Utveckla samverkan med vårdgrannar. Under 2015 minskar antalet LVMplaceringar från 42 till 31 och under 2016 med ytterligare 5 placeringar till 26. Sammantaget minskar vårdkostnaderna med 6,5 årsplatser 2015, vilket motsvarar 5,4 mnkr. Minska externt köpt öppenvård/boende Under 2015 får nämnden 11 nya omvårdnadsplatser på Tallbacken, varav fyra korttidsplatser och i slutet på året sex ytterligare platser på gruppbostaden Skillsta. Utökningen minskar vårdkostnaderna både vad gäller institutionsvård och köpta boendeplatser. Utökningen av antal boendeplatser beräknas minska behovet av köpt öppenvård/boende med 10 årsplatser. Effekten på åtta månader beräknas bli 2,4 mnkr. Tydliggöra vilka grupper nämnden har ansvar för och avgränsa nämndens ansvar Nya riktlinjer för nämndens arbete med bostäder bidrar till att prioritering och handläggning av bostadsärenden effektiviseras. Riktlinjerna avgränsar och tydliggör vilka målgrupper nämnden har ansvar för och vilka som har ett allmänt behov av bostäder. Bostad Först Arbetet med implementering av Bostad Först fortsätter och utvärderas. Bostad Först bidrar till att minska hemlösheten och att minska vårdkostnaderna med ca 0,6 mnkr. Till och med april 2015 kommer nämnden ha fått tillgång till sju lägenheter och det är sju personer som då omfattas av Bostad Först. Full effekt nås 2016. 19

Känslighetsanalys av löne- och prisökningar Förändringar i löne- och prisutvecklingen påverkar behovet i 2016 års budgetram. Ökningen redovisas i miljoner kr nedan. Nedan beskrivs förändringen av budgetramen utifrån dels hur en ökning av kostnaderna med en procent slår, dels förändringen utifrån en prognos för 2016. Förändring mnkr 1 % löneökning 3,6 1 % prisökning 3,7 Varav (på löne- och prisökningar) Försörjningsstöd 2,2 Vårdkostnader 2,2 Övrig verksamhet 2,8 1 % hyresökning 0,1 1 % Indexbaserat, externa utförare 0,4 1 % ökning på hela 2015 års budgetram 7,7 1 procentig kostnadsökning per kostnadsgrupp mnkr Löneökning Prisökning Hyresökning Totalt Kommunal utförare 3,6 3,7 0,1 7,3 Extern utförare 0,3 0,4 Summa 3,6 4,0 0,1 7,7 Prognos för kostnadsökningar under 2016 exkl demografi Ökning i mnkr Ökning i procent Löner 12,1 3,4% Priser 2,6 1,8% Hyror 0,2 *2,5% Omsorgsprisindex 0,8 *2,1% Försörjningsstöd 4,4 *2,0% Summa 19,9 *Skattning av försörjningsstöd, omsorgsprisindex och hyresökningar 20

Jämförelser med andra kommuner 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Avvikelse från standardkostnaden för individ- och familjeomsorgen i procent 2012 och 2013-5,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås 2012 2013 Standardkostnaden visar om en kommun bedriver sin verksamhet till en lägre eller högre kostnad än vad som motsvaras av strukturen i kommunen. Under 2013 bedrevs Västerås individ- och familjeomsorg till en kostnad som låg 5,9 procent högre än vad strukturen motiverar. Detta är ett mått på effektiviteten, vilken har försämrats mellan 2012 och 2013. Kostnad individ- och familjeomsorg totalt, kr per inv 2012 och 2013 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås 2012 2013 Kostnaden var i Västerås 4 846 kronor per invånare under 2013. Det är en ökning från 2012. Av de jämförda kommunerna är det enbart Jönköping som har lägre kostnader än Västerås. Som även framgick av diagrammet över standardkostnaden 21

har Västerås låga kostnader för den totala individ- och familjeomsorgen. För 2014 kommer troligen kostnaden per invånare att fortsätta öka. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Kostnad ekonomiskt bistånd, kr per invånare 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås 2012 2013 2 500 Kostnad barn- och ungdomsvård, kr per invånare 2 000 1 500 1 000 500 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås 2012 2013 22

1 400 Kostnad för missbruksvård av vuxna, kr per invånare 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås 2012 2013 Sociala nämndernas förvaltning har lång erfarenhet av att göra olika former av jämförelser med andra kommuner. Det finns även ett antal olika nätverk. För 2015 och 2016 finns inom individ- och familjenämndens verksamhetsområde ett antal angelägna områden att göra jämförelser kring. Det är fyra områden som är mer aktuella än övriga. Dessa är vårdkostnader för ungdom och vuxna, försörjningsstöd främst för personer med långvarigt beroende och återaktualiseringar av ungdomar. Jämförelser kommer först att ske med de kommuner där samarbete redan finns etablerat och vid behov kommer jämförelser att ske med övriga kommuner som redovisat goda resultat inom de aktuella områdena. Förvaltningen bevakar kontinuerligt utveckling av verksamhet och metoder inom socialtjänstens verksamhetsområden samt följer upp resultat bl.a genom nationella jämförelser. Den verksamhetsutveckling som föreslås grundas på bästa möjliga evidens. Jämställdhet Individ- och familjenämnden har följt upp mål- och indikatorer, (enkätundersökning) utifrån kvinnor respektive mäns uppfattningar om verksamheten. Könsfördelningen är totalt sett relativt jämn inom myndighetskontoren. Av de svarande brukarna är 51 procent kvinnor och 49 procent män. Socialkontor vuxen har övervägande manliga brukare, mer än 71 procent. Socialkontor vuxenbostäder och Socialkontor Barn och ungdom utredning har de högsta andelarna kvinnliga brukare, 62 respektive 59 procent. Det är även relativt jämnt fördelat mellan kvinnor och män bland verksamheternas brukare inom de olika öppenvårdsverksamheterna. Av totalt 1 115 svaranden är 55 procent män och 45 procent kvinnor. Verksamhetsområdena Boenden övriga utförare och kommunala utförare har övervägande manliga brukare, 75 procent eller mer. Verksamhetsområdena Sysselsättning övriga utförare och Öppenvård familj har de högsta andelarna kvinnliga brukare, 74 respektive 59 procent. Av den 23