Skolgårdslyftet. - Vi skapar gröna och variationsrika skolgårdar

Relevanta dokument
Pedagogisk Verksamhetsidé

Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö. Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor

Svar på motion (MP) om varje elevs rätt till skolgård

SKOLGÅRDAR UTEMILJÖ UTOMHUSPEDAGOGIK. Bygga rörelse 12 april Linköping. Johan Faskunger. Fil Dr Fysisk aktivitet & folkhälsa

Plats och lärande hänger ihop. Petter Åkerblom

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

Motionssvar om upprättande av riktlinjer för skolor och förskolors skolgårdar

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,

Närvarande Ansvarstagande Utvecklande

Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

FRIYTOR Riktlinjer - för Trelleborgs kommun skolor & förskolor

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Ute är inne. Izabella Wiberg Lotta Hansson Miljöförvaltningen Malmö stad Avdelningen för miljö- och hälsoskydd

Utbildningsnämndens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 8.

Stockholm Vårt dnr: 2014/0106 Box Karlskrona Ert dnr: /2014

Attraktiva skolgårdar

för Havgårdens förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

TILLGÅNG TILL DEN REKREATIVA GRÖNSKAN EN INKOMSTFRÅGA

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Beslut efter uppföljning för förskola

Från ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Lokala värden. Per Johansson, VD

Framtidens lek- och utemiljöer för barn och unga

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SPIREL 1. LEKSKULPTURER och MÖTESPLATS för barn och vuxna

Fysisk aktivitet, Barn & Unga

Skolprestationer förbättras av utomhusundervisning

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Kvalitativa utemiljöer vid förskolor vilka regler gäller och hur kan det se ut?

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ängsgården

INBJUDAN. En utbildning för dig som har direkt eller indirekt ansvar för barns utemiljö i staden Augusti 2018

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lodet 2014

Kvalitetsanalys. Björkhagens förskola

Arbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

Akvarellens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014

Hemsö Fastighets AB. Närvarande Ansvarstagande Utvecklande

FÖRSTUDIE 8 KARAKTÄRER

Bevara barnens skogar

Dnr: :1 Arbetsplan för förskolan Trollskogen 2014/2015. Asken Eken Björken Tallen Rönnen. Susanne Carlsson Förskolechef

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Kvalitetsrapport

Eslövs kommun Ängabo förskola

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Rapport från Stiftelsen BMSL-förskola

Mats Wejdmark Robert Lättman-Masch. Foto: Nynäshamns Naturskola där inget annat anges.

Lägesrapport Pedagogiska skolgårdar

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Visioner och möjligheter

Eslövs kommun Lönnebo förskola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Gulsparven 2013

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Grönkonsekvensbedömning för Dicksonplatsen (del av Tingvalla 3:1), Trollhättan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleområde Fullersta 1 Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Arbetsplan 2015/2016 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Kommittédirektiv. Barns säkerhet i förskolan. Dir. 2012:36. Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2012

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Utemiljöns betydelse för lärande, lek och hälsa

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Utomhuspedagogik En naturlig del i undervisningen på fritids och skola SÄTRA SKOLA I SANDVIKEN

Arbetsplan för fritidshemmen i Eslövs kommun

Masterplan St. Lars - Foton omr 1-26

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Övergripande Arbetsplan för Sofiedalsgårdens och Markhedens förskolor Gäller Verksamhetsåret

GULLSPÅNGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Funktionsprogram för skolgårdar

Hur de olika byggnadsdelarna betecknas i analysen. Beteckningar för de olika uterummen i analysen

Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Pernilla Qvist Holm Nacka kommun Veckorna 45 och Kristallens förskola Nacka kommun

Konsultation med förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020

Evidensbaserad design (EBD)

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2014

Lokal arbetsplan 14/15

TL BYGG SÅ BYGGER VI STOLTHET TL BYGG - FÖRETAGET SOM BYGGER STOLTHET

Konsekvensbeskrivning Duvboskolan skolgård Bakgrund. Utformning

Förskolan Kojan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år.

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Transkript:

Skolgårdslyftet - Vi skapar gröna och variationsrika skolgårdar

Vi är stolta över att genomföra skolgårdslyftet som skapar en väl fungerande lärandemiljö för våra barn och ungdomar. Harvestadskolan i Linköping. Nils Styf, VD Hemsö Varför Skolgårdslyftet? Hemsö äger i Sverige idag cirka 80 förskolor och skolor. Geografiskt finns dessa fastigheter från Lund i syd till Luleå i norr. De allra äldsta skolorna har ett ursprungligt byggår kring år 1900 och de nyaste färdigställs just nu. Historiskt har utemiljön haft olika prioritet och av förklarliga skäl är därför skolgårdarna av varierande kvalitet och storlek. För att höja kvaliteten på befintliga förskole- och skolgårdar har Hemsö därför beslutat att genomföra Skolgårdslyftet. Satsningen ska bidra till ökad social hållbarhet genom att systematiskt och kvalitetsmedvetet förbättra utemiljön på våra förskolor och skolor. Något som är positivt för alla människor som vistas där, barn såväl som vuxna.

Raol Wallenbergskolan i Järvastaden, Stockholm. Utmanande lärandemiljö Utemiljön kring skolor och förskolor är en plats där barn vistas en stor del av sin tid. Det är viktigt att dessa miljöer bidrar till barnens utveckling på så många sätt som möjligt. Utemiljön ska gynna en kognitiv, motorisk, social och kreativ utveckling. Här ska finnas plats för lek och kontemplation, pedagogisk verksamhet och fysisk ansträngning. viktig del i arbetet är att bevaka den friyta varje barn har tillgång till i sin skolmiljö. Här ska Boverkets rekommendationer vara styrande. Flera kvaliteter för olika behov På skolgårdarna ska barnen ha möjlighet att leka i avskildhet, exempelvis i kojor och sandlådor; tillsammans, i föreställandelek och fysiska aktiviteter och mot varandra i regellekar och till exempel bollekar. Hemsös mål är att inom fem år inventera samtliga förskole- och skolgårdar och rusta upp dem som har behov. En annan Vittraskolan i Järvastaden Stockholm.

8 parkkaraktärer Rofylldhet Vildhet Artrikedom Rymd Allmänning Lustgård Centrum/fest Kulturhistoria Raol Wallenbergskolan i Järvastaden, Stockholm. Vad säger forskningen? Planeringen av utomhusmiljöer är viktig för hur barn leker, hur de upplever och samspelar med naturen. Forskning vid bland annat SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) i Alnarp visar att skolgårdar som har både grönska och ytor för lek och umgänge främjar inlärning och minskar stress. Forskarna har kommit fram till att det finns åtta karaktärer i utemiljön som talar till grundläggande behov som vi människor har, aktivering respektive vila. Utformningen av skolgårdar och utemiljö för barn och unga bör innehålla dessa åtta karaktärer. Genom att skapa plats för möten och sociala aktiviteter men också för återhämtning, reflektion och vila bidrar utemiljön till att främja hälsa och välbefinnande. Den har också en positiv påverkan på arbetsminne, koncentration, trivsel och medkänsla. Något som är angeläget i utbildningsmiljöer oavsett åldersgrupp.

SKÄRM ION a 1:20/A1, 1:40/A3 KOJA LEKSKÄRM KOJA KOJA KOJA LEKSKÄRM LEKSKÄRM SCEN SCEN SCEN STAFFLI ELEVATION SNICKARBOD SNICKARBOD PLAN STAFFLI ELEVATION EKT SNICKARBOD PLAN Skala Verktygslåda 1:20/A1, 1:40/A3 med brokig SNICKARBOD skara minifilurer :XXX/A3, 2018 03 14, Åsa Holmqvist PLAN Hemsös förskole- och skolmiljöer ska vara tillåtande, kreativa, gröna och pedagogiska. En brokig familj av minifilurer som representerar ett register av känslor som alla barn (och vuxna) kan känna igen sig i, trivs i dessa miljöer. Tillsammans bildar de en unik familj som bara finns på Hemsö. Dessa filurer ingår i en verktygslåda som ska användas vid upprustningar och nyproduktion av förskolor och skolor. STAFFLI ELEVATION 0 Skala 201:20/A1, m 1:40/A3 N Minifilurer som lekutrustning Konceptet med minifilurer har i Skolgårdslyftet översatts till faktiska lekelement som kan placeras på skolgårdarna, både vid upprustningar och vid nyproduktion. STAFFLI ELEVATION 0 20 m 0 20 m Dess enkla grundformer och materialval ska trigga barnens egna fantasi Lekutrustningarnas olika funktioner hjälper till att skapa utrymme för de olika parkkaraktärerna. Exempelvis rofylldhet i kojan och centrum/fest på scenen. N N

Hemsös påbörjade arbete med att utveckla skolgårdarna i Nacka är en bra förebild för andra fastighetsägare och stämmer bra överens med vårt sätt att se på hållbara miljöer. Ann Sundman Brott, Utbildningsstrateg, Nacka kommun Åtgärdsprogram påbörjat Arbetet har redan påbörjats med en kartläggning av 13 skolor och förskolor i Nacka kommun där samtliga utemiljöer har inventerats enligt en särskild mall som omfattar viktiga gröna kvaliteter. Inventeringen har gjort det möjligt att bedöma hur många och hur väl kvaliteterna uppfylls och som har resulterat i ett pågående åtgärdsprogram. En genomgång av Hemsös samtliga förskolor och skolor i Sverige har även genomförts. Inventering - första ledet i omvandlingen I början av en omvandlingsprocess måste skolgården inventeras för att få förståelse för vilken typ av problematik som behöver åtgärdas. Återkommande problem som påträffades var exempelvis att rumsbildningen var otydlig, materialvalen olämpliga samt att det fanns ett stort slitage på ytor och vegetation. Sliten vegetation Olämpliga material (konstgräs) Otydlig rumsbildning

Vittraskolan i Järvastaden Stockholm. Upprustning och uppföljning I Nacka kommun är arbetet med upprustning av förskolorna i full gång. Efter genomförda åtgärder dokumenteras dessa och en plan på den framtida utvecklingen görs för att uppfylla långsiktiga mål vid förvaltning och framtida renoveringar. Denna process, från inventering till slutdokumentation har genom detta pilotprojekt testats och justerats för att nu kunna implementeras på alla Hemsös skolfastigheter. Fotograf: Peter Hoelstad och Torbjörn Larsson. Foto och ritningar: Urbio Vegetation utbytt mot robust och lekvänligt växtmaterial.

För mer information kontakta Emma Weman Hållbarhetschef, Hemsö, emma.weman@hemso.se Bästa fastighetsvärden för samhällsservice Hemsö är Sveriges ledande privata ägare av samhällsfastigheter som förvaltar och utvecklar fastigheter för äldreboende, utbildning, vård och rättsväsende. Vår verksamhet kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Vår vision är att vara den bästa fastighetsvärden för samhällsservice. Det innebär att Hemsö ska skapa mervärde för sina kunder. Skolgårdslyftet skapar mervärde för elever och personal på förskolor och skolor. Hemsö ska vara den självklara fastighetspartnern för stat, kommun och landsting och privata operatörer. Närvarande Ansvarstagande Utvecklande